Författare: Ulf Engman och Anders Larsson

Transkript

1 - för ungdomsspelare, ledare och föräldrar Författare: Ulf Engman och Anders Larsson

2 Ladda ner hela materialet till ATTITYD-DOMARE från Studiematerialet är framtaget av Ulf Engman och Anders Larsson med hjälp av referenspersoner i Svenska Ishockeyförbundets projektgrupp Attityd- Domare med Percy Surtell, Pierre Dahmén och Charlie Wedin

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Lagvärdar 5 Domare i Ungdomsishockeyn 6 Domarfakta 7 Regler 8 Domartecken 10 Repetitionsfrågor 12 ATTITYD-DOMARE 13 Praktikfall 16 Skapa er domarpolicy 19 Studiehandledning 20 3

4 Inledning En ishockeymatch som helhet är beroende av ett fungerande samspel mellan spelare, domare, ledare och publik (=föräldrar i ungdomssammanhang). Detta studiematerial är framtaget för att öka samverkan och förståelsen mellan olika aktörer inom ungdomsishockeyn. Projektets MÅL är A t t skapa en fungerande lagvärdsverksamhet i föreningarna A t t öka regelkunskapen hos alla A t t öka respekten för regler och domare A t t utöva ishockeysporten så att vi får bättre spelare och framgångsrikare ishockeylag genom bättre kunskap och ökad respekt för regler och varandra Lycka till med arbetet! Tommy Boustedt Utvecklingschef Svenska ishockeyförbundet 4

5 Lagvärdar Lagvärden finns till för att stödja domare och funktionärer samt för att skapa en bra atmosfär runt ungdomsishockeyn. Oftast räcker det med att publiken på läktaren ser att det finns en lagvärd där för att stämningen ska bli bra och vi slipper höra klagomål på spelare, ledare eller funktionärer. Hemmalaget ansvarar för att ha 1-2 lagvärdar på plats vid varje match. Ofta är det föräldrar till spelarna som är lagvärdar. Försök att få så många lagvärdar till ert lag som möjligt så blir det inte så många matcher per person. Det är viktigt att det tas fram särskilda jackor eller västar till lagvärdarna så att dom är lätta att känna igen. I nedanstående ruta kan ni läsa mer om lagvärdens arbetsuppgifter. Att vara Lagvärd - Lagvärden ska finnas med på hemmamatcherna och bära speciell väst eller jacka för att synas och bli igenkänd. - Lagvärden ska presenteras av matchspeaker i samband med att övriga funktionärer presenteras inför matchen. - Lagvärden ska vara en friställd person som kan röra sig fritt bland publiken och runt rinken och ej vara knuten till andra uppdrag såsom lagledare, materialförvaltare, sitta i sekretariat eller liknande. - Lagvärden går in i domarrummet före och efter match och hälsar domarna välkomna respektive tackar dem för den genomförda matchen. - Lagvärden hälsar motståndarlaget välkomna inför match samt tackar motståndarna för den genomförda matchen. - Lagvärden ser till att skriva in sitt namn i matchprotokollet. Detta görs på lämplig plats under funktionär/tränare - Matchprotokollet ifyllt med lagvärdens namn ska visas domarna innan första nedsläpp. - Under matchens gång ska lagvärden se till att publiken och övriga funktionärer uppträder sportsligt mot domare och spelare. 5

6 Domare i ungdomsishockeyn Domarna i ungdomsishockeyn är, precis som spelarna, under utbildning. Inför säsongen genomgår de en föreningsdomarkurs. Kursen omfattar en dag och därefter får killarna och tjejerna ge sig ut och döma ungdomsishockey.matcherna utgör en viktig del i utbildningen och utvecklingen av domarna. I den utbildningen ingår även en tävling, men vi får inte glömma bort att det är barn som är på isen. I varje förening finns en domaransvarig som ansvarar för tillsättning och utbildning av domarna. Som domare finns möjlighet att få vara med om många fantastiska hockeyupplevelser och att utvecklas som människa. På samma sätt som för spelarna finns det möjlighet för de mest lovande domarna att deltaga i utbildningsturneringar som TV-Pucken. "Trots att det är länge sedan kan jag än idag mycket väl komma ihåg när jag började döma ungdomsmatcher. Jag kommer ihåg de härliga unga spelarna, men också en del bedrövliga ledare och föräldrar. Jag var inte vatten värd enligt många "förståsigpåare" runt arenan. Men jag överlevde de första åren och fick senare förmånen att döma i Elitserien.", berättar Dick Wallström, tidigare elitlinjeman. Förhoppningsvis kommer ni vuxna i framtiden att ge de unga domarna möjlighet att få göra några misstag under sin vidareutbildning. 6

