Om slutförvar i Forsmark

Transkript

1 Om slutförvar i Forsmark

2 Slutförvar i Uppsalaregionen? Ett slutförvar för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftverk kan komma att byggas i Forsmark. Det betyder att nära trettio års arbete med att utveckla en säker metod och finna en säker plats för slutlig förvaring av använt kärnbränsle, nu närmar sig sitt slut. Regionförbundet Uppsala län, september

3 Illustration: Mats Herndahl, SKB

4 Säkerheten är viktigast Säkerheten är viktigast när det gäller slutförvaring av använt kärnbränsle. Då bränslet gjort sitt i kärnreaktorn är det mycket farligt. Det är hett, giftigt och radioaktivt, vilket innebär att det måste hållas isolerat från allt levande i långa tider. Det finns ännu inte något färdigt system för slutförvaring av högaktivt kärnavfall i något land i världen. Sverige och Finland hör till de länder som ligger längst fram i processen, både när det gäller att finna en säker metod och en lämplig plats. I Sverige har kärnkraftindustrin bildat bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som har till uppgift att omhänderta det använda kärnbränslet. Ett slutförvar måste hålla i cirka hundra tusen år så att radioaktiviteten i bränslet hinner klinga av tillräckligt mycket. Enligt planerna ska det använda kärnbränslet förvaras i stora kapslar av koppar, som placeras ungefär fem hundra meter ner i urberget. Kapslarna kommer att sänkas ner i separata hål och bäddas in i svällande lera (bentonit). Just nu ligger det använda kärnbränslet på kylning i vattenbassänger, dels invid de kärnkraftverk som är i drift och dels i Sveriges centrala mellanlager (CLAB) i Oskarshamn. Efter trettio år kan det transporteras till ett slutförvar. 3

5 I Forsmark finns redan ett slutförvar för kortlivat låg- och medelaktivt avfall (SFR). Här lagras t ex begagnade skyddskläder som använts i kärnkraftverk, men även en del avfall från sjukvård och forskning. Regionförbundet Uppsala län anser att slutförvaret måste byggas på den plats som är säkrast. Förutom kopparkapslarna och den naturliga svällande leran, så är själva bergsmassan mellan förvaret och jordytan ett skydd i sig. Några avgörande faktorer för säkerheten hos de naturliga barriärerna är bergets kvalitet och vattenflöden. Dessa faktorer ingår i den säkerhetsanalys som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) genomför. Den samlade säkerhetsbedömningen inbegriper också risken för framtida jordbävningar eller istiders påverkan på ett slutförvar. Många forskare som har arbetat med undersökningarna av det aktuella området i Forsmark, kommer från Uppsala Universitet eller Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), från den statliga myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), som ligger i Uppsala, eller från någon av de tekniska konsultfirmorna i länet. 4

6 SFR, Källa: SKB 5

7 Våra ambitioner Regionförbundet Uppsala län vill informera om de samhällsfrågor som är kopplade till en eventuell slutförvarsetablering i regionen. Vi arbetar också strategiskt med slutförvarsetableringen och betraktar den främst som en regional utvecklingsfråga. År 2010 planerar SKB att lämna in tillståndsansökningar för ett slutförvar, men redan i mitten av år 2009 står det troligen klart vilken plats som kommer att föreslås. Det är två platser som är aktuella för ett slutförvar, nämligen Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar i Oskarshamns kommun. Många frågor kan ställas: Om berget är säkert i Forsmark, ska vi då ta emot det använda kärnbränslet? Vilka konsekvenser kan ett slutförvar i Forsmark få för regionen? Finns det kunskap i vårt län om hur man omhändertar det använda bränslet? Kan en etablering i regionen innebära något positivt? Finns det risk att andra länder vill skicka sitt kärnavfall till Sverige? 6

8 Spin- offeffekter När en stor investering görs påverkas den lokala och regionala ekonomin på flera sätt. Ett byggande av ett slutförvar kommer givetvis att leda till upphandlingar av olika slag både i närområdet och på längre håll. Det kan man kalla för en direkt effekt av investeringen. Indirekta effekter uppstår också. Det kan röra sig om en ökad inflyttning till kommunen, vilket leder till större skattekraft, förbättrade kommunikationer och ett ökat serviceutbud. Spin- offeffekter kallas indirekta effekter som har med innovationer, nya affärsidéer och nya tankar att göra. De kan bli såväl lokala och regionala som nationella och internationella. På sikt kan de bli mycket betydelsefulla för en region. En utredning om tänkbara spin- offeffekter i länet har genomförts på uppdrag av SKB 1. Utredaren konstaterar att spin- offeffekter kan skapa mycket stora mervärden. En eventuell etablering av ett slutförvar och den kunskap hela projektet innehåller, skulle kunna leda både till teknikspridning och affärsutveckling. Spin- offeffekter skulle uppstå inom en rad områden: Material- och gjuteriteknik, svetsteknik, maskinkonstruktion Transporter, geologi, bergteknik, (gruvbrytning), upplevelseindustri 1 Spin-off-effekter av ett slutförvar i Östhammar - ett möjligt scenario, Krister Lundberg 2008, SKB. 7

9 Spin-offeffekter Kompetensblock Kompetenta aktiva kunder Innovatörer Entreprenörer Venturekapitalister Aktörer på exitmarknaden Industrialister Källa: Lundberg 2008, SKB 8

10 Mätteknik, instrumentteknik Miljöteknik, kvalitetsteknik Utbildning Processteknik,-system Databas Säkerhetsanalyser, systemanalyser, projektstyrning Miljöledning, MKB Kompetent upphandlig Driva stora samhällsprojekt, kommunikationsteknik Prospektering Hantera miljöfarligt material Biosfärprogram I regionen finns goda förutsättningar för spin- offeffekter till följd av en förvarsetablering i Forsmark. De är inte nödvändigtvis platsbundna. De kan lika gärna vara personbundna. Ett mål för Regionförbundet Uppsala län är att skapa så goda förutsättningar oavsett var slutförvaret hamnar. Information behöver spridas om att slutförvarsprojektet är på gång, med allt vad det kan innebära för regionen på såväl lång som kort sikt. En uppgift är också att ordna mötesplatser för alla man tror skulle kunna ha utbyte av varandra. Regionförbundet kan tillhandahålla information, genomföra angelägna utredningar, analysera konsekvenserna, bevaka omvärlden och upprätta arenor för möten. Genom detta tror vi oss kunna underlätta uppkomsten av spin- offeffekter. 9

11 Innovationsmiljön i Uppsalaregionen Länsstyrelsen Landstinget Regionförbundet Kommunen Handelskammaren Universiteten Stiftelsen STUNS Uppsala Bio Innovationsbron Almi Forskarpatent UIC UU Holding SLU Holding Connect Service providers och andra lokala intressenter

12 Regionens innovationssystem Innovationssystemet i Uppsalaregionen är ett starkt sammankittat system. De innovationsfrämjande organisationerna samarbetar tätt och prestigelöst. Det gör att en uppfinnare, entreprenör eller forskare snabbt och enkelt kan hänvisas till rätt aktör i systemet. Ett tjugotal organisationer med olika ansvarsområden och kompetenser är en verklig tillgång för alla dem som vill omvandla sina idéer till affärsidéer. Bilden illustrerar innovationsstödet i Uppsalaregionen. Ordet innovationssystem används med lite olika betydelser i olika miljöer. Ibland omfattar det flera samhällsfunktioner och är ett bredare begrepp än vad bilden visar. Ett axplock av aktörerna i Uppsalaregionens innovationssystem utgör följande organisationer: Uppsala Innovation Centre, UIC, är en företagsinkubator för tillväxtföretag i Uppsalaregionen. Stiftelsen för samverkan mellanuniversiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, STUNS, har som mål att förstärka konkurrenskraften hos Uppsala län och stimulera ekonomisk tillväxt. Uppsala BIO:s mål är att bidra till life science-branschens långsiktiga tillväxt i regionen. Forskarpatent i Uppsala AB ger kvalificerad rådgivning kring patent och kommersialisering. 11

13 Antal företag fördelade på branscher och kommuner i regionen. Källa: SKB R Teknisk konsulting Markarbeten och tunga transporter Konstruktionsmaterial Byggarbete Elinstallationer och kablage VVSinstallationer Fordon och maskiner Företag totalt Andel totalt Östhammar % Tierp % Älvkarleby % Uppsala % Håbo % Knivsta % Heby % Enköping % Gävle % Norrtälje % Totalt % Företag med fler än 50 anställda fördelade på branscher och kommuner. Källa: SKB R (rev). Markarbeten och tunga transporter Teknisk konsulting Konstruktionsmaterial Byggarbete Elinstallationer och kablage VVSinstallationer Fordon och maskiner Totalt Östhammar 0 Tierp Älvkarleby 0 Uppsala Håbo 1 1 Knivsta 1 1 Heby 1 1 Enköping Gävle Norrtälje 1 1 Totalt

14 Direkta och indirekta effekter De ekonomiska effekterna av en slutförvarsetablering kan bli betydande. Sammanlagt kommer uppskattningsvis 4,5 miljarder kronor att investeras. De flesta varor och tjänster kan levereras av företag inom regionen 1. I tabellerna här intill visas antal företag fördelade på vissa branscher och kommuner i regionen. En beräkning av de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna ger vid handen att ett slutförvar i Forsmark skulle leda till totalt årsarbeten eller ca 600 årsarbeten i genomsnitt per år under 50 år. 1 Källa: Regionala konsekvenser av en slutförvarsetablering ur ett samhällsperspektiv: Östhammars kommun/uppsala län. Stavbom, Tomas; Björne, Stig; Sandberg, Micael, 2008, SKB R I en annan studie jämförs den genomsnittliga befolkningsutvecklingen i Östhammars kommun i åtta scenarier 2. De scenarier som studerats omfattar t.ex. etablering av slutförvaret, ombyggnad vägen mellan Östhammar och Uppsala (väg 288) till motorväg, utbyggnad av SFR och gruvdrift i Dannemora. Resultatet visar att en utbyggnad av väg 288 skulle få störst betydelse. Se diagrammet på nästa sida. En utredning har också gjorts om utvecklingsmöjligheter i Östhammars kommun 3. 2 Källa: Socioekonomiska effekter av stora investeringar i Östhammar. En framtidsstudie. Holm, E, Lindgren, U, Strömberg, M, SKB R Källa: Utvecklingsmöjligheter i Östhammars 13

15 Där betonas att den regionala utvecklingen i hög grad styrs av hur aktörerna lyckas förvalta de givna förutsättningarna för den egna kommunens bästa. Östhammar har ett, i förhållande till många andra svenska kommuner, gynnsamt utgångsläge. Särskilt viktigt för Östhammars utveckling är att skapa fler bostäder och bättre kommunikationer till Uppsala. Näringslivet i Östhammars kommun utmärks av starka verkstadstekniska och energiintensiva industrier, med AB Sandvik Coromant som största privata arbetsgivare. kommun, Sandberg, Micael; Björne, Stig; Stavbom, Tomas; Clarhäll, Lars, 2005, SKB R-05-68

16 Upphandlingar Uppsalaregionens kapacitet att tillgodose de behov, som uppkommer i samband med en eventuell etablering av ett slutförvar, är stor. Arbetsmarknaden är stor och integrerad med Stockholms. Det finns också en stor bredd med kompetenser. Om ett slutförvar etableras i Forsmark kommer det att påverka hela regionen på flera sätt. På lång sikt är det framför allt spin- offeffekterna med nya affärsmöjligheter som kommer att få stor betydelse. För Östhammars kommun kommer upphandlingarna i samband med byggnationen bli det som märks mest. En eventuell etablering av ett slutförvar för kärnbränsleavfall i Forsmark innebär möjligheter för företag i Östhammars kommun att vinna upphandlingar i både första och andra led 1. Huvuddelen av SKB:s framtida investeringar i samband med byggandet av anläggningen utgörs av bergarbeten, som beräknas ta ca en tredjedel av budgeten i anspråk. Hela budgeten ligger på 4,5 miljarder kronor. Andra viktiga områden är diverse processystem och specialutrustning, konstruktionsmaterial, byggarbeten och installationer. Se tabellen på nästa sida. En bedömning som gjorts av de lokala företagens kapacitet och 1 Källa: Upphandlingsutredning Östhammars kommun, Sandberg, Micael, 2006, SKB R

17 Behovsområde Mkr Bergsarbeten Diverse processystem/specialutrustning Konstruktionsmaterial Byggarbeten Elinstallationer VVS-installationer Detaljprojektering/teknisk konsulting Fordon och maskiner Markarbeten Hissar och traverser Kablage Inredningsvaror Tunga transporter (jord, berg, grus) Fastighetstjänster (bevakning, lokalvård mm Värmeanläggning Måleriarbeten Resor Förbrukningsvaror inkl elkraft IT-utrustning och support Administrativa tjänster Logi och förplägnad Personbilar 5-10

18 expansionsförmåga innebär att varor och tjänster för ca 1 miljard bör kunna upphandlas lokalt. Mest avgörande är upphandlingsformerna. Om arbetena bjuds ut på mindre entreprenader har de lokala företagen större chans att medverka än om endast några få stora entreprenader bjuds ut. Det som krävs av företagen är större samverkan dem emellan och förbättrade kvalitets- och miljörutiner. Det allmänna omdömet bland företagen beträffande slutförvarsprojektet är att det är bra för kommunen. De flesta företag är små, men många har en vilja att expandera. Flera företag har verksamheter inom mer än ett behovsområde. De flesta företagen saknar formaliserat kvalitets- och miljöarbete, men är intresserade av insatser för att stärka den egna kompetensen i dessa avseenden. Den största lokala kapaciteten finns inom byggarbeten, mat och logi, elinstallationer, personbilsförsäljning samt reseindustrin. Det finns intresse av strategisk samverkan för ökade möjligheter att vinna upphandlingar. Ingen bedömer att kompetensförsörjning kommer att medföra några problem, eftersom närområdet erbjuder betydande resurser. Källa: SKB R

19 Forsmark Utveckling av Stockholms lokala arbetsmarknad Utveckling av Stockholms lokala arb (Antal kommuner som ingår Början av 1990-talet (1 Sedan 1970-talet (27 Slutet av 1980-talet (2 Slutet av 1990-talet (5 Källa: NUTEK

20 Uppsalaregionen Uppsalaregionen är, sedan lång tid tillbaka, en av Sveriges snabbast växande regioner. I Uppsala län bor drygt människor, varav 60 % i Uppsala kommun. Befolkningen ökar konstant, vilket beror Befolkningsutveckling år Källa: NUTEK. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Kopparberg Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Procent 19

21 Gävle Älvkarleby Gävleborgs län Forsmark Tierp Östhammar Sala Heby Uppsala stmanlands län Norrtälje Knivsta Enköping Sigtuna Västerås Stockholms län Håbo UpplandsBro UpplandsVäsby Sollentuna Järfälla Eskilstuna Sundbyberg Solna Stockholm Strängnäs Huddinge Södermanlands län Södertälje

22 på inflyttningen till universiteten och den ökande integreringen med Stockholms län. De som flyttar ut (4 %) är i första hand studenter som är klara med sina studier. En stor befolkningsomsättning är ofta positivt för utvecklingen, eftersom nya tankar och idéer kommer till regionen. Pendlingen till och från länet är omfattande och förväntas fortsätta att öka i framtiden. Eftersom lönerna är högre i Stockholm än i övriga landet, innebär det att hushållsinkomsterna är högre i den del av Uppsala län som är integrerad med Stockholms län. De delar av länet som inte gränsar till Stockholms län integreras alltmer med Uppsala kommun. De största näringarna är hälsa och sjukvård (19 %), forskning och utveckling och utbildning (17 %) samt handel, transport och kommunikationer (16 %). I Uppsala kommun dominerar medicin- och läkemedelsbranschen och de två universiteten. I de övriga kommunerna är tillverkningsindustrin och landsbygdsnäringarna mer betydelsefulla. Arbetspendling år

23 Regionförbundet Uppsala län Länets åtta kommuner och Landstinget bildar tillsammans Regionförbundet Uppsala län. Vi arbetar för att regionen ska bli ännu bättre att leva och arbeta i och spännande att besöka. Fem områden är prioriterade: Att skapa attraktiva boendemiljöer och goda livsvillkor för invånarna Att stimulera ett livskraftigt och konkurrenskraftigt näringsliv Att utveckla relevant kompetens och vidareutbildning för arbetsmarknaden Att förbättra infrastrukturen och få en väl fungerande kollektivtrafik Att synliggöra Uppsala län nationellt och internationellt 22

24 Forsmark

25 Regionförbundet Uppsala läns roll är också att informera om slutförvarsprojektet, eftersom ett slutförvar kan komma att etableras i länet. Kontaktperson: Lucie Riad lucie.riad@regionuppsala.se 24

26