Resumé 1700-talet 1988

Transkript

1 1700-talet 1759 Sågverk först i industrialiseringen Mo vattensåg i Söderåfors vid Moälven körs i gång som första produktionsanläggning i det blivande industriimperiet; 1895 Start på Norrbyskär Driften börjar vid den av Frans Kempe nyanlagda sågen på ön Norrbyskär vid Öre älvs mynning i Bottenhavet; Sågverksinteriör från Norrbyskär talet 1903 Första massafabriken i Domsjö... Bolagets första massafabrik (sulfit) färdigställs i Domsjö. Kapacitet ton/år; Mo vattensåg vid Moälven, ursprunget till Mo & Domsjö ABs industrialisering. Vyn över platsen för MoDos födelse (detta foto är från 1880) är välbekant och förevigad på många olika sätt, bl a av Örnsköldsvikskonstnären Otto Ödling talet 1836 Kempe gör entré J C Kempe, delägare i firma Johan Wikner & Co i Härnösand, övertar sågen vid Moälven; 1865 Ny såg byggs i Domsjö Domsjö ångsåg vid Moälvens utlopp tas i drift; 1872 J C Kempe avlider 1873 MoDo-koncernens födelseår Handelsbolaget Mo Bruksägare ombildas till Mo och Domsjö Aktiebolag räknas därmed som MoDos födelseår; 1884 Frans Kempe tar över Ett av J C Kempes elva barn, sonen Frans, utses till bolagets VD; MoDos massaepok inleds i början av 1900-talet. Första fabriken byggs i Domsjö och den andra i Hörnefors I Hörnefors tas bolagets andra och större sulfitfabrik i bruk. Kapacitet: ton/år; 1907 Första fackföreningen bildas Första fackföreningen inom MoDo bildas vid sulfitfabriken i Hörnefors; Kraftverksepoken inleds 1918 i och med att Gideå Bruks kraftstation i Gideälven färdigställs 1914 och Gideåbacka kraftstation 1918; 9

2 1917 Carl Kempe ny VD Frans Kempes son Carl utses till VD i bolaget; 1919 Start i Husum Husums Sulfatfabrik tas i bruk. Kapacitet ton/år; Sulfatmassa börjar tillverkas i och med att nya massafabriken i Husum tas i bruk Fotot är från Europas största treetex-fabrik byggs i Domsjö Mo och Domsjö Treetex AB bildas och Europas största fabrik för tillverkning av treetex börjar byggas på Hörneborgsområdet intill Domsjö Sulfitfabrik; 1936 Domsjö Klorfabrik startar MoDo-aktien introduceras på Stockholms fondbörs; Spritfabriker byggs i Domsjö 1941 och Hörnefors Fabrik för tillverknng av åtta miljoner liter sulfitsprit/år färdigställs i Domsjö (1940). I Hörnefors startar en liknande fabrik med en tillverkningskapacitet på fyra miljoner liter/år (1941); 1942 Husfabrik startar Trähusfabrik och snickeri (sedermera MoDoHus) startar på fabriksområdet i Hörneborg; 1945 AB Berol-Produkter förvärvas 1946 Jerfeds Mekaniska förvärvas 1949 Erik Kempe ny VD Carl Kempe, sedan 1947 styrelsens ordförande, efterträds av sin kusin Erik Kempe som bolagets VD; 1951 Start för finpapper Bolagets första finpappersbruk färdigställs i Hörnefors. Produktionskapacitet: ton/år; 1952 Sågen på Norrbyskär läggs ned 1959 Bengt Lyberg ny VD Erik Kempe avlider och efterträds som VD av Bengt Lyberg; 1961 Hörnefors Fabriker säljs Hörnefors Fabriker överlåts till Norrlands skogsägares cellulosa AB (Ncb); Forskningen invigs Nya laboratoriebyggnaden vid centrala forskningen i Alfredshem invigs; 1963 Start i Stenungsund Produktionsstart för MoDos kemiska industrier i Stenungsund; 1964 Pappersbruks-etablering på kontinenten MoDo går in som hälftenägare i ett belgiskt pappersbruk efter att året innan ha blivit hälftenägare till pappersbruk också i Italien och Frankrike; År 1965 utses Matts Carlgren till MoDos styrelseordförande efter avgående Carl Kempe, Carlgrens morbror. På väggen bakom den nytillträdde styrelseordföranden hänger ett porträtt av Frans Kempe, Matts Carlgrens morfar och MoDos VD under åren Matts Carlgren gör entré Carl Kempe avgår som styrelsens ordförande och efterträds av Matts Carlgren; 10

3 1965 Mjukpappersrörelsen införlivas Pauliströms Bruks köps, vilket betyder att mjukpappersrörelsen införlivas i MoDo; Bure AB köps liksom detta år också Ingenjörsfirman Stig O Grafström AB i Härnösand; 1966 Cellvabruken AB övertas 1968 Robertsfors AB köps liksom också det franska pappersbruket Pont Sainte Maxence; 1969 Treetex-epoken slut Beslut fattas om att avveckla Treetex-fabriken i Hörneborg; 1970 Brusafors-Hällefors övertas Företaget består bl a av Silverdalens Pappersbruk, Mariannelunds Sulfitfabrik och grossistföretaget Svenskt Papper; MoDoKemi bildas De organisk-kemiska industrierna i Domsjö och Stenungsund slås ihop till den nya konstellationen MoDoKemi AB; Bure sågverk avvecklas 1971 Carlgren avlöser Lyberg Bengt Lyberg avgår som VD i Mo och Domsjö AB för att bli landshövding i Västerbotten. Han efterträds av Matts Carlgren; 1972 Första finpappersmaskinen i Husum körs i gång årsjubileum MoDoKemi säljs till Statsföretag Anställda tar plats i bolagsstyrelsen Skogsprojekt startar i Brasilien 1974 AB Stille-Werner köps 1975 Husum först med 6-skift Som första industri i Sverige inför Husums fabriker 6-skift; Nyboholms Bruk köps Sikeå Sågverk läggs ned 1976 Pappersmaskin 2 i Husum invigs av statsminister Thorbjörn Fälldin; 1977 Sulfiten i Mariannelund läggs ned 1978 Första kvinnan i MoDos styrelse Lil Karhola-Wettergren blir första kvinna i MoDo-koncernens styrelse; Lil Karhola-Wettergren blir 1978 första kvinnan i MoDos styrelse. Sydved bildas MoDo, Munksjö och Papyrusgruppen bildar Sydved AB, ett bolag för inköp av skogsråvara i södra Sverige; MoDo blir stor ägare i Iggesund 1981 MoDo köper successivt under 1980 och 1981 aktier i AB Iggesunds Bruk motsvarande 32 procent av rösterna; 11

4 Matts Carlgren ( t h ) överlämnar 1981 VD-skapet i MoDokoncernen till Björn Sprängare, som dessförinnan bl a innehaft befattningar som skogsförvaltare i Robertsfors, koncernens skogsdirektör och VD i dotterbolaget MoDoCell Björn Sprängare ny VD Matts Carlgren avgår som koncernens VD för att i stället bli arbetande styrelseordförande. Han efterträds på VD-stolen av Björn Sprängare; AB Stille-Werner säljs MoDoMekan avyttras 1983 KemaNobel och SCA delägare i klorat-och klorfabrikerna MoDo och KemaNobel bildar gemensamt bolag (DoKem) för klorattillverkning vid MoDos kloratfabrik i Domsjö. Samtidigt överförs klorfabriken i Domsjö till nybildade Domsjö Klor, som ägs till 50 procent av vardera MoDo och SCA; Vattenkraften säljs För en dryg miljard kronor säljs koncernens vattenkrafttillgångar i Gideälven och Umeälven till ett konsortium på den svenska kapitalmarknaden; 1983 Carlgren ny ordförande i Iggesund Aktieinnehavet i AB Iggesunds Bruks förstärks, så att MoDo vid årsskiftet äger 49,8 procent. MoDos styrelseordförande Matts Carlgren utses till styrelseordförande också i AB Iggesunds Bruk; 1984 Dambiprodukter köps MoDo Konsumentprodukter köper Dambiprodukter i Helsingborg, Skandinaviens ledande tillverkare av trosskydd; 1985 Sprängare går - Löf kommer Björn Sprängare lämnar befattningen som KVD för att bli koncernchef i Trygg-Hansa. Bernt Löf tillträder som ny VD och koncernchef i MoDo; CTMP-fabrik startar i Domsjö Den av MoDo och Iggesund gemensamt byggda anläggningen för tillverkning av kemitermomekanisk pappersmassa (CTMP) i Domsjö körs i gång; Den tredje finpappersmaskinen (PM 8) i Husum invigs av kung Carl XVI Gustaf; Iggesund köper MoDo-aktier AB Iggesunds Bruk köper 7,2 procent av aktierna i ; 1986 Småhustillverkningen upphör 1987 Holmen köper MoDos mjukpapper MoDo Konsumentprodukter, koncernens mjukpappersrörelse, säljs till Holmens Bruk AB; MoDo/Iggesund blir största delägare i Holmen och kontrollerar vid årsskiftet närmare 80 procent av rösterna och cirka 40 procent av kapitalet; 12

5 MoDos styrelseordförande Matts Carlgren ( t h ) hälsar Lundbergföretagens koncernchef Fredrik Lundberg välkommen i MoDos styrelse. Bilden är tagen vid MoDos extra bolagsstämma i november I mitten avgående styrelseledamoten Lars Dahlgren. MoDo-Iggesund-Holmen = MoDos totalbud på alla utestående aktier i Holmen och Iggesund resulterar i att MoDo blir ägare till 99 procent av kapital och röster i AB Iggesunds Bruk samt 97,7 procent av kapitalet och 98,6 procent av rösterna i Holmens Bruk AB. Det betyder att Sveriges hittills största företagsaffär är genomförd Lundbergföretagen in i MoDo L E Lundbergföretagen och Marieberg blir nya storägare i MoDo genom att köpa Holmen-aktier, som sedan konverteras till MoDo-aktier; MoDo vill vara med och köpa Graninge - men ångrar sig MoDo, SCA och AGA lägger bud på samtliga aktier och konvertibler i Graningeverken AB. En dryg månad efter budet skrinläggs dock de tre uppköparnas förvärvsplaner; Med anledning av MoDos totalbud på att överta Holmen och Iggesund, informerar personaltidningen Insikt de anställda i MoDo genom detta extranummer. 13