Minnesanteckningar Varvsforum Stockholm

Transkript

1 Minnesanteckningar Varvsforum Stockholm Foto: Leif Grundberg/SMM Årets varvsforum inleddes på det gamla Galärvarvsområdet i Stockholm. Inledningshälsningarna framfördes Leif Grundberg som både är ordförande i Nätverket Svenska Varv, tillika överintendenten vid Statens maritima museer (SMM). Deltagarna hälsades även välkomna av Tommy Dahlström som är ordförande i Sällskapet Galärerna som är den varvshistoriska föreningen för det örlogsvarv som fanns i Stockholm. Leif Grundberg lämnade även en hälsning från Gunilla Carlsson som utöver att vara medlem i styrgruppen för nätverket även är riksdagsledamot och vice ordförande i kulturutskottet. Gunilla fick tyvärr i sista stund förhinder att medverka. Leif Grundberg framhöll särskilt att betydelsen av det ideella engagemanget för varvshistorien är helt avgörande. Utan de insatser som de olika varvshistoriska föreningarna gör skulle inget nätverk finnas och industrivarvens historia skulle bli betydligt mer undanskymd. Han framhöll även den stora betydelsen av Sällskapet Galärernas engagemang för program och innehåll vid 2017 års varvsforum. Tommy Dahlström presenterade i korthet Sällskapet Galärernas historia en förening för dem som yrkesmässigt arbetat både på Galärvarvet när det låg mitt i centrala Stockholm men även efter att varvsverksamheten flyttat i slutet av 1960-talet till Muskö. Efter litet praktisk information från Claes

2 Wollentz från Kulturarvsenheten vid SMM som bland annat arbetar med samordningen av Nätverket Svenska Varvs arbete inleddes själva forumet med förflyttning från Vasamuseet till Isbrytaren Sankt Erik. Varven i Stockholm Nere i Sankt Eriks lastrum höll Åke Nilsson från Sällskapet Galärerna en presentation av de många varv som funnits i Stockholm. Åke hade hjälp av Ulf Wahlström i föreningen när de olika varven pekades ut på kartan. Till de största och mest välkända moderna varven i Stockholm hör Bergsunds mekaniska verkstad som inom sig byggde upp Finnboda varv. Här finns förstås Örlogsvarvet som både gjorde en del nybyggen men där man framförallt underhöll flottans fartyg. Inom Djurgården finns idag ännu ett fungerande reparationsvarv, nämligen Stockholms reparationsvarv på Beckholmen. Detta varvs stora torrdocka byggdes en gång i tiden för pansarskeppet Gustav V och kallas därför fortfarande för GV-dockan. Till detta kommersiella varvs behov nyttjas också en av stadens äldsta torrdockor nämligen den östra dockan från mitten av 1800-talet. Åke berättade även om stadens äldsta skeppsgård som var belägen invid kungliga slottet och om 1700-talets varv, t ex Södra varvet beläget invid nuvarande Finlandsterminalen för Viking Line. Foto: Leif Grundberg/SMM Efter presentationen visades en film från 1940-talket som presenterade Galärvarvet. Filmen visar både miljöerna och arbetet på det gamla varvsområdet. Bland annat kunde man se arbeten som gjordes ombord på pansarskeppet Drottning Victoria, arbete med lastning av torpeder, plåtbyten mm. Idag är många av varvsbyggnaderna rivna och de kvarvarande anläggningarna används till annat. T ex ligger Vasamuseet i den stora torrdockan, minsveparhallen är idag Junibacken och i de äldsta galärskjulen finns Spritmuseum. Efter filmvisningen delades deltagarna upp i två grupper. Tillsammans med Åke Nilsson och Ulf Wahlström gjordes en guidning på Galärvarvsområdet utifrån den gamla yrkesverksamhetens spår i landskapet idag. Efter guidningarna genomförde Michael Lechner från Sjöhistoriska museet en visning av Isbrytaren Sankt Erik som byggdes på Finnboda varv. Utöver faktauppgifter om fartyget berättade Michael även om det ideella arbete som lagts ned i maskinrummen sedan 2015 och som innebär att fartyget kunde lämna museipiren för en provtur i höstas. Arbetet organiseras i samarbete med Sankt Eriks vänförening. Lördagen avslutades med en gemensam middag på Sjöhistoriska museet. Söndagens program inleddes med att Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska, hälsade välkommen till museets nybyggda hörsal. Hans-Lennart berättade kort om de förändringar som gjorts på museet och som bl a inneburit att museets äldsta basutställning som just handlade om

3 skeppsbyggeri nu ersatts med den nya hörsalen, nya lokaler för museets arbete med skola och förskola samt utökade toaletter för besökarna. De montrar som finns i entréhallen utanför hörsalen innehåller dock delar av skeppsbyggeriutställningen. Hans-Lennart framhöll att man självfallet kan sakna den klassiska utställningen men att ombyggnaden varit nödvändig av flera olika skäl. Historien om Musköbasen Åke Nilsson och Ulf Wahlström höll en gemensam presentation om både bakgrund och genomförande av den nya marinbasen och det nya örlogsvarvet ute på Muskö. Åke inledde med att ge en försvarshistorisk bakgrund till de olika skäl som gjorde att man fattade beslut om det nybygge som genomfördes från 1950-talets början och stod färdig Den uppfattade hotbilden hos beslutsfattare och militärer innebar att man uppförde en av Världens säkraste och största anläggningar där t ex ett fartyg av jagarklass med en längd på över 120 meter och en bredd på drygt 12,5 meter kunde köras in i en torrdocka inne i berget. Den största dockan är 250 meter lång. Ulf fyllde på med många exempel på de tekniska specifikationer som berättar om detta minst sagt imponerande bygge bl a sammanlagda kajlängder, kubikmeter utsprängt berg mm. Åke berättade även om de tekniska lösningar där t ex kontorsbyggnader och verkstäder skulle hållas hela genom att de låg på väldiga gummirullar som bl a skulle klara att skydda mot en atombombsträff. Bland de fotografier som visades kunde man se hur en av de stora landskaps-jagarna låg inne i den sk jagartunneln vid Älvsnabben ett bergrum som främst skulle användas för utrustning och skydd. Jagaren Uppland inne i berget, Sjöhistoriska museets arkiv Jagaren Södermanland på väg in, Wikipedia I spåren av varven - om fanor, konstverk och romaner Kjersti Bosdotter från IF Metall höll en presentation utifrån en helt annan aspekt av varvsverksamheten. Kjersti inledde med att visa några av de forskningsprojekt som genomfördes under 1980-talet och som resulterade i en handfull böcker med tematik runt varvens utveckling till exportindustri, lönearbetets utveckling, verkstadsklubbarnas historia i Göteborg och Malmö. Kjersti visade även böcker utgivna av de olika varvshistoriska föreningarna t ex presentationerna av de tre stora varven Götaverken, Eriksberg och Lindholmen i Göteborg. Från det fackliga arbetet finns många textilier i form av fackföreningsfanor bevarade. De äldsta ger känslan av skråväsendets

4 föreningsliv men merparten är de röda fanorna är prydda med slagord som Frihet, Jämlikhet och Broderskap. Flera av de fanor som visades har konstfullt utformade fartygsporträtt som motiv. Albin Amelin, Från ett västkustvarv, olja 1952, Sveriges Verkstadsförening i Stockholm. Kjersti hade även tagit med exempel på den bildkonst som t ex Albin Amelin representerar. Motiven förmedlar både en känsla av respekt för det yrkesskickliga arbetet men även teknikens väldiga dimensioner. I t ex IF Metalls samlingar finns konst av många så kallade arbetarkonstnärer som både Albin Amelin och Johan Ahlbäck. Besläktad med arbetarkonsten är förstås den skönlitteratur som skrivits genom åren. Ett bra exempel på detta är Aino Trosell som genom eget arbete på varvens verkstadsgolv hämtar egna erfarenheter av detta slitsamma men specialiserade yrke. Även Peo Rask i Luleå nämndes poeten som skrivit dikter om den kran i södra hamnen som nu blivit byggnadsminnesförklarad. Kjersti pratade även om det efterlängtade varvshistoriska museet där varvens arbetsliv och talets industriella utveckling skulle visas. Man kan tänka sig att utgå från olika bevarade föremål som finns både hos varvshistoriska föreningar, museer, enskilda, fackföreningar m fl. Kjersti hade även en tanke om en växande varvshistorisk vandringsutställning där innehållet fylls på allt eftersom man rör sig mellan de platser där de stora varven funnits.

5 Foto: Claes Wollentz/SMM Kjersti avslutade med en lång rad fotografier på både varvs- och hamnkranar som fortfarande står som utropstecken i stadsbilden både i Sverige och utomlands. Kjersti framförde även hälsningar från Uddevalla varvs- och industrihistoriska förening gällande det teaterprojekt som planeras inför sommaren 2017 i Uddevalla. Varvet runt från de deltagande föreningarna Hans Nilsson från Göteborgs varvshistoriska förening berättade om aktuella frågor i Göteborg bland annat de diskussioner som man för med kommunledningen angående ett varvs- och industrihistoriskt centrum. Han berättade även att man får stor uppskattning av de besökare som tittar både på de fasta utställningar och det arkivmaterial man har i föreningens lokal på det gamla varvsområdet. Lars Grundberg från Göta Älvdalens varvs- och sjöfartshistoriska förening berättade om de förändringar av den varvshistoriska utställningen som kan besökas på Lödöse museum. Man flyttar till andra lokaler men kommer att vara färdig i god tid innan sommarsäsongen börjar. Man kan även presentera en ny bok som överlämnades som gåva både till Sjöhistoriska museet och Sällskapet Galärerna. Boken heter: Skeppsbyggeri vid Göta älv i Tunge socken. Den handlar om Tunge-varvens och Rättaregårdens (Nylandös) varvs historia samt de skeppsbyggmästare som varit verksamma där. Peter Skantze från Varvshistoriska föreningen i Malmö berättade några ord om det digitaliseringsprojekt som föreningen driver i samarbete med Malmö stad. Han hänvisade till föreningens hemsida för information om arbetet: Från Sällskapet Galärerna passade Tommy Dahlström på att framföra en hälsning från föreningens tidigare mångårige ordförande Lars Hansson. Han hade önskat att han kunde vara med - men hans rygg klarar tyvärr inte ansträngningen längre.

6 Ove Elf från Landskrona varvshistoriska förening berättade kortfattat om den levande varvsverksamheten vid Öresundsvarvet (Öresund Drydocks). Han visade bland annat den nytagna bilden nedan där man kan se inte mindre än fem färjor som ligger inne för olika arbeten samtidigt. VARVSFORUM 2018 arrangeras helgen den april i Uddevalla. Inbjudan med program skickas ut i god tid innan arrangemanget. Innan uppbrottet från museet skedde uppmanade Claes Wollentz att de som vill lämna synpunkter för förbättringar av arrangemanget gärna kan lämna synpunkter via e-post. Lättast på claes.wollentz@maritima.se, eller: fredrik.blomqvist@maritima.se. Man kan även lämna förslag till programpunkter och aktiviteter inför nästa års varvsforum i Uddevalla. Vid anteckningsblocket Fredrik Blomqvist