VARVSFORUM 2009 Maritiman i Göteborg den mars Minnesanteckningar

Transkript

1 VARVSFORUM 2009 Maritiman i Göteborg den mars Minnesanteckningar Varvsforum 2009 genomfördes på Maritiman i Göteborg med studiebesök på Gotenius varv. Lördag 28 mars Per Kärnman, vd för Maritiman hälsade deltagarna välkomna till Maritiman och lastfartyget Fryken. Därefter överlämnades ordet till Anneli Hultén som är kommunstyrelsens ordförande. Hon välkomnade alla till Göteborg och berättade lite om sina personliga varvserfarenheter. Arrangör för Varvsforum är Nätverket Svenska Varv - Statens maritima museer. Hans Lennart Ohlsson museichef vid Sjöhistoriska museet berättade att arrangemanget i år genomförs för sjunde året i rad och han tyckte det var mycket glädjande att se så många intresserade deltagare på plats. I samband med detta överlämnade Hans-Lennart även den plakett som är det fysiska beviset på att lastfartyget Fryken från 1938 blivit K-märkt av Statens maritima museer. Per Kärnman framhöll vid mottagandet att de som särskilt ska ha äran av detta är den ideella förening som verkar för Frykens bevarande -- Frykens vänner. Eftersom antalet deltagare i år var så stort, över 80 anmälda, genomfördes ingen presentation utan Claes Wollentz hänvisade till den deltagarlista som bilagts programmet. Björn Sandmark som är kulturchef i Göteborgs kommun pratade om betydelsen av det maritima och industriella kulturarvet i Göteborg. Han framhöll att det är viktigt att bevara detta arv och att varvshistorien är en skärningspunkt mellan det maritima och det industriella. De kommunala museerna har en naturlig koppling till Västra Götalandsregionen även om varvshistoriska samlingar är spridda på många händer. Stadsmuseet är mest centralt vad gäller industrihistoria medan Sjöfartsmuseet är det centrala museet när det gäller maritima frågor. Björn framhöll även vikten av att dokumentera de erfarenheter och den kunskap som finns inom de ideella föreningarna. Sådana dokumentationer är något som han ser som en grund för hur man kan vidareutveckla verksamheten i framtiden och finna former för samverkan mellan kommun, region och ideella aktörer.

2 Per Kärnman, Björn Sandmark, Hans-Lennart Ohlsson, Annelie Hultén och Lars Nordström. Lars Nordström som är ordförande Västra Götalandsregionens kulturnämnd presenterade regionens tankar kring arbetet med de maritima frågorna. Han talade om en modell för dessa frågor som tar sin utgångspunkt i hur man resonerade när man byggde upp länsmuseerna på 1970-talet. I hans vision verkar de ideella föreningarna och de offentliga institutionerna tillsammans. Det viktiga är inte en byggnad med gamla föremål utan ett samarbete kring berättelserna. Hur man på ett bra sätt kan uppnå denna nyskapande organisation är något som den offentliga kulturmiljövården måste hitta en form för. Det arbetssätt som finns inom regionens museiorganisation Västarvet på Forsviks bruk, där man arbetar med kunskapsuppbyggnad kopplad både till den akademiska världen och till de traditionella hantverken, är ett bra exempel på samverkan. Hans Nilsson från Varvshistoriska föreningen i Göteborg berättade om pågående och planerad verksamhet. Bland det senaste i sin utåtriktade verksamhet är vandringsutställningen Storvarvsepoken i Göteborg. I utställningen visas fotografier och en av föreningens äldre filmer. Sammanlagt har föreningen ett drygt 50- tal filmer och tillgång till omkring fotografier. Utställningen finns nu ombord på Maritimans fartyg Färdig där den ska stå över årets sommarsäsong. På Hisingssidan finns en fast utställning om varvshistoria. Föreningen arbetar även med skrivargrupper vars texter har publicerats med ekonomiskt stöd från IF Metall och Riksantikvarieämbetet. Hans berättade också om boken Kvinna på varvet som man publicerade för ett par år sedan och som fått stor uppmärksamhet. Föreningen är aktiv med registrering av både foton och handlingar för att göra materialet tillgängligt för allmänheten. Varvshistoriska föreningen arbetar enträget för att industrivarvens rika och spännande kulturarv ska användas som en resurs i dagens Göteborg. Vambola Kallaste berättade om det senaste tillskottet bland varvshistoriska föreningar; Uddevalla Varvsoch industrihistoriska förening. Uddevallavarvets bildarkiv lämnades för ett antal år sedan till ABF:s fotoklubb, det rörde sig om en stor samling på cirka bilder. I slutet av 2008 gav man ut boken Uddevallavarvet som bland annat illustreras med hjälp av dessa bilder. Boken finns till salu via föreningen som bildades i mars Man är mån om att vara både en historisk och en samtida förening, bland annat vill man dokumentera den industri som finns på orten idag. Bert Kopp från Göta Älvdalens Varvs- och Sjöfartsförening presenterade deras verksamhet. Han inledde med att framhålla att föreningens geografiska område är ett av de varvstätaste i landet. Det har funnits ett 30-tal varv av varierande storlek och med olika verksamhetstider. Vad gäller föreningens verksamhet berättade Bert att man tagit fram tre publikationer med innehåll om Lödöse varv, Torskogs varv och en om varvsminnen. Studiecirkeln har varit en bra arbetsform för att samla uppgifter till böckerna och fler skrifter är på gång. På Lödöse museum visas en utställning som föreningen tagit fram om varven i Göta Älvdalen.

3 Christer Skoog och Peter Sjögren presenterade varvshistoriska föreningen i Sölvesborg. Christer berättade att man har en egen utställningslokal där Sölvesborgsvarvets historia skildras och att föreningen nu arbetar med ett bokprojekt med ett vardagshistoriskt perspektiv. Föreningen vill även, tillsammans med de varvshistoriska föreningarna i Malmö och Göteborg, lyfta perspektivet ut över Östersjön. Man har siktet inställt på den viktiga varvsorten Wolgast i Tyskland. Sannolikt finns många gemensamma nämnare eftersom behov och utveckling sett ungefär likadan ut även på södra sidan Östersjön och därför kan utbyte av erfarenheter vara lärorikt och stimulerande. Peter visade bilder från några olika aktiviteter föreningen haft. Han talade sedan om ett delprojekt som han själv engagerat sig i; nämligen de så kallade tyska krediterna -- eller de fartyg som beställdes från Tyskland under 2:a världskriget. Frågan har nyligen varit aktuell eftersom det blivit känt att en av den dåvarande svenska regeringens mest tyskkritiske medlem välsignat krediter hos svenska banker för att kunna betala för beställningarna. Peter önskade bland annat kontakt med andra som har kunskap om denna oroliga tids tyska byggnationer i Sverige. Bengt Runner från varvshistoriska föreningen i Malmö berättade om verksamheten och om de förändringar som Malmö stad står inför när hela Västra hamnen ska få nytt innehåll. Föreningen i Malmö har genomfört ett antal bokprojekt som dokumenterar varvet, Kockums marina fartyg och Kockums på spåret. Utöver varvsverksamheten har Kockums även haft annan produktion bland annat tillverkades järnvägsvagnar (under perioden ). Idag finns Kockums kvar i form av sitt huvudkontor i Västra hamnen. I Malmö arbetar kommunen med hur detta område ska kunna användas i framtiden. Man ser framför sig att den sista tillverkningsindustrin år 2013 har lämnat området. Här finns en docka från 1850-talet och byggnader från 1800-talets andra hälft och framåt, en intressant miljö som ska ges ny funktion. Föreningen ser sin roll i detta stora stadsplanerings- och förändringsprojekt. Vad gäller bildsamlingar så har föreningen mycket material och nära samarbete med det kommunala stadsarkivet. Inom föreningen finns en fotogrupp som arbetat med att ta fram underlag till en utställning där man haft perspektivet från plåt till båt där människor och deras yrkesroller stått i fokus. Efter dessa presentationer bjöd Maritiman på en rundvandring med visning av fartygen och utställningen Storvarvsepoken i Göteborg som gjorts av Varvshistoriska föreningen i Göteborg. Kvällen avslutades med en gemensam buffé ombord på Fryken. Söndag 29 mars Hans Hedman från varvshistoriska föreningen i Karlskrona berättade om hur föreningens ambitioner att öka stadens turistnäring i en örlogsmarin miljö blir verklighet. Varvet i Karlskrona är en del av Kockums och produktion pågår fortfarande på varvet. Ett betydelsefullt projekt för föreningen är uppdraget att bygga en ångpanna till repliken av hjulångaren Eric Nordevall, som byggs vid Forsviks varv utanför Karlsborg. Den nödvändiga expertisen för att utföra arbetet finns och byggs upp i Karlskrona vilket möjliggjort detta specialiserade projekt. Här finns nu ett antal personer som kan utföra nitningsarbeten vilket mycket få i Sverige behärskar idag. Den kunskap som genereras av detta arbete kan därför ge ytterligare möjligheter till verksamhet i framtiden. Produktionen har varit ett samarbetsprojekt med varvet -- och snart är pannan färdig. Hans talade även om den särpräglade repslagarebanan i Karlskrona, byggd redan under det sena 1600-talet, där man väckt liv i reptillverkningen. Här har man haft viktigt stöd från Repslagarmuseet i Älvängen i Västra Götaland. Föreningen i Karlskrona är mycket livaktig med många verksamhetsgrenar. Lars-Erik Hansson presenterade Sällskapet Galärerna. Sällskapet är en kamratförening med varvshistoriskt inriktning kring den marina varvs- och industriepoken i Stockholm. Lars-Erik berättade att föreningen kom till efter att trettio år gått sedan varvsverksamheten lämnat Stockholm och flyttat till Muskö. Av den bebyggelse som fanns på varvsområdet vid Galärvarvet på Djurgården finns idag mycket lite kvar. Platsen är den del av Djurgården där Vasamuseet ligger och få vet att det stora besöksmålet Junibacken ursprungligen var en minsveparhall. Av den långa rad varvsskjul som fanns här återstår idag bara nr 16 och 17. Under 2:a världskriget arbetade anställda på området och här har runt 40 fartyg byggts under 1900-talet. Eftersom marinen skulle vara självförsörjande och inte behöva ta in tjänster utifrån arbetade 40 olika yrkeskategorier på varvet. En viktig del av föreningens verksamhet är nu att på olika sätt försöka beskriva en miljö som idag är förändrad nästintill oigenkännlighet och förmedla bilden av den omfattande verksamheten som förr bedrevs på Galärvarvet.

4 Lars Ohlsson från Halmstad Varv och Slipsällskap berättade om föreningens verksamhet och visioner. Varvet i Halmstad drevs under namnet Nissavarvet fram till och med slutet av 1970-talet. Den slip som användes finns fortfarande kvar. Lars berättade att en av grundtankarna till att väcka liv i varvet för kulturhistoriska ändamål har med fullriggaren Najaden att göra. Najaden ses av många som ett landmärke för Halmstad och utifrån hennes behov av regelbunden torrsättning blev slipen vid det gamla varvet aktuell. Man är mycket aktiva i Halmstad med maritimhistoria, förutom Najaden och varvet finns också en bevarad hamnkran och man arrangerar årligen en marinfestival. Wilbur Andersson från Gävle Varvshistoriska förening berättade om slipen och det unika ångslipspelet som anlades 1883 vid Gefle Varv intill Gavleån. Slipspelet användes fram till talen och är idag en viktig del av föreningens verksamhet. Föreningen har både körning samt visningar av anläggningen. I en förrådsbyggnad visas maskiner och övrigt bevarat material från varvet. Örjan Ohlström från Gävle kommun informerade därefter om Gävle Marinfestival Inom detta projekt ser man självklart de seglande fartygen som en stor tillgång. Med utgångspunkt i repliken av briggen Gerda har man bjudit in ett antal segelfartyg till evenemanget. Örjan avslutade sitt inlägg med att hälsa alla välkomna till Gävles marinfestival i sommar. Eva Hult från Statens maritima museer informerade om den genomgång av arkivmaterial som gjorts av museet i samverkan med olika föreningar och institutioner gällande varvsarkiv. Hon beskrev resultatet av beståndsöversikten och gav exempel på vad som finns runt om i landet rörande varvsarkiv. På finns en presentation av hur arbetet fortskridit så här långt med en sammanställning över olika varvsarkiv och var man hittar dem. Manne Dunge från Statens maritima museer berättade om den pågående inventeringen av varvsföremål som finns på museer och hos föreningar. Eftersom inventeringen börjat med vad som finns i de statliga samlingarna inom SMM kunde Manne beskriva en del av problematiken avseende katalogiseringen och definitioner. Han redovisade olika kategorier föremål som har använts i vitt skilda verksamheter vid ett varv. Inventeringen av varvsföremål kommer fortsätta och flera föreningar och museer kommer att besökas. Fredrik Linder från Riksantikvarieämbetet och Claes Wollentz från Statens maritima museer presenterade ett utkast till verksamhetsplan för Svenska varv Utöver ett fortsatt stöd både till de varvshistoriska föreningarna samt olika lokala och regionala initiativ presenteras i utkastet även förslag på tre övergripande teman som arbetet kan bedrivas efter. Det handlar om kunskapsöverföring, internationella perspektiv samt förmedling. Under efterföljande diskussion talades det bland annat om metodutveckling för hur man kan berätta industrivarvens historia på olika sätt. Verksamhetsplanen kommer ligga till grund för kommande års arbete och den presenteras i sin helhet på Mats Gotenius guidar deltagarna på Gotenius varv.

5 Varvsforum 2009 avslutades med ett intressant studiebesök på Gotenius Varv där bland andra Mats Gotenius visade runt. Varvet är en viktig resurs i den maritima kulturmiljövården eftersom man har kompetens som är nödvändig för att kunna nita stål och järnskrov samt utföra olika renoveringar av historiskt intressanta fartyg. På så sätt blir varvet en plats där kunskapen om traditionella hantverksmetoder från industrivarven hålls vid liv och förs vidare.