Anteckningar till TCGR-rådets möte 19 maj 2010

Transkript

1 Anteckningar till TCGR-rådets möte 19 maj 21 Datum: Plats: Närvarande: Frånvarande: Adjungerade: Onsdag 19 maj GR, Göteborg Lennart Österlund, Pernilla Börjesson, Bengt Forsling, Eric Alexandersson, Jan Johansson, Håkan Cardfeldt, Maria Lissmatz, Raymond Vaske, Stina Johansson, Alf Olsson, Karl-Johan Höjer, André Essebro, Josefin Grahn, Linda Skår, Svante Boström Anders Bergius, John Korpi, Thommy Ottosson, Boye Johansson, Gösta Lindvall, Jonna Weinelid Forss, Lars Lind, Kurt Olov Sjöström, Björn Winblad Margaretha Allen; GR och Maria Hassel; GTG/GTC Minnesanteckningar Föregående mötesanteckningar och Pernilla Börjesson Ändring har gjorts i illustrationen av organisationsmodellen i anteckningarna från Strategidagen 19/4 och ny version finns på webben. Raymond tillägger att han har haft god nytta av anteckningarna från Strategidagen. Förslag till ny ordförande Lennart Österlund Marianne signalerade tidigt att hon skulle komma att lämna ordförandeskapet under våren och diskussioner har förts om vem som ska kunna komma att ersätta henne, gärna någon från Norra noden då det vore värdefullt att växla ordförandeskapet mellan de delar av regionen som har certifierade skolor. Kontakter har tagits med Lars Lind och både Raymond och Lennart för samtal för att hitta en ny engagerad ordförande. Det är viktigt att företagen engagerar sig då det är ett krav från IK att näringslivet är i majoritet i råden. Förslag på ordförande lämnas till Lennart under maj månad och om vi kunde få en ny ordförande klar innan sommaren vore det önskvärt, men allra senast efter semestern räknar vi med att ha en ny ordförande på plats.

2 Återkoppling Strategidag Lennart Österlund och Bengt Forsling Fortsatt diskussion om organisationsmodell, arbetssätt och fokusområden som påbörjades under Strategidagen. Återkoppling även till de lokala collegens förbättringsarbete och arbetet inför återcertifieringen. Företagen i norra noden har själva tagit initiativ att träffas mellan de lokala råden och resultatet har blivit verkstadsmöten där man förbereder sig väl inför de lokala rådsmötena. Erics initiativ om en regional näringslivsgrupp har mottagits väl på Nösnäsgymnasiets lokala råd. Eric har tänkt sig bjuda in alla engagerade företag i regionen för att dra igång arbetet med denna grupp. Lennart kan komma att vara med i denna grupp, men ansvaret ligger hos Eric. Stina: Det är viktigt att ringa in kompetensbehoven och att långsiktigt arbeta med frågan vore oerhört viktigt för TCGR. Bengt: Alla företag har problem med att hitta kompetent personal och det är viktigt att man kan sprida vetskapen om vilka vägar man kan ta för att sätta arbetsgivare i kontakt med utbildningsanordnare och tydliggöra vilka vägar man kan ta för att forma ett kompetent rekryteringsunderlag. Bengt: På mötet för globaliseringsfonden kom det upp att det är ett problem på GR att man inte har en intern kunskap om alla projekt som hanteras under samma tak. Kanske kan Josefin kunna komma att bli en skyttel i denna process då hon i varje fall sitter med i både collegesammanhang (där man har, eller i varje fall borde ha, god kunskap om branschens kompetensbehov) och GRvux. Lennart: Man måste måna om att vidareutbilda personal under tiden för lågkonjunktur eftersom när det går uppåt igen har rekryteringsunderlaget gått vidare till andra branscher. Kompetensen måste hållas uppe i den globala konkurrensen och man måste agera gemensamt för att vara konkurrenskraftiga ur ett globalt perspektiv. Jan: Teknikcollege ska inte vara ett måste där man bara presenterar vad man gör, utan vi borde nyttja detta forum för att påvisa vad Teknikcollege kan erbjuda parallellt med GR. Dagens utbildningssystem är projektbaserat och insatserna kommer för sent. Erbjudandet till arbetslösa och anställda måste istället löpa kontinuerligt. Inom TCGR måste man hitta ett smidigt sätt för att hantera internkontrollen och kvalitetsredovisningarna, så att man kan arbeta aktivt med de andra frågorna. Pernilla: Vi återkommer ständigt till uppdraget för TCGR, vilket faktiskt är kvalitetssäkringen. Jan: Vi kan inte sitta lugnt i den båten, utan måste utvecklas och se till att tillsammans hantera fler, skarpare frågor för att inte bli självutplånande. Raymond: GR är ingen egen institution som driver frågor, utan man samordnar arbetet utifrån uppdrag från kommunerna. Flera av grupperna på GR kan ha väldigt olika uppfattning om behovet av t.ex. Praktikplatsen.se, då man inte är säker på vems uppdrag man arbetar på. Utbud och efterfrågan måste balanseras på praktikplatsen och när den inte gör det ordnar man på egen hand och då blir det bråk i familjen. Vi måste gå vidare och bli en spelare på plan och låta bli att pinka revir. Det är samma sak med t.ex. Yrkesvux.

3 Lennart: TCGR har inte alltid uppskattat styrning från RTS utan har kört före i loppet i de fall man tyckt att något varit bra. Men det som är aktuellt för TCGR just nu är att man står inför en återgranskning. När man väl tagit sig igenom den blir det än mer aktuellt att arbeta med skarpare frågor. Det har varit en uppstartsperiod hittills. Raymond: Håller med, prioritering nummer ett är återcertifieringen, men nästa år blir ett spännande år. Svante: Sökandetrycket är över lag hämmat hos UBA och man måste tillsammans med företagen visa på det långsiktiga behovet för att motverka detta. Fokusgrupperna måste återinföras. Pernilla: Föreslår att man under hösten riggar för hur man vill arbeta 211, vilka fokusgrupper man ska satsa på och hur man vill hantera detta. Lennart: Vad har hänt med förslaget om att återcertifierig ska ske efter 5 år istället för 3 år efter den första återgranskningen? Josefin: Adela har lovat att ta upp förslaget på nästa styrelsemöte. Efter rådsmötet den 19/5 har Adela meddelat att hon skulle vara behjälpt av en motion från TCGR beträffande ärendet. Bengt: Mötesfrekvensen och kopplingen mellan de olika råden är viktig. Näringslivets engagemang kan leda till politiska beslut. Fokusgrupperna bör utgå ifrån uppdraget. Lennart: AU:s förslag utgår ifrån en processorganisation där olika typer av förslag processas i processgrupper/arbetsgrupper och stöttas av TCGR. Att man genom erfarenhetsutbyte kan få ringar på vattnet där man nyttjar arbetsgrupper för olika frågor. Arbetsformerna betyder väldigt mycket, speciellt då vi är en stor region. UBA, hur vill ni ha det med detta? Svante: Nätverksgrupp plus råd borde vara den modell man arbetar efter, inte minst då det måste finnas en slags morot i ansökningsprocesssen som i så fall består i att man får komma in i rådet först när man är certifierad anordnare. Jan: Det blir ju andra uppdrag om det bara är de certifierade anordnarna i rådet och mer verkstad på mötena. Detta skulle även underlätta för en processorganisation. AU tar fram ett förslag på hur man skulle kunna förändra arbetssättet och organisationsmodellen utifrån diskussionerna och anteckningarna från Strategidagen. Margaretha: Man måste lyfta frågan till finansiärerna om man gör omstruktureringar i organisationen, dessa måste säga ja till fortsatt finansiering. Med andra ord måste ett förslag på aktuella förändringar förankras hos UC. Bengt: Arbetsformerna och fokusgrupperna måste sättas först efter att man fått igång de nätverk man nu beslutat om. Hearing om KFY kan vara en god idé där man kan lyfta fram Teknikcollegekonceptet.

4 Pernilla: Tydliggör att utifrån de förändringar man diskuterar nu måste ett förslag upp till kommunerna och de fristående aktörerna så att dessa kan besluta om fortsatt finansiering. Margaretha: Varje år tar man i UC beslut om finansieringen utifrån den regionala ansökan. Lennart: Hur riggar vi inför omcertifieringen? Hur känner man att man ligger till i respektive lokalt college? Utifrån de rapporter de certifierade utbildningsanordnarna redovisade i samband med Strategidagen kan AU konstatera att de certifierade lokala collegen befinner sig på väldigt olika nivåer i förhållande till det arbete man utlovat i sina respektive lokala Teknikcollegeansökningar. Då alla lokala delar kommer att granskas i samband med regionens återgranskning är det av största vikt att det regionala rådet så snart som möjligt kan få en överblick av TC-arbetet. Det kommer att krävas en rapport från de lokala råden till det regionala utifrån respektive ursprungsansökning. Dessa rapporter måste fram under hösten så att rådet kan skapa sig en uppfattning om läget. Jan: Kan man inte ta fram en modell? Josefin: Det finns redan en modell om man utgår ifrån återgranskningsdokumentet. Det centrala är att man utifrån de mål och visioner man uppgett i de lokala ansökningarna beskriver hur man arbetat med respektive fråga, vilka nya mål och visioner man har för respektive kriterium och hur man avser arbeta med dessa framöver. Ju mer konkret man är desto lättare kommer det fortsatta arbetet bli. Vem är tänkt att göra vad, när? Karl-Johan: Det måste finans en plan för hur det ska se ut. Målet måste vara hur vi ska bli för att vi ska duga utifrån den regionala ansökan. Behövs det fokusgrupper t.ex.? Margaretha: Regionen måste återcertifieras. Det händer mycket på två år och det måste inte nödvändigtvis vara i TCGR-rådet, utan alla de aktiviteter som de ingående delarna/representanterna deltar i med TC-hatten på räknas. Raymond: Föreslår att en sammanställning av angivna visioner och mål konkretiseras och beskrivs i 4-5 sidor som dessutom inkluderar effekterna av arbetet och framtida mål. Utifrån återgranskningsdokumentet och lokal ansökan skriver respektive UBA 4-5 sidor internrevisionsunderlag till det regionala rådet. Materialet skickas in till processledaren senast 15/11. Regional förankring Teknikcollege Lindholmen Karl-Johan Höjer Det regionala rådet ansvarar för att varje ingående del kvalitetssäkras och som en del i detta arbete bevaka de lokala ansökningarna och deras roll i det regionala samarbetet. TC Lindholmen har under våren skickat in kompletteringar till RTS och är nu redo att skicka in en andra komplettering efter det att man förankrat arbetet regionalt. Det är därför viktigt att rådet har möjlighet att ta del av och komma med synpunkter på kompletteringarna innan dessa skickas till GK. Karl-Johan och Alf redovisar hur man hanterar kravet om kompletteringar på Lindholmens Tekniska gymnasium, då det är den utbildningsanordnaren av de tre ansökande som ligger längst ifrån en certifiering. Karl-Johan: Man har kommunicerat med Granskningskommittén flera gånger och arbetar utifrån de hemläxor man fått från GK. KY-Akademien och Polhemsskolan är OK enl. GK,

