Den osynlige fotbollsspelaren

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Handledare: Elving Gunnarsson Den osynlige fotbollsspelaren redovisning av fotbollsspelare på balansräkningen Martina Lundh Kristin Löwling

2 Sammandrag Kandidatuppsats i Företagsekonomi, Uppsala Universitet, Författare: Martina Lundh och Kristin Löwling Handledare: Elving Gunnarsson Uppsatsens titel: Den osynlige fotbollsspelaren redovisning av fotbollsspelare på balansräkningen Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen. Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om sådan redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen. Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning. Materialet från litteratur och intervjuer sammankopplas och diskuteras. Slutsatser: Undersökningen visar att rådande regler för fotbollsklubbarnas redovisning är efter de möjligheter som finns utformade på ett bra sätt och att därmed endast förvärvade spelare kan aktiveras. Detta då objektiva värderingsmodeller för ej köpta spelare saknas och att detta krävs för att få ett korrekt värde på spelaren. Dagens regler ger inte en helt rättvisande bild av fotbollsklubbarna men dock så väl som är möjligt idag. Nyckelord: Redovisning, humankapital, värdering 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Primärdata Val av undersökningspersoner Sekundärdata Källkritik Teoretisk diskussion Redovisningsprinciper Rättvisande bild Försiktighetsprincipen Matchning över tiden Associationsformer Bolagiseringstrender Tillgångskriterier Immateriella tillgångar Humankapital Humankapital på balansräkningen Elitlicens Tre typer av fotbollsspelare Internt utvecklad spelare Bosman-spelare Förvärvad spelare Empirisk diskussion Intervjuer Lasse Svensson, Sirius Fotbollsklubb Árdís Brekkan, Ekonomibyrån Geab AB Tommy Helmerskog, Duo Revision AB Magnus Pehrsson, Svenska Fotbollsakademin AB Analys Rättvisande bild Värderingsmodeller Humankapital Tillgångskriterier Elitlicensens regler Elitseriernas olika associationsformer Diskussion Slutsatser Fortsatt forskning...31 Referenser Bilaga...34 Intervjuunderlag

4 1. Inledning De senaste decennierna har industriföretag utvecklats till tjänsteinriktade kunskapsintensiva företag där personalen är den viktigaste resursen i organisationen. Detta har lett till diskussioner om hur denna personalstyrka skall redovisas. Problemet blir betydande för fotbollsklubbar där dess största värde är spelartruppen. Den traditionella redovisningen kräver bland annat att ett anskaffningsvärde skall finnas för att en tillgång ska kunna redovisas på balansräkningen. Denna uppsats skall undersöka om det finns något sätt att redovisa även de spelare vilka inte är förvärvade, där alltså ett anskaffningsvärde saknas. Vidare utreds på vilket sätt Svenska Fotbollförbundets elitlicens påverkar jämförbarheten mellan fotbollsklubbarnas redovisning. 1.1 Bakgrund Den kunskap och erfarenhet de anställda tillför en organisation kallas för humankapital. Tjänsteinriktade företags värden består till största delen av humankapital och det anses därmed viktigt att värdet får redovisas. De redovisningsteorier som finns idag tillåter dock inte sådan redovisning. 1 För att en resurs skall kunna aktiveras som en tillgång på balansräkningen krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Exempelvis måste ett anskaffningspris kunna verifieras och företaget måste ha kontroll över resursen. Dessa kriterier är inte uppfyllda för personalstyrkan i organisationer. 2 Spelarkontrakt i fotbollsklubbar uppfyller kontrollkriteriet men verifikationskravet gör att endast förvärvade spelare får aktiveras som en tillgång på balansräkningen. 3 De flesta fotbollsklubbar i Sveriges högsta divisioner bedrivs som ideella föreningar medan ett fåtal är bolagiserade. 4 De ideella föreningarna saknar central lagstiftning vilket innebär att det inte finns några generella krav på redovisningen. 5 De fotbollsklubbar som är bolagiserade 1 Bjurklo och Kardemark 2003:31-35, Smith 2006: A 4 B 5 Hemström 2000:

5 har genom årsredovisningslagen tydliga regler för hur redovisningen ska skötas. 6 Oavsett associationsform har fotbollsklubbarna genom Svenska Fotbollförbundets elitlicens samma ekonomiska riktlinjer och krav på sig. Denna elitlicens är obligatorisk för spel i elitserierna och syftet är att fotbollen skall utövas på lika villkor och bli mer trovärdig mot omvärlden, sina egna utövare och andra intressenter Problemformulering Elitlicensen tillåter endast att förvärvade spelare redovisas vilket leder till att delar av spelartruppen hamnar på balansräkningen medan andra utelämnas. Detta innebär att redovisningen mellan olika klubbar kommer att se olika ut beroende på om spelartruppen är förvärvad eller internt utvecklad. Enligt elitlicensen får klubbarna antingen kostnadsföra utgiften för den förvärvade spelaren direkt eller aktivera anskaffningspriset och skriva av detta linjärt efter kontraktstiden. 8 Årsredovisningslagen föreskriver att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företaget och vara jämförbar mellan räkenskapsår och med andra företag. 9 Svenska Fotbollförbundets regler innebär för många fotbollsklubbar att de har stora summor dolda tillgångar genom internt utvecklade spelare. 10 Globaliseringen medför att den svenska redovisningen går från en kontinental redovisning, där lagen är utgångspunkten, mot den anglosaxiska redovisningen vars primära mål är att redovisningen skall visa en rättvisande bild av verkligheten. 11 En av de lokala fotbollsklubbarna, Sirius Fotbollsklubb, har denna säsong avancerat från division 1 till Superettan och tvingas därmed följa Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Med anledning av detta kommer denna uppsats att behandla elitlicensens regler angående hur spelare får redovisas på balansräkningen. 6 Agell och Malmström 2005: A 8 Ibid 9 Årsredovisningslagen 2: A 11 Smith 2006:70 4

6 Författarnas tes är att en mer rättvisande bild av fotbollsklubbarnas ekonomi borde uppnås samt att en bättre jämförelse mellan klubbarna skulle vara möjlig om alla spelare skulle redovisas. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka möjligheten att värdera spelare som saknar anskaffningspris. Det skall även utredas om sådan redovisning leder till en mer rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Med uppsatsen vill vi uppmärksamma problemen kring spelarvärdering på balansräkningen. 1.4 Avgränsning Denna uppsats avgränsas till att gälla värdering av spelare inom de manliga elitfotbollsserierna i Sverige där elitlicensen är gällande. Endast spelartillgångar samt hur dessa får och kan värderas behandlas och därmed analyseras inga andra poster i redovisningen. Ingen hänsyn kommer att tas till hur redovisningen sker i andra länder utan utredningen avser endast fotbollsklubbar i Sverige. 5

7 2. Metod 2.1 Primärdata En empirisk kvalitativ undersökning i form av intervjuer med kunniga personer inom både elitfotboll och redovisning skall göras för att hitta nya idéer för hur ej inköpta spelare skulle kunna värderas i klubbarnas redovisning. Dessa intervjuer kommer att ge sådan information som enkäter eller studerande av olika årsredovisningar ej skulle ge. Uppslagen skall sammankopplas med de teoretiska modeller som framkommit av litteraturstudien och en diskussion kommer att föras kring hur ej inköpta spelare kan värderas och redovisas. Intervjuerna skall ske personligen med besök på respondentens arbetsplats. Detta ger ett mer trovärdigt resultat och en annan möjlighet till diskussion kring ämnet än vad en ej lika tidskrävande telefonintervju skulle ha givit. Cirka en vecka innan intervjuerna skall en kort sammanfattning av syfte och intervjufrågor sändas ut för att ge respondenterna möjlighet att förbereda sig. Detta kan visserligen leda till att spontana reaktioner från respondenterna uteblir men i gengäld kan genomtänkta svar erhållas och detta prioriteras Val av undersökningspersoner Ett subjektivt urval av studiepersoner har gjorts vars intervjuer utgör det empiriska materialet. Valet av intervjuobjekten gjordes för att få en bredd av olika kunskaper och tankesätt. Detta för att öka validiteten av vår undersökning och ge en mer nyanserad bild av ämnet. De fyra intervjuerna gjordes med Lasse Svensson, Magnus Pehrsson, Árdís Brekkan och Tommy Helmerskog. Lasse Svensson är ordförande i Sirius Fotbollsklubb, ägare av koncernen Svenssons Taverna i Uppsala och har själv ett förflutet som fotbollsspelare på elitnivå i Sirius. Motivet till intervjun med Svensson är att Sirius denna säsong avancerat till Superettan och därmed påverkas av elitlicensens bestämmelser om hur redovisningen skall skötas. Svensson har dessutom goda kunskaper om fotboll och har stor erfarenhet av att bedriva 6

8 näringsverksamhet. Hänsyn skall dock tas till att Svensson möjligtvis vill visa en god bild av Sirius och att han som egen företagare är van att dagligen sälja in sina idéer till intressenter. Trovärdigheten i denna uppsats påverkas troligtvis inte då syftet inte är att värdera Sirius utan endast diskutera hur en spelare skulle kunna värderas ekonomiskt. Magnus Pehrsson är VD för det nybildade bolaget Svenska Fotbollsakademin AB som tar fram unga talanger inom fotboll och hjälper dem i deras utveckling. Han har själv spelat fotboll på elitnivå, varit tränare och även studerat Sport Management 120 poäng vid Idrottshögskolan i Stockholm. Med hans kunskapsbredd inom såväl fotboll, ledarskap och ekonomi kan han tillföra bra tankegångar till vår undersökning och då främst kring möjligheten att värdera en fotbollsspelare ekonomiskt. Ardis Brekkan äger redovisningsbolaget Ekonomibyrån Geab AB i Uppsala och sköter redovisningen för ett stort antal bolag där en av kunderna är Sirius Fotbollsklubb. Hon har arbetat inom redovisning sedan början av 1980-talet och har en gedigen kunskap i ämnet. Brekkan kan tillföra kunskap om de redovisningsregler som gäller idag och är väl insatt i Sirius redovisning. Tommy Helmerskog är auktoriserad revisor och delägare i Duo Revision AB och har sedan 1980-talet arbetat inom detta område. Han arbetar bland annat mot forsknings- och utvecklingsbolag vid Uppsala Universitet där värdering av immateriella tillgångar är av central betydelse. Helmerskog är väl insatt i värderingsfrågor och eftersom han har stor kunskap och erfarenhet är han ett väl motiverat val. 2.2 Sekundärdata Litteraturstudien började med diverse sökningar i olika databaser för att få fram relevanta fakta till teoridelen. Svenska Fotbollförbundets hemsida har använts för att få fram fakta kring elitlicensen och deras redovisningsrekommendationer. Liknande uppsatser har studerats och även litteratur där ämnen som humankapital, tillgångar och redovisningsprinciper har behandlats. Uppsatserna har främst behandlat hur redovisningen ser ut i fotbollsklubbar idag. 7

9 2.2.1 Källkritik Information om elitlicensen har hämtats från Svenska Fotbollförbundets hemsida då det har till uppgift att administrera fotbollen i Sverige. Denna källa är trovärdig då Svenska Fotbollförbundet står under kontroll av Sveriges Riksidrottsförbund. Huvudkällan för tillgångsteorier är Dag Smiths litteratur då författaren är väletablerad inom företagsekonomi och de behandlade teorierna är väl erkända. 8

10 3. Teoretisk diskussion 3.1 Redovisningsprinciper Rättvisande bild Årsredovisningslagen föreskriver i kapitel 2 paragraf 3 att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Detta är en anpassning till ett EGdirektiv och kommer från det engelska uttrycket true and fair value. 12 I och med att redovisningen går mot ett mer anglosaxiskt synsätt där redovisningen skall ge en rättvisande bild av verkligheten till skillnad från den kontinentala som har som riktlinje en redovisning som stämmer med lagen, skall balans- och resultaträkning tillsammans med noter i årsredovisningen visa bolagets rätta värde Försiktighetsprincipen I Årsredovisningslagens kapitel 2 paragraf 4 punkt 3 står det att värdering av posterna [ ] skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär att man skall välja det lägsta värdet på en tillgång och det högsta värdet på en skuld. Denna pessimistiska värderingsprincip kan dock ge negativa följder på jämförbarheten mellan perioder och företag. Orsaken till användandet av försiktighetsprincipen är att det väger upp företagsledarnas överoptimism och att intressenter blir mindre vilseledda av en mer pessimistisk värderingsprincip Matchning över tiden Principen om matchning över tiden innebär att en minskning av likvida medel vid ett köp skall matchas mot den resurs som förbrukats under samma period. En aktivering av resursen 12 Thomasson et al 2003: Smith 2006:70, Ibid 88 9

11 sker och resursförbrukningen visas i form av avskrivningar under nyttjandeperioden, för att åstadkomma denna matchning Associationsformer De flesta fotbollsföreningar i elitserierna bedrivs som ideella föreningar men ett fåtal drivs som aktiebolag. 16 Lagstiftningen kring de båda associationsformerna skiljer sig åt. De ideella föreningarna saknar central civilrättslig lagstiftning. Detta innebär dock inte att de står utanför rättssystemet. 17 Föreningarnas verksamhet bestäms istället av oskrivna rättsprinciper vilka har något osäkert innehåll. 18 Till exempel råder bokföringsplikt för de föreningar som bedriver näringsidkande verksamhet, för vissa föreningar finns skyldighet att ha auktoriserad eller godkänd revisor och de kan även vara tvungna att avge offentlig årsredovisning. 19 De föreningar vilka bedriver näringsverksamhet har dessutom skyldighet att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagens regler 20. Lagstiftningen för aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen och reglering om dess redovisning i årsredovisningslagen. Ett aktiebolag är oavsett om det bedriver verksamhet eller ej alltid bokföringsskyldigt Bolagiseringstrender Trenden de senaste åren går mot att allt fler fotbollsklubbar går från ideella föreningar till associationsformen aktiebolag. I de flesta fall bolagiseras endast delar av verksamheten men i vissa fall övergår hela verksamheten. Det vanligaste syftet är att föreningarna genom en bolagisering av hela eller delar av verksamheten får riskkapital tillgängligt för att kunna utveckla verksamheten. Oftast sker detta genom ett riskkapitalbolag vilket fungerar som ett finansieringsbolag vid finansieringen av spelarförvärv. En annan bolagiseringsmodell som används i Allsvenskan är Djurgårdens marknadsbolag. Detta bolag är till för att marknadsföra varumärket samt skapa intäkter från souvenirförsäljning och sponsring samt även i detta fall finansiera spelarförvärv och talangutveckling. Ett annat alternativ är att elitverksamheten som 15 Smith 2006: B 17 Hemström 2000: Agell och Malmström 2005:87 19 Hemström 2000: Agell och Malmström 2005: Hemström 2005:44 10

12 helhet läggs i bolagsform, i ett så kallat idrottsaktiebolag, som kan kombineras med andra modeller Tillgångskriterier Företag har en mängd olika resurser vilka generar värde eller förväntas generera framtida värde. Alla resurser finns dock inte med på företagens balansräkning då de inte erkänns som tillgångar. Enligt IASBs Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter definieras tre krav för när en resurs skall betraktas som en tillgång. En tillgång är en resurs som kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden. Definitionen innebär således tre kriterier för när en resurs skall definieras som en tillgång: 23 Resursen förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden Detta innebär att oavsett värdering av tillgången krävs ett beaktande av framtida kassaflöden för att avgöra huruvida tillgången existerar eller inte. En resurs är en tillgång trots osäkra framtida kassaflöden men är storleken mycket osäker kan detta medföra att de inte redovisas på balansräkningen. Huvudpoängen är dock att de förväntas ha ett positivt värde. Tillgångar så som forskning och marknadsföring kvalificeras som tillgångar trots att inga framtida kassaflöden kan garanteras och de benämns vanligen immateriella tillgångar. 24 Resursen skall kontrolleras av företaget Vanligtvis medför äganderätten av en resurs även en kontroll över den vilket gör att detta kriterium är uppfyllt. Anställningskontrakt anses inte uppfylla kravet på kontroll eftersom anställda ändå har en möjlighet till uppsägning vilket leder till att personal inte redovisas som en tillgång. De spelarkontrakt som uppstår i olika idrottsklubbar kan dock leda till att spelarna får redovisas som tillgång eftersom klubbarna genom kontrakten har möjlighet att förbjuda spel för andra klubbar. Det är den ekonomiska innebörden av en händelse snarare än den juridiska formen vilken ska tas i beaktande. Således är det kontrollen framför den formella äganderätten vilken blir avgörande om en resurs är att betrakta som en tillgång eller ej B 23 Smith 2006:95 24 Ibid Smith 2006:

13 Resursen skall ha uppkommit som en följd av inträffade händelser Kriteriet innebär att kontrakt, till exempel inköps- eller försäljningskontrakt, i sig inte leder till att en tillgång eller skuld uppkommit eftersom varken något inflöde eller utflöde av resurser i verkligheten faktiskt har ägt rum. Den redovisningspraxis vilken är rådande idag innebär att ett kontrakt i sig inte har någon effekt på redovisningen, utan först då endera parten har uppfyllt dess åtaganden redovisas tillgången alternativt skulden. En tillgång eller skuld har således inte uppstått förrän antingen utflödet eller inflödet av resurser har skett. 26 För att en resurs ska räknas som en tillgång krävs att alla tre kriterier är uppfyllda. 27 Den måste dessutom uppfylla IASB`s Föreställningsram för finansiella rapporter där två erkännandekriterier formuleras som att en tillgång ska redovisas på balansräkningen om det är troligt att de förväntade ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Immateriella tillgångar De tillgångar vilka avspeglar resultatet av marknadsföring, forskning och organisationsutveckling betraktas som immateriella tillgångar. Dessa tillgångar kännetecknas av en osäkerhet på storleken av framtida kassaflöden trots att det diskonterade värdet ändå förväntas vara positivt. 29 I Redovisningsrådets Rekommendationer står beskrivet att en immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster. 30 De har till skillnad från materiella tillgångar uppkommit som en följd av anskaffning eller produktion av tjänster och förväntas vara till nytta för företaget under en längre period. 31 En immateriell tillgång redovisas på balansräkningen då den uppfyller de tre tillgångskriterierna samt erkännandekriterierna. 32 Vid bedömningen av om erkännandekriterierna är uppfyllda tas det även i beaktande hur tillgången har uppkommit. I IAS 38 görs en åtskillnad beroende på om den har uppkommit 26 Ibid Ibid Ibid Ibid Redovisningsrådets Rekommendationer nummer Smith 2006: Redovisningsrådets Rekommendationer nummer 15 12

14 genom ett separat förvärv, som en del av ett företagsförvärv eller om de är internt upparbetade immateriella tillgångar. 33 Vid separata förvärv är kriterierna tydligt uppfyllda. Då kan anskaffningsvärdet bestämmas med inköpspriset som utgångspunkt. Vid förvärvstillfället har företaget dessutom troligtvis tagit beslutet att investeringen kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar vilka är högre än anskaffningsvärdet. 34 Immateriella tillgångar kan dessutom ha uppkommit till följd av intern upparbetning inom företaget. En sådan tillgång kan exempelvis vara forsknings- och utvecklingsarbete inom företaget. IAS 38 gör då en åtskillnad mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen av ett sådant arbete. Företagets utgifter för forskning får inte aktiveras som immateriell tillgång utan skall kostnadsföras då de uppkommer. Anledningen till detta är att redovisningen blir mer försiktig än om en aktivering av tillgångarna gjorts då de ekonomiska fördelarna anses vara osäkra. 35 När det gäller utvecklingsfasen ställer IAS 38 upp ett antal villkor för vilka förhållanden som måste vara uppfyllda för att det ska anses att det med rimlig grad av säkerhet kan fastställas att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Förhållandena är exempelvis att man skall se en framtida försäljning eller användning i den egna verksamheten, att det leder till att organisationens intäkter ökar och/eller kostnader minskar och att resurser finns kvar i verksamheten för att avsluta denna utvecklingsfas. Är dessa villkor uppfyllda får de utgifter som uppkommer efter denna tidpunkt aktiveras som en immateriell tillgång. De för tidigare perioder kostnadsförda utgifterna får dock inte aktiveras Humankapital Med humankapital menas den prestation de anställda tillför en organisation. Tjänsteinriktade kunskapsföretags värden består till största del av humankapitalet och detta värde borde därför 33 Smith 2006: Ibid Ibid Ibid

15 kunna beskrivas och värderas. 37 Inga redovisningsteorier där värdering av humankapital tillåts har idag påverkat bolagens redovisning inom Sverige vilket visar på komplexiteten i ämnet. 38 Humankapital ses som individens kompetensbidrag till organisationen. Kompetens hos en person innebär kunskap och personlighetsmässiga förmågor. Kvalifikation används ofta som en synonym till kompetens men begreppen skall skiljas åt då detta istället innebär den kompetens en arbetsuppgift av lönearbete kräver. Andra delar av en organisation kan kopieras men en individs kompetens är alltid unik och gör det därför svårt att värdera den. Det är viktigt att se till om individens kompetens utgör kvalifikationer i förhållande till ett visst arbete. För att veta vilken kvalifikation som krävs för en arbetsuppgift skall man ta hänsyn till olika intressenters önskan Humankapital på balansräkningen Gröjer och Johanson presenterar en modell för redovisning av humankapital på balansräkningen. Denna redovisning skulle visa på hur personalintensivt ett bolag är och även påverka organisationens nyckeltal. 40 Gröjer och Johanson utgår från en fiktiv balansräkning där de lägger till personaladministrativa poster, se figur 1. Tillgångar - arbetsfordran - rekryteringskapital - utbildningskapital Eget kapital - rekrytering - utbildning Skulder - löneskuld - rekryteringsskatteskuld - utbildningsskatteskuld Figur 1. Redovisning av humankapital på balansräkningen Bjurklo och Kardemark 2003:22 38 Ibid Ibid 31-35, Gröjer och Johanson 1998:77 14

16 Löneskuldsposten bygger på att arbetsgivaren alltid har en ekonomisk skyldighet för de anställda i form av en löneskuld. Skulden balanseras mot en arbetsfordran som arbetsgivaren har på den anställde. Denna post fås av lönesumman för en anställd under ett år inklusive sociala avgifter. Rekryteringsutgifter kan inkludera ett stort antal utgiftsposter och kan jämföras med kostnaderna för installations- och hemtagningsutgifter för en maskin. Om den anställde endast stannar en kortare period i organisationen skall dessa utgifter kostnadsföras direkt men vid en längre period skall utgiften tas upp som en tillgång och skrivas av under den anställdes förväntade anställningstid beräknad efter rådande personalomsättning. Varierande personalomsättningar kan dock ge föränderliga avskrivningar och en komplicerad redovisning. Vid en stor personalminskning bör nedskrivning av rekryteringstillgången göras utöver avskrivningen och då i samma storlek som den relativa personalminskningen. 41 Utbildningsutgifter bör enligt Gröjer och Johanson aktiveras om de har en ekonomisk livslängd på minst tre år. Avskrivningstiden för dessa utgifter skall vara högst fem år och vid en personalminskning bör det på samma sätt som med rekryteringsutgifterna ske en nedskrivning av utgifterna i takt med personalminskningen. Tillgångarna rekryterings- och utbildningskapital gör även att en obeskattad reserv uppstår Elitlicens Eftersom fotbollsklubbarna i Allsvenskan och Superettan bedrivs i olika associationsformer har de även olika redovisningsregler. 43 De ideella föreningar har inte samma ekonomiska krav som de bolagiserade klubbarna. 44 För att fotbollen ändå skall kunna utövas på lika villkor och anses trovärdig mot omvärlden, sina egna utövare och andra intressenter har Union des Européennes de Football via Svenska Fotbollförbundet från och med 2002 infört en svensk elitlicens för fotbollsklubbarna i Allsvenskan, Superettan samt Damallsvenskan. 45 Denna licens innehåller bland annat riktlinjer för hur tillgångar ska värderas och redovisas i klubbarna. Vid spelarförvärv skall en förening antingen kostnadsföra övergångssumman direkt eller redovisa spelaren som en tillgång på balansräkningen och skriva av det linjärt efter 41 Gröjer och Johanson 1998: Ibid B 44 Hemström 2000: B 15

17 kontraktstiden. 46 Om en spelare däremot är internt utvecklad i klubben eller har kommit till klubben gratis, en så kallad Bosman- spelare, får denne inte redovisas ekonomiskt på grund av försiktighetsprincipen. Anledningen till detta är att inga kostnader direkt kan hänföras till spelaren. År 2005 valde fyra föreningar att inte balansera spelarvärden utan kostnadsförde dessa direkt i sin helhet. Genom en sådan redovisning blir det egna kapitalet mer försiktigt värderat än vid en tillgångsaktivering Tre typer av fotbollsspelare Internt utvecklad spelare Under år 2004 beslutade Svenska Fotbollförbundet att ett utbildningsbidrag skall utfärdas då en internt utvecklad spelare innan 23 års ålder ingår ett professionellt spelaravtal med en ny fotbollsklubb. Ersättningsnivån till klubben som skolat spelaren är beroende av hur länge han spelat i klubben mellan åldern år och vilken division spelaren övergår till. Utbildningsbidrag från en spelare kan med andra ord delas upp på fler klubbar. Om spelaren än en gång innan 23 års ålder byter klubb och ett utbildningsbidrag redan utfärdats, tar endast den senaste klubben del av den nya ersättningen Bosman-spelare År 1990 skedde en konflikt mellan den belgiska spelaren Jean-Marc Bosman och hans klubb R.C. Liege, som under senare tid har kommit att kallas Bosmandomen. Konflikten berodde på att Bosman genom de övergångsbestämmelser som då gavs av belgiska fotbollsförbundet och UEFA-FIFA blivit förhindrad att gå över till sin nya franska klubb. Fallet togs upp i EGdomstolen där Bosman hävdade att de gällande nationella reglerna inom fotboll ej var förenliga med Romfördraget vilket är till för att främja fri rörlighet för arbetstagare mellan länder inom EU. 49 EG-domstolen beslutade att en klubb inte får införa övergångsbestämmelser för en spelare vars kontrakt gått ut och vill gå över till en ny klubb i ett annat EU-land i form av övergångs-, utbildnings- eller utvecklingsersättning. 50 Svenska Fotbollförbundet beslutade att denna Bosman-dom från och med slutet av 2004 även skulle gälla i Sverige. Enligt Svenska 46 Ibid A 47 Ibid B 48 Ibid D Ibid 16

18 Fotbollförbundets krav får dock fotbollsklubbarna som ovan nämnts ta ut ett utbildningsbidrag för sina internt utvecklade spelare när de innan 23 års ålder övergår till en annan klubb som professionella spelare. Bosman-spelare är således en spelare som den nya klubben inte behövt köpa loss från den tidigare klubben Förvärvad spelare En externt förvärvad spelare är en inköpt spelare från en annan klubb och kostnaden för denne är således verifierbar. Spelaren har en kontraktstid med fotbollsklubben och utgiften för spelaren kan som ovan nämnts enligt elitlicensens regler kostnadsföras eller aktiveras som en tillgång på balansräkningen där avskrivningar görs linjärt efter kontraktstiden D 52 Ibid C 17

19 4. Empirisk diskussion 4.1 Intervjuer Före intervjuerna studerades Svenska Fotbollförbundets regelverk. Elitlicensens regler och regler för hur tillgångar kan värderas genomgicks. Då frågorna i intervjuerna endast berört det ämne som diskuterats i uppsatsen anses validiteten vara hög. Vid intervjuerna turades författarna om att ha en aktiv och en mer passiv roll. Den aktive ledde intervjun medan den passive vid behov ställde vissa följdfrågor. Genom uppdelningen blev intervjun strukturerad samtidigt som frågorna blev väl besvarande. De öppna frågorna ställdes och när intervjuobjektet svarat ställdes en eventuell följdfråga. Under intervjuerna antecknade båda författarna separat samtidigt som intervjuerna spelades in digitalt. Dagen efter intervjuerna genomlyssnades det inspelade, intervjun antecknades ytterligare en gång separat och författarna gjorde därefter en gemensam sammanställning. När sammanställningen var färdig skickades den ut till intervjuobjektet via e-post så att intervjuobjekten skulle få möjlighet att kontrollera att intervjun uppfattats och tolkats korrekt. Eftersom alla intervjuobjekt godkänt sammanställningarna anses reliabiliteten vara hög och att samma svar skulle fås om en liknande undersökning skulle göras igen. För den som vill lyssna på intervjuerna tillhandahåller författarna av denna uppsats dessa digitalt på begäran. De intervjumallar vilka skickats ut till intervjuobjekten finns bifogade som bilaga Lasse Svensson, Sirius Fotbollsklubb IK Sirius Fotbollsklubb är en klubb från Uppsala som i slutet av 2006 har omvandlats från ideell förening till aktiebolagsform. Huvudsyftet till associationsformsbytet var möjligheten att för föreningen tillgodoräkna sig moms motsvarande ett par hundra tusen kronor. Bolaget skall vara helägt av föreningen och inga planer på att saluföra aktier finns. Sirius har efter 18

20 avslutad säsong avancerat från division 1 till spel i Superettan och tvingas därmed söka elitlicens. Svensson berättar att föreningens avancemang kom minst ett år för tidigt då deras planer på spel i Superettan var beräknat till tidigast Detta har lett till att ekonomin har hamnat i skymundan och det är nu bråttom att få ordning på redovisningen inför årsskiftet för att kunna följa Svenska Fotbollförbundets regelverk. Svensson berättar att föreningen idag har ett negativt eget kapital och att det på balansräkningen finns spelartillgångar men att det egentligen inte finns någon verifikation på dessa. Svenska Fotbollförbundet har gett föreningen elitlicens men tvingat den till en handlingsplan för att visa hur ekonomin skall färdigställas innan årsskiftet. Svensson berättar att han för tillfället arbetar med att minska det negativa egna kapitalet och räknar med att få ner det innan årsskiftet. Spelartillgångar har tagits upp innan Svensson blev ordförande och han spekulerar i att de tidigare ekonomiskt ansvariga har värderat upp spelartruppen för varje nytt lån som har tagits och på så sätt undvikit negativt eget kapital. Planen är nu att ta bort den befintliga posten spelartillgångar och ersätta den med anskaffningsvärdet av två externt förvärvade spelare och skriva av det linjärt med deras kontraktsperiod, enligt elitlicensens krav. Svensson berättar att Sirius situation inte är unik utan att de flesta föreningarna vilka inte spelar i Allsvenskan eller Superettan har ett negativt eget kapital. De flesta av dessa drivs som ideella föreningar och administrationen sköts ofta av ideellt arbetande. Sirius är dock det enda laget i Division 1 vilket visade ett positivt resultat under Anledningen till detta är att de har lyckats sälja ett par spelare under året. Reglerna om hur föreningar får värdera spelare tycker Svensson är bra. Han tror visserligen att det skulle ge en mer rättvisande bild av redovisningen om även de internt utvecklade spelarna kunde värderas, men anser inte att det finns något sätt att värdera dessa på ett ekonomiskt godtagbart sätt. Utbildningsbidraget ser han som ett sätt att värdera spelaren på men poängterar samtidigt att spelaren alltid är fri att gå och är tveksam till hur värdet ska hanteras då den fyller 23 år. Värdet på spelaren skulle dessutom kunna förändras kraftigt under kort tid om en spelare till exempel skadas. Han menar att värdet på en spelare aldrig ska vara diskutabelt men tror inte att det är möjligt att värdera en icke förvärvad spelare med full säkerhet. 19

21 4.1.2 Árdís Brekkan, Ekonomibyrån Geab AB Brekkan äger redovisningsbolaget Ekonomibyrån Geab AB i Uppsala och sköter redovisningen för ett stort antal bolag där en av kunderna är Sirius Fotbollsklubb. Byråns verksamhet har funnits sedan år 1991 och Brekkan har även tidigare arbetat med redovisning på en annan byrå samt på en revisionsfirma. Brekkan är utbildad till civilekonom på Göteborgs Universitet. Brekkan berättar att hon tar sin utgångspunkt från bokföringslagen och menar att det aldrig är tillåtet att värdera egna tillgångar utan att endast förvärvade tillgångar får värderas till anskaffningsvärde. Detta är en generell princip som gäller för alla bokföringsobjekt och bolagsformer. Hon jämför med en bokföring av hundarna i en kennelklubb där tillgångarna delas upp i lagervaror, det vill säga de hundar som ska ut till försäljning, och i avelshundar, vilka är till för framtida avelsproduktion. Det går då inte att sätta något värde på de hundar som skall till försäljning innan detta har skett och ett kvitto finns som verifikation. Brekkan har svårt att se något annat sätt att redovisa spelare på än de som är tillåtna idag. Hur skulle man värdera spelaren? Genom antalet träningar, antal mål eller hur frisk den är? För att göra en fullständig värdering skulle även läkarundersökningar behöva göras för att se om det i framtiden finns skaderisker eller liknande. Hon ser dessutom problem med hur man skulle värdera själva talangen. Brekkan tycker att det skulle ge en mer rättvisande bild av verkligheten om hela spelartruppen skulle kunnas tas upp som en tillgång men tror dock inte att det är möjligt att värdera icke förvärvade spelare till ett godtagbart värde. Att ta upp löneskuld och motsvarande arbetsfordran på balansräkningen anser Brekkan vara onödigt eftersom tillgångarna blir lika stora som skulderna och därför inte påverkar det egna kapitalet. Hon poängterar dessutom att anställda alltid kan sluta och att avtal kan brytas. Brekkan avslutar med att hon är nöjd med de redovisningsregler som råder idag och ser ingen anledning till förändring av dessa. 20

22 4.1.3 Tommy Helmerskog, Duo Revision AB Tommy Helmerskog är auktoriserad revisor och har sedan 1980-talet arbetat inom detta område. Idag är han delägare i Duo Revision AB och reviderar och konsulterar cirka 150 företag. Under de senaste 10 åren har han arbetat mycket med forsknings- och utvecklingsbolag vid Uppsala Universitet vilket gör att han är välbekant med reglerna om att värdera immateriella tillgångar. Helmerskog tycker att det är bra med elitlicens för elitföreningarna då en fungerande ekonomi och administration är förutsättningar för att seriespel skall fungera. Det är vanligt att mindre föreningar kommer i ekonomiska trångmål på grund av dåligt skött ekonomi och elitlicensen gör att klubbarna har riktlinjer att följa. Dock anser Helmerskog att jämförbarheten mellan klubbarna blir begränsad då endast externt förvärvade spelare får kostnadsföras alternativt aktiveras som tillgångar. Som reglerna ser ut idag är det svårt att hitta någon rättvisa i redovisningen. Han ser även skillnader mellan lag i divisionerna. Exempelvis drivs topplagen i Allsvenskan som företag där kapital satsas och ägarna kräver avkastning vilket leder till att det är ännu viktigare att värdering och redovisning sker på ett korrekt sätt. I jämförelse med Spanien och England finns det i Sverige idag inte en sådan försäljningsmarknad av spelare som gör att ett marknadsvärde kan bestämmas. Helmerskog drar även en parallell till ishockeyn där det finns en prislista med utbildningsbidrag som anger vad en spelare är värd men han är osäker på om det finns inom fotbollen. Helmerskog berättar att redovisning av immateriella tillgångar inom traditionella redovisningsprinciper och seder alltid har skett med stor försiktighet och att det inte finns några planer på att ändra detta. Han drar en jämförelse till IT-bolag där det skulle vara bra att redovisa humankapitalet men anser det vara svårt. Han ifrågasätter dock hur granskningen skulle kunna ske om en aktivering av alla spelare skulle göras. I dagsläget drivs fotbollsklubbarna i olika associationsformer som gör att de har ekonomiska krav beroende på formen. De flesta föreningarna i elitserierna bedrivs som ideella föreningar där kraven är låga och de har stora friheter men när de överstiger tio årsanställda och en balansomslutning på minst 24 miljoner kronor blir kraven större. Ett fåtal fotbollsklubbar drivs som aktiebolag och har tydligt lagreglerade redovisningsregler att följa. 21

23 Helmerskog tar även upp att det är viktigt att ta i beaktande att det vid en aktivering av en tillgång även följer en kostnad i form av avskrivningar. Ett alternativ kan vara att endast ta upp spelarnas värde som en upplysning eller not utanför resultat- och balansräkningen. Helmerskog anser att det är tveksamt om någon kan göra den värderingen som krävs för varje enskild spelare. Möjligtvis skulle en modell kunna konstrueras där en schablonisering av vad en spelare kan vara värd görs. Olika mål sätts upp och när spelaren nått ett mål är han värd den summan som gäller för det målet. Dock tycker Helmerskog att det är en stor osäkerhet i att ta upp detta värde på balansräkningen. Spelaren kan bli skadad, utbytt eller bryta sitt kontrakt och värdena är därför alltid flyktiga. Det är stora risker för övervärdering och klubbarna är i sin ekonomiska situation alltid beroende av hur det går för fotbollslaget resultatmässigt. Om inga framgångar sker på planen, försvinner publiken och så även intäkterna. För att kunna försvara ett värde på balansräkningen måste man kunna visa på en framtida trolig avkastning. Slutligen sammanfattar Helmerskog att nackdelarna med de regler som idag finns för redovisningen av fotbollsklubbar är att endast externt förvärvade spelare får tas upp till ett värde men han tycker att detta även är en fördel. Eftersom en balansräkning är dubbelsidig gör detta att när en tillgång aktiveras påverkas även det egna kapitalet med samma belopp. Det egna kapitalet är en buffert för företaget i svåra tider och ett skydd för borgenärerna. Om spelare tas upp som en tillgång är det därför viktigt att värdet på tillgången är försvarbart Magnus Pehrsson, Svenska Fotbollsakademin AB Svenska Fotbollsakademin AB grundades hösten Företagets affärsidé är att erbjuda Sveriges bästa och ledande individuella fotbollsutbildning till spelare i åldern 7 till och med 20 år. VD är Magnus Pehrsson som varit aktiv fotbollsspelare i bland annat Djurgården IF och även uttagen till svenska landslaget. Pehrsson har studerat Sport Management vid Idrottshögskolan i Stockholm 120 poäng som är ett program med kombination av ekonomi, juridik och ledarskap. Pehrsson tycker att det är konstigt att inte alla spelare får tas upp på balansräkningen eftersom de svenska klubbarna har krav på sig att fostra talanger vilket innebär stora investeringar och kostnader. Han anser att det därför borde vara självklart att få ta upp dessa som tillgångar. En värdering av spelarna skulle självklart vara svår att utföra och skulle behöva göras av någon 22

24 extern part. Föreningen Svensk Elitfotboll, Svenska Fotbollförbundet eller något liknande organ skulle bli tvungna att göra ett centralt system där olika spelare kunde klassificeras. För en sådan bedömning måste ålder, antal spelade matcher, serietillhörighet samt antal år i respektive serie iakttas. För att göra denna värdering tror han att man måste bortse från marknadsvärdet då detta är ett mycket föränderligt och osäkert värde. Egna utvecklade talanger tycker Pehrsson borde kunna värderas utefter utbildningsbidraget integrerat med någon annan värderingsmodell. Han ser dock problem när spelaren fyller 23 år då bidraget inte längre gäller. Steget från utbildningsbidraget skulle bli stort då de flesta som spelar i Allsvenskan är värda mer än så. Han tror också att värderingen av en enskild spelare är beroende av hela lagets resultat och prestation. Om en klubb exempelvis degraderas från Allsvenskan sjunker dessutom det individuella värdet på spelarna markant. Svenska Fotbollsakademin använder sig av olika kravprofiler när de väljer ut vilka talanger som skall få möjlighet att genomgå dess utbildning. Pehrsson berättar att de flesta fotbollsklubbar använder sig av liknande profiler. En modell för att värdera spelare finns inte idag utan det krävs då ett helt nytt tillvägagångssätt. Pehrsson tror att även om en värderingsmodell skulle uppfinnas så skulle det ändå bli skillnad mellan det värdet och marknadsvärdet. Utbildningsbidraget som det är utformat idag ligger långt under marknadsvärdet vilket är i linje med försiktighetsprincipen och skulle därför möjligtvis kunna användas som värderingsmodell. Pehrsson spekulerar om att den enklaste lösningen för att få en så jämförbar ekonomi som möjligt vore om alla klubbar övergick från ideella föreningar till aktiebolag eftersom det där finns tydliga riktlinjer och lagar och att jämförbarheten mellan klubbarna skulle bli bättre. 23

25 5. Analys 5.1 Rättvisande bild Redovisningens utveckling går från det kontinentala synsättet där redovisningen ska stämma överens med lagen mot det anglosaxiska där syftet är att ge en rättvisande bild av verkligheten. Detta återspeglar årsredovisningslagens krav att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagens ställning och resultat. Genom det anglosaxiska synsättet syns bolagens rätta värde i redovisningen medan det kontinentala är mer pessimistiskt och generaliseras av en mer försiktig redovisning. Enligt respondenterna skulle en optimal rättvis bild av fotbollsklubbarnas redovisning uppnås om hela spelartruppen aktiverades som en tillgång. Elitlicensen ger föreningarna ett alternativ att antingen kostnadsföra externa spelarförvärv eller aktivera dem som tillgångar. Enligt Pehrsson och Helmerskog gör denna valmöjlighet att jämförbarheten mellan klubbarna försvåras. Kostnadsföring av spelarna skulle leda till en mer försiktig redovisning än en aktivering av spelarna som tillgångar. 5.2 Värderingsmodeller Elitlicensen gör att externa spelare får värderas till anskaffningspris. Övriga spelare vilka saknar verifierbart anskaffningsvärde går inte att värdera och hamnar därmed utanför redovisningen. Enligt respondenterna ger en aktivering av hela spelartruppen den mest korrekta bilden av verkligheten. Problemet enligt dem var dock hur värderingen av de ej förvärvade spelarna skulle ske. För att kunna aktivera en spelare utan verifierbart anskaffningsvärde som en tillgång fordras att klara värderingsregler kan följas. I intervjuerna har det framkommit olika uppslag om hur denna värdering kan ske. Pehrssons uppslag för en modell bygger på det utbildningsbidrag moderklubben får ta del av när spelaren övergår till en annan klubb med professionellt kontrakt innan 23 års ålder. Efter 23 års ålder skall spelarna enligt Pehrssons modell följa en annan värderingsmall vilken har samma principer som utbildningsbidraget. Även Svensson berör en liknande modell men 24

26 poängterar att spelaren alltid kan bryta kontraktet med klubben och problematiseringen att hantera det värde då spelaren fyllt 23 år. Enligt Brekkan är värdering av spelare komplext då flertalet uppgifter om spelaren krävs för en objektiv värdering. Bedömning av det ekonomiska värdet av bland annat spelarens skaderisker och dennes talangvärde är orimlig och det finns därför ingen möjlighet att ge ett korrekt värde på en spelare utan anskaffningsvärde. Helmerskog uppslag är att ordna en generell modell där en schablonisering av spelarens värde görs. Modellen ska bygga på olika mål och när spelaren når ett av målen får han det ekonomiska värde som är satt vid det målet. Detta kan hänföras till Bjurklo och Kardemarks beskrivning om kompetens och kvalifikation. En individ besitter en viss kompetens och ett arbete kräver en viss kvalifikation. Pehrsson diskuterar en liknande modell där han anser att målen måste sättas av någon objektiv part och att en tredje objektiv part skulle fungera som bedömare av om målen är uppnådda. Att kunna ta upp en spelare till marknadsvärde är något respondenterna och informanterna varit kritiska till. Helmerskog menar att avsaknaden av en aktiv spelarmarknad för fotbollsspelare i Sverige gör att säkra spelarmarknadsvärden ej kan fastställas. Enligt Pehrsson skall marknadsvärdet vid en värdering frånses då det är osäkert och kan variera över tiden. En spelares enskilda värde är beroende av lagets resultat och prestation. Om en fotbollsklubb skulle degraderas från exempelvis Allsvenskan till Superettan skulle även det individuella värdet på spelarna sjunka markant. Spelaren kan skada sig eller säga upp kontraktet till klubben vilket gör att värdet förändras drastiskt. Om ett värde framtas skall det enligt Svensson vara ett odiskutabelt värde och detta anser han är omöjligt att göra. 5.3 Humankapital Humankapital är individernas kompetens i en organisation och då den i många organisationer är en viktig tillgång bör den kunna beskrivas och värderas. Med Gröjer och Johanssons modell (figur 1) skulle redovisningen visa på hur personalintensiv en organisation är. Fotbollsföreningarna skulle enligt denna teori redovisa spelarnas löner för ett år inklusive sociala avgifter som en skuld på balansräkningen och dess arbetsfordran som en tillgång. Utgifter vilka uppstår för Bosman- samt internt utvecklade spelare hänförs i denna modell till rekryteringsutgifter. Utgiften sätts som ett rekryteringskapital och skrivs av linjärt efter kontraktstiden. Om någon spelare bryter sitt kontrakt till fotbollsklubben bör denna tillgång 25

27 skrivas ner med det värde som är kopplat till spelaren. Enligt modellen skall utbildningsutgifter endast aktiveras då anställningen är längre är tre år vilket för klubben innebär de kontrakt som löper med längre tid än detta. Brekkan anser att denna modell inte är applicerbar på fotbollsklubbarnas redovisning eftersom det ej är någon idé att ta upp både löneskuld och arbetsfordran då det egna kapitalet inte påverkas. Enligt Helmerskog vore det bättre att istället ta upp spelarnas värde som en not eller upplysning utanför balans- och resultaträkningen och att problemen med värderingen inte blir lika viktig eftersom den inte påverkar några nyckeltal. 5.4 Tillgångskriterier För att en resurs skall kunna aktiveras som en tillgång skall enligt Smith de tre kriterierna, resursen skall förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt ha uppkommit till följd av inträffade händelser, alla vara uppfyllda. En externt förvärvad fotbollsspelare uppfyller dessa kriterier då investeringen gjordes eftersom ledningen ansett att dess framtida avkastning kommer att överstiga inköpspriset. Fotbollsklubben anses dessutom ha kontroll över spelaren då den kan förhindras att spela för andra klubbar. Spelarkontraktet i sig leder dock inte till att kriteriet om att resursen skall ha uppkommit till följd av inträffade händelser är uppfyllt. Först då betalning har skett anses detta kriterium vara uppfyllt. När en spelare är externt förvärvad finns även ett anskaffningspris och det gör att även erkännandekriterierna är uppfyllda. Eftersom alla kriterier är uppfyllda får externa spelare redovisas som immateriella tillgångar på balansräkningen men inte internt utvecklade eller Bosman- spelare eftersom dessa saknar anskaffningsvärde. Enligt Svensson har det i Sirius tidigare funnits en tillgångspost där klubbens spelartrupp varit upptagen. Denna post har dock inte stöd av elitlicensens regler och Sirius har därför tvingats omarbeta posten. Eftersom endast externt förvärvade spelare får aktiveras som spelartillgångar får Sirius nu endast aktivera dess två anskaffade spelare de har och skriva av dem linjärt efter deras kontraktsperiod. 26

28 5.5 Elitlicensens regler Elitlicensen trädde i kraft 2002 och är till för att styra upp fotbollsklubbarnas ekonomi, göra den jämförbar mellan föreningar och skapa trovärdighet för fotbollen. Alla intervjuobjekt är positiva till elitlicensen och att det är reglerat hur klubbarna ska sköta sin ekonomi. Detta för att det idag inte finns någon annan generell lagstiftning eftersom klubbarna bedrivs i olika associationsformer. Icke förvärvade spelare får enligt licensen och aktiebolagslagen inte tas upp som tillgångar. Respondenterna tycker att detta leder till en felaktig bild av verkligheten då spelarna ändå har ett reellt värde vid en eventuell försäljning. Att ta fram ett kontrollerbart värde på dessa spelare är dock svårt. Enligt Helmerskog och Pehrsson gör elitlicensens valmöjlighet att antingen kostnadsföra eller aktivera en spelare att jämförbarheten mellan klubbarna försämras. 5.6 Elitseriernas olika associationsformer De flesta fotbollsföreningar i Allsvenskan och Superettan drivs i associationsformen ideella föreningar medan ett fåtal drivs som aktiebolag. För aktiebolag är reglerna gällande redovisning tydligt utformade genom årsredovisningslagen. Ideella föreningar har däremot ingen civilrättslig lagstiftning men de fotbollsklubbar vilka drivs i den associationsformen har ändå vissa redovisningsskyldigheter då de bedriver näringsverksamhet. Elitlicensens krav leder likväl till att alla klubbar i elitserierna måste följa samma redovisningsprinciper oavsett vilken associationsform de bedrivs i. Pehrsson tycker att om alla klubbar i elitserierna tvingades övergå till aktiebolag så skulle elitlicensen inte behövas eftersom det då är tydlig lagreglerat hur redovisningen ska se ut. 27