GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp. Jane Hjelmqvist, Emma Sjögren och Christian Lundberg

Transkript

1 GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp Jane Hjelmqvist, Emma Sjögren och Christian Lundberg

2 WSP Samhällsbyggnad Norrköping Besök: Södra Grytsgatan 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Jane Hjelmqvist, jane.hjelmqvist@wspgroup.se Tel: PROJEKT GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Jane Hjelmqvist, Emma Sjögren och Christian Lundberg DATUM

3 FÖRORD Rapporten är en redovisning av projektet GIS-verktyg för prövning och tillsyn av små avlopp. Projektet har genomförts med utvecklingsmedel från Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. WSP har ansvarat för huvuddelen av projektet. Ida Sylwan (JTI) och Faruk Djodjic (SLU) har deltagit i arbetet med inkludering och uppskalning av sin modell för retentionspotential i GIS-stödet samt referenskommunernas test av GIS-stödet. I projektet har ett stort antal personer från universitet, nationella och regionala myndigheter och andra aktörer samt kommuner deltagit med sin tid, sakkunskap och erfarenhet. Författarna vill rikta ett stort tack till er alla och ser framemot ett fortsatt samarbete. En full lista på referenspersoner, experter och referenskommuner finns i bilaga 1. GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 3

4 INNEHÅLL FÖRORD INLEDNING 5 BAKGRUND 5 SYFTE 5 GIS-STÖD FÖR PRÖVNING 5 METOD 6 RESULTAT 7 BESKRIVNING AV KONCEPTMODELLERNA 10 ATT ANVÄNDA GIS-STÖDET 21 HÄR HITTAR DU GIS-STÖDET 21 RISKKLASSNINGSVERKTYG FÖR TILLSYN AV SMÅ AVLOPP 22 RISKBASERAD TILLSYN AV SMÅ AVLOPP 22 METOD 23 KONCEPT RISKKLASSNINGSVERKTYG 24 FORTSATT UTVECKLING 25 REFERENSER 26 BILAGOR 27 BILAGA 1: REFERENSGRUPP OCH EXPERTER 27 BILAGA 2: RESULTAT FRÅN REFERENSKOMMUNERNAS TESTPERIOD 28 BILAGA 3: TEKNISK BESKRIVNING GIS-STÖD 33 BILAGA 4: IDENTIFIERADE FÖRBÄTTRINGSBEHOV INDATA 39 BILAGA 5: FÖRSLAG TILL KRITERIER, SVARSMÖJLIGHETER OCH RISKBEDÖMNINGAR FÖR RISKBASERAD TILLSYN 40 4

5 1. INLEDNING WSP Sverige AB (WSP) har erhållit medel från Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö för att utifrån tidigare genomförd förstudie 1 utveckla ett GIS-stöd för tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar. GIS-stödet för prövning har tagits fram för hela Sverige, med undantag för JTI/SLU:s modell för lokal retentionspotential 2 vilken tagits fram för sju kommuner. Dessa sju kommuner har även under projektet fått tillgång till GIS-stödet för att kunna testa det på aktuella eller relevanta ärenden. En pilot för riskklassningsverktyget för tillsyn har tagits fram och testats i samarbete med Kungsbacka kommun. En förutsättning för att kunna utveckla ett användbart riskklassningssverktyg är att samtliga kommuner registrerar uppgifter om små avlopp på ett enhetligt sätt. Därför har projektet många beröringspunkter med projektet Förslag till nationella riktlinjer för registrering av uppgifter om små avlopp, som även det finansierats med motsvarande medel från Havs- och vattenmyndigheten. Piloten av riskklassningsverktyget är uppbyggt utifrån det förslaget till registrering. 1.1 BAKGRUND I Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten 3 samt i det förslag till nya föreskrifter som Havs- och vattenmyndigheten redovisade år 2013 anges kriterier för hur bedömning av funktionskrav på små avlopp ska ställas i förhållande till naturgivna förutsättningar och skyddsnivåer. Dessa riktlinjer lämnar stort utrymme för bedömningar vilket resulterat i oskäliga skillnader mellan handläggare och mellan kommuner vad gäller de funktionskrav som ställs vid prövningen. Det finns därför ett stort behov, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, av att ta fram ett stöd för att skapa en mer likriktad och kvalitetssäkrad prövning av små avlopp. 1.2 SYFTE Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för en likriktad och kvalitetssäkrad prövning, samt för en riskbaserad och effektiv tillsyn av små avlopp. Projektets syfte var att utifrån tidigare genomförd förstudie: Färdigställa ett GIS-stöd för prövning (tidigare kallat prövningsverktyg) för hela landet 2. Fortsätta utvecklingen av riskklassningsverktyg för tillsyn av små avlopp (tidigare kallat tillsynsverktyget) genom att ta fram och testa en pilotversion. GIS-STÖD FÖR PRÖVNING GIS-stödet skapar förutsättningar på en nationell nivå för en skälig, rättssäker och mer likriktad bedömning av skyddsnivå enligt 2 kap 3 miljöbalken vid prövning av små avlopp. GIS-stödet utgörs av kartor som visar risk för påverkan på recipient/exponeringspunkt till följd av belastning från ett avlopp. 1 Hjelmqvist, et. al Eveborn och Djodjic, HaV, 2016 GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 5

6 Kartorna har tagits fram genom riskbedömningar utifrån lagstiftarens anvisningar om kriterier för bedömning av hög/förhöjd skyddsnivå för hela Sveriges yta. Riskbedömningen är ett resultat av en sammanvägning av ett antal kriterier och inkluderar bl a vattenrelaterade skyddsvärden, retention, recipientens belastning och vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm. Sammanvägningen av kriterier beskrivs i konceptmodeller, en för respektive fosfor, kväve och hälsoskydd. Eftersom bedömning av skyddsnivå ska göras för fosfor, kväve och hälsoskydd separat har även beräkningen av risk för påverkan gjorts separat. GIS-stödet omfattar därför tre kartor; risk för påverkan med avseende på fosfor, för kväve samt för hälsoskydd. 2.1 METOD Projektet är en fortsättning av en tidigare förstudie 4. I förstudien utvecklades ett första förslag till konceptmodeller och metodiken för sammanvägning av kriterier utvecklades samt testades med underlag från en kommun. Målet med fortsättningsprojektet har varit att utveckla GIS-stödet för hela Sverige. Projektet har haft ett antal utgångspunkter. Dessa är att GIS-stödet ska vara: baserat på vetenskapligt förankrade antaganden samt dataunderlag som finns tillgängligt för hela landet användarvänligt samt tekniskt och ekonomiskt möjligt för alla kommuner att använda. möjligt och enkelt att utveckla vidare om lagstiftningen förnyas och/eller allteftersom ny kunskap och nytt dataunderlag finns tillgängligt. Allt dataunderlag som har använts är tillgängligt för Havs-och vattenmyndigheten och finns med täckning över hela landet. Analyserna har skett i ESRI ArcGIS Desktop och med hjälp av ArcGIS ModelBuilder. ArcGIS ModelBuilder är ett visuellt programmeringsspråk för att bygga arbetsflöden för geobearbetning. Fortsättningsprojektet genomfördes i följande steg: 1. Vidareutveckling och expertavstämning av utformning Konceptmodellerna har utvecklats i samråd med ett stort antal experter, sakkunniga och representanter från berörda myndigheter. En workshop hölls i projektets början med en bred referens- och expertgrupp (se bilaga 1) för att få en inledande input till konceptmodellerna och ytterligare information om datakällor. Fördjupad förankring och återkoppling har genomförts med några av experterna i senare skeden av utvecklingen. 2. Beräkning av lokal retentionspotential I ett tidigare projekt finansierat av HaV utvecklade JTI och SLU en GIS-modellering av potential för markretention 5. Ett samarbete inleddes med JTI och SLU för införandet av retentionspotentialen som ett kriterie i GIS-stödet. Modellering av retentionspotential har genomförts av Faruk Djodjic (SLU), utifrån en metod utvecklat av David Eveborn (JTI) och Faruk Djodjic. Lokal retentionspotential modellerades för de sju referenskommunerna. Resultatet av modelleringen utvärderades av referenskommunerna samtidigt som övriga delar av GIS-stödet. 4 Hjelmqvist, et. al Eveborn och Djodjic,

