Klimat och hälsa. Redovisning av miljönämndens budgetuppdrag 2009

Transkript

1 Klimat och hälsa Redovisning av miljönämndens budgetuppdrag 2009

2 Redovisning av budgetuppdrag UPPDRAG... 3 DETALJBUDGET ARBETSGRUPP... 3 AVGRÄNSNING AV UPPDRAG DEN FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICYN... 4 JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR... 4 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR... 4 LIVSLÅNGT LÄRANDE... 4 ÖKAT ARBETSDELTAGANDE...4 ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET... 4 GODA LEVNADSVANOR FÖRÄNDRAT KLIMAT... 6 KLIMATFÖRÄNDRINGAR ETT FAKTUM... 6 FRAMTIDA KLIMAT VÄSTRA GÖTALAND... 6 Temperatur i Västra Götaland... 7 Nederbörd i Västra Götaland HÄLSA OCH KLIMAT ETT LIV I HÄLSA KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH HÄLSA Värmeböljor och temperatureffekter Pollen Inomhusmiljö Påverkan på luftföroreningshalter Hälsoeffekter av extrema väderhändelser Infektionssjukdomar UTVÄRDERING METODBESKRIVNING ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING...16 Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor OMVÄRLDSBEVAKNING TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT REGION SKÅNE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DISKUSSION... 21

3 Redovisning av budgetuppdrag UPPDRAG Detaljbudget 2009 I miljönämndens detaljbudget för 2009 definierades följande budgetuppdrag för året: "Miljönämnden ska följa vilka effekter klimatförändringarna har för ett liv i hälsa i Västra Götaland" Arbetsgrupp En arbetsgrupp bestående av medarbetare från folkhälsokommittén, prehospitalt katastrofmedicinskt centrum, säkerhetsstrategiska avdelningen samt miljösekretariatet sammankallades. Arbetsgruppen har träffats sju gånger under 2009 med mellanliggande omvärldsbevakning och eget arbete. Avgränsning av uppdrag I den inledande fasen konstaterades att de olika ämnesområdena som spänner över det uppdrag som beskrivits i detaljbudgeten var och en för sig inbegriper större forskningsområden. Frågeställningen är tvärvetenskaplig i flera snitt. Arbetet med klimatanpassningsåtgärder är högst aktuell inom forskningen idag. Svenska myndigheter arbetar i flera plan aktivt med klimatanpassningsarbete. Folkhälsoområdet i sig innefattar också den flera tvärvetenskapliga snitt där socioekonomiska faktorer är en springande parameter där det i sak gäller att sia om hur framtidens samhälle kommer att se ut. För att förtydliga uppdraget sammanställdes ett underlag för diskussion och avgränsning av uppdraget. Underlaget diskuterades med miljönämndens presidium i Uddevalla den 27 maj Under mötet med presidiet framkom att ett liv i hälsa är den prioriterade delen. Uppdraget ska tydligt utgå från Vision Västra Götaland. Folkhälsokommitténs uppdrag om hälsa är den ingång som ska användas. Uppdraget avgränsas därför till att diskutera hur klimatförändringar skulle kunna påverka befolkningens hälsotillstånd. Rapporten syftar till att identifiera sårbarheten i den folkhälsopolitiska policyn.

4 Redovisning av budgetuppdrag DEN FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICYN Regionfullmäktige antog i mars 2009 en ny folkhälsopolitisk policy. Beslutet föregicks av ett omfattande samarbete mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. I policyn formuleras inriktningen av det folkhälsoarbete som ska bedrivas i Västra Götaland. Den är en gemensam plattform för de olika aktörerna och syftar till att ge en gemensam inriktning, värdegrund och förhållningssätt, oberoende av om huvudmannen är regional eller primärkommunal. De sex utmaningarna är att skapa förutsättningar för: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor Dessa utmaningar ger policyn en struktur men är ömsesidigt beroende av varandra. Jämlika och jämställda livsvillkor Hälsotillståndet påverkas mycket av individens livsvillkor. Ekonomiska, materiella och kulturella resurser ger individen förutsättningar att göra val som kan påverka hälsotillståndet gynnsamt. Samtidigt kan ogynnsamma förhållanden i bostadsområdet eller på arbetsplatsen påverka hälsotillståndet utan att den enskilde omedelbart kan förändra sådana förhållanden. Insatser och verksamheter för att motverka dessa ogynnsamma levnadsförhållanden är ett viktigt område för folkhälsoarbetet. Trygga och goda uppväxtvillkor Barns och ungas uppväxtvillkor har betydelse långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för en god hälsa. Familjens livssituation är naturligtvis betydelsefull. Senare blir förskola och skola liksom fritids- och föreningsliv viktiga hälsofrämjande arenor. Livslångt lärande Människors livschanser och hälsa gynnas av utbildning och kompetensutveckling. Möjligheter till lärande under hela livet ökar självkänsla och handlingsmöjligheter. Det har därför folkhälsopolitisk betydelse hur utbildningssystemet organiseras och vilka möjligheter som finns för fortbildning såväl under som efter arbetslivet. Ökat arbetsdeltagande Att delta i arbetslivet är fundamentalt för hälsotillståndet. Det förutsätter att arbetsmiljön är avpassad till olika individers behov och funktionsförmåga. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön har därför stor folkhälsopolitisk betydelse. Ett lättillgängligt arbetsliv, anpassat till livets olika faser, bidrar till välfärdutveckling och motverkar utanförskap. Åldrande med livskvalitet Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för ett åldrande med livskvalitet. Ett got hälsotillstånd ökar möjligheterna att leva ett självstädigt liv. Kanske mer än tidigare är den äldre individen beroende av samhällets välfärdsinstitutioner. Goda levnadsvanor Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. Samhällets välfärdsinstitutioner har en viktig roll i att främja och

5 Redovisning av budgetuppdrag skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. En väl fungerande ideell sektor är en betydelsefull del av samhällets strävan för att motverka ojämlikhet i hälsa.

6 Redovisning av budgetuppdrag FÖRÄNDRAT KLIMAT Klimatförändringar ett faktum Inför klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 publicerades: The Copenhagen diagnosis, 2009: Updating the World on the latest Climate Science 1. I rapporten beskrivs de mest signifikanta bevisen på klimatförändringarna. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa. De globala utsläppen av koldioxid från fossila bränslen under 2008 var 40 % högre än under Även om de globala utsläppen stabiliseras vid dagens nivåer skulle 20 ytterligare år av emissioner ge en 25 % sannolikhet att den globala temperaturen ökar med mer än 2 C, även med ett antaget nollutsläpp efter Under de senaste 25 åren har temperaturen ökat med en ökning av 0,19 C per decennium, vilket stämmer väl överens med prognoser relaterade till ökningen av växthusgaser. Data från satelliter och ismätningar påvisar utan tvivel att både Grönlands och Antarktis istäcken minskar med ökande hastighet. Även sommarsmältning av isarna på Arktis har ökat. Satelliter påvisar också att den globala havsnivån ökat med 3,4 millimeter per år under den senaste 15 årsperioden, vilket motsvarar 80 % mer än IPCC:s tidigare prognoser. Framtida klimat Västra Götaland På Rossby Center vid SMHI 2 har man, med hjälp av framtida utsläppsscenarier utarbetade av FN:s klimatpanel, beräknat hur de regionala klimaten för Sverige kan se ut. I underlaget som finns att hämta på SMHI:s hemsida indelas Sverige enligt kartan i, figur 1. Västra Götaland representeras av Västkusten (18), Nordvästra Götaland (3) och Vänern och Vättern (19). I bilaga 1 redovisas kortfattat om scenarierna samt utvalda parametrar för samtliga tre områden. Figur 1 Indelning av Sverige vid beräkning av framtida klimat för Sveriges län, SMHI. I följande avsnitt sammanställs de klimatberäkningar som genomförts för Västra Götaland. För beräkningarna har används två scenarier SRES A2 och SRES B2. Scenario A2 beskriver 1 The Copenhagen Diagnosis, 2009: Updating the World on the Latest Climate Science. I. Allison, N.L. Bindhoff, R.A. Bindschadler, P.M. Cox, N. de Noblet, M.H. England, J.E. Francis, N. Gruber, A.M. Haywood, D.J. Karoly, G. Kaser, C. Le Quéré, T.M. Lenton, M.E. Mann, B.I. McNeil, A.J. Pitman, S Rahmstorf, E. Rignot, H.J. Schellnhuber, S.H. Schneider, S.C. Sherwood, R.C.J. Somerville, K. Steffen, E.J. Steig, M. Visbeck, A.J. Weaver. The University of New South Wales Climate Change Research Centre (CCRC), Sydney, Australia, 60pp. 2 SMHI. Kjellström, E., Bärring, L., Gollvik, S., Hansson, U., Jones, C., Samuelsson, P., Rummukainen, M., Ullerstig, A., Willén U. and Wyser, K., A 140-year simulation of European climate with the new version of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3). SMHI Reports Meteorology and Climatology No. 108, SMHI, SE Norrköping, Sweden, 54 pp.

7 Redovisning av budgetuppdrag en snabb befolkningstillväxt och en intensivenergianvändning. Scenario B2 beskriver en långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning. Temperatur i Västra Götaland I figuren nedan visas den beräknade årsmedeltemperaturen för Västkusten mellan 1961 och 2100 som en jämförelse med medelvärdet under 1961 och Figur 2 Årsmedeltemperatur för Västkusten respektive Vänern och Vättern. Beräknad temperaturförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfär-hav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsmedeltemperaturen för Västra Götaland ökar under den analyserade perioden. De två scenarierna skiljer sig mer åt ju längre tiden går. Årsmedeltemperaturen ökar enligt beräkningarna med drygt 4 C fram till år 2100 enligt scenario B2 och med drygt 5 C enligt scenario A2. För Vänern och Vättern ökar årsmedeltemperaturen mer till nästan 5 C respektive nästan 6 C. Figur 3 Beräknad temperaturförändring för Västkusten per årstid jämfört med medelvärdet för A2 respektive B2. 10-årsmedelvärde för vinter (blå), vår (grön), sommar (röd), höst (svart).

8 Redovisning av budgetuppdrag För scenariot A2 beräknas vintertemperaturen stiga med drygt 6 C till år 2100 medan sommar- och hösttemperaturerna beräknas stiga med knappt 5 C, och vårtemperaturen med drygt 5 C. För Vänern och Vättern beräknas sommar- och höst temperaturerna att stiga med omkring 5 C och vårtemperaturen med knappt 7 C. För scenariot B2 beräknas sommar- och hösttemperaturerna öka med cirka 3,5 C, vinter- och vårtemperaturerna beräknas öka med omkring 5 C. För Vänern och Vättern beräknas sommar- och hösttemperaturerna att stiga med knappt 4 C och vårtemperaturen med drygt 6 C. De beräknade vintertemperaturerna förskjuts så att förekomsten av dagar med minusgrader minskar från 35 % till cirka 10 % för västkusten. För nordvästra Götaland kommer förekomsten av dagar med minusgrader minska från 50 % till cirka 15 %. De varmaste dagarna vintertid blir fler, men bara några grader varmare. De kallaste dagarna blir färre och nästan 10 C varmare. Medianvärdet för sommartemperaturerna beräknas öka med 3-4 C. Antalet riktigt varma dagar kommer att öka. Relativt sett kommer de varmaste dagarna att bli vanligare. Den beräknade solskenstiden varierar, men förändras inte nämnvärt. Den längsta värmeböljan beräknas bli längre. Den maximala längden på en värmebölja beräknas öka. Under perioden beräknas en värmebölja inträffa varje år. Figur 4 Beräknad förändring av längsta sammanhängande period under året med dygnsmaxtemperatur över 20 C (dagar) för Västkusten respektive Vänern och Vättern. Kurvan visar löpande 30-års medelvärden för A2 (cerise) och B2 (turkos). Nederbörd i Västra Götaland I figuren nedan visas den beräknade nederbördsförändring för Västkusten och Vänern och Vättern mellan 1961 och 2100 som en jämförelse med medelvärdet under 1961 och 1990.

