Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet 2020

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet 2020"

Transkript

1 Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet 2020 Statsrådets principbeslut X.X

2 Innehåll 1 Inledning 2. Strategins utgångspunkter och mål 3. Strategins tidshorisont 4. Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet Vision 4.2. Strategiska mål och åtgärder Mål 1 och därtill hörande åtgärder Mål 2 och därtill hörande åtgärder Mål 3 och därtill hörande åtgärder Mål 4 och därtill hörande åtgärder Mål 5 och därtill hörande åtgärder Mål 6 och därtill hörande åtgärder Mål 7 och därtill hörande åtgärder Bilaga 1. Beskrivning av nuläget 2

3 1. Inledning Jord- och skogsbruksministeriet började bereda en nationell lax- och havsöringsstrategi genom att tillsätta en bred arbetsgrupp. Anledningen till strategin var oron över statusen hos laxoch havsöringsbeståndet i Östersjön och också riksdagens konstaterande att det finns ett behov av en hållbar laxpolitik som skapar nationellt samförstånd. Strategin bidrar också till att genomföra regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering där det står följande: De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiske tryggas. Regeringen främjar en ökad konsumtion av inhemsk, kommersiellt fångad fisk. Regeringen förbinder sig till att arbeta för att skydda den naturligt förekommande havslaxen och för att trygga livskraftiga bestånd av naturligt förekommande havslax och öring särskilt i Torne älv och Simo älv. För att skydda ursprungliga och utrotningshotade bestånd av vandringsfiskar genomför regeringen den strategi för fiskvägar som utarbetats. Den nationella lax- och havsöringsstrategin 2020 för Östersjöområdet ska tillämpas i myndigheternas verksamhet. Huvudansvaret för att införa strategin ligger hos jord- och skogsbruksministeriet. Ministeriet samarbetar med övriga ministerier. Strategin styr den regionala fiskeriförvaltningens verksamhet, men har genom resultatstyrningen och samarbets- och finansieringsverksamheten också effekter för verksamheten hos flera andra instanser. Strategin utökar myndighetsverksamhetens effekter och transparens. 2. Strategins utgångspunkter och mål Tidigare har laxen förökat sig i ca hundra av Östersjöälvarna, men nuförtiden sker förökningen endast i ca 40 älvar främst på grund av kraftverkbygget och andra miljöförändringar samt föroreningar. I Finland har antalet laxens förökningsälvar minskat till en tiondedel sedan 1800-talet och numera förekommer ursprungliga laxbestånd endast i Torne älv och Simo älv. Möjligheter till naturlig förökning har bevarats i en del av de tidigare laxälvarna. I dessa älvar sker en viss förökning av odlad och utplanterad lax. Produktionen av vandringsyngel i de laxälvar som mynnar ut i Bottenviken har blivit nästan tio gånger större sedan 1990-talet, men det finns stora skillnader i produktionen mellan Östersjöns olika laxälvar. Laxfisket koncentrerades på älvar och älvmynningar ända fram till 1900-talet. Laxfisket har varit av väsentlig betydelse för utkomsten av älvdalarnas befolkning. Av de ca 60 ursprungliga havsöringsbestånden i de finska Östersjöälvarna finns det kvar 12 bestånd som bedöms vara ursprungliga. Vidare finns det flyttade eller blandade havsöringsbestånd i åtta älvar. Det finns flera tidigare havsöringsälvar i Finland där det är möjligt att utplantera havsöringar. Havsöringar har utplanterats i flera kustälvar och -bäckar, men det är ännu inte säkert att naturlig yngelproduktion kommer att stabiliseras i dessa. Man har försökt förbättra statusen hos havsöringsbestånden genom att restaurera forsar och bygga fiskvägar samt genom fiskereglering och effektivisering av vattenskyddet, men trots åtgärderna är statusen fortfarande svag. Bland Östersjöländerna är statusen hos havsöringsbestånden den svagaste i Finland. Skyddet och utnyttjandet av lax- och havsöringsbestånden kan ses från flera olika utgångspunkter. Till förvaltning av stammarna hör många olika aspekter som man måste ta hänsyn till när man arbetar fram strategin. Lax- och speciellt havsöringsbestånden är förknippade med viktiga frågor om skydd. Bevarandet och vitaliteten av bestånden och de ekosystemtjänster som de producerar är värdefulla i sig. Enligt 3

