Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

2

3 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild Lärarnas Riksförbund, januari 2015

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Undersökningens resultat... 4 Lärarnas Riksförbunds slutsatser... 5 Bakgrund... 6 Undersökning... 7 Stöd till eleverna från föräldrar, lärare och skola... 7 Lärarens roll som mentor och vuxen förebild Metodbeskrivning Urval Svarsfrekvens Referenser Bilaga: Enkät Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

5 Förord Det är lätt att tala om vikten av att alla barn och ungdomar ska få samma förutsättningar för att lyckas, men det är svårare att faktiskt, i praktiken, uppnå lika förutsättningar för alla elever oberoende av deras socioekonomiska bakgrund. Det är ganska självklart att exempelvis brist på stöd, både emotionellt och kunskapsmässigt, från föräldrar kan vara svårt att uppväga i skolan. Hur elevernas hemförhållanden ser ut, var de bor, vilka möjligheter de har att vara aktiva på fritiden eller vilka vuxna de har i sin närhet påverkar sättet de ser på världen och vad de kommer ta med sig in i klassrummet. För att göra det möjligt att ge alla ungdomar samma förutsättningarna till en ljus framtid är det därför viktigt att hela samhället, och inte enbart skolan och lärarna, tar sitt ansvar. Lärarna har i dag ett stort ansvar för Sveriges unga och ibland utgör skolpersonalen de enda vuxna som unga kommer i kontakt med utanför familjen. Lärarna kan ibland vara de första att upptäcka problem som eleverna har, även sådana som deras föräldrar inte är medvetna om. Samtidigt som lärarna har ett stort ansvar har de allt mindre tid för den enskilda eleven. Bristen på tid är ett av skolans största problem och har stor påverkan på de eleverna som är i behov av extra stöd. Lärarnas sociala uppdrag är mycket betydelsefullt men det finns en gräns för hur mycket en lärare ska och kan göra i och utanför klassrummet. Frågan som vi därför måste ställa oss är, hur stort ansvar har lärarna för elevers välmående och hur mycket av ansvaret bör ligga på föräldrar, elevernas själva, andra vuxna och resten av samhället? Att elever från en viss socioekonomisk bakgrund har sämre förutsättningar att uppnå kunskapsmålen och därför löper en större risk att hamna i utanförskap senare i livet är oacceptabelt. Det är av yttersta vikt att alla elever får det stöd de behöver får att kunna uppnå kunskapsmålen i skolan samt för att kunna känna en stark och positiv framtidstro. För att åstadkomma detta måste alla i samhället ta sitt ansvar och vi måste se till att Sveriges skolor och lärare har de bästa förutsättningarna för att ge alla elever en likvärdig utbildning av högsta kvalitet. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 3

6 Sammanfattning och slutsatser I den här undersökningen har lärare som undervisar elever i högstadiet eller gymnasiet fått svara på frågor om hur de ser på sina elevsociala kontakter samt hur de upplever stödet till eleverna från deras föräldrar och andra instanser i skolan. Totalt har lärare deltagit. Undersökningens resultat Undersökningen visar bland annat: Att alltför få föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång. 40 procent av lärarna upplever att föräldrarna till deras elever i liten eller mycket liten engagerar sig i deras barns skolgång, samtidigt som nästintill alla lärare tycker sig se en koppling mellan elevernas hemförhållanden och hur eleven presterar i skolan. När svaren från de lärare som arbetar i högstadiet jämförs med de som arbetar i gymnasieskolan så verkar föräldraengagemanget vara starkare i högstadiet. Att 84 procent av lärarna i liten eller mycket liten känner att de har tid att ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt. Detta resultat stämmer väl överens med resultaten från Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport från 2013 där 83 procent av lärarna angav att de inte alls eller endast delvis har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. Att en stor andel av lärarna engagerar sig i problem som eleverna har som inte är undervisningsrelaterade. Av de tillfrågade lärarna anger 65 procent att det händer mycket ofta eller ofta. En stor majoritet av lärarna svarar även att det mycket ofta eller ofta händer att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge, medan endast 38 procent av lärarna har uppgett att då en elev behövt stöd som de inte kunnat ge har det funnits tillgång till stöd från andra instanser i skolan. När svaren jämförs mellan de lärare som arbetar i gymnasieskolan och de som arbetar på högstadiet så verkar situationen vara sämre på högstadiet. En större andel av lärarna i högstadiet har angett att det ofta eller mycket ofta händer att eleverna behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kan ge samtidigt som andelen som angett att det då funnits stöd inom andra instanser i skolan är lägre. Att nästintill alla tillfrågade lärare tycker att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är mycket eller ganska viktig för elevernas kunskapsresultat. En stor majoritet anser även att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är viktig för elevens personliga utveckling. Därtill anser många av de tillfrågade lärarna att deras elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan. Att lärare är mycket engagerade i sina elever. Det finns en bild av att lärarna i de högre årskurserna är allt för fokuserade på kunskapsuppdraget och för lite på kontakten med deras elever. Resultatet från undersökningen visar tydligt att detta inte är sant. En majoritet av lärarna engagerar sig ofta eller mycket ofta i problem som eleverna har som inte är undervisningsrelaterade. Lärarna tycker även själva att deras roll som mentor och vuxenförebild är viktig för elevernas utveckling. 4 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

7 Lärarnas Riksförbunds slutsatser Lärarna behöver mer tid till undervisningen. Lärarnas huvudsakliga uppdrag är att undervisa sina elever. När en elev behöver extra stöd eller hjälp för att uppnå kunskapsmålen måste det finnas tid för lärarna att ge den det. Lärarna måste därför få mer tid inom undervisningen för varje enskild elev. Kontakten mellan en lärare och dess elever är mycket viktig. För att möjliggöra en god relation mellan lärare och elever är tiden essentiell. Lärarna måste därför få tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna, samtidigt som allt för mycket tid inte får gå åt till att lösa problem som eleverna har som ligger utanför det som är lärarens roll. Därför måste det finnas stöd till eleverna från andra instanser i skolan, exempelvis elevhälsan, så att lärarna kan fokusera på sin undervisning. Det kan även handla om annan personal som kan assistera lärarna och ge det stödet som eleverna behöver utanför ramarna för undervisningen, exempelvis rastvakter och lärarassistenter. Skolans resursfördelningssystem måste möjliggöra en likvärdig och kompensatorisk utbildning för alla elever oberoende av deras bakgrund. För att möjliggöra att alla elever får en likvärdig och kompensatorisk utbildning, så att alla elever har möjligheten att känna en stark framtidstro oberoende av deras socioekonomiska bakgrund, måste resursfördelningssystemet i svenska skolan förbättras. De elever som är i behov av extra stöd måste få tillgång till det stödet. Att vissa elever behöver mer stöd både i och utanför undervisningen är uppenbart och för att kunna erbjuda dem det stödet måste det finnas ett resursfördelningssystem som möjliggör detta. Skolan måste få en statlig finansiering, där fördelningen av resurser till skolorna utgår från elevernas behov och inte kommunernas budgetrestriktioner. Samhället, utanför skolan, måste ta mer ansvar för Sveriges ungdomar. Det krävs en tydligare fördelning mellan vad som är lärarnas ansvar för elevernas välmående och vad som är föräldrarnas, elevernas, rektorns, andra vuxnas och resten av samhällets ansvar för att alla ungdomar ska lyckas i och utanför skolan. Mycket ansvar ligger i dag på lärarna. Samtidigt finns det begränsat utrymme för hur mycket lärarna kan hjälpa eleverna med problem som inte är undervisningsrelaterade. Delvis handlar det om att föräldrarna måste ta ett större ansvar för sina barn även nära de blir tonåringar, föräldraengagemanget får inte upphöra bara för att barnet blir äldre. Det handlar även om vikten av att ungdomarna har tillgång till stöd och stimulans från andra delar av samhället. Detta kan innebära exempelvis fler ungdomsgårdar, möjligheter till fysisk aktivitet utanför skolan eller möjligheter till att umgås med andra ungdomar och vuxna. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 5

8 Bakgrund Det ligger i elevernas, lärarnas, föräldrarnas och samhällets intresse att se till att alla elever får likvärdiga förutsättningar till ett framgångsrikt liv. En avgörande ingrediens för att uppnå detta är tillgången till en skola som präglas av höga kunskapsresultat samt trygghet och trivsel för både lärare och elever. Elevernas socioekonomiska bakgrund spelar i dag en mycket stor roll, inte bara för deras välmående utan också för deras kunskapsresultat. Av de elever vars föräldrar enbart har en förgymnasial utbildning är det endast 66 procent som lämnar grundskolan med godkända slutbetyg. Detta går att jämföra med de eleverna vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, av dessa elever går 95 procent ut grundskolan med slutbetyg. 1 Det finns även en korrelation mellan exempelvis barn vars föräldrar får ekonomiskt bistånd och att barnen som unga vuxna själva får ekonomiskt bistånd. 2 Elevernas förutsättningar inför framtiden påverkas följaktligen i stor grad av deras föräldrar. Enligt skollagen ska det i utbildningen tas hänsyn till elevernas olika behov och att strävan ska vara att skillnaderna i elevernas olika förutsättningar jämnas ut. Det svenska skolväsendet misslyckas i dag i stor med detta. Lärarnas Riksförbund har i tillsammans med Mentor Sverige genomfört två undersökningar som belyser vad som påverkar ungdomars framtidstro kopplat till deras situation i och utanför skolan. Genom en enkät till lärare och en intervjustudie bland ungdomar har ungdomarnas situation belyst från två olika perspektiv. I den här rapporten presenteras resultatet från undersökningen som utgår från lärarperspektivet. Mentor Sverige har genomfört en undersökning 3 där de intervjuat ungdomar mellan 13 och 17 år för att belysa ungdomsperspektivet. Ungdomarna som ingår i intervjustudien kommer från olika bakgrunder och har mycket olika förutsättningar både i och utanför skolan. Gemensamt har de att de trivs i skolan. Flera av eleverna har även en nära relation till en lärare som de känner att de kan vända sig till med alla typer av problem. De ungdomarna som inte har föräldrar som talar flytande svenska tycker att det är svårt att få stöd av sina föräldrar i skolarbetet. Något som kan upplevas frustrerande. Ungdomarna framtidstro är varierande och verkar vara stark kopplade till skolresultaten. Ovisshet inför framtiden bidrar till att framtidstron sviktar. Sammanfattningsvis belyser ungdomarna behovet av mer tid med lärarna och andra vuxna i och utanför skolan samt fler mötesplatser för ungdomar utanför skolan. 1 Skolverkets statistik från Edmark, K., & Hanspers, K. (2011). 3 Mentor Sverige (2015). 6 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

9 Undersökning I denna undersökning har över lärare som arbetar på högstadiet eller i gymnasieskolan svarat på frågor som berör bland annat hur de ser på sina elevsociala kontakter. Frågorna belyser hur situationen ser ut i skolan och lärarens roll i att eleverna ska känna en stark framtidstro genom höga kunskapsresultat och välmående. I vissa diagram som presenteras i denna undersökning är svaren från de lärare som undervisar i årskurserna 7 till 9 och lärarna som undervisar i gymnasieskolan redovisade separat, för att belysa skillnaderna som finns mellan de olika skolformerna. I de diagram där resultaten inte presenteras separat är skillnaderna inte av en sådan storlek att en uppdelning ansetts relevant. Stöd till eleverna från föräldrar, lärare och skola För att utröna hur lärarna uppfattar kopplingen mellan elevernas hemförhållanden och deras kunskapsresultat har de fått svara på frågan om de tycker sig se kopplingen mellan hur eleverna presterar och deras hemförhållanden. Svaren bekräftar tydligt bilden av att elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor betydelse för deras skolprestationer. Diagram 1. Tycker du att du kan se en koppling mellan hur eleverna presterar och deras hemförhållanden? 60% 54% 50% 40% 37% 30% 20% 10% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor 4% Nej, i liten 0% Nej, i mycket liten /inte alls 3% Vet ej/vill ej ange Resultatet är mycket tydligt. Hela 91 procent av lärarna som deltog i undersökningen tycker sig se en koppling i mycket stor eller stor mellan elevernas hemförhållanden och deras prestationer. För att belysa hur lärarna uppfattar föräldraengagemanget, samt i vilken mer engagerade föräldrar påverkar tillgången av stöd för de eleverna i behov av stöd har lärarna Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 7

10 fått svara på frågor om detta. De har även fått ange hur ofta de känner att eleverna är i behov av stöd som de inte kunnat ge samt i vilken det finns stöd i andra instanser i skolan. Slutligen har lärarna fått svara på hur ofta de engagerar sig i problem som eleverna har som ligger utanför undervisningen samt om de anser sig ha tid till de elevsociala kontakterna. Utifrån svaren på dessa frågor, som presenteras i Diagram 2 till 7, framkommer en tydlig problembild. Långt ifrån alla föräldrar är engagerade i sina barns skolgång samtidigt som det finns en tydlig koppling mellan föräldrarnas engagemang och att en elev får särskilt stöd. En majoritet av lärarna upplever att de ofta får engagera sig i problem som deras elever har som inte är undervisningsrelaterade och att det ofta händer att eleverna behöver stöd som de inte kan ge, medan det inte i tillräcklig finns tillgång till stöd inom andra instanser i skolan. Detta samtidigt som lärarna inte anser sig ha tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. Något som är korrelerad med föräldraengagemang och stöd från andra instanser i skolan. Diagram 2. Upplever du att föräldrarna till dina elever överlag engagerar sig i sina barns skolgång? 60% 57% 50% 50% 45% 40% 36% 39% 32% 30% 20% 10% 5% 3% 6% 6% 4% 5% 3% 7% 2% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten Nej, i mycket liten /inte alls Vet ej/vill ej ange Totalt Gymnasielärare Högstadielärare Utifrån resultaten i Diagram 2 är det tydligt att föräldraengagemanget skiljer sig mellan olika elever och skolor. Av de tillfrågade lärarna svarade totalt 55 procent att föräldrarna engagerar sig i mycket stor eller stor i sina barns skolgång, medan 40 procent svarar att föräldrarna engagerar sig i liten eller mycket liten. Föräldrarna engagerar sig mindre i sina barn när de går i gymnasieskolan till skillnad från högstadiet. Av lärarna som 8 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

11 arbetar på högstadiet svarade 63 procent att föräldrarna engagerar sig i stor eller mycket stor jämfört med 48 procent i gymnasieskolan. Detta kan delvis bero på att eleverna när de blir äldre måste ta ett större eget ansvar för skolarbetet. Föräldrarnas engagemang är dock mycket viktigt i alla årskullar. Alla elever behöver känna att skola och utbildning är betydelsefullt. Föräldrarnas engagemang och uppmuntran kan ha stor betydelse för elevernas prestationer i skolan, därför är det ett stort problem att 2 av 5 lärare uppger de inte upplever att föräldrarna engagerar sig i sina barns skolgång. Som följdfråga har lärarna fått svara på om de elever som är i behov av särskilt stöd i större omfattning kan få det om de har driftiga, påstridiga och/eller engagerade föräldrar. Diagram 3. Upplever du att de elever på din skola som är i behov av särskilt stöd i större omfattning kan få det om de har driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar? 60% 50% 50% 40% 30% 20% 20% 22% 10% 3% 5% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten Nej, i mycket liten /inte alls Vet ej/vill ej ange Resultaten som presenteras i Diagram 3 är slående. Hela 70 procent av de tillfrågade lärarna upplever att föräldrarnas engagemang eller påstridighet har betydelse för tillgången till särskilt stöd. Detta är ytterligare ett bevis på hur viktiga föräldrarna är för elevernas framgång och visar tydligt att vissa elever kommer att dra en nitlott på grund av deras familjebakgrund. Att elever med mer driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar får stöd i större är ett tydligt hot mot likvärdigheten. Alla elever som är i behov av stöd ska ha tillgång till det oberoende av vem deras föräldrar är. Det framgår tydligt av skollagen. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Lärarna som deltagit i denna undersökning har fått svara på om det händer att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 9

12 Diagram 4. Händer det att du upplever att en elev behöver stöd som du i din roll som lärare inte kunnat ge? 60% 50% 52% 49% 55% 40% 34% 30% 26% 26% 20% 19% 13% 17% 10% 0% Händer mycket ofta Händer ofta Händer sällan Händer mycket sällan/aldrig 3% 4% 1% 1% 1% 1% Vet ej/vill ej ange Totalt Gymnasielärare Högstadielärare Av de svarande lärarna uppger 71 procent att det händer ofta eller mycket ofta att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge. Här finns det en tydlig skillnad mellan de lärarna som arbetar i högstadiet och de som arbetar i gymnasieskolan. Av de lärare som arbetar i gymnasieskolan uppger 62 procent av lärarna att det händer ofta eller mycket ofta att eleverna behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge, av högstadielärarna uppgår det till hela 81 procent. När en elev behöver stöd som läraren i sin roll som lärare inte kan tillhandahålla finns det möjlighet för andra instanser i skolan att hjälpa till. Lärarna som har svarat mycket ofta, ofta, eller sällan på föregående fråga har som följdfråga fått svara på i vilken de upplever att eleverna kan få stöd av andra instanser i skolan. 10 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

13 Diagram 5. De gånger som du känt att en elev behövt stöd som du inte kunnat ge, har du upplevt att eleven kunnat fått stöd från andra instanser i skolan? 60% 57% 50% 51% 45% 40% 40% 33% 30% 24% 20% 14% 10% 0% 5% 5% 4% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten 11% 8% Nej, i mycket liten /inte alls 1% 2% 1% Vet ej/vill ej ange Totalt Gymnasielärare Högstadielärare En majoritet av lärarna svarar att det i liten eller mycket liten funnits stöd åt eleven från andra instanser i skolan. Även här är skillnaden stor mellan gymnasieskolan och högstadiet. Nästan hälften av gymnasielärarna svarar att eleven kunnat få stöd från andra instanser i skolan i stor eller mycket stor, medan mindre än en tredjedel svarat ja bland högstadielärarna. Lärarna har i dag ett stort ansvar för Sveriges unga och ibland hamnar ansvar för eleverna som ligger utanför lärarens roll ändå på läraren. Resultaten i Diagram 5 visar att många lärare upplever att eleverna inte kan få stöd från andra instanser i skolan. Lärarens viktigaste uppgift är att förmedla kunskap genom undervisningen. Om allt för mycket av lärarnas tid går åt till att lösa problem som eleverna har som ligger utanför lärarens uppdrag, blir undervisningen lätt lidande, samtidigt som eleven eventuellt inte får det stöd den behöver. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 11

14 Diagram 6. Hur ofta engagerar du dig i problem som dina elever har som inte är undervisningsrelaterade? 60% 50% 51% 40% 30% 31% 20% 14% 10% 0% Händer mycket ofta Händer ofta Händer sällan Händer mycket sällan/aldrig 4% 1% Vet ej/vill ej ange Av de tillfrågande lärarna anger 65 procent att de mycket ofta eller ofta engagerar sig i problem som eleverna har som inte är undervisningsrelaterade. Detta sker parallellt med att lärarna har allt mindre tid för den enskilda eleven. I Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport från våren 2013 uppger 83 procent av lärarna att de inte alls eller bara delvis har tid för de elevsociala kontakterna 4. En liknande fråga har ställts till lärarna i denna undersökning. 4 Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport, genomförd bland lärare våren Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

15 Diagram 7. Anser du att du har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt? 60% 50% 49% 40% 35% 30% 20% 14% 10% 0% 1% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten Nej, i mycket liten /inte alls 1% Vet ej/vill ej ange Det framkommer tydligt av Diagram 7 att lärarna inte upplever att de har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. I denna fråga svarar högstadie- och gymnasielärarna väldigt lika, i båda grupperna uppger 8 av 10 att det i liten eller mycket lite anser att de har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. För att få en klarare bild av vad som potentiellt kan vara sammankopplat med att läraren anser att den har tillräckligt med tid för att ta hand om de elevsociala kontakterna har svaren på övriga frågor delats upp på de som svarat ja och nej på frågan Anser du att du har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt?. De som svarat nej upplever i mindre att föräldrarna engagerar sig i elevernas skolgång. De upplever även oftare att eleverna behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat. Det är också stor skillnad mellan de som upplever sig ha tid och de som inte anser sig ha tid för de elevsociala kontakterna tid i frågan om det finns tillgång till stöd från andra instanser i skolan. Av de som svarat ja i Diagram 7 har 52 procent svarat ja på frågan om elever i behov av stöd kunnat få det från andra instanser i skolan, till skillnad från de som svarat nej där endast 35 procent svarat att det funnits stöd från andra instanser i skolan. Lärarna som deltog i undersökningen fick även frågan om de anser att skolan de arbetar på kan ge alla elever det stöd de behöver för att bli välfungerande och välmående individer. Två tredjedelar av lärarna svarade nej på den frågan. Av de lärare som svarat nej uppger 84 procent att det mycket ofta eller ofta händer att de upplever att elever behöver stöd som de inte kan ge. Nästan 4 av 5 av de lärarna uppger även att när en elev behövt stöd som de inte kunnat ge har det i liten eller mycket liten funnit stöd i andra instanser i skolan. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 13

16 Av de som inte anser att skolan de arbetar på kan ge alla elever de stöd de behöver svarar hela 91 procent att de inte upplever att de har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att ta hand om de elevsociala kontakterna. Lärarens roll som mentor och vuxen förebild Lärarna är otroligt viktiga för eleverna. En mängd forskningsresultat visar att skickliga lärare är den enskilt viktigaste resursen i skolan för att eleverna ska uppnå kunskapsresultaten. Från PISA-undersökning 2012 var det tydligt att det finns starka kopplingar mellan relationen lärare elev och en mängd variabler. Resultatet från enkätdelen i PISA-undersökningen visade att klassrumsklimatet är sämre på matematiklektionerna i Sverige jämfört med OECDgenomsnittet. De är vanligare i Sverige att eleverna stör eller att det är stökigt i klassrummet. Däremot är relationerna mellan matematiklärarna och eleverna bättre än genomsnittet. 5 Sveriges elever verkar i stor trivas med sina lärare. I en rapport från skolverket om elever och lärares attityder i skolan, så fick elever i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan bland annat frågan om de trivs med sina lärare. Av dessa elever uppgav 8 av 10 att de trivs ganska eller mycket bra med lärarna. 6 I undersökningen som presenteras i denna rapport har vi ställt frågan till lärarna om hur de ser på lärarens roll som mentor och vuxen förebild. Diagram 8. Hur viktig anser du att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är för? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 95% 91% 20% 10% 5% 8% 0% Mycket/Ganska viktig elevernas kunskapsresultat Inte speciellt viktig/har ingen betydelse elevernas personliga utveckling Nästan alla lärare svarar att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är mycket viktig eller ganska viktig för elevernas kunskapsresultat och även för elevernas personliga utveckling. Det är ingen större skillnad på svaren från högstadie- och gymnasielärarna. Båda grupperna tycker att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är mycket eller ganska viktig. 5 Skolverket (2013). PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport Skolverket (2013a). Attityder till skolan Rapport Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

17 Resultaten som presenteras i denna rapport visar tydligt att lärarna måste få mer tid till att vara lärare och även till de elevsociala kontakterna. Relationerna mellan lärare och elever är bra men lärarna behöver avlastning i att ta hand om de elever som behöver stöd som läraren inte kan ge i sin roll som lärare. Många av de problem som elever har är direkt kopplade till deras hemförhållanden. Skolan kan inte påverka elevers hemförhållanden men ska försöka jämna ut skillnaderna så att alla elever får samma förutsättningar till framgång i skolan och i deras framtida liv. Ett stort problem är att lärarnas tid är maximerad, det är svårt att erbjuda en likvärdig och kompensatorisk skola när det inte finns en bra resurs- eller tidfördelning som hjälper till att jämna ut dessa skillnader. Många av de problem som uppenbarar sig i skolan skulle dock kunna lösas utanför skolan, om resten av samhället tog ett större ansvar för att eleverna har tillgång till stöd och stimulans. Eventuellt finns det ett behov av fler vuxna förebilder i ungdomars liv. Lärarna har fått svara på om de anser att deras elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan. Diagram 9. Bedömer du att dina elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan? 60% 52% 50% 40% 30% 27% 20% 10% 12% 9% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten 0% Nej, i mycket liten /inte alls Vet ej/vill ej ange En stor andel av de tillfrågade lärarna anser att eleverna är i behov av fler vuxna förebilder i stor eller mycket stor. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 15

18 Metodbeskrivning Undersökningen genomfördes genom en webbenkät som skickades till ett slumpmässigt urval om högstadie- och gymnasielärare som drogs ur Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Datainsamlingen skedde under perioden 15 september till 6 oktober Totalt slutförde lärare enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 53 procent. Urval Antal Procent Högstadielärare % Gymnasielärare % Totalt % Svarsfrekvens Totalt Antal Procent Distribuerade % Slutförda % Några svar* % *) Några svar innebär att respondenten valt att avsluta enkäten utan att svara på alla frågor. Svaren är inkluderade i de frågor där respondenten svarat. Högstadielärare Antal Procent Distribuerade % Slutförda % Några svar 9 1 % Gymnasielärare Antal Procent Distribuerade % Slutförda % Några svar 19 2 % 16 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

19 Referenser Edmark, K., & Hanspers, K. (2011). Is welfare dependency inherited? Estimating the causal welfare transmission effects using Swedish sibling data (No. 2011: 25). Working Paper, IFAU-Institute for Labour Market Policy Evaluation. Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport genomförd bland lärare våren 2013 Mentor Sverige (2015). Ungdomsrapport Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig. Skolverket (2013). PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. Skolverket (2013a). Attityder till skolan Rapport 390. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 17

20 Bilaga: Enkät Arbetar du som lärare? (1) Ja (2) Nej Undervisar du elever som går i 7 9 eller i gymnasiet? (1) Ja (2) Nej Upplever du att föräldrarna till dina elever överlag engagerar sig i sina barns skolgång? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Upplever du att de elever på din skola som är i behov av särskilt stöd i större omfattning kan få det om de har driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Händer det att du upplever att en elev behöver stöd som du i din roll som lärare inte kunnat ge? (1) Händer mycket ofta (2) Händer ofta (3) Händer sällan (4) Händer mycket sällan/aldrig (5) Vet ej/vill ej ange De gånger som du känt att en elev behövt stöd som du inte kunnat ge, har du upplevt att eleven kunnat fått stöd från andra instanser i skolan? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Anser du att du har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange 18 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

21 Hur mycket av din arbetstid skulle du vilja spendera på de elevsociala kontakterna utanför undervisningstiden? (1) Mycket mer än i dag (2) Mer än i dag (3) Som i dag (4) Mindre än i dag (5) Mycket mindre än i dag (6) Vet ej/vill ej ange Hur ofta engagerar du dig i problem som dina elever har som inte är undervisningsrelaterade? (1) Händer mycket ofta (2) Händer ofta (3) Händer sällan (4) Händer mycket sällan/aldrig (5) Vet ej/vill ej ange Anser du att skolan du arbetar på kan ge alla elever det stöd som de behöver för att bli välfungerande och välmående individer? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Hur viktig anser du att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är för elevernas kunskapsresultat? (1) Mycket viktig (2) Ganska viktig (3) Inte speciellt viktig (4) Har ingen betydelse (5) Vet ej/ vill ej ange Hur viktig anser du att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är för elevernas personliga utveckling? (1) Mycket viktig (2) Ganska viktig (3) Inte speciellt viktig (4) Har ingen betydelse (5) Vet ej/ vill ej ange Tycker du att du kan se en koppling mellan hur eleverna presterar och deras hemförhållanden? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 19

22 Bedömer du att dina elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange 20 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

23

24 OMSLAGSFOTO: DEAN MITCHELL / ISTOCK Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag En undersökning inför Skolans Dag 2014

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass

Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass Elevernas läsförmåga i grundskolan En undersökning av

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Beslut 2014-04-11 Ljusdals kommun Rektorn vid Gärdeåsskolan grundsärskola bodil.grahn@ljusdal.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Gärdeåsskolan grundsärskola i Ljusdals kommun Skolinspektionen,

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:3 2015-06-04 U2015/3357/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om samverkan för bästa skola Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att

Läs mer

Individuella löner kollektivt bakslag

Individuella löner kollektivt bakslag Rapport från lärarnas riksförbund Individuella löner kollektivt bakslag Individuella löner kollektivt bakslag En rapport om lönesättningen av lärare Innehåll Sammanfattning och slutsatser 4 Lönesättningen

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Viksjöskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Viksjöskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan Timplaner en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan En rapport från Lärarnas Riksförbund Timplaner en relik eller

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Antal pedagogisk personal: 44 Antal svarande: 32 Svarsfrekvens: 73% Skolenkäten

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Vittraskoloma AB Rektorn vid Vittra Luma Park Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Vittra Luma Park i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein B Skolinspektionen Dnr 44-2016:11369 Stiftelsen Umeå Waldorfskola R Karlsson M.fl. Org.nr. 894001-2076 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Umeå Waldorfskola, grundskola i Umeå kommun Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2014-03-18 Yggdrasil resursskola Rektorn vid Yggdrasil resursskola malin.ahlkvist@skolgrunden.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Yggdrasil resursskola i Tyresö kommun Skolinspektionen, Box

Läs mer

Lärarna om läromedlen. En undersökning om läromedlens kvalitet och lärarnas tillgång på läromedel

Lärarna om läromedlen. En undersökning om läromedlens kvalitet och lärarnas tillgång på läromedel Lärarna om läromedlen En undersökning om läromedlens kvalitet och lärarnas tillgång på läromedel Lärarnas Riksförbund, 2014 Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 3 Centrala resultat... 3 Lärarnas Riksförbunds

Läs mer

Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter

Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal pedagogisk personal: 35 Antal svarande: 31 Svarsfrekvens: 88,6% Skolenkäten våren 2012 Antal gymnasieskolor:

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning

rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning Skolan som politisk bro En väljarundersökning Innehåll Sammanfattning 6 Förslag 8 Inledning 9 Skolan en viktig fråga inför

Läs mer

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 11 Svarsfrekvens:

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut Bruksgymnasiet Gymnasievägen 1 747 40 Gimo 2011-03-30 Dnr 43-2010:5173 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Bruksgymnasiet i Östhammars kommun 2011-03-30 Skolbeslut Tillsyn i Bruksgymnasiet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-27 Stockholms idrottsgymnasium AB johan@idrottsgymnasiet.se Rektorn vid Stockholms Idrottsgymnasium klas@idrottsgymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2016:11056 Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Org.nr. 556462-4368 för grundskola efter tillsyn i Internationella Engelska Skolan Tyresö i Tyresö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del?

undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del? 1 En skola för alla eller endast för en del? En undersökning om likvärdigheten i den svenska grundskolan Inledning Lärarnas

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Ungdomsrapport. Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig

Ungdomsrapport. Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig Ungdomsrapport Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig Mentor Sverige, 2014 2 Ungdomsrapport Innehåll Innehåll... 3 Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5

Läs mer

Ungdomsrapport. Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig

Ungdomsrapport. Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig Ungdomsrapport Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig Mentor Sverige, 2014 Innehåll Innehåll... 3 Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Mentor Sveriges

Läs mer

Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014

Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Innehåll... 2 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen 2014-05-08 Västerås kommun Rektorn vid S:t llians skola 6-9 peter.larsson@vasteras.se Beslut för grundskola efter tillsyn av S:t llians skola 6-9 i Västerås kommun Skolinspektionen, Box

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-06-19 Stiftelsen Uppsala Musikklasser thorsson@edwardlynx.com Rektorn vid Uppsala Musikklasser annie.aberg@uppsalamusikklasser.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Uppsala

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Läs- och skrivinlärning på lågstadiet. En undersökning om förutsättningarna för läs- och skrivundervisningen i grundskolans årskurser 1-3

Läs- och skrivinlärning på lågstadiet. En undersökning om förutsättningarna för läs- och skrivundervisningen i grundskolans årskurser 1-3 RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Läs- och skrivinlärning på lågstadiet En undersökning om förutsättningarna för läs- och skrivundervisningen i grundskolans årskurser 1-3 Läs- och skrivinlärning på lågstadiet

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS

Läs mer

Kristina Dahlström vice ordförande

Kristina Dahlström vice ordförande Götene kommun Revisorerna 2013-02-25 GÖE:.:.":' ;. Ank O. nr," ' ',-_. I "Joj '[I.:,. _ Isgs / y. /.3 /CJS3 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige, för kännedom Revisorernas granskning av om kommunstyrelsen

Läs mer

rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen

rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet.

O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet. 2013-08-28 Dnr: 2011/182-UAN Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se O vergripande resultatredovisning fo r gymnasiet. ID: 2 (16) Innehåll Sammanfattning 3 1 Inledning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-18 Mikael Elias Gymnasium AB carina.hall@academedia.se Rektorn vid Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm helen.forsberg@teoretiska.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskola

Tillsynsbeslut för gymnasieskola Bilaga 2 Beslut 2014-01-28 Södertälje kommun sodertalje.kommun@sodertalje.se rektor vid Torekällgymnasiet maria.leonardsson@sodertalje.se Tillsynsbeslut för gymnasieskola efter kvalitetsgranskning av undervisning

Läs mer

Mer tid i klassrummet för alla elever

Mer tid i klassrummet för alla elever Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3040 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Mer tid i klassrummet för alla elever Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer