prognos arbetsmarknad södermanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "prognos arbetsmarknad södermanlands län"

Transkript

1 prognos arbetsmarknad södermanlands län 2010

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Efterfrågan på arbetskraft 4 Kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft 4 Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen 5 Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt 6 Sysselsättningen faller till 1999 års nivå 7 Markant ökning av varsel 8 Arbetslösheten stiger i år men sjunker under nästa 9 Branschutveckling 10 Tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk 10 Bygg och anläggning 11 Handel och transport 11 Uppdragsverksamhet och företagstjänster 12 Restaurang och personliga tjänster 12 Utbildning, vård och omsorg 13 Offentlig förvaltning 13 Utbudet av arbetskraft 14 Befolkningen ökar 14 Sysselsättningsgraden har ökat 15 Stigande arbetslöshet i år, sjunkande nästa år 15 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp 17 Regional utveckling - länsspecifika frågor 18 UNDERLAGET FÖR BEDÖMNINGARNA Prognosen bygger på kontakter med företag, kommuner, landstinget och branschföreträdare med flera. Tack för er medverkan! Tack även till Arbetsförmedlingens personal som inhämtat uppgifter och synpunkter från de cirka 430 företag och arbetsgivare som ingår i undersökningen!

3 3 Sammanfattning Den senaste högkonjunkturen kulminerade i början av förra året och sedan dess har de lediga platserna stadigt minskat i omfattning. Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortsatt låg under 2009 och Efterhand som lågkonjunkturen fått ökad spridning har allt fler yrkesområden berörts av nedgången. Nu står också yrken inom offentligt finansierade verksamheter på tur. Företagen har inte några högre förväntningar på marknadsutvecklingen, det vill säga efterfrågan av företagens varor och tjänster. Den mycket svaga optimism som kan skönjas är otillräcklig för att kunna redovisa positiva bedömningar om konjunkturen på ett års sikt. Den tidigare utbredda bristen på arbetskraft har på kort tid minskat markant. I vårens intervjuundersökning med 350 företag inom det privata näringslivet anger 15 procent att man upplevt brist. För ett år sedan angav 32 procent brist. Offentliga arbetsgivare anger högre bristtal jämfört med privata. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år Under krisen i början av 1990-talet föll sysselsättningen med mer än personer under en period av tre år. Arbetslösheten har beräknats till personer mot slutet av innevarande år. I slutet av nästa år har den beräknats till personer. Utvecklingen beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande som vid utgången av 2010 väntas omfatta personer. Arbetslösheten påverkas också av att antalet personer i arbetskraften minskar. Fler övergår till studier. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb och praktisk kompetensutveckling. Men det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet. Arbetslösheten är hög bland ungdomar och den kommer att öka kraftigt under sommaren och hösten när nya söker sig ut på arbetsmarknaden. För ungdomarna gäller i första hand att söka arbeten över hela arbetsmarknaden. Efter 100 dagars arbetslöshet ska de unga erbjudas plats i jobbgarantin där Arbetsförmedlingen har större möjligheter att stödja ungdomarna. Det är angeläget att lyfta fram olika frågor som berör ungdomarnas situation och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden

4 4 Efterfrågan på arbetskraft Kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av 2007 planade efterfrågan ut på en historiskt sett mycket hög nivå och har sedan dess fortsatt att minskat i länet. Under den senaste tolvmånadersperioden (räknat från april 2009) har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och det är en nedgång med 32 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Jämförelsen gäller vanliga platser där ferie- och vikariatsplatser inte ingår. Tillgången på de senare har också minskat kraftigt under lågkonjunkturen och nära nog halverats jämfört med förra året. Bild: Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive ferie). Säsongrensad och trendad Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som kan konstateras var inledningsvis tydligast inom försäljningsområdet, byggsektorn, metallhantverk, annat industriellt arbete, ledningsarbete samt transportarbete. Efterhand har dock nedgången fått större spridning och berör nu i princip samtliga yrkesområden. Bland områden där nedgången trots allt varit mindre kan nämnas lärare, specialister inom teknik och data, hälso- och sjukvårdsarbete samt service- och omsorgsarbete. Den minskade efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslösheten har gjort att bristen på arbetskraft minskat påtagligt under senare tid. I vårens enkätundersökning angav 15 procent av företagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var andelen 32 procent. Den mycket höga nivå av lediganmälda platser som rådde under 2007 och del av 2008 berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel på förändringar som påverkat platsantalet kan nämnas tillskapandet av Arbetsförmedlingens tjänst Annonsera Direkt som gjort det möjligt för arbetsgivare att på egen hand anmäla arbeten till Platsbanken. Framväxten av bemanningsföretag påverkade också platstillströmningen. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb där annonserna som

5 5 telefonförsäljare ökade kraftigt under en period. Andra inriktningar som ökade starkt under högkonjunkturen var exempelvis annonssäljare, demonstratörer och intervjuare. Efterfrågan på arbetskraft kommer att dämpas ytterligare något för att därefter plana ut på en låg nivå under prognosperioden. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte heller för nästa år. Bristen på arbetskraft kommer att vara fortsatt låg och inom många yrken kommer det att vara stor konkurrens om lediga arbeten (många sökande till varje plats). Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i vårens undersökning samt i undersökningen från våren Vårens resultat grundas på svar från 350 företag inom det privata näringslivet. Tabell: Marknadsutveckling - nettotal Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Vår Näringsgrenar Vår 2008 Vår Vår 2009 Vår 2008 Vår 2009 Bygg Industri (exkl verkstad) Verkstadsindustri Uppdragsverksamhet Övr privata tjänster Totalt Så här beräknas nettotalen: om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar = företag av totalt 50 svarande ger 20 %. Företagen har knappast några högre förväntningar på marknadsutvecklingen på ett års sikt, dvs. efterfrågan av företagens varor och tjänster. Nettotalen är allmänt sett mycket svaga, möjligen med undantag för de bedömningar som görs av företagen inom övriga privata tjänster där nettotalen ligger på 15 procent för den senare perioden. Inom byggsektorn redovisar företagen genomgående negativa nettotal vilket betyder att det är fler företag som bedömer minskad efterfrågan än det antal som tror på ökad efterfrågan. Vi kan vidare konstatera att de positiva konjunkturbedömningar som gjordes våren 2008 inte alls infriades och att man nästan helt blev tagna på sängen av den snabba nedgång som därefter följde. Den mycket svaga optimism som kan skönjas för den senare perioden framöver är otillräcklig för att kunna redovisa några som helst positiva bedömningar om konjunkturen på ett års sikt.

6 6 Nettotalen för offentliga verksamheter är nästa genomgående svaga och de försvagas ytterligare beträffande bedömd utveckling för det kommande året. Barnomsorgen avviker något från mönstret men man bedömer sjunkande efterfrågan av omsorgstjänster på lite längre sikt. De svagaste nettotalen återfinns inom grund- och gymnasieskolan där man ser fortsatta besparingskrav en tid framöver som bland annat har sin grund i demografiska förändringar. Inom den kommunala vuxenutbildningen bedömer man en svagt ökad efterfrågan. Bland statliga verksamheter bedömer en majoritet av arbetsgivarna oförändrad efterfrågan. Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt Konjunkturförsämringen har haft ett mycket snabbt förlopp och det är den främsta förklaringen till att många företag anger att man inte upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering under de senaste 6 månaderna. I vårens undersökning anger 15 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist jämfört med 32 procent i undersökningen för ett år sedan. Det är i stort sett samma andelar som under den tidigare lågkonjunkturen Diagram: Andel företag som upplevt brist på arbetskraft. Vårmätningen v 02 v 03 v 04 v 05 v 06 v 07 v 08 v 09 Inom det privata näringslivet redovisas de högsta bristtalen från företagen inom utbildningssektorn där 22 procent anger brist på arbetskraft. Därefter kommer företagen inom byggsektorn där bristtalet ligger på 20 procent. De största förändringarna av bristtalen hittar vi bland verkstadsföretagen där de sjunkit från 49 till 8 procent under det senaste året. Markant lägre bristtal än tidigare redovisas även från företagen inom jordskogsbruk, samt tillverkningsindustri (exklusive verkstadsindustri). Bland mer frekventa bristyrken nämner företagen försäljare inom fackhandel, svetsare, civilingenjörer inom elektronik och maskinkonstruktion, maskintekniker och kockar. Bland yrken som under det senaste året fallit i samma ranking kan nämnas systemerare och programmerare, verktygsmaskinoperatörer, lastbilschaufförer och snickare. För de tio högst rankade bristyrkena uppgick den sammanlagda bristen till 45 personer. För ett år sedan var motsvarande antal 210 personer.

7 7 Arbetsgivarna inom offentliga verksamheter redovisar fortsatt tämligen höga bristtal. I vårens undersökning angav 37 procent av de tillfrågade brist jämfört med en andel på 43 procent förra våren. De höga bristtalen beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, tandläkare, sjuksköterskor, förskollärare, vissa inriktningar av lärare inom gymnasieskolan och socialsekreterare. Redovisning av brist och överskottsyrken under Bristyrken Anläggningsmaskinförare Apotekare Betongarbetare Civilingenjörer maskin Djurskötare lantbruk Elingenjörer, eltekniker Förskollärare Gymnasielärare praktiskt-estetiska Gymnasielärare yrkesämnen IT-strateger/analytiker Kockar Lantmätare Läkare Optiker Psykologer Redovisningsekonomer Revisorer Sjuksköterskor, specialistutbildade Skogsmaskinförare Socialsekreterare Specialpedagoger Tandhygienister Tandläkare Transportledare-planerare VVS-ingenjörer VVS-montörer Överskottsyrken Barnskötare CNC-operatörer Fordonsmontörer Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Kontorister Kontorssekreterare Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Lastbilsförare Lokalvårdare Maskinoperatörer sten-betongvaror Montörer el-teleutrustning Montörer metallindustri mm Paketerare och andra fabriksarbetare Processoperatörer kemisk industri Processoperatörer stål-metallverk Receptionister Svetsare Telefonister Truckförare Träarbetare, snickare Undersköterskor Vaktmästare Verkstadsmekaniker Vårdbiträden Sysselsättningen faller till 1999 års nivå Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med nästan personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år Under krisåren i början av 1990-talet sjönk sysselsättningen med mer än personer årligen under en period av tre år. Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar men i olika takt och i styrka. Det största bortfallet av jobb befaras inom tillverkningssektorn där sysselsättningen bedöms sjunka med personer eller med 19 procent av den totala sysselsättningen i branschen. En svagare nedgång bedöms för handel, vård och omsorg och inom utbildning.

8 8 Tabell: Antalet sysselsatta i Södermanland på näringsgrenar. Prognos för Antal sysselsatta Förändring under 2009 Förändring under 2010 Total förändring % Jord-skogsbruk % Industri % Bygg och anläggning, energi % Handel, transport mm % Uppdrags-, företagstjänster % Utbildning % Vård och omsorg % Personliga tjänster, restaurang % Offentlig förvaltning % Totalt (inkl ej spec verksamhet) % Bild: Årliga sysselsättningsförändringar i Södermanland. Utfall till och med Källa SCB samt Arbetsförmedlingens prognoser Markant ökning av varsel I såväl Södermanland som samtliga andra län har antalet varsel om uppsägning ökat kraftigt sedan sommaren 2008 och det är framförallt under senhösten och vintern som kurvan stigit brant. Vågen av varsel berörde initialt fordonsindustrin och dess underleverantörer, trävaru- och småhustillverkare och annan råvarubaserad industri. Med vissa undantag är det verksamheter som är väl representerade inom det sörmländska näringslivet och som därmed drabbades hårt. Under perioden augusti 2008-april 2009 har närmare personer varslats i länet och det är nivåer som närmast kan jämföras med krisåren i början av 1990-talet. Flest varsel har lagts inom länets tillverkningsindustri som svarar för mer än 70 procent av samliga varsel under perioden. Flest varsel berör delbranscherna maskin- och transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin samt stål- och metallframställning. Alla varsel leder inte till uppsägning och av dem som sägs upp blir inte alla arbetslösa. Men de exakta proportionerna är svåra att följa upp. Många varsel är ännu inte färdigförhandlade och de individuella uppsägningstiderna har inte löpt ut. En uppföljning på

9 9 riksnivå över varslen under september-oktober 2008 visar att antalet slutligen uppsagda uppgick till cirka 60 procent av varselnummerären. Utfallet av varsel har sannolikt också ett högt beroende av den fortsatta konjunkturutvecklingen. Bild: Antalet varslade i Södermanland. Augusti-april respektive period /01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Arbetslösheten stiger i år men sjunker under nästa Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa ökade från personer 2007 till under sista kvartalet Den begränsade ökningen berodde till stor del på programdeltagandet som under samma period ökade från till personer. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till personer i länet vilket motsvarar 5,9 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till personer vid utgången av år Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Programdeltagandet beräknas ökat från personer under sista kvartalet 2008 till personer vid utgången av år Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,8 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten stiger och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). Utökningar väntas också inom arbetspraktik, pröva på platser och praktisk kompetensutveckling. När programdeltagandet ökar sker därmed en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa.

10 10 Tabell: Utfall och prognos för antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartalsgenomsnitt. Program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd År/kvartal Antal Andel* Antal Andel* 2006 kv ,5% ,0% 2007 kv ,1% ,3% 2008 kv ,4% ,9% 2009 kv ,9% ,4% 2010 kv ,6% ,8% * i procent av befolkningen år Arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till personer som ett genomsnitt för första kvartalet 2009 (16-64 år). Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 7,1 procent mot slutet av 2010 och programdeltagandet till 6,1 procent Branschutveckling TILLVERKNINGSINDUSTRI, JORD-SKOGSBRUK Sysselsatta Sysselsättningen uppgår till cirka personer inom tillverkningsindustrin och till inom jord- och skogsbruk. Det motsvarar 19 respektive 2 procent av den totala sysselsättningen i länet. Industriföretagen har drabbats hårt av lågkonjunkturen och antalet sysselsatta bedöms minska med personer i år och med personer under nästa år. Det motsvarar nästan var femte jobb inom sektorn. Allt beror inte på lågkonjunkturen. Inom industriföretagen pågår ständiga struktur- och kostnadsrationaliseringar. Sedan sommaren 2008 har personer varslats inom och det är mer än 70 procent av samtliga varsel. Flest varslade återfinns inom delbranscherna maskinindustri, transportmedelstillverkning, metallvaruindustri, stål- och metallframställning samt kemisk industri.

11 11 Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen på ett års sikt är försiktiga. De flesta tror på oförändrat läge vilket är liktydigt med fortsatt svag konjunktur. Den upplevda bristen på arbetskraft har minskat påtagligt under det senaste året och bara 8 procent av företagen inom verkstadsindustrin anger att man upplevt brist i samband med rekrytering. För ett år sedan angav nästan hälften av företag brist. Rekryteringsbehoven kommer att vara begränsade framöver. Som bristyrken anger företagen civilingenjörer och tekniker inom elektronik samt maskinkonstruktion, maskinreparatörer och verktygsmaskinoperatörer. Skogsbruk och sågverk går på sparlåga då efterfrågan och priser fallit. BYGG OCH ANLÄGGNING Den direkta sysselsättningen uppgår till personer eller 8 procent av den totala sysselsättningen. Fallet i sysselsättningen ska ses mot bakgrund av att sysselsättningen ökat med fler än personer sedan år Även om arbetslösheten ökat påtagligt under det senaste året så har branschen ändå klarat sig över förväntan. Man har bland annat fått ett tillskott genom RoT-sektorn och infrastruktursatsningar. Företagen tror inte på någon snabb förbättring för branschen och fler företag tror på fortsatta försämringar jämfört med det antal som tror på förbättringar. På lite längre sikt finns stora behov av arbetskraft och det gäller därför att behålla arbetskraften under lågkonjunkturen. Branschen har ändå förhoppningar om att bostadsbyggandet ska repa sig till det bättre. Under lågkonjunkturen medförde bristen på krediter att projekt gick i stå som ganska snabbt kan komma igång när marknaden tar sig. Närheten till det expansiva Stockholmsområdet ger också möjligheter för många inom branschen att få arbete. En del satsningar fortgår som planerat. Det gäller exempelvis inom handel, transport och infrastruktur i Strängnäs-, Nyköpings- och Katrineholmsområdet. Den tidigare utbredda bristen på byggarbetskraft kommer i det närmaste att upphöra. Som bristyrken nämner företagen byggnadsingenjörer och anläggningsmaskinförare. HANDEL OCH TRANSPORT Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 16 procent av den totala sysselsättningen. Utvecklingen inom handel bedöms vara relativt stabil och tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår om än i långsammare takt. Det är en utveckling som gynnar ungdomar och där många unga finner sina ingångsjobb. Handelsföretagen är också försiktigt optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lätt att rekrytera arbetskraft men försäljare inom fackhandel anges av flera företag som bristyrke. Bland andra bristyrken nämns optiker, trädgårdsodlare och bagare-konditor. Företagen inom transportsektorn har i hög grad påverkats av lågkonjunkturen där uppdragen minskat och konkurrensen tilltagit. Företagen bedömer utvecklingen som fortsatt svag under det kommande året. På kort tid har bristen på lastbilsförare upphört.

12 12 Hushållens oro kring den egna ekonomin har dämpat handelns förväntningar på utvecklingen framöver. Det har i högre grad berört sällanköpshandel som exempelvis bilar, vitvaror, hemelektronik etc jämfört med dagligvaru- och lågprishandel där planerade satsningar väntas fortgå. Ränte- och skattesänkningar väntas på sikt stilla hushållens oro. I Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker fortsatta satsningar inom handel, lager och logistikområdet. UPPDRAGSVERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 10 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter - konsultföretag inom bygg, teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag med flera. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten har varit stark i högkonjunkturen. Under de senaste fyra åren har sysselsättningen ökat med personer. En del av ökningen beror på en omflyttning av tjänster från exempelvis industriföretag som renodlar den egna verksamheten och i stället köper tjänster inom uppdragsverksamheten. Under de kommande två åren bedöms sysselsättningen sjunka i branschen. Många företag har ett tämligen stort beroende av uppdrag från industri och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning, arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år nämner företagen civilingenjörer inom maskin och elektronik och byggnadsingenjörer. De mindre företagen inom lokalvårdsbranschen bedömer att sysselsättningen efterhand stiger som en följd av ökad efterfrågan av hushållsnära tjänster. Flertalet av de företag som sysslar med ekonomisk redovisning ser en positiv marknadsutveckling framför sig och uppger i stort balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. RESTAURANG M.M. OCH PERSONLIGA TJÄNSTER sysselsatta eller 7 procent av hela sysselsättningen i länet. I näringen ingår till exempel renhållning och återvinning, nöjesverksamhet, film-radio/tv, rekreationsverksamhet, hotell och restaurang med mera. Hotell- och konferensanläggningar känner av en försämring som gett mindre beläggning än tidigare. Det kan medföra att anställda erbjuds mindre arbetstid. I Nyköping pågår rekryteringar till det hotell som nyligen färdigställts på Skavsta och i Eskilstuna blev delar av personalen arbetslösa när Stadshotellet brann upp. Inom restaurangnäringen är man i huvudsak fortsatt optimistisk till utvecklingen framöver och våra allt mer kontinentala vanor ger tillskott till branschen. För näringen som helhet finns i allmänhet en god tillgång på arbetskraft men kvalificerade kockar är ett bristyrke.

13 13 Inom nöjesverksamhet, upplevelse- och evenemangsnäring bedöms ett relativt stabilt läge. Även om det inte alltid är tydligt så sker det en gradvis utveckling av olika verksamheter inom detta område. UTBILDNING, VÅRD OCH OMSORG inom utbildning inom vård-omsorg Sammantaget sysselsatta eller 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Resursbehovet är mycket stort, men begränsas av samhällsekonomi och politiska avvägningar. Prognoser om sjunkande skatteunderlag för kommande år har aktualiserat olika åtgärdspaket inom bägge områdena för att balansera ekonomin. Personalneddragningar framstår som oundvikliga även om en rad olika besparingsåtgärder kommer att genomföras. Bland offentliga arbetsgivare är i huvudsak ambitionen att klara situationen utan varsel och uppsägningar som det ännu så länge varit ganska begränsat med. Det ger ofta felaktiga signaler om de långsiktiga behoven. Barnomsorgen, förskolan och fritidsverksamheten har utökat sin verksamhet under de senaste åren. Men nu bedömer man att omsorgsbehoven sjunker svagt och att man också kan bli berörda av väntade besparingar inom kommunerna. Det finns ett utbud av arbetskraft men förskollärare kommer fortfarande att vara ett bristyrke. Inom grundskolan minskar elevunderlaget och det väntas medföra en svag minskning av antalet anställda inom grundskolan. Även inom gymnasieskolan minskar elevunderlaget kommande år. Som bristyrken anger man yrkeslärare inom gymnasieskolan, lärare i praktisk-estetiska ämnen, speciallärare och verksamhetschefer. Landstinget har en ekonomi i obalans som under de närmaste åren inte medger några personalutökningar. Man kan i stället komma att tvingas till neddragningar genom naturlig avgång och andra mjukare besparingsåtgärder. Ambitionen är att inte varsla personal. Rekryteringarna kommer att vara sparsamma och i huvudsak gälla läkare, tandläkare, psykiatri och specialistsjuksköterskor som också är bristyrken. Äldreomsorgen är en av de större verksamheterna ute i kommunerna. Även om en växande andel av äldreomsorgen utförs av privata entreprenörer så kommer även dessa att påverkas av krympande skatteunderlag. Omsorgsbehoven är stora men det är hela tiden en jakt på kostnader som bland annat regleras i samband med upphandlingar av omsorgstjänster. Samhällsekonomin ger oftast inte utrymme för mer än grundläggande behov och det innebär fortsatt begränsade personalresurser bland utförarna. Rekryteringarna kommer att omfatta undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden och sköterskor. OFFENTLIG FÖRVALTNING -300 Närmare personer arbetar inom näringen vilket motsvarar 5 procent. Stora arbetsgivare inom näringen är statliga myndigheter och verk samt administration och ledningsfunktioner inom kommunala verksamheter. Den sysselsättningsminskning som förutses inom näringen är en del av de besparingsåtgärder som också väntas inom operativa verksamheter, exempelvis inom utbildning och vård och omsorg.

14 14 Bland statliga verksamheter finns generellt sett sparkrav men man kan ändå vänta sig fortsatta rekryteringar hos många arbetsgivare bland annat för att klara en pågående generationsväxling. Det berör exempelvis Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården. I Strängnäs investerar Lotteriinspektionen i nya lokaler. Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Vid det senaste årsskiftet uppgick befolkningen i Södermanland till personer och det är fler jämfört med utgången av år Folkökningen består i till största delen av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet (invandring) och var särskilt högt under åren samt under de två senaste åren. Under de senaste sex åren har också födelseunderskottet gradvis avtagit. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till närmare personer vilket motsvarar 14 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför att fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har befolkningen utrikes födda ökat med 21 procent vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 4 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i det svenska samhället och i arbetslivet. Hotbilden för våra invandrare är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap. Bild: Årliga befolkningsförändringar i Södermanland Födelsöverskott Flyttningöverskott Folkökning

15 15 Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, Hallands län samt inom mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Södermanland är i paritet med den riksgenomsnittliga. I flertalet skogs- och norrlands-län har befolkningen minskat under samma period. Sysselsättningsgraden har ökat under 2000 talet, men sjunker i lågkonjunkturen SCB s arbetskraftsundersökningar (AKU) ger oss en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning, utanför arbetskraften och sysselsättningsgrad: Från 1999 till och med 2008 ökar länets befolkning i yrkesverksamma åldrar med personer samtidigt som antalet sysselsatta ökar med nästan personer. Differensen som motsvarar personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl, tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka m fl. Det är i grunden en positiv utveckling. Följden av detta är att sysselsättningsgraden bland befolkningen ökat från 72 procent år 1999 till 74,5 procent som ett genomsnitt för Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksamma åldrar. Trots en ökning av sysselsättningsgraden kan vi konstatera att den är lägre i jämförelse med riksgenomsnittet. Med fortsatt befolkningsökning och fallande sysselsättning under kommande två år kommer sysselsättningsgraden att minska. Det gäller sannolikt även alla andra län. Stigande arbetslöshet i år men sjunkande under nästa år Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa uppgick till personer under det sista kvartalet Det var en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande kvartal Under samma period ökade programdeltagandet från till personer, en ökning på 48 procent. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till personer i länet vilket motsvarar 5,9 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till personer vid utgången av år Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Under några år kring mitten av 1990-talet var uppemot personer arbetslösa i länet om vi bortser för de kraftiga fluktuationer som vid den tiden uppstod i samband med terminsuppehåll. Programdeltagandet beräknas ökat från personer under sista kvartalet 2008 till personer vid utgången av år Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,8 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten stiger och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). När programmen utökas sker en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa. Bland andra program som väntas öka markant finns arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och pröva på platser.

16 16 Bild: Antalet öppet arbetslösa, genomsnitt för fjärde kvartalet respektive år. Prognos för 2009 och Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av plusjobben under det förra året. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform framöver. Insatserna beräknas omfatta cirka personer. Bland andra insatser inom denna stödform finns utvecklingsanställning, trygghetsanställning och instegsjobb för nya invandrare. Tabell: Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2009kv % % % Prognos 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % %

17 17 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp när arbetsmarknaden svalnar Försämringarna på länets arbetsmarknad har varit tydligast bland ungdomarna som är en konjunkturkänslig grupp. Redan under sommaren 2008 hade summan av arbetslösa ungdomar plus ungdomar i program med aktivitetsstöd ökat jämfört med året innan. Innevarande vår har antalet fortsatt stiga svagt och till sommaren och hösten väntas arbetslösheten öka markant i samband med examen och skolavslutning. I slutet av april var närmare unga antingen arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd en ökning med personer eller 130 procent jämfört med april förra året. Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben ökar i en försvagad konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Arbetslösheten bland länets unga är redan i utgångsläget hög jämfört med ett riksgenomsnitt. 6,5 procent av befolkningen år var i april arbetslösa och ytterligare 6,1 procent fanns i program med aktivitetsstöd. Det ger sammantaget en andel på 12,6 procent som kan jämföras med 8,7 procent i hela landet. Inom länet var motsvarande andelar cirka procent i Oxelösund och Eskilstuna. Konjunkturförsvagningen har nu berört de flesta grupper av arbetssökande i den mening att summan av antalet arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd har stigit. Förutom ungdomarna märks även markant högre ökningar bland män jämfört med kvinnor samt bland personer som saknar arbetslöshetsersättning. Den lägre ökningen bland personer med funktionshinder beror i huvudsak på den kraftiga ökningen bland andra grupper av arbetssökande. För den senare gruppen fortgår samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Fk/Af) i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Det finns ett ekonomiskt utrymme för att öka insatserna med lönebidrag men det är svårt att finna lämpliga arbetsplatser. Bild: Arbetslösa plus program med aktivitetsstöd, förändring april 2009-april % 120% 100% D-län Riket 80% 60% 40% 20% 0% Män Kvinnor år år Funk.hind Utr. födda Lågutb. Högutb. Utan ers. Samtliga

18 18 Regional utveckling Länsspecifika frågor Trots utsikter om förestående försämringar på länets arbetsmarknad krävs fortsatt fokus på matchningsarbetet och arbetsgivarnas rekryteringsbehov på både kortare och längre sikt. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. Södermanland har en lägre sysselsättningsgrad bland den yrkesverksamma befolkningen jämfört med riket. Det krävs ett samlat och målmedvetet arbete bland många olika aktörer för att motverka utanförskap bland olika grupper på arbetsmarknaden. Det berör också frågor som handlar om yrkesmässig och geografisk rörlighet, jämställdhet, integration, ohälsa och rehabilitering. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb och praktisk kompetensutveckling. Men det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet. För de som varit längst tid i garantin behövs nu arbetsplatser så att dessa kan övergå i sysselsättning. Det kommer att finnas ett stort behov av dessa platser framöver. Det är angeläget att långsiktigt lyfta fram olika frågor som berör ungdomar. Dels deras möjligheter att under skolåren få information om arbetsmarknaden, vägledning för att kunna göra relevanta studieval, tillgång till relevanta praktikplatser, tillgång till feriearbete och att få godkända betyg. Det är exempel på frågor som skulle underlätta deras inträde till arbetslivet eller för deras val av högre studier. Det är frågor som berör olika ansvarsområden och samordningen är bristfällig. Mer än var fjärde sörmländsk tjugoåring saknar fullständiga gymnasiebetyg och det försvårar såväl ingången till arbetsmarknaden som till vidare studier.

19

20 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Text: Jens Lotterberg Grafisk form: ETC Ansvarig utgivare: Clas Olsson Kontakt: Bodil Ekström, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna Eftertryck tillåten med angivande av källa

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 Text Jens Lotterberg Text- och bildredigering Anneli Hedlund Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Södermanlands län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009 Arbetsmarknadsprognos, Våren 009 Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. Arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB: s företagsregister. Urvalet är stratifierat utifrån bransch,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Eskilstuna, september månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län september 2013 14 637 (11,0 %) 6 975 kvinnor (11,0 %) 7 662 män (11,0 %) 3

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kronobergs län 2012 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 Något fler lediga platser Under oktober anmäldes närmare 1 200 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad DALARNA 2008 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fakta om prognosen... 3 Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning... 3 Utbudet av arbetskraft... 7 Arbetslöshet och programinsatser...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av augusti månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av augusti månad 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av augusti månad 2012 Något färre lediga platser Under augusti anmäldes närmare 1 100 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är fortsatt dämpade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Västernorrlands län Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län. Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2012 Text Bitte Lyrén Text- och bildredigering Urban Isberg Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SÖDERMANLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SÖDERMANLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SÖDERMANLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017 Ansvarig utredare Jens Lotterberg Telefon: 010 486 66 68 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008

Kort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008 Kort om Arbetsförmedlingens resultat Första halvåret 2008 Arbetsförmedlingen leder till arbete...... 4 396 400 lediga platser har anmälts....... 6 294 400 arbetssökande har fått arbete..... 8 Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009 PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009 Innehåll Sammanfattning... Sysselsättningsökningen minskar Ökningen av arbetskraften bromsar in Oförändrad arbetslöshet Utmaningar och möjligheter i länet Fakta

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013 2013-05-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013 Fler lediga platser Under april anmäldes 2 050 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och det

Läs mer

Inomregional utveckling 18 Länsspecifika frågor 19. Inledning av Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors

Inomregional utveckling 18 Länsspecifika frågor 19. Inledning av Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Efterfrågan på arbetskraft 4 Fallet i efterfrågan har nått botten 4 Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen 5 Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt 6 Sysselsättningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Östergötlands län 2012 Text Annelie Almérus Text- och bildredigering Anneli Hedlund Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen! Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län 2012 Text Fredrik Ribbing, utredare Karin Berglind, utredare Arbetsförmedlingen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

prognos arbetsmarknad södermanland 2009

prognos arbetsmarknad södermanland 2009 prognos arbetsmarknad södermanland 2009 2 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft...4 Sjunkande efterfrågan färre lediga jobb...

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 Arbetslösa som fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad ÖSTERGÖTLAND 2009 2 INNEHÅLL Sammanfattning sid 3 Efterfrågan på arbetskraft sid 4 Svagt sjunkande efterfrågan sid 4 Dämpade bedömningar om marknadsutvecklingen sid 5 Bristen på arbetskraft

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län Det senaste halvåret, hur blev det? Efterfrågeutveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Hur stämmer det med förväntningarna från

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick Var finns jobben? Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2016 02

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

VÄLKOMNA TILL PRESSLUNCH

VÄLKOMNA TILL PRESSLUNCH VÄLKOMNA TILL PRESSLUNCH Matchning och kompetensförsörjning Prognos för 2015-2016 Arbetsgivarnas positiva bedömningar om efterfrågeutvecklingen fortsätter in i 2016, om än något dämpade. Jobben växer främst

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, november månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län november 2013 8 315 (11,2 %) 3 776 kvinnor (10,8 %) 4 539 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm november 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län oktober 2013 10 341 (6,2 %) 4 824 kvinnor (5,9%) 5 517 män (6,4 %)

Läs mer

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Bild 1 Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Angeles Bermudez-Svankvist 2009-03-12 Från 21 1 myndighet 9 000 årsarbetare (dec 08) Tydlig styrning & ledning Bild 2 Omsättning 2009 Bild 3 Förvaltningsanslag:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen Genomförs 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) I Kalmar ingick totalt 538 privata och 110 offentliga arbetsgivare i undersökningen Svarsfrekvens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Maria Salomonsson Analysavdelningen Sida: 3 av 58 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

prognos arbetsmarknad Örebro 2009

prognos arbetsmarknad Örebro 2009 prognos arbetsmarknad Örebro 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Ekonomisk översikt... 3 Fakta om prognosen... 3 Syfte och Historik... 3 Urvalet... 3 Metod... 4 Sammanfattning... 5 Försvagad

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Text: Agneta Tjernström, 010 487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09

Läs mer

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västmanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Västmanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Marcus Löwing Analysavdelningen Telefon: 010-487 62 64 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Julia Asplund, 010-488 26 97 Therese Landerholm, 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Therese Landerholm Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen

PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen PROGNOS 2010 Östersund 2009-12-09 Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen Nyanmälda platser (med mer än 10 dagars varaktighet) januari 1992 - oktober 2009 1 200

Läs mer

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 60 Efterfrågan på varor och tjänster Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015 Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GOTLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Jim Enström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län 2015-06-10 Jens Sandahl Sara Andersson Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Agneta Tjernström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer