Ceremonireglemente för Försvarsmakten. Del 1. Riksomfattande ceremonier. CerR FM Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd

Transkript

1 Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 1. Riksomfattande ceremonier CerR FM Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd 1

2 FÖRSVARSMAKTEN :60865 Högkvarteret TFD Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 1, Riksomfattande ceremonier (CerR FM 1) 2003 års utgåva (M ), fastställs att gälla från Därmed upphävs Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 1, Riksomfattande ceremonier (CerR FM 1) 1998 års utgåva (M ), från samma tidpunkt. Hans Berndtson STF ÖB Joakim Collin C PROT 2003 Försvarsmakten, Stockholm Reglementet är publicerat i samverkan med Statens försvarshistoriska museer och Sörman Information & Media AB Foto: Lars Sjögren, Fårö Foto, Försvarets Bildbyrå m fl Tryckeri: Berlings Skogs, Trelleborg M

3 Del 1 Innehåll Förord... 4 A. Statsceremonier Allmänt Nationaldagen Riksmötets öppnande Högtidligheter inom det Kungl Huset Nationalsång och kungssång Statsbesök Högtidliga audienser Kungliga besök vid förband (motsv) Statsbegravning och kunglig begravning Övriga ceremonier och hedersbetygelser B. Flaggor, fanor (motsv) och tecken Definitioner Nationsflagga, kunglig flagga och örlogsflagga Nationalitetsbeteckning Försvarsmaktens fälttecken Fanöverlämning (motsv) Kommandotecken, särskilda tecken och övriga tecken C. Andra ceremoniella traditioner och föremål Heraldiska vapen och emblem Traditionsföremål för religiöst bruk Utmärkelsetecken Ceremoniordning för Försvarsmaktens förband Vaktkäpp, stav, dagbricka, ägiljett och hederskartusch

4 Förord Deltagandet i statsceremonier är en av Försvarsmaktens uppgifter. Genomförandet av ceremonier är också en del av den militära utbildningen och av livet vid förbanden. Ceremonier och sättet att utföra dem uppmärksammas av allmänheten, av landets officiella gäster och av professionella utländska observatörer, men även av utländska turister. Väl genomförda ceremonier bidrar till att skapa respekt för Försvarsmakten inom och utom landet. De bidrar också till att stärka förbandsanda och självkänsla hos dem som deltar. Syftet med Ceremonireglementet är att utgöra en grund för Försvarsmaktens uppträdande i ceremoniella sammanhang. Strävan är också att skapa enhetlighet mellan olika ceremonier inom Försvarsmakten samtidigt som hänsyn, så långt det är möjligt, har tagits till försvarsgrenarnas egna traditioner. Viktiga syften är också att kortfattat förklara innebörden av symboler och traditioner och bakgrunden till det agerande som föreskrivs samt att dokumentera de idag levande traditionerna. Ceremonireglementet för Försvarsmakten grundas på lagar och föreskrifter som återfinns i Svensk författningssamling (SFS 1982:269, SFS 1982:270, SFS 1994:657, SFS 1994:697, SFS 1995:427, SFS 1996:927, SFS 1996:930, SFS 1996:1478), vidare på Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1994:21, FFS 1996:14, FFS 1997:2, FFS 1999:4) samt på Tjänsteföreskrifter för Försvarsmakten (TFG , TFG , TFD 93005, TFD 94023, TFD 96047, TFG ). Text markerad med kursiv stil är föreskriftstext. Övrig text är riktlinjer. Med försvarsgrenar förstås armén, marinen och flygvapnet. Med förband förstås även skola, centrum m fl. Med förbandschef förstås även annan befattningshavare som innehar eller tilldelats motsvarande befogenheter. Med trupp förstås även besättning på fartyg m m. Med kompani förstås även skvadron, flygdivision eller annan motsvarande militär enhet. Med fana, fanvakt och fanförare förstås även standar, standarvakt och standarförare, dragonfana samt i flottan flagga, flaggvakt och flaggförare. Vad avser sammansättning och bärande av högtidsdräkt, trupparaddräkt, fältparaddräkt, musikdräkt och fältmusikdräkt gäller bestämmelserna i gällande uniformsreglemente. För sammansättning och bärande av parad- och musik- 4

5 uniformer m/ä gäller bestämmelserna i UniR A m/ä 1994 och för bärande av utmärkelser bestämmelserna i UniR FM 2003, bilaga 3. Eftersom ett reglemente av detta slag ej kan täcka alla ceremonier och platser måste varje chef vara beredd att anpassa ceremonin efter lokala omständigheter. Särskild hänsyn måste tas till t ex årstid, väder och lokala förhållanden samt formerna för samverkan med civila myndigheter. Ceremonier inom Försvarsmakten skall förberedas, övas och genomföras på ett korrekt och värdigt sätt, så att oklarheter och tvekan om syftet och förfarandet undviks. Ceremonireglementet består av: Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 1 Riksomfattande ceremonier (CerR FM 1) med föreskrifter för statsceremonier, bestämmelser för flaggor, fanor (motsv) och tecken samt andra ceremoniella traditioner och föremål. Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 2 Förbandsanknutna ceremonier (CerR FM 2) med bestämmelser för allmänna ceremonier. Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 3 Formella grunder för enskilds och förbands uppträdande ceremoniexercis (CerR FM 3) med föreskrifter för grunder för soldatens uppträdande enskilt och i förband samt ceremoniexercis. Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 4 Marina ceremonier (CerR FM 4) med bestämmelser för specifikt marina ceremonier samt bestämmelser för flaggning inom marinen. Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 5 Militär ceremonimusik (CerR FM 5) består av tre separata delar med bestämmelser för: a) Musikexercisreglemente. b) Reglemente för stavförare. c) Trumslagarreglemente. Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 6 Livgardet (CerR FM 6) med bestämmelser för grenadjärkompani, grenadjärvakt, drabantvakt, beriden högvakt och beriden eskorttjänst samt hästtjänstanvisning, ridlära och exercisreglemente. 5

6 Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 7 Salutinstruktion (CerR FM 7, SalutI) med föreskrifter för skjutregler, eldexercis och säkerhetsbestämmelser för salutskjutning inom Försvarsmakten. Ceremonireglemente för Försvarsmakten Del 8 Högvaktsinstruktion (CerR FM 8, HögvaktsI) med sammanfattande bestämmelser för vakttjänsten vid de kungliga slotten. Högkvarteret har aktuell sammanställning över Försvarsmaktens fälttecken Försvarsmaktens heraldiska vapen Försvarsmaktens marscher och igenkänningssignaler Marinens fartygsnamn Utmärkelser som utan särskilt tillstånd får bäras till svensk militär uniform Utmärkelser som efter särskilt tillstånd får bäras till svensk militär uniform Militära monument och minnesstenar Försvarsmaktens förbands (motsv) valspråk. 6

7 A. STATSCEREMONIER A. Statsceremonier 7

8 A. STATSCEREMONIER A1 A 1 Allmänt Förordning med bestämmelser för Försvarsmaktens personal, SFS 1996:927; utfärdad den 26 september kap. Hälsning och annan hedersbevisning Hälsning av personal i uniform 1 Personal i uniform skall hälsa på 1. Sveriges statschef och dennes gemål samt utländska statschefer vid officiella besök, 2. Sveriges flagga eller annat lands flagga förd som blottad fana, en blottad förbandsfana, ett blottat förbandsstandar, en svensk eller utländsk örlogsflagga när den hissas eller halas samt en tvärskuren svensk eller utländsk flagga när den hissas eller halas ned vid ett ceremoniellt tillfälle. Personal i uniform skall i övrigt hälsa enligt Försvarsmaktens bestämmande. Hälsning utförs på det sätt som Försvarsmakten bestämmer. Försvarsmaktens föreskrifter för Försvarsmaktens personal, FFS 1997:2 6 kap. Hälsning och annan hedersbevisning Hälsning av personal i uniform 1 Särskilda bestämmelser finns för kungliga personers mottagning och andra hedersbevisningar, om hälsning då Sveriges nationalsång eller kungssången spelas eller sjungs, om hälsning på flaggor och fanor (motsv). 2 Bestämmelserna om hälsning skall, när så är lämpligt, även tillämpas i fråga om hälsning på personal i uniform, som tillhör en utländsk försvarsmakt samt på utländska flaggor och fanor. 9 kap. Personalens medverkan i ceremonier, idrottstävlingar m.m. 2 Försvarsmakten får besluta att personalen skall medverka i tjänsten vid statsceremonier och vid andra ceremonier som anordnas i anslutning till utländska officiella besök här i landet eller vid liknande tillfällen. 8

9 A. STATSCEREMONIER A 2 Nationaldagen A 2 Historik Sveriges nationaldag högtidlighålls sedan 1983 den 6 juni. Åren högtidlighölls dagen med namnet Svenska flaggans dag. Valet av dag hänför sig till Gustav Vasas konungaval i Strängnäs 1523 och införandet av en ny regeringsform (grundlag) Svenska flaggans dag firades efter hand i hela landet. I huvudstaden skedde detta på Stockholms stadion till 1963 och därefter på Skansen, där sedan 1983 även Sveriges nationaldag högtidlighålls. Den svenska flaggan kom i allmänt bruk först under senare delen av talet. Foto: Dan Larsson/Skansen Nationaldag på Skansen 9

10 A. STATSCEREMONIER A2 Allmänt och omfattning Samtliga militära förband, skolor och staber (motsv) skall högtidlighålla nationaldagen med en ceremoni vid hissandet av flaggan kl Den kan genomföras som en personalsamling med högtidstal och sjungande av nationalsången. Nationaldagen firas därutöver tillsammans med civila myndigheter och organisationer samt med deltagande av allmänheten. Genomförande Nationaldagen firas i hela landet med bl a allmän flaggning, salut från rikets salutstationer och högtidstal. Nationalsången se kap A 5. Salut se CerR FM 7. Flaggparad. I Stockholm Musikkår eller musikavdelning skall medverka vid hissandet av flaggan kl 0800 bl a på Kungl Slottet och i anslutning till Högkvarteret. Vid högvaktsavlösning på Kungl Slottet (se även CerR FM 6 och 8) utgår som regel högvakt ur Livgardet i uniform m/ä, stor parad. Dessutom deltar under högvaktsavlösningen fanförare (motsv) med respektive förbands fana (motsv) ur förband i Stockholms närhet. Högtidstal hålls, ett fyrfaldigt leve för nationen utbringas och nationalsången sjungs i samband med högvaktsavlösningen. På kvällen skall liten beriden eskort (se CerR FM 6) utgå om kungafamiljen färdas i hästanspänd kortege till den plats där Stockholms stad högtidlighåller nationaldagen. Musikkår skall medverka på Kungl Slottet vid flaggans nedhalande. Musikkår skall spela Svenska arméns tapto i Logården kl 2130 och på yttre borggården omkring kl Som regel deltar totalt ca fyra militära musikkårer i firandet under dagen och kvällen. Genomförande i detalj framgår av garnisonsorder utfärdad av överkommendanten i Stockholm. 10

11 A. STATSCEREMONIER I övriga delar av landet Konungen och Drottningen inleder normalt högtidlighållandet av nationaldagen på annan plats i landet än i Stockholm. Om militärt förband finns på orten skall detta samråda med respektive kommunledning och berörda civila myndigheter och organisationer om mottagande av kungaparet och ceremonins genomförande. Hänsyn ska tas till tillgängliga resurser, främst avseende trupp och militärmusik. A 2 11

12 A. STATSCEREMONIER A 3 A 3 Riksmötets öppnande Historik Som Sveriges första riksmöte räknas det s k Arboga möte Fram till 1600-talets början kallades till Riksdag endast vid enstaka tillfällen. Riksdagarnas möten reglerades först i 1634 års regeringsform års riksdagsordning innebar att riksdag skulle sammankallas minst vart tredje år. Riksdagsordningen från 1810 föreskrev möte vart femte år; 1845 ändrades detta till vart tredje och 1866 till varje år. Öppnandet av en riksdag inramades av ceremonier och parader. Före 1810 kunde riksdagar hållas på olika orter i riket, även om huvudstaden var den vanligaste platsen. Riksdagens högtidliga öppnande i Rikssalen på Kungl Slottet ägde rum sista gången Enligt bestämmelserna i 1974 års regeringsform äger Riksmötets högtidliga öppnande numera rum i Riksdagshuset. Grenadjärkompani, eskortskvadron och musikkår paraderar utanför Riksdagshuset i samband med riksmötets öppnande 12

13 A. STATSCEREMONIER Allmänt och omfattning A 3 Försvarsmakten skall delta med honnörsstyrka (grenadjärkompani) ur Livgardet om 6+80 man (i uniform m/ä, stor parad med björnskinnsmössa) och Svea livgardes fana, beriden stor eskort ur Livgardet (i uniform m/ä, stor parad se CerR FM 6), tjänstgörande och pågående högvakt samt två militärmusikkårer. Genomförande Genomförande i detalj framgår av garnisonsorder utfärdad av överkommendanten i Stockholm. Som regel äger följande rum: Deras Majestäter går i procession mellan paraderande högvakt, häckbildande trupp (pågående högvakt) och musikkår från Kungl Slottet (västra valvet) över yttre borggården till gudstjänst i Storkyrkan. Motsvarande parad äger rum efter gudstjänsten. Deras Majestäter färdas ca en timme efter gudstjänstens slut i hästanspänd kortege med beriden stor eskort till Riksdagshuset (Riksplan), där grenadjärkompani och musikkår paraderar. Motsvarande parad (utan beriden eskort) äger rum på Riksplan efter det att öppningsceremonien i Riksdagshuset är avslutad och Deras Majestäter lämnar i bil. Musikkår konserterar även på Stallplan (vid Mynttorget) när riksdagsledamöterna går från Riksdagshuset till Storkyrkan. Hänvisningar Honnörsstyrka (grenadjärkompani) bildar häck (se CerR FM 2 och CerR FM 6). Beriden eskort se CerR FM 6. Häckbildning från Kungl Slottet till Storkyrkan (se CerR FM 2). 13

14 A. STATSCEREMONIER A 4 A 4 Högtidligheter inom det Kungl Huset Historik Trontillträden, vigslar och liknande tilldragelser inom det Kungl Huset har högtidlighållits sedan tidig medeltid, medan födslar och födelsedagar började firas i början av 1600-talet. Jubileumsfirande härstammar främst från talet. Under 1990-talet har Försvarsmakten särskilt uppmärksammat Kronprinsessans myndighetsdag 1995, Konungens 50-årsdag 1996 och Prins Carl Philips 18-årsdag Förbimarsch på Konungens 50-årsdag den 30 april

15 A. STATSCEREMONIER Allmänt och omfattning A 4 Stor flaggning skall föras på Konungens, Drottningens och Tronföljarens födelse- och namnsdagar (se kap B 2). Salut (se CerR FM 7) skall skjutas samma dagar, dock icke på Tronföljarens namnsdag. Salut skall även skjutas då prins eller prinsessa föds eller då så särskilt anbefalls. Genomförande Genomförande i detalj framgår av garnisonsorder som för varje särskilt tillfälle (vid behov) utfärdas av överkommendanten i Stockholm. Vid Konungens födelsedag (den 30 april) Konungen deltar som regel vid högvaktsavlösningen på Kungl Slottet i Stockholm denna dag. Beriden högvakt ur Livgardet (uniform m/ä, stor parad, standarvakt och spel) samt avgående högvakt (om möjligt med förband från Jämtland, eftersom Konungen som kronprins var hertig av Jämtland). Vid Drottningens födelsedag (den 23 december) Förband ur Livgardet (i uniform m/ä, stor parad) bestrider som regel högvakt denna dag (se CerR FM 8). Vid Tronföljarens (Kronprinsessans, hertiginnan av Västergötland), födelsedag (den 14 juli) och namnsdag (den 12 mars) Kronprinsessans födelsedag firas normalt på Öland. Namnsdagen kan högtidlighållas i Stockholm. Musikkår kan genomföra ett musikprogram på Kungl Slottets inre borggård. Därvid deltar tjänstgörande och pågående högvakt som åskådare (om möjligt med förband från Västergötland) med fana. Vid övriga kungliga födelsedagar (f n Prins Carl Philip, hertig av Värmland, den 13 maj, Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland, den 10 juni och Prinsessan Lilian, hertiginna av Halland, den 30 augusti) Högtidlighet kan förekomma på Kungl Slottet. Förband från berört hertigdöme med fana bör om möjligt bestrida pågående högvakt. I övrigt regleras högtidlighållandet av dessa födelsedagar i särskild ordning. Vid övriga kungliga högtidligheter som t ex vigslar och födslar Försvarsmakten kan, efter önskemål av Konungen, föreskriva att militära hedersbetygelser i form av t ex häckbildning, beriden eskort samt musikkår(-er) skall förekomma. 15

16 A. STATSCEREMONIER A 5 A 5 Nationalsång och kungssång Historik Bruket av särskilda hyllningssånger till ett lands regent kan spåras till slutet av 1500-talet, då Nederländernas kungssång tillkom. Bruket spreds, framför allt under 1700-talet, och kungssången hade oftast samma innebörd som våra dagars nationalsång. Först i samband med uppkomsten av de nya republikerna under 1800-talet uppstod särskilda nationalsånger. I vissa länder är kungsoch nationalsång fortfarande identiska, t ex i Storbritannien och Nederländerna. I Sverige sjöngs under 1700-talet den engelska God save the King/Queen med svensk text tills den avlöstes av C M Bellmans sång Gustavs skål, tillägnad Konung Gustav III vid statsvälvningen Den kom dock ur bruk i och med kungens död. Texten till Du gamla, du fria skrevs av skalden och tonsättaren Rickard Dybeck till en folkmelodi från Västmanland och framfördes offentligt för första gången Senare kom den, i något omarbetad form, att användas av Dybeck som avslutningsnummer på hans konserter. Den fick vid sekelskiftet allt mer karaktär av patriotisk hymn, men har aldrig stadfästs som officiell nationalsång. Kungssången, med text av C V A Strandberg och med musik av Otto Lindblad, sjöngs för första gången den 5 december 1844 i Lund som en hyllning till Konung Oskar I vid hans trontillträde. Sången spreds snabbt via pressen och blev inom kort mycket populär, och dess första vers används idag som officiell kungssång. Allmänt Militär personal i uniform skall visa nationalsång och kungssång särskild uppmärksamhet. Detta gäller både de svenska och andra länders sånger. 16

17 A. STATSCEREMONIER Genomförande A 5 Vid deltagande i officiella ceremonier samt ceremonier inom Försvarsmakten skall befäl utanför ledet liksom enskilt uppträdande personal i uniform göra personlig hälsning med honnör (med liten salut av truppförande befäl som bär sabel) och fanor skall föras till givakt då nationalsången eller kungssången spelas eller sjungs samt då annan nations nationalsång eller kungssång (motsv) spelas eller sjungs. Då Deras Majestäter eller annat lands statsöverhuvud är närvarande skall dock stor salut göras, fanor föras till hälsning och trupp med vapen skall skyldra gevär. Vid deltagande i annat ceremoniellt sammanhang skall militär personal i uniform stå upp i enskild ställning och göra honnör (om huvudbonad bäres) då dessa sånger (svenska och utländska) spelas och/eller sjungs. Applåder avges ej efter nationalsång eller kungssång. Fanförare och trupp som skyldrar gevär skall inte medverka i sången. Om civil klädsel bärs bör eventuell huvudbonad avtas och enskild ställning intas. Texten till national- och kungssång finns i bilaga A 5:1. 17

18 A. BILAGA STATSCEREMONIER A 5:1 A 5 Nationalsången (Text och musik av Rickard Dybeck) Du gamla du fria du fjällhöga Nord, du tysta du glädjerika sköna! Jag hälsar dig vänaste land uppå jord, din sol, din himmel, dina ängder gröna, din sol, din himmel, dina ängder gröna. Du tronar på minnen från fornstora dar då ärat ditt namn flög över jorden. Jag vet att du är och du blir vad du var. Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden! Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden! Kungssången (Text av C V A Strandberg, musik av Otto Lindblad) Ur svenska hjärtans djup en gång en samfälld och en enkel sång, som går till kungen fram! Var honom trofast och hans ätt, gör kronan på hans hjässa lätt, och all din tro till honom sätt, du folk av frejdad stam! 18

19 A. STATSCEREMONIER A 6 Statsbesök A 6 Historik Hedersbetygelser i samband med utländska statschefers besök har rötter från medeltiden. Statsbesök i dess nuvarande form kom att utvecklas under talet. Enligt internationell praxis krävs en viss miniminivå på militära och civila hedersbetygelser. Eskortskvadron passerar Gustav Adolfs Torg i Stockholm i samband med statsbesök 19

20 A. STATSCEREMONIER A 6 Allmänt och omfattning Ett utländskt statsbesök i Sverige varar normalt i tre dagar med ankomst en tisdag och hemresa på torsdagen. Under ankomstdagen sker det officiella mottagandet i Stockholm. Vid ankomst med flyg skall följande genomföras: Flygeskort (se CerR FM 2), paradering på flygplatsen (se CerR FM 2), biltransport till startplats för kortege, kortege genom staden (se CerR FM 6), välkomstceremoni på Kungl Slottets inre borggård samt paradering inne i slottet. Vid ankomst med fartyg skall följande genomföras: Eskort av marinen (se CerR FM 2), embarkering av kungaslupen Vasaorden för transport till kaj, som regel nedanför Nationalmuseum eller Logårdstrappan (se CerR FM 4), salut (se CerR FM 7), paradering (se CerR FM 2), kortege genom staden (se CerR FM 6), välkomstceremoni på Kungl Slottets inre borggård samt paradering inne i slottet. Om ankomsten sker till Logårdstrappan äger inte kortege genom staden rum. Den kungliga vagnen lämnar yttre borggården 20