9 Redovisning av budgetuppdrag Figur 5 Nederbördsförändring för Västkusten respektive Vänern och Vättern. Beräknad nederbördsförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfär-havmodell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en tydlig trend mot ökad nederbörd i båda scenarierna. Årsnederbörden för Västkusten beräknas öka med knappt 30 % för A2 och knappt 25 % för B2 till år För nordvästra Götaland och Vänern och Vättern beräknas årsnederbörden öka med drygt 15 % till år Figur 6 Beräknad nederbördsförändring för Västkusten per årstid jämfört med medelvärdet för A2 respektive B2. 10-årsmedelvärde för vinter (blå), vår (grön), sommar (röd), höst (svart). För det första scenariot A2 beräknas nederbörden öka för alla säsonger utom sommaren. Den beräknade sommarnederbörden minskar med nästan 40 %. Vår- och höstnederbörden beräknas öka med %. Nederbörden på vintern beräknas öka med mer än 80 %. För nordvästra Götaland och Vänern och Vättern beräknas vinternederbörden öka med knappt 80 % respektive drygt 60 %. För scenario B2 minskar den beräknade sommarnederbörden på Västkusten endast något. Nederbörden på vintern, våren och hösten beräknas öka med % till år Den

10 Redovisning av budgetuppdrag beräknade sommarnederbörden i nordvästra Götaland beräknas minska med 5 %, vår- och höstnederbörden beräknas öka med 10 % och vinternederbörden bedöms öka med mer än 40 %. För Vänern och Vättens beräknas nederbörden på vintern, våren och hösten öka med omkring 20 % till år Den beräknade nederbörden per dag vintertid kommer att öka. Den beräknade andelen av dagar med lite nederbörd sommartid ökar medan andelen dagar med mycket nederbörd minskar. Antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 8-11 dagar. För Vänern och Vättern beräknas antalet dagar med extrem dygnsnederbörd öka med 7 dagar. Figur 7 Beräknad förändring av nederbördsmängden under sju sammanhängande dygn (%) jämfört med det beräknade medelvärdet för för Västkusten respektive Vänern och Vättern.

11 Redovisning av budgetuppdrag HÄLSA OCH KLIMAT Ett liv i hälsa Man vet från ett antal studier 3 att hälsotillståndet kan påverkas på olika sätt genom klimatförändringar. Det kan vara direkta effekter av värmeböljor eller köldknäppar, stormar och andra extrema vädersituationer, eller indirekta effekter såsom ökad eller förändrad smittspridning, påverkad vattenkvalitet och luftföroreningar. Hälsotillståndet kan också påverkas av förändringar i den socioekonomiska situationen, nationellt såväl som globalt, till följd av klimatpåverkan. Dessa förutsättningar antyder att det är en grannlaga uppgift att följa de effekter klimatförändringarna har för ett liv i hälsa i Västra Götaland. För det första behövs kunskaper om hur olika effekter av klimatförändringar påverkar människors hälsa. För det andra behövs statistik som gör det möjligt att kvantifiera dels klimatförändringarna i sig, dels hälsoförändringarna som en följd av klimatförändringarna. I båda delarna råder brist. Begreppet ett liv i hälsa behöver definieras och förklaras. Intuitivt har hälsa mer att göra med individens välbefinnande och funktionsförmåga vilket inte nödvändigtvis står i motsats till att ha en sjukdom. Man kan mycket väl vara sjuk, i betydelsen ha en diagnos och samtidigt ha en god hälsa. Som exempel på denna skenbara paradox brukar man peka på att många personer med svåra sjukdomar, till exempel diabetes eller hjärtsjukdom, upplever sig vara vid god hälsa. Man kan beskriva förhållandet mellan hälsa och sjukdom enligt figuren nedan. hälsa sjuk frisk icke hälsa Figur 8 Hälsobegreppet i förhållande till sjukdomsbegreppet. Fritt efter Downie m.fl. (1996) 4 Längs den horisontella axeln beskrivs individens grad av sjukdom på en skala från fullt frisk, det vill säga att de inte har någon sjukdom eller sjukdomsspecifika symtom, till diagnostiserad sjukdom. Den vertikala axeln beskriver individens grad av hälsa. De studier som redovisar effekter på hälsotillståndet, gör det genom att belysa förändringar i o-hälsa, eller med andra ord, förändringar i mer eller mindre specifika sjukdoms- eller skadeutfall. Således har man kategoriserat olika typer av klimatförändringar och föreslagit olika mekanismer för hur dessa förändringar ger upphov till ett förändrat sjukdomspanorama. 3 Se t.ex. Bates, B.C., Z.W. Kundzewicz, S. Wu and J.P. Palutikof, Eds., 2008: Climate Change and Water. Technical Paper of the Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC Secretariat, Geneva, 210 pp. 4 Downie, Tannahill & Tannahill. Health Promotion: models and values. Oxford Univ. Press 1996

12 Redovisning av budgetuppdrag Ett exempel på en sådan sammanställning ses i figur 9 nedan. I figuren skisseras även de olika forskningsbehov som WHO anser behöver stödjas för att vinna större kunskap om hur klimatförändringar kan tänkas påverka människors hälsotillstånd. Figur 9 Samband mellan klimatförändringar och hälsopåverkan i relation till forskningsbehov enl. WHO. 5 De kunskaper som finns bygger dels på sammanställningar av erfarenheter från inträffade händelser, till exempel värmeböljorna i södra Europa , dels på projiceringar på framtida hälsoutfall med hjälp av mer eller mindre avancerade statistiska modeller. För närvarande har sådana studier genererat kunskap om hur klimatet påverkar hälsotillståndet framför allt då det gäller temperaturförändringar, extrema väderförhållanden samt hur sådana förändringar påverkar potentiellt smittspridande insekter och djur samt vegetationsperioder. Ett exempel är den kunskapssammanställning som gjorts vid Umeå Universitet. 6 Det innebär att en stor del av dagens kunskap baseras på relativt kortvariga händelser som har påtagliga hälsoeffekter. Hur en mer långsam och kontinuerlig förändring av klimatet påverkar hälsotillståndet är oklart och i synnerhet hur sådana förändringar ska mätas. 5 Se WHO Website Climate Change and Human Health. 6 Rocklöv J, Forsberg B, Hurtig A-K, Hälsopåverkan på ett varmare klimat. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2009:1, ISSN

13 Redovisning av budgetuppdrag Figur 10 Skiss över sannolika effekter av en klimatförändring i närmiljön. (se fotnot 6). Därtill saknas till stor del kunskap om hur klimatförändringar kommer att påverka socioekonomiska förhållanden, vilka har ett stort inflytande på befolkningens hälsotillstånd och hur hälsa är fördelat mellan olika befolkningsgrupper. Man räknar bland annat med ett förändrat migrationsmönster, påverkad handelsstruktur, en förändrad global arbetsmarknad, men det är naturligtvis svårt att ha en mer utvecklad uppfattning om hur sådana förändringar kommer att påverka hälsotillståndet framöver. Klimatförändringar och hälsa Vidare redovisas det även vid Yrkes- och miljömedicin i Umeå ett utredningsuppdrag inom HÄMI, hälsorelaterad miljöövervakning: Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning redovisning av utredningsuppdrag 7. Syftet med utredningen har varit att belysa potentiella hälsokonsekvenser av ett varmare klimat i Sverige, dess koppling till miljön och förändrade miljöförhållanden samt framförallt möjliga indikatorer för övervakning. Rapporten består av en litteratursammanställning av ett flertal aktuella utredningar inom de olika områdena: Värmeböljor och temperatureffekter, Temperatureffekter i Sverige, Pollen Inomhusmiljö, Påverkan på luftföroreningshalter, Hälsoeffekter av extrema väderhändelser samt Infektionssjukdomar. I följande avsnitt görs en kort sammanfattning av utredningsuppdraget. Detta kommer vidare att användas som underlag till den analys som genomförs under avsnitt 5. Värmeböljor och temperatureffekter Det finns sedan lång tid tillbaka dokumenterade samband mellan temperatur och dödlighet. Däremot finns osäkerhet kring hur andra riskfaktorer och vädereffekter interagerar och hur detta påverkar hälsan. En riskfaktor är till exempel influensa som visar årstidsmönster som liknar temperaturen. Beroende på var man bor och vilket klimat man har vuxit upp i är individen anpassad till den temperatur som periodiskt förekommer. Det talas om en optimal temperatur för det 7 Forsberg B, Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning redovisning av utredningsuppdrag Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2009:1, ISSN

14 Redovisning av budgetuppdrag geografiska området man bor i. Den optimala dygnstemperaturen i Stockholm har beräknats till grader medan den i Aten är 25 grader. Det finns observationer om att man har en större känslighet för kyla i länder där man har ett varmare klimat. Personer som har en god levnadsstandard är inte lika känsliga för temperatureffekter då man har möjlighet att anpassa sitt boende till detta med till exempel luftkonditionering eller värme. Sårbara personer har svårare att klara extrem värme då kroppen påfrestas mycket vid avkylning. Vid uppföljning av värmeböljan i Frankrike 2003 varierade effekten på dödligheten i olika städer och regioner. Faktorerna var åldersfördelning i befolkningen, tätortsstorleken, i vilken grad det uppkom så kallade urban heat islands, halten av marknära ozon, kulturella skillnader samt tidigare anpassning till mycket höga temperaturer. Pollen Det förändrade klimatet kommer att leda till att det blir tidigare start på vegetations- och pollensäsonger. Pollensäsongerna kommer att bli även att bli längre. Med en förändrad vegetationsperiod kan vi även få nya pollenproducerande växter. Det kommer även att bli en ändrad utbredning av pollenproducerande växter och mer lövträd. Till följd av ökade koldioxidhalter kommer snabbväxande lövträd att gynnas. Förekomsten av pollen kommer att påverka de som redan har besvär men risken för att utveckla allergier påverkas med längre säsonger. Idag står pollenallergi totalt för cirka 40 % av allergier i Sverige. Halter av pollen i luften varierar beroende på både säsong och aktuell väderlek. Ökade luftföroreningshalter från trafik kan katalysera frisläppandet av allergener. Inomhusmiljö Ökad nederbörd, skyfall, kraftiga regn och översvämningar kommer initialt att leda till mer fuktskador i byggnader och hus. Detta i sin tur leder till att människor blir mer exponerade av mögelsporer och andra ämnen som emitterar från fuktigt byggnadsmaterial. Risken för astma och luftvägsproblem har i en utredning konstaterats vara procent högre i fuktskadade hus. Förekomsten av kvalster kommer att öka i och med fuktigare klimat och mildare vintrar. I en studie från 2006 konstateras att förekomsten av husdammskvalster i hemmet i Umeå endast uppmättes till några fåtal procent medan det i Göteborgsområdet uppmättes till 32 %. Resultatet antyder att kalla vintrar har en negativ påverkan på kvalsterförekomsten. En ökad förekomst av kvalster kan bidra till att andelen kvalsterallergier ökar. Med ett varmare klimat kan andelen luftkonditionerings- och kylanläggningar att öka. Det finns fall där öppna kyltorn har spridit legionellabakterier. Påverkan på luftföroreningshalter Luftföroreningshalter kommer sannolikt att påverkas av ett varmare klimat. Kemiska reaktioner är ofta beroende av värme och blir mer effektiva i värme. Exempelvis gynnas bildningen av marknära ozon och sulfater. Även avgången av flyktiga ämnen från träd och växter ökar. Ozon och partiklar har dokumenterade skadliga effekter på människors hälsa där höga halter av luftföroreningar påverkar både sjuklighet och dödlighet. Det finns vissa studier som talar för att höga ozonhalter även i Stockholm kan påverka dödligheten. Vid torra perioder får vi en ökad andel sand och partiklar i luften som kan leda till akuta luftvägsbesvär. Redan idag förekommer föroreningar av de slaget i och med långväga vindtransporterat material. Torka och extrem värme kan också bidra till bränder i skog och

