Univ.lektor i svenska språket

Transkript

1 Univ.lektor i svenska språket Språket i medier, framför allt skrivna medier Språkbrukares sätt att tillämpa normer: studenter på högskolor och elever i ungdomsskolan Det dialogiska språket i sportkrönikor

2 Mediespråket: en skala av olika stilar, som präglas av talspråket i mindre eller större utsträckning Talade medier: radio, tv Bloggar Online-kommentarer under ett visst evenemang Sociala medier Nätupplagor av tidningar Papperstidningar Ledare, debatt, kultur, sport, nöje, nyheter, reportage

3 Tidningsspråkets utveckling från slutet av talet till idag Äldre tidningsspråk De tekniska förutsättningarna var begränsade: tidningssidorna var ett gytter av olika typer av texter: dödsannonser, reklamannonser, notiser nyheter, reportage, sportreferat om vartannat Modernt tidningsspråk Den digitala tekniken har gjort tidningarna luftigare, mer bildrika. Texterna är organiserade på olika sidor för ledare, debatt, kultur, nyheter, sport, nöjen osv

4

5

6 Många vardagliga ord: schyst, reko, tjej, okej, grym (= bra) Interjektioner relativt vanliga: Nä, Nej, Tusan också, Jaså? Utropstecken florerar. Men få vardagliga ordformer såsom dom, mej, eller imperfektformer som är förkortade: ropa, svara Få svårdomar Sällan renodlade dialoger, mer retoriska Ofta tilltalas läsarna med frågor, uppmaningar, provocerande påståenden

7 Korta fraser med inga eller få framförställda attribut: En person som söker de snabba lösningarna I äldre tidningsspråk: En de snabba lösningarnas person Få inskott i meningarna: Nilsson gjorde succé genom att finta bort tjeckerna med sedvanlig teknik och finess i varje passning. Nilsson, som med sedvanlig teknik och finess i varje passning fintade bort tjeckerna, gjorde succé.

8 Många korta meningar, ibland ofullständiga. Spanien vann. Igen. Ingen stor överraskning precis. Vi fick en ny regering. Men knappast en nydanande. Hon har skärpan. Och viljan att vinna. Alltid. De saknade en del. Styrka. Snabbhet. Kontroll. Ofta är de korta meningarna svar på tidigare frågor eller påståenden: Regeringen har genomfört viktiga reformer. Jaså? Vilka?

9 Ledare, debattsidor har rubriker som uppmanar till handling eller ändrat beteende Alla - även statschefen, höga ämbetsmän blir tilltalade

10 Skriv in kvinnor i konsthistorien i dag Glöm inte grabbarna på landet, Stefan Löfven! Lotta ut kungalogen! Säg nej till hockey-vm i Vitryssland Uppmaning till Wikipedias redaktion Socialdemokraternas ledare Kungliga Operan Idrottsministern

11 Minns ni förra årets testosteronfestfinal, när Louise Hoffsten tävlade mot fjorton män och en banan i blöja? Tycker ni att jag är för hård mot dem? Men nog är det motigt om en VM-final avgörs på en feldömd straff, eller hur? Såg ni hur tjejerna kämpade och slet mot fransyskorna?

12 I fotbollskrönikor är det tydligt hur journalisten ser sina läsare framför sig som om de satt tillsammans på en pub och såg matchen tillsammans Hängde ni med? Fick jag överhuvudtaget med allt? Hm, jag missade nog situationen där Real Madrid kanske borde fått en straff

13 Särskilt i rubriker är tilltal vanliga Tjejer, vi älskar er! (Efter damernas EM-seger 1984) Var inte fega, kaptener (i samband med fotbolls-vm 1958) Dags att visa stake, Beckham! Torka tårarna! (Efter förlusten i damernas fotbolls- EM 2013)

14 Rubrikerna är ofta utformade på ett humoristiskt sätt eller med en anspelning på något känt citat. Ordlekar på namn är mycket vanliga: Totti-Spotti Bralin Herooney (fotbollsspelaren Rooney + hero) Kungens valspråk: För Sverige i tiden

15 Finlands sak är svår (ledare) Inga nya Lööften om bidrag till glesbygden Span-igen-igen (efter att Spanien vunnit VM 2010) Deutsch-lahm, Deutschlahm (Efter Tysklands EMseger) Zlatan vår, fräls oss från Ronaldo Finlands sak är vår en paroll under Vinterkriget Annie Lööf Centerpartiet En av spelarna som gjorde mål heter Lahm Tysklands nationalhymn Travesti på Fader vår

16 Typiskt för sportspråket är nominalfraser där den bestämda artikeln saknas. Tendensen är mindre framträdande i de moderna sportreferaten, men finns framför allt i rubrikerna. Uthållige Tobias springer ikapp fräcke måltjuven Scholes Löpstarka Linderoth passade bollen Målet sköts av målfarlige centern Johansson Italienske domaren utbuad

17 Oftast kommer de beskrivande adjektiven på slutet högertyngd Många värdeladdade adjektiv Av alla onda, jävliga förluster har Sverige just upplevt den grymmaste, hemskaste, vidrigaste, otäckaste Många spelare orkade inte, ville inte springa och bollen somnade av tristess.

18 Enkel meningsbyggnad, ibland nästan punktstil och hopning av nominalfraser. Många inneord Dialogisk karaktär Njut av stunden. De härliga duellerna. De vassa inläggen. De skarpa hörnorna. De hjältemodiga spelarna. En sinnessjukt härlig match. Laget toksatsade framåt. Helt galet. Ja ni såg själva hur elegant han dundrade in bollen i mål.

19 Sportjournalister har haft relativt låg status. Sportjournalister har varit friare att uttrycka sig personligt, trotsa konventionerna. Sportsidor har tidigare vänt sig till de breda lagren, men idag går även seriösa tidningar in för att ha bra täckning av sporter. Normerna inom skriftspråket upprätthålls vad gäller formerna på orden: de och dem används korrekt, även för att återge direkt tal. Många nya uttryck och engelska fraser används.

20 Fairclough, van Dijk, Kress, Wodak: Critical Discourse Analysis Språket i ett samhälleligt perspektiv: Vad fokuseras (kommer först i meningen)? Vems perspektiv belyses? (vilka ord används?) Intimiseringen av det offentliga språket: Demokratiskt språk? Hur uttrycks makt i språket på ett mer subtilt sätt? Vi ni/du = vi/ni/du som är vanliga svenskar, vi som är hederliga, vi som älskar traditioner

21 Demokratisering fler mottagare än för 60 år sedan Attitydförändringar i olika samhällsfrågor: jämlikhet, jämställdhet, motarbetande av fördomar mot olika grupper Innehåll och språk anpassas i viss utsträckning till de presumtiva mottagarna. Olika medier, tidningar och kanaler har delvis olika mottagare. Mottagarna kommer fram och syns mer i medierna dialog

22 Inga uttalanden om vad som är olämpligt för damer från journalisternas sida Journalisterna framträder med egen profil, ett personligt och ofta mustigt språk Från och med tevens intåg i svenska hem blir det en klar tendens att hänvisa till gemensamma upplevelser av idrottsliga evenemang. I moderna krönikor refereras ofta till vad läsare sagt eller meddelat via mejl eller sms.