ANEBY KOMMUNS ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

Transkript

1 ANEBY KOMMUNS ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI 1

2 SAMMANFATTNING... 4 ANEBY KOMMUNS VISION ETT GOTT LIV I EN UTHÅLLIG KOMMUN... 4 MÅL... 4 STRATEGISKA OMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA ATT FORTSÄTTA ARBETA MED... 5 SYFTE... 5 ARBETSSÄTT... 5 BAKGRUND... 6 VÄXTHUSEFFEKTEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA... 7 STYRMEDEL... 8 ALLMÄNT OM STYRMEDEL OCH KOMMUNENS ROLL... 8 GÄLLANDE LAGSTIFTNING... 9 MILJÖBALKEN (MB)... 9 PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL)... 9 LAGEN OM ENERGIDEKLARATIONER... 9 INTERNATIONELLA KLIMATMÅL... 9 EUROPEISKA UNIONENS KLIMATMÅL NATIONELLA MÅL FÖR KLIMAT- OCH ENERGI NATIONELLA STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER I ANDRA LÄNDER NATIONELLA HANDLINGSPLANER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN HANDLINGSPLAN FÖR FÖRNYBAR ENERGI HANDLINGSPLAN FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HANDLINGSPLAN FÖR FOSSILOBEROENDE FORDONSFLOTTA ÖVERGRIPANDE REGIONALA KLIMATMÅL DE 13 REGIONALA ETAPPMÅLEN

3 ENERGITILLFÖRSEL/ ANVÄNDNING I JÖNKÖPINGS LÄN ÅR NULÄGE KORT OM ANEBY KOMMUN ENERGITILLFÖRSEL/ ANVÄNDNING ENERGIANVÄNDNING PER SAMHÄLLSSEKTOR I ANEBY ÅTGÄRDER SOM VIDTAS INOM ENERGI- OCH KLIMATOMRÅDET ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNING ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER HOS INDUSTRIER MILJÖDIPLOMERING ENLIGT GÖTEBORGSMODELLEN ENERGIEFFEKTIVISERING INOM DET KOMMUNALA BOSTADSBOLAGETS FASTIGHETER ENERGIEFFEKTIVISERING INOM KOMMUNALA FASTIGHETER STYRNING PÅ GATUBELYSNING FÖR ENERGIBESPARING INFORMATION/ KUNSKAP TILL MEDBORGARE OCH FÖRETAG FJÄRRVÄRME NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR ANEBY KOMMUN SATSNING PÅ MILJÖBILAR SPARSAM KÖRNING ÖVRIGA ÅTGÄRDER SOLENERGI BIOGAS VINDKRAFT VATTENKRAFT HANDLINGSPLAN ÖVERGRIPANDE MÅL 1 ANVÄNDA ENERGI EFFEKTIVT REGIONALA DELMÅL ÖVERGRIPANDE MÅL 2 MINSKNING AV ANVÄNDNINGEN AV FOSSILA BRÄNSLEN REGIONALA MÅL MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING NEDAN FÖLJER EN EKOLOGISK ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING SOCIAL BEDÖMNING EKONOMISK BEDÖMNING UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN

4 Sammanfattning Världen över diskuteras hur vi ska bromsa klimatförändringarna som annars kan komma att hota de grundläggande levnadsvillkoren för människor världen runt. Vi kan idag se en förstärkt växthuseffekt som delvis beror på våra utsläpp av växthusgaser. För att kunna nå en hållbar utveckling krävs bland annat en minskning av energianvändningen, ökad energieffektivisering, förnybara energikällor och fordon som drivs av förnyelsebara bränslen. Något som också är mycket viktigt är kunskap och engagemang hos medborgarna. Framtagandet av en energi- och klimatstrategi har tre syften; att uppfylla lag krav, att uppfylla kommunens åtagande i projektet Uthållig kommun och att bidra till en uthållig och hållbar kommun. Den kommer också att gälla som kommunens energiplan. Strategin tar upp sju övergripande mål och har definierat de områden som det är viktigt att fortsätta arbeta med. Vidare så ges information om växthuseffekten och vilka lagar och styrmedel som finns på området. Strategin fortsätter med en redovisning om vilka åtgärder kommunen vidtar inom energi- och klimatområdet. Därefter följer en handlingsplan med 24 åtgärder. Sist finns en kort miljökonsekvensbedömning. Aneby kommuns vision Ett gott liv i en uthållig kommun Ett gott liv förutsätter ett uthålligt samhälle och en hållbar utveckling; socialt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt. Aneby ska vara en kommun med långsiktigt hållbar utveckling, tillväxt, som erbjuder goda förutsättningar för att människor ska välja att bo och verka i kommunen. Mål Kommunen bidrar till de internationella, nationella och regionala målen för energi- och klimatfrågorna. Aneby kommun eftersträvar ett samhälle där kretsloppen fungerar och de ekonomiska, ekologiska och sociala systemen är i balans. En nära samverkan med medborgare, näringsliv, myndigheter och organisationer ska eftersträvas. Kommunförvaltningen och dess bolag och stiftelser ska vara föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Kommunen arbetar aktivt med energieffektivisering och anpassar sin utveckling så att den blir mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Kommunens satsningar på ett aktivt energi- och klimatarbete ska ses som en investering, där både ekonomin, miljön och invånarna blir vinnare. Kommunen informerar medborgare och förmedlar kunskap i energi, klimat och transportfrågor och uppmuntrar till engagemang. Kommunen ska verka för ett säkert samhälle med god planering för störningar av olika slag. Såväl i fredstid som i ofred. 4

5 Strategiska områden som är viktiga att fortsätta arbeta med Energi, klimat och transportrådgivning för hushåll, föreningar, skolor, små och medelstora företag o.s.v. Miljö- och energieffektivisering av kommunala VA- och avfallsanläggningar samt deras verksamheter. Energieffektivisering inom det kommunala bostadsbolagets fastigheter. Ytterligare satsningar på förnyelsebara energikällor, exempelvis vindkraft, värmekraftverk och solceller. Samhällsplanera för energieffektivitet och för klimatförändringar. Energieffektivisering av kommunens egna byggnader. Erbjuda miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen. Arbete med de 16 nationella miljömålen. Miljöanpassade och hållbara transporter. Beteenden och attityder. Syfte Framtagandet av en energi- och klimatstrategi har tre syften; att uppfylla lag krav, att uppfylla kommunens åtagande i projektet Uthållig kommun och att bidra till en uthållig och hållbar regional energi- och klimatstrategi. Den första lagen om kommunal energiplanering kom Lagen innebar krav på att det i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I planen ska också finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Energimyndigheten leder under åren projektet Uthållig kommun. Aneby kommun deltar tillsammans med mer än en femtedel av Sveriges kommuner. Genom deltagandet har kommunen åtagit sig att på ett lämpligt sätt politiskt förankra och fastställa en energi- och klimatstrategi med mål och tidsatt handlingsplan som inkluderar de aktiviteter som ingår i Uthållig kommun. Energi- och klimatstrategin beskriver hur kommunens arbete med dessa frågor ska stärkas och vidareutvecklas. För Anebys del kommer denna strategi också att utgöra kommunens gällande energiplan. Regeringen har även gett Länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala strategier för energi- och klimatfrågorna i länet. Syftet är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och ett effektivare transportsystem. Strategierna ska se till så att alla i länet drar åt samma håll. Arbetssätt Styrgruppen inom Uthållig kommun har varit ansvarig för energi- och klimatstrategins framtagande. Det fortsatta arbetet kommer att ske inom en arbetsgrupp bestående av representanter från kommunens miljöenhet, plan- och byggenhet, teknisk chef, Stiftelsen Aneby Bostäder, Aneby Miljö och Vatten och kommunens energi- och klimatrådgivare. 5

6 Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för dess innehåll och den ska fastställas av kommunfullmäktige. Bakgrund Den negativa klimatpåverkan, som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till, påverkar såväl Aneby kommun som hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Aneby kommun står inför. Kommunens satsningar på ett aktivt energi- och klimatarbete ska ses som en investering som ger en god avkastning i framtiden, där kommunens ekonomi och miljö blir vinnare, med andra ord kommunens invånare. Frågan har även en stark koppling till sysselsättning, kommunikationer och näringslivsutveckling. Aneby kommun eftersträvar ett samhälle där kretsloppen fungerar och de ekonomiska, ekologiska och sociala systemen är i balans. Där engagerade och kunniga kommuninvånare, företag och medarbetare aktivt främjar en hållbar utveckling. Det innebär att behoven hos människor som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Aneby kommun har under många år arbetat för en hållbar utveckling för att trygga en miljömässigt hållbar, säker och tillräcklig energiförsörjning. Kommunen har aktivt ansökt och fått bidrag till energirådgivning, energieffektiviseringsåtgärder men också till lokala investeringsprogram samt till olika natur- och kulturvårdsprojekt. Miljöanalys har genomförts inför varje mandatperiod. Aneby kommun är med i Ekokommunerna och Miljöresurs Linné. Aneby deltar också i Energimyndighetens program Uthållig kommun Med energin som språngbräda. Där man genom att samverka och byta erfarenheter med andra aktörer medverkar till att det lokala samhället blir mer uthålligt, energianvändningen effektiviseras och genom det bidrar till en bättre miljö både lokalt, nationellt och globalt. För att ytterligare visa att Aneby kommun sätter dessa frågor högt på agendan så har kommunen under år 2009 också skrivit på Borgmästaravtalet. Det innebär bland annat att kommunen åtagit sig att uppfylla de mål som faställts för EU fram till 2020 och minska koldioxidutsläppen i förvaltningsområdena med minst 20 % genom att genomföra en åtgärdsplan för hållbar energi inom de verksamheter som faller inom kommunens ansvarsområde. Detta ska ske inom ett år efter det att Aneby skrev under avtalet. Detta ska sedan rapporteras till kansliet för Borgmästaravtalen. Det aktuella energieffektiviseringsstödet för kommuner och landsting har Aneby kommun sökt. I mars månad 2010 beviljades ett bidrag med kr/år i fem år. I gengäld ska kommunen göra en strategi för energieffektivitet med tillhörande åtgärdsplan och ställa tydligare krav på energieffektivitet i upphandlingar. Kommunen har också under många år arbetat med hållbarhetsindikatorer och målbokslut för att kvalitetssäkra kommunens arbete mot ett hållbart samhällsbyggande. Därtill arbetar kommunen med en strategiskplan och ett balanserat styrkort. 6

7 Växthuseffekten och klimatförändringarna Växthusgaser som vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att växthusgaserna i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Gaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värmen tillbaka mot jorden. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och utan den skulle det i medeltemperatur vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är idag. Det som skiljer den klimatförändring vi idag upplever från denna naturliga effekt är att människan genom att bland annat förbränna fossila bränslen(olja, kol, naturgas) förändrar kemin i atmosfären och därigenom förstärker växthuseffekten. Halterna av flera växthusgaser ökar nu i atmosfären, dels beroende på fossil förbränning, men även en förändrad markanvändning spelar in. Ökningen av metan och dikväveoxid beror främst på jordbruket. Ökade halter leder i sin tur till att växthuseffekten förstärks och jordens medeltemperatur stiger. Den globala medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt 0.74 grader Celsius de senaste 100 åren. I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inom bostads- och servicesektorn sedan Orsaken är övergången från uppvärmning med olja till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även trenderna för utsläpp från jordbruk och avfallsdeponier är neråtgående. Inom jordbruket beror nedgången på minskat antal djur, inom avfallssektorn på uppsamling av gas ur deponierna och på att deponeringsförbud och deponiskatt har drivit fram en minskning av mängden deponerat material. Vägtrafiken ökar däremot sina utsläpp och det är framför allt de tunga godstransporterna. Även utsläppen från vissa industribranscher ökar. Klimatförändringarna kan komma att hota de grundläggande levnadsvillkoren för människor världen runt. Det kan bland annat att märkas när det gäller tillgång på vatten, livsmedelsproduktion, hälsa, markanvändning och miljö. Klimatförändringarnas konsekvenser för Sveriges del är inte helt lätt att förutse men Naturvårdsverket har gjort en lista på troliga konsekvenser. Nedan är inte de ekonomiska konsekvenserna medtagna. Ökad risk för översvämningar Ökad nederbörd och mer intensiva regnfall ökar risken för översvämningar vilket leder till att översvämningar blir vanligare längs kuster liksom längs sjöar och vattendrag. Ökad nederbörd i hela landet En generell nederbördsökning väntas i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd ökar. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. Vattenbrist och torka i södra Sverige 7