5 men man vill fortfarande ha ytterligare kompletteringar från (YTC) Lindholmens tekniska gymnasium. Alf: Arbetslag och ämnesintegration och Sammanhållna arbetsdagar är de punkter man har velat ha beskrivna mer utförligt, dessa har nu beskrivits i en andra komplettering till GK, som även omfattar en handlingsplan. Karl-Johan: Skolan har bytt namn, man har skrivit en verksamhetsidé utifrån TC-kriterierna och så har man jobbat med tema genusarbete där man också har framarbetat en handlingsplan. Granskarna vill dessutom att man förtydligar förankringen i det regionala rådet. Handlingarna har därför gått ut till AU och nu redovisar man för det regionala rådet med förhoppningen om att rådet kan ställa sig bakom kompletteringarna så att man kan skicka in dem till GK. Jan: Vad var det man gjort nedslag på? Karl-Johan: Det man gjort i ansökan är att man uttryckt sig på ett sådant sätt i ansökan att man inte skulle kunna få till vissa kriterier förrän skolan genomgått en ombyggnation. GK:s respons har varit att man utgår ifrån att lokalerna kommer att byggas om (om annat besked tas vill de bli notifierade för att ev. kunna ompröva sitt beslut), men att man förväntar sig att skolan kommer att arbeta intensivare med genus, arbetslag och sammanhållna arbetsdagar redan innan ombyggnad kommer till stånd. Josefin: Ett annat krav från GK är att respektive lokalt college utöver representant för UBA representeras av en avnämarrepresentant i det regionala rådet. Detta är en förutsättning för certifiering och två av de tre sökande UBA saknar representanter i skrivande stund. GK påpekade kravet i samband med granskningsbesöket hösten 29. Svante: KY-Akademien har anmält en representant till Leif-Göran. Josefin: Detta har inte gått fram till regional processledare och representanten har därför inte blivit kontaktad inför vårens regionala rådsmöten. Lennart: Så länge man arbetar vidare med den hemläxa man fått kan Lennart ställa sig bakom den lokala ansökan. Pernilla: Någon däremot? Nej Beslut om att TCGR ställer sig bakom ansökan och kompletteringar från de tre UBA. Senaste nytt från de lokala Teknikcollegeråden Laget runt GTG/GTC Jan: GTC har dragit igång ett nytt ESF-projekt: Industrikompetens väst. Projektet riktar sig till 15 industriföretag utöver Volvo och man har 18miljoner kronor till sitt förfogande för att anordna utbildningsinsatser inom 2 år. Det är inte bara GTC som kommer att stå för kompetensutvecklingen (utan även bl.a. Lernia och Folkuniversitet). 17 mindre och större bolag samverkar för att man ska kunna erbjuda ett kundstyrt utbildningsunderlag och man bjuder in andra UBA att vara med och anordna dessa utbildningar. Skulle det vara så att man inte fyller upp utbildningsplatserna kan även andra att kunna komma att erbjudas plats på

6 utbildningarna. Man kommer att dra igång ett antal kortare utbildningar innan och under sommaren. Att gå ut till andra företag med att erbjuda plats om det finns tomma stolar ska först bollas med ESF, men man hoppas kunna återkomma med detta till hösten. Eric: En positiv effekt av projektet är att PV och Lastvagnar sitter ner gemensamt, för första gången sedan man delade på sig, för att diskutera frågan om kompetensutveckling. Norra Noden Maria: Norra Noden har nu kört en första gemensam handledarutbildning om två dagar med 1 deltagare. Denna mottogs mycket positivt. Annars är det för närvarande stiltje i Kungälv och man har bara haft ett lokalt råd under detta läsår, eftersom man har svårt att få med sig företagen. Två lärare av tre slutar och man letar efter behöriga ersättare. Raymond: Man vill få upp andelen tjejer som söker till de tekniska utbildningarna och håller just nu på med lite omvärldsbevakning. Ett intressant studiebesök på Polhem nyligen bidrog till stor entusiasm hos de tjejer som var med vid besöket. Dessa tjejer är handplockade från de egna utbildningarna för att motivera yngre tjejer att söka teknikutbildningarna på Nösnäs. De är nu ännu mer taggade att arbeta för ett större teknikintresse bland tjejer. Till hösten kommer nämnda tjejer att hålla en hearing för lärare och ledare på Nösnäs om hur man skulle kunna angripa problematiken med sviktande teknikintresse. Alla som vill bli Teknikcollege besöker Brinellgymnasiet och alla som vill ha fler tjejer på teknik besöker Polhem. Polhemsskolan är en stor förebild i detta sammanhang och kanske beror det på att de är flexibla i schemaläggningen, anmäler sig till alla tävlingar, eleverna är fullfjädrade i presentationsteknik med mera, med mera. Det går inte att ta på varför de lyckats så bra, men man vill komma åt det. En motsägelse är att det är väldigt tight ytmässigt och att detta, som brukar kunna uppfattas som ett problem, fungerar väl för Polhem. Lägsta intagningspoäng på programmet är 28p och det kan vara in faktor med betydelse då det ofta är tjejer som når upp till de högre betygen. Man kan dessutom konstatera att dyra maskiner och utrustning appellerar killar, inte tjejer. Man kommer sannolikt att lägga ner Norra Noden-rådet då man har väldigt olika förutsättningar att mötas på, inte minst vad gäller representationen av företagsrepresentanter. Istället kommer man utifrån arbetsgrupper arbeta vidare med de frågor man tidigare beslutat att samverka kring. 1 miljon på kontot för att köpa in och finansiera Teknikcollege investeringar. Svante: Tjejer lyssnar mera och killar tittar gärna, kan det vara något? Lindholmens tekniska gymnasium Karl-Johan/Alf: Just nu arbetar man med flera projekt som ligger inom verksamheten för Teknikcollege. Teknikföretagen och IF Metall uppvaktade politikerna och MTG har 9 elever och YTC har 2st igång i traineeprogram som en insats för de som tagit studenten i lågkonjunktur. ESF-projektet Svetsutbildning i Kortedala för unga vuxna, 6månaders utbildning för att avlägga licens. I sista kullen på 13 elever lade 11 godkända licenser. Just nu är det ändå lite trögt att få praktikplatser för dem. Validerar GR-regionens lärlingar inom VVS så rätt kvalitet erhålls enligt branschkraven just nu 16 st ytterligare kommer i höst. Två av de samverkande företagens personal erhåller kompetenshöjning inom maskin- och svetsritningsläsning, samt grundläggande elsäkerhet och elteknik.

7 Lennart: De som gått traineeprogrammet har goda förutsättningar för anställning. Alf: 4 av 2 har redan gått över i anställning och man hoppas på att 7 % har anställning efter avslutat traineeprogram. Pernilla: Företagen har möjlighet att testa hur de fungerar i verksamheten innan anställning. GY11 Margaretha Allen och Raymond Vaske Bildspel bifogas anteckningarna på webben. Vem kommer att anordna vilken/vilka inriktningar på Teknikprogrammet och Industritekniska programmet med tanke på GY211? Hur planerar anordnarna för försöksverksamheten kring det fjärde året, som startar redan 211 på 1 skolor i landet, och hur ser man på det fjärde året som kommer 214? Margaretha är referensperson till utredningen och kan informera om samtliga ovanstående frågor. Göteborgarna har gemensamma planeringsmöten kring detta. Margaretha återträder i tjänst som processledare för TCGR med start 1/6 21. Det händer mycket som styr de förutsättningar vi har att jobba utifrån via Skolverkets förslag till innehåll i Industri- och teknikprogrammet. Ungdomskullarna går ner med ca 15 % och Survival of the fittest (Darwinprojektet) inom GR är ett sätt att hantera den här frågan. Nationella förutsättningar: 2 ämnesplaner och minst 1 kurser ligger nu ute för remiss på Skolverkets hemsida och det är viktigt att man går igenom dessa samt kommer med synpunkter. Referensskolorna (bl.a. GTG) har framfört önskemål om att det ska finnas väldigt många ämnen att välja ifrån på teknikprogrammet och därför skrivs inte alla på teknikprogrammet, men går likväl att använda. Astra zenica och Sahlgrenska kan komma att vara intresserade av att man gör en utbildning som inkluderar den nya kursen i Teknisk medicin (Medicinsk teknik). Teknik 1+2, samt teknikspecialisering kommer alla att läsa. Ett fjärde år på teknikprogrammet och man skulle kunna diskutera inom TCGR vilken utbildningsanordnare som ska ha ett fjärde år och vad det ska innehålla, för alla kan inte ha det. Samverkan med företagen är grundläggande. Lennart: Varför måste det vara år, inte kompetensen som mäts? Varför slösa med tiden? Hur många poäng ska man läsa? Margaretha: Det är ett politiskt beslut. Margaretha kommer att sitta med i en referensgrupp till fjärde året och kan uttrycka regionens önskemål om detta om man så vill. Ann Fernlund har i uppdrag att undersöka om ett fjärde år behövs och hittills säger hon att det är många branscher som uppvaktat henne för att få till detta. Jan: Man har haft regionala möten i Göteborg och det Sven Höper kommer att framföra är att de första tre åren inte ska utesluta APU och att det handlar om poängen, inte antalet år.

8 Karl-Johan: Det fjärde året ska inte heller paketeras som färdiga paket, annars kommer man inte att hitta de kreativa talangerna eller de driftiga utvecklingsteknikerna. Margaretha: Vid första referensgruppsmötet hade utredaren lagt fram förslag om kurspaket, men man var tydliga från referenspersonerna att detta inte är en väg man önskar. Nu pågår det en kamp om detta. Maria: Det är inte aktuellt med ett fjärde år på industriprogrammet?! Margaretha: Man tänker sig att man ska läsa YH-utbildningar efter avslutat industriprogram. Maria: Men om det behövs en bredare gymnasiekompetens då? Margaretha: Det är en regeringsfråga. Tyck till! Margaretha: YH/Gymnasieskolan och spets/bredd är helt olika saker. Om det fjärde året kräver nya kurser blir det inte en gymnasieutbildning, såvida det fjärde året nu ska bygga på kurser. Eleverna på Teknikprogrammet väljer en av fem olika inriktningar, sedan är det upp till UBA att paketera programfördjupningen och göra profiler/studieplaner och där behöver man i regionen fundera på vad det är man behöver. Man kan ju inte ha hur många kombinationer som helst i en region. Därefter har eleven också utrymme för ett individuellt val där man kan rekommendera kurspaket. Skolan kommer att bestämma vilka kurser man kommer att erbjuda. Matte 4 och Fysik 2 behövs för full behörighet till högskolan och om vissa skolor väljer att inte erbjuda dessa måste man i regionen hitta en lösning för dem som vill läsa de kurserna, kanske via det gemensamma gymnasiet. Hur ska vi planera detta ihop? I GR:s gymnasierektorsgrupp har man hanterat frågan ett tag och nu har man bjudit in de fristående skolorna att deltaga i detta arbete, för att man inte ska riskera att köra med tomma platser. Skolinspektionen måste ge tillstånd för de fristående skolorna att bedriva utbildning och vi har därför inte hela bilden, men hoppas att det kommer att bli bättre allt eftersom. Inkom gärna med synpunkter på det fjärde året. Raymond: Hur gör vi inom Teknikcollegefamiljen med både inriktningar, fjärde året och specialutformade program? Statistik från SKL Margaretha Allen Bildspel bifogas anteckningarna på webben. Vi har pinfärsk regional statistik från SKL kring hur våra skolor presterar i förhållande till ett nationellt index vad det gäller genomströmning, betyg och behörighet till högskola. GRvux kompetensråd Josefin Grahn TCGR:s avnämarrepresentanter erbjuds av GRvux plats i det såkallade virtuella kompetensrådet. Det virtuella kompetensrådet tillfrågas i samband med framtagandet av

9 yrkesvuxutbildningar och möjlighet finns att utifrån ett uttalat kompetensbehov påverka utbildningsutbudet och utbildningsinnehållet. TCGR som grupp kommer alltså att ha status att uttala sig om kompetensbehovet inom tekniksektorn i regionen och man kommer att ha möjlighet att säkerställa att utbildningarna inom GRvux blir efterfrågansstyrda. Är representanterna intresserade av att vara med och påverka hur GRvux möter upp mot arbetsmarknadens efterfrågan på teknikinriktade yrkesvuxutbildningar i regionen? Ja Utbildningskonferens 14-15/6 Josefin Grahn Teknikcollege Sydost och Teknikcollegeregionerna i Skåne arrangerar en utbildningskonferens den 14 juni och i samband med denna har RTS förlagt en processledarträff och en ordförandeträff. Då Pernilla inte har möjlighet att medverka under ordförandeträffen behöver vi en ersättare för henne. Eftersom ordföranden inte heller tidigare haft möjlighet att medverka på ordförandeträff i samband med rikskonferensen känns det än mer angeläget att en avnämarrepresentant medverkar på mötet. Någon som är intresserad? Eric Alexandersson representerar TCGR vid detta möte. Det finns även möjlighet för rådets medlemmar att till självkostnadspris (35:-) besöka utbildningskonferensen den 14/6, inbjudan delas ut. Nationellt nätverk kring marknadsföring Josefin Grahn RTS har tagit fram en ny nationell TC-broschyr som skall ersätta den gamla vita, den nya broschyren finns som pdf på RTS har tagit fram en företagsbroschyr som enkelt kan anpassas till varje region. Anser TCGR att det finns ett behov av att trycka upp en sådan broschyr i dagsläget? Nej Ett av RTS prioriteringsområden 21 är den nationella hemsidan och förändringar på densamma kommer att ske allt eftersom under året. På mötet fördes diskussioner om huruvida man skall likforma respektive regions TChemsida. Likaså pratade man om att innehållet i respektive regions presentation på den nationella webben bör vara likvärt och vad det i så fall ska innefatta. Presentation av och erbjudande ifrån Videobrigade framfördes. Om man googlar Teknikcollege rangordnas de olika sidorna enligt specifika prioriteringar så som till exempel huruvida man har en film på sin hemsida eller ej. För att få högre status i dessa sammanhang föreslår Videobrigade att man marknadsför sig just med kortare filmsnuttar om ca 2-3 min. Korta filmproduktioner har kommit att bli ett populärt medel för marknadsföring, som bl.a. visas frekvent på You Tube där ungdomar söker mycket information. Väljer man att anlita Videobrigade för en sådan produktion tar de betalt 18 :-. För att konkurrensutsätta leverantören har även Multimediastudion på GR tillfrågats om möjligheterna att göra den här typen av produktioner för TCGR:s räkning. De välkomnade idén och menar att man absolut kan göra produktioner av det här slaget, förmodligen till ett konkurrenskraftigt pris. Priset styrs dock bl.a. av hur många filmer som skulle vara aktuella.

10 Nationellt handledarnätverk Maria Hassel från GTC rapporterar. Teknikcollege Örebro är värd för den nationella nätverksgruppen för handledarutbildning. Regionen kallade till ett möte i slutet av april för att utbyta erfarenheter och diskutera frågor kring handledarrollen och utbildningar av handledare. Maria Hassel från GTC representerade TCGR i detta sammanhang. Maria har haft kontakt med SKF, Tjörn och Stenungsund inför mötet och presenterade det arbetet. Tjörn har en 3x4h utbildning SKF 2h förberedelser inför varje praktikperiod där handledarna träffar eleverna GTC har en tvådagarsutbildning som i vissa fall görs på kortare tid i mån av behoven. Örebro 2x4h och har en jättebra webbaserad utbildning, se länk: Söderslätt 2x2h Dalarna 2x4h Bergslagen hade pärmar för elever/lärare/handledare Alla har samma innehåll, bara olika sätt att hantera det hela. Försäkringar, lagar, handledarrollen, förväntningar, medarbetare och ansvar är givna ingående delar. Pernilla: Har en kravprofil tagits fram? Maria: Ja, 2-3x4h är lämpligt och vissa moment kan plockas till. Ungdomarna bör vara delaktiga i utbildningen. Engagemanget från företagen är viktigt. Det är eftersträvansvärt att alla handledare går någon form av utbildning, eller att man i varje fall åker ut från skolan för att köra en intensivredovisning/utbildning på plats med dem som kommer att ta emot elever. Man bör inte ta in fler elever på en utbildning än det finns praktikplatser, men detta är svårt i praktiken. Feedback till företagen efter avslutad praktik-/apu-period efterfrågas. Bengt: Kontinuerlig utveckling av handledarna efterfrågas väldigt ofta och erfarenhetsutbyte med andra handledare. Hanterade man den frågan? Maria: Nej. Men det är önskvärt, även om det är svårt att släppa de anställda för den typen av aktiviteter. Många företag tar inte emot elever för att det tar mycket tid och energi, men avdelningar som samlar på små projekt kan i regel sysselsätta praktikanter med meningsfulla uppgifter. Övriga frågor Yrkeslandslaget är en tidning som distribueras till SYV på grundskolan och till alla niondeklassare. Det är dessutom ett webbaserat magasin. TCGR har fått ett erbjudande om annonsplats till ett pris med 35 % rabatt. Under hösten kommer Dagens Industri att göra en Teknikcollegebilaga. Företag kopplade till Teknikcollege erbjuds därför annonsplats i samband med specialutgåvan. Tidigare har man gått ut med en förfrågan till regionerna om kontaktuppgifter till de involverade företagen. Eftersom TCGR är restriktiva med att sprida den typen av information har erbjudandet istället vidarebefordrats till de lokala collegen som har möjlighet att lyfta frågan om det finns intresse hos företagen att annonsera. Gamsäter Media som sköter annonseringen fortsätter alltjämt att

11 uppvakta regional processledare eftersom inget företag i regionen har nappat så här långt och av den anledningen lyfts frågan i det regionala rådet. Margaretha: På rådsmötena blir det ofta ont om tid och all information hinns inte alltid med. Vore det intressant med ett nyhetsbrev inom TCGR? Rådet: Ja Kommande möten 13/9 TCGR-råd KY-akademien 15/1 Inrapportering nationell statistik 18/1 TCGR-råd (ev. mötesplats med AF) Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg 15/11 Inrapportering regional kvalitetssäkring/internrevisionsunderlag 7/12 TCGR-råd GTC 211 Återgranskning TCGR Gemensam lunch och därefter besök på Yrkes SM Anteckningar Josefin Grahn

12 Exempel på programfördjupningspaket Inriktning Design Design och och produktutveckling Bild och form a a 5 5 Cad Design Konstruktion Programfördjupning Konstruktion 2 Teknik 2 Kommunikation/ produktionskunskap Teknik specialisering Konstruktion 2 Teknik specialisering Matematik 4 Fysik 2 Design 2 Designmodeller Entreprenörskap Kommunikation Design 2 Designmodeller Matematik 4 Fysik 2 Individuellt val Matematik 4 Fysik 2 Eleven väljer fritt från skolans utbud

13 Exempel på programfördjupningspaket Inriktning Informationsoch produktutveckling medieteknik Design och Datorteknik Bild och form 1a a 5 1 Programmering Cad Webbutveckling Design Konstruktion 1 1 Programfördjupning Programmering 2 Webbserverprogrammering 1 Nätverksteknik Nätverksteknologier Programmering 2 Webbserverprogrammering 1 Matematik 4 Fysik 2 Gränssnittsdesign Webbutveckling 2 Digitalt skapande 1 Entreprenörskap Gränssnittsdesign Webbutveckling 2 Matematik 4 Fysik 2 Individuellt val Matematik 4 Fysik 2 Eleven väljer fritt från skolans utbud

14 Exempel på programfördjupningspaket Programfördjupning Inriktning Design och produktutveckling Produktionsteknik Industritekniska Bild och form a 5 processer 1 Cad 1 5 Mekatronik 1 Design 1 1 Produktionskunskap 1 Konstruktion 1 1 Industritekniska processer 2 Produktionskunskap 2 Entreprenörskap Teknik specialisering Industritekniska processer 2 Produktionskunskap 2 Matematik 4 Fysik 2 Allmän automationsteknik Robotteknik Datorstyrd produktion 1,2 Individuellt val Matematik 4 Fysik 2 Eleven väljer fritt från skolans utbud Ellära grund Elektronik och mikrodatorteknik Mikrodatortillämpningar Teknik specialisering

15 Exempel på programfördjupningspaket Programfördjupning Inriktning Samhällsbyggande Design och miljö och produktutveckling Arkitektur hus Bild Hållbart och form a 5 Cad Samhällsbyggande 1 5 Design Miljö- och 1 energi- 1 Kunskap Konstruktion 1 1 Anläggningsprocessen Husbyggnadsprocessen Teknik specialisering/bygg Konstruktion 2 Biologi 1 Matematik 4 Fysik 2 Historia 1b Cad 1 Arkitektur rum Design 1 Digitalt skapande Historia 1b Bild och form 1a Biologi 1 Bioteknik Kemi 2 Matematik 4 Individuellt val Matematik 4 Fysik 2 Eleven väljer fritt från skolans utbud

16 Exempel på programfördjupningspaket Programfördjupning Inriktning Design och produktutveckling Teknikvetenskap Bild Fysik och 2 form a 5 Cad Teknik Design Matematik Konstruktion 1 1 Biologi1 Kemi 2 Bioteknik Teknikspecialisering Konstruktion 1 Engelska 7 Entreprenörskap Kommunikation Elektromedicinsk teknik Gas- och vätsketeknik Radiologiska utrustningar Biologi 1 Matematik 5 Fysik 3 Teknik specialisering Naturvetenskaplig specialisering Individuellt val Eleven väljer fritt från skolans utbud

17 Hearing ett fjärde år på teknikprogrammet

18 Ett fjärde år på teknikprogrammet Uppdrag till Skolverket, teknikprogrammet ska ge en grund för: - fortsatta tekniska högskolestudier - ett frivilligt fjärde tekniskt år

19 Ett fjärde år på teknikprogrammet Utbildningen efter ett fjärde år ska ge: tydlig yrkesinriktning syfta till etablering på arbetsmarknaden leda till en gymnasieingenjörsexamen

20 Teknikprogrammets programstruktur, förslag till regeringen

21 Ett fjärde år på teknikprogrammet Skolverket ska utreda och lämna förslag till huvudsakligt innehåll och utformning Det ska framgå om det fjärde året skall erbjudas i form av ett antal profiler Samråd skall ske med relevanta branscher, arbetsmarknadsorganisationer och utbildningsanordnare

22 Ett fjärde år på teknikprogrammet Det fjärde året: ska bygga på teknikprogrammet ska leda till gymnasieingenjörsexamen bör ligga i gymnasieskolan. Påbyggnadsår från yrkesprogram bör däremot ligga inom yrkeshögskolan och leda till en yrkeshögskoleexamen.

23 Ett fjärde år på teknikprogrammet Förslag till innehåll och utformning av ett fjärde år ska rapporteras senast till regeringen

24 Ett fjärde år på teknikprogrammet Försöksverksamhet 211 Promemoria på remiss Utbildningsdepartementets promemoria: Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Dnr 21:22 Besvaras senast 31 maj 21

25 Ett fjärde år på teknikprogrammet I en försöksverksamhet kan utbildningens utformning prövas och utvärderas För deltagande skolor kan kostnaden för det fjärde året uppskattas till ca 1 kr/elev

26 Ett fjärde år på teknikprogrammet Samma regelverk som gäller för gymnasieskolan ska tillämpas Försöksperioden begränsas till tre läsår. Ska ge en breddad eller fördjupad teknisk kompetens. Särskilda programråd ska diskutera inriktning och omfattningen av APU:n före beslut av huvudmannen

27 Skälen till regeringens beslut I Framtidsvägen föreslogs ett införande av ett fjärde år i gymnasieskolan En klar majoritet av remissinstanserna var positiva till detta Regeringen menar att en ny modern variant av ingenjörsutbildning kan bidra till att generellt öka intresset för teknisk utbildning

28 Arbetsgång Utredning, färdigt under våren - avgränsningar - behov förväntningar - förslag till profiler Under hösten - arbete med förslag till huvudsakligt innehåll i utbildningen och förslag till examenskrav.

29 Ett fjärde år på teknikprogrammet

30 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: ,2 Behöriga sökande per plats Kommunala skolor Fristående skolor Totalt Sökande per plats 1,8,6,4,86,99,92,89,88,89,82,86,83,84,83,8,83,75,8, Antal behöriga elevers förstahandsval i förhållande till antal platser på kommunala och fristående skolor. IV/PRIV ingår ej. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Sökande Platser År.xls

31 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Behöriga sökande per plats 1,9,8,7 1-feb Preliminärintagningen,71,83,66,75,69,8 Sökande per plats,6,5,4,3,2,1 Kommunala skolor Fristående skolor Totalt Antal behöriga sökande per plats, en jämförelse mellan 1 februari och preliminärintagningen. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Sökande per plats.xls

32 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Behöriga sökande per plats till kommun 1,5 1,4 1,2 Sökande/plats 28 Sökande/plats 29 Sökande/plats 21 1,38 Sökande per plats 1,8,6,4,44,7,79,8,9,9,84,82 1,3,81,77,75,69,78,76,66,56,67,72,77 1,2 1,27,83,84,2,53,71,87,98,81,79,82,7,66,68,9,92,82 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Regionen Antal förstahandsval i förhållande till antal platser på kommunala skolor i respektive kommun I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\per plats Kommun.xls

33 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Antal förstahandsval Förstahandsval till yrkesförberedande program Barn- o fritid Bygg El Energi Fordon Handel- o adm. Hotell- o rest. Industri Livsmedel Antal behöriga förstahandsval till yrkesförberedande nationella program - en jämförelse åren Specialutformade program och IV/PRIV ingår ej. Medie Omvårdnad I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Yrkesförberedande utbildningar.xls

34 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Sökande som tillkommit - mellan 1 februari och preliminärintagningen 1 8 % Frisökare % Alla övriga sökande Total ökning av förstahandsval är 873 varav 68 är frisökare. 52 Procent sökande Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille -8 Stenungsund Tjörn Öckerö Diagramet visar andel behöriga sökande som gjort sina val mellan 1 februari och preliminärintagningen. Textrutan över varje stapel anger ökningen i antal. Fristående I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Förändring sökande per kommun.xls

35 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Andel elever som gjort ändring i ansökan mellan 1 februari och preliminärintagningen 1 9 % frisökare % sökande skrivna i och utanför GR som är förstahandsmottagna Procent Antal elever som gjort ändring i ansökan mellan 1 februari och preliminärintagningen i förhållande till totalt antal sökande. En jämförelse åren Textrutorna vid staplarna anger antal elever. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Antal omval År.xls

36 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Förstahandsval mellan 1 februari och preliminärintagningen till kommun Förstahandsmottagna 21 Förstahandsmottagna 21 Frisökare 8 7 Procent sökande Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Totalt kommunala Fristående skolor Regionen Andel nya och ändrade förstahandsval efter 1 februari. Blå staplar anger föregående år, orange nuvarande. Mörkblå staplar visar andel mottagna i 2:a hand, sk. frisök. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Behöriga omval.xls

37 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Preliminärt intagna förstahandsval till kommun/fristående skolor ,4 91,7 82,9 86,7 88,1 84, ,1 8,7 86,1 83 8,2 84,4 76,9 81,8 Procent intagna ,5 79,3 83,2 85,9 84,1 88,5 81,3 74,9 9, ,7 75 8, Preliminärt intagna på förstahandsval 29 Preliminärt intagna på förstahandsval 21 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Totalt kommunala Fristående skolor Andel preliminärt intagna elever på förstahandsval till kommun eller fristående skolor. Blå stapel visar föregående år, orange nuvarande. Regionen I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna 1a val.xls

38 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Preliminärt intagna på förstahandsval till kommun Procent intagna Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Totalt kommunala Fristående skolor Preliminärt intagna förstahandsval i respektive skolkommun, en jämförelse åren Regionen I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna Kommun År.xls

39 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Fördelning av preliminärt intagna ,8 19,6 2,7 25,8 28,7 31,1 33, ,9 25,4 24,9 Procent ,7 24,9 24,3 22, ,3 *Annan kommun: annan kommun än hemkommunen. **Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i ,4 % intagna fristående 3236 GR-elever. 282 icke GR-elever % intagna annan kommun 218 GR-elever. 28 icke GR-elever % intagna hemkommun 4254 elever 48,5 46,4 44, Intagna elever folkbokförda i GR som söker utbildning inom GR. IV/PRIV ingår ej. I förklaringsrutan anges antal intagna elever som är folkbokförda i och utanför GR. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Kommun Fristående År.xls

40 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Fördelning av preliminärt intagna elever per kommun Procent intagna elever ,8 8,6 18,8 19,6 15,7 27,4 24,6 22,3 25,3 29,4 34,5 2,6 38,6 45,9 16,7 23,9 22,3 1,9 29,5 44,6 9,7 82,2 58,9 69,4 49,4 7,5 5,3 64,4 59,7 58,1 6,3 44,4 45, ,8 16,1 hemkommun annan kommun fristående 8,3 9,2 11,1 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Behöriga intagna till hemkommun*, annan kommun** och till fristående skolor. Tjörn Öckerö Totalt 33,5 22,5 44 *Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. **Annan kommun: annan kommun än hemkommunen. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Kommun Fristående per Kommun Diag.xls

41 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Intagna till hemkommun, annan kommun och fristående skola Procent intagna Intagna fristående skolor Intagna annan kommun Intagna hemkommun Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund En jämförelse mellan åren per hemkommun. Tjörn Öckerö Regionen *Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. **Annan kommun: annan kommun än hemkommunen. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Samverkansavtal.xls

42 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Sökande och intagna förstahandsval till alla program 21 Sökande till fristående skolor, specialutformade program: 75 Sökande till kommunala skolor, specialutformade program: 1782 Sökande till nationella program: 7615 Antal intagna 1:a-handsval: 8323 Antal platser: Antal Barn- o fritid Bygg El Energi Estet Fordon Handel- o administration Hantverk Hotell- o restaurang IB Industri Livsmedel Medie Naturbruk Naturvetenskap Behöriga sökande och intagna förstahandsval folkbokförda i och utanför GR. Sökande till IV/PRIV ingår ej. Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Sökande alla program.xls

43 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Antal intagna till alla program 29 och Intagna fristående skolor SM: 819 Intagna kommunala skolor SM: 165 Intagna nationella program: 7721 Antal Barn- o fritid Bygg El Energi Estet Fordon Handel- o adm Hantverk Hotell- o rest IB Industri Livsmedel Medie Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvet Teknik Staplarna visar intagna elever på alla utbildningar indelade branschvis år 29 och 21. Sökande till IV/PRIV ingår ej. SM = Specialutformade program I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna alla program År.xls Page

44 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Intagna till kommunala skolor 7 6 Antal intagna Antal platser Antal intagna 2 1 Ale Gymnasium Alströmergymnasiet Angeredsgymnasiet Aranäsgymnasiet Bräckegymnasiet Burgården / A Kobb Elfhems Gymnasium Elof Lindälv Ester Mosesson Fässbergsgymnasiet Hulebäcksgymnasiet Hvitfeldtska Gymnasiet IHGR Katrinelund / Bernadotte Krokslättsgymnasiet Lerums Gymnasium Lindholmens Tekniska, YTC Mimers Hus Nord Mimers Hus Syd Mimers Hus Väst Mimers Hus Öst MTG Munkebäck Skånegatan Nösnäsgymnasiet Polhemsgymnasiet Porthälla Gymnasium Schillerska Gymnasiet Sfc Lärcentrum Tjörns Uct Öckerö Gymnasieskola Visar antal platser och intagna på kommunala skolor I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna per kommunal skola.xls

45 Preliminärintagningen Intagna till fristående skolor 7 6 Antal intagna Antal platser Antal intagna 2 1 Aniara Handel &turism Aspero Idrottsgymnasium Cybergymnasiet Donnergymnasiet Drottning Blanka Göteborg Drottning Blanka Kungsbacka Engelska Gymnasiet Flora Dekor Blomsterskola Framtidsgymnasiet Göteborg Gti:s Gymnasieskola Göteborgs Högre Samskola Gbg praktiska gymnasium GTG Ingrid Segerstedt Int It College Of Sweden It-Gymnasiet Jensen Kungsportsplatsen Jensen Näckrosdammen John Bauer Mölndal Kitas Ekonomi Kitas Frisör Kitas Gymnasium Kitas Natur Kungsbacka Praktiska Gymn Kungälvs Praktiska Gymn Kunskapsgymnasiet L M Engström Ljud&bildskolan Lärlingsgymnasiet I Ale Mikael Elias Teoretiska Move-It Kungsbacka Moveit Gamlestaden Moveit Långedrag Moveit Torslanda Amhult 2 Munkeröds Utbildningscenter Nti Ec-Datorteknik Nti Media Plusgymnasiet Portalen Realgymnasiet Rudolf Steinerskolan Rytmus Musikergymnasiet Sigrid Rudebeck SKF Tekniska Gymnasium Sveriges Ridgymnasium Vittra Vasastan Åby Travgymnasium Visar antal platser och intagna på fristående skolor I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna per fristående skola.xls

46 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Preliminärt intagna elever till fristående skolor 5 45 Intagna elever folkbokförda utanför GR Intagna elever folkbokförda i GR Platser Antalet intagna & platser skolor 18 skolor 25 skolor 28 skolor 26 skolor 27 skolor 29 skolor skolor skolor 42 skolor Blå staplar visar intagna till fristående skolor och orange stapel antalet platser som erbjuds. Textrutorna anger antal elever, antal platser samt antal fristående skolor skolor I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Fristående År.xls

47 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Preliminärt intagna till fristående skolor per kommun 1 9 Preliminärt intagna till fristående skolor 29 Preliminärt intagna till fristående skolor 21 8 Procent intagna elever Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Totalt Icke GR-elever Andel elever intagna till fristående skolor i förhållande till totalt antal intagna i respektive hemkommun*. Textrutorna ovanför staplarna anger antal elever. *Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna fristående Kommun.xls

48 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Procent Ale Intagna till annan kommun inom GR Intagna från annan kommun inom GR Alingsås Göteborg Härryda 295 Kungsbacka Intagna i annan kommun än hemkommunen elever av totalt 9 67, 22,5 %, är intagna i annan kommun än hemkommunen Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille 113 Stenungsund Röd stapel anger elever i respektive kommun som tagits in till kommunal skola i annan kommun än hemkommunen*. Grön stapel anger elever från andra kommuner som tagits in till angiven kommuns kommunala skolor. Detta oavsett om utbildningen finns i hemkommunen eller inte. Textrutorna ovanför staplarna anger antal elever i respektive kommun. 118 Tjörn 7 86 Öckerö 58 Region *Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Annan kommun.xls

49 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Tillkommande och avgående elever på utbildningar som finns i hemkommunen 4 35 Avgående egna elever till andra kommuner Tillkommande elever från andra kommuner Antal avgående/tillkommande elever Totalt har 848 elever, 13,2 %, utnyttjat möjligheten som samverkansavtalet ger Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Antal elever som har tagits in på utbildning i annan kommun än hemkommunen* trots att utbildningen finns där. Tjörn Öckerö *Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Effekter samverkansavtalet Kommun.xls

50 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Intagna till annan kommun men har samma utbildning som högreval i hemkommunen Totalt 36 elever har inte tagits in på sökt utbildning i hemkommunen BP: Bygg EC: El ES: Estetiskt NV: Naturvetenskap SP: Samhällsvetenskap TE: Teknikprogrammet Antal elever NV 13 SP 1 TE NV 4 SP 1 Esmk 1 NV 1 ESmk 1 BP 2 BP 1 EC 1 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Antal elever intagna i annan kommun på utbildning men som har samma utbildning som förstahandsval i hemkommunen*. Textrutorna anger hur många elever på respektive program som inte tagits in hemma. Tjörn Öckerö *Hemkommun: Den kommun eleven är folkbokförd i. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Effekter smverk. program.xls

51 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Behöriga ej intagna elever En jämförelse åren Antal ej intagna Behöriga GR-elever som enbart ligger som reserv på sina val till gymnasieskolan. IV/PRIV ingår ej. Textrutorna ovanför staplarna anger antal elever. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Ej intagna elever År.xls

52 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Ej intagna elever och lediga platser 3 25 Totalt antal lediga platser: 2511 Totalt antal ej intagna elever: 2228 Fristående skolor 2 17 Antal Kommunala skolor 154 Obehöriga 1988 Lediga platser 24 Behöriga Ej intagna Ej intagna GR-elever som ligger som reserver på samtliga val. Här ingår även elever som enbart sökt och blivit intagna utanför GR. Observera att minst 5% av de obehöriga eleverna förväntas bli behöriga inför definitivintagningen. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Lediga platser ej intagna.xls

53 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Ej intagna elever och lediga platser per kommun Totalt antal lediga platser 2511 Behöriga ej intagna 24 (reserver) Lediga platser fristående Lediga platser kommun Enbart reservplacerade Antal Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka *Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. **Skolkommun: de kommuner i regionen som har gymnasieskolor Kungälv Lerum I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Ej intagna - lediga platser.xls Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Vit stapel visar antal behöriga elever per hemkommun* som inte erbjudits plats vid preliminärintagningen. Blå och grön stapel visar antal lediga platser per skolkommun**. Tjörn Öckerö

54 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Fördelning av ej intagna behöriga elever per kommun % grundskoleeleve r som ej sökt Procent ej intagna 6 4 % sökande utanför GR % sökande gymnasieskolan 2 % sökande grundskolan Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Regionen Behöriga elever som ej är intagna: Sökande från grundskolan, gymnasieskolan, elever som sökt utanför regionen och grundskoleelever som ej sökt. Textrutorna anger det totala antalet behöriga elever utan plats per kommun. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Ej intagna behöriga Kommun.xls

55 Preliminärintagningen 21 Senast redigerad: Procent ökning/minskning av platser Ale -4 Ökning % kommunal platser Ökning % fristående platser Minskning % kommunal platser Minskning % fristående platser Alingsås Göteborg Organisationsförändring inför preliminärintagningen -15 Härryda Kungsbacka Kungälv 8-28 Lerum 3-3 Lilla Edet 2-78 Mölndal Ökning av antal platser: Kommunala skolor: 227 Fristående skolor: 244 Totalt: 471 Minskning av antal platser: Kommunala skolor: 345 Fristående skolor: 184 Totalt: Partille Stenungsund 1 Tjörn Öckerö -1 Visar justering av antal utbildningsplatser på kommunala och fristående skolor per skolkommun*, efter 1 februari och inför preliminärintagningen.textrutorna över staplarna anger antal platser. *Skolkommun: de kommuner i regionen som har gymnasieskolor. I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Organisation\Organisationsförändring.xls