Ett riskbaserat förhållningssätt och Processen för riskhantering

Transkript

1 SwedSec Seminarium Åtgärder mot penningtvätt m.m. på värdepappersmarknaden i praktiken Fredric Lundén, Compliance officer, SEB Ett riskbaserat förhållningssätt och Processen för riskhantering 1

2 Agenda 1. Ett riskbaserat förhållningssätt Definition, innehåll och räckvidd 2. Processen för riskhantering Informationsinhämtning Riskbedömning Riskhantering Rapportering, dokumentation, uppföljning 3. Risker för penningtvätt m.m. 4. FATF s rapport Money Laundering and Terrorist Financing in the Securities Sector, October

3 1. Ett riskbaserat förhållningssätt Ett strukturerat och systematiskt sätt att hantera risk förknippad med penningtvätt och finansiering av terrorism, där omfattningen av åtgärder, processer och interna kontroller samt allokering av resurser anpassas utifrån risk. Principen är fr.o.m. 15/3, 2009 lagstadgad (2 kap 1 penningtvättslagen, 2 kap, 1-3 FFFS 2009:1). Principen har växt fram genom flera samverkande faktorer, t.ex. Internationell best practice/normgivning (FATF, Basel Committee, IOSCO, IAIS, EU etc) Nationella lagstiftare (t.ex års version av penningtvättslagen/fffs 2005:5) Bra för affärerna, CRM, omsorg om kunden Underlättar efterlevnad av kundskyddsregler/konsumentskyddslagstiftning och främjar effektiv riskkontroll 3

4 1. Ett riskbaserat förhållningssätt, forts. Principen ger betydande utrymme för flexibilitet i art och omfattning av åtgärder och lösningar som används för att hantera identifierade risker. Verksamhetsutövaren måste dock kunna visa för tillsynsmyndigheten att riskbedömningar och vidtagna åtgärder är adekvata och tillräckliga. 4

5 1. Ett riskbaserat förhållningssätt, forts. Det huvudsakliga områdena inom vilka det riskbaserade förhållningssättet tillämpas: I kundkännedomsprocessen Vid transaktions- och aktivitetsgranskningen Vid utbildning och intern kontroll, samt Vid hantering av affärsförbindelser som ingåtts före penningtvättslagens ikraftträdande (15/3, 2009) 5

6 2. Processen för riskhantering Informationsinhämtning Riskbedömning Riskhantering Rapportering Dokumentation Uppföljning Extern information FATF, Wolfsberg, Basel, Transparency International, Finanspolisen, EBM, BRÅ, Finansinspekti onen, Branschorgani sationer, etc Intern information PT-register, incidenter, compliance, intern revision, erfarenheter i affären, etc Vilka risker är relevanta utifrån den verksamhet som drivs? Är relevanta risker hanterade på ett adekvat sätt? Intern styrning och kontroll Kundkännedomsprocessens konstruktion Rutiner för id.kontroll och verklig huvudman Syfte och art Sanktionslistor Fördjupad kundkännedom Eskalering/kund -kommitté Fortlöpande uppföljn. Insaml.& lagring av KYCinfo Riskindikatorer Rapportering till och förankring hos ledningen Dokumentation av gjorda bedömningar och vidtagna åtgärder Uppdatering årligen/vid behov 6

7 2. Processen för riskhantering Processen för riskhantering processen för årlig rapport initieras Aa) Extern Information 1.1 Skapa årlig rapport om risker för penningtvätt D) Årlig rapport om risker för penningtvätt processen för kvartals rapport initieras Ba) Intern Information Ab) Extern Information 1.2 Skapa Kvartals rapport E) Kvartals rapport 2 Implementera nödvänd -iga riskmitigerings verktyg G) Implementerade riskmitigeringsverktyg 3 Mitigera penningtvättsrisk H) Mitigerad penningtvättsrisk Bb) Intern Information 4 Uppföljning av implementerade riskmitigeringsverktyg I) Riskmitigeringsverktyg kontrollerade Ny risk identifierad C) Ny risk för penningtvätt 1.3 Beskriv den Identifierade risken och hur den bör hanteras F) Beskrivning av risken och av hur den bör hanteras Påverkan Resursanvändning Slut Kundkännedomsprocessen Process för kontroll mot sanktionslistor Andra processer 7

8 2. Riskhanteringsprocessen, kopplingen till kundkännedomsprocessen Resultatet av den övergripande riskbedömningen, som tas fram inom ramen för riskhanteringsprocessen, utgör grunden för den enskilde verksamhetsutövarens etablering av en riskbaserad kundkännedomsprocess. Detta gäller i två avseenden: Hur ska kundkännedomsprocessen konstrueras? Vilka riskindikatorer ska beaktas i kundkännedomsprocessen, dvs i vilka situationer bör åtgärder för normal, fördjupad, förenklad kundkännedom tillämpas? 8

9 3. Risker för penningtvätt m.m. Inneboende högre risker - kundtyper Kontantintensiva branscher Internationell handell i metaller o.dyl. Internationell vapenhandel Betalningsförmedling/valutaväxling Shell companies/offshore International Business Corporations Shell banks Primary Money Laundering Concern (US Treasury) Personer, organisationer el företag på sanktionslistor PEP:s boende utomlands samt nära anhöriga och kända medarbetare till dessa Personer/företag i högriskländer Kunder med många konton i flera banker och stor rörlighet Företagskunder med komplexa ägarstrukturer Svenskregistrerade företagskunder med förvaltare med säte i skatteparadis Mellanhänder från högriskländer som företräder kund Förvaltare utanför EU/EES och likvärdiga länder där bakomliggande kunder är okända och skyddas av sekretess Vissa insamlingsstiftelser 9

10 3. Risker för penningtvätt m.m. Inneboende högre risker produkter och tjänster Internationell private banking Gränsöverskridande korrespondentbankrelationer med banker i tredje land Gränsöverskridande korrespondentbanker som betjänar shellbanks Gränsöverskridande transaktioner till och från högriskländer Tillhandahållande av kontanttransaktionstjänster omfattande stora belopp Escrow- och klientmedelskonton i länder utanför EU/EES eller likvärdiga där underliggande kunder inte anges Vissa trade based finance tjänster Online tjänster som främjar anonymitet Vissa typer av kontokort t.ex. utställda av banker i högriskländer eller företagskort med många extra kortinnehavare i vissa branscher Vissa typer av kapitalförsäkringar Vissa typer av elektroniska kontantkort 10

11 3. Risker för penningtvätt m.m. Inneboende högre risker distributionskanaler Distanskunder Distanskunder boende utomlands Distanskunder boende utomlands i högriskländer Vissa former av on-line banking och liknande Inneboende högre risker geografi/länder risk Länder som sponsrar terrorism eller finansiering av terrorism Länder kända för hög grad av narkotikahandel eller transitland för narkotika eller organiserad brottslighet Länder med svaga regelverk eller system mot penningtvätt och finansiering av terrorism Länder med högt korruptionsindex hos Transparency International Länder under internationella sanktioner respektive svartlistade av FN, EU, FATF, OECD, OFAC, m.fl. Vissa offshorejurisdiktioner och skatteparadis 11

12 4. FATF:s rapport Money Laundering and Terrorist Financing in the Securities Sector, October 2009 Kort om rapporten Över 40 länder och internationella organisationer deltog i studien. Slutsatserna är baserade på Tillgänglig doktrin/litteratur, best practice, vägledning m.m. Enkät (40 respondenter) Workshops Dialog med branschen Analysen av i vilka avseenden sektorn kan vara sårbar för penningtvätt har gjorts utifrån olika utgångspunkter a) typ av värdepapper, b) olika marknaders funktionssätt, c) betalningsmetoder, d) mellanhänder/ intermediärer, e) kundtyper/produkter, f) värdering/prissättning av värdepapper, g) ohederliga anställda, h) terrorist finansiering 12

13 4. FATF:s rapport Money Laundering and Terrorist Financing in the Securities Sector, October 2009 Sammanfattning Kännetecken för branschen: snabbhet i transaktioner, global räckvidd, och anpassningsbarhet. Leder till risker för t.ex. penningtvätt och terrorismfinansiering. Värdepappersmarknaden kan användas för att tvätta tillgångar och medel från brottslig verksamhet utanför sektorn, generera illegitima tillgångar inom sektorn genom t.ex. investeringsbedrägerier, insiderbrott och otillbörlig marknadsmanipulation. Transaktioner och tekniker för penningtvätt och förbrotten på värdepappersmarkanden är ofta svåra att skilja åt. Branschen bör därför vid AML arbetet ta hänsyn till indikatorer även för insiderbrott, otillbörlig marknadsmanipulation och investeringsbedrägerier. Rapporten illustrerar fallstudier som belyser riskerna förknippade med olika mellanhänder, produkter, betaltjänster och kundtyper inom området. Till skillnad från vad som gäller inom många andra områden, ligger den huvudsakliga risken för penningtvätt inte i placeringsstadiet, utan istället i dispositions- och integreringsstadierna. Typiska värdepappersrelaterade penningtvättsmetoder innefattar ofta en serie transaktioner som inte stämmer överens med kundens profil och som inte förefaller utformade för att ge rimlig avkastning. Sektorn har få anmälningar av misstänkt penningtvätt. Flera möjliga förklaringar finns, t.ex. bristande medvetenhet och kunskap hos branschen samt otillräcklig vägledning från myndigheter etc som är anpassad till värdepappersmarknadens speciella förutsättningar. 13

14 4. FATF:s rapport Money Laundering and Terrorist Financing in the Securities Sector, October 2009, - Filed STRs Country A Financial Institution Banks Money Exchange Securities Country B Financial Institution Banks Money Exchange Securities Country C Financial Institution Banks Money Exchange Securities Country D Financial Institution Banks Money Exchange Securities