Träning och fysiologi I

Transkript

1 Kursguide Idrottsvetenskap I delkurs 2, 7,5 hp, höstterminen 2013 Träning och fysiologi I

2 Innehåll 1. Lärare 2. Kursplan 3. Schema 4. Beskrivning av kursavsnitt 5. Examinationer och betyg 6. Arbetsformer och arbetsfördelning 7. Kurslitteratur 8. Kursvärdering 9. Övrig information

3 1. Lärare Namn Rum Tel E-post Torsten Buhre (kursansvarig) B Kursplan Delkurs 2, 7,5 hp: Träning och fysiologi I Särskilda förkunskaper/behörighet Grundläggande behörighet. Programtillhörighet Delkursen ingår i idrottsvetenskapligt program. Syfte Kursen syftar till att studenterna ska skaffa sig ett fördjupat kritiskt och analytiskt förhållningssätt till idrottens olika funktioner, med tonvikt på fysisk aktivitet ur ett fysiologiskt perspektiv och ett utvecklingsperspektiv. Mål Efter genomgången kurs skall den studerande kunna förklara och resonera om väsentliga träningsfysiologiska begrepp och beskriva deras bakomliggande fysiologiska förutsättningar, definiera träningsfysiologiska begrepp i praktiska situationer och beskriva tillämpningar av dem i enskilda fysiska aktiviteter identifiera och redogöra för faktorer som styr barns och ungdomars fysiska utveckling och relatera förändringar av fysiska variabler till motorisk utveckling. Innehåll Delkursen utgår från olika tolkningar av idrotten som fenomen. Fysiska aktiviteter av olika karaktär används för att skapa förståelse för träningslärans grundläggande teorier. Begreppen koordination, styrka, rörlighet, uthållighet och snabbhet diskuteras och tillämpas. Centralt är även hur barn och ungdomar utvecklas psykiskt och fysiskt. 3. Schema Se schema länk OBS detta är en schemalänk för både idrott i förändring och träning och fysiologi I, var noga med att titta på schemapostionerna för TF1 4. Beskrivning av tentamen Träning och fysiologi I examineras genom en individuell skriftlig tentamen, som baseras på både aktivt deltagande i samtliga läraktiviteter samt inläsning av litteraturen. Omtentamen kommer att meddelas via it s learning och sker tidigast 7 dagar efter tentamens genomgången som sker onsdagen den 9 november kl D337.

4 5. Läraktiviteter Kursen Innehåller olika typer av läraktiviteter som syftar till att bidra till studentens lärande. De inledande föreläsningarna och provet syftar till att studenten ska få en förståelse för hur begreppsdefinitioner har betydelse för forskningen inom fältet. Därefter följer ytterligare föreläsningar som syftar till att hjälpa studenten i egenstudierna av kurslitteraturen. Dessa tre föreläsningar avslutas med en frågestund, där studenten skall vara förberedd med frågor om kurslitteraturen och dess innehåll. Sedan följer tre seminarier och ett grupparbete. Inför varje enskilt seminarium skall studenten läsa och sammanfatta i egna ord olika artiklar. Dessa sammanfattningar ska laddas upp innan varje enskilt seminarium på it s learning. Artiklarna diskuteras i seminarierna både utifrån innehåll och metodologiska tillvägagångssätt. Därefter laddar studenten upp en reflektion över de, för honom eller henne, mest intressanta aspekterna i seminariet (se bilaga). Grupp arbetet bygger på observation av idrottsträningar. Studenterna ska i grupp observera en idrottsträning. Varje grupp består av ca sex studenter som delas upp i två team. Båda teamen gör samma typ av observation, som sedan jämförs. Syftet med denna delen är att studenten både ska få en uppfattning om observationsmetodens tillförlitlighet och tillförlitligheten i den egna empirin. Dessutom syftar övningen till att studenten ska få en uppfattningen om metodens giltighet att observera fysiska kvaliteter i praktiken (se bilaga) 6. Betygskriterier Betygskriterierna beskriver hur väl studenterna ska kunna visa att de uppnår lärandemålen. De kriterier som används som vägledande för att bedöma studentprestationerna i den individuella skriftliga tentamen har utformats för att studenterna ska få en bild av vilken nivå av kunskapsfördjupning som krävs för ett godkänt eller väl godkänt resultat i den slutliga bedömningsuppgiften Kriterier för Godkänd på enskilda frågor 1. Studenten svarar utförliga och begripliga 2. Studenten använder sig genomgående av rätt terminologi 3. Studenten avgränsar sina svar till frågeställningarna 4. Studenten visar både begreppsförståelse och ämnesförståelse Kriterier för Väl godkänd på enskilda frågor 1. Studenten kan beskriva teoretiska begrepp i praktiska situationer 2. Studenten använder praktiska exempel för att visa på teoretisk förståelse 3. Studenten använder metodologiska kunskap som verktyg för förståelse 7. Arbetsformer och arbetsfördelning Kursen innehåller litteratur inläsning, föreläsningar, egna studier, seminarium, gruppobservationer, examination, och kontakttid. Det av stor vikt för ditt lärande hur du spenderar de timmar som kursen tar i anspråk. Då det gäller variablerna litteratur inläsning och egna studier kan det förekomma en viss individuell variation. De övriga variablerna, föreläsning, examination, och kontakttid är mer statiska. Med utgångspunkt från att 1,5 högskolepoäng innebär 40 timmars studier, och att kursen omfattar 7,5 högskolepoäng d.v.s. 200 timmar kan din lärotid tänkas fördelas på följande sätt: Litterturinläsning Föreläsningar Teamarbete Seminarium Egna studier Examen 60 tim 12 tim 12 tim 10 tim 112 tim 4 tim

5 7. Kurslitteratur Obligatorisk Litteratur Hallén, Jostein och Ronglan, Lars Tore (2011). Träningslära för idrotterna. SISU Idrottsböcker, (368 s). Lännergren, Jan, Ulfendahl, Mats, Lundeberg, Thomas & Westerblad, Håkan (2007). Fysiologi. Studentlitteratur, (355 s). Team Danmark (2001). Talangutveckling. SISU Idrottsböcker, (201 s). Samt föreläsningsmateraial Obligatoriska artiklar att läsa: Följande artiklar går att hitta elektroniskt på google scholar via biblioteket på hemsidan Carling, Le Gall, Reilly & Williams (2009) Do anthropometric and fitness characteristics vary according to birth date distribution in elite youth academy soccer player? Scandinavian Journal of Medicine Science and Sports, 19:3-9. (seminarium 1) Eva Jansson (2011) Är barns tillväxt och mognad en selektionsfaktor inom idrotten? För barnets bästa, Centrum för idrottsforskning, s (seminarium 1) American Academy of Pediatrics (2001) Strength training by children and adolescents, Pediatrics, 107(6): (seminarium 2) Faigenbaum, A. D., Westcott, W.L. LaRosa Loud, R. & Long, C. (1999). The effects of different resistance training protocols on muscular strength and endurance development in children. Pedriatrics, 104(1) 1-7. (seminarium 2) De Vos, N., Singh, N., Ross, D., Stavrinos, T.,Orr, R., & Singh M. (2005) Optimal load for increasing muscle power during explosive resistance training in older adults. Journal of gerontology 60(5): (seminarium 2) Chromiak, J. A et al. (2004) Effect of a 10-Week Strength Training Program and Recovery Drink on Body Composition,Muscular Strength and Endurance, and Anaerobic Power and Capacity. Nutrition 20: (seminarium 3) McMillan, Helgerud, Macdonald & Hoff (2005 Physiological adaptations to soccer specific endurance training in professional youth soccer players, Br J Sports Med 2005;39: (seminarium 3) Krustrup, Nielsen, Krustrup, Christensen, Pedersen, Randers, Aagaard, Petersen, Nybo & Bangsbo (2011) Recreational soccer is an effective healthpromoting activity for untrained men. Brittish Journal of Sports Medicine, 43; (seminarium 3) SOFIT System för observing Fitness Instruction Time. (2002) Thomas L McKenzie, Department of Exrecise and Nutrition, San Diego State University (gruparbete) McKenzie, T. L, Sallis, J. F. & Nader, P. R. (1991) SOFIT: System for Observing Fitness Instruction Time. Journal of Teaching Physical Education, 11: (grupparbete), sökes direct I SportDiscus, genom att använda alla tre författarnas namn. Guagliano, J. M., Rosenkranz, R. R. & Kolt, G. S. (2013) Girls åhysical activity level during organized sports in Australia, 45(1): ) (grupparbete), erhålls via it s learning. 8. Kursvärdering Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas men en individuell skriftlig kursvärdering utifrån mål och syfte. Dessa kursutvärderingar ligger till grund för en för kursledare och studenter gemensam, muntlig avslutande kursvärdering.

6 Kursvärdering sker in anslutning till tentamensgenomgången,. Länken till kursvärderingen kommer att finnas på it s learning, och studenterna förutses göra den elektroniska kursvärderingen innan den muntliga sker gemensamt. Adressen till kursvärderingen skickas ut senare. Anslagstavla och kursfack Anslagstavla aktuell information och kursfack finns i B100-planet.