PROGRAMSAMRÅD 5 maj - 16 juni Planprogram. KATRINEHILL en ny stadsdel nära stad och natur. upprättat av stadsbyggnadskontoret april 2017

Transkript

1 PROGRAMSAMRÅD 5 maj - 16 juni 2017 Planprogram KATRINEHILL en ny stadsdel nära stad och natur upprättat av stadsbyggnadskontoret april 2017

2 Sundsvall växer. Ett politiskt mål är att Sundsvall ska bli invånare år 2021 samtidigt som det idag är bostadsbrist. För att möta efterfrågan på bostäder och samtidigt uppnå målet om en ekologisk, social och ekonomisk hållbar stad behövs en tätare stad där stadsdelar kopplas samman. Katrinehill ligger stadsnära och kan därmed möta detta behov. Planprogrammet är ett förslag till hur Katrinehill kan utvecklas och bli en ny stadsdel i Sundsvall med närhet till både stad och natur. Välkommen att tycka till!

3 VAD ÄR ETT PLANPROGRAM? Ett planprogram tas fram tidigt i detaljplaneprocessen och anger utgångspunkter, mål och riktlinjer för kommande detaljplaner inom programområdet. Riktlinjerna i planprogrammet ska konkretiseras allt eftersom planprocessen löper vidare mot antagande. Uppdrag Programsamråd Samråd Granskning Antagande Laga kraft Här är vi nu! Avvägningarna som görs under planprocessen ska tillgodose både den lokala bebyggelsepolitiken och de nationella mål som finns angivna i Plan- och bygglagstiftningen (PBL) och Miljöbalken (MB). Ett av de viktigaste målen i PBL är att främja en långsiktig hushållning med mark. Syftet med att göra ett planprogram för Katrinehill är att planprocessen ska bli effektivare genom att till exempel strategiska frågor kring hur Katrinehill blir en del av den övriga staden kan klaras ut i ett tidigt skede. I och med samrådet kring planprogrammet som hålls mellan 5 maj och 16 juni breddas beslutsunderlaget med fler erfarenheter och synpunkter innan kommunens ställningstaganden blivit låsta. Under den här perioden har berörda som exempelvis myndigheter, föreningar, fastighetsägare, närboende med flera möjlighet att framföra sina synpunkter på förslaget och bidra med sin kunskap om området. Syftet med programsamrådet är att fördjupa kunskapen om området och bredda kommunens beslutsunderlag så att slutresultatet vid framtagandet av efterföljande detaljplan(er) blir så bra som möjligt. 1. INLEDNING 2 Bakgrund och motiv Styrdokument Tidigare ställningstaganden Detaljplaneprocessen Programområdet Varför en ny stadsdel och varför just här? 2. PROGRAMFÖRSLAG 10 Mål och vision Stadsbyggnadsprinciper för Katrinehill Bebyggelsestruktur Gatustruktur och trafik Grönstruktur Teknisk infrastruktur 3. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 21 Historik Spår i kulturlandskapet Historiska markföroreningar Terrängförhållanden Så här används området idag Så här ser området ut idag Omgivningen 4. KONSEKVENSBESKRIVNING GENOMFÖRANDE ORDLISTA 27 Efter att samrådstiden för planprogrammet löpt ut kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och redovisas för stadsbyggnadsnämnden. Därefter kommer arbetet med att ta fram en eller flera detaljplaner att påbörjas. PLANPROGRAM FÖR KATRINEHILL Upprättat av Stadsbyggnadskontoret Sundsvalls kommun, april 2017 Läsanvisningar: Illustrationerna i detta planprogram har tagits fram för att visa hur Katrinehill skulle kunna gestaltas och ska inte tolkas definitivt. Avsikten är att ange en inriktning och ett angreppssätt. Utformning av gatustruktur, grönstruktur, allmänna platser och bebyggelse kommer att arbetas vidare med i efterföljande detaljplanearbete och kan därmed förändras under detaljplaneprocessens gång. 1.

4 1. INLEDNING Bakgrund och motiv Sundsvall växer samtidigt som det råder stor efterfrågan på bostäder. Enligt Sundsvalls kommuns översiktsplan är målet att bli invånare år En stad i utveckling behöver en växande och väl fungerande stadskärna, vilket är viktigt för hela kommunens utveckling. För att Sundsvall ska växa som stad krävs en utveckling av stadens alla delar. Befintliga stadsdelar behöver rustas upp och länkas samman på ett mer effektivt sätt samtidigt som nybyggda områden kopplas i direkt anslutning till redan existerande stadsdelar. Detta bidrar på sikt till en utökning av stadens centrala delar. Kommunens översiktsplan säger att det är viktigt att bygga stad och att nyttja de markresurser där service, kollektivtrafik, handel, etc redan finns. På så sätt blir staden rundare och mer koncentrerad istället för att staden sprids ut. Idag råder bostadsbrist i Sundsvall, framförallt på hyreslägenheter men även på småhus i attraktiva lägen nära stadskärnan. För att ge kommunen goda förutsättningar att växa och även lösa bostadsbristen planeras för nya bostadsprojekt. Katrinehill är ett av dessa projekt som med sitt stadsnära läge kan möta detta behov och samtidigt skapa en mer sammanhängande stad. Granlo Haga Målet är att skapa en ny stadsdel med blandad bebyggelse för att tillgodose behovet av både småhusbebyggelse och lägenheter med gång- och cykelavstånd till centrum. En möjlighet är att bygga vidare på rutnätsstaden, lite i samma anda som Södermalm, med tät villa- och radhusbebyggelse och inslag av mindre flerbostadshus. Med denna inriktning enligt Sundsvalls kommuns översiktsplan är projektet ett komplement till andra pågående exploateringsprojekt som har inriktning mot flerbostadshus, som exempelvis Norra Kajen och Södra Kajen. Så länge vi har ett underskott på lediga småhustomter kring stadskärnan får vi effekten att människor letar sig till områden långt från centrum. Där finns möjligheten att bygga en villa i naturskönt område, men nackdelen är långa avstånd till service, skolor, arbete och kollektivtrafik. Den spridda bebyggelsen är kostsam för kommunen att hantera samtidigt som den påverkar miljön och jordbrukslandskapet negativt. Nacksta Sallyhill Katrinehill Sidsjö Sidsjön Stenstan Södermalm Skönsmon Programområdet har ett centralt läge i staden, endast 3 kilometer från Sundsvalls centrum. 2.

5 STYRDOKUMENT ÖP 2021 Det dokument som har den högsta påverkan inom stadsplanering är Sundsvalls Översiktsplan (ÖP 2021) som antogs av kommunfullmäktige i maj Den är vägledande för beslut om hur mark- och vattenområden får användas. Där är Katrinehill markerat som område för bebyggelseutveckling för bostäder samt innehållande ett sammanhängande natur- och parkstråk viktig att bevara och utveckla. Utdrag ur Översiktsplan för Sundsvalls kommun 2021: På höjden ovanför Nacksta kan vi tillgodose en betydande del av behovet av stadsnära småhustomter, så att vår befolkning kan växa. Närheten till busslinje och cykelavstånd till stan ger förutsättningar till hållbart resande redan innan området är fullt utbyggt. En möjlighet är att bygga vidare på rutnätsstaden, lite i samma anda som Södermalm, med tät villa- och radhusbebyggelse och inslag av mindre flerbostadshus. Stadsvision Sundsvall Stadsvision Sundsvall visar hur politiker, sundsvallsbor och näringsliv vill att Sundsvall ska utvecklas. Visionen togs fram år 2007 och siktar mot år Tio ställningstaganden har tagits fram om hur Sundsvall ska utvecklas: Bygg en starkare stadskärna, utveckla människors rörlesestråk, låt Stenstan möta det nya, utvidga den klassiska kvartersstaden, låt vattnet möta staden, bred ett nät av grönska över staden, tillåt trafik på människans villkor, samla kommunikationer, utveckla staden hållbart och håll Stadsvisionen levande. Sundsvalls handlingsplan för bostadsförsörjning Sundsvalls Handlingsplan för Bostadsförsörjning , som antogs av kommunfullmäktige i juni 2016, har som vision att uppnå ett varierat utbud av bostäder på marknaden, att aktivt motverka segregation och att tätorten och stadskärnan ska förtätas och utvidgas med nya bostäder. Utdrag ur Sundsvalls handlingsplan för bostadsförsörjning: Alla Sundsvallsbor ska kunna finna en bostad som motsvarar behovet genom tillgång till ett varierat utbud av bostäder på marknaden. Kommunen ska aktivt motverka segregation i boendet genom att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Tätorten och stadskärnan förtätas och utvidgas med nya bostäder. Gällande detaljplaner För programområdet finns inga gällande detaljplaner. Området är jungfrulig mark. 3.

6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Visionsarbete i form av strukturstudie Stadsbyggnadskontoret tog under 2015 fram en strukturstudie för Katrinehill och Klisshöjden. Strukturstudien gjordes för att fördjupa underlaget inför framtida detaljplaneläggning enligt ÖP2021 och redovisar övergripande var det kan vara lämpligt med bebyggelse, var gröna ytor i form av park och orörd natur kan lokaliseras samt var gator och gång- och cykelvägar kan dras. Strukturstudien är inte ett juridiskt bindande dokument utan har fungerat som ett underlag och inspirationsmaterial i framtagandet av detta planprogram. Stadsbyggnadsanalys För att analysera om strukturstudien når målet om en levande och attraktiv stadsdel har Stadsbyggnadskontoret, under planprogrammets framtagande, gjort en stadsbyggnadsanalys. För detta ändamål har Spacescapes stadsbyggnadsanalytiska tjänster använts. Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag inom stadsbyggnad, trafik och Place Making och är nära knutna till både Arkitekturskolan på KTH och Chalmers. I stadsbyggnadsanalysen har faktorer som täthet, tillgänglighet och parktillgång analyserats. En viktig förutsättning för att skapa ett mer hållbart Sundsvall är att i framtiden utveckla en mer kompakt stad, där fler människor har nära till stadens utbud. Stadsbyggnadsanalysen visar att Katrinehill och Klisshöjden har mycket skilda förutsättningar att utveckla stadskvaliteter som exempelvis bidrar till ett minskat bilberoende i Sundsvall, vilket är ett av målen i ÖP2021 för att uppnå en mera hållbar stad. I Katrinehill visar stadsbyggnadsanalysen på goda förutsättningar för ett hållbart stadsbyggande som kan minska beroende av biltrafik och leda till att fler får tillgång till stadens utbud av exempelvis service inom gång- och cykelavstånd. För att ytterligare stärka hållbarheten bör stadsdelen uppnå en tillräckligt hög täthet för att möjliggöra lokal service och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Genom Katrinehills närhet till omgivande stadsdelar finns också potentialen att knyta samman stadsdelarna och öka orienterbarheten till naturområdena väster om Katrinehill. Klisshöjden, (se karta sid 9) har till skillnad från Katrinehill inte staden inom räckhåll för gående och därmed kan förutsättningarna för ett mer hållbart och attraktivt stadsbyggande här anses vara lägre. Från Klisshöjden är avståndet till centrum i princip dubbelt så långt, vilket innebär en lägre stadskvalitet och minskade förutsättningar för gång- och cykelresande till vardags. Utifrån målen i Sundsvalls kommuns översiktsplan och Katrinehills närhet till innerstaden förefaller det rimligt att enbart koncentrera sig till en utbyggnad av Katrinehill för att ge fler Sundsvallsbor möjligheten att få nära till mycket. Detta program presenterar därför enbart ett förslag till utbyggnad av Katrinehill (etapp 1 och 2 i strukturstudien). Utbyggnaden av Klisshöjden sparas till framtida utbyggnadsetapper. Informationsbroschyr till närboende I oktober 2016 skickades en informationsbroschyr ut till närboende. Information har även funnits kring projektet på Sundsvalls kommuns hemsida: Beslut om planläggning Som ett första led i planprocessen beslutade stadsbyggnadsnämnden att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja framtagandet av ett planprogram för Katrinehill och Klisshöjden. Utifrån planprogrammet kan det sedan bli aktuellt med en eller flera detaljplaner som bestämmer markens och vattnets användning. 4.

7 DETALJPLANEPROCESSEN När får vi medborgare tycka till? Ett planprogram är det första steget i en detaljplaneprocess. Ett planprogram tas ofta fram vid planering av ett större område, till exempel en stadsdel som denna. Planprogrammet anger mål och förutsättningar för att detaljplanelägga området och breddar kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede med de berördas erfarenheter och synpunkter. Detta program bereder grunden för framtagandet av en eller flera detaljplaner för den nya stadsdelen Katrinehill. Här är vi nu Detaljplaneprocessen Under samråds- och granskningstiden har allmänhet och myndigheter möjlighet att yttra sig över detaljplanen. Kommunen beaktar inkomna synpunkter om möjligt och detaljplanen antas sedan i kommunfullmäktige. Planprogrammet skickas ut på programsamråd till de som bedöms vara berörda, exempelvis myndigheter, föreningar, fastighetsägare, närboende mm som då får möjlighet att komma in med synpunkter. Inkomna synpunkter sammanfattas och redovisas i en samrådsredogörelse. Stadsbyggnadsnämnden kan godkänna ett planprogram men inte anta det. Planprogrammet är inte juridiskt bindande och kan inte överklagas. Planprogrammet ligger sedan till grund för det detaljplaneförslag som sedan arbetas fram och skickas ut på samråd, vilket är det andra tillfället att yttra sig över planförslaget. Då är förslaget mer detaljerat och visar hur användningen av mark och vatten avses regleras. Efter samråd bearbetas detaljplanen och ställs ut igen, granskning, vilket innebär ytterligare en möjlighet att yttra sig. Totalt finns det enligt plan- och bygglagen tre tillfällen att yttra sig över detaljplanen. Om inte detaljplanen överklagas blir den gällande för vad som tillåts bebyggas inom området. Tidplan Förslag till planprogam kommer att vara på samråd under sex veckor. Efter programsamrådet kommer inkomna synpunkter att sammanfattas och besvaras i en samrådsredogörelse som sedan redovisas för stadsbyggnadsnämnden. Planprogrammet kommer sedan att ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med att ta fram en eller flera detaljplaner inom programområdet. 1 ÖP 2 Underlag Översiktsplanen Underlag tas anger riktlinjerna fram som t.ex: för detaljplanen. Strukturstudie 3 Uppdrag Uppdrag av stadsbyggnadsnämnden att påbörja planläggning. Stadsbyggnadsanalys utförs. Kommunen skickar ut ett första informationsmaterial till närboende. 4 Planprogram tas fram Planprogrammet som anger mål och förutsättningar för att detaljplanelägga området tas fram. Figuren visar de olika stegen från översiktsplan till färdig detaljplan enligt Plan- och bygglagen PBL (2010:900). 5 Tillfälle 1 att yttra sig Planprogrammet skickas ut på programsamråd för att i ett tidigt skede bredda kommunens beslutsunderlag med de berördas erfarenheter och synpunkter. 6 Förslag till detaljplan tas fram 7 Samråd Tillfälle 2 att yttra sig 8 Granskning Tillfälle 3 att yttra sig 9 Antagande Detaljplanen antas i kommunfullmäktige. 10 Laga kraft Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet om antagandet har tillkännagivits. Programsamråd 11 Genomförande Marklösen, upphandling av entreprenad samt utbyggnad av gata och vattenoch avlopp. Försäljning av tomter kan påbörjas. Området kan börja byggas ut. Hur kan jag påverka förslaget? Planprogrammet kommer att vara på programsamråd under sex veckor: 5 maj till 16 juni Om du vill påverka förslaget, skicka dina synpunkter skriftligen via e-post till stadsbyggnadsnamnden@sunsdvall.se eller via brev till Stadsbyggnadsnämnden, Sundsvall. Märk ditt brev med ärendets diarienummer SBN Senast den 16 juni 2017 vill vi ha dina synpunker. Synpunkterna diarieförs och kommer sedan att sammanfattas och besvaras i en samrådsredogörelse som tas med i nästa skede när förslag till detaljplan arbetas fram (6) och sedan skickas på samråd (7). Har du frågor? Kontakta: Malin Holmkvist, projektledare, telefon Ann-Mari Lopez, planeringsarkitekt, telefon Mattias Strömbom, mark- och exploateringsingenjör, telefon Maria Jonasson, trafikplanerare, telefon eller via e-post: katrinehill@sundsvall.se Informationsmöte Under programsamrådstiden kommer ett informationsmöte för allmänheten att hållas: Tisdagen den 16 maj 2017 klockan 18-20, Aulan i Åkersviks skola, Hovrättsgatan 2, Sundsvall Mer information finns på Sundsvalls kommuns hemsida: 5.

8 PROGRAMOMRÅDET Programområdets läge och avgränsning Programområdet är beläget ca 3 kilometer väster om Sundsvalls centrum. Det är ca 85 hektar stort och ligger mellan stadsdelarna Nacksta, Sallyhill och Sidsjö. I väster avgränsas programområdet av en kraftledning. I dagsläget används området främst för skogsbruk och stadsnära rekreation. Planprogrammets syfte och huvuddrag Syftet med planprogrammet är att beskriva och ange riktlinjer för hur Katrinehill (programområdet) som helhet kan utvecklas till en levande och attraktiv stadsdel för Sundsvallsbor att bo, verka och vistas i. En stadsdel - nära stad och natur - för bostadsbebyggelse i varierande bostadsformer med inslag av service och verksamheter som med hjälp av ett sammanhängande gatunät kopplas till omkringliggande stadsdelar och centrala staden. Goda samband till omgivande bebyggelse, service, gatustruktur och grönstruktur ska möjliggöras. Bild tagen från högsta punkten i området. Markägoförhållanden Stora delar av marken inom programområdet ägs av Sundsvalls kommun. Det finns också ett antal privatägda skogsfastigheter som bland annat Nacksta 5:6, 6:15, 6:24, 6:4 och 6:47. Varför kallas området Katrinehill? Stadsdelen är namngiven efter en gård som har legat i närheten av området. Terrängen - en stor utmaning En av våra största utmaningar med Katrinehill är att området sluttar kraftigt. Totalt är det 75 meters höjdskillnad mellan den lägsta (Nackstavägen) och den högsta punkten i området. Den branta terrängen i norrsluttning innebär en stor utmaning att skapa god tillgänglighet till stadsdelen men ger oss också en fantastisk möjlighet att skapa bostäder och vistelsytor med fina utsiktslägen utöver vår stad. Bilden visar programområdets avgränsning och hur den som en pusselbit länkar till omgivande stadsdelar som Nacksta, Sallyhill och Sidsjö - en mer sammanhållen stad skapas. 6.

9 7.

10 VARFÖR EN NY STADSDEL OCH VARFÖR JUST HÄR? Läget i staden En viktig förutsättning för ett mer hållbart framtida Sundsvall är att utveckla en mer kompakt stad, där fler människor har nära till stadens utbud. Med nära menas stadsdelar där en stor del av stadens utbud kan nås inom 20 minuter till fots eller med cykel. Den byggbara marken i Sundsvall inom 20 minuters gång- och cykelavstånd från centrum är idag mycket begränsad och bör ses som en ändlig markresurs som bör vårdas för att ge så många människor som möjligt nära till mycket. Katrinehill ligger nära centrum och är därmed en strategisk plats att utveckla en ny stadsdel på för att skapa en mer sammanhängande och kompaktare stad. Varför är Katrinehill ett bra område för en framtida stadsdel? Det stadsnära läget, 3 km till centrum ger kommunen goda möjligheter att växa hållbart så att fler kan gå, cykla och åka buss till och från den nya stadsdelen. Med betoning på ett marknära boende blir stadsdelen ett bra komplement till den täta kvartersstaden som planeras på Norra och Södra Kajen. En strategisk plats för ett växande Sundsvall Området är attraktivt för boende Det finns teknisk infrastruktur som gatunät, bussförbindelser och service i området som kan användas av flera och utvecklas ytterligare Ett område som kombinerar närheten till staden och naturen på ett attraktivt sätt. I Katrinehill finns goda förutsättningar för ett hållbart stadsbyggande som kan minska beroende av biltrafik och leda till att fler får tillgång till stadens utbud av service och platser inom gång- och cykelavstånd. Kartan visar hur långt man når på 20 minuter från Katrinehill via gatunätet. Uppskattningsvis promenerar man 2 kilometer på 20 minuter och cyklar 4 kilometer på samma tid. 8.

11 Vad vinner vi på att koncentrera oss till Katrinehill? 100 % når staden inom 3 kilometer till skillnad från strukturstudien där enbart 40% når staden inom nära gång- och cykelavstånd. Vi skapar förutsättningar för att fler kan gå, cykla eller åka kollektivt till centrala Sundsvall Detta ger kommunen möjlighet att växa hållbart och satsa på hållbara transportmedel Med en ökad täthet får Katrinehill fyra gånger större lokalt serviceunderlag vilket ger bättre förutsättningar för kollektivtrafik och service och därmed minskar kostnader för utbyggnad av gator och skötsel av dessa Nacksta Stenstan Fler når naturen inom nära upplevt avstånd Vi hushåller med marken Vi skapar ett mer sammanhängande gatunät som gör stadsdelen mer tillgänglig. Katrinehill Sallyhill Södermalm Sidsjö Klisshöjden Sidsjön Sörnacksta Programområde Katrinehill Eventuella framtida utbyggnadsetapper Genom att koncentrera utbyggnaden till halva byggbara ytan hushåller vi med marken och skapar samtidigt en stadsdel där många får nära till mycket. 9

12 2. PROGRAMFÖRSLAG SERVICE MÖTESPLATS SOCIAL SAMVARO Mål och vision Målet är att skapa en levande och attraktiv stadsdel med blandad bebyggelse i täta kvarter som är väl sammanlänkad med övriga staden och med naturen nära inpå. Vi vill skapa: En stadsdel med hög täthet och blandade boendeformer som friliggande villor, radhus, kedjehus, parhus och flerbostadshus med inslag av verksamheter och service som exempelvis förskola En levande och attraktiv stadsdel där Sundsvallsbor vill bo, verka och vistas En stadsdel som har nära till både stad och natur En stadsdel som bygger vidare på den stadsstruktur som löper enda från Skönsmon till Sallyhill Ett sammanhängande gatunät som kopplar samman den nya stadsdelen med omkringliggande stadsdelar och centrala staden Trafik på människans villkor det ska vara lätt att ta sig till och från centrum på ett hållbart sätt - till fots, på cykel eller med buss. Mötesplatser för människor i form av torg, parker och lekplatser som leder ut till orörd natur där skidspår och vandringsleder finns Många naturentréer det ska vara fortsatt lätt att ta sig ut i naturen från befintliga stadsdelar och det nya Katrinehill BLANDAD BEBYGGELSE REKREATION PARK Sammanhängande gatunät Mix av funktioner Täthet Naturen nära inpå Genomströmning av människor Kvartersstruktur Tillgänglighet Trygg Promenadvänlig Goda kommunikationer 10.

13 STADSBYGGNADSPRINCIPER FÖR KATRINEHILL En levande och attraktiv stadsdel - hur skapas det? Vi menar att det som är avgörande för om en stadsdel är attraktiv eller inte oftast beror på var människor väljer att bo, verka och vistas. Vi har tagit fram fyra stadsbyggnadsprinciper som beskriver de komponenter som vi bedömer nödvändiga för att nå målet om en levande och attraktiv stadsdel. 1. MIX AV FUNKTIONER OCH HÖG TÄTHET En stadsdel med tillräckligt hög täthet där verksamheter och service blandas med bostäder ger en levande stadsdel som är befolkad under dygnets alla timmar. För att nå målet om en levande stadsdel, som är befolkad under dygnets alla timmar, är en förutsättning att stadsdelen blir tät och innehåller en mix av funktioner såsom bostäder, verksamheter och service. Antalet personer som bor, arbetar och vistas i området bör vara så många att en koncentration av människor samt ett folkliv uppstår. Bostadsutbudet ska vara varierat både vad gäller byggnadstyper, storlekar och upplåtelseformer. Det kan till exempel innebära att det byggs en blandning av radhus, parhus, mindre flerbostadshus och villor i ett och samma kvarter eller en blandning av ettor, femmor och trerumslägenheter. Blandningen av olika verksamheter och bostadstyper innebär att stadsdelen befolkas av en blandning av människor under hela dygnet. Sammantaget bidrar detta till att utveckla en socialt hållbar stad och ger ett ökat underlag för service och kommunikationer vilket gynnar stadsdelen. Sundsvalls bebyggelse växer under de kommande åren fortare än den har gjort de senaste årtiondena. Därför räcker det inte med att bygga små bostadsgrupper. Vi behöver bygga stad, med ett helhetstänk kring skola, annan service och boende för olika målgrupper. Med en mix av funktioner blir en stadsdel levande under dygnets alla timmar. Den blir också mer robust och trygg att vistas i. 2. KVARTERSSTRUKTUR Katrinehill ska bygga vidare på den stadsstruktur av kvarter som sträcker sig ända från Skönsmon till Sallyhill. En levande stadsdel förutsätter en dynamisk och flexibel bebyggelse, där byggnader och verksamheter kan förändras över tid. Kvartersstaden möjliggör detta. Kvarteren ska bebyggas och organiseras så att de utgör väggar i gaturummen. Inom kvarteren ska bebyggelsen utformas på ett omväxlande vis för att skapa en varierad stadsdel. Mindre kvarter ger fler möjligheter att skapa mötesplatser. Olika bostadstyper blandas med olika upplåtelseformer inom ett och samma kvarter för att skapa en omväxlande och varierad stadsdel. Mix av funktioner Hög täthet Kvartersstruktur 3. SAMMANHÄNGANDE GATUNÄT Sammanhängande gatunät Naturen nära inpå Stadsdelar förenas bland annat genom att skapa ett sammanhängande gatunät där befintliga och nya stadsdelar länkas samman med många kopplingar i olika riktningar. Detta skapar tillsammans en större och mer sammanhängande stad. Målsättningen är att Katrinehill ska bli en levande och tillgänglig stadsdel med bra kopplingar till de omkringliggande stadsdelarna och centrala Sundsvall. Forskning visar att stadsdelar som är sammankopplade med gator och kollektivtrafik har en naturligare genomströmning av besökare och blir därför en naturlig del av staden. Rent konkret handlar det om att bygga ny infrastrukutr mellan stadsdelar som är avskilda från varandra men också att åtgärda befintliga strukturer och förbättra tillgängligheten. Målsättningen är att skapa ett sammanhängande gatunät som kopplar samman Katrinehill med Nacksta, Sallyhill, Sidsjöområdet och centrala staden. Genomströmning av människor samt hög täthet är oerhört viktigt för att kunna skapa en levande stadsdel och en förutsättning för att ge underlag för service och bättre kommunikationer. Ett sammanhängande gatunät möjliggör olika vägval i vardagens rörelser samt skapar korsningspunkter för möten. Katrinehill måste ses i ett större sammanhang. När fler stadsdelar kopplas samman utökas innerstaden som i sin tur stärker stadskärnan så att den kan växa. För att en stadsdel ska vara levande behöver den vara tillgänglig för alla med fria rörelsemönster i alla riktningar. Kvarter som är väl sammanlänkade med omgivande stadsdelar blir mer tillgängliga för alla vilket gynnar både integration, hållbart resande och kommersiell service. 4. NATUREN NÄRA INPÅ Katrinehill ska vara en stadsdel som upplevs nära naturen men samtidigt nära staden. Sundsvall ska fortsätta att vara en stad där naturen är lätt att nå och ligger nära inpå. När staden växer och förtätas måste vi planera de gröna stråken med extra omsorg. Naturen inom Katrinehill och i anslutning till de befintliga stadsdelarna ska utformas så att den upplevs som nära inpå. Det ska vara enkelt att ta sig ut i naturen. Det gröna vävs in i stadsstrukturen och skapar ett sammanhängande grönt nät. Det länkar samman Södra Berget med de större grönområdena som erbjuder natur med milslånga skidspår och vandringsleder. Det gröna ska även främja den biologiska mångfalden och mikroklimatet. 11.

14 BEBYGGELSESTRUKTUR Illustrationen har tagits fram för att visa hur Katrinehill skulle kunna utformas och ska inte tolkas definitivt. Avsikten är att ange en inriktning och ett angreppssätt. Utformning av bebyggelse, gatustruktur, grönstruktur och allmänna platser kommer att arbetas vidare med i efterföljande detaljplanearbete och kan därmed komma att förändras under detaljplaneprocessens gång. Separat detaljplan med blandad bebyggelse Bebyggelse Stadsdelen Katrinehill föreslås få en hög täthet med blandade boendeformer som friliggande villor, radhus, kedjehus, parhus och flerbostadshus med inslag av service och verksamheter som exempelvis förskola i täta stadskvarter. Med betoning på ett varierat marknära boende ska Katrinehill vara ett komplement till den kvartersstad som byggs på Norra och Södra Kajen. Utifrån målet att Katrinehill ska bli en levande och attraktiv stadsdel, spelar tätheten en stor roll. Katrinehill kan, när det är fullt utbyggt inrymma omkring 1800 nya bostäder vilket ger ungefär 4900 invånare. De småhusgrupper som byggts inom kommunen på senare år ligger främst i landsbygdsmiljö och har ofta stora tomtytor till förfogande. Småhusområden i stadsmiljö behöver inte se ut så för att uppnå kvaliteterna med ett eget hus. I de svenska städerna ser vi nu fler och fler täta och mer blandade stadskvarter. Genom tätheten uppnås både en bättre ekonomi för de enskilda fastigheterna (genom effektivare användning av mark, ledningsnät med mera) och bättre förutsättningar för cykel och kollektivtrafik genom att det blir närmare till stadens utbud av arbete, studier, service, handel och nöjen. Samtidigt finns möjlighet till odling och privata utomhusytor. Tätheten, den sk exploateringsgraden föreslås variera mellan 0,4 och 1,2 för att möjliggöra en blandad bebyggelse med olika boendeformer. Bebyggelsetyperna föreslås variera inom ett och samma kvarter. Skalan på bebyggelsen föreslås variera mellan 1-8 våningar, med en betoning på 2-4 våningar. Avgränsning programområde N Teckenförklaring Gröna miljöer Bebyggelsekvarter Torg Vattendrag Nya gator och stråk Befintlig gatustruktur Högre täthet (flerbostadshus, stadsradhus och punkthus) med exploateringsgraden 1,0-1,2 föreslås utmed stadsdelens mest centrala stråk. Detta för att bidra till en trygg och tydlig offentlig miljö. Högre täthet kan med fördel även placeras i den mer kuperade terrängen för att ta upp de stora höjdskillnaderna som finns i området. Här kan flerbostadshus som exempelvis punkthus med flera våningar lättare anpassas till terrängen. I de mindre centrala delarna av planområdet föreslås en lägre exploatering (0,4) i form av friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus. Mot grönstråk och naturområden samt dikt an befintlig bebyggelse föreslås en lägre bebyggelse som exempelvis friliggande villor och radhus. Delvis för att skapa en ny stadsdel som hänger ihop med det redan existerande och för att undvika att bebyggelseglapp uppstår. Detta då glapp i bebyggelse kan medföra en minskad social trygghet då rummet saknar informell övervakning från exempelvis fönster eller entréer. Ett sätt att minska bebyggelseglapp och samtidigt skapa tydligt offentliga grönområden är att förtäta intill befintliga fastigheter och samtidigt skapa en offentlig gata som avskiljer det offentliga grönområdet från privata fastigheter. 12.

15 Service och verksamheter Närvaro av liv och rörelse ger trygghet och därför strävar vi efter en stadsdel som är befolkad under hela dygnet. En levande och attraktiv stadsdel kräver en blandning av både bostäder och verksamheter. En hög koncentration av människor skapar förutsättningar för handel och annan service som kännetecknar en levande stadsdel. Det kan vara allt från förskolor och skola till småbutiker och restauranger. Med fler som rör sig i ett område upplevs en plats dessutom tryggare och attraktivare. Förutsättningarna för bättre kollektivtrafik ökar också i takt med att fler människor bosätter sig i ett område. Service och olika typer av verksamheter i bottenvåningarna bör tillåtas och uppmuntras i kvarteren utmed de mest centrala gatorna där möjlighet till god kollektivtrafik finns. Även längs övriga större gator kan hörnlägen på kvarteren i detaljplan prövas för verksamhetslokaler. Det bör vara förskolor, gruppboenden och kommersiell service som blir ett tillskott för de boende. Även småföretag vars verksamheter kan kombineras med bostäder bör möjliggöras, exempelvis bokaler, kontor, café och annat som inte är störande. skolskogarna, så att de lätt når dessa ytor. Det ska vara enkelt att röra sig till Skola och förskola Utvecklingen av den nya stadsdelen kommer att ställa krav på en framsynt fots, cykla och att använda kollektivtrafik till skolor och förskolor både inom planering vad gäller skolor och förskolor. Det planeras inte för någon ny sko- stadsdelen och till omgivande skolor och grönområden. la i Katrinehill då det redan finns flera befintliga skolor runt omkring programområdet som skulle kunna byggas ut och då ta emot elever från Katrinehill. Exempelvis St. Olofsskolan som ligger strategiskt nära den nya stadsdelen. Inom programområdet planeras för två förskolor, med vardera 6 avdelningar. Kulans förskola planeras att ersättas. Midälvaplatsens förskola kommer på sikt att ersättas av en ny i samma läge. Förskolor ska så långt det är möjligt ges gårdar med friyta i direkt anslutning till deras byggnader. Storleken på gårdarna är en avvägning mellan vad som är inom ramen för att klara en fungerande och sammanhållen stadsbebyggelse, och vad som behövs för en god skol- och förskolemiljö. Förskolor föreslås placeras i nära anslutning till park- och naturmarken alternativt Följande bilder visar vilken typ av bebyggelse som kan komma att bebyggas inom de olika kvarteren. Exempel på flerfamiljshus 4 vån Lamellhus i 4 vån Exempel på flerfamiljshus i 2-4 våningar Punkthus i 6-8 våningar Sammanhållna flerbostadshus Exempel på typer av bebyggelse som kan komma att finnas inom de fält som är markerat med orange, exploateringsgrad 1,0. Exempel på typer av bebyggelse som kan komma att finnas inom de fält som är markerat med rött, exploateringsgrad 1,2. Friliggande villa Tätare friliggande villa Större radhus Radhus Kedjehus Exempel på typer av bebyggelse som kan komma att finnas inom de fält som är markerat med gult, exploateringsgrad 0,4. e = 0,4 Exploateringsgrad 0,4 e = 1,0 Stadsradhus Exploateringsgrad 1,0 e = 1,2 Exploateringsgrad 1,2 13.