15 Redovisning av budgetuppdrag mark som leder till utsläpp av gaser och sot. Vintertid kan dock luftföroreningssituationen bli bättre till följd av ett minskat uppvärmningsbehov. Hälsoeffekter av extrema väderhändelser Med ett förändrat klimat kommer det att bli vanligare med extrema väderhändelser såsom skyfall, oväder, översvämningar, höga vattenflöden och skred. Detta ledder även till skadad infrastruktur där vägar, vatten och el slås ut. Även bostäder kan bli obrukbara till följd av ett kraftigt oväder. Obrukbara vägar leder till att det blir svårt att nå ut till nödställda. El som slås ut och bidrar till ökad andel bränder. Dödsfall och personskador kan uppkomma både under ovädret och efteråt under uppröjningsarbetet. Ett ökat vattenflöde kan även bidra till försämrad dricksvattenkvalitet. Infektionssjukdomar Klimatförändringarna kan påverka smittspridningen genom nya spridningsvägar till exempel genom att nya vektorer såsom myggor och fästingar etableras sig i nya områden. Samtidigt får man beakta att levnadsstandard och hälsovård påverkar om det blir någon smittspridning. Ökade vattenflöden kan leda till att sjukdomar sprids via sjukdomsframkallande organismer och ämnen i dricksvattnet. Dessa kan leda till diarrésjukdomar och i värsta fall även till dödsfall. Det saknas forskning kring dricksvattenkvalitet och hälsoeffekter i Sverige. Sjukdomar kan även spridas av förorenade badvatten. Till följd av höga bakteriehalter och algblomning kan hudreaktioner vid bad uppkomma. Algblomningen kan även leda till magoch tarmproblem, rinit och atypisk lunginflammation. Under senare år har det rapporteras om fall av badsårsfeber som orsakas av vibrioner. Vibrioner finns framförallt i brackvatten och gynnas av högre temperaturer. Ett varmare klimat kan leda till fler matöverförda sjukdomar både till följd av mat som äts utomhus i värme men också mat som är felaktigt behandlad. Det blir även ökade risker till följd av att grödor bevattnas med förorenat vatten. En indirekt effekt av dålig bevattningskvalitet är överföring av sjukdomar mellan boskap och människor. Hälsoeffekterna vid livsmedelsburna sjukdomar är framför allt mag-tarminfektioner med diarré. Förändringar av ekosystemet bidrar till att vektorer etablerar sig i nya områden. Inom ramen för klimat- och sårbarhetsutredningen gjordes bedömningen att 37 infektionssjukdomar kan påverkas av en förändring i klimatet. De tre som rangordnades som mest allvarliga för samhället var borrelia, badsårsfeber och leishmanios. Borrelia sprids via fästingar som är starkt klimatberoende. Badsårsfebern sprids med vibrioner där tillväxten är relaterad till snabba vattentemperturstegringar. Leishmanios är en allvarlig sjukdom som förekommer i Sydeuropa och vektorn sandmygga har börjat sprida sig norröver.

16 Redovisning av budgetuppdrag UTVÄRDERING Metodbeskrivning För att göra en bedömning av hur de olika utmaningarna i folkhälsopolitiska policyn påverkas av klimatförändringarna har de sex olika utmaningarna relaterats till de, enligt kapitel 4, sammanfattade rubrikerna. Figur 11 För samtliga sex utmaningar i den folkhälsopolitiska policyn har en bedömning enlig ovan genomförts. Projektgruppen har sedan förutsättningslöst diskuterat hur olika effekter kan påverka utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn. Översiktlig bedömning I följande avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av hur klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Västra Götaland relaterat till den folkhälsopolitiska policyn. Värderingen är en övergripande tjänstemannabedömning, men kan ändå ge en indikation på hur klimatförändringarna påverkar ett liv i hälsa i Västra Götaland och respektive folkhälsoutmaning. Jämlika och jämställda livsvillkor I den mån en långsamt stigande medeltemperatur påverkar hälsotillståndet kommer sannolikt personer med större ekonomiska och kulturella resurser att ha större möjligheter att vidta åtgärder för att lindra de negativa effekter en temperaturhöjning kan föra med sig. Det kan till exempel röra sig om att välja sin bostadsort eller klimatanpassa den bostad man redan har. Många prognoser talar om en högre frekvens av extrema väderhändelser. Här kan i synnerhet barn och äldre med knappa ekonomiska villkor vara mycket sårbara. Erfarenheter från bl.a. värmeböljorna i Sydeuropa visar på vikten av att det finns en beredskap att kompensera för extrema temperaturer där stora befolkningsgrupper snabbt kan exponeras för potentiellt till och med livshotande temperaturer. De förändringar som kan uppstå som en följd av ökad luftfuktighet, efter större regnmängder och liknande, och som kan gynna uppkomsten av mögelbildning inomhus eller ökad kvalsterförekomst, kan ha större konsekvenser i byggnader av sämre kvalitet eller där boende har mindre ekonomiska resurser att förebygga fuktskador. Detta skulle kunna medföra en ökad frekvens av allergiska tillstånd i grupper med mindre ekonomiska resurser. Man kan befara att smittspridningsvägarna förändras på grund av klimatförändringarna. Goda levnadsvillkor och gott hälsotillstånd gynnar människors motståndskraft mot infektioner. Det är därför viktigt att välfärdsinstitutionerna bibehåller en hög standard men också en uppmärksamhet på att förändrade smittvägar och nygamla infektionssjukdomar, till exempel malaria kan utvecklas.

17 Redovisning av budgetuppdrag Trygga och goda uppväxtvillkor Det är sannolikt framförallt barnfamiljer med sämre ekonomi som är de mest sårbara i samband med ett genomsnittligt varmare klimat. Den förväntade långsamma temperaturökningen behöver inte nödvändigtvis leda till större hälsorisker men man kan tänka sig ett större behov av till exempel luftkonditionering. Det är snarare i samband med extrema väderhändelser som det kan uppstå ett behov av stöd bland i synnerhet barnfamiljer med låga inkomster. Även här finns erfarenheter från värmeböljorna i södra Europa. Det bör finnas en uppmärksamhet på en ökad förekomst av allergener samt fukt- och mögelskador i barnfamiljers bostäder. Livslångt lärande Det är svårt att identifiera några mer specifika hälsorisker relaterade till utbildning och ett livslångt lärande, på grund av klimatförändringar. Man kan spekulera i om en ökande andel allergier till följd av pollen och sämre luftkvalitet kan påverka individens förutsättningar till att välja livsstil och kan även påverka förutsättningar för yrkesval. Ökat arbetsdeltagande Ett varmare klimat kan ställa krav på en anpassning av arbetsplatser och arbetsformer. Å andra sidan kan ett varmare klimat med längre vegetationsperioder medföra att jordbruk och skogsbruk gynnas och att det skapas fler arbetstillfällen inom dessa områden. Nya arbetsområden relaterade till klimatanpassning samt uppröjningsarbete kan också medföra fler arbetstillfällen. Åldrande med livskvalitet Ett varmare klimat, och i synnerhet hastigare temperaturväxlingar, har sannolikt mer negativa konsekvenser för äldre som lever under knappa ekonomiska förhållanden. Det är angeläget att ha en hög beredskap för att relativt stora grupper äldre snabbt kan behöva hjälp mot extrema temperaturförhållanden. Förändrade smittvägar och ökad exponering för vektorer kan medföra ökad risk för att i synnerhet äldre som lever med nedsatt hälsotillstånd eller med små ekonomiska resurser drabbas av infektionssjukdomar. Goda levnadsvanor Ett genomsnittligt något varmare klimat behöver inte nödvändigtvis vara negativt för individens möjligheter att välja goda levnadsvanor. Tvärtom, skulle det kunna medföra större möjligheter till uteliv och motion. Det är naturligtvis högst spekulativt och en högre frekvens av extrema väderhändelser eller regnepisoder skulle också kunna ha motsatt effekt.