4 hotbedömning av arterna i Finland (2010) har havsöringsbestånden klassificerats som akut hotade och Östersjöns laxbestånd som sårbara. Statusen kan variera stort hos enstaka bestånd. Ett ekonomiskt utnyttjande av arterna skapar värdekedjor främst på två sätt. Fångsten kan utnyttjas genom fiskerinäringen i direktförsäljning, detaljhandel eller på restauranger, antingen som färsk eller i förädlad form. Den andra värdekedjan härstammar från fritidsfisket och de tjänster och produkter som lax- och havsöringsfiskare anskaffar i samband med fritidsfisket. Till båda värdekedjorna hör multiplikationseffekter, t.ex. reparation av fartyg, anskaffning av utrustning eller anskaffning av tjänster från andra aktörer. Fångsten används på mycket olika sätt i dessa två huvudsakliga värdekedjor och i de olika delarna av fiskarnas vandringsområde, vilket kan leda till ökade motstridigheter och göra det svårt att jämföra användningssätten och fiskeregleringen. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har under senare år uttryckt oro över tillståndet för de kvarvarande vildlaxbestånden i Östersjön. Enligt ICES är t.ex. fisket efter blandade laxbestånd ett problem. Även Östersjökommissionen (HELCOM) har fäst vikt vid den delvis svaga statusen hos Östersjöns vildlaxbestånd. Europeiska kommissionen ger sitt årliga förslag till fiskemöjligheter i Östersjön (inklusive de totala tillåtna fångstmängderna för lax). Rådet fastställer kvoten genom förordning. Finlands ståndpunkt till Europeiska kommissionens förslag bearbetas i statsrådets EU-sektion för fiske (EU 17), EUministerutskottet och riksdagen. Vidare har Europeiska kommissionen gett sitt förslag till en förordning om upprättande av en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön och det fiske som utnyttjar det. Planförslaget behandlas som bäst i rådet och Europaparlamentet. Förslaget har beröringspunkter med den nationella laxpolitiken. Det finns även beröringspunkter med EU:s habitatdirektiv, ramdirektiv för vatten och ramdirektiv om en marin strategi. Förutom det naturliga beståndet utplanteras rikligt av lax och havsöring i havet och älvarna. En stor del av utplanteringarna sker i enlighet med de fiskevårdsskyldigheter i vattenförvaltnings- och miljötillståndsbesluten som syftar till att minska och kompensera för de skador för fiskare och fiskebestånd som vattenbygget orsakar. Fiskevårdsskyldigheterna kan även röra fiskvägar och andra restaureringar av fiskbeståndens livsmiljöer. Dessa har behandlats närmare i statsrådets principbeslut om en nationell fiskvägsstrategi som godkändes Fiskereglerna för lax och havsöring ska ta hänsyn till behoven som gäller såväl utnyttjandet som skyddet. Fisket efter lax- och havsöringsbestånd som rör sig i stora områden riktas ofta samtidigt till flera både vilda och odlade bestånd. Frågan om hur bestånden ska utnyttjas rör många olika fiskargruppers intressen, vilket medför utmaningar och konflikter när det gäller fångstmängden och platser. För laxfisket har det utvecklats många olika globala regleringssystem. Målet med arbetet med lax- och havsöringsstrategin har varit att sammanjämka dessa olika perspektiv och därmed kunna ställa upp mål för användning och förvaltning av Finlands lax- och havsöringsbestånd och principer som stödjer dessa. Strategin beskriver förslag som bygger på arbetsgruppsarbetet och som medlemmarna i strategiarbetsgruppen har kunnat förbinda sig till. Strategins vision beskriver målet och de strategiska målen som gäller lax- och havsöringsbeståndens livskraft, hur fisket ska ordnas, helhetsanalys av laxfisket i Östersjön, beslutsprocessen i samband med fiskeregleringen, fiskeövervakningen samt forskningen av lax- och havsöringsbestånden. I arbetet har man beaktat statsrådets fiskvägsstrategi och anpassat laxstrategin till dess riktlinjer. 4

5 För att sammanjämka de olika perspektiven har strategin tagits fram av en bred arbetsgrupp. Därtill har man anlitat andra experter. Experternas bidrag har handlat om laxens och havsöringens biologi samt om fiskereglering och utnyttjande av lax och havsöring ur ett ekonomiskt perspektiv och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Man har arbetat fram en nulägesanalys av laxbeståndens tillstånd, regleringssystemen för laxen och betydelsen av tillvaratagandet av laxen. 3. Strategins tidshorisont Den nationella lax- och havsöringsstrategin för Östersjöområdet omfattar en tidsperiod fram till år Med tanke på laxens biologi motsvarar tidshorisonten laxens genomsnittliga livscykel från ett yngel i älven via födoområden tillbaka till älven för att leka. Inom tidshorisonten är det möjligt att genomföra förändringar och bedöma konsekvenserna när det gäller t.ex. fångstmetoder. Effekterna av uppfyllda produktionsmål kan däremot ses först senare när de förändringar som påverkar smoltproduktionen blir synliga i form av fångst. En del av åtgärderna kan genomföras strax efter att strategin är färdig, medan andra åtgärder kräver närmare planering. Målet har varit att inom denna tidshorisont dela in åtgärderna i snabbt genomförbara åtgärder och åtgärder som sträcker sig över hela strategiperioden. 4. Nationell lax- och havsöringsstrategi för Östersjöområdet Vision Lax- och havsöringsstrategins vision (målbild) 2020 Livskraftiga lax- och havsöringsbestånd förökar sig i de finska älvarna och återetableras till potentiella och utbyggda älvar och bäckar så att beståndens genetiska variation stärks på längre sikt. Östersjöns lax- och havsöringsbestånd utnyttjas på ett hållbart sätt och mängden lax och havsöring som kommer till de finska havsområdena och älvarna ökar. Förutsättningarna för yrkesmässigt laxfiske, fritidsfiske och fisketurism i de finska havsområdena och älvarna är goda Strategiska mål och åtgärder Mål 1 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 1 De lax- och havsöringsbestånd som förökar sig i naturen i Finland blir livskraftiga och upprätthåller mångfalden. Målen för smoltproduktion och lekbestånd i varje älv har specificerats och dessa används som grund för fiskeregleringen. Åtgärder i anslutning till målet Minimimålet för smoltproduktionen i Torne älv och Simo älv är 80 % med en risknivå på 25 %. Det motsvarande målet för lekbestånden bestäms enligt antalet laxar. Uppnåendet av målen analyseras utifrån ett glidande medelvärde under fyra 5

6 år i följd. Finland har målet att påverka laxplanen så att målet för smoltproduktionen på EU-nivån ska bli 80 %. För utbyggda och potentiella älvar med vilda lax- och öringbestånd uppställs mål som gäller smoltproduktion och mängden lekfiskar och som ska bidra till ökad naturlig produktion. Uppnåendet av målen analyseras utifrån ett glidande medelvärde under fyra år i följd. Under 2015 ska det utarbetas åtgärdsprogram för att återhämta den vilda laxen i Simo älv och det utplanterade Nevalaxbeståndet i Kymmene älv. Styrningen av fisket på Simo älvs laxbestånd genomförs som en helhet med beaktande av både havs- och älvsfiske. Behovet av åtgärdsprogram för andra utbyggda och potentiella laxälvar ses över under åren med beaktande av införandet av fiskvägsstrategin och utvecklingen av vandringsvägar och livsmiljöer. För de ursprungliga havsöringsbestånden utarbetas återhämtningsplaner senast före år För andra havsöringsbestånd utarbetas förvaltningsplaner före år Mål 2 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 2 Genom regleringen av fisket säkerställs ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart fiske efter lax- och havsöringsbestånd. Regleringen grundar sig på den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och annan information som är väsentlig med tanke på hållbart fiske samt försiktighetsansatsen. Åtgärder i anslutning till målet Lax Finland ska arbeta för att EU:s och nationella beslut om lax och havsöring ska beakta vetenskapliga och andra råd samt osäkerhetsfaktorerna förknippade med dem och den tillämpliga fiskelagstiftningen inklusive försiktighetsansatsen. I samband med reformen av laxförordningen ska Finland ta i bruk fiskarvisa laxkvoter som inte går att överföra, märkning av laxfångster och ett övervakningssystem som bygger på dessa. De laxkvoter som EU har fastställt för Finland delas mellan yrkesfiskarna enligt objektiva kriterier. Principerna för kvotfördelningen kommer under år 2014 att behandlas av den nedan nämnda uppföljningsgruppen. Redskaps- och fångstmängder kan begränsas tidsmässigt och områdesvist för att jämna ut fångsten och fördela fisket över hela fiskesäsongen. Laxförordningen reformeras så att den kompletterar övergången till fiskarvisa kvoter, höjer värdet av yrkesfiskarnas fångster och säkerställer laxbeståndens mångfald samt fritidsfisket och fisketurismen genom att fördela fisket över hela 6

7 fiskesäsongen. Reformen ska beakta en minskning av det icke selektiva fisket efter blandbestånd. Innan de fiskarvisa kvoterna införs ska det tas fram en utredning av möjligheterna och förutsättningarna att omorganisera det s.k. terminalfisket. Endast yrkesfiskare i grupp 1 får använda storryssjor för fångst av lax och öring. Under 2015 görs en utredning av drivrevsfiskets betydelse för de olika fiskargrupperna samt effekterna och behovet av begränsningen av drivrevsfisket med tanke på fiskbeståndens hållbarhet i Bottniska viken och Finska viken. De nödvändiga åtgärderna kommer att utvärderas på basis av utredningen. På Torne älv identifieras behoven inom såväl de traditionella formerna av fisket, som fritidsfisket och fisketurismen. I älvområdena införs tillståndsvisa säsongkvoter och en skyldighet att inlämna fångstuppgifter eller andra motsvarande reformer som stödjer ett hållbart fiske. För fritidsfiskare i havsområdet upprätthålls fångstbegränsningarna; regeln om en lax per fiskare och dag ska utvidgas att omfatta hela havsområdet och användningen av nät ska begränsas. Fiskedödligheten av de för förökningen värdefulla stora laxhonorna ska minskas även i älvområdena. Fettfenan på alla laxar som utplanteras när de är ett år gamla eller äldre ska klippas bort (förutom utplanteringar som görs för att återhämta eller återetablera) från år 2016 framåt, på frivillig väg redan år 2015 om möjligt. En selektiv användning av fenklippta laxar ska främjas från år En bedömning av eventuella behov att ändra laxfisket tas fram efter att Lapplands universitet blir färdig med utredningen av laxfiskerättigheterna. Havsöring Fettfenan på alla havsöringar som utplanteras när de är ett år gamla eller äldre ska klippas bort (förutom utplanteringar som görs för att återhämta eller återetablera) från år 2016 framåt, på frivillig väg redan år 2015 om möjligt. I havs- och älvområdet i Finska viken ska alla havsöringar med fettfena släppas fria från år 2015 och i andra områden från år Riktat fiske efter havsöring ska förbjudas. Riktat handredskapsfiske efter havsöring ska dock tillåtas i områden där de havsöringar som är utplanterade i Finland är fenklippta och där havsöringar med fettfena måste släppas fria. Handredskapsfisket efter havsöring tillåts i havsområdet endast med beten som har antingen högst en trekrok utan hulling eller två enkelkrokar utan hulling. Minimimåttet för havsöringen är 60 cm. I havsområdet är användningen av nät tillverkade av över 0,20 mm tjock tråd (monofilament) samt nät av tvinnad tråd eller av starkt fibermaterial förbjuden närmare än 50 meter från stranden under tiden och

8 Lax och havsöring Nätfisket förbjuds under öringens och laxens höstfredning i de älvar som mynnar ut i havet och som laxen eller havsöringen stiger upp i. Bestämmelserna om fiskleder ska bli effektivare i den nya lagen om fiske. Betydelsen och effekterna av förbudet mot nätfiske i mynningsområdena under vandringsfiskarnas stigning utreds i samband med de kommande förvaltnings- eller återhämtningsplanerna. Vadning i samband med fisket är förbjuden på grusbottnar i lax- och havsöringsälvar och bäckar under tiden Samernas rätt till laxfiske i älvar som mynnar ut i Östersjön i samernas hembygdsområde utreds Mål 3 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 3 Laxfisket i Östersjön ska granskas som en helhet (EU-nivå, nationell nivå, regional nivå). Åtgärder i anslutning till målet Finland strävar att nå samförstånd med kommissionen och de andra EUmedlemsstaterna runt Östersjön om TAC:n för laxen i centrala Östersjön och Bottniska viken så att TAC:n är så nära ICES vetenskapliga råd som möjligt. Finland förutsätter att kommissionen och medlemsländerna ser till att det inte sker något olagligt laxfiske på Östersjön. Om sådant verifieras, ska det omedelbart och helt och hållet elimineras. Verifierade olagliga laxfångster ska i enlighet med artikel 105 i EU:s förordning 1224/2009 om fiskekontroller dras av från den berörda medlemsstatens fiskekvoter. Finlands mål är att arbeta för att regleringen av fisket i älvområdena, förutom Torne-Muonio älv (gränsälvsöverenskommelsen) hålls inom det nationella beslutsfattandet. Finland har målet att Europeiska kommissionen ber ICES ge rekommendationer om åtgärder för regleringen av riktat fiske som gäller återhämtning av svaga laxbestånd. Finlands mål är att i mån av möjlighet med Sverige och Estland komma överens om enhetliga nationella regleringssystem för laxfisket. Finland har målet att tillsammans med Sverige påverka förslaget till en förvaltningsplan för Östersjöns laxbestånd så att planen ska bidra till att uppnå målen i den nationella lax- och havsöringsstrategin. 8

9 Finland ska arbeta för att minska det icke selektiva fisket efter blandbestånd till exempel genom att begränsa drivrevsfiske och trolling i centrala Östersjön. Man utreder åtgärderna som hör till utkastförbudet för lax och havsöring och deltar aktivt i beslutsprocessen Mål 4 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 4 Fiskeregleringen är en långsiktig process. Beslutsprocessen är öppen, transparent, engagerande och icke-diskriminerande. Åtgärder i anslutning till målet Finland har målet att förvaltningen av lax- och havsöringsbestånden och regleringen av fisket grundas på fleråriga planer både på den nationella nivån och på EU-nivån. Man strävar till att Finlands ståndpunkt om Östersjöns laxkvoter är färdig så fort som möjligt och att den kan presenteras i ett tidigt skede t.ex. i BALTFISHsamarbetet och rådets arbetsgrupper. Jord- och skogsbruksministeriet ber årligen utlåtanden om ICES vetenskapliga råd om laxen samt om Europeiska kommissionens förslag till kvoter som gäller Östersjöns fiskbestånd. Förslagen till kvoter för Östersjöns fiskbeständ behandlas i den breda sammansättningen för statsrådets EU-sektion för fiske (EU 17) och sänds till riksdagen för behandling i form av en statsrådets skrivelse Mål 5 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 5 Tillräcklig fiskeövervakning gör systemet trovärdigt och bidrar till en effektiv tillämpning. Åtgärder i anslutning till målet Resurserna för fiskeövervakning säkerställs och tillräckliga övervakningsåtgärder riktas till fisket efter lax och havsöring i havet och älvar. På EU-nivån samarbetar Finland med Sverige och Estland för att effektivisera fiskeövervakningen av lax och havsöring i havs- och älvområdena. 9

10 För olagliga lax- och havsöringsfångster fastställs ett sanktionsvärde. Lagändringar om sanktionsvärdet bereds i samarbete med justitieministeriet. Målet är att ändringarna ska träda i kraft år Mål 6 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 6 Lax- och havsöringsbeståndens viktiga livsmiljöer och vandringsvägar skyddas och restaureras. Genom dessa åtgärder flyttas fokus från utplanteringar till fiskarnas naturliga livscykel. Åtgärder i anslutning till målet Större vikt fästs vid restaurering av livsmiljöer. Resurserna fördelas så att de också bidrar till att genomföra fiskvägsstrategin. ERUF-medel avsätts för att genomföra fiskvägsstrategin och EHFF-medel för att planera fiskvägar under finansieringsperioden Att återställa och upprätthålla fiskarnas naturliga livscykel ska ingå i den nya lagen om fiske och vattenlagen som eventuellt förnyas samt i vattenbyggnadsprojekt. Grunderna för ålägganden för utplanteringar revideras utifrån uppgifterna om produktionspotentialen och annan aktuell vetenskaplig information. Vid behov kan kraven ändras till att gälla återställnings- och restaureringsåtgärder eller åtgärder som underlättar fiskens vandring Mål 7 och därtill hörande åtgärder Strategiskt mål 7 Uppföljningen och forskningen av lax- och havsöringsbestånden och fisket ger aktuell och användbar information som kan användas vid beslutsfattandet. Information om fångster och fisket fås också av fiskare. Medvetenheten om de olika sätten att använda lax och havsöring har ökat bland de olika fiskargrupperna och det råder samförstånd om sättet att utnyttja fiskbestånden. Åtgärder i anslutning till målet Till naturresurscentrets centrala uppgifter inkluderas bedömningen och uppföljningen av fiskbeståndens tillstånd, storlek och fångst (inklusive vandringsfiskbestånd och den genetiska variationen) samt forskningen kring fisket så att det stöder beslutsfattandet om förvaltningen och ett hållbar utnyttjande av fiskbestånden. Information om fisket efter lax och havsöring, om fångsterna och observationer om fiskbeståndens status samlas in från kommersiella fiskare och fritidsfiskare (inklusive tävlingar). 10

11 De socioekonomiska effekterna av fisket efter lax och havsöring och hela värdekedjan undersöks. Forsknings- och uppföljningssamarbete med Sverige och andra Östersjöländer och EU-medlemsstater inleds speciellt inom ICES så att man får jämförbar information att basera beslut på och följa upp besluten med. Sälars och storskarvars inverkan på laxdödligheten samt eventuella åtgärder för att lösa de problem och konflikter som dessa orsakar för kustfisket efter lax utreds. Vidare utreds sälarnas bifångstdödlighet i samband med laxfisket. Man arbetar för att förbättra tillgången till EU-medlemsstaternas och Europeiska kommissionens uppföljnings- och kontrollrapporter och för att öka transparensen. Det tillsätts en bred uppföljningsgrupp för lax- och havsöringsstrategin och fiskvägsstrategin. Uppföljningsgruppen ska upprätthålla dialog med förvaltningen, forskningen och intressentgrupperna om laxpolitiken och följer upp genomförandet av strategierna. Man informerar effektivt om lax- och havsöringsbeståndens tillstånd samt lax- och havsöringsfisket. 11

12 Bilaga Sammanfattning av den förberedande utredningen för strategin Lax Tidigare har laxen förökat sig i ca hundra av Östersjöälvarna, men nuförtiden sker förökningen i endast ca 40 älvar främst på grund av kraftverkbygget och andra miljöförändringar samt föroreningar. I Finland har antalet älvar där laxen förökar sig minskat till en tiondedel sedan talet och numera finns ursprungliga laxbestånd kvar endast i Torne älv och Simo älv. En naturlig förökning är möjlig i vissa gamla laxälvar. I dessa älvar sker en viss förökning av odlad och utplanterad lax. Laxen leker på hösten och rommen kläcks i början av sommaren. Laxynglen stannar i älven i några år innan de vandrar ut i havet för att äta. Laxyngel börjar vandringen på försommaren när de är ca 15 cm långa. Största delen av laxynglen simmar till södra Östersjön under de första månaderna av vandringen. Laxen växer fort i havet och når sin fångststorlek under sitt andra år i havet. Laxens könsmognad är individuell: en del vandrar tillbaka till hemälven för att leka redan efter ett år när de väger 1-2 kilo, medan andra stannar i havet i upp till fyra år och vandrar för att leka först när de väger kilo. En mindre del av fiskarna leker flera gånger. Lekvandringen från södra Östersjön börjar tidigt på våren och laxarna kommer till hemälven (eller utplanteringsplatsen) i juni-augusti. Lekvandringens omfattning påverkas av det totala antalet laxar som vandrat ut i havet för att äta samt av omfattningen av djuphavsfisket före lekvandringen. Lekvandringens omfattning och tidpunkt beror också delvis på naturförhållandena: efter en kall vinter sker lekvandringen senare och den är inte heller lika livlig som efter en varm vinter. Produktionen av vandringsyngel i de laxälvar som mynnar ut i Bottenviken har blivit nästan tio gånger större sedan 1990-talet, men det finns stora skillnader i produktionen mellan Östersjöns olika laxälvar. Flera av de ursprungliga naturliga fiskbestånden i Bottenviken, inklusive Torne älvs laxbestånd, är nära den minimistorlek som möjliggör långsiktig återhämtning och långsiktigt skydd. Statusen hos laxbeståendet i Simo älv är svagare än hos laxbeståndet i Torne älv. Försök att återföra lax till flera älvar har gjorts, men laxens naturliga förökning är svag. Förutom de finska laxbestånden lekvandrar även svenska och i mindre grad också estniska och ryska laxbestånd i de finska kustområdena. En del av dessa är vilda bestånd med sämre status än hos laxbestånden i Simo och Torne älvar, och en del är bestånd som man försöker återställa. Den naturliga förökningen i Östersjöns älvar ger ca tre miljoner vandringsyngel som vandrar ut i havet för att äta. Torne älv producerar ca hälften av dessa och Simo och Kymmene älvar knappa två procent. Ungefär 90 procent av de vilda ynglen kommer från älvar som mynnar ut i Bottenviken. I Östersjöområdet utplanteras årligen 4-5 miljoner vandringsyngel från fiskodlingar, Finlands andel är ca 1,5 miljoner. Två tredjedelar av ynglen planteras ut i Bottenvikenområdet. Antalet utplanteringar av lax har varit relativt stabilt, men på grund av ökningen i den naturliga produktionen har det totala antalet vandringsyngel i Östersjön ökat. De olika naturliga bestånden tål fisket på olika sätt. De svagaste bestånden samt bestånd som man försöker återställa tål fisket betydligt sämre än de starkaste bestånden. Skillnaderna orsakas i huvudsak av att älvarnas kvalitet som förökningsmiljö varierar. Laxar från olika bestånd lever i hög grad i samma havsmiljö. Havsmiljöns eutrofiering, dåliga syresituation, sänkta salthalten och ökade 12

13 temperatur samt de förändringar i hela havsekosystemet som under de senaste decennierna har skett till följd av dessa har för det mesta varit skadliga för laxen. Återhämtningen av vilda laxbestånd har blivit långsammare på grund av att dödligheten har ökat i början av havsvandringen (s.k. postsmoltdödlighet). Dödligheten ökade nästan fyrdubbelt från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet, men har minskat därefter. En hög dödlighet minskar fångsten av vilda bestånd eftersom fisket ska anpassas enligt laxbeståndens produktivitet. För att säkerställa förökningen ska finnas tillräckligt med laxar för lek även när antalet laxar som klarar det första skedet av havsvandringen minskar. Även fångsten av utplanterade fiskar varit liten på grund av den stora postsmoltdödligheten. Den rapporterade laxfångsten i Östersjön har minskat från 4-5 miljoner kg i början av 1990-talet till ca en miljon kg. År 2012 var Finlands andel av den totala fångsten ca en tredjedel. Minskningen av fångsterna orsakas främst av laxens ökade dödlighet och det minskade fisket. Den stora gråsälspopulationen försvårar havsfisket och minskar laxfångster genom skador på redskap, förstörda fångster och gråsälens jakt efter lax. Förbudet mot användningen av drivgarn i Östersjön trädde i kraft vid ingången av Förbudet tillsammans med de beslut att upphöra med djuphavsfiske som Sverige och Finland har nyligen fattat har ytterligare minskat djuphavsfisket trots att fisket med drivgarn ökade under 2-3 år efter förbudet mot drivgarn. På grund av dessa ändringar har fokusen flyttats från det öppna havet till kustområden och älvar när det gäller fisket och fångsterna. Djuphavsfiskets andel av fångsten från Östersjön var över hälften ända fram till senare delen av 2000-talet. Efter 2007 har kustfiskets andel av fångsten varit störst. Laxens andel i såväl yrkesfisket som i fritidsfisket är av mindre betydelse och inkomsterna från laxfisket är blygsamma. Laxen är dock av stor vikt för de fiskare och företag som specialiserat sig på laxfisket. Laxen är också av regionalekonomisk betydelse. För människan har laxen dock också andra värden än ekonomiska. De ekosystemtjänsterna som förknippas med laxen innebär, förutom yrkesfiskarnas fångster, även upplevelser och erfarenheter som fritidsfisket ger. Laxen är en viktig del av kulturen vid kusten och älvsområdena samt av befolkningens identitet och välbefinnande. Laxen hör till de ursprungliga och naturliga arterna i älvarna och Östersjön. Att det inte längre finns lax i de gamla förökningsälvarna påverkar älvarnas ekosystem. Flera länder har utarbetat nationella strategier för förvaltning av laxbestånden. Strategierna innehåller mål för att förvalta, bevara, använda och reglera laxbestånden. Till stöd av beslutsfattandet använder man s.k. biologiska referensnivåer som indikerar laxbeståndets status. Betydelsen av de socioekonomiska målen tillsammans med de biologiska har identifierats i en allt högre grad. Regleringen av laxfisket varierar stort beroende på de olika ländernas säregenskaper. Den allmänna tendensen har varit att minska eller upphöra med havsfisket, i synnerhet djuphavsfisket, vilket leder till att uppdaterad reglering behövs då endast i älvsområdena och de kustområden där laxfisket är tillåtet. Målet är att uppnå ett s.k. beståndsanpassat fiske som tar bättre hänsyn till såväl varje laxbeståndets status som produktionsförmåga vid regleringen. I området för Nordatlanten har man på förhand överenskommit om regleringsåtgärder som utförs enligt beståndens aktuella status. Regleringsbesluten grundar sig på vetenskapliga bedömningar av beståndens status och åtgärdernas effekter som görs både i form av internationellt samarbete och nationella bedömningar. De internationella bedömningarna av Östersjölaxen utförs av Internationella havsforskningsrådet (ICES) på uppdrag av Europeiska kommissionen. För laxbestånden i Östersjön finns inte några förvaltningsmål, men en flerårig plan för förvaltning av laxbestånden i Östersjön genomgår en politisk behandling som bäst. 13

14 Öring Av de ursprungliga ca 60 havsöringsbestånden i de finska älvarna som mynnar ut i Östersjön finns det kvar 12 vilda bestånd som bedöms vara ursprungliga. Vidare finns det flyttade eller blandade havsöringsbestånd i åtta älvar. Det finns flera gamla havsöringsälvar i Finland där det är möjligt att utplantera havsöringar. Havsöringar har utplanterats i flera kustälvar och -bäckar, men det är ännu inte säkert att naturlig yngelproduktion kommer att etablera sig i dessa. Man har försökt förbättra statusen hos havsöringsbestånden genom att restaurera forsar och bygga fiskvägar samt genom fiskereglering och effektivisering av vattenskyddet, men trots åtgärderna är statusen fortfarande svag. Statusen hos Finlands havsöringsbestånd är det svagaste av Östersjöländerna. Havsöringen leker på hösten i forsande vatten. Ynglen kläcks på våren och växer i älven under några år. När ynglen är ca cm stora, blir de vandringsyngel, dvs. smolt och vandrar ut i havet på våren för att äta. Havsöringen vandrar oftast nära kusten i havsområden som ligger nära förökningsälven (eller utplanteringsplatsen). Havsöringen växer fort i havet, och honorna blir vanligen könsmogna efter tre år i havet när de är cm långa. Leköringar stiger i älvar under hela den tiden det är öppet vatten. Havsöringar kan leka under flera påföljande höstar. Genom naturligt urval har havsöringsbestånden anpassat sig till de lokala omständigheterna i olika vattendrag och utvecklat sig till genetiskt unika populationer. I Östersjöområdet utplanteras årligen 3-4 miljoner vandringsyngel av vilka har Finlands andel under de senaste åren varit ca 0,9 miljoner. Cirka hälften av de finska utplanteringarna har skett i Bottniska viken, ca 20 procent i Skärgårdshavet och ca 30 procent i Finska viken. Största delen av de finska utplanteringarna är skyldighetsutplanteringar genomförda av kraftverk och industrier. I fiskeändamål genomförs utplanteringar även med hjälp av medel från delägarlag och fiskargillen. I älvar med vilda havsöringsbestånd planteras öringsyngel med statliga medel för att stärka och återställa yngelproduktionen. Sedan början av 1990-talet har allt fler havsöringsyngel dött i början av havsvandringen (under det s.k. postsmoltskedet) i de finska kustområdena. Till exempel i Bottenviken och Finska viken har fångsten av utplanterad havsöring utgående från återlämnade Carlin-märken minskat från ca 8-12 procent i början av 1990-talet till under fem procent. Kustnära havsområden har eutrofierats och havsvattnets salthalt har sänkts, vilket igen har utvidgat mörtfiskarnas förökningsområden och - förutsättningar. Sammansättningen och förekomsten av plankton och fiskarter i kustvatten har förändrats, vilket har minskat vandringsynglens föda i havet. Antalet sälar och storkarvar i havsområdena har ökat. I havet vandrar havsöringen på ett relativt kort avstånd från mynningsområdet. Om det finns gott om sälar i området, fångar sälar mer havsöringar än laxar. Postsmoltdödligheten och dess variation har avgörande betydelse för fångstdimensioneringen enligt principerna för hållbart fiske. För att de vilda bestånden ska kunna överleva, krävs det att ett tillräckligt antal moderfiskar kommer upp till lekområdet. Om allt fler fisar dör i havet, ska fångstmängderna minskas på motsvarande sätt så att minimigränsen för lekbestånden inte underskrids. På 2000-talet har havsöringsfångsterna i hela Östersjöområdet minskat från ca ton år 2000 till ca 400 ton år Havsöringsfångsterna i Bottniska viken har minskat på motsvarande sätt från 260 ton till 150 ton och på Finska viken från 69 ton till 33 ton. Under senare år har ca 60 procent av den totala fångsten från Östersjön kommit från kustfisket och 15 procent från djuphavsfisket. År 2012 var fångsten från älvarna ca 84 ton, av vilket Finlands andel var 15 ton. I Finland har den största älvsfångsten kommit från Torne älv, där den genomsnittliga fångsten på den finska sidan har under de senaste tio åren varit kg per år. År 1990 uppgick de finska kommersiella fiskarnas 14

15 havsöringsfångster till över 350 ton, år 2000 till drygt 100 ton och år 2012 till 54 ton. Fritidsfiskarnas totala fångster har oftast varit ca tre gånger större än yrkesfiskarnas, men år 2010 var fångsterna i stort sett lika stora. De kommersiella fiskarnas havsöringsfångster är till största delen av bifångster som fås vid fisket efter andra arter. Fritidsfiskarnas fångster inkluderar även fångster från riktat havsöringsfiske. Den absolut största delen av Finlands havsöringsfångster består av uppväxta vandringsyngel och endast knappa 10 procent av naturligt uppväxta yngel. En av de viktigaste orsakerna till att de vilda havsöringsbestånden har försvagats är överfisket i havsområdena. Enligt märkningsresultaten fångas procent av havsöringen i havet och endast 5-10 procent i älvar. Detta tyder på att väldigt få havsöringar återvänder från havet för att leka. Antalet moderfiskar i kustälvarna räcker för närvarande inte till att säkra en hållbar naturlig yngelproduktion. Största delen av havsöringsfångsterna fås som bifångst i samband med nätfisket efter andra arter, främst sik, gös och abborre, med tätmaskade nät (knutavstånd 45 mm). Cirka hälften av de återlämnade Carlin-märkena är från öringar som levt sitt första år i havet. Dessa öringar är mindre än havsöringens nuvarande minimimått (50 cm). Som följd till detta går största delen av havsöringens tillväxtpotential förlorad. Inom fritidsfisket har spöfisket efter havsöring blivit betydligt vanligare under de senaste decennierna speciellt i Finska viken och i Skärgårdshavet. För att skydda havsöringsbestånden har Internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderat större knutavstånd i nät och mindre fiskeansträngningar vid den finska kusten, större minimimått för havsöring än dagens 50 cm, fredning av älvmynningar och införande av tidsmässiga, regionala och tekniska åtgärder för regleringen av fisket. Bortklippning av fettfena på utplanterade havsöringar samt selektivt fiske gör skyddet av vilda fiskarter möjligt, men tillåter fisket efter de utplanterade fiskar som är avsedda att fiskas. Nätens knutavstånd måste ökas för att havsöringens fångststorlek ska öka. Fiskvägarna i älvmynningar ska vidgas för att förbättra skyddet av stigande fiskar. I älvområden kan fisket efter havsöring minskas t.ex. med förbud mot nätfiske, kortare fiskesäsonger, dagliga fångstkvoter för handredskapsfiske samt användning av krokar utan hulling. Det är motiverat att totalfreda havsöringen i älvar där statusen hos det vilda beståndet är särskilt svagt. Förutom fiskereglering behöver man också restaurera rensade forsar i havsöringsälvarna, bortskaffa vandringshinder och utföra vattenskyddsåtgärder. Vidare ska tillståndet av havsmiljön göras gynnsammare för öringen t.ex. genom att stoppa och vända utvecklingen av eutrofieringen. Författningsgrunden för regleringen av laxfiske Fiskeregleringen i Finland grundar sig på 1 i lagen om fiske (582/1982): "Vid bedrivande av fiske bör största möjliga bestående produktivitet hos vattenområdena eftersträvas. I synnerhet bör det sörjas för att fiskbeståndet utnyttjas rationellt och med beaktande av fiskeriekonomiska synpunkter samt dragas försorg om vården och ökningen av fiskbeståndet. Härvid bör sådana åtgärder undvikas som kan inverka skadligt eller menligt på naturen och dess jämvikt." Vidare bygger den nationella regleringen på den EU-lagstiftning som är direkt bindande och tillämplig i Finland samt på EU:s mål att utnyttja fiskbestånden på nivån för maximalt hållbart uttag (MSY). På den nationella nivån regleras laxfisket genom statsrådets förordning 190/2008 om begränsningar av laxfisket i Bottniska viken och Simo älv. Gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige (RP 264/2009, FördrS 91/2010) och den därmed sammanhängande fiskestadgan och de förordningar som utfärdats på basis av överenskommelsen (436/2011, 204/2012 och 313/2013) reglerar laxfisket i Torne älv och Muonio älv samt i havsområdet utanför Torne älvs mynning. 15

16 Ytterligare har jord- och skogsbruksministeriet utfärdat en förordning om laxfiske på Östersjöns centralbassäng (1471/2011). Det finns också några domstolsbeslut om lax- och havsöringsfisket som gällt t.ex. kompensationer för skador som uppkommit i samband med uppdämning av älvar, bl.a. vattenöverdomstolens beslut , 33/1982, fiskekompensationer för Kemi älvs huvudfåra. EU:s laxpolitik grundar sig på målen för den gemensamma fiskeripolitiken om att förvalta fiskbestånden enligt principen om maximalt hållbart uttag. EU:s viktigaste åtgärd för att reglera laxfisket är rådets årliga förordningar om den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för Östersjölaxen. Bestämmelser om laxfisket finns också i rådets förordning 2187/2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön. Förordningen innehåller en bestämmelse om förbudet mot användningen av drivgarn samt bestämmelser om sommarfredning av laxfiske, minsta landningsstorlekar och minsta maskstorlekar. Vidare har Europeiska kommissionen gett ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön och det fiske som utnyttjar det beståndet. Europaparlamentet och rådet behandlar förslaget som bäst. När den förslagna förordningen träder i kraft kommer den att utgöra ramen för EU:s laxpolitik. Skyddet av och fisket efter lax och havsöring berörs också av Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) av den 10 december 1982 och lagen om dess ikraftsättande (49/1996). 16

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017

Läs mer

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2016 COM(2016) 545 final 2016/0260 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om fiske I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om fiske (379/2015): 1 kap. Bestämmelser om fångsten 1 Fredade fiskarter och fiskbestånd Följande fiskar är

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)

Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016) 1 Jord och skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen 6.4.2016 Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016) Lagen om det

Läs mer

Norrbottens Kustfiskareförbund

Norrbottens Kustfiskareförbund Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar

Läs mer

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.3.2016 COM(2016) 123 final 2016/0068 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter SV SV MOTIVERING

Läs mer

Förvaltning av lax och öring

Förvaltning av lax och öring Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 11813/16 PECHE 296 FÖRSLAG från: inkom den: 30 augusti 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015 1 (31) Dnr: SLU.aqua. 215.5.5-41 215-2-16 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 215 Stefan Palm

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 EUROPAPARLAMENTET 1999 Fiskeriutskottet 2004 30 april 2003 PE 325.168/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 Förslag till betänkande (PE 325.168) Niels Busk Gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2014 COM(2014) 518 final 2014/0238 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 4 april 2008 Nr 187 191 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt

Läs mer

RP 103/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 november 2016.

RP 103/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 november 2016. Regeringens proposition till riksdagen om förslag till lagar om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik och om ändring av lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen

Läs mer

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

U 41/2014 rd. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo

U 41/2014 rd. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo U 41/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 7 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0386 (NLE) 15029/16 PECHE 457 FÖRSLAG från: inkom den: 7 december 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

- Politisk överenskommelse

- Politisk överenskommelse Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151012 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 22 oktober 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förslag till rådets förordning om

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP 1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:2

Policy Brief Nummer 2014:2 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön 1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Strasbourg den 12 juni 2013 (OR. en) 2011/0364 (COD) LEX 1349 PE-CONS 76/1/12 REV 1 PECHE 549 ENV 952 CODEC 3067 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING

Läs mer

Fiskelov och lag om fiske

Fiskelov och lag om fiske Fiskelov och lag om fiske Innehåll Rätt till fiske Ägarens rätt till fiske Allmänna fiskerättigheter Fiskelov Fiskevårdsavgiften Förbjudna fiskemetoder Fiskvandring Fredningstider och fångstmått Fiskeförseelser

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Denna begäran om utlätande bar sänts endast elektroniskt. Utlätanden kan ges även av andra instanser än de som nämns i sändlistan.

Denna begäran om utlätande bar sänts endast elektroniskt. Utlätanden kan ges även av andra instanser än de som nämns i sändlistan. mmm.fi 20.3.2017 MMMO 18:00/2016 BEGÄRAN OM UTLÄTANDE 1(2) Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV 6 OCH 13 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ETT KVOTSYSTEM

Läs mer

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.6.2014 COM(2014) 378 final 2014/0193 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar SV

Läs mer

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond Vem ska ha rätt att fiska En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond FÖR MÅNGA BÅTAR DÅLIG LÖNSAMHET MILJÖKATASTROF Photo Håkan Lindgren / SCANPIX GE TILLTRÄDE TILL FISKET TILL VEM

Läs mer

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 5 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0260 (NLE) 12960/16 LIMITE PUBLIC PECHE 353 RAPPORT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Ordförandeskapet

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0198(CNS) 20 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket

Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik

Läs mer

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.8.2011 KOM(2011) 470 slutlig 2011/0206 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013 Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2010 KOM(2010)325 slutlig 2010/0175 (COD) C7-0156/10 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] om ändring av rådets förordning

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fiskemöjligheter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2014 COM(2014) 195 final 2014/0106 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fiskemöjligheter SV SV MOTIVERING

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn och revidering av fiskelagstiftningen. Dir. 2006:91. Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006

Kommittédirektiv. Översyn och revidering av fiskelagstiftningen. Dir. 2006:91. Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006 Kommittédirektiv Översyn och revidering av fiskelagstiftningen Dir. 2006:91 Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Öring Salmo trutta Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 2013 Öring Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och

Läs mer