21 A. STATSCEREMONIER Vid ankomst med järnväg skall följande genomföras: Mottagande och paradering (se CerR FM 2) i anslutning till den kungliga vänthallen på Stockholms centralstation, kortege genom staden, (se CerR FM 6), välkomstceremoni på Kungl Slottets inre borggård samt paradering inne i slottet. Andra besöksdagen genomförs som regel inga militära ceremonier. Parader efter välkomstceremonien under pågående statsbesök utförs som regel ej förrän i anslutning till avskedsceremoni på Kungl Slottet samt vid avfärd från Sverige. Sista dagen tillbringas ofta i annan del av landet, där sedan avskedsceremoni (se CerR FM 2) även kan äga rum. Paraderande trupp skall bära trupparaddräkt (motsv). Fältparaddräkt får bäras efter tillstånd av överkommendanten i Stockholm. Representanter ur Försvarsmakten som ej är truppförande befäl och som deltar i välkomstceremonien på inre borggården skall bära daglig dräkt. A 6 Genomförande Genomförande i detalj framgår av garnisonsorder som utfärdas för varje särskilt tillfälle av överkommendanten i Stockholm. I Stockholm Liten honnörsstyrka (3+24 man med förbandsfana) utan musikkår (se CerR FM 2) skall paradera på flygplats, kaj respektive järnvägsstation. Kortege skall genomföras som hästanspänd kortege eller bilkortege från startplats (Hovstallet, Armémuseum, ankomstkaj eller Stockholms centralstation). Stor beriden eskort ur Livgardet (se CerR FM 6) skall medverka. Beriden eskort deltar normalt även vid bilkortege. Häckbildning (se CerR FM 2) skall ske med ca 50 man i anslutning till omlastningsplatsen och med ca 500 man från Gustav Adolfs Torg längs Norrbro Slottsbacken Skeppsbron Slottsbacken över yttre borggården intill västra valvet på Kungl Slottet. Härvid nyttjas förband främst från Stockholms närhet. Även hemvärn kan paradera. Salut (se CerR FM 7) skall avges genom marinens försorg. 21

22 A. STATSCEREMONIER A 6 Militärmusikkårer skall medverka på Gustaf Adolfs Torg, nedanför Logårdstrappan och på inre borggården samt med spel uppe på Lejonbacken och vid gevärsbron på yttre borggården. Musikavdelning (minst spel) skall medverka uppe i västra trappvalvet. Honnörsstyrka (grenadjärkompani) om 3+80 man (i uniform m/ä, stor parad med björnskinnsmössa) ur Livgardet med svensk tretungad fana skall paradera på inre borggården (se CerR FM 2 och CerR FM 6). Hedersvakt (grenadjärvakt) om 2+40 man (i uniform m/ä, stor parad med björnskinnsmössa) med förbandsfana ur Livgardet skall paradera i trapporna i västra slottsvalvet (se CerR FM 2 och CerR FM 6). Musikavdelning (minst spel) skall medverka i västra slottsvalvet. Hedersvakt (drabantvakt) om 1+24 man (i Karl XI:s drabantuniform) ur Livgardet skall paradera inne i västra slottsvalvet (se CerR FM 6). Efter galamiddagen första dagen skall drabantvakt om 1+12 man (i Karl XII:s drabantuniform) paradera. Militärmusikensemble medverkar normalt vid galamiddag på ankomstdagens kväll. Högvakt (med endast högvaktens fana) och spel skall paradera på gevärsbron enbart i samband med kortege ankomstdagen och i de fall gästande statschef lämnar Kungl Slottet vid avresan tredje dagens förmiddag. Vid avresa från Sverige (oftast ej från Stockholm) Vid hemfärd från flygplats, kaj eller järnvägsstation skall stor honnörsstyrka om 3+44 man med förbandsfana samt militärmusikkår paradera (se CerR FM 2). Liten honnörsstyrka får ersätta stor efter tillstånd av överkommendanten i Stockholm. Ceremonier i övriga delar av Sverige Ceremonier skall genomföras i tillämpliga delar enligt ceremonielet i Stockholm (se även CerR FM 2). Garnisonsorder utfärdas för varje särskilt tillfälle av överkommendanten i Stockholm. 22

23 A. STATSCEREMONIER A 7 Högtidliga audienser A 7 Historik Bruket att med högtidliga audienser mottaga särskilda sändebud från främmande makt härstammar från renässanstiden, då behovet av att upprätthålla goda kontakter med främmande makter ökade. I Sverige utvecklades detta av Gustav Vasa och framför allt under stormaktstiden. Det blev vanligt att man skickade en ambassad till ett land i särskilt syfte, dvs ett sändebud åtföljt av ett stort följe som medförde dyrbara gåvor. Ceremonier, såväl för att markera det egna landets makt som för att visa artighet mot det främmande sändebudet, kom att bli ett mycket viktigt inslag i det internationella utbytet. Under Wienkongressen 1815 antogs bestämmelser för suveräna staters beskickningar hos varandra. De nu gällande bestämmelserna finns reglerade i 1961 års Wienkonvention. De diplomatiska sändebuden, under senare år oftast med ambassadörs titel, företräder sitt lands statschef och har sedan lång tid tillbaka visats särskilda hedersbetygelser. Det ceremoniel som används i våra dagar har varit relativt oförändrat sedan slutet av 1800-talet och har sin motsvarighet i andra länder. Allmänt och omfattning Konungen mottar utländska ambassadörer i högtidlig audiens efter hand som dessa tillträder sin tjänst i Sverige. De lämnar i samband med audiensen sina kreditivbrev, dvs fullmakten på sin behörighet att företräda sina respektive länder. De högtidliga audienserna planeras och genomförs i samverkan mellan hovet och utrikesdepartementet. Av praktiska skäl äger högtidliga audienser rum med 3 4 ambassadörer per gång vid 3 4 tillfällen per halvår. En ambassadör i taget (med en halvtimmes mellanrum) körs tillsammans med introduktören för främmande sändebud i hästanspänd galavagn ur Hovstallet från utrikesdepartementet till Kungl Slottet, förbi paraderande högvakt på yttre borggården, till östra slottsvalvet, där urstigning sker. Därefter går ambassadören med åtföljande ambassadpersonal i procession förbi den paraderande hedersvakten upp till audiensvåningen, där ambassadören ensam träffar Konungen under minuter. Därefter föreställs åtföljande ambassadpersonal för Konungen. Motsvarande procession äger rum då ambassadören lämnar audiensvåningen, varefter avfärd med bil sker genom södra slottsvalvet. 23

24 A. STATSCEREMONIER A 7 Genomförande Genomförande i detalj framgår av garnisonsorder som utfärdas för varje särskilt tillfälle av överkommendanten i Stockholm. Hedersvakt (grenadjärvakt) om 3+24 man ur Livgardet (i uniform m/ä, stor parad med björnskinnsmössa) med Svea livgardes fana samt minst en militärmusikavdelning skall bilda häck i trappan inne i östra slottsvalvet upp till audiensvåningen (se CerR FM 2). Om möjligt skall även militärmusikkår delta på inre borggården. Högvakten skall paradera på yttre borggården med högvaktens fana och spel. Utanför Konungens audiensrum skall vakthavande majorer ur Livgardet och högvakten paradera. Officerare ur Livgardet skall bära uniform m/ä, stor parad med epåletter samt mössa, sidogevär, vaktbricka och vaktkäpp. Vakthavande major ur högvakten skall bära paraddräkt med skärmmössa samt vaktbricka/ dagtjänsttecken, vaktkäpp och sidogevär. Här posterar även två kammarpager ur Försvarsmakten. De har bl a till uppgift att öppna och stänga dörren till audiensrummet. Kungl Husgerådskammaren, Fotograf Alexis Daflos Vakthavande majorer och kammarpager utanför Konungens audiensrum 24

25 A. STATSCEREMONIER A 8 Kungliga besök vid förband (motsv) A 8 Historik Traditionen med kungliga besök vid och inspektioner av militära förband går i Sverige tillbaka till den tid då Konungen var högste befälhavare över rikets försvarskrafter. Större mönstringar av förbanden hölls särskilt i samband med stora övningar. Dessa leddes formellt av Konungen personligen fram till mellankrigstiden. I och med 1974 års regeringsform är Konungen rikets statschef och som sådan Försvarsmaktens främste företrädare. Konungen är general i armén, amiral i marinen samt general i flygvapnet. Konungen var tidigare chef för rikets gardesförband och livregementen (Kungl Maj:ts Liv- och Hustrupper). Idag är Konungen hederschef för Livgardet, Livregementets grenadjärgrupp samt Livregementets husarer. Kungligt besök vid övningen Nordic Peace

26 A. STATSCEREMONIER A 8 Allmänt Då Deras Majestäter eller utländskt statsöverhuvud besöker ett förband skall nedanstående ceremoniel genomföras (se även CerR FM 2). Stor fanvakt (motsv) (1+1+8) skall med förbandets fana (motsv) samt beroende på de lokala förhållandena honnörsstyrka (liten honnörsstyrka) och om möjligt militärmusikkår paradera vid ankomsten (se CerR FM 2). Personal som inte ingår i paraderande styrka bör om möjligt ställas upp som åskådare på flankerna. Honnör vid Konungens (Regentens), Drottningens, Tronföljarens eller utländskt statsöverhuvuds embarkering/debarkering på marinens fartyg samt honnör med relingsmanning skall genomföras enligt CerR FM 4. Genomförande Före ankomst till plats A Signalen givakt skall blåsas, varvid chefen för honnörsstyrkan kommenderar Givakt! Vid plats A Förbandschef (motsv) samt av förbandet utsedd förare av Konungens kommandotecken (lägst major/örlogskapten) skall möta när Konungen med uppvaktning stiger ur bilarna. Chefen för honnörsstyrkan (eller annan utsedd) skall kommendera: Blås paradmarsch! Stabschefen (motsv) anvisar åskådarplats för dem i uppvaktningen som ej deltar i mottagningsceremonien. Kommandotecknet skall föras i givakt på stället och under marsch under hela ceremonien (se kap B 6). 26

27 A. STATSCEREMONIER A 8 A 5 m B 5 m Exempel på mottagning av kungligt besök Förbandschefen (motsv) ordnar processionen: 1. Konungen 2. Konungens stabschef, 2 m bakom Konungen 3. Konungens vakthavande adjutant, till vänster och i höjd med stabschefen 4. Förare av Konungens kommandotecken, till höger och i höjd med stabschefen 5. Förbandschef till vänster och i höjd med Konungen. Vid inspektionen går förbandschefen i höjd med Konungen och på motsatt sida till det inspekterade förbandet När processionen startar från plats A skall chefen för honnörsstyrkan kommendera Skyldra gevär, fana (motsv) skall föras till hälsning och paradmarsch skall spelas tills Konungen stannat vid plats B. Om helt förband är uppställt, skall stf chef lämna av förbandet. 27

28 A. STATSCEREMONIER A 8 Vid plats B Chefen för honnörsstyrkan skall lämna av (stor salut och hälsning med fana). Exempel: Ers Majestät! Fanvakt och honnörsstyrka ur Kungl Skaraborgs regemente jämte Arméns musikkår uppställda för inspektion! Om Konungen hälsar med t ex God dag, soldater! skall detta unisont besvaras av samtliga med Gud bevare Konungen! (Se även följande avsnitt angående hälsning, tilltal m m.) Kungssången skall spelas och sjungas (skyldrande trupp sjunger ej). Inspektionen skall därefter ske i ordning fanvakt (motsv), honnörsstyrka (alternativt hela förbandet) och musikkår varvid honnörsstyrkechefen skall åtfölja Konungen (se CerR FM 2). Inspektionsmarsch (förbandsmarsch) skall spelas och truppen skall skyldra tills dess att musikkåren passerats. Då skall chefen för honnörsstyrkan kommendera I armen (i handen) gevär! Ceremonien kan avslutas med att Konungen hälsar på särskilt inbjudna. Då Tronföljaren inspekterar skall fanan föras till givakt, liten salut göras med sabel och paradmarsch skall spelas. Kommandotecken skall ej föras och kungssången skall ej sjungas. Då annan kunglig person inspekterar sker genomförandet enligt bestämmelser för Tronföljaren ovan dock spelas ej paradmarsch. Hälsning och tilltal m m Vid hälsning Kunglig person som hälsar t ex God dag sjömän Truppen skall svara Konungen Gud bevare Konungen! Drottningen Gud bevare Drottningen! Kronprinsessan God dag Kronprinsessan! Övrig kunglig person God dag Prinsen/Prinsessan! Utländsk kunglig person (Meddelas vid varje särskilt tillfälle) Om Kronprinsessan eller God dag Kronprinsessan (motsv) annan kunglig person är Regent Regenten! 28

29 A. STATSCEREMONIER Vid tilltal Kunglig person Konungen Drottningen Konungen och Drottningen gemensamt Kronprinsessan och övriga kungliga personer, enskilt Kronprinsessan och övriga kungliga personer, gemensamt Utländsk kunglig person Skall tilltalas Ers Majestät Ers Majestät Eders Majestäter Ers Kunglig Höghet Eders Kungliga Högheter (Meddelas vid varje särskilt tillfälle) A 8 Exempel på inledning av förbandschefs (motsv) anförande: E(de)rs Majestät(er)! E(de)rs Kunglig(a) Höghet(er)! E(de)rs Excellens(er)! Herr (Fru) Statsråd, Herr (Fru) Landshövding, Mina damer och herrar! Då man talar om Kunglig person Skall omtalas Förkortas Konungen Hans Majestät (Konungen)* H.M.K. Drottningen Hennes Majestät (Drottningen)* H.M.D. Konungen och Drottningen Deras Majestäter (Konungen gemensamt och Drottningen)* DD.MM. Kronprinsessan och övriga Hennes/Hans Kunglig Höghet kungliga personer, enskilt (Kronprinsessan/Prins NN osv)* H.K.H. Kronprinsessan osv Kronprinsessan och övriga Deras Kungliga Högheter kungliga personer (Kronprinsessan/Prins/ Prinsessan NN osv )* Utländsk kunglig person (Meddelas vid varje särskilt tillfälle) * Orden Konungen, Drottningen, Kronprinsessan, Prins och Prinsessa kan utlämnas vid upprepat omtal då risk för missförstånd ej föreligger. 29

30 A. STATSCEREMONIER A 9 A 9 Statsbegravning och kunglig begravning Historik Statsbegravningar och då framför allt Konungens (regentens) begravning har sedan medeltiden omgetts av ceremonier. Gustav Vasas begravning 1560 med ett milslångt begravningståg mellan Stockholm och Uppsala kom att bli förebild för senare tider. Försvarets centrala plats i denna ceremoni går tillbaka till Konungens befattning som högste befälhavare över rikets försvarskrafter. Statsbegravning kan förekomma också för andra personer om regeringen så bestämmer. Även andra kungliga begravningar än Konungens/regentens görs traditionellt till föremål för försvarets hedersbetygelser. Hedersvakt vid Prins Bertils kista

31 A. STATSCEREMONIER Statsbegravning A 9 Militär medverkan vid begravning se CerR FM 2. Flaggning se kap B 2. Beriden eskort se CerR FM 6. Honnörsstyrka (grenadjärkompani) se CerR FM 2 och CerR FM 6. Häckbildning se CerR FM 2. Salut se CerR FM 7. Paraderande trupp, fanvakter m fl skall bära trupparaddräkt (fältparaddräkt) med utmärkelser och sidogevär/eldhandvapen och med sorgband på vänster överarm (även på ytterplagg). Särskilt avdelad militär personal ingående i kistvakt, banérförare m fl skall bära paraddräkt med utmärkelser och sidogevär samt med sorgband på vänster överarm (även på ytterplagg). Inbjuden militär personal skall vid begravningsakten bära uniform enligt inbjudan. Genomförande i detalj framgår av garnisonsorder utfärdad för varje särskilt tillfälle av överkommendanten i Stockholm. Åtgärder i samband med statsbegravning När Konungen, Drottningen eller Tronföljaren har avlidit skall örlogsflagga i land samt örlogsflagga på fartyg som är förtöjt eller till ankars föras på halv stång från och med den tidpunkt när dödsfallet tillkännagetts officiellt fram till den tidpunkt när begravningen har avslutas, om inte överbefälhavaren, eller den han bestämmer, beslutat annorlunda. Så snart begravningsakten är avslutad skall flaggan hissas i topp. Dödsbudsdagen och begravningsdagen skall stor örlogsflagga användas (om inte väderförhållandena föranleder annat) och tvärskurna flaggor föras på övriga stänger inom militär garnison. Utländsk flagga, som förs som hedersbevisning mot besökare, skall alltid föras i topp. Försvarsmakten har, vad gäller förandet av örlogsflagga, anvisningsrätt gentemot de andra myndigheter som använder denna, dvs Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt och Statens försvarshistoriska museer. Försvarsmaktens hanterande av flaggor följs ofta av civila myndigheter, näringslivet och allmänheten. Det åvilar Försvarsmaktens centrala, regionala och lokala förband, staber m m att i nämnda hänseende ta kontakt med (upplysa) företrädare för samhällets civila grenar. 31

32 A. STATSCEREMONIER A 9 Sorgtecken Sorgtecken till uniform (svart armbindel, 120 mm bred) skall bäras på vänster överarm på livplagg (vapenrock, jacka, uniformskavaj) och kappa/trenchcoat vid Konungens eller Drottningens frånfälle, av allt befäl i tjänst av sergeants grad och högre till daglig dräkt, vardagsdräkt, paraduniformer och musikuniformer, under den tid flaggan enligt ovan förs på halv stång. Bärande av sorgtecken till övriga uniformer bestäms i särskild ordning. Sorgflor Sorgflor till fana/standar/örlogsflagga samt på trumma och bastrumma skall anläggas vid Konungens eller Drottningens frånfälle och föras under den tid flaggan enligt ovan förs på halv stång. Riksbaneret och Serafimerbaneret Riksbaneret, eskorterat av en honnörsstyrka (grenadjärkompani), skall vid Konungens begravningsprocession föras enligt särskilda anvisningar. Serafimerbanerets förande regleras i särskild ordning. Riksbaneret förs i högtidlig procession i samband med Gustav VI Adolfs begravning

33 A. STATSCEREMONIER Sorgesalut Sorgesalut om 2 x 21 skott skall avges endast vid statschefens begravning. Sorgesalut om 21 skott må avges vid annan kunglig begravning enligt statschefens bestämmande och vid statsbegravning, i övrigt enligt regeringens bestämmande. Första skottet skall skjutas så att det hörs i kyrkan när första skoveln mull faller på kistan (se CerR FM 7). A 9 Kistvakt, begravning, häckbildning, eskort m m Överbefälhavaren beordrar Försvarsmakten att ställa resurser till förfogande. Genomförandet beordras på garnisonsorder av överkommendanten i Stockholm. Kungliga begravningar (ej statsbegravning) Allmänt Prins Bertils begravning 1997 hade en omfattning som liknande en statsbegravning enligt ovan. Vid Prinsessan Sibyllas begravning 1972 gavs sorgesalut (21 skott) från Skeppsholmens salutstation under begravningsakten. Hedersvakt (grenadjärvakt) uppställdes vid ingången till Slottskyrkan (för att senare bilda häck på inre borggården) och beriden eskort medföljde begravningsprocessionen till den kungliga begravningsplatsen i Hagaparken. Representanter för frivilliga försvarsorganisationer och civila organisationer bildade dels hedersvakt vid kistan i Slottskyrkan före begravningsakten och dels häck i Slottsbacken. Två kistbärarlag om vardera åtta officerare (lägst majors grad) samt militärmusikkår medverkade. Försvarsmakten flaggade på halv stång. Flaggning När någon annan person inom Konungahuset har avlidit skall örlogsflagga i land samt örlogsflagga på fartyg som är förtöjt eller till ankars föras på halv stång den dag dödsfallet tillkännages officiellt samt den dag begravningen äger rum fram till den tidpunkt när begravningen har avslutats. Så snart begravningsakten är avslutad skall flaggan hissas i topp. Särskilda bestämmelser Försvarsmakten kan, efter önskemål från Konungen, föreskriva att flaggning på halv stång skall genomföras på annat sätt än vad som redovisats ovan sorgtecken till uniform och sorgflor till fana (motsv), trumma och bastrumma utöver vad som ovan anges, skall anläggas även i samband med andra dödsfall inom det Kungl Huset sorgesalut med en salutomgång (21 skott) avges. 33

34 A. STATSCEREMONIER A 10 A 10 Övriga ceremonier och hedersbetygelser Förordning med bestämmelser för Försvarsmaktens personal, SFS 1996:927; utfärdad den 26 september kap. Personalens medverkan i ceremonier, idrottstävlingar m.m. 1 Militär personal svarar för vakttjänsten vid statschefens residens. Närmare bestämmelser om högvakten meddelas av Försvarsmakten. Allmänt och omfattning En av Försvarsmaktens viktiga utåtriktade verksamheter är ceremonierna i anslutning till högvakts- och postavlösningar vid Stockholms och Drottningholms slott. Försvarsmakten medverkar även vid andra offentliga ceremonier och evenemang som t ex de kungliga akademiernas högtidsdagar doktorspromotioner (salutskjutning) jubileer internationella tävlingar som genomförs i Sverige större prisutdelningar, militära tattoo o dyl. Pågående högvakt ur flygvapnet 34

35 A. STATSCEREMONIER Högvaktstjänst Drygt åskådare beräknas årligen bevittna högvaktsceremonierna på yttre borggården vid Stockholms slott. Åskådarnas uppfattning om Försvarsmakten grundar sig i mycket på hur ceremonien genomförs. Det innebär stora krav på de förband som bestrider högvaktstjänsten. Högvaktstjänsten vid Stockholms och Drottningholms slott skall genomföras enligt CerR FM 8. Fastställda vaktturlistor för närmaste kvartalet, preliminära vaktturlistor för därpå följande kvartal samt kompletterande anvisningar och detaljbestämmelser till berörda förband och musikkårer skall utfärdas löpande på garnisonsorder av överkommendanten i Stockholm. Sammanhållande högvaktsansvarig skall utses inom högvaktsgivande förband. Högvaktstjänsten bör även utnyttjas för upplysnings- och informationsverksamhet (såväl avseende Försvarsmakten som eget förband) i anslutning till högvaktsceremonierna. Denna kan ske t ex före avmarsch till Kungl Slottet eller efter genomdragning (på Högvaktsterrassen eller på Mynttorget). Samverkan med överkommendantens i Stockholm garnisonsavdelning skall därvid alltid ske i god tid. Information som lämnas och andra aktiviteter i anslutning till högvaktstjänsten skall präglas av stramhet högvaktstjänsten är ett representativt deltagande i en statsceremoni. A 10 Traditionell hedersbetygelse för Konungen och utländska statschefer Historik När skålen för Konungen tillkom har inte med bestämdhet kunnat fastställas. Traditionen att tillägna honom den första skålen torde dock ha gamla anor, särskilt inom försvaret. Inom Försvarsmakten tillämpas den alltjämt vid officiella högtider med måltid som en hyllning åt Konungen, även om denne inte är närvarande. Kunglig skål kan drickas även för annan kunglig person som deltar i officiell måltid. Vid särskilda tillfällen kan kungssången sjungas efter Konungens skål. 35

36 A. STATSCEREMONIER A 10 Allmänt Konungens skål skall anbefallas av den chef i vars regi officiell måltid äger rum inom förbandet (motsv). Skålen introduceras och utbringas stående av den som leder måltiden, exempelvis förbandschefen. Exempel: Hans Majestät Konungens skål eller När krigsmän är församlade är det sed att den första skålen tillägnas Hans Majestät Konungen. Jag får därför i underdånighet utbringa en skål för Hans Majestät Konungen. Övriga närvarande reser sig, fattar glasen (som hålls framför kroppen ungefär i samma höjd som översta knappen i en vapenrock) och riktar blicken mot förbandschefen. Denne upprepar (Hans Majestät) Konungens skål och dricker, varvid övriga deltagare gör detsamma. Glaset återförs till utgångsläget, blicken riktas rakt fram och därefter ställs glaset på borden, med rättning på värden. Förbandschefen utbringar ett leve för Konungen genom orden Leve Konungen, vilket besvaras med fyra taktfasta hurrarop. Militär personal står i enskild ställning. Om Konungen är närvarande skall, annars får, kungssången därefter sjungas med lämplig försångare eller intoneras av musikkår när sådan deltar. Inom marinen sjungs kungssången endast om Konungen är närvarande. Om det vid en officiell tillställning finns företrädare för annan nation närvarande, kan vederbörande statschef därefter hedras med en motsvarande skål (ej nationalsång, motsv). Med rättning på chefen sätter sig alla igen. Vinglasen får ej röras förrän Konungens skål har utbringats. I mindre högtidliga sammanhang kan Konungens skål drickas utan att leve och kungssång följer. 36

37 A. STATSCEREMONIER Skål för främmande statsöverhuvuden Då utländsk hedersgäst deltar kan man med de utländska gästerna komma överens om följande: Den svenske värden utbringar en skål för det utländska statsöverhuvud (länderna i fransk bokstavsordning, se bilaga B 2:1) som representeras av gästerna. Exempel 1: Jag utbringar en skål för Hennes Majestät Drottning Margrethe den andra av Danmark och republiken Finlands president Tarja Halonen. Exempel 2: Ladies and gentlemen, Her Britannic Majesty, Queen Elizabeth the Second. Denna skål besvaras omgående av den (utsedde) utländske hedersgästen som utbringar en skål för Konungen av Sverige (ej åtföljd av leven eller kungssången). Om ett flertal stater är representerade utbringas lämpligen en gemensam skål (normalt på engelska) för dessa. Exempel: Ladies and gentlemen, the Heads of State of Nations here represented. Denna skål besvaras omgående av den (utsedde) utländske hedersgästen, som utbringar en skål för Hans Majestät Konungen av Sverige (ej åtföljd av leven eller kungssången). A 10 37

38 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN 38

39 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B. Flaggor, fanor (motsv) och tecken 39

40 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 1 B 1 Definitioner Flagga Tecken som förs hissat på fast flaggstång eller mast. Nationsflagga (se kap B 2) Tvärskuren flagga Tretungad flagga Kunglig flagga Örlogsflagga Örlogsgös (se även CerR FM 4) Signalflagga (se CerR FM 4) Förbandsflagga (se kap B 2) Övriga flaggor, t ex internationella (se kap B 2) Fälttecken Tecken som förs på stång till fots, till häst eller på/i fordon framför ett förband. Fälttecken indelas i fanor, standar, dragonfanor och flaggor (se kap B 4). Kommandotecken Tecken som förs på stång till fots, till häst eller på/i fordon alternativt hissas ombord för att visa uppehållsplats för vissa högre chefer (se kap B 6 och CerR FM 4). Särskilda tecken Tecken som förs på stång till fots, till häst eller på/i fordon alternativt hissas ombord för att visa uppehållsplats för vissa chefer och andra högre befattningshavare (se kap B 6 och CerR FM 4). 40

41 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Befälstecken B 1 Tecken som förs på örlogsfartyg och marinens båtar (se CerR FM 4). Flaggmän kan i vissa fall föra befälstecken (amiralsflagga) i stället för kommandotecken på fordon. Förbandschefstecken Tecken som förs ombord på örlogsfartyg (se CerR FM 4). Övriga tecken Jourtecken och frånvarotecken förs ombord på örlogsfartyg som ligger för ankar (se CerR FM 4). Chefsskylt Tecken som förs på fordon för att utvisa att chef eller särskild befattningshavare med rätt att föra kommandotecken eller särskilt tecken färdas i bil/luftfarkost. Chefsskyltar förs även av förbandschefer (se kap B 4). Fordonsskylt Tecken som förs på fordon och visar vilken chef som färdas i fordonet (se ovan) eller vilket förband fordonet tillhör (se kap B 4). Stabsskylt Tecken som utmärker var staben är belägen vid ett visst förband (se kap B 4). 41

42 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 B 2 Nationsflagga, kunglig flagga och örlogsflagga Historik Korsflaggor fanns i Norden redan på medeltiden. När den svenska blågula korsflaggan tillkom har inte med bestämdhet kunnat fastställas. Den var emellertid allmänt i bruk som statsflagga från slutet av 1500-talet. Från början var flaggan tvärskuren eller tvåtungad. På Gustav II Adolfs tid började den tretungade användas. De första bestämmelserna gällande svensk flagga utfärdades år Av dessa framgick att örlogsfartyg och fästningar liksom svenska staten skulle föra tretungad flagga örlogsflagga. Andra fartyg fick ej föra denna. Inom arméns flotta/skärgårdsflottan användes även en helblå örlogsflagga under tiden Bruket av flaggan hade från början rent praktiska syften. Den var ett nationalitetsmärke på haven och tjänade som sinnebild för den svenska statsmakten. I land kom den även att användas som beteckning på staten tillhöriga fästningar och andra byggnader. I dag är flaggan symbolen för vårt fosterland, vår frihet och vår nationella sammanhållning. Den tretungade flaggan används numera endast av Kungahuset och som örlogsflagga av Försvarsmakten samt, enligt föreskrift som regeringen bestämmer, av andra myndigheter som bedriver militär verksamhet. När en sådan flagga är befälstecken, markeras detta genom en särskild beteckning i övre inre fältet (SFS 1994:697). I övrigt används den tvärskurna flaggan. 42

43 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Tvärskuren flagga Lagar Lag om Sveriges flagga, SFS 1982:269; utfärdad den 29 april 1982 Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande. 1 Sveriges flagga är blå med ett gult kors. Korset är vinkelrätt ställt mot flaggans kanter. 2 Flaggan är tvärskuren eller tretungad. Den tvärskurna flaggans höjd förhåller sig till dess längd som 10 till 16. På de inre fälten förhåller sig höjden till längden som 4 till 5 och på de yttre som 4 till 9. Den tretungade flaggans höjd är hälften av dess längd, tungorna medräknade. De yttre fälten är, bortsett från tungorna, lika stora som de inre, och fältens höjd förhåller sig till deras längd som 4 till 5. De yttre tungornas ytterkanter bildar inte vinkel med flaggans över- eller underkant. Tungorna utgör förlängningar av de yttre fälten och korsarmen. Korsarmarnas bredd motsvarar hälften av höjden på vart och ett av fälten. 43

44 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 3 Flaggans färg är ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset. Närmare föreskrifter om färgnyanserna meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag om ändring i lagen (1982:269) om Sveriges flagga, SFS 1994:697; utfärdad den 19 maj 1994 Enligt riksdagens beslut föreskrivs lagen att 4 lagen (1982:269) om Sveriges flagga skall ha följande lydelse. 4 Statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det Kungliga Huset får använda tretungad flagga med eller utan stora eller lilla riksvapnet på ett vitt fält i korsets mitt. Den tretungade flaggan används som örlogsflagga av Försvarsmakten och enligt föreskrifter som regeringen bestämmer av andra myndigheter som bedriver militär verksamhet. När en sådan flagga är befälstecken, markeras detta genom en särskild beteckning i övre inre fältet. I övrigt används den tvärskurna flaggan. Flaggan får inte i vidare mån än som följer av första och andra styckena förses med märken, bokstäver eller andra tecken. Förordningar Förordning om allmänna flaggdagar, SFS 1982:270; utfärdad den 29 april 1982 Regeringen föreskriver följande. Allmänna flaggdagar är den 1 januari; nyårsdagen den 28 januari; Konungens namnsdag den 12 mars; Kronprinsessans namnsdag påskdagen den 30 april; Konungens födelsedag den 1 maj pingstdagen den 6 juni; Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag midsommardagen den 14 juli; Kronprinsessans födelsedag den 8 augusti; Drottningens namnsdag 44

45 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN dag för val i hela riket till riksdagen den 24 oktober; FN-dagen den 6 november; Gustaf Adolfsdagen den 10 december; Nobeldagen den 23 december; Drottningens födelsedag den 25 december; juldagen. B 2 Förordning med riktlinjer för färgnyanser i Sveriges flagga, SFS 1983:826 Regeringen föreskriver följande. 2 Färgerna i Svensk Standard med följande NCS-beteckning: för den blå färgen, benämnd flaggblått: 4055 R95B för den gula färgen, benämnd flaggult: 0580 Y10R Då svenska flaggan återges i tryck anges färgerna med följande PMS-beteckningar: Blått PMS 301 U och 301 C; Gult PMS 109 U och 116 C. Förordning om användning av tretungad flagga, SFS 1994:657; utfärdad den 19 maj Regeringen föreskriver följande. 2 Försvarsmakten får meddela ytterligare föreskrifter om förande av örlogsflagga. Förordning om ändring i förordningen (1994:657) om användning av tretungad flagga, SFS 1995:427; utfärdad den 27 april Regeringen föreskriver att 1 i förordningen (1994:657) om användning av tretungad flagga skall ha följande lydelse. 1 Den tretungade flaggan används som örlogsflagga, förutom av Försvarsmakten, av Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Militärhögskolan, Försvarets radioanstalt och Statens försvarshistoriska museer. 45

46 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Förordning om ändring i förordningen (1994:657) om användning av tretungad flagga, SFS 1996:1478; utfärdad den 17 december Regeringen föreskriver att 1 i förordningen (1994:657) om användning av tretungad flagga ordet Militärhögskolan skall bytas mot Försvarshögskolan. Försvarsmaktens föreskrifter för Försvarsmaktens personal, FFS 1997:2; beslutade den 13 januari kap. Hälsning och annan hedersbevisning Flaggning 3 Särskilda bestämmelser finns om flaggors och fanors (motsv) handhavande. Försvarsmaktens föreskrifter om flaggning, FFS 1999:4 beslutade den 7 juni 1999 Försvarsmakten föreskriver med stöd av 2 förordningen (1994:657) om användning av tretungad flagga följande. Inledande bestämmelser 1 Föreskrifterna i denna författning gäller för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt och Statens försvarshistoriska museer utom såvitt avser föreskrifterna i 3, 6, 19, 20 och som endast gäller för Försvarsmakten. 2 Med flagga förstås i dessa föreskrifter flaggduk som hissas på flaggstång eller mast. 3 Chef för förband eller skola (motsv.) skall i lokala bestämmelser ange vilken flaggstorlek som skall gälla vid vissa angivna tillfällen. Hänsyn skall därvid tas till flaggstångens längd. Den största flaggstorleken skall användas på allmänna flaggdagar samt i samband med officiella besök, såvida inte väderförhållandena hindrar detta. 46

47 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Förande av örlogsflagga B 2 Användning 4 Örlogsflagga skall föras på flaggstång på eller invid kanslihus inom ett förbands eller skolas (motsv.) område samt på eller invid huvudbyggnad för myndighet enligt 1. Inom kasernområde (motsv.) får örlogsflagga endast föras på ett ställe. Örlogsflagga skall föras på flaggspel ombord på rustat örlogsfartyg. På sådant fartyg skall även en mindre örlogsflagga, örlogsgös, föras på gösstake i förstäven när fartyget är förtöjt eller till ankars. Örlogsgös får dock inte föras på ubåt eller vissa trängfartyg. Vad som i denna författning föreskrivs om örlogsflagga skall i tillämpliga delar även gälla örlogsgös. 5 Örlogsflagga får inte föras på försvarsanläggningar om sekretessbelagda uppgifter därigenom kan röjas. Särskilda föreskrifter om användning inom Försvarsmakten 6 Örlogsflagga skall utöver vad som anges i 4 föras på eller invid stabsbyggnad som tillhör en enhet som ligger inom eller förfogar över lokaler inom en annan enhets kasernområde, vid tillfällig förläggningsplats som står under militärt befäl, vid salutbatteri, på marinens båtar, på bilar vid officiella besök. Örlogsflagga 47

48 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Tider för örlogsflaggas hissande och nedhalande 7 Vid högsta beredskap skall örlogsflagga vara hissad hela dygnet. 8 Örlogsflagga som förs på fartyg under gång skall vara hissad hela dygnet. Detta gäller dock inte ubåt i undervattensläge. Ubåt skall ha nationalitetsmärke på tornet (se kap B 3). 9 När förhållanden som anges i 7 eller 8 inte föreligger, skall örlogsflagga hissas och halas ned enligt följande. Under tiden den 1 mars till och med den 31 oktober skall flaggan hissas klockan och halas ned vid solens nedgång, dock senast klockan Under tiden den 1 november till och med den sista dagen i februari skall flaggan hissas klockan och halas ned vid solens nedgång. Norr om polcirkeln skall, under den period då solen inte visar sig över horisonten, flaggan hissas klockan och halas ned klockan Örlogsflagga får, efter tillstånd av överbefälhavaren eller den han bestämmer, vara hissad efter solens nedgång. Flaggan skall då vara belyst av strålkastare. Handhavande av örlogsflagga 11 Örlogsflagga får inte beröra marken eller annat underlag utom då den används som bårtäcke vid militärbegravning. 12 Smutsig, urblekt eller trasig örlogsflagga får inte användas. 13 När en örlogsflagga har använts som bårtäcke eller när den blivit så sliten eller fransig att den inte kan repareras, skall den kasseras. Kasserad flagga skall brännas under värdiga former. Örlogsflagga som använts som bårtäcke får dock överlämnas till anhörig. 14 Örlogsflagga skall hissas och halas ned i jämn och långsam takt. Flagglinans parter skall vara sträckta. Flaggan skall vara samlad tills den hissas och genast hopsamlas vid nedhalande. 15 När paradmarsch blåses eller spelas skall hastigheten på hissandet och nedhalandet anpassas till marschen så att örlogsflaggan är i topp respektive nedhalad då paradmarschen är slut. 16 Hissad örlogsflagga skall vara väl i topp och flagglinan sträckt och fäst. Överskjutande del av flagglinan skall fästas upp. Flaggan skall hänga fritt. 17 Skifte av örlogsflagga på en flaggstång som har två flagglinor skall utföras genom att en ny örlogsflagga hissas i topp, varefter den tidigare örlogsflaggan halas ned. 48

49 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Hälsning 18 På örlogsfartyg och båt som för örlogsflagga får hälsning med örlogsflaggan utföras endast som svar på hälsning från handelsfartyg och båtar eller från flagga i land. Härvid skall flaggan sakta halas ned och därefter hissas direkt i topp. På båt som för örlogsflagga får som svar på hälsning från handelsfartyg och båtar eller från flagga i land, i stället för hälsning med örlogsflagga enligt vad som föreskrivs i första stycket, flaggspelet fällas till vågrätt läge och därefter resas till lodrätt läge innan det åter sätts på avsedd plats. B 2 Särskilda föreskrifter om hälsning inom Försvarsmakten 19 När en örlogsflagga hissas eller halas ned skall militär personal som tjänstgör i Försvarsmakten och som bär uniform, om vederbörande kan se flaggan, göra halt och front mot denna samt göra hälsning under den tid flaggan hissas eller halas ned. Trupp skall verkställa hälsning på stället med front mot flaggan. Beväpnad trupp skall, om verksamheten så medger, skyldra gevär. Militära fordon skall stannas, om trafikförhållandena så medger. Blottad fana skall föras till givakt och personal med sabel skall göra stor salut. 20 Hälsning på örlogsflagga ombord skall utföras av militär personal som tjänstgör i Försvarsmakten och som bär uniform och som går ombord på eller lämnar ett rustat örlogsfartyg över landgång eller fallrep. Hälsning skall utföras vid passage av relingen. Om flaggan inte är hissad görs hälsning mot den plats där den brukar föras. Flaggning på halv stång 21 När konungen, drottningen eller tronföljaren har avlidit skall örlogsflagga i land samt örlogsflagga på fartyg som är förtöjt eller till ankars föras på halv stång från och med den tidpunkt när dödsfallet tillkännagetts officiellt fram till den tidpunkt när begravningen har avslutats, om inte överbefälhavaren, eller den han bestämmer, beslutat annorlunda. Så snart begravningsakten är avslutad skall flaggan hissas i topp. När någon annan person inom konungahuset har avlidit skall örlogsflagga i land samt örlogsflagga på fartyg som är förtöjt eller till ankars föras på halv stång den dag dödsfallet tillkännages officiellt samt den dag begravningen äger rum fram till den tidpunkt när begravningen har avslutats. Så snart begravningsakten är avslutad skall flaggan hissas i topp. 49

50 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Örlogsflagga på halv stång Utlyses landssorg eller har andra dödsfall av nationell betydelse inträffat skall örlogsflagga föras på halv stång mellan de tidpunkter som meddelas av överbefälhavaren eller den han bestämmer. 22 På örlogsfartyg under gång skall örlogsflagga föras på halv stång endast vid en ceremoni i anslutning till ett dödsfall eller vid transport av en avlidens stoft. 23 Örlogsflagga skall föras på halv stång enligt vad som föreskrivs i 21 och 22 även om det är en allmän flaggdag. 24 Örlogsflagga som skall föras på halv stång skall först hissas i topp och därefter halas ned en tredjedel av stångens (motsv.) höjd. På fasadstång skall örlogsflagga halas ned till mitten. När örlogsflagga på halv stång skall halas ned, skall den först hissas i topp. 50

51 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Särskilda föreskrifter om flaggning på halv stång inom Försvarsmakten 25 Örlogsflagga i land samt örlogsflagga på fartyg som är förtöjt eller till ankars skall föras på halv stång i samband med dödsfall inom förbandet eller skolan (motsv.) och i övrigt enligt vad chefen för förbandet eller skolan (motsv.) bestämmer. Flaggan skall föras på halv stång den dag dödsfallet inträffar, dock inte förrän de närmast anhöriga har underrättats, och den dag begravningen äger rum. Så snart begravningsakten är avslutad skall flaggan hissas i topp. Örlogsflagga skall föras på halv stång även om det är en allmän flaggdag. B 2 Rätt för förband att föra örlogsflagga i utlandet 26 Svenska förband som befinner sig utomlands får, efter medgivande av överbefälhavaren eller den han bestämmer samt i samråd med den mottagande staten och vid internationell tjänst i förekommande fall även berörd internationell organisation, föra örlogsflagga. Flaggan skall föras enligt vad som gäller i Sverige eller i enlighet med lokala bestämmelser efter beslut av den svenske officer som har högst tjänsteställning i området. Övrig flaggning Tvärskuren flagga 27 Tvärskuren flagga skall föras på en annan flaggstång än den där örlogsflagga förs, inom eller i anslutning till ett militärt område. Finns sådan flaggstång skall tvärskuren flagga föras på allmänna flaggdagar, högtidsdagar och besöksdagar samt i övrigt enligt förbands- eller skolchefs (motsv.) bestämmande. Tider för tvärskuren flaggas hissande och nedhalande 28 Vad som i 8 och 9 föreskrivs om tider för örlogsflaggas hissande och nedhalande skall även gälla i fråga om tvärskuren flagga som förs på båt eller fartyg som disponeras av Försvarsmakten. Vad som i 9 och 10 föreskrivs om tider för örlogsflaggas hissande och nedhalande och om belysning skall även gälla i fråga om tvärskuren flagga som förs i land. 51

52 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Handhavande av och hälsning på tvärskuren flagga 29 Vad som i föreskrivs om handhavande av örlogsflagga skall även gälla i fråga om tvärskuren flagga. Militär personal som tjänstgör i Försvarsmakten och som bär uniform skall, på sätt som föreskrivs i 19, hälsa på tvärskuren flagga som hissas eller halas ned vid ceremoniella tillfällen. Tvärskuren flagga utomlands 30 Svensk militär enhet som deltar som representant för Försvarsmakten vid utställning, uppvisning eller liknande i utlandet får, efter medgivande av den mottagande staten, föra tvärskuren flagga. Flaggan skall föras enligt vad som gäller i Sverige eller, efter överenskommelse med den på platsen ansvarige, i enlighet med lokala bestämmelser. Flaggvimpel 31 Med flaggvimpel avses i dessa föreskrifter en flaggduk i form av ett långt band som smalnar av till en spets och hissas på flaggstång eller mast. Blågul flaggvimpel får inte ha gult kors. Flaggvimpeln skall föras med det blåa fältet uppåt. Flaggvimpelns längd skall vara en tredjedel av stångens höjd. En flaggvimpel får inte ersätta en örlogsflagga. 32 En flaggvimpel får föras på en annan flaggstång än den där örlogsflagga förs, inom eller i anslutning till ett militärt område, om tvärskuren flagga inte är hissad. En flaggvimpel får inte föras på en flaggstång i omedelbar närhet av en stång med örlogsflagga. En flaggvimpel får vara hissad även efter solens nedgång. Utländsk nationsflagga och internationell flagga 33 Utländsk nationsflagga eller internationell flagga får föras på flaggstång inom eller i anslutning till ett militärt område när förband eller skola (motsv.) har officiellt utländskt besök eller besök från en internationell organisation. Vid flaggning inom eller i anslutning till ett kasernområde eller en stabsbyggnad skall svensk flagga inta främsta platsen. Vid ojämnt antal flaggstänger skall svensk flagga föras i mitten. Om flaggstängerna är av jämnt antal skall svensk flagga föras på den flaggstång som står till höger av de båda stängerna i mitten, om man står vänd i samma riktning som paradriktningen. 52

53 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Sv B 2 Flaggning med svensk, utländska och internationell organisations flaggor (paradriktning från huset) 34 Utländska nationsflaggor och internationella flaggor skall placeras utgående från landets respektive organisationens namn på franska språket. I samband med övningar inom ramen för Partnerskap för fred och motsvarande övningar får dock placering ske utgående från namnet på engelska språket enligt NATO-standard. Flaggorna skall placeras i bokstavsordning, på franska respektive engelska språket, från hedersplatsen och utåt, varannan till höger och varannan till vänster, om man står vänd i samma riktning som paradriktningen. Utländska nationsflaggor skall placeras före internationella flaggor. På överblivna flaggstänger skall svensk tvärskuren flagga föras. 35 Utländsk nationsflagga eller internationell flagga får inte föras på halv stång om inte medgivande har lämnats av en officiell representant för vederbörande nation respektive organisation. 36 Militär personal som tjänstgör i Försvarsmakten och som bär uniform skall hälsa på utländsk nationsflagga och internationell flagga enligt vad som föreskrivs om hälsning på örlogsflagga i 19 och

54 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Annan officiell flagga 37 Om en flagga som har godkänts av överbefälhavaren eller den han bestämmer, såsom förbandsflagga, eller en landskaps- respektive kommunflagga skall föras, skall den placeras utanför utländska nationsflaggor, FN-flaggan och EU-flaggan men innanför övriga internationella flaggor. Egen landskaps- respektive kommunflagga skall placeras främst i respektive kategori. Icke officiell flagga 38 Icke officiell flagga, såsom kompani-, skol-, företags- och liknande flagga, får föras på en flaggstång inom ett militärt område enligt förbands- eller skolchefs (motsv.) bestämmande. En sådana flagga får dock inte föras på en flaggstång som ingår i en grupp stänger där örlogsflagga, tvärskuren svensk flagga, utländsk nationsflagga eller internationell eller annan officiell flagga förs eller på en flaggstång i omedelbar närhet av en sådan grupp flaggstänger. Undantag 39 Överbefälhavaren eller den han bestämmer får medge undantag från föreskrifterna i denna författning. Försvarsmaktens övriga bestämmelser om flaggning Flaggor på eller i anslutning till Försvarsmaktens byggnader skall om inte speciella skäl framtvingar avsteg ha storlekar med hänsyn till flaggstångens höjd. Under allmänna flaggdagar och sön- och helgdagar samt på salutstationer i samband med salut används stor flagga, där dukens längd utgör en tredjedel av flaggstångens höjd. Under övriga dagar används normalflagga, där dukens längd utgör en fjärdedel av flaggstångens höjd. Vid otjänlig väderlek får s k stormflagga användas, där dukens längd som regel motsvarar normalflaggans höjd. 54

55 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Stor och liten flaggning Stor flaggning i land innebär att stor örlogsflagga är hissad på ordinarie flaggstång samt att tvärskuren flagga är hissad på övriga flaggstänger. Liten flaggning i land innebär att örlogsflagga är hissad på ordinarie flaggstång. Vimplar får vara hissade på övriga flaggstänger. Stor och liten flaggning ombord enligt CerR FM 4. B 2 Genomförande Flaggans hissande (nedhalande) i land I god tid före örlogsflaggans hissande skall dagbefäl (enlig vederbörande chefs bestämmande) avdela personal för flaggans(ornas) hissande och vid behov instruera dem hur flaggan skall fästas och hissas samt om innebörden av aktuella signaler ( givakt och fortsätt ) samt paradmarsch kontrollera att rätt flaggstorlek används samt att flaggan(orna) är hel(a) och ren(a) kontrollera rätt tid förvissa sig om att signalgivare om sådan är avdelad finns på plats samt vid behov instruera denne. I annat fall kontrollera att bandspelare (motsv) med respektive försvarsgrens paradmarsch är iordningsställd. I vissa fall kan även hel musikkår vara avdelad. Personal (normalt 2 man), som avdelats för örlogsflaggans hissande skall, när den anländer med flaggan till flaggstången kontrollera och ordna att flagglinor inte är snodda eller har knutar fästa flaggan vid flagglinan 1. man sträcker upp den hissande flagglinan 2. man håller flaggan väl samlad beredd att hjälpa ut flaggan, så att den omedelbart blåser klar samt sträcker snabbt upp flagglinans andra part. Vid örlogsflaggans nedhalande iakttas ovanstående anvisningar i tillämpliga delar. Hissande (nedhalande) Före flaggans hissande (nedhalande) skall dagbefäl och eventuella signalgivare marschera ut till lämplig plats framför den byggnad (plats) där örlogs- 55

56 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 2 flaggan skall hissas (nedhalas). Tidpunkten för utmarschen skall avpassas så att halt med vändning mot flaggstången (flaggan) görs en minut innan flaggan skall hissas (halas ned). Signalgivare skall stå till vänster om dagbefälet. När dagbefälet anlänt till denna plats skall vaktpersonalen, där så är nödvändigt, stänga kasernområdets (motsv) grind(ar), så att ett uppehåll i trafiken görs under tiden för flaggans hissande (nedhalande). Vid tidpunkten för flaggans hissande (nedhalande) skall dagbefälet inta enskild ställning och kommendera Blås givakt! Signalgivaren skall inta enskild ställning och blåsa givakt. Är signalgivare inte avdelad skall dagbefälet blåsa givakt på visselpipa (signal: lång kort lång). Dagbefälet skall kommendera Hissa flaggan! ( Hala ned flaggan! ). Om avståndet är stort kan ordern förstärkas med tecken. Signalgivaren skall blåsa paradmarsch. När paradmarschen påbörjas skall 2:e man hjälpa ut flaggan, så att den omedelbart blåser klar. Hissandet (nedhalandet) skall ske med flagglinans båda parter hela tiden väl sträckta och i jämn takt, så att flaggan är i topp när paradmarschen avslutas, varefter flagghissarna skall förbli stilla. Dagbefälet skall kommendera Blås fortsätt! Är signalgivare inte avdelad skall dagbefälet blåsa fortsätt på visselpipa (signal: kort lång). Efter signalen skall flagglinan fastsättas med båda parterna väl sträckta. Dagbefäl och signalgivare marscherar in. Eventuellt hejdad trafik tillåts fortsätta. Flaggans hissande (nedhalande) ombord Enligt CerR FM 4. Flaggors och teckens förande på helikopter När helikopter genomför förbiflygning i ceremoniella sammanhang får örlogsflagga eller tvärskuren svensk flagga föras under helikoptern under förutsättning att detta kan göras utan att flygsäkerheten äventyras. Bestämmelser för förbandsflaggor Förbandsflagga är en officiell flagga fastställd av överbefälhavaren. Förbandsflagga får föras på särskild flaggstång i land. 56

57 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Vid fartygsförbands stabsbyggnad i land får förbandschefens befälstecken och underställda fartygsförbands förbandsflaggor föras på en gemensam flaggstång. Hissande och nedhalande bör ansluta till det ceremoniel som tillämpas för örlogsflagga. Förbandschef får föreskriva att förbandsflagga i likhet med befälstecken skall vara hissad hela dygnet. B 2 Flaggans hopvikning Efter flaggans nedhalande skall flaggan vikas ihop enligt CerR FM 3. Fuktig flagga skall hängas på tork före hopvikning. Kunglig flagga Kunglig flagga förs med stora riksvapnet på Stockholms slott om inget annat särskilt anges, med lilla riksvapnet då medlem av Kungl Huset är tillfällig riksföreståndare och utan riksvapen då annan än medlem av Kungl Huset är tillfällig riksföreståndare med stora riksvapnet på Drottningholms slott då Konungen vistas på slottet eller på annan ort inom riket i högst fem dagar, med lilla riksvapnet då Drottningen och/eller de kungliga barnen vistas på slottet. I annat fall hissas vimpel avresedagens kväll i samband med flaggans nedhalande. Vimpeln nedhalas och flagga hissas på morgonen återkomstdagen. Därest den kungliga familjen vistas på annan ort på allmän flaggdag flaggas med tretungad flagga utan riksvapen samt på örlogsfartyg enligt CerR FM 4. Kunglig flagga förs i övrigt inom det Kungl Huset enligt Konungens bestämmande. Kunglig flagga 57

58 B. BILAGA FLAGGOR, B 2:1 FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Landsförteckning Svenska Franska Engelska Afganistan Afghanistan Afghanistan Albanien Albanie Albania Algeriet Algérie Algeria Andorra Andorre Andorra Angola Angola Angola Antigua och Barbuda Antigua-et-Barbuda Antigua and Barbuda Argentina Argentine Argentina Armenien Arménie Armenia Australien Australie Australia Azerbajdzjan Azerbaïdjan Azerbaijan Bahamas Bahamas Bahamas Bahrain Bahreïn Bahrain Bangladesh Bangladesh Bangladesh Barbados Barbade Barbados Belgien Belgique Belgium Belize Belize Belize Benin Bénin Benin Bhutan Bhoutan Bhutan Bolivia Bolivie Bolivia Bosnien-Hercegovina Bosnie-Herzégovine Bosnia and Herzegovina Botswana Botswana Botswana Brasilien Brésil Brazil Brunei Brunéi Brunei Bulgarien Bulgarie Bulgaria Burkina Faso Burkina Faso Burkina Faso Burma Myanmar Myanmar Burundi Burundi Burundi Canada Canada Canada Centralafrikanska Republiken République centrafricainé Central African Republic Chile Chili Chile Colombia Colombie Colombia Comorerna Comores Comoros Costa Rica Costa Rica Costa Rica Cuba Cuba Cuba Cypern Chypre Cyprus Danmark Danemark Denmark Djibouti Djibouti Djibouti Dominica Dominique Dominica Dominikanska Republiken Dominicaine (République) Dominican Republic 58

59 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) BILAGA och TECKEN B 2:1 Svenska Franska Engelska Ecuador Equateur Ecuador Egypten Egypte Egypt Ekvatorialguinea Guinée équatoriale Equatorial Guinea Elfenbenskusten Côte d Ivoire Ivory Coast El Salvador El Salvador El Salvador Eritrea Erythrée Eritrea Estland Estonie Estonia Etiopien Ethiopie Ethiopia Fiji Fidji Fiji Filippinerna Philippines Philippines Finland Finlande Finland Frankrike France France Förenade Arabemiraten Emirates arabes unis United Arab Emirates Gabon Gabon Gabon Gambia Gambie Gambia Georgien Géorgie Georgia Ghana Ghana Ghana Grekland Grèce Greece Grenada Grenade Grenada Guatemala Guatemala Guatemala Guinea Guinée Guinea Guinea-Bissau Guinée-Bissau Guinea-Bissau Guyana Guyana Guyana Haiti Haïti Haiti Honduras Honduras Honduras Indien Inde India Indonesien Indonésie Indonesia Irak Iraq Iraq Iran Iran Iran Irland Irlande Ireland Island Islande Iceland Israel Israël Israel Italien Italie Italy Jamaica Jamaïque Jamaica Japan Japon Japan Jordanien Jordanie Jordan Kambodja Cambodge Cambodia Kamerun Cameroun Cameroon Kap Verde Cap-Vert Cape Verde Kazakstan Kazakhstan Kazakhstan B 2 59

60 B. BILAGA FLAGGOR, B 2:1 FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Svenska Franska Engelska Kenya Kenya Kenya Kina Chine China Kirgizistan Kirghizistan Kyrgyzstan Kiribati Kiribati Kiribati Kongo (Brazzaville) Congo Congo Kongo (Kinshasa) Congo (République Congo (Democratic démocratique du) Republic of the) Kroatien Croatie Croatia Kuwait Koweït Kuwait Laos Laos Laos Lesotho Lesotho Lesotho Lettland Lettonie Latvia Libanon Liban Lebanon Liberia Libéria Liberia Libyen Libye Libya Liechtenstein Liechtenstein Liechtenstein Litauen Lituanie Lithuania Luxemburg Luxembourg Luxembourg Madagaskar Madagascar Madagascar Makedonien Macédoine Macedonia Malawi Malawi Malawi Malaysia Malaisie Malaysia Maldiverna Maldives Maldives Mali Mali Mali Malta Malte Malta Marocko Maroc Morocco Marshallöarna Iles Marshall Marshall Islands Mauretanien Mauritanie Mauritania Mauritius Maurice Mauritius Mexiko Mexique Mexico Mikronesiska federationen Micronésie Micronesia Moçambique Mozambique Mozambique Moldavien Moldova (République de) Moldova (Republic of) Monaco Monaco Monaco Mongoliet Mongolie Mongolia Namibia Namibie Namibia Nauru Nauru Nauru Nederländerna Pays-Bas Netherlands Nepal Népal Nepal Nicaragua Nicaragua Nicaragua 60

61 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) BILAGA och TECKEN B 2:1 Svenska Franska Engelska Niger Niger Niger Nigeria Nigéria Nigeria Nordkorea Corée (République populaire Korea (Democratic People s démocratique de) Republic of) Norge Norvège Norway Nya Zeeland Nouvelle-Zélande New Zealand Oman Oman Oman Pakistan Pakistan Pakistan Palau Paláos Palau Panama Panama Panama Papua Nya Guinea Papouasie-Nouvelle-Guinée Papua New Guinea Paraguay Paraguay Paraguay Peru Pérou Peru Polen Pologne Poland Portugal Portugal Portugal Qatar Qatar Qatar Rumänien Roumanie Romania Rwanda Rwanda Rwanda Ryska federationen Russie (Féderation de) Russian Federation Saint Christopher och Nevis Saint Kitts et Nevis Saint Kitts and Nevis Saint Lucia Sainte-Lucie Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Saint-Vincent et Grenadines Saint Vincent and the Grenadines Salomonöarna Iles Salomon Solomon Islands San Marino Saint-Marin San Marino São Tomé och Príncipe Sao Tomé-et-Principe São Tomé and Príncipe Saudiarabien Arabie saoudite Saudi Arabia Schweiz Suisse Switzerland Senegal Sénégal Senegal Serbien och Montenegro Seychellerna Seychelles Seychelles Sierra Leone Sierra Leone Sierra Leone Singapore Singapour Singapore Slovakien Slovaque (République) Slovakia Slovenien Slovénie Slovenia Somalia Somalie Somalia Spanien Espagne Spain Sri Lanka Sri Lanka Sri Lanka Storbritannien Royaume-Uni United Kingdom Sudan Soudan Sudan Surinam Suriname Suriname B 2 61

62 B. BILAGA FLAGGOR, B 2:1 FANOR (motsv) och TECKEN B 2 Svenska Franska Engelska Swaziland Swaziland Swaziland Sverige Suède Sweden Sydafrika Afrique du Sud South Africa Sydkorea Corée (République de) Korea (Republic of) Syrien Syrie Syria Tadzjikistan Tadjikistan Tajikistan Tanzania Tanzanie Tanzania Tchad Tchad Chad Thailand Thaïlande Thailand Tjeckien Tchèque (République) Czech Republic Togo Togo Togo Tonga Tonga Tonga Trinidad och Tobago Trinité-et-Tobago Trinidad and Tobago Tunisien Tunisie Tunisia Turkiet Turquie Turkey Turkmenistan Turkménistan Turkmenistan Tuvalu Tuvalu Tuvalu Tyskland Allemagne Germany Uganda Ouganda Uganda Ukraina Ukraine Ukraine Ungern Hongrie Hungary Uruguay Uruguay Uruguay USA Etats-Unis d Amérique United States of America Uzbekistan Ouzbékistan Uzbekistan Vanuatu Vanuatu Vanuatu Vatikanstaten Le Vatican Holy See Venezuela Venezuela Venezuela Vietnam Viet Nam Viet Nam Vitryssland Bélarus Belarus Västsamoa Samoa occidetales Western Somoa Yemen Yémen Yemen Zambia Zambie Zambia Zimbabwe Zimbabwe Zimbabwe Österrike Autriche Austria Östtimor East Timor 62

63 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 3 Nationalitetsbeteckning B 3 Historik Sedan 1600-talet har nationens flagga allmänt varit nationalitetsbeteckning för kronans fartyg och befästningar. Inom armén har motsvarande beteckning genomgående funnits på soldaternas klädsel. Den äldsta nationalitetsbeteckningen som alltjämt används är kokard m/ , vars bruk härstammar från Erik XIV:s tid. I samband med att ubåtar och flygplan togs i bruk under de första åren av 1900-talet blev flaggan opraktisk. Som ersättning infördes en målad rund sköld med lilla riksvapnets tre kronor. Inledningsvis var skölden vit och kronorna svarta, men detta ändrades efter en relativt kort tid till vapnets ordinarie färger, dvs blå sköld och gula kronor. Allmänt Nationalitetsbeteckning på flygplan och helikoptrar samt på ubåtar På rund blå sköld tre gula öppna kronor. Skölden är omgiven av en gul kant. En variant av skölden i enbart grå nyanser förekommer även. Nationsbeteckning på flygplan Foto Lennart Berns 63

64 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 3 På uniform Nationsmärke m/94 i form av en svensk flagga av textil skall bäras 30 mm under axelsömmen på vänster ärm till vapenrock och jacka m/87, innerkavaj m/48 samt till fältjacka 90 och sjöjacka 93 av all personal. För utlandsstyrkan gäller särskilda tillläggsbestämmelser enligt UniR FM. Nationsmärke m/94 och förbandstecken för utlandsstyrkan Extra nationsmärke m/94 i form av en mörkblå, uppåtböjd båge med nationsnamnet SWEDEN i guld skall bäras omedelbart under nationsmärke m/94 på vänster ärm till vapenrock och jacka m/87, innerkavaj m/48 samt till fältjacka 90 och sjöjacka 93 av personal i övrig internationell tjänstgöring. Extra nationsmärke m/94 64

65 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Kokard m/ av metall skall bäras av befäl inom armén på vintermössa m/87a. B 3 Kokard m/ (överst) Nationalitetsmärke m/41 av metall skall bäras av menig personal inom armén på vintermössa m/87a. Nationalitetsmärke m/41 (överst) 65

66 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 B 4 Försvarsmaktens fälttecken Historik Bruket att föra fälttecken (fanor och standar) är av gammalt datum. Deras uppgift var att visa var ett visst förband befann sig under strid. Vid infanteriets enhet, fänikan, fördes fälttecken med samma benämning, medan fälttecknet för kavalleriets enheter benämndes fana. Under 1600-talet förminskades dukarna och fick i allt väsentligt det utseende de har idag. De kom vid infanteriet att benämnas fana och vid kavalleriet standar. Dragonerna, som ursprungligen var infanteri som förflyttades uppsuttet men stred till fots, förde tvåtungade dukar som benämndes dragonfana eller dragonstandar. Den förra beteckningen kom att fastställas i Sverige. Fälttecknen har i en del fall försetts med namn på de slag som det militära förbandet med framgång deltagit i. Soldaterna var med faneden knutna till sitt fälttecken. Om detta förlorades till fienden kunde kompaniets lojalitet ifrågasättas. Fälttecknen överlämnades under ceremoniella former till förbandet, varvid faneden svors. Under slutet av 1600-talet började antalet fälttecken vid infanteriregementena att successivt minska, i Sverige till två fanor per bataljon (mellan 1714 och 1731). År 1819 minskades tilldelningen till en fana per bataljon och 1904 till en per regemente. Fanor och standar har ofta förvarats i kyrkor när de inte var i användning vid truppförbanden. Under indelningsverkets dagar då utbildning och övningar förekom vid olika övningsplatser kunde fanan förvaras vid lägervakten. Efter kaserneringen har den vanligaste förvaringsplatsen varit förbandschefens (motsv) tjänsterum. Enstaka förband som bär traditionerna efter indragna förband må undantagsvis och efter särskilt tillstånd jämväl föra dessas fanor/standar vid högtidliga tillfällen. Inom marinen används traditionellt benämningen flagga för örlogsflagga, som förs som fana. Inom armén återskapades kommandoflaggor/kommandotecken omkring sekelskiftet Inom marinen används befälstecken och förbandschefstecken ombord. Skyltar används för att utmärka chef eller förband i land. 66

67 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Förordning B 4 Förordning om fanor, tecken och skyltar m m inom Försvarsmakten, FFS 1994:21; utfärdad den 2 juni Regeringen föreskriver följande. Fanor och standar 1 Fanor eller standar används av försvarsmaktens förband och skolor och av andra myndigheter som bedriver militär verksamhet vid tillfällen som vederbörande chef bestämmer. 2 En fana eller ett standar utgörs av en fanduk eller standarduk som fästs på en stång. 3 Utformningen av fanor vars dukar inte utgörs av den tretungade flaggan, och av standar fastställs av regeringen på grundval av modellritningar. 4 Modellritningar till fanor och standar utarbetas av Statens försvarshistoriska museer efter beställning av Försvarsmakten. Innan en modellritning ges in till regeringen, skall samråd ha skett med Riksarkivet (statsheraldikern). Modellritningarna skall förvaras vid Statens försvarshistoriska museer (Armémuseum). 5 För utformningen av fandukar och standardukar skall följande gälla, om inte annat fastställts i särskild ordning. 1. Förband för vilka Konungen är hederschef skall ha vita dukar med stora riksvapnet i mitten. 2. Arméns övriga förband skall över hela duken ha landskapets, länets eller förbandets vapen eller lilla riksvapnets tre kronor. Hemvärnet skall ha hemvärnets vapenbild. 3. Flottans enheter skall ha den tretungade flaggan som fanduk. 4. Kustartilleriets förband skall ha röda dukar med kustartilleriets emblem i mitten. 5. Flygvapnets förband skall ha blå dukar med flygvapnets emblem i mitten. Fanspetsarna utformas med genombrutet blad med krönt namnchiffer för den regent under vilkens tid fanan har överlämnats. Fanspetsar för fanor vid enheter inom hemvärnet utformas med genombrutet blad med hemvärnets vapenbild. 6 Vaktfana av enklare tekniskt utförande än ordinarie duk får användas vid vissa tillfällen enligt Försvarsmaktens bestämmande. 67

68 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 7 Fanor och standar som behöver repareras skall översändas till Statens försvarshistoriska museer (Armémuseum) för undersökning. Statens försvarshistoriska museer skall föreslå vilka reparationsåtgärder som skall vidtas. 8 Fanor och standar skall överlämnas till Statens försvarshistoriska museer när de på grund av förslitning har bytts ut eller på grund av organisatoriska förändringar inte längre skall användas. Överlämnade fanor och standar får deponeras hos ett förband, en skola eller ett museum med militära samlingar. Tecken och skyltar 9 Särskilda tecken och skyltar skall enligt Försvarsmaktens närmare bestämmande användas inom Försvarsmakten för att ange närvaron av 1. Konungen, 2. annan medlem av det Kungliga Huset, 3. riksföreståndare, 4. statsråd, 5. högre chefer inom Försvarsmakten. Tecken och skyltar som avses under 1 3 skall vara godkända av Konungen. Tecken och skyltar som avses under 4 skall vara godkända av chefen för Försvarsdepartementet. Föreskrift Försvarsmaktens fanor, tecken samt puk- och trumpetfanor m m; TFG Bestämmelser för fanor för Försvarsmaktens förband, tecken samt puk- och trumpetfanor m.m. inom Försvarsmakten fastställs att gälla från Detta TFG grundas på Regeringens förordning (FFS 1994:21, ) om fanor, tecken och skyltar m.m. inom Försvarsmakten. Med förband avses i detta TFG i förekommande fall även stab, centrum och skola. Med fana avses i detta TFG i förekommande fall även standar, dragonfana samt flagga inom marinen som har tretungad svensk flagga som fanduk. Med tecken avses i detta TFG kommandotecken, särskilda tecken, befälstecken och förbandschefstecken för vissa chefer. 68

69 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Fanor Bakgrund Utformningen av de inom Försvarsmakten nu i bruk varande fanorna hänför sig till flera skilda bestämmelser från tidigt 1800-tal till de första försvarsgrensgemensamma föreskrifterna Flertalet av arméns fanor hänför sig till 1950 års sammanfattande bestämmelser (Go nr Sept Fanor, standar m m för armén). Amfibiekårens (fd Kustartilleriets) fanor bestämdes i modell Flygvapnets fanor typutformades Äldre fanor är vanligen handsydda medan nyare maskinsys. B 4 I samband med att ett förband i traditionshänseende sammanslagits med ett annat förband har detta förbands fana överlämnats att samtidigt föras med det första förbandets fana. Detta skall principiellt ske endast så länge som båda dukarna kan föras. När endera inte längre kan repareras skall förbandet erhålla ny fana varvid den nya duken skall återspegla de sålunda upptagna traditionerna utan att den fastställda modellen därmed förändras. Undantag från denna regel är Livgardet (LG) som även framgent skall föra fd Svea livgardes (I 1) fana och fd Livgardets dragoners (K 1) standar, Södra skånska regementet (P 7) som även framgent skall föra Södra skånska regementets (P 7) fana och fd Skånska dragonbrigadens (MekB 8) standar, Artilleriregementet som även framgent skall föra Artilleriregementets (A 9) standar och fd Wendes artilleriregementes (A 3) standar samt Upplands regemente (S 1) som även framgent skall föra fd Signalregementets fana (S 1) och fd Upplands regementes (I 8) fanor som permanenta traditionsfälttecken. Fana: Södra skånska regementet (obs traditionsarvet från Skånska luftvärnskåren) 69

70 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Allmänt Fana tilldelas normalt - arméförband tillhörande infanteriet, pansartrupperna, ingenjörtrupperna, signaltrupperna samt trängtrupperna - amfibieregementen - flygflottiljer samt - försvarsmaktsgemensamma förband. Standar tilldelas normalt - arméförband tillhörande kavalleriet, artilleriet och luftvärnet. Standar: Livregementets husarer Dragonfana tilldelas normalt - dragonförbanden inom armén. Tretungad svensk fana tilldelas normalt - centrum, - skolor samt - förs av hemvärnets förband. Dragonfana: Norrlands dragonregemente Tretungad svensk flagga (inom flottan benämns tretungad svensk fana flagga) tilldelas normalt - flottans förband. För att minska slitaget på ordinarie äldre fanor har sedan 1970-talet s k vaktfanor i enklare utförande anskaffats. Vaktfanor skall fortsättningsvis endast nyanskaffas om särskilda skäl därför föreligger. Hanterande och förande av fanor och tecken framgår av Ceremonireglemente för Försvarsmakten 2003 (CerR FM 2003 Del 3). Fastställda fanor, standar, dragonfanor och flaggor redovisas i ceremoniordning i bilaga 1 (ej här). 70

71 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Officersvakt med flagga Inofficiella kompanifanor redovisas ej här. Dessa får endast användas för internt bruk. Handhavandet regleras i Ceremonireglemente för Försvarsmakten del 3. Före framtagning av kompanifanor bör samråd tagas med Statens försvarshistoriska museer (SFHM). Specifikationer Duk Fanduk tillverkas av ett lager natursiden i diagonalbindning eller annat kvalitativt godtagbart tyg. Den har, fäst vid fanstången, en höjd av 140 cm och en fri längd av 160 cm. Eventuell bård för segernamn är 15 cm hög. Tretungad flagga som fanduk har en höjd av 90 cm och utförs i de proportioner som föreskrivs i lag om Sveriges flagga. För dukens fästande vid stången lämnas 20 cm tyg. Duk till fana för hemvärnsförband får tillverkas av konstfibertyg. Standarduk tillverkas av två lager mönstrat natursiden eller annat kvalitativt godtagbart tyg, invändigt fodrat med lärft, samt är försedd med en 6 cm bred frans som normalt utförs i samma färg som duken. Duken har, fäst vid stången, en höjd och fri längd av 64 cm utom fransen. För dukens fästande vid stången lämnas 20 cm tyg. Bård med segernamn är vid en namnrad 7 cm hög och vid två eller tre namnrader 10 cm hög. Duk till dragonfana tillverkas av två lager mönstrat natursiden eller annat kvalitativt godtagbart tyg, invändigt fodrad med lärft, samt är försedd med en 6 cm bred frans som normalt utförs i samma färg som duken. Duken har, fäst vid stången, en höjd av 68 cm och en fri längd av 64 cm på dukens mitt och 103 cm längs kanterna, fransen oräknad. För dukens fästande vid stången lämnas 20 cm tyg. Bård med segernamn är vid en namnrad 7 cm hög och vid två eller tre namnrader 10 cm hög. 71

72 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Orneringen av fana, standar och dragonfana sker normalt genom intarsia (infällning) eller applikation i maskinsömnad. I särskilda fall får utförandet ske enbart i handbrodyr och applikation. Tryckt ornering får användas som komplement. Heraldik Dukens utsmyckning med vapen och segernamn gäller såväl in- som utsida; utsidans vapenbild skall vara spegelvänd mot insidans. På fanor skall segernamnstexten likaledes vara spegelvänd på utsidan, på standar och dragonfana rättvänd. För Livgardet, Livregementets husarer, Livregementets grenadjärgrupp och Livgrenadjärgruppen skall dukarna vara vita och i mitten visa stora riksvapnet utan mantel. För övriga infanteri-, kavalleri- och pansarregementen skall fanorna visa landskapets vapenbild, upptagande hela duken. För artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna skall dukarna vara blå, i mitten Fana: Södermanlands regemente visande tre gula öppna kronor, ordnade två och en, i övre inre hörnet respektive förbands vapenbild. För trängtrupperna skall dukarna vara blå och i mitten visa det krönta lilla riksvapnet, omgivet av vita strålar och tungor. I övre inre hörnet anbringas respektive förbands vapenbild. För amfibiekåren skall dukarna vara röda och i mitten visa kårens vapen- Fana: Älvsborgs amfibieregemente 72

73 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN bild i gult, upptagande hela duken. I övre inre hörnet anbringas respektive förbands vapenbild. För flygvapnet skall dukarna vara blå och i mitten visa flygvapnets vapenbild i gult, upptagande hela duken. I övre inre hörnet anbringas respektive förbands vapenbild. För övriga enheter bestäms i varje särskilt fall. I förekommande fall kan ej utnyttjade hörn på duken utnyttjas för eventuella traditionsförbands vapenbilder. På artilleriets och luftvärnets standar skall respektive truppslagsemblem anbringas i övriga hörn. B 4 Segernamn Segernamn anbringas på fana för därtill berättigat förband. Som segernamn får endast förekomma namn på fältslag eller annan krigsoperation som haft betydelse för Sverige och dess historiska utveckling eller, från operativ synpunkt, för fälttåget samt namn på andra slag och strider i vilka svenska förband ådagalagt stor stridsduglighet och tapperhet. Härvid gäller: att slaget eller striden skall ha inneburit en otvivelaktig svensk framgång, att det aktuella förbandet eller ett förband till vilket detta obestridligen kan betraktas som arvtagare (traditionsbärare) såsom förband har deltagit i slaget eller krigsoperationen samt att förbandet i fråga härvid på ett berömligt sätt har löst sin uppgift och därvid bidragit till den framgångsrika utvecklingen av företaget. På fanor med stora riksvapnet skall segernamn omge vapnet med början upptill. Varje namn skall utföras på vågrät rad. På standar och dragonfanor får segernamn placeras samlat på dukens yttre sida i stället för stora riksvapnet. På övriga fanor sammanhålls segernamnen i en eller flera vågräta rader inom en avgränsad bård utmed fanans överkant. Bården och segernamnen skall utföras i färger som är ombytta i förhållande till dukens två huvudfärger. På Älvsborgsgruppens (f d Älvsborgs regementes) fana placeras segernamnen utan särskild bård direkt på den översta våden. I de fall Konungen under fältslag, strid eller krigsoperation personligen fört det omedelbara befälet över förbandet skall en kunglig krona placeras i anslutning till segernamnet. På fana med svensk tretungad flagga som fanduk sätts ej segernamn. 73

74 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Fästning av duk Duk viras utåt runt stången och fästs med förgyllda tännlikor med svagt kupiga huvuden under vilka lagts ett band av samma material och färg som duken. Bandet har samma bredd som tännlikornas huvuden (1 cm). Fanduk fästs med en rad tännlikor med 4 cm avstånd. Standar- och dragonfaneduk fästs med tre rader tännlikor med 3,5 cm avstånd. Spets Spets till fana är av mässing, holken slät, bladet genombrutet och försett med krönt namnchiffer för den Konung under vars regeringstid fanan tilldelats. Fanan vid högvakten vid Kungl Slottet i Stockholm har fanspets med namnchiffer för den regerande Konungen. Spetsen är 28 cm lång, blad och holk, väl sammanskruvade, vardera 14 cm. Hemvärnets och Hemvärnets stridsskolas fanor har spets enligt ovan medan övriga fanor för hemvärnsförbanden har spets av mässing visande hemvärnets vapenbild. Spetsen är då 25 cm lång, bladet 13 cm och holken 12 cm. Spetsarnas blad är skruvade i holkarna och löstagbara. Förbandets namn och årtal för tilldelning graveras på holken. Stång Fanstång utförs av trä och är 280 cm lång, spets och doppsko inräknade, samt har en diameter av 35 mm. Stången är av vitlackerad furu samt delbar. Stång till standar och dragonfana utförs av Fanspets samt kravattknut trä, är sexräfflad och har urtag för handen. Stången är 270 cm lång, spets och doppsko inräknad. Stången är av vitlackerad furu samt delbar. Övre delen är försedd med löpande bärring med armrem av vitt läder. Uppgifter om vem som överlämnade fanan m m får genom förbandets försorg anges på silverplåt som fästs på stången under fandukens nedre kant. 74

75 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN På fana för svensk styrka i internationell tjänst anges i löpande följd beteckning, årtal m m för respektive förband på en eller flera silverplåtar som fästs på stången med början under fandukens nedre kant. B 4 Doppsko Doppsko är av mässing och 25 cm lång. Fanband (kravatt) och kordong Fanband (kravatt) tillverkas av natursiden eller annat kvalitativt godtagbart tyg med halva bredden blå och halva gul samt avslutas med en frans av gult silke, 10 cm lång. Fanband är 24 cm brett och 2 x 140 cm långt. Kordong med snöre av flätat blått natursilke och guld samt i båda ändarna tofsar av blått natursilke och guldbuljoner är 2 x 70 cm lång. Fanband knyts på mitten runt spetsens holk medan kordong knyts runt holken under bladets nedersta del. Fanband respektive kordong anläggs ej på tretungad svensk fana. Fodral Fodral skall finnas till fana. Detta utförs av mot väta impregnerat tyg samt är förstärkt i toppen med skoning av läder eller jämförbart material. Fodral har fickor för spets (övre ficka) och fanband/kordong (undre ficka). På undre fickans lock anbringas bokstavs- och nummerbeteckning (motsv) för vederbörande förband (motsv). För svensk styrka i internationell tjänst är beteckningen tre gula öppna kronor ordnade två och en. Fodral av enklare utförande och utan fickor får användas. Vid längre transporter av fälttecken skall dessa förvaras i en låda av trä. Användande Fana används enligt förbandschefs bestämmande. Fanan är ett bruksföremål men har samtidigt ett stort kulturellt värde, varför förbandschefen får avgöra om den skall användas vid viss väderlek (stark blåst, regn m.m.). Fordon på vilket fana förs, får inte framföras med högre hastighet än 20 km/ tim. Militärdistriktsgrupper och bataljoner med äldre nedlagda regementens fanor/standar får bruka dessa enligt militärdistrikschefs/regementschef bestämmande. Militärdistriktsgrupper utan egen fana/eget standar får bruka regementets fana enligt regementschefs bestämmande. 75

76 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Vaktfana ersätter ordinarie fana enligt förbandschefs bestämmande så länge ordinarie fana är brukbar. Vaktfana får ej föras samtidigt med ordinarie fana vare sig förbandet framträder samlat eller på skilda platser. Vaktfana får endast ersätta utsliten ordinarie fana för den tid som erfordras för en nyanskaffning. Utsliten vaktfana ersätts ej. Fana som används under tid då förbandets personal bär sorgtecken i samband med statschefens eller dennes gemåls frånfälle skall vara försedd med sorg-(krus)flor. Sorgflor får inte anläggas vid annat tillfälle. Floret skall vara 20 cm brett och 210 cm långt. Det fästs runt fanspetsens holk. Fanförare skall bära vita textilvantar. Vita skinnhandskar får ej bäras då dessa i vått tillstånd kan missfärga duken (gäller ej beriden standarförare). Transport och förvaring Fana transporteras hoprullad i fodral eller fanlåda. Därvid gäller: att hoprullning sker med skyddsduk av mjukt bomullstyg av motsvarande bredd som fanduken samt 30 cm längre, att fanband (kravatt) resp kordong tas av och förvaras i den särskilda fickan på fodralet (saknas sådan ficka rullas fanbandet och kordongen med duken), att spetsens blad skruvas av och förvaras i den särskilda fickan på fodralet (saknas sådan ficka får spetsen sitta kvar i holken) samt att fanan omedelbart efter användning där duken blivit fuktig hängs upp på tork med stången vågrätt och duken fritt hängande. Våt/fuktig fana får inte förvaras hoprullad i fodral. Fana i bruk skall normalt förvaras upphängd i monter. Därvid gäller: att stången är fäst (lagd) vågrätt, att duken är utvecklad och hänger fritt, att duken är torr innan den hängs in i montern samt att montern har god skyddsförmåga mot framför allt damm och ljus. Fana (ej standar, dragonfana) får även förvaras hoprullad i fodral. Därvid gäller att såväl fanduk som fodral är helt torra, att fanduken rullas på ett rent och plant underlag, att fanduken rullas utan hård dragning samt att fanan i övrigt handhas som vid transport. 76

77 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Vid förvaring av fana skall vidare iakttas: att luften i förvaringsrummet inte är fuktig eller varmare än +25 C, att förvaring inte sker i omedelbar närhet av värmekälla, att duken inte konstant utsätts för solljus eller annat starkt direkt ljus, t ex särskild belysning i form av strålkastare (max 50 lux) samt att duk som förvaras i lokal där tobaksrökning är tillåten skyddas särskilt. Äldre fana som deponerats av Statens försvarshistoriska museer eller på andra grunder förvaras vid förbandet, skall förvaras enligt de bestämmelser som meddelas av Statens försvarshistoriska museer. Sådan fana får inte användas vare sig utomhus eller inomhus eller avlägsnas från sin förvaringsplats utan medgivande från Statens försvarshistoriska museer. B 4 Nyanskaffning Fana nyanskaffas när i bruk varande är försliten. Anskaffning sker när reparation inte längre ger erforderlig hållbarhet utan att stora delar av duk och/ eller dekor måste förnyas. Reparation genom att befintlig ornering flyttas till ny duk får inte genomföras. Statens försvarshistoriska museer avgör i samråd med berört förband när en fana inte längre kan repareras och därför bör kasseras. Berört förband inleder anskaffningen genom att hos Högkvarteret (PROT) begära ny fana. Anskaffning kan även inledas på förslag av Statens försvarshistoriska museer. Kostnader för anskaffning av ny fana bestrids av förbandet. Högkvarteret beslutar att ny fana skall anskaffas och uppdrar åt Statens försvarshistoriska museer att genomföra detta. Statens försvarshistoriska museer låter, i samverkan med Riksarkivet (Statsheraldikern) och berört förband, framställa modellritning eller, för i typmodell fastställd fana, anskaffningsritning som underlag för upphandling (erfordras inte för tretungad flagga som fana). Sedan modellritning i förekommande fall godkänts av regeringen, låter Statens försvarshistoriska museer genomföra anskaffningen. Ny fana skall överlämnas av Statschefen eller på dennes uppdrag av annan kunglig person med genomförd militär utbildning. Om detta ej är möjligt kan fanan på Statschefens uppdrag överlämnas av överbefälhavaren, militärdistriktschef eller egen försvarsgrensinspektör. 77

78 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Sedan ny fana erhållits skall den gamla fanan, i förekommande fall tillsammans med vaktfanan, snarast tillställas Statens försvarshistoriska museer. Finns äldre fanor vid förbandet, vilka inte tidigare överlämnats till Statens försvarshistoriska museer, skall sådant överlämnande ske snarast. Om förbandet önskar få äldre fanor som deposition sker framställan till Statens försvarshistoriska museer. Kungliga tecken samt kommando- och särskilda tecken Bakgrund Inom armén återskapades kommandoflaggor/kommandotecken omkring sekelskiftet 1899/1900. Kommandotecken är personligt och tilldelas vissa högre chefer. Kommandotecknen beskrivs och avbildas i bilaga 2. Följande skall gälla vad avser kommandotecken beträffande utförandet: Duk till kommandotecken tillverkas av två lager natursiden i diagonalbindning eller annat kvalitativt godtagbart tyg. Den har, fäst vid stången, en höjd och fri längd av 64 cm. För dukens fästande vid stången lämnas 20 cm tyg. Orneringen av kommandotecken sker normalt genom intarsia (infällning) eller applikation i maskinsömnad. I särskilda fall får utförandet ske enbart i handbrodyr och applikation. Tryckt ornering får användas som komplement. Kommandotecken Duk viras utåt runt stången på samma sätt för C 1.divisionen som på fana. Kommandotecken fästs med en rad tännlikor med 3,5 cm avstånd. Spets till kommandotecken är samma som för fana. Stång till kommandotecken är samma som till standar. Doppsko till kommandotecken är samma som till fana. Fanband respektive kordong anläggs ej på kommandotecken. Fodral till kommandotecken är samma som till fana. 78

79 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Användande Kommandotecken används enligt respektive teckenberättigad chefs bestämmande. Sorgflor anläggs inte. Kommandotecken transporteras och förvaras som fana men får ej förvaras hoprullad i fodral. B 4 Nyanskaffning Kommandotecken anskaffas på samma sätt som fana. Särskilt tecken, befäls- och förbandschefstecken Allmänt Särskilt tecken (försvarsministern), befäls- och förbandschefstecken tillverkas av flaggduk och är utan stång. De används endast ombord på marinens fartyg. Orneringen på särskilt tecken sker normalt med screentryck. Särskilt tecken för försvarsministern, befälstecknen och förbandschefstecknen beskrivs och avbildas i bilaga 2. Användande Särskilt tecken för försvarsministern hissas då försvarsministern är ombord. Befälstecken hissas för att visa tjänstegraden på högste befälhavare ombord. Befälstecknen är flagga för flaggman/generalsperson örlogsstandert för kommendör 1./överste 1. och kommendör/överste örlogsvimpel för kommendörkapten/överstelöjtnant och örlogskapten/major örlogsgaljadet för kapten, löjtnant och fänrik Förbandschefstecken hissas på det fartyg där förbandschef befinner sig. Förbandschefstecken finns för avdelningschef flottiljchef, regementschef och brigadchef divisionschef och bataljonschef äldste chef 79

80 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Transport och förvaring Befälstecken och förbandschefstecken transporteras och förvaras i likhet med ett fartygs övriga flaggor. Nyanskaffning Nyanskaffning av befälstecken och förbandschefstecken sker enligt respektive chefs bestämmande. 80

81 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Pukor, trumpetfanor, notställsdekorationer och trumdekor B 4 Pukfanor 81

82 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Allmänt Bestämmelserna om pukfanor, trumpetfanor, notställsdekorationer och trumdekor gäller för musikavdelningar som tillhör Försvarsmakten. Bestämmelserna skall i tillämpliga delar gälla för musikavdelningar som har avtal om musiksamverkan med Försvarsmakten. Pukfanor, trumpetfanor och notställsdekorationer används enligt vederbörande förbandschefs bestämmande vid parader och därmed jämförliga högtidliga tillfällen, vid större festligheter där delar av Försvarsmakten medverkar samt vid offentliga konserter. Pukfanor, trumpetfanor och notställsdekorationer som används under tid då förbandets personal bär sorgtecken i samband med statschefens eller dennes gemåls frånfälle skall i likhet med fanor vara försedda med sorg-(krus)flor. Därvid skall måtten på krusflorets ändar vara 15 cm. Nyanskaffning av puk- och trumpetfanor, notställsdekorationer och trumdekor sker enligt respektive chefs bestämmande. Pukfanor Pukor används i par. Pukfanor har brukats i Sverige sedan 1600-talet och används alltjämt vid parad eller vid framförandet av annan militär musik enligt berörd chefs bestämmande. Pukfanor tillverkas av sidendamast eller annat lämpligt material. Dekoren får utföras i intarsia, som brodyr, applikation eller målning. Pukfana har frans i dukens bottenfärg längs de tre fria sidorna. Innan pukfanor nyanskaffas, upprättas ritning i samråd med Statens försvarshistoriska museer. Pukfanor av typ A har rektangulär duk försedd med fransar och är den som normalt skall användas av musikkårer enligt nedan: Armémusikkårer Pukfanornas utformning skall till sitt heraldiska innehåll ansluta till berört förbands fälttecken dock utan segernamn eller till berörd musikkårs heraldiska vapen. Marina musikkårer Pukfanorna skall på blå duk i mitten visa marinens respektive flottans heraldiska vapenbild i gult och på röd duk i mitten visa amfibiekårens heraldiska vapenbild i gult. 82

83 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Flygvapenmusikkårer Pukfanorna skall på blå duk i mitten visa flygvapnets heraldiska emblem i gult B 4 Hemvärnsmusikkårer Pukfanorna skall på blå duk i mitten visa hemvärnets heraldiska emblem i gult. Pukfanor typ B består av duk formad som två rader flikar. Endast LG/Livgardets dragoner får till silverpukor föra pukfanor av denna typ. Trumpetfanor Trumpetfanor används företrädesvis på fanfartrumpeter men får även användas på andra trumpeter. De används vid parad eller vid framförandet av annan militär musik enligt berörd chefs bestämmande. Duken är av sidendamast, nylon eller annat lämpligt material. Dekoren får utföras i intarsia, som brodyr eller målning. Trumpetfanor utförs i fyra typer. Trumpetfana typ A överensstämmer till sitt heraldiska innehåll med respektive förbands fälttecken, dock utan segernamn, alternativt med respektive musikkårs heraldiska vapen. Duken är av två tyglager mönstrat natursiden med en fri höjd av 61 cm och en bredd av 47 cm, trumpetfanan för LG/Svea livgarde får dock ha en fri höjd av 78 cm och en bredd av 60 cm, samt vara försedd med en sex cm frans av silke på tre sidor. LG/Livgardets dragonbataljon för trumpetfana med på vit duk i mitten tre öppna kronor ställda två och en under en kunglig krona, i hörnen tre öppna kronor ställda två och en, allt av guld. Dekoren i brodyr. Frans av guldtråd. Trumpetfana typ A får ha frans i dukens bottenfärg längs de tre fria sidorna även om förbandet för fana/ flagga. I sistnämnda fallet skall fransens färg överensstämma med dukens. Den vid trumpeten fästade Trumpetare med trumpetfana iklädd stor paradmusikdräkt m/ä 83

84 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 kanten motsvarar fanans överkant. Vapenbilder skall anbringas så att trumpetfanans utsida som är den åt höger vända sidan då trumpeten är lyft till blåsning, utgör en spegelbild av insidan. Hemvärnsmusikkårer använder hemvärnets heraldiska vapenbild. Den vid trumpeten fästade kanten skall motsvara vapenbildens överkant. Trumpetfana typ B utformas som den tretungade svenska flaggan. Fäst vid fanfartrumpeten skall duken ha en fri höjd av 100 cm och vara utförd i de proportioner som föreskrivs i lagen om Sveriges flagga (SFS 1982:269). Den vid trumpeten fästade kanten skall motsvara flaggans inre kant mot stången. Trumpetfana typ C har duk kluven i blått och gult med det gula fältet närmast klockstycket samt frans i ombytta färger. Den skall ha en fri höjd av 70 cm och en bredd av 47 cm. Fransen skall vara 6 cm. Trumpetfana typ D skall vara tillverkad av ljusblå sidenväv med en fri höjd av 57,5 cm och en bredd av 36 cm samt vara försedd med en sex cm frans av gult silke på tre sidor. I dukens övre del skall finnas tre snoddar av blått silke för trumpetfanans fästande i trumpeten. Trumpetfanans mitt skall prydas av flygvapnets vapenbild varjämte i övre vänstra hörnet av duken skall vara anbringat det särskilda kännetecken som är fastställt för respektive flygförbands fana. Vid armémusikkårer får föras trumpetfanor av typ A C. Vid marina musikkårer får trumpetfanor av typ A och B föras vid amfibiekårens musikkårer och av typ B vid flottans musikkårer. Vid flygvapenmusikkårer får trumpetfanor av typ A, B och D föras. Vid hemvärnsmusikkårer får föras trumpetfanor av typ A och B. Trumpetfana som nyanskaffas skall vara av typ A vid armé- och amfibieenheter, av typ B inom flottans enheter och av typ D inom flygvapnets enheter. Innan trumpetfanor nyanskaffas, upprättas ritning i samråd med Statens försvarshistoriska museer. Notställsdekorationer Notställsdekorationer ansluter i heraldiska innehåll till respektive försvarsgrens/musikkårs heraldiska vapen eller till respektive förbands fälttecken, dock utan segernamn, alternativt med respektive musikkårs heraldiska vapen. Hemvärnsmusikkårer använder Hemvärnets heraldiska emblem. Notställsdekorationer utförs av siden, nylon eller annat lämpligt material. Notställsdekorationer används enligt berörd chefs bestämmande. 84

85 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Innan notställsdekorationer nyanskaffas, upprättas ritning i samråd med Statens försvarshistoriska museer. B 4 Trumdekor Eventuell dekor på trummor (stommarna) ansluter i sitt heraldiska innehåll till berört förbands/musikkårs heraldiska vapen. Dekor på trumskinn får ej förekomma. Innan trummor orneras upprättas ritning i samråd med Statens försvarshistoriska museer. 85

86 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 4 Skyltar och flaggor Allmänt Nyanskaffning av skyltar sker enligt respektive chefs bestämmande. Chefsskyltar på fordon Chefsskylt på fordon (ÖB) Chefsskylt förs på bil där chef med kommando- eller särskilt tecken respektive annan chef (förbandschef motsv) personligen färdas. Chefer med kommando- eller särskilt tecken Chefsskylt tillverkas av plåt eller plast i storlek 20 x 20 cm. Skylten skall ha respektive chefstecken avbildat på båda sidorna. Plåten/plasten griper om en stång av metall, som fästs vid fordonets ena sida. En skylt placeras på vardera framstänkskärmen. Övriga chefer Chefsskylt tillverkas av plåt eller plast i storlek 20 x 20 cm. I undantagsfall får skylten tillverkas av plastat papper med självhäftande baksida. Skylten skall ha förbandets heraldiska vapen avbildat på den ena sidan. På en avdelad stam i skyltens underkant framhävs chefsbenämningen med svart text (t ex C I 19). Skylten förs ner i en hållare av metall på fordonets front och baksida. På fordon där hållare saknas får chefsskylt med självhäftande baksida fästas på lämplig plats. 86

87 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Fordonsskyltar Fordonsskylt förs på militärt fordon för att utvisa vilket förband fordonet tillhör. Förbandschef får besluta om skyltens utseende. B 5 Fordonsskylt Fordonsskylt tillverkas av plåt eller plast i storlek 20 x 20 cm. I undantagsfall får skylten tillverkas av plastat papper med självhäftande baksida. Skylten skall, enligt förbandschefs (motsv) bestämmande, ha heraldiskt vapen eller annan symbol på den ena sidan. Underförband inom förband får anges i skyltens underkant. Skylten förs ner i en hållare av metall på fordonets front och baksida. På fordon där hållare saknas får fordonsskylt med självhäftande baksida fästas på lämplig plats. 87

88 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 Flaggor på bilar Förande Örlogsflagga i förminskad storlek kan anbringas på personbil i samband med officiella utländska besök. Flaggan skall fästas på stång på bilens kylare eller högra framskärm. Vid utländskt besök av högre militär chef skall besökarens nationsflagga i förminskad storlek anbringas. Flaggan skall fästas på stång på bilens kylare eller högra framskärm. Om svensk generalsperson (flaggman) färdas i samma bil kan svensk örlogsflagga anbringas på vänstra framskärmen. Flaggman som innehar befattning som överbefälhavare, chef operationsledningen, militärdistriktschef, generalinspektör för marinen och sjöstyrkechef, må i ställe för chefsskylt föra amirals, viceamirals respektive konteramirals flagga i förminskad storlek av duk på personbil i vilken vederbörande chef färdas klädd i uniform. Flaggan skall anbringas på stång på bilens kylare eller högra framskärm. Utformning Fordonsflagga skall tillverkas i storlek 20 x cm och av textil. 88

89 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 Fanöverlämning (motsv) B 5 Historik Överlämning av nya fälttecken har under de senaste århundradena i regel gjorts av Konungen eller den han därtill utsett. Medan fälttecken ursprungligen fördes endast vid infanteriet och kavalleriet samt i enstaka fall vid artilleriet har fan- eller standaröverlämningar till förband ur andra truppslag och försvarsgrenar ägt rum först under 1900-talet. Nya fanor (standar) har efter hand erhållits i samband med organisationsförändringar eller vid förslitning av äldre fälttecken. Fanöverlämning 1944 vid Svea flygflottilj (F8), Barkarby 89

90 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 Allmänt Försvarsmaktens fälttecken får endast utdelas av Konungen eller annan medlem ur det Kungl Huset som utses av Konungen och som genomgått militär utbildning. Om detta ej är möjligt får överbefälhavaren, ställföreträdande ÖB, egen militärdistriktschef eller egen inspektör på Konungens uppdrag förrätta utdelningen. Utdelning av nya fälttecken skall ske under högtidliga och värdiga former varvid noggranna förberedelser vidtas. Förövning i tillräcklig omfattning skall ske med enskilda, delar av förband samt med alla i ceremonin deltagande. Order med skiss över uppställningsplats och formering skall utfärdas. I sådan skall även framgå utrustning och klädsel för befattningshavare och förband. Ceremonin vid fanöverlämningen skall utföras i en följd. Överlämning av förbandets fana av avgående förbandschef till tillträdande förbandschef får ske i samband med chefsbytesceremonin (se bilaga B 5:1 och CerR FM 2). Genomförande Då Konungen (normalt åtföljd av sin stabschef och adjutant) anländer till avtalad plats inom kasernområdet skall vakthavande major, 1. fanförare (nya fanan) och förare av Konungens kommandotecken (lägst major/örlogskapten) anmäla sig. Den senare följer sedan Konungen under ceremonin. Förbandets stabschef (motsv) hälsar Konungen välkommen. Därest annan än Konungen personligen överlämnar fanan skall detaljbestämmelser ändras i erforderlig utsträckning. Officersfanvakt med den nya fanan utan fodral och icke blottad skall stå på Konungens ankomstplats tillsammans med förare av Konungens kommandotecken och vakthavande major. 2. fanförare bär fanan icke blottad på axeln, medan 1. och 3. fanförare har gevär ut. Förbandets stabschef (motsv) ordnar processionen: 1.) Konungen 2.) Konungens stabschef, 2 m bakom Konungen 3.) Konungens vakthavande adjutant till vänster och i höjd med stabschefen 4.) Föraren av Konungens kommandotecken till höger och i höjd med stabschefen 5.) Officersfanvakten med den nya fanan. 90

91 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Exempel på genomförande av ceremonin B 5 Före ceremonin: Musikkåren bör vara på plats senast 15 min före ceremonins början. Samlingsmusik utförs till 5 min före ceremonins början. Uppmarsch och avlämning sker inom förbandet. Visitation genomförs och bör vara klar senast 5 min före ceremonins början. Därefter lystring ställ. Vid förband där äldre fana finns bör fanvakten med den icke blottade gamla fanan buren av 2. fanförare vara på plats senast 5 min före ceremonins början. 1. fanförare har gevär ut. Vid förband där äldre fana inte finns bör fanvakt utan fana och utan 1. fanförare vara på plats senast 5 min före ceremonins början. 2. fanförare har gevär ut. 91

92 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 Då tidpunkt för ceremonin är inne: 1. Givakt kommenderas av de chefer som skall lämna av. Förbandets igenkänningssignal (eller när sådan saknas signalen Givakt ) blåses på jägarhorn eller signaltrumpet då förbandschefen går fram för att ta emot förbandet. 2. Förbandschefen: Lämna av! Avlämning sker i ordning fanvakt (1. (2.) fanförare gör liten salut), förbandet(-en i nummerordning), eventuell övertaligt befäl, musikkår. Befäl framför truppen gör personlig hälsning med rättning på den som lämnar av. Jag tar befälet! God dag soldater!. Gemensamt svar: Goddag överste! Personlig hälsning görs av allt befäl som står framför truppen. Vid förband med äldre fana gör 1. fanförare efter hälsningen helt om, gevär in, tar emot den icke blottade fanan, lägger den på axeln och gör helt om. 2. fanföraren gör gevär ut. Förbandschefen kommenderar Blotta fanan! 1. fanförare blottar fanan och för den till givakt. Förbandschefen kommenderar Lystring ställ! och tar därefter plats framför förbandet. 3. Konungen anländer åtföljd av sin stabschef, adjutant, förare av Konungens kommandotecken samt officersfanvakten med den nya fanan. Förbandschefen kommenderar i god tid Givakt! Skyldra gevär! och gör därefter vändning och personlig hälsning. Samtliga intar enskild ställning, befäl framför truppen gör personlig hälsning med rättning på förbandschefen. Om förbandet har äldre fana för 1. fanföraren denna till hälsning. 2. fanförare gör stor salut och fanvakten skyldrar. Eventuella andra fanor förs till hälsning med rättning på förbandsfanan. Musikkåren spelar respektive försvarsgrens paradmarsch. Vid försvarsmaktsgemensamma förband spelas Försvarsmaktens paradmarsch. Konungen går upp på podiet, stabschefen, adjutanten och föraren av Konungens kommandotecken ställer upp bakom podiet och officersfanvakten till höger om detta med front mot förbandet. Förbandschefen lämnar av: Ers Majestät! Ert NN regemente enligt order! Konungen, adjutanten samt 1. och 3. fanförare med nya fanan besvarar hälsningen (liten salut med sabel) (se bild sid 93). Konungen: Goddag soldater (motsv)! Förbandet svarar unisont Gud bevare Konungen!. 92

93 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 Fanöverlämning 1 4. (Denna punkt genomförs endast om förbandet har en äldre fana.) Förbandschefen: Parad för fanan! (inom marinen Parad! Parad för flaggan/fanan!, varvid personal med sabel vid första parad tar sabeln till paradställning). Musikkåren spelar respektive försvarsgrens paradmarsch. Konungen och befäl som står framför truppen gör personlig hälsning med rättning på förbandschefen. Paradmarsch genomförs med gamla fanan (enligt CerR FM 3). 2. fanförare gör stor salut. Fanvakten skyldrar gevär, medan andra fanor kvarstår i givakt. När 1. fanförare åter är på plats kommenderar förbandschefen I armen gevär (motsv)! Lystring ställ! 93

94 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 5. Förbandschefen kommenderar: Bataljonschefen (motsv) tar befälet! Bataljonschefen (motsv) svarar Ja överste! och intar förbandschefens plats. Förbandschefen kommenderar därefter om äldre fana finns vid förbandet Fanan framåt marsch! och marscherar fram till podiet, där han gör halt. 1. fanförare med gamla fanan tar på ordet framåt denna till ställning givakt och marscherar efter förbandschefen fram till podiet, där han gör halt 5 m bakom denne. Om förbandet inte har äldre fana marscherar förbandschefen fram utan order. Fanvakten kvarstår. Fanöverlämning 2 6. När förbandschef (och 1. fanförare) gjort halt blottar 2. fanförare den nya fanan och för den till givakt. 7. Konungen håller ett kort anförande som slutar med Jag kommer nu att tilldela NN regemente den fastställda fanan. Ni skall i alla skiften ära och hedra den! Bataljonschefen (motsv) kommendrar Givakt! Skyldra gevär! Alla intar enskild ställning, befäl framför truppen gör honnör, fanförare samt övrig personal med sabel gör stor salut och fanvakten skyldrar. Eventuella andra fanor förs till givakt. 1. fanföraren i officersfanvakten gör gevär in och marscherar fram till en plats mellan förbandschefen och den gamla fanan. 94

95 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN 3. fanföraren i officersfanvakten tar ett steg framåt till i höjd med 2. fanföraren i officersfanvakten. Förbandschefen gör vänster om. Konungen går ner på podiets högra sida samt ställer sig mitt emot förbandschefen. 2. fanföraren i officersfanvakten marscherar fram till Konungen samt överlämnar nya fanan till Konungen samt gör gevär ut. Vid förband med äldre fana marscherar 2. fanföraren tillsammans med 3. fanföraren i officersfanvakten och ställer upp bakom 1. fanföraren för den gamla officersvakten. Vid förband utan äldre fana marscherar 2. fanföraren tillbaka till sin plats i höjd med 3. fanföraren i officersfanvakten och kvarstår där till ceremoniens slut. Konungen överlämnar fanan till förbandschefen med orden Jag tilldelar NN regemente den fastställda fanan. Ni skall i alla skiften ära och hedra den! Förbandschefen tar emot den nya fanan samt gör vänster om och överlämnar den till 1. fanföraren ur officersfanvakten som tar emot den och för den till givakt. Konungen gör höger om varefter han och förbandschefen gör personlig hälsning till dess att 1. fanföraren med nya fanan gör helt om. B 5 Fanöverlämning 3 95

96 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 5 Vid förband med äldre fana troppar 1. fanföraren utan order den gamla fanan på stället när förbandschefen fått den nya fanan i sin hand. 1. fanföraren med den nya fanan gör helt om varvid 1. fanföraren med officersfanvakt utan särskild order avmarscherar med den gamla fanan. Musikkåren spelar respektive försvarsgrens paradmarsch från det att Konungen fattar nya fanan till dess att den gamla lämnat ceremoniplatsen. Vid försvarsmaktsgemensamma förband spelas Försvarsmaktens paradmarsch. Om äldre fana ej finns slår musikkåren av när 1. fanförare har gjort helt om. 8. Då musiken slår av avbryts hälsningen och bataljonschefen (motsv) kommenderar I armen gevär! Lystring ställ! och återtar sin plats framför förbandet. Samtliga intar lystringsställning. Förbandschefen gör vändning mot Konungen, gör personlig hälsning och återtar därefter sin plats framför förbandet. 1. fanförare står kvar framför podiet. Konungen tar plats på podiet bredvid talarstolen. 9. När förbandschefen intagit sin plats kommenderar han Givakt! Fanmarsch! och gör personlig hälsning när musiken slår an. Konungen och befäl som står framför truppen gör personlig hälsning med rättning på förbandschefen. Befäl med sabel (fanförare) gör stor salut. Eventuella andra fanor förs till givakt. 1. fanförare genomför fanmarsch (se CerR FM 3) medan musikkåren spelar förbandets marsch. 1. fanförare marscherar från podiet till förbandets vänstra flygel samt därefter framför fronten på förbandet och avslutar fanmarschen framför fanvakten varvid musiken slås av. 10. Förbandschefen kommenderar: Skyldra gevär! Leve Konungen! Alla svarar med fyra hurrarop. Befäl som står framför truppen gör personlig hälsning med rättning på förbandschefen. Befäl med sabel gör stor salut. Fanor förs till hälsning. Musikkåren blåser fyra fanfarer och spelar därefter kungssången, vilken sjungs utan order. Konungen gör personlig hälsning. Förbandschefen kommenderar: I armen gevär! Lystring ställ! 11. Konungen: Jag inspekterar förbandet! Inspekterar i ordning fanvakt (hälsning sker på fanan), förbandet(-en i nummerordning), övriga ur förbandet, musikkår. Vid inspektionen är formeringen 1. Konungen 2. Konungens stabschef, 2 m bakom Konungen 3. Konungens vakthavande adjutant, till vänster och i höjd med stabschefen 4. Förare av Konungens kommandotecken, till höger och i höjd med stabschefen 96

97 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN 5. Förbandschef i höjd med Konungen och på motsatt sida till det inspekterade förbandet 1. fanförare kommenderar Givakt! Skyldra gevär! och för fanan till hälsning samt anmäler fanvakten ( Ers Majestät, fanvakt ur NN regemente! ). När samtliga passerat kommenderar han I armen gevär! Lystring ställ! 2. fanförare gör stor salut under anmälan. Bataljonschef (motsv) gör helt om under inspektionen och gör personlig hälsning. Kompanichef (motsv) kommenderar Givakt! Till höger se! när Konungen når förbandets flygel, gör personlig hälsning och anmäler kompaniet (motsv) enligt ovan utan att Konungen behöver stanna. Allt befäl framför truppen gör personlig hälsning med rättning på kompanichefen (motsv). Hälsningen avbryts när Konungen har passerat. När samtliga passerat kompaniet (motsv) kommenderar kompanichefen Lystring ställ! Musikkåren spelar förbandets marsch eller annan marsch med anknytning till förbandet under inspektionen. Regementstrumslagaren (motsv) gör personlig hälsning och anmäler musikkåren när Konungen passerar. Eventuella andra fanor förs till hälsning när Konungen passerar. Befäl med sabel hälsar med stor salut. B 5 Konungen överlämmnar Södra skånska regementets och Södra skånska brigadens fana på Revingehed

98 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B Konungen återtar sin plats på podiet. Förbandschefen återgår till sin plats framför förbandet och kommenderar Givakt! Skyldra gevär! och gör personlig hälsning. Allt befäl framför truppen gör personlig hälsning med rättning på förbandschefen. Fanvakten skyldrar och 1. fanförare för fanan till hälsning. Befäl med sabel (fanförare) gör stor salut. Eventuella andra fanor förs till hälsning. Musikkåren spelar respektive försvarsgrens paradmarsch. Vid försvarsmaktsgemensamma förband spelas Försvarsmaktens paradmarsch. Konungen besvarar hälsningen, lämnar podiet och platsen åtföljd av adjutant och föraren av Konungens kommandotecken. 13. Förbandschefen kommenderar: Fanvakten avmarscherar! 1. fanförare svarar Ja överste! och kommenderar Fanvakten framåt marsch! och lämnar platsen. Allt befäl som står framför truppen gör personlig hälsning med rättning på förbandschefen. Befäl med sabel gör stor salut. Eventuella andra fanor förs till givakt. Musikkåren spelar förbandets marsch eller annan traditionsmarsch tills fanvakten lämnat platsen. Förbandschefen kommenderar Bataljonschefen (motsv) tar befälet!, gör därefter personlig hälsning och lämnar platsen. Bataljonschef (motsv) svarar Ja överste! Jag tar befälet! och gör personlig hälsning. Allt befäl som står framför truppen gör personlig hälsning med rättning på bataljonschefen tills förbandschefen lämnat platsen. Bataljonschefen kommenderar Lystring ställ! Formering till enheter! Enhetsvis avmarsch! Därefter gör han personlig hälsning och lämnar platsen. Enhetschefer Ja överstelöjtnant! Jag tar befälet! Givakt! Allt befäl som står framför truppen gör personlig hälsning med rättning på respektive enhetschef tills bataljonschefen lämnat platsen. Musikkåren spelar lämplig marschmusik under upplösningen och avmarscherar sist. Ceremonin kan även avslutas med förbimarsch (se CerR FM 2). Denna sker i så fall efter punkt

99 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Överlämning av fälttecken vid chefsbyte B 6 Uppställningsform enligt CerR FM 2 bild sid 10. Foto: Hans Trygg Fanöverlämning i samband med chefsbyte vid Södermanlands regemente 1994 Genomförande Avgående chef håller sitt avskedstal, vilket avslutas med: Givakt! Skyldra gevär! Fanförarna framåt marsch! 1. och 2. fanförare marscherar framåt. Mitt framför talarstolen (motsv) gör de tätavbrytning mot denna, varvid 2. fanförare vänder upp med 1,25 m lucka bredvid 1. fanförare. Båda gör halt ca 10 m framför talarstolen. 2. fanföraren gör gevär in. 99

100 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 6 Av- och pågående chef marscherar fram och ställer upp framför fanförarna. Avgående chef står framför 1. fanförare, medan pågående chefen står framför 2. fanförare. 1. fanförare överlämnar fanan till avgående chef och gör därefter gevär ut. Av- och pågående chef gör vändning mot varandra. Avgående chef håller fanan lodrätt under vändningen. Avgående chef överlämnar efter ett kort tal fanan till pågående chef varvid musikkåren blåser förbandets igenkänningssignal eller annan lämplig signal. Pågående chef gör därefter vändning med fanan i lodrätt ställning och överlämnar den till 2. fanföraren. Fanförarna gör helomvändning och marscherar tillbaka till fanvakten i ordning 2. fanförare (med fanan) samt 1. fanförare. Av- och pågående chef gör helomvändning och marscherar tillbaka till talarstolen. Fanförarna gör halt på sina platser i fanvakten. 1. fanförare gör gevär in och 2. fanförare helt om. 2. fanförare överlämnar fanan till 1. fanförare och gör därefter gevär ut. 1. fanförare gör helt om. Pågående chef håller sitt tal, vilket inleds med: Jag tar befälet! I armen gevär! Lystring ställ! Pågående chef Avgående chef 10 m Musikkår Trupp Fanvakt 100

101 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 6 Kommandotecken, särskilda tecken och övriga tecken B 6 Historik Befälstecken för identifiering av en viss härförare har gamla anor och fanns i Sverige redan på medeltiden. Ännu Gustav II Adolf förde ett särskilt fältbanér. I Sverige återupptogs användning av befälstecken inom armén under talet i form av kommandoflaggor. Dessa förekom, efter beslut 1901, för arméchef, arméfördelningschef och kavallerifördelningschef samt efter hand även för cheferna för Gotlands och Övre Norrlands trupper. Då nya bestämmelser infördes 1943 ändrades benämningen till kommandotecken. Dessa infördes efter hand för militärbefälhavare, armékårchefer, arméfördelningschefer och vissa brigadchefer. Användandet av kommandotecken upphörde när 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten utfärdades. Vid införande av ny regional, integrerad indelning i militärområden 1966 erhöll dock de nya militärbefälhavarna och 1995 fördelningscheferna till respektive organisation passande kommandotecken. Numera förs kommandotecken av överbefälhavaren, chefen för operativa insatsledningen, militärdistriktscheferna, försvarsgrensinspektörerna och chefen för 1.divisionen. Särskilt tecken förs av försvarsministern (endast ombord). Arméinspektören Marininspektören Flygvapeninspektören Kommandotecken för försvarsgrensinspektörerna 101

102 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN B 6 Allmänt Kommandotecken skall föras på stång till fots eller på fordon alternativt hissas ombord för att visa uppehållsplats för chefen. Kommandotecken skall medföras i fält och under fälttjänstövningar samt i övrigt enligt vederbörande chefs bestämmande. De skall även föras vid inspektion av förband och skolor. Därutöver kan chef (befälhavare) använda sitt tecken för att vid visst tillfälle markera sin närvaro. Kommandotecken är personliga och kan ej användas av tjänsteförrättande eller ersättande chefen. De skall vid ny befattningshavares tillträde personligen överlämnas till denne av företrädaren (se CerR FM 2). Kommandotecken skall för varje tillfälle föras av beordrad teckenförare som för konungen skall ha majors/örlogskaptens grad eller högre, för överbefälhavaren, chefen för operationsledningen, militärdistriktschef, försvarsgrensinspektör, chefen för 1.divisionen och kaptens grad eller högre. Teckenförare skall stå/gå 2 m bakom och om så erfordras snett åt höger om den teckenberättigade. Om chef använder fordon skall kommandoteckenförare ha sin plats i detta eller närmast efterföljande fordon. Teckenförare skall normalt ha samma klädsel som den befattningshavare vars tecken han för. Teckenförare utses vanligen vid det förband som besöks. Tecken kan även föras till häst (se CerR FM 6) och på fordon (se CerR FM 3). Genomförande Kommandotecken skall föras enligt följande. Till fots Tecken skall föras under givakt och parad på stället och under marsch med stången lodrätt intill högra sidan och med duken fri. Högra handen med rak arm skall fatta om stångens nedre del. Vid behov får vänstra handen användas som stödhand med fattning om stången i höjd med höger axel under lystring ställ på stället med stången något lutad snett framåt höger, stödd mot marken invid högra foten och med duken fri. Högra handen med något böjd arm skall fatta om stången (= fana, se CerR FM 3) 102

103 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN Kommandoteckenförare Foto: Carl-Viktor Sandberg 103

104 B. FLAGGOR, FANOR (motsv) och TECKEN under marsch utom under givakt med stången på högra axeln med spetsen något sänkt och med duken fri (= fana, se CerR FM 3). Till häst Tecken skall föras enligt CerR FM 6. På fordon Kommandotecken skall föras som chefsskylt på fordon vid officiella tillfällen för att utvisa att chef eller särskild befattningshavare med rätt att föra dessa tecken eller personligen färdas i fordonet. Tecknen förs enligt kap B 4. På fartyg förs tecken enligt CerR FM 4. På flygplan/helikopter Då Konungen färdas i helikopter och tecken skall föras, utgörs detta av Konungens personliga kommandotecken av plåt i förminskad skala. Tecknen förs enligt kap B 4. Tecknen i förminskad storlek av plåt må även föras på helikopter av Överbefälhavaren Överbefälhavarens kommandotecken Militärdistriktschef Respektive militärdistriktschefens kommandotecken Försvarsgrensinspektör Respektive inspektörs kommandotecken Chefen för operativa insatsledningen och chefen 1.divisionen Respektive chefs kommandotecken Flaggman vederbörlig amiralsflagga. Hälsning Kommandotecken skall ej föras till hälsning. Övrigt När kommandotecken inte förs enligt ovan skall de förvaras på motsvarande sätt som fana (se kap B 4). 104

105 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C. Andra ceremoniella traditioner och föremål 105

106 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 1 C 1 Heraldiska vapen och emblem Historik Militära emblem tillkom som igenkänningstecken i ett tidigt skede, redan innan särskilda uniformer var fastställda. En halmviska i hatten kunde vara ett sådant igenkänningstecken. Inom den svenska armén ökade antalet emblem av olika slag i och med tillkomsten av uniform m/10 (06) vid 1900 talets början och de följande uniformsmodellerna. Inom marinen hade sedan mycket lång tid tillbaka fartyg utsmyckats med bilder och statyer, från 1700-talet främst i form av galjonsfigurer. Ett förbandsvapen fanns tidigare huvudsakligen avbildat på förbandets sigill och inom armén på dess förbandsknapp, men har under det senaste seklet fått ett större användningsområde. Idag har alla förband tilldelats ett heraldiskt vapen, vilket utnyttjas på brevpapper, skyltar, priser m fl ställen. Härutöver har även alla örlogsfartyg ett heraldiskt vapen i form av en vapensköld. Under 1980-talet framkom önskemål om och behov av någon form av beteckning för att knyta personal i samma enhet bättre samman. Detta gällde på fältuniformen, som inte utvisade vilket truppförband ett befäl eller menig tillhörde. Därmed tillkom s k tilläggstecken för truppförband och på en del håll även dess underavdelningar. Även för krigsförband finns tilläggstecken att användas på fältuniformer. Tilläggstecknen benämns numera förbandstecken. Förordningar Förordning om fanor, tecken och skyltar m m inom Försvarsmakten, FFS 1994:21; utfärdad den 2 juni Regeringen föreskriver följande. Sigill och vinjetter 11 Sigill och vinjetter utformas enligt Försvarsmaktens bestämmande. 106

107 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL Försvarsmaktens heraldiska vapen och valspråk TFG 09812:010004; utfärdat C 1 1. Tilldelning av helaldiska vapen Förband upptagna i Förordning med instruktion för Försvarsmakten (SFS 2000:555) samt marinens fartyg tilldelas heraldiskt vapen. Enheter upptagna i förordningens anmärkningskolumn /taktiska kommandon, militärdistriktsgrupper, vissa bataljoner, vissa skolor och centra m m) tilldelas ej heraldiskt vapen men må nytta heraldiskt vapen som tidigare varit fastställt för enheten (traditionsvapen). Sådant vapen får endast användas för internt bruk och enligt vederbörande förbandschefs bestämmande (C OPIL, Militärdistriktschef osv). Dessa enheter är markerad med kursiv stil. Förteckning över heraldiska vapen för marinens fartyg utges i särskild ordning. 2. Förteckning och utformning Varje enhets heraldiska vapen beskrivs och avbildas i bilaga 1 (ej här). Fullständig krona används då formatet så medger (10 mm hög vapenbild eller mer). Stiliserad krona används vid mindre format. Kronorna beskrivs i bilaga 2. Vapenvarianter avsedda för Försvarsmaktens grafiska profil innehåller normalt den stiliserade kronan. Till heraldiskt vapen må fogas ett band med valspråk. Valspråk skall vara på svenska eller latin och fastställas av förbandschef (motsv) samt inrapporteras till Högkvarteret. Fastställda valspråk framgår av bilaga Användning Ett förbands heraldiska vapen används i vinjetter på brevpapper och trycksaker, skyltar och dekaler av olika slag, på idrottspriser och gåvor och i andra liknande sammanhang. Vapnet må, enligt förbandschefs bestämmande, användas av föreningar m m som har anknytning till förbandet. Den kungliga kronan bör inte användas över vapnet av enskilda föreningar. 107

108 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 1 4. Regler för Försvarsmaktens heraldiska vapen Principer för utformning Ett heraldiskt vapen skall vara tydligt och lätt att känna igen och identifiera. En grundregel vid utformningen av vapnet är därför enkelhet. Om många symboler ingår i vapnet blir det otydligt. Mångfalden skymmer helheten och vanligen går vapnet tvärt emot avsikten inte att förstå utan särskild förklaring. Text och bokstäver skall inte förekomma i ett vapen. Ett vapen kan utföras i flera varianter, t ex i färg eller svart/vitt, med guld och silver ersatta av gul respektive vit färg samt med olika sköldformer, så länge vapenbeskrivningen följs. Det får emellertid inte förändras eller ersättas av annat vapen/emblem. Det grundläggande för ett vapen är vapenbeskrivningen (blasoneringen), inte bilden. Den senare återger endast hur vapenbeskrivningen uppfattas vid en viss tidpunkt. Uppgiften att utforma ett heraldiskt vapen skall därför alltid anförtros en heraldiskt kompetent formgivare. Grunder för den militära heraldiken För förbanden (motsv) och företrädesvis de med ursprung i de gamla landskaps- och länsregementena utgör landskapsvapnet eller andra territoriella vapen grunden. För att utmärka att det gäller ett militärt förband och samtidigt ange karaktären, t ex truppslaget, placeras det territoriella vapnet på lämpligt emblem, t ex truppslagets, vapenslagets eller försvarsgrenens. Därest ett territoriellt vapen inte används bör vapnet utformas individuellt dvs med heraldiskt vapendjur eller figur om möjligt med lång tradition när det gäller symbolisk innebörd och med anknytning till förbandet (motsv). Heraldiska vapen för 2. ytstridsflottiljen och Skaraborgs flygflottilj 108

109 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL Framställning av ritningar Förband (motsv) som önskar få ett nytt heraldiskt vapen eller förändring av existerande vapen, insänder ansökan härom till Högkvarteret, där beslut fattas i ärendet. Vid positivt beslut ges Statens försvarshistoriska museer (SFHM) i uppdrag att, i samråd med statsheraldikern och förbandet, ta fram en modellritning på vapnet, vilket sedan blasoneras av statsheraldikern. Med förändring av existerande vapen avses att en ny modellritning upprättas på grundval av en existerande vapenbeskrivning. Slutligt fastställande av vapnet sker i Högkvarteret. Vid framtagning av heraldiskt vapen görs ett original i färg och en sk konturteckning i svart/vitt med fullständig krona och en version av vapnet med stiliserad krona samt en CD med vapnet i färg. Vidare bifogas en beskrivning av färgerna i vapnet i PMS-systemet. Dessa original förvaras vid SFHM. Kopia av ovanstående översänds till Högkvarteret f v b till förbandet. Förband (motsv) som önskar egen originalvapenmålning i färg kan beställa detta av SFHM. Resurser för framtagning av vapnet äskas av förbandet i ordinarie uppdragsdialog, C 1 5. Allmänna heraldiska regler Exempel på heraldiska uttryck. Heraldiska tinkturer Tinktur är en gemensam term för färg och metall. De olika färgerna är rött, blått, grönt, svart och undantagsvis purpur. Undantagsvis används även orange inom Försvarsmakten. Endast en nyans används av respektive färg. Metallerna är guld och silver, ofta återgivna med gult och vitt. Inom heraldiken läggs endast undantagsvis färg bredvid färg och metall bredvis metall, dock kan korta möten accepteras. Beväring Med beväring menas horn, tänder, näbb, klor, hovar, tunga och fenor. 109

110 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 1 Övrigt Vänster benämns SINISTER och höger DEXTER. Den heraldiska bilden ses från sköldbärarens sida varför dessa uttryck har motsatt betydelse när bilden betraktas (jfr även kap B 5). Ett heraldiskt djur är normalt höger-(dexter)vänt och ofta upprest på bakbenen. Om ej annat anges är en stjärna alltid sexuddig. En nyckel har axet uppåt. Störtad betyder upp och ned. Häroldsbilder Höger sida (DEXTER) Vänster sida (SINISTER) Kluven sköld Delad sköld Styckad sköld Delad med vågskura Spets Ginstyckad sköld Kvadrerad sköld Fyrstyckad sköld Stolpe Ginbalk Stam Ginstam Balk Bjälke Sträng Häroldsbilder Övrigt Försvarsmaktens olika försvarsgrenars, vapenslags, truppslags och förbands heraldiska vapen används även ofta (i förenklat utförande) som tjänstetecken av metall, brodyr eller textil till Försvarsmaktens uniformer (se UniR FM). Tjänstetecken till uniform skall fastställas av överbefälhavaren eller den han utser. Råd i heraldiska frågor kan erhållas från Statens försvarshistoriska museer. 110

111 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 2 Traditionsföremål för religiöst bruk C 2 Historik I 1535 års sjöartiklar stadgades bl a att skeppsprästerna, förutom daglig predikan och undervisning i den evangeliska läran, även skulle hålla mässa, dvs nattvardsgudstjänst. För detta behövde prästerna medföra nattvardskärl. En fullständig uppsättning bestod av kalk, paten, oblatask och vinflaska. De tre förstnämnda föremålen var regelmässigt av silver, delvis förgyllt. Vinflaskan däremot gjordes oftast av tenn. Vid enstaka förband finns mycket gamla kalkar bevarade, men hur de kommit i regementets ägo är inte känt. Från Konung Karl XI:s tid har Kronan svarat för anskaffningen. Det är också från tiden som en stor del av vårt bevarade militära kyrksilver härstammar. Huvuddelen av vårt äldre kyrksilver var ännu i bruk vid tiden för andra världskriget. Nattvardskärlen ingick i förbandens fältutrustning. Numera tillhör de förbandens främsta traditionsföremål, ofta med en pietetsfullt ordnad förvaring där de kan beskådas av förbandets personal. Som framgår under avsnittet korum i CerR FM 2 har det genom tiderna lagts stor vikt vid soldaternas andliga fostran. När seden att resa s k fältaltare uppstått är inte känt. Inom Försvarsmakten byggs i förekommande fall ett fältaltare med tre marschtrummor ställda en över två. 111

112 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 2 Allmänt Nattvardskärlen representerar inte bara ett traditionsvärde utan även ett betydande ekonomiskt värde. Båda dessa förhållanden innebär att kyrksilvret skall förvaras fullt betryggande mot stöld och åverkan. Det är önskvärt att sådan förvaring medger att de alltjämt kan beskådas utan särskild framtagning. I en slutlig avvägning mellan olika förvaringsalternativ skall dock säkerheten vara styrande. Förbandens kyrksilver skall betraktas som bruksföremål. Om förbandet/skolan avvecklas skall kyrksilvret i första hand följa med till det förband som övertar traditionerna. Om traditionen inte övertas av utpekat förband, skall Högkvarteret avgöra om kyrksilvret skall brukas och överföras till annat förband inom Försvarsmakten eller om kyrksilvret skall betraktas som musealt föremål. Till nattvardskärlen, främst kalkarna, finns många gånger även fodralen bevarade. Dessa är ofta samtida med sina silverpjäser. Det skall särskilt observeras att dessa föremål har ett högt kulturhistoriskt värde och skall vårdas och hanteras som museiföremål. För deras skötsel bör samråd sökas med Statens försvarshistoriska museer (Armémuseum). Nattvardskärl 112

113 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 3 Utmärkelsetecken C 3 Historik Statliga belöningsordnar i Sverige infördes mer allmänt De ordnar som då instiftades var Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden. År 1772 instiftades Vasaorden och 1811 instiftades Karl XIII:s orden. Uppdraget att handlägga ärenden angående ordensväsendet handlades av Ordenskansliet för Kunglig Majestäts Orden (KMO). Svärdsorden är den orden som förlänades för framstående insatser i krig samt för långvarig och gagnerik verksamhet inom Försvarsmakten. Svärdsorden fick efter hand fem värdigheter för officerare ( regementsofficerare): Kommendör med stora korset, kommendör av 1. klassen, kommendör, riddare eller ledamot av 1. respektive 2. klassen. Svärdstecken för underofficerare ( kompaniofficerare) inrättades Innehavare av Svärdstecknet kallas svärdsman. Svärdsmedaljen i silver åttonde storleken tilldelades underbefäl ( plutonsofficerare). Inom svärdsorden finns flera värdigheter som endast utdelas i krig. Svenska medborgare förlänas sedan 1975 ej svenska ordnar års ordenskungörelse stadgade att Serafimerorden, grad inom Nordstjärneorden och Nordstjärnemedaljen kunde, efter regeringens hörande, av Konungen tilldelas utländsk medborgare. Regeringen utfärdade dock 1995 ett par ändringar i denna ordenskungörelse. Dessa innebär att tronföljaren och övriga medlemmar av det svenska kungahuset kan av Kunglig Majestäts Orden tilldelas utmärkelse inom Serafimerorden och Nordstjärneorden. Medaljväsendet i Sverige tillkom redan i slutet av 1500-talet. Först under talet delades belöningsmedaljer ut i större omfattning. En mängd sådana tillkom efter hand för vitt skilda ändamål. 113

114 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 3 Allmänt Konungen kan idag, utöver kungliga minnestecken, tilldela svenska medborgare följande medaljer. Serafimermedaljen H M Konungens medalj Litteris et Artibus Prins Eugen-medaljen Prins Carl-medaljen. H M Konungens medalj Regeringen kan idag tilldela följande medaljer till svenska medborgare. Illis quorum För berömliga gärningar För medborgerlig förtjänst För långvarig och trogen tjänst För nit och redlighet m fl. Medaljer instiftade av olika institutioner, organisationer och föreningar vilka godkänts av Konungen bär normalt dennes bröstbild och benämns kungliga. Härutöver finns ett antal andra förtjänst- och hedersmedaljer instiftade av olika institutioner, organisationer och föreningar vilka inte bär Konungens bild. Bland dessa finns även Försvarsmaktens förtjänstmedalj och Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser. I samband med statsbesök kan det förekomma att militär deltagande personal tilldelas en utländsk utmärkelse. För dessa ansöker överkommendanten i Stockholm om bärandetillstånd till svensk uniform hos Högkvarteret. Ordnar och medaljer bärs till uniform i enlighet med de bestämmelser som anges i FFS 1996:14 och i Uniformsreglemente för Försvarsmakten, UniR FM Av det senare framgår till vilka uniformsdräkter ordnar och medaljer skall eller kan bäras samt vilka som får bäras utan särskilt tillstånd. Utmärkelsetecken (i original eller miniatyr) bärs vanligen till civil högtidsdräkt (frack) men ej till aftondräkt (smoking). Inget hindrar bärandet av utmärkelser i original till civil kavaj i högtidliga sammanhang. 114

115 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH BILAGA FÖREMÅL C 3:1 Försvarsmaktensförtjänst- och belöningsmedaljer C 3 Nedanstående utdrag ur bestämmelser för Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser och Försvarsmaktens förtjänstmedalj gäller enligt TFG , utfärdat Försvarsmaktens förtjänstmedalj Medaljutformning Medaljen utförs i förgyllt kontrollerat silver och av kontrollerat silver med 31 mm diameter. Åtsidan visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten FÖR BERÖMLIGA IN- SATSER. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans och är i övrigt blank där den förses med innehavarens namn och utdelningsår. Medaljbandet är gult. På medaljbandet anläggs ett rättuppstående svärd av guld respektive silver om medaljen tilldelats för personligt mod ( 8 a i stadgarna). Försvarsmaktens förtjänstmedalj Tilldelning av medaljen Medaljen samt ett diplom tilldelas enskild som belöning för berömliga insatser vid tjänstgöring inom Försvarsmakten. Medaljen tilldelas vid Försvarsmakten anställd eller tjänstgörande personal. Utmärkelsen av samma klass kan vid upprepad förtjänst tilldelas flera gånger. Utmärkelsen kan tilldelas postumt. I sådant fall överlämnas medaljen till närmast anhörig. Envar må lämna förslag om tilldelning av medalj. Förslag insänds skriftligt tjänstevägen till HKV/ PERS. Beslut om tilldelning fattas, efter beredning av HKV/PERS, av Överbefälhavaren i varje enskilt fall. 115

116 C. BILAGA ANDRA C 3:1 CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 3 Guldmedalj kan tilldelas antingen för ( 8 a i stadgarna) utomordentligt personligt mod vilket räddat människoliv upprepade farofyllda insatser för räddande av människoliv eller för ( 8 b i stadgarna) utomordentlig insats som på ett avgörande sätt gagnat Försvarsmakten utomordentliga insatser som gagnat Försvarsmakten. Silvermedalj kan tilldelas för ( 8 a i stadgarna) farofylld insats för räddande av människoliv eller för ( 8 b i stadgarna) utomordentlig insats som gagnat Försvarsmakten. Utdelning Utmärkelsen utdelas så snart som möjligt efter det att beslut om tilldelande fattats. Utmärkelsen utdelas under högtidliga former. Bärande av medaljen Försvarsmaktens förtjänstmedalj får bäras till uniform enligt ÖB föreskrifter om utmärkelsetecken till uniform (FFS 1996:14). Utmärkelsen bärs i band på vänstra sidan av bröstet (vid eventuell tilldelning av flera medaljer bärs samtliga) närmast efter eventuella kungliga och regeringsmedaljer samt Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser. I stället för medalj får medaljband (släpspänne) bäras. Detta förses med ett liggande svärd i guld respektive silver om medaljen tilldelats för personligt mod ( 8 a i stadgarna). 116

117 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH BILAGA FÖREMÅL C 3:1 Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser C 3 Medaljutformning Medaljen utförs i förgyllt kontrollerat silver och av kontrollerat silver med 31 mm diameter. Åtsidan visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten FÖR INTERNATIONELLA INSATSER. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans och är i övrigt blank där den förses med innehavarens namn, aktuellt land samt utdelningsår. Medaljbandet är blått. På medaljbandet anläggs ett rättuppstående svärd av guld respektive silver. Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella tjänster Tilldelning av medaljen Medaljen samt ett diplom tilldelas enskild som belöning för berömliga insatser under FN- eller annan internationell tjänstgöring. Medaljen tilldelas vid Försvarsmakten anställd eller tjänstgörande personal. Utmärkelsen av samma klass kan vid upprepad förtjänst tilldelas flera gånger. Utmärkelsen kan tilldelas postumt. I sådant fall överlämnas medaljen till närmast anhörig. Envar må lämna förslag om tilldelning av medalj. Förslag insänds skriftligt tjänstevägen till HKV/PERS. Beslut om tilldelning fattas, efter beredning av HKV/PERS, av överbefälhavaren i varje enskilt fall. Guldmedalj kan tilldelas för utomordentligt personligt mod upprepat personligt mod som inneburit betydelsefullt föredöme vid dödsfall i tjänsten. Silvermedalj kan tilldelas för stort personligt mod förtjänstfull ledning av förband under svåra förhållanden. Utdelning Utmärkelsen utdelas så snart som möjligt efter det att beslut om tilldelande fattats. Utmärkelsen utdelas under högtidliga former. 117

118 C. BILAGA ANDRA C 3:1 CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 3 ÖB delar ut Försvarsmaktens medaljer Bärande av medaljen Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser får bäras till uniform enligt ÖB föreskrifter om utmärkelsetecken till uniform (FFS 1996:14). Utmärkelsen bärs i band på vänstra sidan av bröstet (vid eventuell tilldelning av flera medaljer bärs samtliga) närmast efter eventuella kungliga och regeringsmedaljer. I stället för medalj får medaljband (släpspänne) bäras. Detta förses med ett liggande svärd i guld respektive silver. 118

119 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 4 Ceremoniordning för Försvarsmaktens förband C 4 Historik Av gammal tradition räknas armén främst bland försvarsgrenarna i Sverige. Detsamma görs i de flesta länder, medan marinen räknas som främsta försvarsgren i Storbritannien. Den första dokumenterade rangordningen av våra landskapsvis rekryterade regementen står att finna i 1634 års regeringsform. Det skall dock observeras att kavalleriet då kom före regementena till fots i rangordning. Vidare kan noteras att värvade trupper som garden och artilleri inte var upptagna i detta sammanhang. Nummerbeteckningar, som då tillika markerade rangordningen, infördes 1816 (för artilleriet 1831) under det att enhetsbeteckningar av typ I 10, K 1 och A 3 etc kom i bruk först Rangordningen avskaffades 1942, men fortfarande i 1945 års rulla var förbanden upptagna i rangordning. Denna rangordning har sedan legat till grund för den ceremoniordning som redovisas nedan. Sedan 1833 har militärområdena (militärdistrikten/fördelningsområdena) numrerats med lägsta nummer i söder osv, vilket har inneburit att nuvarande Södra militärdistriktsstaben kommer främst vid uppräkning av förbanden. Vid uppsättning av flygflottiljerna tillämpades anciennitetsprincipen, dvs först uppsatta flottilj fick lägsta nummer osv. Allmänt Ceremoniordningen är ej att betrakta som någon rangordning av förbanden. Syftet är att ensa uppställningsordningen vid sådana ceremonier inom Försvarsmakten där enheter ur olika försvarsgrenar eller truppslag deltager samt att underlätta planeringen för ceremonianordnande förband. Avvikelser från ceremoniordningen kan göras om särskilda skäl föreligger. Vid firandet av ett förbandsjubileum (motsv) där även andra förband inbjudits deltaga skall självklart det jubilerande förbandet inta den främsta platsen. 119

120 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 4 Ceremoniordning ÖB Högkvarteret Livgardet Livregementets husarer Jämtlands fältjägarregemente Norrbottens regemente Norrlands dragonregemente Skaraborgs regemente Södra skånska regementet Södermanlands regemente Gotlands regemente Artilleriregementet Luftvärnsregementet Göta ingenjörregemente Upplands regemente Göta trängregemente Första ubåtsflottiljen Andra ytstridsflottiljen Tredje ytstridsflottiljen Fjärde minkrigsflottiljen Vaxholms amfibieregemente Älvsborgs amfibieregemente Sydkustens marinbas Ostkustens marinbas Jämtlands flygflottilj Skaraborgs flygflottilj Upplands flygflottilj Blekinge flygflottilj Norrbottens flygflottilj Försvarsmaktens helikopterflottilj Södra militärdistriktsstaben Kronobergsgruppen Norra Smålandsgruppen Älvsborgsgruppen Hallandsgruppen Bohus-Dalsgruppen Skånska dragongruppen Skaraborgsgruppen Södra skånska gruppen 120

121 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL Kalmargruppen Blekingegruppen Göteborgsgruppen C 4 Mellersta militärdistriktsstaben Livgardesgruppen Livregemetets grenadjärgrupp Livgrenadjärgruppen Värmlandsgruppen Dalregementsgruppen Gävleborgsgruppen Södermanlandsgruppen Upplandsgruppen Västmanlandsgruppen Södertörnsgruppen Norra militärdistriktsstaben Jämtlandsgruppen Norrbottensgruppen Västerbottensgruppen Västernorrlandsgruppen Lapplandsjägargruppen Norrbottens gränsjägargrupp Härnösandsgruppen Gotlands militärdistriktsstab Gotlandsgruppen Militärhögskolan Karlberg Militärhögskolan Halmstad Militärhögskolan Östersund Markstridsskolan Arméns tekniska skola Örlogsskolorna Amfibiestridsskolan Flygvapnets Uppsalaskolor Hemvärnets stridsskola Försvarsmaktens Halmstadsskolor Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Totalförsvarets skyddscentrum Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Försvarsmaktens rekryteringscentrum 121

122 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 4 Försvarsmaktens sjukvårdscentrum Flygmedicincentrum Försvarsmusikcentrum Redovisningsavdelningen Bergslagen Frivilliga försvarsorganisationer Centralförbundet för befälsutbildning Flygfältingenjörsföreningarna Flygvapenföreningarnas riksförbund Frivilliga automobilkårernas riksförbund Frivilliga flygkåren Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund Frivilliga radioorganisationen Frivilliga skytterörelsen Försvarets personaltjänstförbund Svenska Blå Stjärnan Föreningen svenska Röda Korset Riksförbundet Sveriges lottakårer Sjövärnskårernas riksförbund Svenska brukshundklubben Svenska fallskärmsförbundet Svenska pistolskytteförbundet Svenska sportskytteförbundet Sveriges civilförsvarsförbund Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund Svenska Flottans reservofficersförbund Kustartilleriets reservofficersförbund Svenska Värnpliktsofficersförbundet Hemvärnsbefälets riksförbund Enskild personal Enligt Försvarsmaktens rulla 122

123 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 5 Vaktkäpp, stav, dagbricka, ägiljett och hederskartusch C 4 Historik Vaktkäpp Stav Vaktkäpp infördes 1793 för vissa befattningshavare i Konungens närhet. För Konungens vakthavande generaladjutant tillkom som befälstecken stav m/1790. Generaladjutantens uppgift var bl a att föra befäl över i Stockholm förlagda truppförband. År 1810 tillsattes en befälhavande generaladjutant för Stockholms garnison. Denne benämndes från 1818 överkommendant för Stockholms garnison. Motsvarande stav tilldelades 1911 även kommendanten i Bodens fästning. En särskild stav (m/1802) infördes för vissa platskommendanter. För generaladjutanten för armén fastställdes stav m/1815 som tjänstetecken. Denna stav bars senare av chefen för lantförsvarsdepartementet, dock endast om denne var militär. Dagbricka Ägiljett Dagbricka (vaktbricka) m/1799 utgör en efterföljare till ringkragen som ursprungligen var en gradbeteckning från senare delen av 1600-talet. Ägiljetten, vars ursprung är oklar (pennhållare, bindstreck m m), är ett gammalt sätt att utmärka Konungens stabspersonal och högre chefers adjutanter. Den äldsta ägiljetten, m/1816, användes av över- och stabsadjutanter samt sedermera av officerare vid generalstabskåren. Därefter har m/1889 införts för adjutanter hos kunglig person, statsråd och sedermera hos överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (motsv ägiljett inom flygvapnet benämns m/30 och i marinen m/1890). Försvarsattachéer erhöll en ägiljett som fastställdes

124 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 5 Inom kustflottans stab bars adjutantsnodd m/55 av vakthavande flaggadjutant och flagglöjtnant. Hederskartusch Kartuschlåda med rem bars tidigare bl a av officerare vid kavalleriet och artilleriet. Rätten att bära hederskartusch tilldelades 1815 officerare vid Skånska husarregementet och Wendes artilleriregemente efter dessa regementens framgångsrika insatser i kriget Allmänt bärande av kartusch avskaffades Ovanstående hederskartuscher har dock fått bäras till högtidsdräkt av cheferna för dessa förband och deras efterföljare. Allmänt Vaktkäppar och stavar bärs vid tillfällen enligt gällande reglemente. I regel sker detta då vederbörande utövar verksamhet som sammanhänger med den befattning i vilket vaktkäpp eller stav bärs. Vaktkäppar Vaktkäpp för varje särskilt fall skall tilldelas den som tjänstgör i befattning där vaktkäpp föreskrivs. Vaktkäpp bärs normalt i vänster hand (med rak arm, ej i armvecket) och skall under marsch hållas utmed sidan. 124

125 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL Vaktkäpp m/1793 finns i två varianter, 90 cm respektive 67 cm. Den längre vaktkäppen skall bäras av regementsbefäl med högre grad än major, den kortare av major eller kapten. Vaktkäpp Vildmannen, fastställd 1997, skall bäras av befäl vid Norrbottens regemente vid de tillfällen vaktkäpp m/1793 annars skulle ha burits. C 5 Stavar Stav skall tilldelas personligen den det vederbör under den tid som viss befattning innehas. Stav m/1815 bärs av överbefälhavaren. Överkommendanten i Stockholm och kommendanten i Bo- Stav m/1802 den bär stav m/1790 som tjänstetecken. Kommendanten i Stockholm och garnisonscheferna i Göteborg och Karlsborg bär stav m/1802. Dagbricka Dagbricka (vaktbricka) m/1799 skall bäras av personal ur armén och marinen som tjänstgör som vakthavande officer vid högtidlig audiens (motsv) och som chef och ställföreträdande chef vid högvakten. Dagbricka m/1799 skall dessutom bäras av personal ur armén och amfibiekåren som tjänstgör som chef för honnörsstyrka, som fanförare samt som dagofficer. Den som icke är officer skall bära dagbricka övrig med sköld i gulmetall. I flottan skall dagofficer bära vaktmärke m/54. I flygvapnet skall personal enligt ovan bära dagtjänstetecken m/38 (snodd). Förbandschef får besluta om utseende på dagbricka (motsv) för dagbefäl inom bataljon och kompani. 125

126 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL C 5 Ägiljetter Ägiljett m/1816 stor ägiljett skall bäras på höger axel av officer som tillhör Konungens stab eller framliden kunglig persons f d stab samt av adjutant hos kunglig person. Samtidigt skall vederbörande kunglig persons namnchiffer bäras på höger axelklaff. Ägiljett m/1816 får även bäras av officer ingående i Försvarsmaktens chefsgrupp och Försvarsmaktens chefsutvecklingsgrupp. Ägiljett m/1889, m/1890 (marinen) respektive m/30 (flygvapnet) liten ägiljett skall bäras på höger axel av vakthavande adjutanter hos Konungen eller annan kunglig person, då stor ägiljett ej skall bäras. Den skall vara försedd med kunglig persons namnchiffer (ej flygvapnet). Till uniformer utan axelklaffar skall ägiljetten bäras med axelträns (M) respektive med valknop (FV) och i förekommande fall kunglig persons namnchiffer. Ägiljetten skall dessutom bäras av tjänstgörande adjutant hos statsråd och överbefälhavaren tjänstgörande adjutant hos annan militär chef som är generalsperson/flaggman. Ägiljett m/1955 är tjänstetecken för försvarsattaché och biträdande försvarsattaché. Den skall bäras på vänster axel. I övrigt enligt UniR FM Kartuscher Hederskartusch m/ för Skånska husarregementet skall bäras av chefen P 7 och av chefen för Skånska dragongruppen till högtidsdräkt och stor mässdräkt. Chefen för 3. bataljon vid Artilleriregementet skall på motsvarande sätt bära Wendes artilleriregementes hederskartusch (m/ ). Till kartuschlådorna hör kartuschremmar. Kartuschlåda m/1847 med kartuschrem m/1845 skall bäras till stor och liten paraddräkt m/ä av officer vid Livgardets dragonbataljon. Kartuschlåda m/1895 med kartuschrem m/1845 får bäras till stor och liten paraddräkt m/ä av kompani- och plutonsbefäl vid Livgardets dragonbataljon (se UniR A m/ä 1994). 126

127 C. ANDRA CEREMONIELLA TRADITIONER OCH FÖREMÅL Hederskartusch m/ buren av chefen för Skånska dragonregementet i samband med standaröverlämning 1992 Övrigt Marina ceremoniella utrustningsdetaljer som adjutantssnodd, giggkläde, skepparpipa, VO-flaggor m m redovisas i CerR FM