7 Inför en uppskalning till hela landet utvecklades metodik för automatisering av modelleringen. 3. Uppskalning och publicering Indata hämtades från ett stort antal källor och GIS-stödet skalades upp till att täcka hela landet. För kommuner utöver de sju referenskommunerna applicerades en förenklad modellering av retentionspotential. 4. Referenskommuner testar GIS-stödet Sju kommuner har fått testa och utvärdera GIS-stödet i samband med ordinarie prövning under ca två månaders tid. Erfarenheterna har samlats in på ett systematiskt sätt genom frågeformulär. Referenskommuner har även intervjuats om sina erfarenheter med GIS-stödet. En skriftlig handledning för hur GIS-stödet ska användas och tolkas togs fram inför testperioden. En presentation av GIS-stödet togs fram för presentation för såväl referenskommuner som i samband med konferensen Vatten Avlopp och Kretslopp 2016 (VAK). Synpunkter och utvecklingsmöjligheter samlades också in på VAK då GIS-stödet presenterades och ett stort antal kommuner tog chansen att prova GIS-stödet i en monter. JTI och SLU har medverkat i utvärderingsarbetet. 5. Förankring och förvaltning Projektets långsiktiga mål är att GIS-stödet ska lämnas över till och förvaltas av en myndighet. Därför har metodiken och resultaten kontinuerligt förankrats med nationella och regionala myndigheter. Parallellt har diskussioner förts för att lösa frågorna om teknik och organisation. 6. Revidering och fortsatt arbete Utifrån testkommunernas synpunkter reviderades konceptmodellerna och nya kartskikt har publicerats. Wms-tjänsterna har uppdaterats med nya kartskikt utifrån reviderade konceptmodellerna. I april 2016 beviljade HaV medel för ett projekt med följande delar Ytterligare revideringar (identifierade och vid behov utifrån eventuell ny förordning) Uppskalning av retentionspotential till hela landet Testperiod för ett större antal kommuner En seminarieserie för spridning och användarhandledning av GIS-stödet. WMS-tjänsterna kommer att fortsätta att vara tillgängliga på samma adresser fram till att de överlämnas till HaV. Tidpunkt för överlämnandet är inte fastställt ännu. 2.2 RESULTAT Från koncept till karta Risk för påverkan på recipient/exponeringspunkt beräknas genom en sammanvägning av kriterier för hög skyddsnivå enligt Havs- och vattenmyndighetens (HVMFS 2016:17) allmänna råd för små avloppsanordningar och förhöjd skyddsnivå enligt det förslag till föreskrift som HaV levererat till regeringen, daterat Beräkningarna beskrivs i konceptmodeller där varje kriterium som innebär risk för påverkan har en egen ruta. För varje ruta sker geografiska analyser i ArcGIS GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 7

8 Modelbuilder vilka sedan normaliseras med en siffra 0-4, för att möjliggöra en sammanvägning av kriterier (Figur 2.1). Allmänna råd Konceptmodell ArcGIS ModelBuilder Risk för påverkan på vatten inom DARO Risk för påverkan på specifikt vatten Sammanvägd risk för påverkan fosfor Figur 2.1 Från koncept baserat på Allmänna råd och HaV:s förslag till föreskrifter, via geografisk analys med hjälp av ArcGIS ModelBuilder till flera delkartor med påverkansfaktorer som läggs samman till en resultatkarta. 8

9 Geografiska analyser som genomförs skiljer sig för respektive kriterie, vissa är relativt enkla medan andra är mer komplicerade och omfattar flera steg. I en del av de förberedande stegen sker vektoranalys och i de senare stegen används rasteranalys med en rasterupplösning på 10*10 meter på nationell geografisk utbredning. De tre konceptmodellerna som ligger till grund för beräkning av den sammanvägda risken för fosfor, kväve respektive hälsoskydd, datakällorna samt beräkningarna och antaganden beskrivs i avsnitt 2.3. Analysresultatet av risk för påverkan redovisas i en färgskala från röd (hög risk) till grön (ingen risk), se Tabell 2.1. Tabell 2.1 Riskbedömningens färgskala. 0 Ett avlopp riskerar inte att påverka vatten inom DARO eller lokalt vatten 1 Ett avlopp har väldigt liten risk att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten 2 Ett avlopp har liten risk att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten 3 Ett avlopp riskerar att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten 4 Ett avlopp har stor risk att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten De resultat som är relevanta att åskådliggöra för användaren har tillgängliggjorts i form av WMS-tjänster. En WMS-tjänst (WebMapService) är en väletablerad OGC standard (Open Geospatial Consortium) som gör det möjligt att ta del av kartor som ligger på en server, dvs kartorna kan läggas till i det egna GIS-programmet och läsas live från servern. Kartorna kan också visas i t ex VISS genom att lägga till WMS-tjänsterna. På så sätt kan kartorna visas tillsammans med andra skikt från Vattenmyndigheterna (se Figur 2.2). För alla tre kartorna tillgängliggörs även ett antal bakomliggande kartskikt för att göra beräkningen av den sammanvägda risken mer transparent för användaren. Modellernas beräkning av risk för påverkan till följd av den sammanlagda belastningen i ett område är utformad på ett sätt som även gör den möjlig att använda vid exempelvis VA-planering. GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 9

10 Figur 2.2 Skikten för fosfor visas tillsammans med andra skikt i VISS, Vattenmyndigheternas karttjänst. Skikten kan göras transparent för att visa bakgrund eller andra lager Analysområde Beräknad risk för påverkan har tagits bort i kartorna för verksamhetsområden för avloppsförsörjning. Eftersom det saknas nationellt tillgängliga data på aktuella verksamhetsområden antas att om > 50 % av fastigheterna i ett bebyggelseområde är anslutna till ett allmänt VA-nät enligt taxeringen är detta område ett verksamhetsområde för spillvatten (baseras på uppgifter från SCB). 2.3 BESKRIVNING AV KONCEPTMODELLERNA Fosfor Riskbedömningen för påverkan från utsläpp av fosfor består av två delar risk för påverkan på alla vatten inom ett delavrinningsområde (DARO) utifrån vattenförekomstens status risk för påverkan på specifika vatten, som inte relateras till DARO. Figur 2.3 Konceptmodell för fosfor Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Risk för påverkan på vatten inom ett DARO beräknas utifrån vattenförekomstens känslighet för fosforbelastning och risken att fosfor når vattenförekomsten. Därför beräknas risk för påverkan utifrån två faktorer känslighet för fosforbelastning från små avlopp samt retentionspotential. Känslighet för fosforbelastning beräknas utifrån en poängskala 0-4. Lokalretentionspotential beräknas på en poängskala 1-4. Riskpoängen normaliseras till en poängskala 0-4 enligt Tabell

11 Tabell 2.2 Normalisering av poäng för risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Poäng känslighet*retention Normaliserad riskpoäng Allt vatten inom ett delavrinningsområde får samma klassning som vattenförekomsten, i enlighet med vattenmyndigheternas metodik. Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Beräkning av känslighet för fosforbelastning från små avlopp är en bedömning av hur ett avlopp riskerar påverkar miljökvalitetsnormen för ytvatten med avseende på näringsämnen (vilket vattenmyndigheten bedömer utifrån fosfor), i relation till hur stor andel små avlopp utgör av den totala belastningen. Bedömningen genomförs enligt figur 2.4. Figur 2.4 Flödesschema för beräkning av känslighet för fosforbelastning (P111) Vattenmyndigheterna har beräknat ett behov av minskning av fosforbelastning för samtliga vattenförekomster med sämre status än god. Det vill säga, med hur stor mängd måste fosforbelastningen minska för att vattenförekomsten ska nå god ekologisk status med avseende på näringsämne? Detta beting har sedan fördelats mellan den aktuella vattenförekomsten och vattenförekomster uppströms som bidrar GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 11

12 till att förekomsten inte uppnå god status. Av ca vattenförekomster i Sverige har ca 2000 ett beting. I känslighetsbedömningen sätts storleken på betinget i relation till hur stor del av den totala fosforbelastningen på vattenförekomsten som kommer från små avlopp. På det sättet görs en indirekt bedömning av hur höga krav på rening som är skäligt att ställa på ett avlopp. Vattenförekomster som har god status eller högre och som inte bidrar till att en annan vattenförekomst inte uppnå god status har inget beting. För dessa vattenförekomster vore det önskvärt att veta hur mycket ytterligare belastning vattenförekomsten tål utan att statusen försämras. Någon sådan uppskattning finns inte för svenska vattenförekomster och känsligheten för vattenförekomster som saknar ett beting har därför bedömts utifrån hur stor den totala fosforbelastningen är. Om den sammanlagda belastningen i ett delavrinningsområde är hög så kommer höga reningskrav på en enskild avloppsanläggning ha liten påverkan på vattenförekomstens status och den anses vara känslig med avseende på små avlopp. Storleken på beting och den totala belastningen relateras i känslighetsanalysen till en mängd fosfor som är baserad på antalet hus med utsläpp enligt normal skyddsnivå det motsvarar (Tabell 2.3). På detta sätt relateras betinget och belastningen till utsläpp från små avlopp. Beräkning av utsläpp enligt normal skyddsnivå är gjord utifrån schabloner 6 samt en antagande av 3 pe per hus. Tabell 2.3 Antalet hus med utsläpp enligt normal skyddsnivå (NSN) som motsvaras av olika mängder fosfor Fosfor (kg) Motsvarande antal hus med utsläpp enligt NSN >700 > <10 Är området mycket glest befolkat bedöms risken för påverkan som noll (grön). I modellen definieras mycket glest befolkade områden som områden där antalet invånare är < 5000/1000 km 2. Lokal retentionspotential Lokal retentionspotential är en beräkning av risken att fosfor når ytvatten inom ett DARO. Värdet på lokal retentionspotential baseras på modell från tidigare GISprojekt utfört av JTI och SLU 7, och är en sammanvägning av hydrologisk risk och geologisk risk. Den hydrologiska risken (Tabell 2.4) beräknas genom att relatera topografiskt avstånd till vatten (den väg vattnet beräknas rinna, som yt- eller grundvatten, till närmsta permanenta vattendrag, avstånd), till hur stor tillrinningen är i varje enskild punkt (där vattnet når närmsta vattendrag, tillrinningsområde). 6 HaV, Eveborn och Djodjic,

13 Tabell 2.4 Riskpoäng utifrån klassning av hydrologisk risk baserat på topografiskt avstånd till vatten och storlek på tillrinngen. Avstånd Tillrinningsområde (ha) > < Klass 1 Klass 1 Klass 2 Klass 2 Klass 3 Klass 3 Klass Klass 1 Klass 2 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 4 Klass Klass 3 Klass 3 Klass 3 Klass 5 Klass 5 Klass 5 Klass 5 >400 Klass 5 Klass 5 Klass 5 Klass 5 Klass 5 Klass 5 Klass 5 Den geologiska risken har antagits öka med minskad infiltrationsförmåga (jordart) och tunnare jordlager (jorddjup), se Tabell 2.5. Antagandet är här att retentionen minskar om vattnet/avloppsvattnet ej kan tränga ner i/ filtreras i marken. Tabell 2.5 Riskpoäng utifrån klassning av geologisk risk baserat på jordart och jorddjup Jorddjup Sårbarhetsklass jordart Hög Måttlig Låg <1 Klass 1 Klass 1 Klass Klass 1 Klass 2 Klass 3 >5 Klass 1 Klass 3 Klass 4 I ett sista steg sker en sammanslagning av geologisk och hydrologisk risk genom multiplikation och resultatet omklassas till fyra riskklasser (normaliserad riskpoäng) enligt Tabell 2.6. Observera att riskklasserna här är omvända jämfört med i det slutliga verktyget, 1=hög risk och 4=låg. Tabell 2.6 Sammanslaget geologisk och hydrologisk risk och riskklasser (efter multiplikation) för retentionspotential (LR1) Hydrologisk risk*geologisk risk Riskklass Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Till skillnad från risk för påverkan på vatten inom DARO så fokuserar den andra delen av riskbedömningen för fosfor på specifika vatten och en riskklassning tillfaller inte allt vatten inom ett DARO. Riskbedömningen innehåller två kriterier, skyddat område samt sammanhängande bebyggelse. Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Samtliga vatten som är belägna inom nationalparker, naturreservat och biotopskydd (7 kap miljöbalken (1998:808)) samt inom vattenrelaterade Natura 2000-områden (3 kap 2 vattenförvaltningsförordning (2004:660)) ges en buffert om 100 m från strandlinjen. Områden belägna inom dessa 100 m antas ha en högre risk för påverkan och ges riskpoäng 4. Områden belägna utanför ges värdet 0. GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 13

14 Tabell 2.7 Riskpoäng för vatten inom skyddat område (P121) Inom 100 m från vatten Riskpoäng inom skyddat område Ej inom 0 Inom 4 Det finns idag inte tillgänglig data på nationell nivå som anger urskiljning av vattenrelaterad skyddad natur enligt kap 7 på motsvarande sätt som det finns för Natura 2000-områden. Eftersom det har ansetts nödvändigt att risk till vattenrelaterade naturreservat finns med i bedömningen har skiktet naturreservat inkluderats även om det innebär att risk inom vissa naturreservat överskattas. Risk för lokal påverkan på vatten till följd av sammanhängande bebyggelse (P122) Detta kriterium ska fånga risken för lokal påverkan på en recipient, t.ex. avgränsade vikar från många samlade små avlopp även om recipienten som helhet inte är känslig för fosforbelastning från små avlopp. För att kunna göra en förfining av recipienternas riskbedömning har sammanhängande bebyggelse inom 100 m från strandlinjen (alla sjöar och kustvatten, ej vattendrag) fått riskklassning med värdet 2-4 beroende på antal hus. Ju fler hus desto högre riskpoäng (se Tabell 2.8). Sammanhängande bebyggelse definieras i GIS-stödet som minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna. Tabell 2.8 Riskpoäng för sammanhängande bebyggelse (P122) Antal hus inom området 100 m från vatten Riskpoäng < > Kväve Riskbedömningen för påverkan från utsläpp av kväve består av tre delar Kustvatten Specifikt vatten Enskild grundvattentäkt. Figur 2.5: Konceptmodell för kväve Risk för påverkan på kustvatten (N13) Risk för påverkan på kustvatten utgår från samma kriterier som risk för påverkan från fosfor inom ett DARO, med den skillnaden att risken beräknas endast för kustvattenförekomster inom området avloppskänsliga vatten (N) enligt 14

15 Naturvårdsverket. Risk för påverkan på kustvatten beräknas utifrån kustvattnets känslighet för kvävebelastning från små avlopp med samma metod som för fosfor. Känslighet för kvävebelastning beräknas på en poängskala 0-4. Lokalretentionspotential beräknas på en poängskala 1-4. Riskpoängen normaliseras till en poängskala 0-4 enligt Tabell 2.9. Tabell 2.9 Normalisering av poäng för risk för påverkan på kustvatten (N13) Poäng känslighet*retention Normaliserad riskpoäng Allt vatten inom ett DARO får samma klassning som vattenförekomsten, i enlighet med vattenmyndigheternas metodik. Känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N131) Vattenförekomster saknar klassning med avseende på kväve men trots det har vattenmyndigheterna beräknat beting för kväve på samma sätt som man gjort för fosfor. Eftersom endast kustvatten anses vara känsligt för kvävebelastning har beting bara beräknats för kustvattenförekomster. Påverkan på övrigt sötvatten antas inte vara styrande av kvävebelastning. För fosfor har betingen även fördelats uppströms på DARO som belastar en vattenförekomst med ett beting. Detta har man inte gjort vad gäller kväve. Klassningen av känslighet för kvävebelastning utgår från samma metodik som för fosfor, se figur 2.6. Figur 2.6 Flödesschema för beräkning av känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N131) GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 15

16 Storleken på beting och den totala belastningen relateras i känslighetsanalysen till en mängd kväve som är baserad på antalet hus med utsläpp enligt normal skyddsnivå det motsvarar (Tabell 2.10). På detta sätt relateras betinget och belastningen till utsläpp från små avlopp. Beräkning av utsläpp enligt normal skyddsnivå är gjord utifrån schabloner 8 samt en antagande av 3 pe per hus. Tabell 2.10 Antalet hus med utsläpp enligt normal skyddsnivå (NSN) som motsvaras av olika mängder kväve Kväve (kg) Motsvarande antal hus med utsläpp enligt NSN > 8000 > <10 Lokal retentionspotential (LR1) Samma bedömningsgrunder används för kväve som för fosfor, se avsnitt Risk för påverkan på specifikt vatten (N11) Risk för påverkan ur kvävesynpunkt beräknas för de sötvatten som omfattas av fiskoch musselvatten enligt vattenförvaltningsförordningen. Fisk- och musselvatten ges en buffert om 100 m från strandlinjen. Områden belägna inom dessa 100 m antas ha en högre risk för påverkan ur kvävesynpunkt och ges riskpoäng 4. Områden belägna utanför ges värdet 0. Tabell 2.11 Riskpoäng för vatten inom skyddat område (N11) Inom 100 m från vatten inom skyddat område Riskpoäng Ej inom 0 Inom 4 Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N12) Utsläpp av kväve riskerar att bidra till förhöjda nitrathalter i enskilda dricksvattenbrunnar vilket är en risk ur hälsoskyddssynpunkt. Riskbedömningen görs utifrån en sammanvägning av sammanhängande bebyggelse och geologisk risk, se Tabell Tabell 2.12 Normaliserad riskpoäng för risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N12) Poäng Bebyggelse*Geologisk risk Normaliserad riskpoäng Sammanhängande bebyggelse (N121) Det saknas i dag tillförlitlig och nationellt omfattande data över enskilda dricksvattenbrunnars geografiska placering. För att kunna göra en bedömning av risk för påverkan på enskilda dricksvattenbrunnar antas risken öka med täthet 8 HaV,

17 mellan bostadsbebyggelse. Samma definition för sammanhängande bebyggelse används för kväve som för fosfor, se avsnitt 2.3.1, ju fler hus desto högre riskpoäng. Tabell 2.13 Riskpoäng för sammanhängande bebyggelse (N121) Antal hus inom området 100 m från vatten Poäng Bebyggelse < >100 4 Geologisk risk (GR1) Geologisk risk baseras på ett förhållande mellan jordarternas sårbarhetsklassning med avseende på grundvatten och jorddjup. En jordart med hög sårbarhet och litet jorddjup ger höga riskpoäng, se Tabell Tabell 2.14 Riskpoäng utifrån klassning av geologisk risk baserat på jorddjup och sårbarhetsklassning utifrån jordart (GR1) Jorddjup Sårbarhetsklassning jordart hög måttlig låg < 1 m m > 5 m Sårbarhetsklassningen av jordarter skiljer sig åt mellan beräkningarna av lokal retentionspotential (fosforkartan) och beräkningarna för geologisk risk (kvävekartan och hälsoskyddskartan). Lokal retentionspotential avser sårbarhet för ytvatten och geologisk risk avser sårbarhet för grundvatten, se Tabell Tabell Sårbarhetsklassning med avseende på ytvatten respektive grundvatten 9. Jordart Sårbarhetsklass ytvatten Sårbarhetsklass grundvatten Berg Hög Måttlig Fyllning Låg Ej klassat Grus Låg Hög Isälvssediment, sand Låg Hög Lera Hög Låg Morän Måttlig Måttlig Moränlera Hög Låg Organisk jordart Hög Låg Sand Låg Hög Silt Hög Låg Sten-block Hög Måttlig Tunt jordtäcke Hög Måttlig Vatten Hög Ej klassat Övrigt Måttlig Måttlig 9 Thorsbrink M, mfl, 2009 GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 17

18 2.3.3 Hälsoskydd För påverkan ur hälsoskyddssynpunkt utgår beräkningarna istället från potentiella transportvägar av virus och mikrobiella föroreningar, grundvatten respektive ytvatten till möjliga exponeringspunkter, Figur 2.7. Exponeringspunkterna är allmänna och enskilda dricksvattentäkter samt badplatser. Risk för påverkan på de olika exponeringspunkterna normaliseras innan den multipliceras geologisk risk respektive lokal retentionspotential. Figur 2.7 Konceptmodell för hälsoskydd Denna riskbedömning ska tolkas på en övergripande nivå. Då risken bedöms vara hög (3-4) kan det i enskilda fall vara nödvändigt att vidare utreda platsspecifika och mer detaljerade förhållanden som inte är möjliga att använda för beräkningar på nationell nivå. Beräkningarna av risk för påverkan ur hälsoskyddssynpunkt utgår från följande principer: Många små avlopp på liten yta innebär större risk. Tunna jordlager innebär större risk. Att risken avtar med avståndet. Grundvattenflödet följer topografin, med undantag där det är mycket genomsläppligt. Risk för påverkan på grundvatten (HS11) Exponeringspunkterna för risk för påverkan på grundvatten är allmänna och enskilda grundvattentäkter. När transportvägen är grundvatten sårbarhetsklassas jordarterna med avseende på grundvatten och bedömningen ger Geologisk risk, Tabell 2.15 ovan. Till exempel har lera låg sårbarhet. I ett första steg normaliseras riskpoäng för de två exponeringspunkter: allmänna och enskilda grundvattentäkter (Tabell 2.16). Tabell 2.16 Normaliserad poäng för exponeringspunkter grundvatten Poäng exponeringspunkter grundvatten Normaliserad poäng I ett sista steg beräknas och normaliseras riskpoäng för påverkan på grundvatten genom att multiplicera risk för påverkan och geologisk risk, se Tabell

19 Tabell 2.17 Normaliserad riskpoäng för risk för påverkan på grundvatten (HS11) Risk påverkan*geologisk risk Normaliserad riskpoäng Risk för påverkan allmän grundvattentäkt (HS111) För att kunna urskilja om en allmän vattentäkt (dataunderlag vattenskyddsområde) utgörs av grundvatten eller ytvatten har en GIS-analys gjorts utifrån antagandet att om vattenskyddsområdet till större delen är belägen över ett ytvatten är det en ytvattentäkt. Områden belägna inom skyddsområde till allmänna grundvattentäkter (hela beslutade område, dvs samtliga skyddszoner) antas ha en högre risk för påverkan ur hälsoskyddssynpunkt och ges riskpoäng 1. Områden som inte omfattas av en skyddszon ges värdet 0. Tabell 2.18 Riskpoäng för allmänna grundvattentäkter (HS111) Inom VSO för grundvattentäkt Riskpoäng Ej inom 0 Inom 4 Risk för påverkan enskilda grundvattentäkter (HS112) För att kunna göra en bedömning av risk för påverkan på enskilda dricksvattenbrunnar antas risken öka med täthet mellan bostadsbebyggelse. GISanalysen av tätheten görs genom en aggregering av bostäder med högst 100 meters avstånd. Risken ökar med antalet hus med max 100 meters avstånd, se tabell Tabell 2.19 Riskpoäng för påverkan på enskilda vattentäkter (HS112) Antal hus Poäng Bebyggelse >50 4 Geologisk risk (GR1) Samma bedömningsgrunder används för hälsoskydd som för kväve, se avsnitt Risk för påverkan på ytvatten (HS12) Exponeringspunkterna för risk för påverkan på ytvatten är allmänna ytvattentäkter samt badplatser. När transportvägen är ytvatten sårbarhetsklassas jordarterna med avseende på ytvatten och bedömningen resulterar i Lokal retentionspotential. Risk GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 19

20 för påverkan på de olika exponeringspunkterna normaliseras innan den multipliceras med lokal retentionspotential. I ett första steg normaliseras riskpoäng för de två exponeringspunkter: allmänna ytvattentäkter och allmänna badplatser (Tabell 2.20). Tabell 2.20 Normaliserad poäng för exponeringspunkter ytvatten Poäng exponeringspunkter ytvatten Normaliserad poäng I ett sista steg beräknas och normaliseras riskpoäng för påverkan på ytvatten genom att multiplicera risk för påverkan och lokal retentionspotential (Tabell 2.21). Tabell 2.21 Normaliserad riskpoäng för risk för påverkan på ytvatten (HS12) Risk påverkan *retentionspotential Normaliserad riskpoäng Risk påverkan på allmän ytvattentäkt (HS121) Områden belägna inom skyddsområde till allmänna ytvattentäkter (hela beslutade område, dvs samtliga skyddszoner)har en högre risk för påverkan ur hälsoskyddssynpunkt och ges riskpoäng 4. Områden som inte omfattas av en skyddszon ges värdet 0. Tabell 2.22 Riskpoäng för allmänna ytvattentäkter (HS121) Inom VSO för ytvattentäkt Riskpoäng Ej inom 0 Inom 4 Risk för påverkan badplats (HS122) Allmänna badplatser ges en buffert om 100 m. Områden belägna inom 100 m bedöms ha en högre risk för påverkan och ges riskpoäng 4. Eftersom det finns en risk för att en badplats påverkas från ett utsläpp inom det DARO där badplatsen är belägen ges hela DARO med badplats (inkl 100 m buffert) riskpoäng 2. Den gula färgen bör uppmärksamma miljöinspektören till att beakta risk. Den del av DARO som är belägen nedströms badplatsen är givetvis ingen risk. Detta har dock inte varit möjligt att inkludera i bedömningen. DARO utan badplats ges riskpoäng 0. Tabell 2.23 Riskpoäng för närhet till allmänna badplatser (HS122) Närhet till badplats Riskpoäng Ingen badplats i DARO 0 Inom DARO med badplats, 2 inkl 100 m buffert Inom 100 m från badplats 4 20

21 Dataunderlaget för badplatserna brister i kvalitet. En badplats kan tex ligga flera 100 m ut i vattnet. Felintervallen i dataunderlaget är för stora för att man ska kunna justera det i modellen. Lokal retentionspotential (LR1) Samma bedömningsgrunder används för hälsoskydd som för kväve och fosfor, se avsnitt ATT ANVÄNDA GIS-STÖDET GIS-kartorna syftar till att utgöra ett stöd för beslut av skyddsnivå enligt 2 kap 3 miljöbalken (MB) vid prövning av små avlopp och baseras på de bedömningskriterier som anges i de allmänna råden samt i HaV:s förslag till föreskrifter. Vid användningen av GIS-stödet är det viktigt att komma ihåg följande: GIS-kartorna utgör stöd för beslut om skyddsnivå enligt 2 kap 3 MB (försiktighetsprincipen) och i viss mån 2 kap 7 MB (skälighetsbedömningen), men inte 2 kap 4 MB (lokaliseringen). GISkartorna kan tex aldrig ersätta en provgrop eller ta hänsyn till enskilda dricksvattentäkters placering. GIS-kartorna visar risk för påverkan, inte skiljelinjer mellan normal och hög skyddsnivå. En enskild bedömning utifrån lokal information återstår eftersom det inte är möjligt att inkludera fastighetsspecifika förhållanden i en nationell analys. Så även om GIS-kartan visar låg risk för påverkan kan det fortfarande finnas en viss risk vilken behöver bedömas utifrån en platsspecifik information. GIS-kartorna syftar till att hamna rätt i bedömningen på en övergripande nivå. Ett grönt resultat, d v s ingen eller liten risk för påverkan, kan tolkas som att skäl till att ställa krav enligt hög skyddsnivå saknas. Med ökad risk, gult till rött, ökar skälen till att överväga att ställa krav enligt hög skyddsnivå. Modellen har utvecklats med en särskild ansats att inkludera en vetenskapligt baserad bedömning av retention samt påverkan på miljökvalitetsnormen för ytvatten med avseende på näringsämnen. Detta med anledning av att det är parametrar som är relativt komplicerade att bedöma i varje enskilt fall och som därmed lämnar stora utrymmen för tolkning. Modellen har ingen direkt koppling till specifika tekniska lösningar utan ska användas generellt (oberoende av teknik). Vilken typ av anläggning som är lämplig styrs både av platsens förutsättningar (om det till exempel inte är möjligt med infiltration) och av vilka krav på rening som är rimliga. En hög riskklass innebär att höga krav på rening alternativt skyddsåtgärder för att begränsa risk för smittspridning bör ställas och den teknik som då väljs kan betraktas som en form av skyddsåtgärd. 2.5 HÄR HITTAR DU GIS-STÖDET Information om var man kan hämta kartskikten kommer att spridas genom Havsoch vattenmyndighetens informationsblad och på sidan om små avlopp på HaV:s hemsida ( GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 21

22 3. RISKKLASSNINGSVERKTYG FÖR TILLSYN AV SMÅ AVLOPP Planering av tillsyn av miljöfarliga verksamheter och hälsoskyddsverksamheter ska utgå från en bedömning av det enskilda tillsynsbehovet vid respektive verksamhet. Riskbedömning av verksamheter är en metod för att identifiera och prioritera tillsynsinsatserna. Genom att göra en riskbedömning av varje enskilt objekt, beroende på de speciella förhållanden som råder vid dessa, kan en tillsynsplan skapas som på ett bättre sätt identifierar de arbetsuppgifter som bör prioriteras och tillsynsmyndigheterna får en bättre uppfattning om de personella resurser som krävs. SKL har tagit fram en metod för riskbedömning av enskilda miljöfarliga verksamheter, som underlag för kommuner att bestämma årliga tillsynsavgifter. Metoden användas också för att beräkna tillsynstid som behövs för varje enskild verksamhet. De små avloppen finns inte med i SKLs metod men det finns ett mycket stort behov hos kommuner att kunna prioritera tillsyn av små avlopp. Under förstudien togs ett koncept fram för ett riskklassningsverktyg för små avlopp. Resultatet mottogs med stort intresse bland kommuner, regionala och nationella myndigheter. I detta projekt har ett förslag till klassningsmetod tagits fram och testats av Kungsbacka kommun. Under och efter testperioden reviderades och utvecklades klassningsmetoden i samverkan med Kungsbacka kommun. Klassningsmetoden utgår från samma princip som SKLs metod för riskbedömning. Den innebär en sammanvägning av verksamhetens risker med risker utifrån lokaliseringen. Principen är att mer tillsyn bör utövas för en verksamhet som utgör en hög risk för människors hälsa eller miljö än den som utgör en låg risk. Konceptet för riskklassningsverktyget innebär att riskbedömningen utifrån anläggningens geografiska belägenhet tas från GIS-stödet och uppgifter om avloppsanläggningens teknik och status hämtas i ärendehanteringsystemet. Därefter sker en automatiserad beräkning av tillsynsbehov och tidpunkt för nästa tillsynsbesök. 3.1 RISKBASERAD TILLSYN AV SMÅ AVLOPP Riskbaserad tillsyn utgår från att varje anläggning riskklassas efter det att anläggningen får tillstånd. Besöksfrekvens bestäms utifrån riskklassning. I Figur 3.1 presenteras ett förslag till flödesschema för att införa tillsyn av små avlopp baserad på en riskbedömning. Efter det att tillstånd medges riskklassas anläggningen. Riskklassningen innebär också att anläggningen får en besöksfrekvens. Riskklassningen kan kommuniceras med fastighetsägare. Med anledning av den höga andel anläggningar med brister redan vid anläggandet eller som uppkommer i det första året 10 har Kungsbacka kommun föreslagit tillsyn efter 1,5 år. Detta ger också fastighetsägare möjlighet att reklamera om brister finns som ingår i en produktgaranti. Efter den första tillsynen sker tillsyn enligt riskklassningen. Tillsynen kan ske på olika sätt, som tillsynsbesök, telefonsamtal eller skriftlig rapport. Eftersom riskklassningen är ett resultat av anläggningens utformning, läge osv, ändras inte riskklassning med anledning av tillsyn. Riskklassningen ändras endast med ändring av anläggningen. 10 Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland,

23 Figur 3.1 Förslag till flödesschema för tillsyn av små avlopp. 3.2 METOD 1. Indata utveckling och bedömning Projektet inleddes med att definiera, bedöma och utveckla de indata för avloppsanläggningen som ska ingå i en beräkning av anläggningens risk. Arbetet genomfördas genom att studera forskningsresultat om påverkansfaktorer och därefter diskutera förslag till indata och bedömning av påverkansfaktor med experter. 2. Expertavstämning av indata och bedömningar Expertavstämning har genomförts för indata till avloppsanläggningar samt av pilotversionen av riskklassningsverktyget. De vidtalade experterna anges i bilaga 1. Projektet har samverkat med WRS med anledning av ett projekt de genomför för att revidera marknadsöversikten för produkter för små avlopp. Syftet med samverkan var att säkerställa att uppgifterna som kommuner skulle registrera enligt förslaget för riskklassningsverktyg fanns med i så stor utsträckning som möjligt i marknadsöversikten. 3. Pilotversion av riskklassningsverktyg med Kungsbacka kommun En pilotversion av riskklassningsverktyget utvecklades i samarbete med Kungsbacka kommun i Microsoft Excel. Pilotversonen testades av Kungsbacka kommun under ett par månader. Utvärdering skedde kontinuerligt och pilotversionen uppdaterades och förbättrades under testtiden. En samlad utvärdering skedde i slutet på utvärderingstiden. GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 23

24 3.3 KONCEPT RISKKLASSNINGSVERKTYG Riskklassningsverktyget utgår från följande kriterier: 1. Anläggningens risk Utsläpp till anläggningen vilka fraktioner släpps till en reningsanläggning eller till slutet system. Skötselbehov vilka skötselbehov anläggningen har och förväntad frekvens av skötsel. Belastning antal pe anläggningen är dimensionerat för. Från 5 pe upp till 200 pe. 2. Risk för påverkan på recipient Hälsoskydd värdet 0-4 hämtas från karta Miljöskydd värdet 0-4 för fosfor och kväve hämtas från kartorna. Riskklassningen sker utifrån inmatade uppgifter och föreslås räknas fram inom ärendehanteringssystemet, se Figur 3.2. Figur 3.2 Förslag till riskklassningsverktyg för små avlopp Bedömning av anläggningens risk baseras på ett antal faktorer och utifrån ett antal antagande om risk för påverkan som redovisas i tabell Tabell 3.1. Bedömningen av risk för påverkan på recipient utgår från resultat av GIS-stödet, bedömningen beskrivs i avsnitt 2 i denna rapport. Tabell 3.1 Utgångspunkter för bedömning av anläggningens risk Utsläpp Kriterier Skötselbehov Faktorer som innebär större risk för påverkan En anläggning som belastas och hanterar WC-vatten. En anläggning där avloppsprodukter tas omhand på den egna fastigheten En anläggning som har behov av skötselinsatser med tätare intervall. Det normala är en till två gånger per år. Skötselinsatser som utförs efter behov (budad) Belastning En anläggning som belastas med fler pe (personekvivalenter). Det normala är 5 pe. Ett förslag till uppgifter som ska registreras samt poängsättning för bedömning av risk för kriterierna finns i bilaga 5 (avsnitt 5.5). Riskklassning enligt förslaget har utvecklats i excelmiljö. Ett exempel på riskklassning beräknad med hjälp av verktyget kan ses i Figur

25 Figur 3.3 Exempel på riskklassning beräknad med hjälp av verktyget. 3.4 FORTSATT UTVECKLING Det är en förutsättning för riskklassningsverktygets genomförbarhet att det finns nationella anvisningar (inklusive definitioner) för kommunernas registrering av data för små avlopp. Förslag på registrering av uppgifter för riskklassningsverktyget har därför inkluderats i förslaget till nationella riktlinjer för registrering av uppgifter om små avlopp som tagits fram i ett parallellt projekt 11. Fortsatt utveckling av riskklassningsverktyget ingår i ett projekt för att införa riktlinjerna och som pågår maj 2016-juni Projektet Registrering av uppgifter om små avlopp finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och är ett samarbete mellan WSP, Ecoloop och tre företag som tillhandahåller ärendehanteringssystem till kommuner. 11 Sjögren, Hjelmqvist, Albinsson och Johansson, GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 25

26 4. REFERENSER Eveborn, D. och Djodjic, F GIS-kartering av miljöskyddsnivå för små avlopp ett hjälpmedel vid tillstånds- och tillsynsarbete. JTI-rapport 2015, Kretslopp och Avfall nr 53. Havs- och vattenmyndigheten, Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Hjelmqvist, J., Sjögren, E. och Lundberg, C Utveckling av GIS-verktyg för tillsyn och prövning av små avlopp. Resultat från en förstudie. Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland Små avlopp med fosforfälla. Slutrapport del 1. Sjögren, E. Hjelmqvist, J. Albinsson, M och Johansson, M Förslag till nationella riktlinjer för registrering av uppgifter om små avlopp. Rapport till Havsoch vattenmyndigheten. Thorsbrink M, mfl, Erfarenhetsrapport sårbarhetskartor för grundvatten anpassade för räddningstjänstens behöv, SGU-rapport 2009:5 26

27 BILAGOR BILAGA 1: REFERENSGRUPP OCH EXPERTER Referens- och expertgrupp Åsa Gunnarson, Havs- och vattenmyndigheten Erik Kärrman, SP Technical Research Institute of Sweden Jan Petersson, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Erik Årnfelt, Länsstyrelsen Östergötlands län Mikael Gyllström, Vattenmyndigheten norra Östersjön Lena Maxe, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Johan Åström, Thyréns AB Niclas Hjerdt, SMHI (SMED) Ebba af Petersens, Water Revival Systems AB (WRS) Kerstin Rosén Nilsson, Länsstyrelsen Stockholms län Martin Holm, Länsstyrelsen Västra Götalands län David Eveborn, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) Referenskommuner och personer Kungsbacka kommun Bodil Aronsson Forsberg, Kaj Jensen, Annelie Johansson Karlskrona kommun Åsa Olofsson Falun kommun Magdalena Lindblom Uppsala kommun Cecilia Remén Örebro kommun Anders Ringqvist Linköpings kommun Peter Arnesson Nybro kommun Anders Ivansson GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 27

28 5.2 BILAGA 2: RESULTAT FRÅN REFERENSKOMMUNERNAS TESTPERIOD Med bidrag från Ida Sylwan (JTI) och Faruk Djodjic (SLU) Metod Följande kommuner testade GIS-stödet för prövning på 3-5 ärenden vardera under vintern 2015/2016; Linköping, Falun, Nybro, Karlskrona, Kungsbacka, Örebro och Uppsala. Inför testen genomfördes ett webbinarium med presentation av GISstödet, samt genomgång av användarinstruktioner. En handledning för stöd till användning och tolkning togs fram till referenskommunerna. GIS-stödet levererades i form av LYR-filer och WMS-tjänster. Utvärderingen redovisades i frågeformulär och med en avslutande intervju. Referenskommunernas synpunkter har använts i det fortsatta arbetet för utveckling av stödet och för förbättring av kommunikation kring användning och tolkning. Nedan följer en sammanfattning av resultaten Generella synpunkter från testkommunerna Det är ganska grönt Flera kommuner upplevde GIS-stödet som en sänkning av kravnivå jämfört med hur de tolkar de allmänna råden idag. Men även om de upplevde kartan som mer grön än de förväntat ansåg de flesta att en sänkning i kravnivå och en nyansering i riskbedömningen är bra och motiverat. En kommun konstaterade dock att den geografiska utbredningen av den högsta riskklassen enligt GIS-stödet skiljer sig stort från den avgränsning av hög skyddsnivå som använts hittills i kommunen, vilket ger konsekvensen att det kan medföra svårigheter för kommunen att kommunicera och tillämpa det nya underlaget. Flera kommuner reagerade särskilt på att det kan finnas ytor inom m från strandlinjen där GIS-stödet visar ingen eller väldigt låg risk (två nyanser av grönt). Detta går generellt emot testkommunernas egna riktlinjer eftersom de har använt strandskyddet som kriterier för när hög skyddsnivå bör tillämpas. Kommentar Den låga risken beror ofta på att recipienten beräknats till att inte vara känslig för påverkan från små avlopp. Känslighetsanalysen baseras på Vattenmyndigheternas beräkningar av hur mycket näringsämnesbelastningen måste minska för det aktuella ytvattnet (beting) samt hur stor andel av belastningen som kommer från små avlopp. I de fall ytvattnet saknar beting görs en bedömning av risken att näringsbelastningen från ett avlopp kan försämra statusen. Ett grönt resultat innebär att bedömningen gjorts att även om viss näring från avloppet når recipient så finns inte risk för påverkan. Det finns även områden i anslutning till strandlinjen som utifrån underliggande riskklassning för näringsläckage har fått en grön klassning (dessa områden har, baserat på nationella data, någon kombination av låg tillrinning, stor möjlighet för vatten att tränga ner i marken (god genomsläpplighet) och tjocka jordlager). Att inkludera strandskyddet som ett kriterie i GIS-stödet för att säkerställa ett skyddsavstånd till ytvatten ansågs inte motiverat enligt expertgruppen, då strandskyddets syften inte berörs av utsläpp av renat avloppsvatten. 28

29 Det är viktigt att notera att låg risk (gröna områden) i GIS-stödet innebär att krav enligt normal skyddsnivå bör vara utgångspunkten vid bedömningen. Grönt betyder alltså inte att avlopp med undermålig funktion är godtagbart. Däremot ska krav på miljöförbättrande åtgärder vara skäliga i förhållande till miljönyttan. Lokala förutsättningar som inte är inkluderade i GIS-stödet eller ett underlag för statusbedömning bättre än Vattenmyndigheternas material kan givetvis förändra utgångspunkten på så sätt att krav enligt hög skyddsnivå bör ställas. Skarpa gränser Ett par kommuner ansåg att det kan vara problematiskt att klassningen har så tydliga gränser och kan variera tvärt, t.ex. att klassningen kan variera längs med ett vattendrag. Kommentar Skiftande klassningar för påverkan från fosforutsläpp kan t.ex. handla om att det finns en vattendelare eller en gräns mellan två jordartsklasser i SGU:s jordartskarta. I det senare fallet kan verkligheten och modellen i vissa fall skilja sig åt, dvs. undersökning lokalt kan visa på en annan jordart än SGU:s modell, vilket det är viktigt för användaren att vara medveten om vid tillämpning av modellen som vägledande verktyg. I de fall klassningen skiftar inom ett område kan det innebär en mer komplicerad avvägning, där handläggaren får studera flera skikt och omkringliggande ytor för att avgöra en lämplig riskklassning. Det är generellt mycket viktigt att användarna blir medvetna om att modellen ska ses som en vägledning och inte som ett facit. Rent tekniskt är det möjligt att ändra modellens beräkningar så att klassningen inte ändras lika tvärt. Det skulle dock minska transparensen för användaren och göra det svårare att förstå hur skiftningar mellan olika klassningar kan uppstå. Man behöver ändå ha lokalkännedom I några fall där GIS-stödet inte stämt överens med de egna riktlinjerna har det berott på att kommunernas bedömning delvis bygger på en lokal förutsättning som inte finns med i nationellt dataunderlag. Kommunerna såg det som en svaghet att det behövs lokalkännedom för att kunna använda och lita på GIS-stödet. Kommentar Syftet med GIS-stödet är att skapa förutsättningar på en nationell nivå för en skälig, rättssäker och mer likriktad bedömning av skyddsnivå vid prövning av små avlopp. Utgångspunkten vid konstruktionen har därför varit att endast använda kvalitetssäkrat underlag som finns tillgängligt på nationell nivå. Tillgången på nationell data är beroende av att det ska efterfrågas och förvaltas av någon nationell aktör och kvaliteten på data beror på med vilken noggrannhet uppgifterna rapporterats in. Det finns exempel på dataunderlag som saknas och som skulle förbättra GIS-stödet, men också befintligt underlag som behöver förbättras. Behoven kommer att påtalas för att möjliggöra fortsatt utveckling av GIS-stödet (se bilaga 4). Men det är också viktigt att kommunicera med användarna att GIS-stödet inte har till syfte att undanta den enskildes ansvar för en bedömning i varje enskilt fall. GISstödet ska användas som stöd för att i bedömningen hamna på en nivå som har GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 29

30 stöd i lagstiftningen och som är mer likriktad över landet än vad kommunala riktlinjer hittills resulterat i. Transparens De flesta av referenskommunerna ansåg att det är viktigt att förstå hur GIS-stödet är uppbyggt och vilka faktorer som styr resultatet. Om man inte kan se vad som styr kan man inte heller använda GIS-stödet i motiveringar till beslut. Kommentar Transparensen i GIS-stödet är utformat så att man kan välja att se underlagsdata i varje punkt. Möjligheten att titta på underliggande resultatskikt har av de flesta av referenskommunerna upplevts vara funktionell och användarvänlig. Under testperioden har inte samtliga skikt varit tillgängliga. Skiktet som visar känslighet samt skiktet som visar geologisk risk bör göras synliga för att öka kommunernas möjlighet till tolkning genom jämförelse med mer specifika lokala förhållanden som inte är inkluderade i modellen. Det är också viktigt att kommunicera med användarna att det i GIS-stödet finns inbyggda bedömningar. Risk eller skyddsåtgärd? Det var tydligt att flera referenskommuner inkluderade den teknik sökande hade föreslagit vid tolkning av GIS-stödet. Kommentar Modellen har ingen direkt koppling till specifika tekniska lösningar utan ska användas generellt (oberoende av teknik). I modellen beräknas risken vid varje yta om 10x10 m i landskapet, d v s det är utsläppspunkten man ska bedöma, oavsett om det är till grundvatten eller till ytvatten. Det kommer dock i detta sammanhang uppstå bedömningar som måste hanteras av den enskilde handläggaren, t.ex. Om en icke tät markbädd läggs, då kan det sägas finnas två utsläppspunkter och dessa skulle teoretiskt kunna ligga i områden med olika klassning. Om en tät markbädd anläggs och vattnet leds bort i ett rör, eller om man väljer att leda bort vattnet via ett konstruerat dike. I dessa två fall så bör utsläppspunkten definieras som mynningen för utsläppsröret och på motsvarande sätt slutet på det konstruerade diket (ej mynningen från avloppsrör till dike). Anledningen är att grävda diken har förändrade flödesvägar som inte kan hanteras av modellen. Det finns en risk att olika användare gör olika bedömningar, vilket delvis bör kunna avhjälpas med en tydlig vägledning. Det kan också behöva göras en värdering av risken för läckage från utloppsledningen. Vilken typ av anläggning som är lämplig styrs både av platsens förutsättningar (om det till exempel inte är möjligt med infiltration) och av vilka krav på rening som är rimliga. En hög riskklass innebär att höga krav på rening alternativt skyddsåtgärder för att begränsa risk för smittspridning bör ställas och den teknik som då väljs kan betraktas som en form av skyddsåtgärd. 30

31 Är det ett stöd eller inte? Huruvida GIS-stödet verkligen är ett stöd till kommunerna eller inte fanns det olika uppfattningar om. Någon kommun ansåg att stödet inte kommer att vara till hjälp för små kommuner eftersom det kräver mycket tid för inläsning och förståelse för att kunna tillämpa det. En av de mindre kommunerna ansåg tvärtom att behovet av stöd som ger en mer nyanserad bedömningsgrund är stort och att GIS-stödet var till stor nytta för dem. Det var deras åsikt att GIS-stödet var till särskilt nytta för små kommuner som saknar resurser för att kunna göra några djuplodade analyser av skyddsnivåer, t.ex. hur miljökvalitetsnormerna ska tillämpas eller hur retentionen påverkar. Någon kommun gav också uttryck för att det är bra om det inte dröjer för länge innan GIS-stödet kan användas. De anser att det är bättre att det utvecklas efterhand eftersom inget någonsin blir 100 % rätt. Kommentar Inom projektet GIS-stöd för prövning av små avlopp kommer det att ordnas seminarier för spridning och utbildning under hösten Utifrån synpunkter från referenskommunerna kommer handledningen att omarbetas inför seminarierna Synpunkter angående GIS-stödets konstruktion Riskklasser Flera av referenskommunerna ansåg att fem riskklasser gör det svårare när man ska bedöma om det är normal eller hög skyddsnivå och vill hellre ha två riskklasser. Kommentar Vi har avsiktligt valt att använda fem riskklasser då det minskar risken att GIS-stödet tolkas som bestämda gränser mellan normal och hög skyddsnivå. Badplatser Flera av referenskommunerna påpekade brister angående badplatserna: Uppgifter om badplatser är punkter, men de kan ju också vara långa sträckor. Det finns långt fler badplatser än de som anges. Badplatsen är felplacerad. Hur är riskbedömningen avgränsad, tar det t.ex. hänsyn till strömningsriktningar? Kommentar Dataunderlaget för badplatser kommer från Folkhälsmyndigheten. Vi har inte kunnat ta del av något annat nationellt täckande underlag med flera badplatser. För att i någon mån kompensera för bristerna i dataunderlaget vad gäller felplacerade badplatser har vi en buffert för hög risk för påverkan på 100 m från badplatsen. För att fånga upp risken med transport av smittämnen finns bedömning att det även finns en liten risk inom DARO med en badplats. Strömningsriktningar är inte inkluderade. GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 31

32 Skyddad natur Någon kommun ansåg att det blir fel att per automatik bedöma det som hög risk för påverkan på ett ytvatten beläget inom ett naturreservat. I det aktuella fallet syftar naturreservatet inte till att bevara vattenkvalitet eller vattenmiljöer. Kommentar Det finns idag inte tillgänglig data på nationell nivå som anger urskiljning av vattenrelaterad skyddad natur på motsvarande sätt som det finns för Natura områden. Vi anser det nödvändigt att vattenrelaterade naturreservat finns med och har därför gjort bedömning att det är viktigare att skiktet naturreservat är med även om det innebär att risk inom vissa naturreservat överskattas Synpunkter angående teknik och tillgänglighet Samtliga referenskommuner kunde använda GIS-stödet utan större problem, både genom att öppna skikten i VISS eller genom att hämta hem materialet till den egna GIS-miljön. Svarstiden uppfattades som god eller bättre Förslag till förbättring Följande konkreta förslag till förbättring lämnades av referenskommunerna: Tillgång till skiktet P111 (känslighet för fosforbelastning från små avlopp) är viktigt. Detta skikt kommer att göras tillgänglig. Uttrycket enskilt vatten kan lätt tolkas som enskild vattentäkt och bör ändras. Uttrycket har ändrats till specifikt vatten, dvs inte alla vatten inom ett DARO. Handledningen är alltför omfattande. Kan kortas ned och mer utformas som en snabbguide med checklista. Handledningen kommer att redigeras hösten/vintern Förklara vad som menas med lokala förutsättningar. Handledningen kommer att omfatta en ordförklaring. Förklara vad som menas med DARO Handledningen kommer att omfatta en ordförklaring. 32

33 5.3 BILAGA 3: TEKNISK BESKRIVNING GIS-STÖD Risk fosfor WMS Raster/ Kort namn på Vektor modell Fullständigt namn på modell Deltagande modellers resultat/data Delresultat Kommentarer P1_Risk_sma_avlopp_fosfor Raster P1 P1_Risk_sma_avlopp_fosfor P11;P12;KA1 P11_Risk_paverkan_vatten_inom_DARO Raster P11 P11_Risk_paverkan_vatten_inom_DARO P111;LR1 P111_Risk_kanslighet_belastning Raster P111 P111_Risk_kanslighet_belastning F01103;_Analysomrade P12_Risk_paverkan_specifikt_vatten Raster P12 P12_Risk_paverkan_specifikt_vatten P121;P122 P121_Risk_lokal_paverkan_vatten_skyddat_omrade Raster P121 P121_Risk_lokal_paverkan_vatten_skyddat_omrade G01101;_Analysomrade P122_Risk_lokal_paverkan_vatten_sammanhangande Raster P122 P122_Risk_lokal_paverkan_vatten_sammanhangande_beb H01103;_Analysomrade _bebyggelse yggelse LR1_Lokal_retentionspotential Raster LR1 LR1_Lokal_retentionspotential E011;E012 Fosfor Vektor G01101 G01101_RiskLokalPaverkanSkyddadeOmrFosfor B01311;LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Vektor B01311 B01311_Skyddade_omraden_Fosfor SKS_Biotopskydd;NV_Biotopskyddsomraden;NV_Nationalparker;NV_ Naturreservat;NV_Natura2000_SPA_rikstackande_gallande_granser; NV_Natura2000_SCI_ej_alvar_rikstackande_gallande_granser;NV_Na tura2000_sci_alvar_bd_gallande_granser;nv_natura2000_sci_alvar _AC_gallande_granser Indata är nationella data för relevanta skyddade områden Vektor H01103 H01103_SamladBebyggelseMin20HusInomMax100mStrand skyddsjoar Vektor H01102NP H01102_RiskLokalPaverkanPgaSamladBebyggelse_Min20Hu sinommax100mnp Vektor H01101 H01101_RiskLokalPaverkanPgaSamladBebyggelse_Byggnad er_ej_mer_an_50pr_komm_avl H01102NP;B01232 H01101 To2010_SR99TM_VA2014_region;So2010_SR99TM_VA2014_region;F o2010_sr99tm_va2014_region Underlag från SCB (med områdesindelning på tätort, samlad bebyggelse och fritidshusområden) Vektor B01232 B01232_Strandskydd_Sjoar_100m LM_mv_Vattenytor LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Vektor F01103 F01103_Kanslighet F01102; Excelfil med beting för fosfor Kanslighet_fosforbelastning_sma_avlopp.xl sx innehåller beting för fosfor kopplade till vattenförekomst (EUCDID) från Lst Vektor F01102 F01102_Kanslighet_BoendeTathetPer1000Km2 F01101;SUB_2012_2.shp SUB_2012_2.shp innehåller delavrinningsområden (DARO) och information om vattenförekomster (EUCDID). Shapefilen kom från Mattias Cramér på Lst Vektor F01101 F01101_Kanslighet_BoendeIOmrMedMindreAn50prKommu naltavlopp ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_komm_avl;by_HUS_Dissolved _Point ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_kom m_avl är sammanslaget underlag från SCB

34 Retention (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster E012 E012_TotalRisk_JTI_4BIT_Reclassify E011;E012;SO_totrisk_null;NO_tot_risk_4bit Raster E011 E011_Retention_Enkel_retention_PolygonToRaster E01101;_Analysomrade Vektor E01101 E01101_Enkel_Retention_Vatten LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Raster E012 E012_TotalRisk_JTI_4BIT_Reclassify E011;E012;SO_totrisk_null;NO_tot_risk_4bit Raster E011 E011_Retention_Enkel_retention_PolygonToRaster E01101;_Analysomrade Vektor E01101 E01101_Enkel_Retention_Vatten LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Kommunalt avlopp (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster KA1 KA1_OmrMedMerAn50prKommunaltAvlopp_NoData ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_komm_avl;_Analysomrade ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_kom m_avl är sammanslaget underlag från SCB Analysområde (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster _Analysomrade _Analysomrade Anger utbredning, cellstorlek mm för rasteranalyser 34

35 Risk kväve WMS Raster/ Kort namn på Vektor modell Fullständigt namn på modell Deltagande modellers resultat/data Delresultat Kommentarer N1_Risk_sma_avlopp_kvave Raster N1 N1_Risk_sma_avlopp_kvave N11;N12;N13;KA1 N11_Risk_paverkan_kustvatten Raster N11 N11_Risk_paverkan_kustvatten N111;LR1 N111_Risk_kanslighet_belastning Raster N111 N111_Risk_kanslighet_belastning N01304;_Analysomrade N12_Risk_paverkan_specifikt_vatten Raster N12 N12_Risk_paverkan_specifikt_vatten G01201;_Analysomrade Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område N13_Risk_paverkan_enskild_grundvattentakt Raster N13 N13_Risk_paverkan_enskild_grundvattentakt N131;GR1 N131_Risk_lokal_paverkan_sammanhangande_bebyg Raster N131 N131_Risk_lokal_paverkan_sammanhangande_bebyggelse H01102NP;_Analysomrade gelse GR1_Geologisk_risk Raster GR1 GR1_Geologisk_risk GR13;_Analysomrade LR1_Lokal_retentionspotential Raster LR1 LR1_Lokal_retentionspotential E011;E012 Kväve Vektor N01303 N01303_KanslighetKvave_Kustbeting Ensk_avlopp_SCB_reningsteknik_IVL_delavrinningsomrade_2013;Tab ell_n_kustbeting Vektor F01102 F01102_Kanslighet_BoendeTathetPer1000Km2 F01101;Ensk_avlopp_SCB_reningsteknik_IVL_delavrinningsomrade_2 013 Ensk_avlopp_SCB_reningsteknik_IVL_delavri nningsomrade_2013 kom från Niklas Holmgren Länsstyrelsen Kalmar län. Filen innehåller delavrinningsområden (DARO) och information om vattenförekomster (EUCDID). ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_kom m_avl är sammanslaget underlag från SCB Vektor F01101 F01101_Kanslighet_BoendeIOmrMedMindreAn50prKommu naltavlopp by_hus_dissolved_point;tosofo_sammanslaget_mer_an_50pr_kom m_avl Vektor G01201 G01201_RiskLokalPaverkanSkyddadeOmrKvave B01411 Vektor B01411 B01411_Skyddade_omraden_Kvave LST_Musselvatten;HaV_AM_DesignatedWaters_Fiskevattendirektivet LST_Musselvatten från Länsstyrelsen. HaV_AM_DesignatedWaters_Fiskevattendir ektivet från Havs- och Vattenmyndigheten Vektor H01102NP H01102_SamladBebyggelseMin20HusInomMax100mNP H01101 Vektor H01101 H01101_RiskLokalPaverkanPgaSamladBebyggelse_Byggnad er_ej_mer_an_50pr_komm_avl Geologisk risk (kväve och hälsoskydd) To2010_SR99TM_VA2014_region;So2010_SR99TM_VA2014_region;F o2010_sr99tm_va2014_region;by_hus_dissolved_point Underlag från SCB (med områdesindelning på tätort, samlad bebyggelse och fritidshusområden) Raster GR13 GR13_Combine_Geologisk_riskklass GR11;GR12;_Analysomrade Raster GR12 GR12_Sarbarhet_grundvatten B01611;_Analysomrade Vektor B01611 B01611_Geologisk_risk_grundvatten jbas_sverige jbas_sverige innehåller 14 jordartsklasser från SGU Raster GR11 GR11_Jorddjup_riskklassning _SGU_Jorddjup_10x10m_intervall1 _SGU_Jorddjup_10x10m_intervall1 från SGU GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 35

36 Retention (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster E012 E012_TotalRisk_JTI_4BIT_Reclassify E011;E012;SO_totrisk_null;NO_tot_risk_4bit Raster E011 E011_Retention_Enkel_retention_PolygonToRaster E01101;_Analysomrade Vektor E01101 E01101_Enkel_Retention_Vatten LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Raster E012 E012_TotalRisk_JTI_4BIT_Reclassify E011;E012;SO_totrisk_null;NO_tot_risk_4bit Raster E011 E011_Retention_Enkel_retention_PolygonToRaster E01101;_Analysomrade Vektor E01101 E01101_Enkel_Retention_Vatten LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Kommunalt avlopp Raster KA1 KA1_OmrMedMerAn50prKommunaltAvlopp_NoData ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_komm_avl;_Analysomrade ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_kom m_avl är sammanslaget underlag från SCB Analysområde Raster _Analysomrade _Analysomrade Anger utbredning, cellstorlek mm för rasteranalyser 36

37 Risk hälsoskydd WMS Raster/ Kort namn på Vektor modell Fullständigt namn på modell Deltagande modellers resultat/data Delresultat Kommentarer HS1_Risk_sma_avlopp_halsoskydd Raster HS1 HS1_Risk_sma_avlopp_halsoskydd HS11;HS12;KA1 HS11_Risk_paverkan_grundvatten Raster HS11 HS11_Risk_paverkan_grundvatten HS111;HS112;GR1 HS111_Risk_paverkan_allman_grundvattentakt Raster HS111 HS111_Risk_paverkan_allman_grundvattentakt B01512;_Analysomrade HS112_Risk_paverkan_enskilda_vattentakter Raster HS112 HS112_Risk_paverkan_enskilda_vattentakter H01102HS;_Analysomrade HS12_Risk_paverkan_ytvatten Raster HS12 HS12_Risk_paverkan_ytvatten HS121;HS122;LR1 HS121_Risk_paverkan_allman_ytvattentakt Raster HS121 HS121_Risk_paverkan_allman_ytvattentakt B01511;_Analysomrade HS122_Risk_paverkan_badplats Raster HS122 HS122_Risk_paverkan_badplats Folkhalsomyndigheten_Badplatser;SMHI_Delavrinningsomraden_Har o_y_2012_2;c01101;_analysomrade Urval av delavromr 100 meter från badplatser GR1_Geologisk_risk Raster GR1 GR1_Geologisk_risk GR13 LR1_Lokal_retentionspotential Raster LR1 LR1_Lokal_retentionspotential E011;E012 Hälsoskydd Vektor H01102HS H01102_SamladBebyggelseMin20HusInomMax100mHS H01101 Vektor H01101 H01101_RiskLokalPaverkanPgaSamladBebyggelse_Byggnad er_ej_mer_an_50pr_komm_avl So2010_SR99TM_VA2014_region;Fo2010_SR99TM_VA2014_region;T o2010_sr99tm_va2014_region;by_hus_dissolved_point (A01104) Vektor C01101 C01101_Halso_Badplatser_Buffer100m Folkhalsomyndigheten_Badplatser Vektor B0151X B0151X_Vattenskyddsomraden_ytvatten_grundvatten NV_Vattenskyddsomraden_VSO;LM_Oversiktskartan_Vattenytor B01511 ytvatten;b grundvatte n Vektor A01104 A01104_LM_by_HUS_Dissolve_Point LM_by_Byggnadsytor Geologisk risk (kväve och hälsoskydd) Raster GR13 GR13_Combine_Geologisk_riskklass GR11;GR12;_Analysomrade Raster GR12 GR12_Sarbarhet_grundvatten B01611;_Analysomrade Vektor B01611 B01611_Geologisk_risk_grundvatten jbas_sverige jbas_sverige innehåller 14 jordartsklasser från SGU Raster GR11 GR11_Jorddjup_riskklassning _SGU_Jorddjup_10x10m_intervall1 _SGU_Jorddjup_10x10m_intervall1 från SGU GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 37

38 38 Retention (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster E012 E012_TotalRisk_JTI_4BIT_Reclassify E011;E012;SO_totrisk_null;NO_tot_risk_4bit Raster E011 E011_Retention_Enkel_retention_PolygonToRaster E01101;_Analysomrade Vektor E01101 E01101_Enkel_Retention_Vatten LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Raster E012 E012_TotalRisk_JTI_4BIT_Reclassify E011;E012;SO_totrisk_null;NO_tot_risk_4bit Raster E011 E011_Retention_Enkel_retention_PolygonToRaster E01101;_Analysomrade Vektor E01101 E01101_Enkel_Retention_Vatten LM_mv_Vattenytor;LM_hl_Vattenlinjer LM_mv_Vattenytor är MV-skiktet och LM_hl_Vattenlinjer är HL-skiktet från GSD Fastighetskartan 1: Kommunalt avlopp (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster KA1 KA1_OmrMedMerAn50prKommunaltAvlopp_NoData ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_komm_avl;_Analysomrade ToSoFo_sammanslaget_mer_an_50pr_kom m_avl är sammanslaget underlag från SCB Analysområde (fosfor, kväve och hälsoskydd) Raster _Analysomrade _Analysomrade Anger utbredning, cellstorlek mm för rasteranalyser

39 5.4 BILAGA 4: IDENTIFIERADE FÖRBÄTTRINGSBEHOV INDATA 1. Ett nationellt skikt med kommunala verksamhetsområden för avlopp. Ett sådant skikt har tagits fram av IVL i samband med ett projekt. Skikten finns tillgänglig men uppdateras inte och har därför inte använts. 2. Bättre täckning av enskilda vattentäkter samt att även grävda brunnar är med. Många brunnar saknas vilket gör skiktet ofullständigt 3. Belastningsberäkningar enskilda avlopp bättre resolution och mer tillförlitliga beräkningar 4. Badplatser - bättre resolution, dvs badplatser ligger på rätt plats och att t ex stränder identifieras genom en linje och inte bara en punkt. 5. Skyddad natur med urskiljning av vattenrelaterade områdesskydd 6. Heltäckande och mer kontinuerligt uppdaterat skikt för vattenskyddsområde samt urskiljning om det är en grundvatten- eller ytvattentäkt. 7. Kritisk belastningsgräns vattenförekomster med status god eller bättre?

40 5.5 BILAGA 5: FÖRSLAG TILL KRITERIER, SVARSMÖJLIGHETER OCH RISKBEDÖMNINGAR FÖR RISKBASERAD TILLSYN Kriterier Faktorer Svarsmöjlighet Risk poäng Risk recipient Hälsoskydd Ett avlopp riskerar inte att påverka 0 Ett avlopp har väldigt liten risk att påverkan 1 Ett avlopp har liten risk att påverkan 2 Ett avlopp riskerar att påverkan 3 Ett avlopp har stor risk att påverkan 4 Miljöskydd Fosfor klassificering enligt ovan 0-4 Kväve klassificering enligt ovan 0-4 Risk anläggning Utsläpp Utsläppsfördelning Ej aktuell 0 Skötselbehov Eget omhändertagande (avloppsprodukter) Anläggning med förslitningsdelar WC + BDT till rening 10 WC till tank, BDT till rening 2 torrtoalett, BDT till rening 2 Urin till tank - fekalier o BDT till rening 7 WC + BDT till tank 1 torrtoalett, BDT till tank 0 Ej aktuell 0 slam (WC + BDT) 8 slam (WC + BDT) + WC-urin 10 slam (BDT) 2 slam (BDT) + latrin 6 latrin 4 WC-urin 4 förbränningstoa 0 Ja 10 Nej 0 Egenkontroll Regelbunden gg/år gg/år gg/år 1 Slamtömning 6-12 gg/år gg/år gg/år 1 1 g/vartannat år 1 Budad tömning Ja 4 Påfyllnad förbrukningsvaror Nej gg/år gg/år gg/år 1 1 g/vartannat år 1 behövs ej 0 Vem fyller på FÄ 4 Serviceföretag 0 Ej aktuell 0 Belastning

41 Sammanlagd poäng riskbedömning Riskklass Tillsynsintervall (år) > GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp 41

42 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: