prognos arbetsmarknad södermanland 2009

Transkript

1 prognos arbetsmarknad södermanland 2009

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft...4 Sjunkande efterfrågan färre lediga jobb... 4 Dämpade bedömningar om marknadsutvecklingen... 5 Bristen på arbetskraft lindras under nästa år... 6 Sysselsättningen sjunker under nästa år... 7 Markant ökning av varsel under hösten... 8 Arbetslösheten stiger nästa år... 9 Branschutveckling...10 Tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk Bygg och anläggning Handel och transport Uppdragsverksamhet och företagstjänster Restaurang m.m. och personliga tjänster Vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning Utbudet av arbetskraft...12 Befolkningen ökar Befolkning och sysselsättning har ökat lika mycket Stigande arbetslöshet under nästa år Ungdomar och utrikes födda är utsatta grupper Regional utveckling länsspecifika frågor...16 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Tack till Arbetsförmedlingens personal och till de arbetsgivare som har varit behjälpliga i prognosarbetet. Upplysningar om prognosens innehåll lämnas av arbetsförmedlingschef Bodil M Ekström, (vxl), bodil.ekstrom@arbetsformedlingen.se, eller utredare Jens Lotterberg, (vxl), jens.lotterberg@arbetsformedlingen.se

3 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 3 Sammanfattning Utvecklingen på länets arbetsmarknad har varit positiv under en längre tid sysselsättningen har ökat och arbetslösheten har minskat. Denna positiva trend har på kort tid förändrats till det omvända. Vi kan konstatera att antalet anmälda lediga jobb har minskat under det senaste halvåret. Varslen har ökat och arbetsgivarna har skruvat ned bedömningarna för marknadens framtida utveckling. I stället för optimism finns nu en utbredd pessimism. Under de senaste åren har antalet sysselsatta ökat med nästan personer i länet. Under 2009 sjunker sysselsättningen med personer. Det blir det största fallet i sysselsättningen under hela 2000-talet. Nedgången blir kraftigast inom industrin och byggverksamheten. Om konjunkturnedgången blir långvarig blir även fler sektorer berörda. Arbetslösheten har beräknats till personer mot slutet av innevarande år. I slutet av nästa år har den beräknats till personer. Relaterat till arbetskraften i länet motsvarar det en ökning från 4,4 procent i slutet av 2008 till 5,4 procent i slutet av Arbetslösheten lindras något genom förväntade ökningar av antalet programdeltagare och genom att antalet personer i arbetskraften minskar under sämre konjunkturer. Arbetslösheten är redan hög bland ungdomar och utrikes födda, grupper som även blir förlorare i sämre tider. I våras var ungdomar arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Sex månader senare har antalet nära nog fördubblats och till våren 2009 kommer dessutom en stor årskull ungdomar att lämna gymnasieskolan. Under 2000-talet har länets befolkning och sysselsättning i stort sett ökat lika mycket. Det betyder att sysselsättningsgraden bland befolkningen bara ökat svagt trots många nya jobb.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Efterfrågan på arbetskraft Sjunkande efterfrågan färre lediga jobb Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av förra året planade efterfrågan ut på en historiskt sett hög nivå och under 2008 har de lediga platserna minskat i länet. Under perioden januari-oktober i år har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet, vilket är en nedgång med 20 procent jämfört med samma period Nedgången i Södermanland är i paritet med utvecklingen i riket som helhet. Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive feriejobb), 6-månaders medelvärde Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som kan konstateras för 2008 har berört många olika områden, men varit mest framträdande bland olika yrken inom försäljningsområdet, byggsektorn, metallhantverk, industriellt arbete, ledningsarbete samt olika yrken inom hälso- och sjukvården. Bland yrken med fortsatt god efterfrågan på arbetskraft under 2008 kan nämnas IT- och dataspecialister, civilingenjörer inom teknik och maskinkonstruktion och olika yrken inom service och omsorg. Bland de yrken som haft fortsatt god efterfrågan under 2008 finns ett flertal som under högkonjunkturen varit bristyrken och som har en lägre grad av konjunkturkänslighet. Den höga nivå av lediganmälda platser som rådde under förra året berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel på förändringar som påverkat platsantalet kan nämnas tillskapandet av Arbetsförmedlingens webbtjänst Annonsera direkt och framväxten av bemanningsföretag. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb som ökade kraftigt under en period. Efterfrågan på arbetskraft kommer att dämpas ytterligare framöver och bedöms vara låg under nästa år. Det gäller särskilt konjunkturkänsliga yrkesområden och yrken där det redan idag är stor konkurrens om lediga arbeten med många sökande till varje plats.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 5 Dämpade bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i höstens undersökning samt i undersökningarna från våren 2008 och hösten Höstens resultat grundas på svar från något fler än 400 företag inom det privata näringslivet. Marknadsutveckling - nettotal Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Näringsgrenar Bygg Industri (exkl verkstad) Verkstadsindustri Uppdragsverksamhet Övr privata tjänster Totalt Så här beräknas nettotalen: Om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar = 10. Tio företag av totalt 50 svarande ger 20 %. Företagen skruvar ner bedömningarna om marknadsutvecklingen framöver, d.v.s. efterfrågan av företagens varor och tjänster. Den mest markanta förändringen gäller företagens bedömningar för de kommande 6 månaderna och på 6-12 månaders sikt, där nettotalen fallit från starka i de tidigare undersökningarna till svaga -1 respektive 5 procent i höstens undersökning. Företagen inom byggsektorn och industrin (exkl. verkstadsindustri) redovisar till och med negativa nettotal, vilket betyder att det är fler företag som bedömer att det blir en minskad efterfrågan än det antal som tror på en ökad efterfrågan. Det är bara inom uppdragsverksamheten som man kan finna en, lite tydligare, fortsatt optimism om utvecklingen framöver. Det senare beror sannolikt på att företagen inom uppdragsverksamheten ligger senare i sin konjunkturcykel jämfört med industri och byggföretag. Försvagningen av marknadsutvecklingen avspeglas också av arbetslöshets utveckling och den kraftiga ökningen av varsel under innevarande höst. Nettotalen för offentliga verksamheter är nästan genomgående svaga och de försvagas ytterligare beträffande bedömd utveckling för det kommande året. Barnoch äldreomsorgen avviker från mönstret och här tror man på svagt stigande efterfrågan av omsorgstjänster. De svagaste nettotalen återfinns inom grundskolan där man ser fortsatta besparingskrav en tid framöver, som har sin grund i demografiska förändringar.

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Bristen på arbetskraft lindras under nästa år Konjunkturförsämringen har haft ett snabbt förlopp under de senaste månaderna. Det är den främsta förklaringen till att många företag angett att man upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering som ägt rum under de senaste sex månaderna. I höstens undersökning anger 27 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist på arbetskraft. I undersökningen för ett år sedan angav 33 procent brist. Andel företag inom det privata näringslivet som upplevt brist på arbetskraft, höstmätningen respektive år h 02 h 03 h 04 h 05 h 06 h 07 h 08 De högsta bristtalen redovisas från länets företag inom vård och omsorg, personliga tjänster och verkstadsindustri, där andelen som anger brist ligger i intervallet procent. De största förändringarna av bristtalen hittar vi bland företagen inom bygg, handel och verkstadsindustri, där de sjunkit med cirka 10 procentenheter under det senaste året. Inom uppdragsverksamheten och personliga tjänster har bristtalen stigit jämfört med hösten Bland mer frekventa bristyrken nämner företagen verktygsmaskinoperatörer, maskiningenjörer/-tekniker, svetsare, gjutare, kockar, hovmästare, anläggningsmaskinförare samt systemerare/programmerare. Det blir färre bristyrken inom det privata näringslivet nästa år när arbetslösheten stiger och sysselsättningen faller. Det kommer exempelvis att beröra olika delar inom områdena bygg, industri och transport. Arbetsgivarna inom offentliga verksamheter redovisar fortsatt höga bristtal. I höstens undersökning angav 46 procent av de tillfrågade brist, vilket kan jämföras med en andel på 38 procent förra hösten. De höga bristtalen beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, sjuksköterskor, förskollärare, vissa inriktningar av lärare inom gymnasieskolan, socialsekreterare, psykologer med flera. Personalbehoven är stora inom många offentliga verksamheter, men de begränsas oftast av det ekonomiska utrymmet för reformer och satsningar. Ur den aspekten väntas inga förändringar under nästa år och för vissa verksamheter ökar kraven på besparingar.

7 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 7 Redovisning av brist- och överskottsyrken under 2009 Bristyrken Anläggningsmaskinförare Civilingenjör, maskin Djurskötare, lantbruk Elingenjör, eltekniker Förskollärare Gymnasielärare, praktisk-estetiska ämnen Gymnasielärare, yrkesämnen IT-analytiker, IT-strateg Kock Lastbilsmekaniker Läkare Redovisningsekonom Revisor Sjuksköterska, specialistutbildad Smed Systemerare Tandhygienist Tandläkare Transportledare, transportplanerare Verktygsmaskinoperatör Överskottsyrken Barnskötare Fastighetsskötare Fordonsmontör Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Kontorist Kontorssekreterare Köks- och restaurangbiträde Lokalvårdare Maskinoperatör, sten- och betongvaror Montör, el- och teleutrustning Paketerare och andra fabriksarbetare Processoperatör, kemisk industri Processoperatör, stål- och metallverk Receptionist Telefonist Truckförare Träarbetare, snickare Trädgårdsarbetare Universitets- och högskollärare Vaktmästare Vårdbiträde Sysselsättningen sjunker under nästa år Efter fyra år med kontinuerlig jobbtillväxt på länets arbetsmarknad bedöms sysselsättningen minska under Omställningen från ett tämligen starkt konjunkturläge till en försämring har gått mycket snabbt. Så sent som i våras var de flesta företagen fortfarande optimistiska om den framtida utvecklingen. Nu under hösten är förhållandet det omvända. Antalet sysselsatta uppgår till cirka personer i länet och under loppet av nästa år bedöms antalet minska med personer. Det största bortfallet av jobb befaras ske inom tillverkningsindustrin och byggsektorn. En nedgång inom dessa områden kommer också att påverka andra delar inom det privata näringslivet. Det är ännu tidigt att bedöma i vilken utsträckning offentliga arbetsgivare kommer att beröras av en nedgång, men sannolikt sjunker sysselsättningen svagt även där. För de båda åren 2006 och 2007 görs bedömningen att antalet sysselsatta ökade med cirka personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningsökningen helt avstannat och under nästa år bedöms sysselsättningen minska med personer i länet. Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar, men i olika takt och styrka. Det största bortfallet av jobb befaras ske inom tillverkningssektorn samt inom byggverksamheten. En svagare nedgång bedöms ske inom vård, skola och omsorg samt inom uppdragsverksamheten. Inom handel och privata tjänster bedöms en svagt ökad sysselsättning äga rum.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Antalet sysselsatta i Södermanland fördelat på näringsgrenar, prognos för 2009 Antal sysselsatta Förändring under 2009 Diff % Industri, energi, jord-skogsbruk ,0% Bygg och anläggning ,1% Handel, transport mm ,2% Finans media uppdragsverksamhet ,8% Restaurang mm, övriga privata tjänster ,0% Vård, skola, omsorg, offentlig förvaltning* ,7% Totalt ,6% *Inom området vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning ingår även privata utförare vars verksamhet finansieras med offentliga medel. Årliga sysselsättningsförändringar i Södermanland, utfall t.o.m Källa: SCB samt Arbetsförmedlingens prognoser Markant ökning av varsel under hösten I såväl Södermanland som samtliga andra län har antalet varsel om uppsägning ökat kraftigt under 2008 och det är framförallt under hösten som kurvan stigit. Preliminära siffror för perioden januari-november visar att antalet varslade uppgår till cirka personer i länet. Det är nästan en fördubbling jämfört med det antal som varslades under hela förra året. Omfattningen av varslen under 2008 är i nivå med de under 2001 och Antalet varslade per år i Södermanland, t.o.m. november för år

9 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 9 Det finns naturligtvis ett samband mellan utvecklingen av varsel och sysselsättningen, men det är långtifrån entydigt. Under tidigare år med höga varsel i länet på 2000-talet har faktiskt sysselsättningen ökat svagt. Mönstret är det samma även nästföljande år, det vill säga även om man tar hänsyn till den eftersläpning som föreligger mellan ett varsel och verkställigheten av detsamma. Vad som däremot kan få ett större genomslag på sysselsättningen är sannolikt tidsomfattningen av en lågkonjunktur. Cirka 60 procent av varslen under året har berört tillverkningsindustrin och 20 procent av varslen gäller offentliga verksamheter. Övriga 20 procent har berört verksamhet inom transport, bygg och handel samt uppdragsverksamhet. Arbetslösheten stiger nästa år Arbetslösheten väntas stiga kraftigt under nästa år, även om den lindras genom fortsatta utökningar av antalet deltagare i program med aktivitetsstöd. Som genomsnitt för sista kvartalet 2008 har arbetslösheten beräknats till personer vilket är något högre än sista kvartalet Därefter kommer arbetslösheten att stiga till personer under sista kvartalet nästa år. I förhållande till befolkningen i länet (16-64 år) stiger arbetslösheten från 3,4 procent i år till 4,2 procent mot slutet av nästa år. Utfall och prognos för antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, kvartalsgenomsnitt Program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd År/kvartal Antal Andel* Antal Andel* 2006 kv ,6% ,0% 2007 kv ,1% ,3% 2008 kv ,4% ,8% 2009 kv ,2% ,0% * i procent av befolkningen år Arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till personer som ett genomsnitt för år 2007 (16-64 år). Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 4,4 procent mot slutet av 2008 och 5,4 procent mot slutet av nästa år. Enligt samma beräkning motsvarar programdeltagandet 2,3 procent i år och till 2,6 procent nästa år. Definitionen på arbetskraften är antalet sysselsatta plus arbetslösa.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Branschutveckling Tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk sysselsatta Den direkta sysselsättningen uppgår till närmare personer, eller 23 procent av den totala sysselsättningen. Konjunkturläget har på kort tid försämrats för många industriföretag och man känner en betydande osäkerhet beträffande utvecklingen under det närmaste året. Närmare personer har under året varslats inom branschen och det är en kraftig ökning jämfört med 2006 och Den osäkerhet som branschen ger uttryck för berör många olika delar av industrin, exempelvis fordonsindustrin, metallvaruindustrin, kemisk industri samt råvarubaserad industri inom trävaru- och stål-/metallframställning. Rekryteringsbehoven kommer att vara begränsade framöver. Bland bedömda bristyrken kan nämnas civilingenjörer och tekniker inom IT och teknik, verktygsmaskinoperatörer och smeder. Skogsbruket går på sparlåga och sågverken minskar produktionen då efterfrågan och priser fallit. Bygg och anläggning -300 sysselsatta Den direkta sysselsättningen uppgår till närmare personer, eller 7 procent av den totala sysselsättningen. Efter flera starka år med förhållandevis låg arbetslöshet bland byggnadsarbetarna väntar en period med sjunkande sysselsättning inom sektorn. Bostadsbyggandet minskar och det finns en avvaktande hållning till annat byggande bland olika intressenter. En del satsningar fortgår som planerat. Det gäller exempelvis inom handel, transport och infrastruktur i Strängnäs- och Nyköpingsområdet. Investeringarna kring Skavsta flygplats fortskrider. Den tidigare utbredda bristen på byggarbetskraft kommer i det närmaste att upphöra. Handel och transport +200 sysselsatta Antalet sysselsatta uppgår till personer, eller 15 procent av den totala sysselsättningen. Hushållens oro kring den egna ekonomin har dämpat handelns förväntningar på utvecklingen framöver. Det berör i högre grad sällanköpshandel som exempelvis bilar, vitvaror, hemelektronik etc. än dagligvaru- och lågprishandel, där planerade satsningar väntas fortgå. Den upplevda bristen på arbetskraft har dämpats påtagligt. I Nyköping och Strängnäs sker fortsatta satsningar inom handel, lager och logistikområdet som innebär att nya jobb tillkommer. Sysselsättingen bedöms öka svagt även nästa år men man kan befara att det blir vanligare med begränsningar i den arbetstid som erbjuds.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 11 Behoven av varutransporter kommer att minska som en följd av sjunkande aktivitet inom industrin och byggsektorn. Bristen på långtradarchaufförer har minskat påtagligt under de senaste månaderna. Uppdragsverksamhet och företagstjänster -200 sysselsatta Antalet sysselsatta uppgår till personer, eller 10 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter konsultföretag inom bygg, teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag m.fl. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten har varit god under högkonjunkturen, men under nästa år bedöms sysselsättningen sjunka svagt. Många företag är tämligen beroende av uppdrag från industrin och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning, arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år kan nämnas maskinkonstruktörer, revisorer, redovisningsekonomer och dataspecialister. Det är yrkesgrupper som dessutom är eftersökta av många arbetsgivare inom andra näringar. Restaurang m.m. och personliga tjänster +100 sysselsatta Antalet sysselsatta uppgår till , eller 9 procent av hela sysselsättningen i länet. I näringen ingår t.ex. renhållning och återvinning, nöjesverksamhet, film/radio/tv, rekreationsverksamhet, hotell och restauranger m.m. Utvecklingen beror sannolikt på inriktningen av tjänsteutbudet. Hotell och konferensanläggningar bedöms få en försämrad marknadsutveckling. En bättre efterfrågan förutses för exempelvis restaurang- och nöjesverksamhet samt upplevelse- och evenemangsnäring. Även om det inte alltid är tydligt så sker det en gradvis utveckling av olika verksamheter inom detta område. Restaurangverksamheten fortsätter att öka och det tycks finnas utrymme för en tillväxt inom såväl traditionella restauranger som snabbmatställen, barer och caféer. Antalet sysselsatta inom näringen som helhet bedöms öka svagt under nästa år. Det kommer att vara viss brist på kockar även under Vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning -300 sysselsatta Branschen omfattar sysselsatta, eller 36 procent av den totala sysselsättningen i länet. Här ingår även privata företag som finansieras via offentliga medel, exempelvis privata skolor och äldreboenden. Utvecklingen för branschen som en helhet betraktad är svårbedömd, men totalt sett väntas sysselsättningen sjunka svagt under nästa år. Landstinget liksom flera kommuner brottas med en ansträngd ekonomi och det är oklart hur man kommer att agera framöver. Den svaga ekonomin ger inte utrymme för att tillgodose de behov som egentligen finns inom skola, vård och omsorg.

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Därmed blir rekryteringsbehoven snarare en avspegling av ekonomiska förhållanden än av behoven. Privatiseringen inom skola och omsorg fortgår, men det medför ofta att de flesta anställda följer med till den nya utföraren. Vissa utökningar väntas inom barnomsorgen där det råder fortsatt brist på förskollärare. Inom grundskolan finns en viss övertalighet av personal vilket beror på ett minskat elevunderlag. Inom några år kommer även gymnasieskolan att påverkas av sjunkande elevunderlag. Inom statliga verksamheter pågår ständiga förändringar för att öka effektiviteten och skapa tydligare förvaltningsstrukturer. Man ställer också större krav på att besparingar ska genomföras, bland annat genom ökad samordning av service och administration. Det sker exempelvis inom Polisen som har betydande sparkrav, liksom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Befolkningen i Södermanland uppgår till personer, vilket är fler jämfört med utgången av år Folkökningen består till största delen av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet (invandring) som var särskilt högt under åren samt under de två senaste åren. Under de senaste sex åren har också födelseunderskottet gradvis avtagit. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till nästan , vilket motsvarar 13 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har befolkningen utrikes födda ökat med 15 procent, vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 3,1 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i samhället och i arbetslivet. Hotbilden för utrikes födda personer är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap. Årliga befolkningsförändringar i Södermanland 2500 Födelsöverskott Flyttningöverskott Folkökning Kv Källa: SCB

13 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 13 Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, i Hallands län samt inom Mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Östergötland är i paritet med smålandslänen, men lägre än riksgenomsnittet. I skogs- och norrlandslänen har befolkningen minskat under samma period. Befolkning och sysselsättning har ökat lika mycket SCB s arbetskraftsundersökningar (AKU) ger oss en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning, personer utanför arbetskraften och sysselsättningsgrad. Från år 1999 till och med år 2007 ökade länets befolkning i yrkesverksam ålder med personer, samtidigt som antalet sysselsatta ökade med personer. Differensen som motsvarar personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka med flera. Slutsatsen av detta är att sysselsättningsgraden bland befolkningen bara ökat svagt under 2000-talet, från 72 procent år 1999 till 74 procent år Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksam ålder. Trots en svag ökning av sysselsättningsgraden kan vi konstatera att den är lägre i jämförelse med flertalet andra län och under riksgenomsnittet. Med fortsatt befolkningsökning och fallande sysselsättning under nästa år kommer sysselsättningsgraden att minska. Sysselsättningsgraden per län 82,0% 80,0% 78,0% 76,0% 74,0% 72,0% 70,0% 68,0% G N F AB Z O Y AC I H K W S X C D M T BD U E Riket Källa: SCB, AKU 2007 Stigande arbetslöshet under nästa år Arbetslösheten kommer att stiga under nästa år och som genomsnitt för 2009 uppgå till personer. Det är en ökning med personer jämfört med ett beräknat genomsnitt för 2008.

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Antalet öppet arbetslösa, årsgenomsnitt (prognos för 2008 och 2009) Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har ökat markant innevarande år och väntas fortsätta stiga under nästa. Utökningarna väntas i första hand ske inom jobboch utvecklingsgarantin samt inom jobbgarantin för ungdomar. Inom programmen har det skett en omfördelning där deltagandet i garantierna prioriteras framför andra program. Som årsgenomsnitt för 2007 deltog personer i program. Innevarande år beräknas det bli ett genomsnittligt deltagande på personer och antalet beräknas stiga till under Ett utökat programdeltagande bidrar till att lindra ökningen av antalet öppet arbetslösa. Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av plusjobben under innevarande år. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform under nästa år. Det genomsnittliga deltagandet uppgick till personer under 2007 och beräknas uppgå till respektive personer under 2008 och Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd, kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % Prognos 2008kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % %

15 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 15 Ungdomar och utrikes födda är utsatta grupper Försämringarna på länets arbetsmarknad har varit tydligast bland ungdomarna som är en konjunkturkänslig grupp. Redan under sommaren i år hade summan av arbetslösa ungdomar och ungdomar i program med aktivitetsstöd ökat jämfört med 2007 och under hösten har antalet fortsatt att stiga. I slutet av oktober var unga antingen arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd en ökning med 400 personer, eller 28 procent, jämfört med oktober förra året. Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben hårdnar i en försvagad konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Arbetslösheten bland länets unga är redan i utgångsläget hög jämfört med ett riksgenomsnitt. I oktober i år var 6,3 procent av befolkningen år arbetslösa och ytterligare 2,9 procent fanns i program med aktivitetsstöd. Det ger sammantaget en andel på 9,2 procent som kan jämföras med 6,5 procent i hela landet. Under nästa vår lämnar en rekordstor grupp ungdomar gymnasieskolan (födda 1990) och det kan då leda till ytterligare problem för de som ska söka arbete, praktik eller lärlingsplats för sin vidare kompetensutveckling. Konjunkturförsvagningen har kommit snabbt. Vi kan nu se att de flesta grupper av arbetssökande berörs av en kärvare arbetsmarknad i den meningen att summan av antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd har stigit. Förutom bland ungdomarna märks även en större ökning av arbetslösheten bland utrikes födda, som också är en grupp där arbetslösheten är hög. Bland befolkningen utrikes födda var 9,8 procent arbetslösa eller programdeltagare i länet i oktober i år. Motsvarande andel i hela riket var 7,6 procent. Bland funktionshindrade fortgår samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, förändring oktober oktober % 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% Män Kvinnor år år Funktionshind Utrikes födda Lågutbildade Högutbildade Samtliga

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Regional utveckling länsspecifika frågor Trots utsikter om förestående försämringar på länets arbetsmarknad, krävs fortsatt fokus på matchningsarbetet och arbetsgivarnas rekryteringsbehov på både kortare och längre sikt. Under den högkonjunktur som nu passerat har många arbetsgivare upplevt brist på kvalificerad arbetskraft. Under nästa år kommer bristen på arbetskraft generellt sett att minska, men den bedöms ändå kvarstå inom många yrkesområden och därmed utgöra en risk för framtida tillväxt. Arbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivarna måste utvecklas ytterligare. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. Södermanland har en relativt låg sysselsättningsgrad bland den yrkesverksamma befolkningen. Det krävs ett samlat och målmedvetet arbete bland många olika aktörer för att motverka utanförskap bland olika grupper på arbetsmarkanden. I detta sammanhang är yrkesmässig och geografisk rörlighet, jämställdhet, integration, ohälsa och rehabilitering viktiga frågor. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Länet har en hög arbetslöshet bland ungdomar och utrikes födda. Det är grupper som nu får det svårare när konjunkturen mattas. En betydande del av kommande års tillskott i arbetskraften kommer att bestå av utrikes födda. Ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden skulle underlättas genom förbättrade studieresultat och en bättre anpassning mellan yrkesval och näringslivets behov av arbetskraft. Mer än var fjärde sörmländsk 20-åring saknar fullständiga gymnasiebetyg, vilket försvårar såväl ingången till arbetsmarknaden som ingången till vidare studier.