18 Redovisning av budgetuppdrag OMVÄRLDSBEVAKNING Totalförsvarets forskningsinstitut Naturvårdsverket har anslagit 25 miljoner kronor till ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om klimatet kallat Climatools. Programmet är femårigt och leds av Totalförsvarets forskningsorganisation, FOI, i samarbete med KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Uppsala Universitet och Umeå Universitet. Resultatet av forskningsprogrammet ska redovisas Klimatförändringen skapar nya förhållanden som vi måste anpassa oss till. För att hjälpa samhällsplanerare och beslutsfattare med anpassningsåtgärder tar Climatools fram åtta verktyg för att hantera: programsyntes, scenarier, anpassningsbarhetsanalys, folkhälsa, ekonomisk analys, målkonflikter, omvärldsanalys, jämställdhet och därutöver programledning med kommunikation. Det fjärde verktyget är en manual för analys av hälsokonsekvenser till följd av klimatförändringen. I projektet arbetas det fram dels ett verktyg för att kunna utveckla och använda socioekonomiska scenarier och dels ett verktyg för att beräkna vårdbehovet vid värmebölja en såkallad beräkningsalgoritm. En första utvärdering av projektet har genomförts och resultaten publiceras i rapporten Hälsokonsekvenser av extrem värme i Umeåregionen 8. Studien gjordes genom en workshop med företrädare från Umeå kommun, landstinget, näringsliv och media. I workshopen arbetade deltagarna med konsekvenser och förebyggande åtgärder kring en fiktiv värmebölja över Umeåregionen sommaren Den fiktiva värmeböljan utgick från samma procentuella risker som vid den värmebölja som under sommaren 2003 lamslog södra Europa under två veckor. I studien användes ett socioekonomiskt scenario i syfte att belysa den samhälleliga utvecklingens betydelse för klimatanpassningsarbetet. Socioekonomiska scenarier är ett sätt att göra beskrivningar av större samhälleliga sammanhang. Till skillnad från prognoser över enskilda faktorers utveckling kan socioekonomiska scenarier täcka in flera möjliga utvecklingar och fånga strukturella förändringar i samhället. Rapporten förordar också andra prioriteringsbetyg till nytta för beslutsfattare som verktyg för etisk värdering och verktyg för ekonomisk värdering. Resultatet av analysen visade att workshopformatet och scenarierna, klimat och socioekonomiskt, fungerade bra för att stimulera en problemdiskussion i allmänhet och för att ta fram åtgärdsförslag. Scenarierna tillsammans med inspelet kring värmeböljan fungerade som inspiration för en probleminventering och en bättre förståelse av klimatproblematiken. De resultat som beräkningsalgoritmen gav, det vill säga möjliga framtida hälsoutfall vid värmebölja, upplevdes som viktiga för inlevelseförmågan. Region Skåne 9 I september 2007 beslutades det i regionfullmäktige i Skåne att inrätta en tidsbegränsad klimatberedning. Region Skånes klimatberedning har i två år arbetat med hur medborgarna i Skåne kan minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till kommande klimatförändringar. Arbetet har skett i samverkan med länsstyrelsen i Skåne, Kommunförbundet Skåne med syftet att så långt som möjligt utifrån de olika huvudmännens uppdrag samordna arbetet i Skåne. 8 H. Carlsen, K. H Dreborg, K. Björnberg Edvardsson, J Rocklöv, M. Vredin Johansson, Hälsokonsekvenser av extrem värme i Umeå-regionen, Stockholm, FOI ISSN Läs hela rapporten här Hälsokonsekvenser av extrem värme i Umeåregionen. 9 Samtal med Stig Persson och Peter Groth vid Region Skåne samt via

19 Redovisning av budgetuppdrag För att driva arbetet vidare inrättades dialoggrupper med experter inom olika områden. Grupperna var representerade från Regions Skåne, Länsstyrelsen i Skåne Län, kommunförbundet i Skåne, näringslivet, universitet och högskolor. Resultatet av dialoggruppernas arbete har bidragit till att ge en bred samlad bild över situationen i Skåne. Klimatberedningens rapport, Klimatrapport för Skåne, består av fem delar. Den första delen är ett Strategiskt program för Skånes klimatarbete som antogs av regionfullmäktige den 3 november. Här presenteras de ställningstaganden och förslag på åtgärder som Klimatberedningen rekommenderar Region Skåne att genomföra och övriga verksamheter att ansluta sig till. Här finns en strategisk inriktning och prioriterade förslag för klimatarbetet. I del 2: Skåne och klimatet beskrivs hur Skånes medborgare påverkar klimatet och hur klimatförändringarna kan påverka medborgarna. Varje kommun, företag eller organisation kan utifrån denna rapportdel formulera sin egen taktik för sitt klimatarbete. I del 3 Idébank för klimatåtgärder finns goda förslag som framkommit under arbetet. I del 4 Vilka åtgärder vidtas i Skåne idag har klimatberedningen inventerat och kartlagt projekt och åtgärder för att minska klimatpåverkan respektive öka klimatanpassningen. Slutligen sammanställs Arbetsmetodik och underlagsrapporter i del 5. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting fick uppdrag i budget 2008 att utreda vilka konsekvenser Stockholms region kan stå inför i ljuset av Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande. Uppdraget mynnade ut i ett antal studier som på olika sätt beskriver de konsekvenser som förväntas för verksamheten. De studier som genomförts är, Rapport. Klimatförändringars påverkan på Stockholms läns landstings verksamheter, Extrema vädersituationer i Stockholms län. Riks- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys Rapport: Klimatförändringar Dags att anpassa sig? samt verksamhetsspecifika analyser för hälso- och sjukvårdsnämnden och Waxholms Ångfartygs AB. I rapporten Klimatförändringars påverkan på Stockholms läns landstings verksamheter 10. Har konsekvenserna av klimatförändringarna på SLL:s verksamhet studerats såsom en jämförande granskning med den Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007: SLL har också genomfört en risk- och sårbarhet samt förmågeanalys för landstingets verksamheter för extrema vädersituationer. Scenarierna som valdes ut var snöoväder och översvämning av Mälaren. Båda händelserna skulle kunna medföra stora konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner som kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, telekommunikationer, elförsörjning, dricksvattenförsörjning och transporter. Analyserna genomfördes som två heldagsseminarier med medverkan från SLL och samverkande aktörer som länsstyrelse, polis, kommunal räddningstjänst, Stockholms stad, Vägverket/Trafik Stockholm, Socialstyrelsen samt leverantörer av el, telekommunikation och dricksvatten deltog i diskussioner och analysarbete vid varje seminarietillfälle. 10 F. Bergström WSP Analys & Strategi Rapport: Klimatförändringars påverkan på Stockholms läns landstings verksamheter Klimat- och sårbarhetsutredningen: Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Statens Offentliga utredningar, 2007, SOU 2007:60.

20 Redovisning av budgetuppdrag Figur 12 Klimatförändringarnas konsekvenser på SLL:s verksamhet 10. Sammanfattningsvis visar resultatet av uppdraget att Stockholms läns landsting behöver planera för de konsekvenser för verksamheterna som klimatförändringarna innebär och genomföra åtgärder för att möta förändringarna.

21 Redovisning av budgetuppdrag DISKUSSION Västra Götaland står inför nya utmaningar till följd av de globala klimatförändringarna. Vädret kommer att bli varmare och torrare sommartid och varmare och blötare vintertid. Risken för extrema vädersituationer kommer att öka över hela året. Det har inte varit möjligt att med säkerhet slå fast hur klimatförändringarna idag påverkar hälsan. Sannolikt kommer förändringar av klimatet att påverka hälsotillståndet i Västra Götaland på olika sätt, beroende på individens levnadsvillkor i övrigt. Människor med mindre ekonomiska eller kulturella resurser kan vara mer sårbara än andra för framförallt extrema och snabba väderförändringar. Den förändrade klimatsituationen kommer att få konsekvenser såväl för regionen i stort som för landstingets verksamheter. Den dagliga verksamheten inom hälsooch sjukvården kommer troligen att få hantera ökad mängd värmerelaterade problem och nya och ovanliga sjukdomar till följd av förväntade klimatförändringar. Därför bör beredskapen för värmeböljor och andra klimatrelaterade händelser successivt höjas i takt med att ny kunskap kommer fram. I denna rapport har inte diskuterats de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en befarad ökad avsmältning av landisar och höjning av havsytan samt utbredning av ofruktsamma ökenområden. Man har befarat en mer eller mindre omfattande folkomflyttning till tempererade zoner med svårigheter för mottagarländerna att hantera större flyktingströmmar. Exemplen med immigranter från Nordafrika till södra Europa har varit tänkvärda illustrationer till dessa farhågor. Det är emellertid inte möjligt att med nuvarande kunskap kunna planera för sådana händelser. Även om det är svårt att säkert fastställa hur klimatförändringarna exakt kommer att påverka hälsan bör verksamheter inom Västra Götalandregionen ta del av kunskapsunderlaget som finns sammanställd i Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60. I Stockholms läns lansting har identifierat tekniska försörjningssystem kan få stor påverkan och kan ge allvarliga konsekvenser på hälso- och sjukvården om el-, vatten- och värmeförsörjningssystem slås ut. Även bebyggelser och byggnader påverkas och kommer att få ett ökat underhållsbehov och kylbehov, se figur 12. Såsom slutsats av detta underlag är det angeläget att förvaltningar inom Västra Götalandsregionen vid sin fortsatta verksamhetsplanering tar i beaktande de konsekvenser som förväntas av ett förändrat klimat. Det är viktigt att noggrant följa resultaten av den omfattande forskning som pågår och att också ta vara på de planeringsverktyg som tas fram.

22 SMHI klimatscenarier för Västra Götaland Bilaga 1 Redovisning av budgetuppdrag 2009 Klimatförändring i Västra Götaland Informationen till bilagan är hämtad från 12 På dessa sidor presenteras med hjälp av några scenarier och observationer hur klimatet kan utvecklas i Sverige under 2000-talet och hur det har utvecklats tom föregående år. Materialet bygger på observationer och beräkningar med klimatmodeller som matas med information om framtida förändringar i atmosfären. Klimatmodeller hanterar samverkan mellan de fysikaliska processerna i hela systemet atmosfär-land-vatten. Resultaten från beräkningar med klimatmodeller har vidare bearbetats för Sveriges län. Beräkningarna omfattar perioden Utsläppsscenarier Utsläppsscenarier är antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. De är utarbetade av FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Utsläppsscenarierna baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av världens ekonomi, befolkningstillväxt, globalisering, omställning till miljövänlig teknik med mera. Den mängd växthusgaser som kommer att släppas ut med tiden beror på hur världen utvecklas. I denna studie används två utsläppsscenarier: SRES A2 (en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning) och SRES B2 (långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning). Utsläppen av olika växthusgaser förändras på olika sätt mellan och inom de olika scenarierna. Det betyder att det scenario som ger den största temperaturförändringen om 100 år kanske inte gör det om 20 år. Det finns dessutom fler scenarier än de två som används här. Mer information om klimatförändringar finns att hämta på Figur XX Indelning av Sverige vid beräkning av framtida klimat för Sveriges län, SMHI. 12 SMHI. Kjellström, E., Bärring, L., Gollvik, S., Hansson, U., Jones, C., Samuelsson, P., Rummukainen, M., Ullerstig, A., Willén U. and Wyser, K., A 140-year simulation of European climate with the new version of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3). SMHI Reports Meteorology and Climatology No. 108, SMHI, SE Norrköping, Sweden, 54 pp.

23 SMHI klimatscenarier för Västra Götaland Bilaga 1 Redovisning av budgetuppdrag 2009 Temperaturförändring Västkusten, 18 Nordvästra Götaland, 3 Vänern och Vättern, 19 Beräknad temperaturförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsmedeltemperaturen ökar under den analyserade perioden. Scenarierna skiljer sig mer åt ju längre tiden går. Årsmedeltemperaturen ökar enligt beräkningarna med drygt 4 C fram till år 2100 enligt scenario B2 och med drygt 5 C enligt scenario A2. Beräknad temperaturförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsmedeltemperaturen ökar under den analyserade perioden. Scenarierna skiljer sig mer åt ju längre tiden går. Årsmedeltemperaturen ökar enligt beräkningarna med drygt 4 C fram till år 2100 enligt scenario B2 och med drygt 5 C enligt scenario A2. Beräknad temperaturförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsmedeltemperaturen ökar under den analyserade perioden. Scenarierna skiljer sig mer åt ju längre tiden går. Årsmedeltemperaturen ökar enligt beräkningarna med nästan 5 C fram till år 2100 enligt scenario B2 och med nästan 6 C enligt scenario A2. Temperaturförändring per årstid 10-årsmedelvärde för vinter (blå), vår (grön), sommar (röd), höst (svart). Västkusten Nordvästra Götaland Vänern och Vättern Beräknad temperaturförändring per årstid jämfört med medelvärdet för A2. Vintertemperaturen beräknas stiga med drygt 6 C till år 2100 medan sommar- och hösttemperaturerna beräknas stiga med knappt 5 C, och vårtemperaturen med drygt 5 C till år Beräknad temperaturförändring per årstid jämfört med medelvärdet för A2. Vintertemperaturen beräknas stiga med 6 C till år 2100 medan övriga årstider beräknas stiga med knappt 5 C. Beräknad temperaturförändring per årstid jämfört med medelvärdet för A2. Vintertemperaturen beräknas stiga med drygt 6 C till år 2100 medan sommar- och hösttemperaturerna beräknas stiga med omkring 5 C och vårtemperaturen med nästan 7 C till år 2100.

24 SMHI klimatscenarier för Västra Götaland Bilaga 1 Redovisning av budgetuppdrag 2009 Beräknad temperaturförändring per årstid jämfört med medelvärdet för B2. Sommar- och hösttemperaturerna beräknas öka med ca 3.5 C, vinter- och vårtemperaturerna beräknas öka med omkring 5 C. Beräknad temperaturförändring per årstid jämfört med medelvärdet för B2. Den beräknade temperaturen ökar med från 3.5 C för sommartemperaturer till knappt 5 C för vintertemperaturer. Beräknad temperaturförändring per årstid jämfört med medelvärdet för B2. Sommar- och hösttemperaturerna beräknas öka med knappt 4 C, vintertemperaturen beräknas öka med drygt 5 C och vårtemperaturerna ökar med drygt 6 C. Frekvensfördelning av medeltemperaturer under vintern Västkusten Nordvästra Götaland Vänern och Vättern vintermedeltemperaturer för (röd) för A2. vintermedeltemperaturer för (röd) för A2. vintermedeltemperaturer för (röd) för A2. vintermedeltemperaturer för (röd) för B2. vintermedeltemperaturer för (röd) för B2. vintermedeltemperaturer för (röd) för B2.

25 SMHI klimatscenarier för Västra Götaland Bilaga 1 Redovisning av budgetuppdrag 2009 forts. Frekvensfördelning av medeltemperaturer under vintern De beräknade temperaturerna förskjuts så att medianvärdet ökar 3-4 C, förekomsten av dagar med minusgrader minskar från 35 % till ca 10 %. Temperaturerna i perioden fördelar sig i ett kortare intervall än under perioden De varmaste dagarna blir fler, men bara några grader varmare. De kallaste dagarna blir färre och nästan 10 C varmare. Medianvärdet beräknas öka med 5 C och förekomsten av dagar med minusgrader minskar från ca 50 % till ca 15 %. De varmaste dagarna blir fler, men bara några grader varmare. De kallaste dagarna blir färre och nästan 10 C varmare. De beräknade temperaturerna förskjuts så att medianvärdet ökar 4-5 C, förekomsten av dagar med minusgrader minskar kraftigt. Frekvensfördelning av medeltemperaturer under sommaren Västkusten Nordvästra Götaland Vänern och Vättern sommarmedeltemperaturer för (röd) för A2. sommarmedeltemperaturer för (röd) för A2. sommarmedeltemperaturer för (röd) för A2. sommarmedeltemperaturer för (röd) för B2. Medianvärdet beräknas öka med 3-4 C, antalet riktigt varma dagar ökar. Fördelningen förskjuts, men behåller i stort sett sin form, förutom att de varmaste dagarna blir relativt sett vanligare. sommarmedeltemperaturer för (röd) för B2. Medianvärdet beräknas öka med 3-4 C. Fördelningen förskjuts, men behåller i stort sett sin form, förutom att de varmaste dagarna blir vanligare. sommarmedeltemperaturer för (röd) för B2. Medianvärdet beräknas öka med ca 3 C. Fördelningen förskjuts, men behåller i stort sett sin form, förutom att de varmaste dagarna blir relativt sett vanligare

26 SMHI klimatscenarier för Västra Götaland Bilaga 1 Redovisning av budgetuppdrag 2009 Värmebölja och solskenstid Västkusten Nordvästra Götaland Vänern och Vättern Beräknad förändring av längsta sammanhängande period under året med dygnsmaxtemperatur över 20 C (dagar). Kurvan visar löpande 30-års medelvärden för A2 (cerise) och B2 (turkos). Den beräknade solskenstiden varierar, men förändras inte nämnvärt. Den längsta värmeböljan beräknas bli längre. Den maximala längden på en värmebölja beräknas öka. Från och med perioden beräknas en värmebölja inträffa varje år Beräknad förändring av längsta sammanhängande period under året med dygnsmaxtemperatur över 20 C (dagar). Kurvan visar löpande 30-års medelvärden för A2 (cerise) och B2 (turkos). Den beräknade solskenstiden varierar, men förändras inte nämnvärt. Den längsta värmeböljan beräknas bli längre, särskilt under de sista 30 åren. Från och med perioden beräknas en värmebölja inträffa varje år. Beräknad förändring av längsta sammanhängande period under året med dygnsmaxtemperatur över 20 C (dagar). Kurvan visar löpande 30-års medelvärden för A2 (cerise) och B2 (turkos). Den beräknade solskenstiden varierar, men förändras inte nämnvärt. Den längsta värmeböljan beräknas bli längre. Den maximala längden på en värmebölja beräknas öka. Från och med perioden beräknas en värmebölja inträffa varje år Nederbördsförändring Västkusten Nordvästra Götaland Vänern och Vättern Beräknad nederbördsförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en tydlig trend mot ökad nederbörd i båda scenarierna. Årsnederbörden beräknas öka med knappt 30 % för A2 och knappt 25 % för B2 till år Beräknad nederbördsförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en trend mot ökad nederbörd i båda scenarierna. Årsnederbörden beräknas öka med drygt 15 % till år Beräknad nederbördsförändring jämfört med medelvärdet perioden Kurvan visar löpande 10- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en trend mot ökad nederbörd i båda scenarierna. Årsnederbörden beräknas öka med drygt 15 % till år 2100.