16 GATUSTRUKTUR OCH TRAFIK Illustrationen har tagits fram för att visa hur Katrinehill skulle kunna utformas och ska inte tolkas definitivt. Avsikten är att ange en inriktning och ett angreppssätt. Utformning av bebyggelse, gatustruktur, grönstruktur och allmänna platser kommer att arbetas vidare med i efterföljande detaljplanearbete och kan därmed komma att förändras under detaljplaneprocessens gång. Gatustruktur och trafik Ett sammanhängande gatunät ska koppla samman Katrinehill med intilliggande stadsdelar och centrala staden. N Kraftledning Separat detaljplan med blandad bebyggelse Teckenförklaring Gröna miljöer Bebyggelsekvarter Torg Vattendrag Nya gator och stråk Befintlig gatustruktur Vilka trafikslag de olika gatorna och stråken kommer att trafikeras av är ännu inte bestämt. Fortsatta utredningar i efterföljande detaljplanearbete kommer att utvisa vilka trafikslag som kommer att trafikera var. Stadsdelar förenas bland annat genom att skapa ett sammanhängande gatunät där gammalt och nytt länkas samman med många kopplingar i olika riktningar. Genom ett finmaskigt och sammanhängande gatunät blir platser mer lättillgängliga vilket ökar flödet av människor. När tillräckligt många vistas och rör sig i ett område, skapas också förutsättningar för handel, och annan service som vi förknippar med en levande stadsdel. Prioritetsordning trafikslag enligt ÖP 2021 Ett av målen i Sundsvalls kommuns Översiktsplan är att år 2030 ska andelen som går, cyklar och åker kollektivt utgöra två tredjedelar av alla resor i kommunen. Detta innebär att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska väga tyngre än biltrafikens intressen när nya stadsdelar planeras och byggs. Vi ska jobba för att Sundsvallsborna ska kunna och vilja, använda gång, cykel och kollektivtrafik som sina vanligaste färdmedel. Genom sitt centrala läge, endast 3 km från centrum, har Katrinehill goda förutsättningar att utvecklas till en stadsdel där det är naturligt att promenera, ta cykeln eller åka buss. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik är det transportslag som ska väga tyngst när vi bygger nytt i Sundsvall. Gång- och cykelvägarna bör upplevas säkra, trygga och vara så gena som möjligt. I nyplanerade gatunät bör gång- och cykelvägarna vara kortare än motsvarande bilväg om trafikslagen är separerade. Där bilarna kör 30 km/h eller mindre kan trafikslagen samsas om samma gaturum. Inom huvudnätet för cykeltrafik bör cykeltrafiken vara separerad från gångtrafiken för att det ska bli så lätt som möjligt att cykla och tryggt att promenera, exempelvis vid dagliga resor till jobb eller studier. Gång- och cykelvägar planeras längs områdets mest centrala gator men också mellan olika kvarter och befintliga stadsdelar. De bör inte luta kraftigt utan sträckningarna i den branta terrängen bör anpassas för att få en så god standard och tillgänglighet som möjligt. Förslagsvis kan ett gent gång- och cykelstråk skapas i förlängningen av Kullagergatan. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är viktig för ett hållbart samhälle och ska inom programområdet vara prioriterad i förhållande till biltrafiken. Det ska vara enkelt, snabbt, tryggt och säkert att åka kollektivt. Genom att främja gena och effektiva busslinjedragningar och placera busshållplatser utmed de mest centrala stråken underlättar vi för boende, besökare och verksamma inom området att 14.

17 välja det mest hållbara resealternativet. Ett större underlag av boende skapar förutsättningar för bättre bussförbindelser i och omkring Katrinehill. Kollektivtrafiken föreslås trafikera den mest centrala gatan genom Katrinehill. Sannolikt den gata som ansluter till Sallyhillsvägen vid värmeverket. Det är viktigt att trafikera de stråk där det finns flest antal människor, förslagsvis den gata som blir mest central i området. Då får så många som möjligt nära till bussen. Längs den mest centala gatan byggs det tätare, med plats för fler boende samt med inslag av service vilket också gynnar resandet med kollektivtrafiken. Även omkringliggande stadsdelar som Nacksta, Sallyhill och Sidsjö kan dra nytta av den nya linjesträckningen. Stadsdelen kommer att växa fram under en lång tidsperiod och det är en utmaning att säkerställa en tillräckligt hög andel kollektivtrafik redan i de första utbyggnadsetapperna. Biltrafik Utgångspunkten i detta program är att skapa en levande stadsdel där människor vill bo, verka och vistas och i detta ingår att skapa goda förutsättningar för trygga gator med låga hastigheter, liten miljöbelastning, god funktion och stadsmässig gestaltning till en begränsad investeringskostnad. Bilen som färdmedel är nödvändig för många servicenäringar och för dem med särskilda behov eller för en särskild tid i livet, oavsett stadsdel. Det ska vara möjligt att ta sig fram med bil men det ska ske i hastigheter som passar människor som vistas och rör sig där. Det är viktigt att utforma gaturummet så att rätt signaler sänds till alla trafikslag. Detta arbetar vi medvetet med när vi utformar en ny stadsdel. Det är också viktigt att titta på hur vi kan förbättra gatunätet i omkringliggande stadsdelar. Alla bostäder bör ha god tillgänglighet, också för t.ex. rörelsehindrade eller andra som är beroende av biltransporter. Även varutransporter, räddningstjänst m.m. måste kunna ta sig fram. I en stadsdel kan flera olika typer av gator med olika funktioner behövas för att området ska fungera bra. Vissa gator kan behöva inrymma olika typer av transportslag och kraven på framkomlighet, tillgänglighet eller gestaltning kan variera. Målsättningen är att utforma gatunätet i Katrinehill så att det främjar användandet av hållbara transportmedel som gång, cykel och buss. 15.

18 ETT SAMMANHÄNGANDE GATUNÄT Kopplingar till omgivningen Då programområdet ligger i utkanten av centrala staden är det extra viktigt att så många kopplingar som möjligt skapas i form av gator och stråk mellan Katrinehill och de omkringliggande stadsdelarna. Detta för att inte Katrinehill ska bli en isolerad ö utan en del av staden. Ju fler kopplingar till omgivande stadsdelar i form av gator och stråk desto mer ökar tillgängligheten till stadsdelen vilket bidrar till en genomströmning av människor som i sin tur skapar en levande och fungerande stadsdel. En tillgänglig stadsdel genererar fler besök och skapar ett bättre underlag för olika kundverksamheter. Gatunätet i Katrinehill följer landskapets riktningar så långt det är möjligt och ger närhet till naturen genom att gatorna ansluter till omgivande naturstigar och rekreativa målpunkter. För att skapa attraktiva och trygga stadsmiljöer är det viktigt att placera bebyggelsen och dess entréer och lokaler utefter gatan och att ge gående och cyklister tydlig prioritering. Sex kopplingar har identifierats som speciellt viktiga för att koppla samman den nya stadsdelen med omkringliggande stadsdelar och centrala staden: 1. Nackstavägen väst - en entré till området ifrån väst. En gata som kan bära större trafikflöden, kollektivtrafik, tillgänglighetsanpassad lutningsmässigt under alla årstider. 2. Sallyhillsvägen - Kopplingen blir en viktig entré till den nya stadsdelen för främst bil- och busstrafik, en entré till stadsdelens huvudgata som kan bära stora trafikflöden och kollektivtrafik. Bebyggelsen ska utformas så att entrén till stadsdelen blir tydlig och välkomnande. 3. Kullagergatan Kullagergatan visar sig enligt stadsbyggnadsanalysen vara den länk som är mest effektiv att förlänga in i Katrinehill. Den bedöms vara den mest integrerade gatan och skulle kunna skapa en god och tydlig koppling in till centrum. Kullagergatan är en viktig koppling mellan Katrinehill, omkringliggande stadsdelar och centrum så att inte den nya stadsdelen riskerar att bli en isolerad enklav utan en del av staden. Denna koppling är viktig då den knyter samman flera av centrumområdets olika delar, ända från Skönsmon, via Södermalm till Sallyhill och vidare in i Katrinehill. Beroende av vilka trafikslag gatan kommer att trafikeras av (gång, cykel, bil eller buss) kan gatans utformning behöva byggas om och få en mer väl gestaltad och stadsmässig utformning. 4 och 5. Kvarndammsvägen en naturlig koppling som ytterligare länkar samman de olika stadsdelarna till en enhet. Gatans utformning kan behöva byggas om så att den får en mer väl gestaltad och stadsmässig utformning. Det kan innebära en gång- och cykelväg eller planteringar längs gatan. Här studeras två alternativa kopplingar mot Kvarndammsvägen. 6. Gnejsvägen en koppling som länkar samman befintligt och nytt. Vilka trafikslag de olika gatorna och stråken ska trafikeras av är ännu inte bestämt. Fortsatta utredningar i efterföljande detaljplanearbete kommer att utvisa vilka trafikslag som kommer att trafikera var. N Bilden visar hur den nya stadsdelen Katrinehill är tänkt att kopplas samman med intilliggande stadsdelar och på så vis bli ett med dem och med övriga staden. I nuläget är det inte klart vilka trafikslag som kommer att trafikera var. Det får fortsatta utredningar visa i det efterföljande detaljplanarbetet. 5 4 Teckenförklaring Gröna miljöer Bebyggelsekvarter Torg Vattendrag Nya gator och stråk Befintlig gatustruktur 16.

19 UTFORMNING AV GATOR Utformning av gator har stor betydelse När vi utformar gator analyserar vi trafikflöden och skapar förutsättningar för trafik på människans villkor och som underlättar miljövänliga transportmedel som cykel och buss. Forskning visar att gators utseende också påverkar människors val av färdmedel och beteende i trafiken. En omsorgsfull utformning bidrar till att gatumiljön upplevs tryggare. Nyckeln för att klara den konflikt som kan finnas inbyggd mellan trafikslagen ligger delvis i gatumiljöns utformning. När gatorna signalerar stadsmiljö istället för trafikled ger det automatiskt en lugnare trafikrytm. För även om hastighetsbegränsning skyltas i vanlig ordning så är det vägens utformning som mest påverkar hastighet och körbeteende. Gatumiljön utformas så att den ger tydliga sociala signaler, tex med beläggning, belysning och planteringar, vilket bidrar till att hastigheten hålls nere. För att möta kraven på trafiksäkerhet krävs dock skilda körbanor och gångytor där trafiken är betydande. Målsättningen är att utforma gatunätet i stadsdelen så att det främjar användandet av hållbara transportmedel som gång, cykel och buss. Parkering Eftersom lokalgatorna inte föreslås ge utrymme för besöksparkering planeras allmänna eller samfällda parkeringar ordnas i lämpliga lägen. Dessa kan vara avgiftsbelagda för att undvika långtidsuppställning av t.ex. husvagnar eller släp. Parkeringarna bör vara lätta att hitta från huvudgatorna. En parkering föreslås i utkanten av Grodtjärns naturmark. Där passerar elljusspåret som anknyter mot både Sidsjön/Södra berget och Klissberget. Parkeringen kan därigenom nyttjas som friluftsparkering. Cykelparkering Cykelparkering är ett viktigt inslag för att uppmuntra cykling. Längs gatorna kommer det att finnas allmän cykelparkering och det kommer att ställas krav på den som bygger att även tillgodose behovet av cykelparkering för de boende i området. Godstrafik I alla stadsdelar finns det ett behov även för större fordon att ta sig fram. Det kan vara fordon för olika typer av godsleveranser, avfallshantering och snöröjning. Eftersom lokalgatorna föreslås bli smala måste detta beaktas vid detaljplaneringen. Olika lokala lösningar bör utredas, såsom plats för mindre snöupplag eller kanske samlingsplatser för sophämtning där detta är fördelaktigt. Syftet är att åstadkomma god funktion och säkerhet på ett resurseffektivt sätt. Trafikflöden När det byggs fler bostäder tillkommer också ny trafik. En inledande trafikanalys har gjorts för att se hur det är troligt att den nya trafiken kommer att fördelas ut på omgivande gatunät. Trafikmodeller utgör alltid en förenklad bild av verkligheten, men erfarenheten visar att de utgör en bra grund för planering av åtgärder. Den modell som använts utgår från att den nya trafiken i första hand väljer den kortaste vägen från den plats där resan startar och till den plats där resan slutar. Skisserna av det nya gatunätet har sedan anpassats för att trafiken från Katrinehill i så stor utsträckning som möjligt ska välja huvudgatorna norrut, snarare än små lokalgator mot Sidsjö eller Sallyhill. Detta eftersom Nackstavägen och Sallyhillsvägen tål mer trafik. Korsningar mot Bergsgatan kan dock behöva anpassas för att hantera den tillkommande trafiken (Nackstavägen/ E14 respektive Hårdvallsgatan/E14). Länkarna/Kopplingarna mot Sallyhill kommer att utredas vidare eftersom trafikanalysen visar på risk för hög belastning via Kullagergatan. Tänkbara alternativ är att utforma denna länk som en gång- och cykelväg alternativt på annat sätt kraftigt begränsa biltrafiken. Liknande överväganden kan behöva göras för kopplingar mot Sidsjö. Mot Kvarndammsvägen ser det ut att fungera att ansluta en lokalgata. Vid behov kan extra åtgärder vidtas på befintliga gator, såsom att bygga gång- och cykelvägar. En ny trafikanalys ska utföras för den gatustruktur som kommunen föreslår för området. Beroende på vad den visar kommer gatorna att utformas på olika sätt. Vissa gator kommer att trafikeras av både gående, cyklister, bussar och bilar medan andra kopplingar enbart blir för gående och cyklister. Kommunen planerar också för gång- och cykelvägar längs Sallyhillsvägen, Sveavägen och Nackstavägen, utanför ramen för detta projekt. Dessa gångoch cykelvägar planeras oavsett utbyggnad av nya bostadsområden. Till nästa skede, som är samråd, kommer texten om gatustruktur och trafik att kompletteras med följande: Parkeringstal Kollektivtrafik Vilka gator som ska trafikeras av gång, cykel, buss eller bil Fördjupad trafikanalys (bla trafikflöden) Ev gatusektioners mått Buller Luftföroreningar och miljökvalitetsnormer 17.

20 GRÖNSTRUKTUR Illustrationen har tagits fram för att visa hur Katrinehill skulle kunna utformas och ska inte tolkas definitivt. Avsikten är att ange en inriktning och ett angreppssätt. Utformning av bebyggelse, gatustruktur, grönstruktur och allmänna platser kommer att arbetas vidare med i efterföljande detaljplanearbete och kan därmed komma att förändras under detaljplaneprocessens gång. Grönstruktur Det ska vara fortsatt lätt att ta sig ut i naturen från befintliga stadsdelar och det nya Katrinehill. Separat detaljplan med blandad bebyggelse Skol-/lekskog När staden växer planerar vi för att utveckla parker och gröna stråk med extra omsorg. Parkområdena i Katrinehill ska placeras och utformas så att de upplevs som lätta att ta sig till och de ska bli en tillgång för både befintliga stadsdelar och den nya stadsdelen. Parkstråken och naturområdena blir även värdefulla för de djur och växter som lever i området idag. Bebyggelsen anpassas i möjligaste mån till terräng, hällmarker, bäckar och våtmarker och andra naturliga förutsättningar. I Sundsvalls södra stadsdelar finns en struktur med parker som knyter ihop stadsdelarna och kopplar dem till natur- och friluftsområden. Exempelvis- Fridhemsparken och Fagerdalsparken och denna struktur bygger parkstråken i Katrinehill vidare på. Istället för skog närmast bebyggelsen inom stadsdelen utvecklas befintliga områden till att få en mer stadsmässig karaktär i form av park som sedan leder ut mot naturområdet kring Grodtjärn, Sidsjöns naturreservat och skogen som sträcker sig över Klissberget. Parkerna skapar en naturlig länk mellan stad och natur. Parkerna ska utgöra en sammanhållande struktur som gör det lättare att på ett tryggt sätt att röra sig igenom stadsdelen, mellan stadsdelar och ut mot naturområdena. Från parker och gator som gräsar mot naturmark ska tydliga naturentréer skapas. N Kärnområde natur och friluftsliv kring Grodtjärn. Teckenförklaring Gröna miljöer Bebyggelsekvarter Torg Vattendrag Nya gator och stråk Befintlig gatustruktur Katrinehills parker ska utvecklas för att skötas med omsorg. De ska vara attraktiva för flera målgrupper och en tillgång för de som bor i närområdet och i staden. Här ska finnas plats för exempelvis promenader, lek, rekreation, motion och vila. Variation i upplevelser är en viktig del i parkernas utformning. Här ska finnas både öppna och slutna områden med rika upplevelsevärden. Dagvatten kan med fördel användas för att skapa vatteninslag i parkerna och värdefulla natur- och kulturelement som exempelvis hällmarker och fäbodstigar ska tas till vara där det är möjligt. För att röra sig genom och mellan parkområdena kommer stigar och gång- och cykelvägar att skapas inom de föreslagna parkområdena. Parkernas användning vintertid är viktig. Aktiviteter som kan vara aktuella i stadelens parker är exempelvis skridsko- och pulkaåkning. Att arbeta aktivt med belysning i parkerna kommer att öka upplevelsevärdena i stadsdelen vintertid. Vår ambition är att också skapa utrymme för att ta sig fram på skidor i vissa parkområden utifrån de förutsättningar som kommer finnas i 18.

21 området. Den huvudsakliga anslutningspunkten till elljusspåret kommer att ske vid någon av de entréer som skapas mot naturområdet. Nuvarande elljusspår kommer helt eller delvis att dras om och få ett nytt läge, förslagsvis väster om Grodtjärn. Illustrationen visar på en möjlig utformning av hur park och bebyggelse kan komma att se ut. Naturområdena runt Katrinehill erbjuder varierande och rika naturupplevelser och rekreation i form av skidspår och vandringsleder och möjlighet till svamp- och bärplockning. Området runt Grodtjärn är ett populärt rekreationsområde och viktigt att bevara för människor, djur och natur. Att lyfta fram de kvalitéer som finns i naturen ska göras på ett varsamt sätt så att människan kan ta del av dem. Stor hänsyn ska tas till Grodtjärns naturområde och kring bäckarna bör det finnas bårder av grönska som skyddar naturlivet. I den struktur som föreslås i Katrinehill ska parker och naturområden avgränsas av gator eller gång- och cykelvägar för att på så sätt bli mer tydligt tillgängliga för alla. Detta för att förhindra privatisering av parker eller skogsområden som ska vara till för alla. För att minska bebyggelseglapp och öka grönområdenas tillgång för alla har också ny bebyggelse föreslagits dikt an befintliga fastigheter. Målsättningen är att verksamheter som gynnas särskilt mycket av närhet till gröna miljöer såsom exempelvis förskolor kan placeras nära park- eller skogsområden i stadsdelen så att de kan använda de som utflyktsmål eller i sin pedagogiska verksamhet. Inspirationsbilder som förmedlar den känsla vi vill skapa i Katrinehill 19.

22 TEKNISK INFRASTRUKTUR Vatten och avlopp Katrinehill kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet som det kommunala bolaget MittSverige Vatten och Avfall ansvarar för. Programområdet angränsar till de befintliga verksamhetsområdena för vatten och avlopp. Den nya stadsdelen kommer att dricksvattenförsörjas från Sidsjö vattenverk, det går att bygga vidare på det befintliga ledningsnätet. Delar av det befintliga spill- och dagvattenledningsnätet som Katrinehill kommer att ansluta till har kapacitetsbrist. Eftersom ledningsnätet är gammalt fungerar många spillvattenledningar som kombinerade ledningar, dvs. de leder både spill- och dagvatten. Detta, tillsammans med inläckage, gör att det går stora flöden i ledningarna. För att kunna ansluta ytterligare bebyggelse görs utredningar för att visa hur ledningsnätet kan byggas om/ut. Om-/ utbyggnad kan behöva göras ända till Västermalm där ledningarna ansluter till utjämningsmagasinet Regnbågen som leder vidare till Tivoliverket. Dagvatten (vatten från nederbörd/ytligt rinnande vatten) ska i första hand tas om hand lokalt och kan användas som en resurs i området. Området bör projekteras så att fördröjning av dagvatten sker inom området i största möjliga mån innan det leds till den kommunala anläggningen. Några gator i området bör utformas så att de blir dagvattenavledare vid höga flöden. Dagvattenhantering Ytavrinningsanalysen som är utförd i den övergripande dagvattenutredningen visar att spridningen av vatten är jämn i hela området och att vatten inte koncentreras upp i stråk. Området har goda förutsättningar för att kunna utveckla en dagvattenhantering som är flödesneutral och där vatten periodvis kan vara ett synligt inslag. Tillrinningsområdet uppströms är relativt litet och några större vattenmängder finns inte att tillgå för att upprätthålla permanenta vattenspeglar. Dagvattenåtgärder som kan övervägas i detaljprojektering är; - Svackdiken längs vägar och GC-vägar, utförs anpassade för infiltration och fördröjning (gräsöveryta, uppbyggt filter med utvald kornstorleksfördelning, dräneringsledning, avbördning, eventuell flödeshämmande design i form av mindre dämmen). - Perkolationsmagasin (i normalfallet torra, gräsbevuxna dammar som vid intensiv nederbörd håller vatten). Sammantaget rekommenderas att dagvatten i första hand avbördas via naturlika system där ytlig avrinning kombineras med infiltration, där både fördröjning och rening av dagvatten sker. Förordade principlösningar är svackdiken och perkolationsmagasin. Vid behov av flödesutjämning och magasinering föreslås att sådana åtgärder utförs som öppna ytor vilka tillfälligt kan tillåtas bli överdämda. I de fall där sådana lösningar inte bedöms möjliga att etablera kan underjordsmagasin anläggas. Dagvattenstråken kan kopplas till det kommunala dagvattenledningsnätet eller angränsande diken. Under perkolationsmagasin sker uppsamling av vatten som behöver avbördas via dräneringsledningar, som sedan leds vidare till dagvattenstråken. I vilken utsträckning dagvattensystemet behöver byggas ut behöver utredas vidare i en fördjupad dagvattenstudie inför samrådsskedet. Kapacitet i dag- och spillvattensystem MittSverigeVatten och Avfall (MSVA) är anläggningsägare för spillvattenoch dagvattenanläggningar som kan komma att beröras av utbyggnaden. Det finns kapacitetsbrister i delar av dessa system och en försörjningsplan för spill- och dagvatten är under framtagande av MSVA. Kraftledningar Programområdet gränsar till en kraftledningsgata i väster där rekommenderat skyddsavstånd måste hållas. Kraftledningsstråket ägs av Eon. Det riktvärde som både Eon och Sundsvalls kommun tillämpar för magnetfält vid bostäder är max 0,4 µt. Nyligen gjorda magnetfältsberäkningar visar att 50 meter från de aktuella ledningarnas centrumpunkt är det under 0,1 µt. Nivån 0,4 µt uppnås ca meter från 130 kv-ledningarnas centrumpunkt. Detta skyddsavstånd uppnås i programförslaget. Elnät Elnät kommer att byggas ut i takt med att gatunätet byggs ut och föreslås förläggas i gatumark. Utbyggnaden finansieras via anslutningsavgifter och taxor på samma sätt som i staden i övrigt. Det är det kommunala bolaget Sundsvall Elnät som ansvarar för tätortens elnät. Anläggningar i anslutande område, Nacksta, kan behöva dimensioneras upp. Detta ses över samordnat med den allmänna upprustning av elnätet som planeras i Nacksta framöver. Inom programområdet behöver det planeras för ytor där transformatorstationer kan placeras. Fjärrvärme Katrinehill är tänkt att försörjas med fjärrvärme. Även detta nät förläggs i första hand i gatumark. Hur långt söderut utbyggnaden kommer att sträcka sig är inte klarlagt ännu. För utbyggnaden av fjärrvärme är det fördelaktigt om etapperna prioriteras så att utbyggnaden sker från norr till söder. Sundsvall Energi ansvarar för fjärrvärmenätet i Sundsvall. Utbyggnaden finansieras via anslutningsavgifter och taxor. Bredband Bredbandsutbyggnad kan komma att utföras av flera olika leverantörer, beroende på vilka som sluter avtal med fastighetsägarna. Det kommunala bolaget Servanet är en av dessa. Utbyggnad förväntas ske i takt med att området byggs ut. Avfallshantering Det bör säkerställas att fastighetsnära insamling av hushållsavfall kan ske vilket innebär att allt hushållsavfall inklusive förpackningar lämnas på ett ställe nära bostaden. Detta insamlingsställe kan delas mellan flera fastigheter. Därför måste det planeras för någon eller några ytor inom området där samtliga fraktioner av hushållsavfall kan lämnas, inom rimligt avstånd från den enskilda bostaden. Förutsättningen för att detta ska vara genomförbart är att MittSverige Vatten och Avfall kan fakturera en part för varje insamlingsställe. Denna lösning ger mindre trafik och således mindre belastning på vägnätet samtidigt som det genererar en snabbare och mer kostnadseffektiv avfallshämtning. 20.

23 3. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Historik Nacksta, Sörnacksta och Kolsta byar Aktuellt skogsområde är äldre utmarker till Kolsta, Nacksta och Sörnacksta byar. Alla är det så kallade sta namn vilket visar på etablering omkring från år 600 e kr. Vid Nacksta och Sörnackstas gamla bytomter finns gravhögar och stensättningar från järnåldern som visar på denna långa kontinuitet av bosättning i det omgivande landskapet. Flera registrerade fornlämningar finns i utkanten av utredningsområdet. Utmarkerna användes i huvudsak som lokal betesmark, för insamling av virke för byggnationer och redskap samt för odlingar. Sallyhill och Katrinehill Fastigheterna Sallyhill och Katrinehill utgjorde tillsammans den allra äldsta bebyggelsen vid Sidsjöbäckens västra sida. Sallyhill fick ge namn till den stadsdel som byggdes upp från 1920-talets mitt. Eftersom gården Katrinehill låg väster om gården Sallyhill blir det naturligt att denna gård får namnge den nya stadsdelen som nu växer fram väster om stadsdelen Sallyhill. Gården Sallyhill byggdes förmodligen på 1860-talet och namngavs efter den första ägarens hustru. Gården var en av Sundsvalls äldsta byggnader då den revs under 1950-talet för att ge plats för kvarteret Knipphammaren. Mellan åren växte stadsdelen Sallyhill fram. Gården Katrinehill uppfördes på 1870-talet av handlaren Gottlieb Erik Lindberg och hans hustru Katarina. Fastigheten Katrinehill var ganska stor och till den hörde ett omfattande jordbruk och ett stort vattenhjul nere vid Sidsjöbäcken. Vattenhjulet alstrade kraft till ett tröskverk och en kvarn. Katrinehill revs i början av 1950-talet då kvarteret Kronosågen byggdes. Spår i kulturlandskapet (kulturmiljö) Nuvarande motionsspår/vandringsleder knyter an till Klissberget samt Kolstabodarna. Det är möjligt att delar av dessa stigar har samma sträckning som i äldre tider, men flera har också tillkommit på senare år. Kolstabodarna är rester efter en äldre fäbodmiljö. Nästan alla byar hade en fäbod som man tog korna och getterna till under sommarhalvåret. Där förädlades mjölken och korna fick beta i närliggande skogsområde. Vid platsbesök har ett röse (troligen odlingsröse) påträffats mellan Nacksta och Sallyhill som bedöms vara en fornlämning som inte är registrerad. Det kan också finnas fler som inte upptäckts ännu. Detta kommer att studeras vidare i samband med arkeologiska utredningar. Delar av skogsområdet har en öppnare karaktär som tyder på tidigare odling. Det finns också andra spår i landskapet såsom gränsstenar och mindre dagbrott. Stenbrottet vid änden på Stenbrottsvägen kan ha använts för byggnader i Stenstaden. Under 1950-talet fanns en handelsträdgård i området mellan Norra Mårtensbacken och Stenbrottsvägen (vid nuvarande s.k. Grodtjärn). Rester som återstår är terrasseringar i landskapet samt ett ensamt stenfundament vid tjärnen. Grodtjärn uppstod genom mänsklig påverkan för bara ett 50-tal år sedan och är egentligen en damm som kan ha använts för bevattning eller fiskodling, kanske som en del av handelsträdgårdens verksamhet. Historiska markföroreningar I området för den tidigare handelsträdgården finns ett behov av miljöteknisk markundersökning. Vid handelsträdgårdar kan olika typer av bekämpningsmedel ha använts, även oljerester kan tänkas finnas inom området. Enligt flygbilder från 1958 har det funnits flera byggnader tillsammans med boningshus vid trädgården vilket även kan ha medfört att avfall lämnats kvar på platsen (bergrester mm). Katrinehill undersöktes 2011 med avseende på ytligt liggande markföroreningar av typen PAH. Fyra prov analyserades. Proven representerade en yta om 40x40 meter vardera i skiktet 0-0,2 meter och 0,2-0,5 meter under marknivå. Analysresultaten visade att halterna av PAH var låga, under det generella riktvärdet för känslig markanvändning, vilket innebär att det inte medför några restriktioner för bebyggelse (varken bostäder, förskolor eller annat). Utifrån hittills känd information bedöms de ytor som föreslås för bebyggelse i planprogrammet vara lämpligt. Terrängförhållanden Programområdet sluttar kraftigt ner mot Nacksta. Eftersom det är en norrsluttning är solförhållandena bitvis dåliga. Uppe på höjden är lutningsförhållandena mer rimliga. Det finns öst-västliga höjdryggar som lokalt ger lutningar i andra riktningar. På höjden vid de brantare partierna är utsikten bitvis milsvid. I norr med utsikt mot centrala staden och Bergsåker. Geotekniska undersökningar har inte gjorts och ska utföras under kommande detaljplanearbete. I vissa områden väster om Sallyhill finns ett något tjockare jordlager i jämnare terräng som troligen tidvis använts för odling. I norrsluttningen mot Nacksta finns inga naturliga vattendrag som kan ta emot vattnet. Vid häftiga regn blir det därför lätt problem med avledning av vattnet. Äldre foto av fastigheten Katrinehill, troligen från 1930-talet. Stig av okänd ålder, väster om Sallyhill. Ett röse som påträffats nära en stigkorsning väster om Sallyhill. 21.

24 SÅ HÄR ANVÄNDS OMRÅDET IDAG Så här används området idag I dagsläget används området främst för skogsbruk och stadsnära rekreation. Förhållandena för skogsbruket är skiftande, med hänsyn till den delvis branta terrängen och inslagen av hällmark. I samband med de senaste årens kraftiga stormar har mängder av träd blåst omkull och stora delområden har slutavverkats. Stigar och leder till utflyktsområden såsom Klissberget finns av varierande ålder och storlek. Närmast bebyggelsen används de i stor omfattning för hundpromenader och liknande, medan de längre sträckorna är lämpade för hel- eller halvdagsutflykter till fots eller på skidor. Elljusspåret mellan Nacksta, Grodtjärn och Sidsjön används flitigt av motionärer. Bär- och svampplockning är andra aktiviteter. Det finns flera natursköna höjder med utsikt mot staden eller Sidsjön. Området används inte bara av oss människor utan givetvis också av djur och natur. Skogen är relativt typisk för Sundsvallsområdet, med avseende på arter. Eftersom det utgör utkanten av ett större skogsområde besöks det ibland även av större vilt såsom älg, björn och lo. I Grodtjärn samlas hundratals grodor om vårarna för att yngla av sig. Ett populärt utflyktsmål för bland annat förskolegrupper. Bild på groda från Grodtjärn Bevarandevärden Inga riksintressen, naturreservat, natura 2000-områden eller liknade skyddade områden finns utpekade i de delar som föreslås bebyggas. Fornlämningar är automatiskt skyddade av kulturmiljölagstiftningen. Kulturmiljö En arkeologisk utredning har utförts av Landskapsarkeologerna/LK Konsult enligt beslut av Länsstyrelsen Västernorrland för att klargöra områdets användning under förhistorisk och historisk tid. Denna utredning innebar följande; registrering av fornminnen, identifiering av vilka områden som är i behov av mer ingående utredning samt en bedömning av vilka framtida utredningsinsatser som kan komma att behövas. Utredningen visar på att det finns tre fäbodstigar inom programområdet. Det kulturhistoriska värdet bör bedömas som högt för fäbodstigarna. Nästan alla byar hade en fäbod som man tog korna och getterna till under sommarhalvåret. Där förädlades mjölken och korna fick beta i närliggande skogsområde. Fäbodstigarna kan ha ett ursprung i 1500-talet och vara de äldsta bevarade spåren efter Nacksta gamla jordbruksby, eftersom både gårdarna, odlingsmarkerna och fäbodarna är borta. Det bör därför övervägas om de även fortsättningsvis skulle kunna finnas kvar i park- och naturmark intill bostadskvarteren. Lämpliga åtgärder för ett långsiktligt bevarande av dem kan vara att skydda dem i detaljplaner, bruka dem som kulturstigar och berätta om dem på t.ex. informationstavlor. Den nu gjorda fäbodstiganalysen och dokumentationen har avgränsats till det s.k. strukturstudieområdet för nya bostadsområden i Nackstaskogen. Fäbodstigen finns kvar även väster om området, troligen ända fram till Sörnacksta. Det vore av intresse att om möjligt bevara fäbodstigen i sin helhet. För att göra det behövs ett fältarbete som tar reda på om och i så fall hur den anknyter till Sörnacksta. Förutom i samband med fortsatt planering av nya bostadsområden är det också önskvärt att framtida skogsbruk tar hänsyn till stigarna. I samband med registreringen av fäbodstigar redovisas även två gränsmärken mycket nära fäbodstigen. Dessa och ganska många oregistrerade i Nackstaskogen får antas stå i befintliga eller sentida gränser. De har därför inte eftersökts och registrerats systematiskt vid den utförda arkeologiska utredningen, men två vid fäbodstigen har nu således registrerats. Därtill har ett registrerat fornminne vid den arkeologiska utredningen 2015 (en stensättning) ombesiktigats och getts en något modifierad antikvarisk bedömning jämfört med Spår finns också efter handelsträdgården vid nuvarande Grodtjärn, stenbrott från 1800-talet, gränsstenar mellan byar m.m. Dessa kulturella spår i landskapet kan med fördel synliggöras t.ex. genom förbättrad skyltinformation. Fornlämningar är automatiskt skyddade av kulturmiljölagstiftningen. Följande objekt har pekats ut som värda att bevara inom programområdet ur kulturmiljösynpunkt: 1. Stenhög, troligen odlingsröse (kompeltterande utredning hösten 2017). 2. En eller flera fäbodstigar 3. Stenbrott Natur- och friluftliv Grodtjärn är en viktig leklokal för groddjur (där de parar sig och lägger sin rom) och ett populärt utflyktsmål. Groddjur lever största delen av sitt liv på land och är beroende av att det finns naturområden i angränsning till leklokalen. Alla groddjur i Sverige är fridlysta. I översiktsplan Sundsvall 2021 har området kring Grodtjärn pekats ut som kärnområde natur och friluftsliv, vilket innebär att området bör reserveras och utvecklas för dessa ändamål. Översiktsplanen visar också på betydelsen av att detta kärnområde länkas samman via gröna stråk med Sidsjön, Klissbergets skogsområden och de närliggande bostadsområdena. Grönstråken inom programområdet är i översiktsplanen i första hand utpekade med hänsyn till friluftsliv och stadsnära rekreation. I andra hand har de värden även som biologiska korridorer. Gällande grönstråk är det inte placeringen utan funktionen som är viktig och bevarandevärd. En spårsträckning kan t.ex. behålla sitt värde även om det flyttas i sidled, så länge tillgängligheten och upplevelsevärdena behåller motsvarande kvalitet i det nya utförandet. Grönstråk som är särskilt viktiga att bevara i samband med ny bostadsbebyggelse är kopplingen mellan Nacksta samt Sallyhill och rekreationsområdena. Detta eftersom dessa områden annars får en försämrad tillgänglighet till naturen. Lokala bevarandevärden finns dels kopplat till några punktobjekt, dels till viktiga funktioner för friluftsliv och rekreation. Övriga motstående intressen Inom programområdet bedöms att det finns behov av att utföra fördjupade inventeringar av skyddade arter, natur- och kulturvärden så att planens genomförande medför så liten konflikt som möjligt med sådana och så att anpassningar kan göras av planen. 22.

25 SÅ HÄR SER OMRÅDET UT IDAG Så här ser området ut idag! Här syns den norra delen. Inventering och fotografier är i huvudsak framtagna under hösten

26 OMGIVNINGEN Omgivande stadsdelar Bebyggelse Programområdet har en omgivning med skiftande karaktär i olika väderstreck. I norr finns stadsdelen Nacksta, ett område med flerbostadshus från slutet av 1960-talet med omkring 1600 lägenheter. Nacksta är byggt med trafikmatning via slingor utifrån och bilfria grönområden kring de röda tegelhusen, enligt 60-talets stadsbyggnadsideal. Kollektivtrafik I nuläget trafikerar stadsbussar Nackstavägen runt Nacksta och Sidsjövägen fram till Mårtensro via två olika linjer. Längre söderut finns glesare landsbygdstrafik mot Matfors. Översiktsplan Sundsvall 2021 redovisar idéer till hur busslinjenätet skulle kunna utvecklas för att bättre passa framtida stadsbebyggelse. I öster finns småhusområdena Sallyhill och Sidsjö, som i huvudsak bebyggdes under talen. Sallyhill har något tätare rutnätskvarter medan Sidsjö mot skogen har lite glesare slingor och återvändsgator. Söder om Sidsjö finns bostadsområdet Mårtensro som planlades i början av 2000-talet. Där finns slingor med större villatomter och ett antal flerbostadshus i mitten. Området väster om programområdet består av skogsmark. Skolor och förskolor Förekomsten och storleken på olika skolor i närområdet har förändrats under senare år, bland annat till följd av fria skolval. Nacksta skola har avvecklats, åtminstone tillfälligt, medan Heliås och Sundsvalls montessoriskola på Sidsjöhöjden har vuxit och nu utgör två F-9-skolor. S:t Olofsskolan har ett växande elevantal och behöver utöka sina lokaler. Flera förskolor finns både i Nacksta, Sallyhill, Sidsjöhöjden och en vid Mårtensro/Böle. Flera av dessa är små. Service Vårdcentraler finns i Nacksta och Sidsjöhöjden. I Sidsjöhöjden finns Sundsvalls enda hospice (vård i livets slutskede). I Nacksta finns också annan service såsom bibliotek, tandläkare, äldrevård m.m. Gruppbostäder, trygghetsboende och liknande förekommer på några platser i de olika stadsdelarna. Gällande kommersiell service så finns livsmedelsbutiker i Nacksta och Sidsjö. I Nacksta finns också en mängd andra verksamheter. I Sidsjöhöjden finns ett hotell. Andra målpunkter Sidsjön är en stor målpunkt både sommar- och vintertid. Slalombacke, motionsspår, handikapptillgängligt fiske, vacker natur, sjöfåglar m.m. lockar Sundsvallsborna till detta stadsnära naturreservat. Föreningslokaler, konstnärliga verksamheter, odlingslotter, fotbollsplaner m.m. är exempel på andra målpunkter i omgivande stadsdelar. 24

27 4. KONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvenser Sammanfattningsvis innebär genomförandet av den bebyggelse som planprogrammet presenterar stora möjligheter för Sundsvalls utveckling som stad, framförallt gällande tillskapandet av bostäder i attraktiva lägen nära stadskärnan och nära naturen. Genomförandet innebär även utmaningar i form av större infrastuktursatsningar för bl.a. gatuutbyggnad samt utbyggnad av vatten och avlopp, där även anslutande befintligt avloppsnät kommer att påverkas. En utbyggnad av stadsdelen medför intrång i stadsnära rekreationsmark, men konsekvenserna bedöms som ganska små förutsatt att kärnområden och goda kopplingar till dessa via gröna stråk bevaras. Arbetsgruppen har påbörjat arbete med grova kalkyler, trafikanalyser o.s.v. som i sin tur ligger till grund för det förslag som planprogrammet presenterar. I Stadsbyggnadskontorets fortsatta arbete (plan- och exploateringsprocessen) är målet att även väga in synpunkter och idéer från exploatörer, experter inom olika tekniska, miljömässiga och sociala kunskapsområden, närboende och de som vill bo och vistas i området i framtiden. Förutsättningarna för de olika utbyggnadsetapperna kan på så sätt variera beroende på när detaljplaneläggning och/eller byggnationen sker i tiden. Konsekvensbedömningarna kommer också att fördjupas allt eftersom ny kunskap arbetas fram i detaljplaneskedet. Beroende på hur kommande detaljplan/-er utformas medför det naturligtvis olika konsekvenser inom programområdet och dess omgivning. Att bygga ut en helt ny stadsdel innebär bland annat konsekvenser i form av: Skogen närmast bebyggelsen omvandlas till att få en mer stadsmässig karaktär i form av park. Fler boende innebär ökad trafik samtidigt som vi enligt ÖP2021 ska skapa förutsättningar för att Sundsvallsborna ska använda sig mer av hållbara transportmedel som gång, cykel och buss. Genom att koncentrera stadsdelen till en mindre yta hushåller vi med marken. En koncentration av stadsdelen innebär att många får nära till mycket. Tillskottet av boende förstärker underlaget för service och handel i centrala Nacksta, Sallyhill och Sidsjöområdet. Fler människor skapar ett större underlag för förbättrad kollektivtrafik och annan service som exempelvis matvarubutiker, förskola och skola. Motions- och elljusspåret flyttas helt eller delvis till ett nytt läge. Mer hårdgjord yta leder till mer dagvatten. Miljökonsekvenser Behovsbedömning av miljöbedömning Kommunen håller på att utreda om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), enligt miljöbalken (MB 6:11) och plan- och bygglagen (PBL 5:18), kommer att behöva tas fram vid upprättande av kommande detaljplan/-er. Sociala konsekvenser Trygghet Att skapa trygga platser handlar främst om att befolka dem. Platser som kännetecknas som otrygga är ofta skymda, dåligt underhållna, obefolkade eller innehållslösa platser samt platser där det finns människor som uppfattas som hotfulla. Byggnader och utemiljöer ska hållas i gott skick då ovårdade miljöer ökar vandalisering och otrygghet. Genom tydliga markeringar mellan olika ansvarsområden i den fysiska miljön skapas en uppfattning om gränser och ansvarsförhållanden mellan privat och offentligt. Överblickbarhet och orienterbarhet har också stor betydelse för hur trygg en miljö upplevs vara och skapas till stor del genom belysning och skyltning. Naturområden och parker i området ska ha en god och trygghetsskapande ljussättning, detta är extra viktigt under den mörka delen av året. För att den nya stadsdelen ska kunna upplevas som trygg måste trygghetsskapande åtgärder genomföras i kopplingarna mellan programområdet och omkringliggande stadsdelar. Trygghetsskapande åtgärder kan exempelvis vara tillskapande av lokaler i bottenvåningar och att entréer förläggs mot gata för att uppnå aktiva stråk. Stråken ska vara väl upplysta och gatorna ska i möjligaste mån vara kantade av fasader med utblick över gatan, detta ger en social kontroll och en trygghetsskapande känsla av att vara sedd. För att skapa besöksvärden som lockar folk till stadsdelen är det viktigt att tidigt anlägga gröna miljöer och öppna upp kopplingar mot omgivningen. Tillskapandet av ett sammanhängande gatunät till intilliggande stadsdelar är även viktigt för att möjliggöra alternativa rörelsemönster genom stadsdelen. Tillgänglighet En god tillgänglighet till stadsdelen ökar flödet av människor och därmed ökar potentialen för en levande stadsdel. Med fler som rör sig i ett område upplevs platsen tryggare och attraktivare detta ger en trygghetsskapande känsla av att vara sedd. När tillräckligt många vistas och rör sig i ett område uppstår förutsättningar för handel, restauranger och annan service som vi förknippar med en levande stadsdel. Handel och servicefunktioner bör placeras centralt i rutnätsstrukturen med koppling till de mest centrala gatorna/ stråken inom programområdet. Detta ger god tillgänglighet både för boende, besökande, personal och varutransporter. Förskolor bör ha närkontakt med grönstråk eller grönområde samt närhet till busshållplats. Byggnader och utemiljöer ska vara tillgängliga så att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna röra sig fritt och verka i den nya stadsdelen. Främst i de norra delarna är lutningarna en stor utmaning. Höjdskillnaden mellan lägsta och högsta punkten är ca 75 meter. Systemet av gator och stråk har utformats utifrån denna grundförutsättning. I många lägen går gatorna på skrå snett uppför/nerför backarna för att få rimliga lutningar. Lutningarna kan också ses som en tillgång. Förutom alla fantastiska utsiktslägen kan tex. förskolor byggas i våningar i souterräng, så att stora enheter får avskilda entréer och gårdar. I lutande skogsterräng går det också att skapa lekmiljöer med pulkabackar och spännande miljöer bland stenblock och träd. God orienterbarhet är även en viktig tillgänglighetsaspekt. Skyltning tydliggör och gör det enkelt att röra sig mellan olika områden. Trafiksäkerhet Ett sätt att förbättra barns hälsa är att uppmuntra till att cykla eller gå till skolan. För att detta ska vara accepterat av barn och föräldrar så krävs det att skolvägarna uppfattas som säkra och trygga. I den nya stadsdelen prioriteras gång- och cykeltrafikanter framför biltrafiken och det finns goda möjligheter att skapa säkra skolvägar och möjligheter för barn och unga att röra sig fritt, på egen hand. Det är viktigt att skapa goda, trygga och sammanhängande gång- och cykelstråk såväl inom som utanför programområdet för att människor i alla åldrar tryggt kan ta sig till målpunkter som parker, lekplatser, förskola, skola och centrum mm. 25.

28 5. GENOMFÖRANDE När byggs det? Tidigast i början på 2019 kan den första detaljplanen/detaljplanerna vara klara och en eventuell byggnation kan påbörjas. Utbyggnadstakten kommer att påverkas av marknad, efterfrågan och tekniska utmaningar. Exempelvis kan det krävas stora åtgärder på befintligt avloppsledningsnät. Det kan ta minst tio år innan hela området är utbyggt, troligen längre tid. Utbyggnadsetapper Markstrategi Den mark som idag ägs av kommunen och avses bli kvartersmark kommer vid lämplig tidpunkt att säljas till privata exploatörer och småhusbyggare. Etapputbyggnad Stadsdelen kommer att byggas ut i flera etapper under lång tid. Utbyggnadstakten kommer att påverkas av marknadens efterfrågan. Den första etappen planeras att knyta samman Katrinehill med de om kringliggande stadsdelarna Nacksta, Sallyhill och Sidsjön. Efterföljande etapper växer sedan succesivt fram västerut. Trots den långa utbyggnadstiden ska stadsdelen i ett tidigt skede ges en så sammanhållen och stadmässig karaktär som möjligt. Under utbyggnadstiden kan tillfälliga åtgärder och provisorier behöva göras för att skapa goda boendemiljöer för de som först flyttar in i området och för de kringboende. Utbyggnad av kommunal service såsom skolor, förskolor, parker och idrottsanläggningar kommer att ske etappvis vartefter området byggs ut. Samordning När stadsdelen byggs ut kommer kommunen att ha en samordnande roll för att begränsa störningar och på bästa sätt organisera de olika aktiviteterna som en utbyggnad kräver. Generellt gäller att kommunen ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av allmän plats enligt kommande detaljplaner medan den enskilde fastighetsägaren eller exploatören ansvarar för detsamma inom kvartersmark. 26.

29 6. ORDLISTA Ordlista Nedan ges korta förklaringar till vad vi menar med olika ord och uttryck som används i planprogrammet. Dagvatten - vatten som tillfälligt rinner på mark, gator och tak. Dagvatten kan bestå av regnvatten, smältvatten eller grundvatten som tränger upp på markytan. Detaljplan - ett juridiskt bindande dokument inom fysisk planering som talar om hur ett begränsat område i en kommun får bebyggas. Med detaljplaner reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut inom de planlagda områdena. Detaljplanen talar om vad man får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Exploatering - innebär att någon resurs används, i detta fall en markresurs där bostäder byggs i ett området där det tidigare inte funnits bostäder. Förtätning - ett begrepp inom stadsplanering som betyder att någon form av nyproduktion av byggnader sker inom befintlig bebyggelse. Grönstråk - längre sammanhängande stråk av grönska som ofta fungerar som förbindelse mellan olika grönområden. De är betyelsefulla för att djur, insekter och växter ska kunna röra sig och spridas. De fungerar ofta som områden för det rörliga friluftslivet. Rutnätsstad - staden är uppbyggd av parallella gator som korsas av andra gator i vinkel så att ett rutnät av kvarter uppstår. Kvarteren kan bestå av olika typer av bebyggelse, både småhus och flerbostadshus. Stadsdel - en väl avgränsad namnsatt stadsdel som Nacksta, Sallyhill eller den nya stadsdelen Katrinehill Småhus - en mindre byggnad som är avsedd som bostad för ett enskilt hushåll eller som fritidshus. Verksamhetsområde för vatten och avlopp - ett geografiskt område där kommunen bedriver allmänna vatten- och avloppstjänster genom en allmän va-anläggning. I nästan alla fall innebär det att det finns vatten- och avloppsledningar under marken. I Sundsvall är det MittSverige Vatten & Avfall som sköter om befintliga vatten- och avloppsledningar. Översiktsplan - beskriver grunddragen för och är vägledande inför beslut om hur mark- och vattenområden bör användas i en kommun. Det är en strategisk plan för bland annat den långsiktiga bebyggelseutvecklingen, men den är inte juridiskt bindande. Alla kommuner måste ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanering syftar till att olika förändringar i den fysiska miljön tillsammans ska ge en bra helhet, god miljö och en hållbar utveckling. Huvudgata - trafik mellan olika områden eller stadsdelar i en tätort. Kvartersstad - den stadsmiljö med föervånings sten- och tegelhus anlagda i varkter som växte fram i europeiska städer under 1800-talets senare del. KVarteren är formade av rätvinkliga gator och avenyer. Husen har fota entréer mot gatan och innergårdar som bara är avsedda för de som bor och är verksamma i respektive kvarter. Stenstan i Sundsvall är ett sådant exempel. Lokalgata - en gata som är avsedd för trafik som har sin målpunkt längs gatan. Alla trafikslag blandas på samma yta. Planläggning - den process som leder fram till en detaljplan. Styrs av plan- och bygglagen (2010:900), hittills med ändringar till och med SFS 2015:235. Planprogram - ett första skede i detaljplanen där områdets förutsättningar beskrivs. I planprogrammet sker en dialog med allmänheten, myndigheter och andra berörda. Planprogram sker inte i samband med alla detaljplaner utan ofta i samband med större planer. 27.

30 Katrinehill är tänkt att bli en ny stadsdel - nära stad och natur - med blandad bebyggelse i täta kvarter. I området planeras för ett stort antal bostäder som exempelvis friliggande villor, radhus, kedjehus, parhus och flerbostadshus samt inslag av service och olika verksamheter varvat med ytor att vistas på som lekplatser, torg och parker som leder ut till mer orörd natur där skidspår och vandringsleder finns. Upp till 1800 bostäder kan inrymmas när stadsdelen är fullt utbyggt. Planprogrammet syftar till att beskriva och ange riktlinjer för hur Katrinehill som helhet kan bli en del av staden där människor vill bo, verka och vistas. Det här planprogrammet är första steget i den så kallade detaljplaneprocessen som slutligen ska bestämma markens och vattnets användning. En ny stadsdel kan byggas på många olika sätt, och det finns många fallgropar som kan undvikas genom medveten planering. Här har vi samlat faktaunderlag och gjort några första analyser. Utifrån dessa har ett förslag till stadsstruktur tagits fram. Genom att Sundsvalls kommun har en konkret vision för Katrinehill kan vi föra en tydligare dialog vid framtagande av efterföljande detaljplaner. Detta underlättar detaljplaneprocessen och ger en stadsstruktur som går att bygga vidare på under många år. Har du idéer eller synpunkter på detta program? Planarbetet inleds med detta planprogram som anger utgångspunkter för det fortsatta detaljplanearbetet. Myndigheter, föreningar, fastighetsägare, närboende och andra intresserade är välkomna att lämna synpunkter med anledning av detta planprogram. Inkomna synpunkter kommer att sammanfattas och redovisas i en samrådsredogörelse. Läs mer om detaljplaneprocessen på sidan 6. Om du vill påverka förslaget, skicka dina synpunkter skriftligen via e-post till stadsbyggnadsnamnden@sunsdvall.se eller via brev till Stadsbyggnadsnämnden, Sundsvall. Ange ärendets diarienummer SBN Senast den 16 juni 2017 vill vi ha dina synpunker. Mer information finns på Sundsvalls kommuns hemsida: Har du frågor? Kontakta gärna: Projektledare: Malin Holmkvist, mark- och exploateringsavdelningen telefon alt katrinehill@sundsvall.se Planeringsarkitekt: Ann-Mari Lopez, planavdelningen telefon alt e-post: katrinehill@sundsvall.se Mark- och exploateringsingenjör: Mattias Strömbom, mark- och exploateringsavdelningen telefon alt katrinehill@sundsvall.se Trafikplanerare: Maria Jonasson, gatuavdelningen telefon alt katrinehill@sundsvall.se