7 Domarfakta Visste Du... att föreningsdomare, distriktsdomare och förbundsdomare är de tre kategorier av domare som finns, att det i Sverige finns ungefär 2000 licensierade domare och därutöver ett stort antal föreningsdomare, att det är Svenska Ishockeyförbundet som beslutar om regeländringar, att föreningsdomarna som dömer ungdomsishockey genomgår utbildning endast en dag per säsong, att den domaransvarige i samarbete med distriktsförbundets domarkommitté tillsätter domarna i alla ungdomsmatcher, att den domaransvarige i föreningen är den person som är ansvarig för domarna i ungdomsishockey och är den som ska kontaktas vid eventuella frågor eller synpunkter, att alla domare måste träna skridskoåkning, fysik och regelkunskap, att varje distriktsförbund har en bestraffningskommitté som efter anmälan från domaren utdömer böter och avstängningar, att ungefär två till tre av tio föreningsdomare fortsätter, övriga s-k-r-ä-m-s bort av "ledare" och föräldrar eller slutar av andra anledningar, att det även för distriktets domare finns möjlighet att bli uttagen till förbundets fina utbildningsturneringar såsom exempelvis TV-Pucken. 7

8 Regler Några viktiga regler Banan Ishockey spelas på en vit yta av is som kallas banan. Fyra meter från kortsidornas sarg finns röda mållinjer. Två blålinjer delar in området mellan mållinjerna i tre lika stora delar. Blålinjerna delar in banan i de tre zonerna: - Försvarszon (där laget har sitt mål) - Neutral zon (den mellersta zonen) - Anfallszon (där motståndarna har sitt mål) Offside Offside skall dömas om en anfallande spelare kommer före pucken in i sin anfallszon. Icing Om ett lag spelar pucken framåt från egen planhalva och ned över den förlängda mållinjen skall icing dömas. Efterföljande nedsläpp sker i lagets försvarszon. Icing kan inte dömas mot ett lag som på grund av utvisningar spelar med färre spelare på isen än motståndarlaget. Nedsläpp Nedsläpp utförs oftast på någon av de nio tekningspunkterna. Båda lagen måste ha rätt antal spelare på isen och spelarna måste befinna sig på rätt sida om tekningspunkten innan linjemannen får släppa pucken. De tekande spelarna måste försöka spela pucken med sin klubba. 8

9 Mål Om en anfallande spelare spelar pucken med sin klubba, så att hela pucken passerar mållinjen, skall mål dömas. Mål skall godkännas om en anfallande spelare dirigerar pucken i mål med sin skridsko. Görs en sparkrörelse skall målet inte godkännas. Mål kan inte göras med hand eller hög klubba. Hög klubba Ingen spelare får spela med sin klubba ovanför axelhöjd. Vid målskott är målribban gräns för hög klubba. Spelar en spelare pucken med sin klubba över axelhöjd skall spelet stoppas och nedsläpp ske där förseelsen skedde, men aldrig i lagets anfallszon. Handpassning Utanför sin egen försvarszon är det inte tillåtet att passa pucken med handen till en lagkamrat. Straffslag Om en fri spelare, som befinner sig utanför sin egen försvarszon och har pucken under kontroll, ojust hindras bakifrån av en motståndare skall straffslag utdömas. Utvisningsorsaker En spelare som hakar (hooking), slår med klubban (slashing), slår med klubban på en motståndares skridsko (tripping) eller håller fast en motståndare (holding) skall utvisas. Utöver ovanstående finns en rad andra inte lika vanligt förekommande utvisningsorsaker. 9

10 Domartecken De vanligaste domartecknen Avvaktande signal Icing Holding Slashing (fasthållning) (slag med klubban) Hooking Tripping Charging (hakning) (slag på skridskon) (otillåten tackling) 10

11 High stick Roughing Puck over the line (hög klubba) (onödigt hårt spel) (puck över mållinjen) Misconduct Cross-checking Wash-out (olämpligt uppförande) (tackling med klubban) (ingen åtgärd) 11

12 Repetitionsfrågor Svaren till dessa frågor återfinns under delarna Domarfakta, Regler och Domartecken. 1. Ungefär hur många licensierade domare finns det i Sverige? 2. Hur lång är föreningsdomarnas utbildning? 3. Hur ser tecknet för hooking (hakning) ut? 4. Kan ett lag som spelar 4 mot 5 spela en puck till icing? 5. Vad kallas förseelsen på engelska då en spelare slagit sin motståndare med klubban? 6. Vilken gräns gäller för hög klubba? 12

13 ATTITYD-DOMARE Domare Föräldrar ATTITYD Spelare Ledare Spelare Under en ishockeymatch gäller det att vara 100% koncentrerad på spelet när man är på isen. Det har visat sig att man inte orkar vara fokuserad under en hel match om man slösar energi på annat än spelet, såsom att gnälla på domare och motståndare. Vilket man tyvärr ofta ser inom ishockeyn. Om man exempelvis tittar på en match från NHL är det väldigt sällsynt att en spelare offrar energi genom att klaga på domaren. Där respekterar man domsluten, även om man själv är av en annan uppfattning, och koncentrerar sig helt på spelet. Samtal och Reflektion: - Varför kritiserar man domarens beslut under en match? - Vilka fördelar eller nackdelar får man genom att kritisera och klaga på domarens beslut? - Vad får det för konsekvenser för laget när en eller flera spelare klagar på domaren? - Varför klagar inte NHL-spelarna på domaren? 13

14 Domare Domaren fyller en viktig funktion i genomförandet av matchen. Det är därför av yttersta vikt att domaren föregår med gott exempel och uppträder korrekt på alla sätt. Eftersom domare kan bestraffa spelare och ledare har de en uppgift som medför ett stort ansvar. Därför är en bra ATTITYD och ett bra förhållningssätt till matchens aktörer mycket viktigt. Samtal och reflektioner: - Vad karaktäriserar en bra domare? - Vad karaktäriserar en dålig domare? - Hur kan en domare bidra till en bra stämning på isen? - Vilket förhållningssätt skall domaren ha till spelare, ledare och publik? Ledare Ledaren har ett stort ansvar för hur ungdomar bemöter domare och motståndare. Ett lags ATTITYD på och utanför ishockeyrinken speglar sig ofta i deras ledares ATTITYD. Därför är det mycket viktigt att alla ledare i ett lag verkligen är goda föredömen för spelarna. Att finnas till hands och stötta, både i svåra situationer men även under den vanliga träningen, är kanske en ledares viktigaste uppgift. En god laganda gör också att spelarna i laget utvecklas snabbare. Samtal och reflektion: - Vad karakteriserar en bra ledare? - Vilken är ledarens viktigaste uppgift? - Vad är laganda? - Hur skapar man bra laganda? - Vad är dålig laganda? - Varför är det viktigt med bra laganda? 14

15 Föräldrar Föräldrar står sina barn närmast. De ATTITYDER och värderingar som föräldrar förmedlar spelar en mycket stor roll för ungdomars förhållningssätt till andra människor. Om föräldrar står på läktaren och högljutt kritiserar domarna under en ishockeymatch dras ofta både spelare och ledare med och börjar kritisera och "skälla" på domarna. Innan man "skäller" på spelare och domare är det viktigt att man sätter sig in i deras situation. Framförallt inom barn och ungdomsishockeyn måste man tänka på och förstå att dessa domare och spelare inte är färdigutvecklade och är där för att lära sig och utvecklas. Hur skall dessa kunna utvecklas och bli bättre om dom inte får träna i ett positivt arbetsklimat? Det viktigaste MÅLET i ungdomsishockeyn är att ha kul samt att utvecklas och utbildas och detta gäller givetvis domarna också! Samtal och reflektion: - Hur ska en bra hockeyförälder vara? - På vilket sätt kan föräldrarna hjälpa spelarna/domarna att känna sig trygga? - Vad är det som påverkar spelarna/domarna att inte känna sig trygga inom idrotten/laget? - Är det positivt eller negativ att tillåta några spelare att göra på ett sätt och andra på ett annat sätt? 15

16 Praktikfall Här följer tre olika situationsbeskrivningar från verkligheten. Känner du igen några, kanske har det hänt dig eller dina kompisar? Läs igenom texterna och diskutera frågorna! 1. En tilltrasslad situation framför mål slutar med att pucken ligger i målburen. Domaren vinkar avvärjande för att visa att målet ej godkänns. Pelle anser att det bör dömas mål och blir arg. Han åker fram till domaren och skriker och skäller på honom. Domaren som är lite osäker på om han fattat rätt beslut vägrar att diskutera situationen med den mycket upprörda Pelle. Pelle åker därifrån och på vägen ut till båset slår han klubban hårt i sargen för att ytterligare visa sitt missnöje över domaren. Samtal och reflektion: - Handlade Pelle rätt i den här situationen? - Gjorde domaren rätt som inte diskuterade med Pelle, och inte heller tog någon utvisning? - Vad kunde Pelles lagkompisar gjort åt situationen? - Hur ska ledarna uppträda och agera efter en liknande situation? 16

17 2. Alexander är tillsammans med hela sitt ungdomslag och ser på en elitseriematch. Hemmalaget spelar lite väl tufft och får många fler utvisningar än motståndarna. Spelarna och ledarna i hemmalaget anser att detta är fel och börjar kritisera nästan vartenda domslut med skrik och yviga gester. Efter en stund rycks hela publiken med och det utbryter en stor visselorkan mot domaren varje gång en hemmaspelare blir utvisad. Dessutom förlorar hemmalaget matchen med 4-3. När Alexander kommer hem ser han ett sammandrag av matchen på Tv. Eftersnacket till matchen handlar enbart om domarens dåliga agerande, som enligt hemmaspelarna och deras tränare avgjorde matchen. Samtal och reflektion: - Har ni sett något liknande själv? - Är det här bra reklam för ishockeyn som sport? - Hur påverkas unga spelare av att se detta? - Hur påverkas unga domare av att se detta? - Hur påverkas ledare och föräldrar av att se detta? 17

18 3. Det är mitt i den andra perioden det hela startar. Jocke åker på en ful slashing av en motståndare som den unge domaren tyvärr inte ser. Både föräldrar och ledare i Jockes lag blir mycket förgrymmade och börjar skrika och "skälla" på domaren. Kritiken blir mer och mer högljudd och båda lagen dras med. Domaren får allt svårare att kontrollera vad som händer på isen och spelet blir mer och mer vårdslöst och till slut urartar matchen fullständigt. Efter matchen går tränaren (från Jockes lag) in i domarrummet och fortsätter "skälla" på domaren. Även när domaren ska åka hem får han utstå kritik, då några föräldrar står kvar utanför ishallen och vill diskutera och kritisera hans agerande. I bilen hem beslutar sig den unga domaren för att aldrig mer döma en ishockeymatch igen. Samtal och reflektion: - Varför spårade matchen ur så här? - Hur påverkas man som spelare av hur publik (föräldrar) och ledare uppför sig? - Hur kunde denna situation ha undvikits? - Hur tror ni att domaren mådde under matchen och efteråt? 18

19 Förhållningsätt Målet med arbetet är att ni inom gruppen, även föräldrar och ledare, gemensamt arbetar fram ett förhållningssätt på hur ni ska uppträda. DOMAR POLICY, Hur gör vi för att uppträda på ett bra sätt mot domaren? LAG POLICY, Hur ska vi uppträda mot varandra inom gruppen? Denna policy ska vara skriftlig och kan vara precis hur lång eller kort som helst det viktiga är att ni fattat den tillsammans och att alla ställer upp på den. 19

20 Studiehandledning ATTITYD - DOMARE Målet med projekt ATTITYD - DOMARE är att 1) Skapa en ORGANISATION för LAGVÄRDAR så att varje lag har tillgång till en lagvärd vid sina hemmamatcher. Denne ska underlätta för domaren att utföra sitt uppdrag före, under och efter matchen 2) Utbildning av föräldrar och spelare i regelkunskap 3) Skapa en gemensam domarpolicy i föräldragruppen och laget. Verksamheten kan bedrivas a) Både med bidrag från HANDSLAGET se ansökningsmall Behålla domare och utbilda föreningsdomare under Information om HANDSLAGET på b) och som SISU studiecirkel se PM för studiecirklar länge ner eller kontakta Ditt SISU- distrikt vid behov. c) den kan även redovisas som LOK stöd. Information om verksamheten sker förslagsvis vid första föräldrainformationen för säsongen eller annan lämplig gemensam sammankomst. Övriga träffar kan även ordnas i samband med annan verksamhet kring laget. Exempel på genomförande Angivna sidor är förslag som hänvisar till utbildningsmaterialet ATTITYD DOMARE, Populärversionen av regelboken samt Magnus Hävelids bok Ishockey för barn gå igenom studiematerialet på TRÄFF 1 och bestäm vilka sidor som ska diskuteras under vilken träff. 1. Studiecirkel Upplägg av en LAGVÄRDSORGANISATION TRÄFF 1 Genomgång av hur en organisation för lagvärdar kan se ut i föreningen under ledning av ledare i föreningen som utbildats i en 1- dagskurs i Handslagets regi. Litteratur: Attityd-Domare sidan 5 TRÄFF 2 Genomgång av vilka personer som kan ingå i den skisserade organisationen för lagvärdar och fastställande av kommande verksamhet. TRÄFF 3 Utbildning av utsedda lagvärdar under ledning av Handslagsutbildad ledare. 20

21 TRÄFF 4 Gemensam träff med föräldragruppen för att formulera en gemensam domarpolicy för lagvärdar och föräldrar. Litteratur: Attityd-Domare, sidorna 5, Studiecirkel för FÖRÄLDRAR till spelarna TRÄFF 1 Genomgång av mål och verksamhet samt studiematerial under ledning av Handslagsutbildade ledare. TRÄFF 2 Utbildning i regelkunskap Litteratur: Populärversionen av domarreglerna TRÄFF 3 Barns motoriska och fysiska utveckling Litteratur: Ishockey för barn av Magnus Hävelid sidorna (Barnishockey 10-12, Livslångt lärande 13-14, Barns mognad åren före puberteten 15-21) TRÄFF 4 Formulering av föräldragruppens egen domarpolicy. Litteratur: Attityd Domare, sidorna 19, Studiecirkel för ungdomsspelares regelkunskap TRÄFF 1 Genomgång av meningen med regelkunskap och skapande av en domarpolicy. Litteratur: Attityd Domare, sidorna 1-19 TRÄFF 2 Utbildning i regelkunskap Litteratur: Populärversionen av regelboken TRÄFF 3 Skapande av en gemensam domarpolicy Litteratur: Attityd Domare, sida 19 AVSLUTNING Gemensam för alla tre studiecirklarna där lagvärdsorganisationen presenteras liksom föräldrarnas och spelarnas domarpolicy. 21

22 PM för studiecirklar En studiecirkel ska omfatta minst 3 träffar med minst 3 deltagare och varje träff ska omfatta 3 timmar ( 3x3x3). Om en träff inte uppfyller studiecirkels bestämmelser kan den redovisas som annan studieverksamhet. Vad det gäller LOK-stöd så gäller det bara ungdomar. Man kan inte söka bidrag både för studiecirkel och LOK- stöd. Men många studiecirklar genomförs i anslutning till träningar och då söker man LOK-stöd (ungdomar 7-20 år) för träningen och cirkelbidrag för cirkeln. 22