Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management

Transkript

1 Handelshögskolan Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management Philip Roth, programsamordnare Sid 1 (14) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management Handelshögskolans civilekonomprogram Civilekonomutbildningen är fyraårig vilket motsvarar 240 högskolepoäng (hp). Utbildningen leder till en civilekonomexamen, som är en yrkesexamen. Civilekonomexamen ligger på avancerad nivå och utfärdas endast till studenter som läst programmets alla fyra år inkluderande ett fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Civilekonomprogrammen vid Umeå universitet ges av Handelshögskolan. Att Umeå universitet har rätten att utfärda civilekonomexamen visar att Högskoleverkets krav på bredd och innehåll i utbildningarna uppfylls. Det finns fyra civilekonomprogram att välja mellan. Det breda civilekonomprogrammet har funnits längst, är mest flexibelt och har också flest studenter. Det finns ett motsvarande program som ges helt och hållet på engelska, men med en internationell inriktning. De två andra programmen är specialiserade redan från första terminen, med olika inriktningar. Handel och logistikprogrammets studenter läser, förutom traditionella ekonomiämnen, även specialkurser inriktade på logistik. Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management har fokus på tjänster och service med unika kurser inom beteendevetenskap och tjänstedesign. De tre sistnämnda programmen är specialiserade redan från grundnivå för att bli mer generella på avancerad nivå. Beskrivning av programmet Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management (SMP) bygger på en tvärvetenskaplig grund vilket innebär att studenterna rör sig mellan olika institutioner vid Umeå universitet. Programmet är lämpligt för studenter som vill arbeta med kundrelationer, personalutveckling, affärs- och organisationsutveckling samt marknadsföring i företag, organisationer eller myndigheter, såväl regionalt, som nationellt och internationellt. Programmet är relativt unikt i Sverige och var det första renodlade ekonomprogrammet med inriktning på Service Management. I dagsläget finns inget civilekonomprogram. Däremot finns kandidatprogram på Karlstads, Lunds och Linnéuniversitetet, där det i Lund och Karlstad även finns möjlighet att läsa både 1- och 2årig master efter kandidatsprogrammen. Service Management har en relationsinriktad syn på kundhantering. Det handlar om att vårda och behålla relationerna med de kunder företaget redan har samtidigt som nya utvecklas. Detta är en uppgift för alla företagets medarbetare som har någon form av kundkontakt. Forskning har visat att kundens uppfattning om företaget och dess erbjudanden i hög grad influeras av personalen och det bemötande som dessa ger i kundmötet. Såväl akademiker som praktiker framhåller också att företagets

2 Sid 2 (14) främsta resurs är dess personal. Utifrån detta blir det viktigt att rekrytera, behålla och motivera medarbetarna och att ge dem förutsättningar att kunna sköta sitt arbete och möta kunderna. Det handlar om bland annat om att utbilda och motivera, men också om att utforma arbetsbeskrivningar, system och tekniska resurser som stödjer kundhanteringen och att ge befogenheter och ansvar att möta kunderna. Studenterna läser kurser i företagsekonomi, nationalekonomi och statistik på grundläggande nivå under de första åren på programmet (se mer detaljerad beskrivning i tabell 4 nedan). Förutom dessa kurser läser studenterna även kurser på institutionen för juridik, Designhögskolan vid Umeå universitet, samt en kurs som delas av institutionen för sociologi och institutionen för psykologi. Efter utbildningen är det många av våra studenter som arbetar med kundrelationer, personalutveckling, affärs- och organisationsutveckling samt marknadsföring. Studenterna återfinns inom en rad olika företag och organisationer och de efterfrågas tack vare sin breda kunskap och fokus på människor. Inslag av särskild betydelse för Handelshögskolan Samverkan På grundläggande nivå (1-30 och 30-60) sker samverkan i begränsad form, mestadels som gästföreläsningar och studiebesök. Ämnet företagsekonomi omfattar dock naturligt betydande inslag med koppling till organisationer och företag såsom casearbeten, föreläsningsdiskussioner och seminarieunderlag. Dessa inslag innebär dock inte med automatik att studenterna har kontakt med företag och/eller att dessa är medvetna om att de utgör underlag för studier av studenter vid Handelshögskolan. På grundläggande nivå, senare del (60 à ), dvs. termin 6, sker samverkan på både kursmomentet Service Marketing och momentet Marketing Ethics. Samverkan på det förstnämnda kursmomentet sker genom tillämpning av förvärvad kunskap i caselösningar både individuellt och i grupp. På kursmomentet Marketing Ethics sker samverkan i form av att företag eller organisationer presenterar ett verkligt etiskt problem som studenterna sedan arbetar med i grupparbeten. Grupparbetena avrapporteras i form av skriftlig rapport och en muntlig presentation där caseföretagen har representanter närvarande. Samtliga studenter som läser något av civilekonomprogrammen har möjlighet att genomföra praktik inom ramen för programmet. Praktikkursen är valfri, men en stor andel av våra studenter väljer denna kurs. Inom ramen för denna kurs genomför studenterna exempelvis projekt och utredningar vid olika företag och organisationer och utbyte av kunskaper är en viktig del av kursen. Praktikkursen läser studenterna på Service Management programmet oftast under andra halvan av termin 6. På avancerad nivå, termin 7 inom ramen för civilekonomprogrammen, finns det på tre av fem fördjupningar kursmoment med tydliga samverkansinslag. Studenterna skriver på uppdrag av företag och organisationer exempelvis marknads- och affärsutvecklingsplaner och presenterar sina resultat för ansvariga vid respektive verksamhet. Under VT15 gjorde 13 studenter praktik, vilket kan jämföras med 19 studenter under Vt14.

3 Sid 3 (14) Handelshögskolans studentförening (HHUS) arrangerar enskilt eller tillsammans med andra aktiviteter som innebär samverkan med företag och organisationer. Ett sådant exempel är KPMG case competition där studenter löser ett praktikfall och presenterar förslag inför en jury. Ett annat är temadagar som studenterna anordnar tillsammans med näringsliv och samhälle, exempelvis med fokus på logistik och hållbarhet. Handelshögskolan stöttar och uppmuntrar studenterna att engagera sig i och aktivt delta i den här typen av aktiviteter. Studenterna skriver examensarbete i samverkan i förhållandevis stor utsträckning. Tabell 1 nedan visar de examensarbeten som examinerats VT15 och där studenterna själva angivit externt samarbete/samverkan vid inrapportering i DiVA. Examensarbetena nedan ger en uppfattning om vilka typer av ämnen som studenterna som går SM skriver om och hur de påverkats av programmets inriktning på tjänsteföretag, ledarskap, kundmöten och organisering utifrån en servicelogik. Den relativt stora variationen på branscher och typer av organisationer som undersökts indikerar och tyder på att studenternas kompetens efterfrågas även utanför de mer traditionella tjänstebranscherna. Titel på examensarbete 1 Att nå ut med relationsmarknadsföring: En fallstudie på medarbetare inom redovisnings- och revisionsbranschen Förväntningar på konferenser: En studie som beskriver konferensdeltagares förväntningar på konferenser samt vad som påverkar valet av konferens Organizational Role Stress: A Case Study in the Swedish Public Sector Ledarskapsutbildningsprogram och relationen till rollstress ur ledarens perspektiv: En fallstudie inom svensk IT-sektor The art of co-created value in the customer experience: A qualitative study of conference participants. Factors affecting consumers purchase intentions for digital news: A quantitative study of Resumé Upplevd kvalitet i ett tjänsteerbjudande inom bilservicebranschen: En kvalitativ studie som förklarar vilka kvalitetsfaktorer som är viktigast för kunderna i ett tjänsteerbjudande inom Bransch för samverkan Professionella tjänsteföretag, revisions- och rådgivning Hotell- och konferens Offentlig sektor Professionella tjänsteföretag, IT-sektorn Hotell- och konferens Media och kommunikation. Bilservicebranschen 1 Sökning i DiVA på examensarbeten på Handelshögskolan vid Umeå universitet VT2015, där externt samarbete/samverkan varit ett sökkriterium. Samtliga examensarbeten är skrivna av minst en student som läst Civilekonomprogrammet med inriktning på Service Management.

4 Sid 4 (14) bilservicebranschen Personlig försäljning - Det nya konkurrensmedlet i livsmedelsbranschen?: Ett fältexperiment om vilka effekter personlig försäljning har när det införs i en livsmedelsbutik Digitala banktjänster: En kvantitativ fallstudie om anammande av självserviceteknik bland svenska bankers privatkunder Beyond CSR, SMEs engagement in creating shared value Konsekvenser av leanifiering inom tjänsteorganisationer: En kvalitativ studie av professionella B2B-tjänster Dagligvaruhandel Professionella tjänsteföretag. Bank- och finansbranschen Små- och medelstora företag Professionella tjänsteföretag Tabell 1 Examensarbeten i samverkan VT15 Hållbar utveckling Handelshögskolans mission präglas av en strävan efter att bidra till samhället och individers utveckling genom en orientering mot hållbar utveckling. Det innebär bland annat att utbildningen ska stimulera till självständigt tänkande och proaktivt förhållningssätt rörande hållbar utveckling. Det är i länkning till denna mission som lokala examensmål för civilekonomprogrammen utvecklats och implementeringen i programmens aktiviteter pågår. Handelshögskolan är sedan 2015 miljöcertifierad (ISO14001). Organisering och ledning av programmet Programmet behandlas i ett gemensamt programråd för samtliga fyra CE-program där Handelshögskolans studierektor för kvalitetsarbete är ordförande. Övriga ledamöter är studierektorerna för företagsekonomi, statistik och nationalekonomi, programsamordnarna och programvägledarna för de fyra programmen samt en studentrepresentant för respektive program (IBP, CEP, SMP, HLP), en representant från vardera juridiska institutionen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, och psykologi/sociologi, en ämnesstudievägledare från företagsekonomi samt en programsekreterare. Programråden sammanträder två till tre gånger per termin och hanterar frågor kring utvecklingsarbete och länkning till Handelshögskolans strategiska mål (mission), samt kursvärderingar för programgemensamma kurser. Till respektive program hör dessutom en programkommitté som består av programsamordnare, programvägledare, studeranderepresentanter från samtliga årgångar och studentföreningen HHUS utbildningsbevakare. Programsamordnaren är ordförande. I programkommittén diskuteras programspecifika kurser och när det finns behov medverkar lärarrepresentanter. I programkommittén fokuseras studenternas

5 Sid 5 (14) uppfattningar om utbildningen, kurser och kursmoment. Programkommittén sammanträder två gånger per termin mellan programråden. Programsamordnaren ansvarar för informationsflödet mellan kommitté och programråd. Kursråd. Information från kursnivå når programkommitté och programråd genom kursvärderingar, men också genom de kursråd som finns framför allt för grundläggande nivå (1-30, 31-60). Programsamordnaren är ordförande för kursråd kopplat till sitt program. I kursråden ingår studerande- och lärarrepresentanter. Syftet med kursråden är formativ utvärdering av pågående moment och summativ utvärdering av genomförda moment. Den summativa utväderingen omfattar även lärares sammanställning av åtgärder och/eller utveckling som resultat av kursvärdering. Nyckeltal Tabell 2 visar att programmet under de senaste två åren haft en nedgång i antal förstahandssökande. Då antagningen varit densamma har detta inneburit en sänkning av betygssnittet och betyget på den sist antagna studenten har också sjunkit. Nedgången av antalet förstahandssökande är oroande men baserat på två år är det för tidigt att dra några större växlar av. Dock är faktum tydligt och en noggrannare uppföljning göras, där jämförelse mot andra liknande program på andra lärosäten görs. Programstart: Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management Innevarande år 2015 Föregående år 2014 Föregående år 2013 Antal nybörjarplatser (enl. budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 1,8 2,6 2,8 Antal antagna 2 (inkl. ev. reserver) Urval Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Tabell 2 Nyckeltal antagning Tabell 3 visar genomströmningen för de studenter som antogs under åren Genomströmningen är missvisande låg i tabellerna ovan, då en tidigare genomförd genomgång av godkända examensarbeten på programmet genomförts. Genomgången visade att 41 studenter registrerade på programmet genomförde och 40 godkändes på sitt examensarbete. För att öka siffrorna på genomströmningen bör särskilda insatser göras för att uppmuntra avgångsstudenter att snarast efter genomförd utbildning ansöka om examen. 2 Antagna urval 2 + reserver. 3 Här anges siffrorna för innevarande samt föregående år.

6 Sid 6 (14) Examen: Föregående år Innevarande år Föregående år Kull HT10 Kull HT11 Kull HT09 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 4 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som tagit yrkesexamen 240hp inom perioden 1/1-31/12 efter 3,5-4,5 år. Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning (%) Totalt: Män: Kvinnor: 54% 11% 43% 67% 46% 62% Tabell 3 Nyckeltal genomströmning 33% 28% 35% 4 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 5 (Siffra enligt UT44 Kull H10, minus senare del, 1 tidigt avbrott enligt UT45.) 6 (Siffra enligt UT44 Kull H09, minus senare del, 2 tidiga avbrott enligt UT45.) 7 (Siffra enligt UT44 Kull H09, minus senare del, 2 tidiga avbrott enligt UT45.) 8 Sökning gjord (alltså inte till december). Kull HT10 enligt UT60, program SYSMA, kull H10, endast tittat på Civilekonomexamen. 9 Sökning gjord (alltså för hela kalenderåret 2013). Kull HT09 enligt UT60, program SYSMA, kull H09, endast tittat på Civilekonomexamen.

7 Sid 7 (14) Del 2: Programmets upplägg och säkring av examensmål Programmet går över åtta terminer och är upplagt enligt tabellen nedan. De programspecifika kurser som differentierar programmet och ger det dess karaktär läses på termin 1 (första momentet), termin 3 (Beteendevetenskap i arbetslivet), termin 5 (Tjänstedesign) och på termin 6 (Företagsekonomi C). Se matrisen för konkret länkning till examensmål och de momentunika förväntade studieresultaten. Termin Kurs 10 Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Termin 7 Termin 8 Företagsekonomi A (30hp) 4 moment. Introduktion till en servicelogik, marknadsföring, organisation, samt ledarskap. Företagsekonomi B (30hp) 4 moment. Ekonomisk styrning, Finansiering och riskhantering, Entreprenörskap med beslutsstöd, samt vetenskaplig metod. Statistik A1 (15hp), Beteendevetenskap i arbetslivet (15hp) Nationalekonomi A (30hp) Tjänstedesign (15hp), Juridisk översiktskurs med inriktning på Service Management (15hp) Företagsekonomi C (15hp). Valfria studier, t.ex. möjlighet till praktik eller utlandsstudier (15hp). Fördjupningskurser inom företagsekonomi (30hp) eller valfria studier på avancerad nivå, cf. utlandsstudier (30hp) Examensarbete (30hp). Tabell 4 Kurser och kursmoment på programmet De fyra civilekonomprogrammen har gemensamma nationella examensmål. Ett mål som skiljer civilekonomexamen från generella examina är målet om att studenterna ska visa insikt i ledarskapets betydelse. I de nationella examensmålen uttrycks också vikten av att studenterna ska kunna använda sin kunskap och förståelse samt färdigheter och förmågor och ge praktiska rekommendationer till relevanta intressenter. De nationella examensmålen kompletteras med lokala examensmålen där några är gemensamma för de fyra inriktningarna och några är direkt relaterade till specialiseringen. Målen relaterar dels till förmågor och färdigheter som anses viktiga för en ekonomstudent, dels till Handelshögskolans mission om att utbilda studenter med en tydlig hållbarhetsorientering. De lokala examensmålen reviderades 2014 och implementeras i programmen hösten Se Bilaga 1 matrisen för detaljerad förklaring av förväntade studieresultat på de olika kursernas respektive kursmoment.

8 Sid 8 (14) Säkring av examensmål (Kommentarer till matrisen) Under året har sedvanlig kursutveckling skett på kurserna Företagsekonomi A, Företagsekonomi B och Företagsekonomi C. I de flesta fall har utvecklingen medfört inga, eller små, förändringar i de förväntade studieresultaten. Matrisen (Se bilaga) som konstruerades förra året har därför uppdaterats och en länkning mellan de nationella examensmålen och de nya förväntade studieresultaten har gjorts. Vid en översikt av matrisen blir det tydligt att de befintliga förväntade studieresultaten inte tillfullo uppfyller de nationella examensmålen. Analysen av länkningen mellan förväntade studieresultat och nationella examensmål har gjorts utifrån de nedskrivna förväntade studieresultaten. Således har varje enskilt kursmoments upplägg, eller träning av generiska kompetenser inte tagits med i beaktning när länkningen och säkringen till de nationella examensmålen gjorts. Detta är enligt riktlinjerna från Samhällsvetenskaplig fakultet. Vid en närmare analys av matrisen och således länkningen mellan FSR och nationella examensmål syns att målen 1, 3, 4, 10 och 11 inte fullt ut är täckta i jämförelse med övriga mål. Mål 1: visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, Detta mål examineras under termin 2, 3, 6 och 8 (se matrisen för detaljer). För termin 6 och 8 förefaller det sig naturligt att målet examineras och uppfylls då det inte är rimligt att förvänta sig att studenter visar kunskap om ämnes vetenskapliga grund och är uppdaterade i aktuell forskning i tidiga skeden av utbildningen. Mål 3 och 4: visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Dessa två mål hanteras främst på kurser utanför programmets egentliga inriktning, främst då mål 4 om relevanta nationella och internationella regelverk som examineras både på Nationalekonomi A och på Juridisk översiktskurs. Emellertid finns dessa mål också representerade vid en översikt av de förväntade studieresultaten på termin 7, alltså den valfria terminen på avancerad nivå. Här finns kursmoment inom ramen för masterprogrammen i management, marketing och innovation som täcker dessa två examensmål. Dessa är dock inte redovisade i matrisen eftersom det är upp till den individuella studentens val av inriktning. Mål 3 examineras delvis på termin 6, men framförallt är det tydligt att termin 8:s examensarbete har stor tonvikt här. En tolkningsfråga som kan påverka är dock hur det valda ekonomiområdet ska definieras, dvs. om det är företagsekonomi, den valda fördjupningen på avancerad nivå eller programmets inriktning som är det valda ekonomiområdet. Mål 10: visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning Examensmålet om ledarskap uppfylls i år, beroende på den större kursutveckling som gjorts för kursen Beteendevetenskap i arbetslivet. Målet uppfylls under termin 1 på kursmomentet i ledarskap som är ett programspecifikt kursmoment för SM och

9 Sid 9 (14) som särskiljer programmet från det traditionella civilekonomprogrammet. Som adresserades i föregående års verksamhetsberättelse och lades till detta års verksamhetsplan utgjorde bland annat denna analys grunden till den kursutveckling som gjorts på kursen Beteendevetenskap i arbetslivet, där nu 3 förväntade studieresultat naturligt länkar till examensmål 10. Mer specifikt om kursutvecklingen kommer i Del 3 programutvärdering. Mål 11: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Mål 11 examineras under ledarskapsmomentet på termin 1 och på termin 8 (Examensarbete inom valt fördjupningsområde). Precis som för examensmålen 3 och 4 har kurser på den valfria delen av termin 6 och hela termin 7 möjlighet att uppfylla detta mål till större utsträckning. Som en direkt effekt av den från förra året identifierade bristen på länkning till examensmål 11 gjordes en revidering av kursplanen för praktikkursen. De nya FSR som bättre länkar till examensmål 11 är. *identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens och både muntligt och skriftligt redovisa sina praktikuppgifter och sina erfarenheter av praktiken. Även om praktiken är frivillig väljer en del studenter inom programmet att göra praktik och därefter examineras dessa ytterligare i relation till examensmål 11. Som tidigare redovisats gjorde 13 studenter praktik under VT15. Bedömning av valda examensmål Med hjälp av matrisen analyseras hur väl förväntade studieresultat på kursnivå möter examensmålen. Dock säger inte detta något om hur väl studenterna möter målen. Vid Handelshögskolan har en sådan bedömning genomförts. Handelshögskolan implementerar under 2015 ett kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Syftet med systemet är att stödja studenternas lärande, genom en konstruktiv länkning och en tydlig logik mellan examensmål, förväntade studieresultat på kurs- och momentnivå, lärandeaktiviteter och examination. Ett mål med Handelshögskolans kvalitetssystem är att det ska kunna ligga till grund för dialog mellan individer och grupper om kvalitet och kvalitetsutveckling och om vad som stödjer studenternas lärande. En process i kvalitetssystemet handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. Detta arbete kan ses som en fortsättning på matrisen vars syfte är att identifiera länkning mellan examensmål och FSR. Bedömningskommittén för civilekonomprogrammen består av erfarna lärare med betydande pedagogisk erfarenhet. I samråd med programrådet har fyra programmål valts ut för bedömning; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. De tre förstnämnda har bedömts under augusti och september 2015 med utgångspunkt i examensarbeten och individuella skriftliga huvudoppositioner. Vid bedömningen har särskilda bedömningsmallar som direkt bygger på examensmålen använts. De ska

10 Sid 10 (14) således inte jämföras med de bedömningsmallar som använts på kursen för att sätta betyg och som varit direkt relaterade till kursens förväntade studieresultat. Resultat av bedömningen för samtliga fyra civilekonomprogram Resultaten av bedömningen visar att överlag når studenterna de utvalda programmålen väl. Dock finns det några generella förbättringsområden, för samtliga civilekonomprogram, och några som är mer specifika. Generella förbättringsområden Programmålet Kritiskt analytiskt tänkande har bland annat bedömts med indikatorer som handlar om studenternas förmåga att sätta resultat i ett sammanhang och att diskutera implikationer av studien. Dessa resultat kan förbättras. Kommunikativ förmåga behöver stärkas framför allt vad det gäller indikatorn tydlighet i argumentation och ställningstaganden Programmen verkar inte förbereda studenterna tillräckligt väl för att de ska nå målet Hållbarhet och etik. Specifika förbättringsområden För SM-programmet ser resultaten något bättre ut än de sammanlagda resultaten för alla civilekonomprogrammen. I programmålet kritiskt analytiskt tänkande kopplat till de skriftliga huvudoppositionerna får samtliga mätpunkter utom indikatorn Granskar slutsatser i förhållande till forskningsfrågan ett resultat på över 75% vilket enligt bedömningskommittén angivits som godtagbart. För samma programmål kopplat till de bedömda examensarbetena syns en liknande koppling där det är slutsatser och implikationer som i minst utsträckning (78%) uppfyller programmålet. Således behövs en översyn av hur studenterna tränas på att författa och granska slutsatser och tydligt koppla dessa till forskningsfrågan göras för att på sikt i större utsträckning uppfylla programmålet kritiskt analytiskt tänkande. I programmålet kommunikativ förmåga är indikatorn som uppmärksammats av bedömningskommittén för SM 81 % utifrån mätpunkten skriftlig huvudopposition. För mätpunkten examensarbete ser det för SMP bra ut utifrån bedömningskommitténs mätningar. En slutsats som dock kan dras efter översyn av kursplaner är att studenterna tränas i för liten utsträckning på skriftlig såväl som muntlig opposition. För programmålet Hållbarhet och etik är resultaten för SMP jämfört med de andra civilekonomprogrammen tydligt bättre. En naturlig förklaring till detta och således att studenterna på SMP i stor utsträckning kan anses uppfylla programmålet i sina examensarbeten är kursmomentet Marketing Ethics som är ett obligatoriskt moment i Företagsekonomi C (se matrisen för specifika FSR). Däremot har studenterna i återkommande utvärderingar ytterligare efterfrågat inslag av hållbarhet och etik i kursmoment löpande under utvecklingen, vilket också är i linje med Handelshögskolans mission och vision. Detta arbete pågår, som framgått tidigare i detta dokument.

11 Sid 11 (14) Resultaten av bedömningarna diskuteras i programråd och programkommittéer och leder till förslag på åtgärder för verksamhetsåret Del 3: Programutvärdering Enkäten Enkäten genomfördes under andra halvan av maj 2015 och skickades ut per e-post till samtliga avgångsstudenter på programmet (41 stycken). Svarsfrekvensen var relativt hög (73% fullständigt ifyllda enkäter). Detta var en ökning jämfört med tidigare år där svarsfrekvensen var ca 40 % fullständigt ifyllda och därmed användbara enkätsvar. En anledning till den ökade svarsfrekvensen bör vara de förändringar i enkäten som gjordes, då främst med avseende på enkätens omfattning. 50% av studenterna uppgav att de vid genomförandet av enkäten hade jobb, antingen tillsvidare- eller provanställning % hade sommarjobb och resterande 27% uppgav antingen att de avsåg studera vidare eller att de sökte jobb % av avgångsstudenterna har läst marknadsföring på avancerad nivå, 26% management, 10% entreprenörskap och 19% redovisning/finansiering. Resultaten visar tydligt att SM-studenterna väljer bland marknadsföring och management på avancerad nivå, vilket är både logiskt och positivt givet programmets inriktning, vilket också går i linje med de lokala examensmål som dock inte är i fokus i den här verksamhetsberättelsen. Enkäten visar att studenterna generellt sett är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen och de kunskaper och färdigheter de förvärvat. Fokusgruppen (inbjudan av avgångsstudenter till diskussion och erfarenhetsdelning) Från det möte som hölls med avgångsstudenterna i juni (i examensveckan) framkom en rad intressanta aspekter. Studenterna är generellt sett nöjda med sin studietid och anser att programmet hållit och uppfyllt deras förväntningar. Ur diskussionen kom särskilt två centrala aspekter fram som bör bli en del av kommande utvecklingsarbete. Bättre förberedelse inför examensarbete Studenterna menade att de inte kände sig tillräckligt metodologiskt förberedda inför examensarbetet. SMP läser en kurs i vetenskaplig metod under termin 2, sedan finns inget kursmoment där akademiskt skrivande särskilt examineras fram tom. termin 8 och examensarbetet. Studenterna skriver dock akademiska texter, men dessa är mer av rapport- och casekaraktär. Studenterna anser även att statistikkursen som de läser under termin 3 är för tidig och för enkel i förhållande till de krav som ställs på ett 11 Största anledningen till att jag redan i April skrev under min kommande tillsvidare tjänst var att jag arbetat deltid vid sidan av mina studier. Nu har detta företag lärt känna mig och erbjudit mig ett arbete, som jag verkligen vill ha också. Händer säkert många. Men vill ändå trycka på möjligheterna som öppnar sig när man arbetar vid sidan av studierna. (och ja, det gör inte studierna lidande bara man sätter ner foten och prioriterar). 12 Har dessvärre rätt svårt att finna jobb, detta mitt fina CV och erfarenheter till trots.

12 Sid 12 (14) kvantitativt inriktat examensarbete. Studenterna menar att de inte har den kunskap som bland annat handledare förväntar av dem med avseende på vetenskapliga utgångspunkter och metodmedvetenhet. Konkreta förslag som tas upp är att förändra i sidoppositionsstrukturen, extrainsatta föreläsningar om metod i starten av examensarbetet, samt bättre och tydligare riktlinjer i den information om examensarbetena som ges innan och i samband med starten. Mer koppling till näringslivet Studenterna som gjort praktik upplever den som värdefull. Dock finns en övergripande uppfattning om att arbetsgivare i allmänhet och professionella rekryterare i synnerhet inte har någon kunskap om service management och vad det innebär och hur studenterna särskiljer sig från traditionella civilekonomer. Studenterna ser inte att karriär- och studievägledningen visar medvetenhet om dem, utan mer är inriktade på studenter som läst redovisning och finansiering. För att förbättra kopplingen till näringslivet föreslår studenterna mer praktiska case kopplat till olika kurser och nämner kursen i tjänstedesign och kursmomentet marketing ethics som bra exempel. Del 4: Verksamhetsåret 2015 De viktigaste händelserna under verksamhetsåret och som även adresserades i verksamhetsplanen föregående år är revideringen av de lokala examensmålen till programmens olika kurser. Detta skedde i dialog med kursansvariga och studierektorer på institutioner som var involverade i programmen. Detta har lett till ett antal mindre ändringar i kursplaner för att förtydliga kopplingen till de nationella examensmålen. Vidare har förändringarna lett till mer fokus på hållbarhet, ansvar och etik i programmens kurser, samt en översyn av progression av generiska kompetenser inom programmen. Matrisen har ändrats därefter som förklarat i del 2. Den andra stora förändringen som togs upp i verksamhetsplanen var kursutvecklingen av den programspecifika kursen i beteendevetenskap. Nedan följer en mer utförlig bakgrund och förklaring till de genomförda förändringarna. Beteendevetenskap i arbetslivet (15hp) Bakgrund Förändringen i Beteendevetenskapskursen som genomfördes påbörjades under VT14 och färdigställdes VT15. En mindre revidering inom befintlig kursplan genomfördes och implementerades under HT14 varpå utvärdering och mer utvecklingstid för en fullständig kursutveckling äskades inför VT15. Konkret innebär den nya kursplanen att båda momenten förändrats i sin kärna. För examensmålen får det effekten att kursen och då särskilt moment 2 förändrats så att det examensmål (Nationellt mål 10) om insikt i ledarskapets betydelse på ett tydligare sätt fångas i programmet. Det kvarstår dock att se hur kursen och de två kursmomenten som ges för första gången i reviderad form under HT15 faller ut och hur studenterna uppfattar förändringen i kursinnehåll. Anledningen till kursutvecklingen bottnade i åsikter från tidigare studenter, förändringar som gjorts i och med att studenter från andra utbildningsprogram och institutioner kommit in på kursen, samt min översikt av kursen i anslutning till en

13 Sid 13 (14) programöversikt som gjordes under VT14. Ingångsvärdena handlade från min sida om att lyfta fram en mer organisationspsykologisk inriktning på moment 2 och att uppmärksamma individer i grupper och gruppers arbete mer än tidigare i moment 1. Uppmärksammandet av individer i grupper och gruppers roll i organisationer var en direkt effekt av förändringen av organisationskursen på Företagsekonomi A, som inför föregående läsår förändrades från organisational behaviour till mer organisational theory. Förändringsarbetet Förändringsarbetet har löpande under förra läsåret avrapporterats till programkommitté och insikter från studenterna och från tidigare kursutvärderingar har tagits i beaktning. Utvecklingsarbetet har genomförts på initiativ av undertecknad och praktiskt genomförts av Ingrid Schéele och Esther Hauer på institutionen för psykologi. Samverkan har också skett med Annica Nylander (kostvetenskap) och initialt även Peter Vegh (Gastronomi) då programstudenter från dessa kurser Del 5: Verksamhetsplan 2016 Näringslivskoppling och framtida yrkesliv Programutvärderingar har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2016 kan programsamordnare arbeta tillsammans med programvägledare och karriärservice och ta fram en plan för detta skulle kunna genomföras så att det blir ett utbyte mellan studenter och externa intressenter som bidrar till att studenterna kan göra sina val. Under 2015/2016 introduceras delvis nya aktiviteter inom ramen för Handelshögskolans karriärcenter. Programsamordnarna bevakar så att dessa också har fokus på de olika programmens inriktningar. Länkning till programmål Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviteter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Kursen Tjänstedesign för Service Management Ett kartläggningsarbete påbörjas under HT15, i samråd med studeranderepresentanter och programkommitté. Initierande möten hålls förhoppningsvis med Designhögskolan under våren för att följa upp och se över kursens inriktning och relevans kopplat till såväl de nationella som de lokala examensmålen. Förhoppningsvis kan ett utvecklingsarbete påbörjas under VT15. Kartläggning av uppsatsämnen och metodmedvetenhet Genomföra en kartläggning av de olika ämnen och inriktningar som studenter på programmet skriver sina uppsatser inom. Anledningen är att fånga upp huruvida

14 Sid 14 (14) programmets specifika inriktning speglas i valet av uppsatsämne. Parallellt med detta är ambitionen att följa upp på den punkt kring bristande metodmedvetenhet och förberedande aktiviteter inför uppsatsarbetet som framkom under fokusgruppen med avgångsstudenterna. Detta arbete genomförs under VT15 och påbörjas innan examensarbetena sätter igång i början av VT15. Uppföljning på utvecklingsarbete Beteendevetenskap i arbetslivet Att under HT15 kontinuerligt följa upp och uppmärksamma de aktiviteter som genomförs, att följa upp studenternas uppfattningar både efter moment 1 och moment 2 genom programkommittéerna där kursansvariga på de två momenten bjuds in. Del 6: Sammanfattande analys Sammanfattningsvis går det att utifrån utvärderingar av olika slag, observera att i denna rapport finns inte resultat från nybörjarenkäten med, samstämmer med varandra i stor utsträckning. Avgångsstudenterna anser att de under tidigare terminer inte förberetts i tillräckligt stor utsträckning inför arbetet med examensarbetet, både med avseende på opposition och skriftlig framställan av den färdiga uppsatsen. Dessa åsikter syns även i rapporten från bedömningskommittén där programmålen som bedömts inte i tillräckligt tillfredsställande grad uppfylls. Vidare menar avgångsstudenterna att de programspecifika kurserna är relevanta och uppfyller programmets syfte, även om det i programkommittéer och löpande utvärderingar efterfrågas information om hur studenterna ska förstå och se sammanhangen mellan t.ex. tjänstedesign, beteendevetenskap och service marketing. Kopplingen behöver alltså stärkas vilket är en uppgift för programsamordnare att i både programkommittéer och i mötena med respektive studentgrupper informera om. Detta arbete har påbörjats och kursutvecklingen av beteendevetenskapskursen är ett kvitto på att arbetet går framåt. Kopplingen till näringslivet och den bristande kopplingen i av Handelshögskolan arrangerade samverkansaktiviteter kopplat till Service Management är en annan förbättringspotential som framkommer på flera ställen. Karriärcenter, karriär- och studievägledning med direkt koppling till Service Management behöver utvecklas och förbättras då fokus enligt studenternas uppfattning idag främst är mot revision, redovisning och finans.

15 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 1 (12) Nationella examensmål och förväntade studieresultat inom utbildningsprogram vid samhällsvetenskapliga fakulteten Enligt rektors beslut om Modell för säkring av nationella examensmål vid Umeå universitet (dnr xx-yy-zz) ska det för varje examen finnas en matris som visar hur de nationella examensmålen är tänkta att uppnås genom de kurser som ingår/kan ingå i respektive examen. Ansvaret för hur detta mer exakt utformas, åvilar respektive fakultet. För fakultetens utbildningsprogram på grundläggande nivå gäller att programråden ansvarar för att en matris upprättas och att det där framgår hur de nationella målen täcks in för den/de examen/examina programmet leder till. Nedan följer den mall som ska ligga till grund för programmatrisen. I mallen nedan exemplifieras de examensmål som gäller för en generell examen på kandidatnivå. Matrisen ska innehålla de nationella examensmålen på ena axeln och kurser på andra axeln. Fakultetens program ser olika ut när det gäller vad som är obligatoriska respektive valbara kurser, samt utrymmet för fria kurser. Samtliga obligatoriska kurser ska ingå. Programrådet avgör därtill vilka valbara kurser som ska redovisas i matrisen. 1 Redovisningen ska täcka in samtliga nationella mål. Möjlighet finns alltid att göra förtydliganden i kommentaren till mallen. I respektive ruta ska framgå med vilket/vilka FSR målet är tänkt att uppnås. FSR en numreras utifrån aktuell kursplan. Matrisen uppdateras årligen och biläggs VB/VP. Den ska därtill läggas ut på fakultetens hemsida 1 Om behov föreligger kan man även inkludera fria kurser.

16 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 2 (12) Nationella examensmål för Civilekonomexamen: Kunskap och förståelse För civilekonomexamen skall studenten 1. visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, 2. visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet, 3. visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och 4. visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Färdighet och förmåga För civilekonomexamen skall studenten 5. visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, 6. visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, 7. visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och 8. visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilekonomexamen skall studenten 9. visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 10. visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och 11. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

17 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 3 (12) Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmål 1 Examensmål 2 Examensmål 3 Examensmål 4 Examensmål 5 Examensmål 6 Examensmål 7 Examensmål 8 Examensmål 9 Examensmål 10 Examensmål 11 T1 2FE213 Företagsekonomi A45 1:1, 2:1, 2:2, 2:5, 3:1, 4:1 1:2, 1:4, 2:3, 2:4, 3:3, 4:2 1:5, 3:GLM1 3:GLM2, 4:4 1:3, 4:3 4:3 T2 2FE 104 4:1 1:1, 1:2, 2:2, 1:3, 2:4, 2:7, 1:4, 2:3, 4:6 3:6, 4:4 4:3 2:6 Företagsekonomi B71 2:3, 2:5 3:1, 3:2, 4:1 4:4 T3 2ST005, Statistik 1:1, 1:2 (1:3), (1:6) 1:4 1:6, 1:7 1:8 1:3, 1:5, 1:10 T3-2SO096 Beteendevetenskap i arbetslivet Lokala mål relevanta här 1:1 1:1, 1:2, 1:3 2:4, 2:1, 2:2, 2:3, 2:5 T4, Nationalekonomi A1 1:3, 1:4, 1:5; 2:1, 2:2; 2:3, 2:4, 2:5, 3:1, 3:2, 3:3, 3:4, 3:5, 4:2, 4:1, 4:2, 4:3, 4:4 2:6, 2:7, 4:5 3:6, 4:6 1:1, 1:2 1:6,

18 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 4 (12) T5 5ID141, Design och miljö för Service Management Lokala mål relevanta här 1:1, 1:3 1:4 1:2 1:5 T5-2JU043, Juridisk översiktskurs med inriktning mot Service Management 1:1 1:2, 1:3, 1:4 1:5 1:5 1:6 T6 2FE202, Service Marketing, Marketing Ethics and Sustainability Lokala mål relevanta här. 2:1 1:2, 1:4, 1:1, 1:5, 2:3 1:3, 1:4 2:5 1:2 2:2, 2:3, 2:4 T7 N/A T8 2FE151, Examensarbete i Företagsekonomi 1:1, 1:5 1:1 1:1, 1:7 1:3, 1:6 1:2, 1:6 1:8, 1:9, 1:11 1:3, 1:4, 1:5, 1:7 1:10 1:2, 1:11

19 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 5 (12) Termin 1 Företagsekonomi A SM 2FE213 Moment 1: Service Management Introduktion av en servicelogik Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Förklara begrepp som utgör grunden för service management 2. Förklara tjänsters egenskaper och analysera dem i förhållande till marknadsföring samt till ledning och organisering av verksamheter 3. Beskriva kundmöten och analysera dessa utifrån begreppen ansvar, respekt och etik 4. Utvärdera och analysera kundens, ledningens och personalens olika roller i tjänsteprocesser och deras betydelse för skapandet av kundvärde 5. Tillämpa och diskutera service management vid analys av verksamheter Moment 2: Marknadsföring Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. förklara vad en omvärldsanalys innefattar och exemplifiera hur faktorer i organisationers marknadsmiljö påverkar marknadsföringsbeslut 2. förklara och exemplifiera övergripande strategiska begrepp inom marknadsföring 3. identifiera, analysera och fatta beslut om lämpliga strategier utifrån omvärldsanalys och organisationers interna förutsättningar 4. förklara och analysera samband mellan olika komponenter i marknadsföringsmixen 5. kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR Moment 3: Organisation Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Förklara vad en organisation är, samt hur organisationens funktioner är integrerade, 2. Förklara och diskutera hur och varför ledning av individer har betydelse för en organisation, 3. Beskriva och analysera orsaken för, och ledningen av, förändrings- och innovationsprocesser, 4. Förklara och kritiskt granska organisationens roll och ansvar att agera på ett etiskt och hållbart sätt. Generiska lärandemål - Momentets upplägg ger möjligheter till, och ställer krav på utvecklande av förmågan att: 1. arbeta i grupp såväl som självständigt under givna tidsramar mot ett givet mål 2. presentera och diskutera egna ståndpunkter och material samt diskutera andras material och ståndpunkter

20 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 6 (12) Moment 4: Ledarskap Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Definiera, beskriva och jämföra centrala begrepp inom ledarskapsområdet, 2. Kritiskt och konstruktivt analysera och utvärdera ledarskapsprocesser i specifika ledarskapssituationer, 3. Reflektera över egna egenskaper och färdigheter för ledning av arbetsgrupper, 4. Förklara och kritiskt diskutera etiska frågor i anknytning till ledarskap. Termin 2 Företagsekonomi B71-2FE104 Moment 1: Ekonomisk styrning Förväntat studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Redogöra för hur en företagsledning kan planera, styra och kontrollera verksamheter inom tjänsteföretag liksom inom handelsföretag 2. Beräkna ekonomiska kalkyler och med dessa som utgångspunkt dra slutsatser om olika handlingsalternativ 3. Ha grundläggande färdigheter i löpande redovisning från bokföring till att utföra ett enklare bokslut med hjälp av BAS-planen 4. Analysera och presentera en lösning på ett mindre företagsekonomiskt problem. Moment 2: Finansiering och riskhantering Förväntat studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Analysera ett företags lönsamhet, soliditet, likviditet och kassaflöden. 2. Använda sig av företags- och räkenskapsanalys som hjälpmedel för styrning av företag samt för att analysera konkurrenter, kunder och andra intressenter 3. Utföra investeringskalkyler och använda dem som underlag för beslut avseende investeringar i anläggningstillgångar 4. Tillämpa olika metoder för hantering och kontroll av rörelsekapital, d.v.s. likvida medel, kundfordringar och lager 5. Känna till olika möjligheter som företag har för att anskaffa kapital till sin verksamhet 6. Exemplifiera och analysera grundläggande affärsetiska frågeställningar relaterade till ett företags finansiella verksamhet 7. Känna till hur affärssystem kan användas för uppföljning av verksamheter och som beslutsunderlag. Moment 3: Entreprenörskap med beslutsstöd Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

21 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 7 (12) 1. Redogöra för och problematisera entreprenörskapsbegreppet och det entreprenöriella perspektivet 2. Beskriva och analysera den entreprenöriella processens drivkrafter, särdrag och sammanhang 3. Tillämpa teorier inom entreprenörskapsfältet på verkliga situationer 4. Ta initiativ och självständigt utveckla en affärsidé samt tillämpa tidigare förvärvade företagsekonomiska kunskaper för att konkretisera idén i en skiss till affärsplan 5. Använda entreprenörskapsfältets huvudsakliga informationsresurser 6. Planera och genomföra en muntlig presentation inom ett entreprenörskapstema samt argumentera för och sälja in en affärsidé 7. Välja, analysera och tillämpa information från affärssystem i affärsutvecklingsbeslut Moment 4: Vetenskaplig metod Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 1. Redogöra för grunddragen i de vetenskapsteoretiska huvudströmningarna och förklara hur olika värderingar och perspektiv påverkar kunskapsprocessen 2. Redogöra för kvalitativa och kvantitativa metoders egenskaper och värdera olika metoders användbarhet för skilda typer av problem 3. Söka, värdera och använda olika typer av information på en grundläggande nivå 4. Argumentera för ett valt problem, ansatser och tillvägagångssätt samt analysera ett empiriskt och teoretiskt material 5. Kritiskt granska en rapport utifrån olika perspektiv 6. Planera, designa och genomföra en undersökning Termin 3 Statistik A1-2ST005 Förväntade studieresultat - Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: 1. Redogöra för de grundläggande stegen i en statistisk undersökning, 2. Redogöra för den grundläggande statistiska terminologi som är relevant för respek tive moment i kursen, 3. Tillämpa statistiska metoder såsom punktskattning, konfidensintervall samt hypotes prövning, 4. Tolka erhållna statistiska resultat och sätta dem i sitt sammanhang, 5. Genomföra sambandsanalyser i form av enkla och multipla linjära regressionsana lyser, 6. Utifrån frågeställning och typ av data välja lämpliga statistiska analysmetoder bland dem som kursen behandlar, 7. Genomföra en enkätundersökning,

22 Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan vid Umeå universitet Philip Roth Dnr Sid 8 (12) 8. Skriftligt och muntligt redovisa resultat av genomförda statistiska undersök ningar, 9. Kritiskt granska ett statistiskt arbete 10. Använda relevant programvara för bearbetning, analys och presentation av data material, Beteendevetenskap i arbetslivet 2SO096 Moment 1: Organisationer och människor i det nya arbetslivet, 7,5hp Efter avslutat moment ska studenten kunna - 1. visa kunskap om villkoren och förutsättningarna för organisationer och arbeten i det nya arbetslivet (makroperspektiv) 2. visa kunskap om hur villkoren och förutsättningarna för organisationer kan påverka de sociala relationerna och den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen (meso- och mikroperspektiv) 3. visa kunskap om och kunna förklara centrala begrepp och teorier relaterade till dessa perspektiv (makro-, meso- och mikro-) 4. - kunna tillämpa centrala begrepp och teorier i analyser på ett meso- mikroperspektiv Moment 2: Ledarskap i praktiken, 7,5 hp Efter avslutat moment ska studenten kunna - 1. Visa kunskap om villkoren och förutsättningarna i organisationer för ledarskap, arbetsgrupper, mellanmänsklig kommunikation samt konflikter och konfliktlösning 2. visa kunskap om och kunna förklara centrala begrepp och teorier relaterade till ledarskap, arbetsgrupper, mellanmänsklig kommunikation samt konflikter och konfliktlösning 3. i tal och/eller skrift kunna kommunicera centrala begrepp och teorier relaterade till ledarskap, arbetsgrupper, mellanmänsklig kommunikation, samt konflikter och konfliktlösning 4. kunna tillämpa centrala begrepp och teorier i analyser och praktiska övningar 5. kunna reflektera över sig själv som (framtida) ledare och gruppmedlem i relation till under kursen förvärvade kunskaper och insikter