8 Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Samtidigt väntas antalet skyfall bli fler och öka i intensitet även i södra Sverige. Temperaturzoner flyttar norrut Växtperiodens längd beräknas öka med mellan en och två månader i hela landet utom längst i söder där ökningen kan bli upp till tre månader. Klimatflyktingar Miljontals människor kan bli tvingade att flytta från sina hem i andra delar av världen. Arterna påverkas Nordliga arter kan försvinna eftersom livsbetingelserna förändras. Vi kan komma att få in helt nya arter söderifrån. Nya smittbärare och skadeorganismer tillkommer Styrmedel Allmänt om styrmedel och kommunens roll Energi- och klimatarbetet påverkas av de styrmedel som används (mål och styrmedel sätts upp globalt, nationellt regionalt och lokalt). Styrmedel brukar indelas i: Administrativa: Ekonomiska: Informativa och mjuka: Marknadsfaktorer: lagar och förordningar taxor, lån, bidrag och skatter. utbildning, information, rådgivning och samverkan. priser, tillgång och efterfrågan påverkar arbetet lokalt. Kommunen har en mycket viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har också samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen av klimatförändringarna genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att minska utsläppen av växthusgaser genom minskad energianvändning och hållbara transporter, samtidigt som det är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till förändrade förutsättningar. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion för anpassning till klimatförändringarna, t.ex. genom var ny bebyggelse lokaliseras och hur den placeras i terrängen. Översikts- och detaljplaner kan också bidra till att skapa ökade möjligheter för kollektivtrafik och lägga grunden för att infrastrukturen för miljövänliga uppvärmningssystem byggs ut. 8

9 Gällande lagstiftning Här nedan redovisas några av de lagar som styr energi- och klimatområdet. Miljöbalken (MB) Började gälla 1999 och är en samordnad miljölagstiftning. Den syftar till att främja en hållbar utveckling. Den är tillämplig på all aktivitet som kan skada miljön. Prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet är en del. Det som är under utveckling är energitillsynen. De allmänna hänsynsreglerna i balken ska följas av alla, även verksamheter som inte är tillstånds eller anmälningspliktiga. Några av hänsynsreglerna är: Försiktighetsmått ska vidtas om en åtgärd riskerar att skada hälsa eller miljö. Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet. Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen. Alla ska hushålla med råvaror och energi Samt utnyttja återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. Genom att kommunen har ansvar för offentlig tillsyn av verksamheter enligt MB, så kan det bidra till att minska företagens klimatpåverkan. Detta sker genom att kontrollera att miljöbalken efterlevs. Även inom ramen för prövning kan tillsynsmyndigheten ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser samt genom en aktiv tillsynsutövning verka för minskade utsläpp. Kommunen kan också se över sin energianvändning, tjänsteresor, transporter inom sin egen organisation samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav och därigenom avsevärt minska sin klimatpåverkan. MB ses för närvarande över. Plan- och bygglagen (PBL) Lagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Den reglerar bland annat översiktsplanering, detaljplanering och bygglov. Lagen säger bl.a. att bebyggelse och anläggningar ska lokaliseras med hänsyn till energihushållning. En skärpning av PBL pågår, vilket kommer att tvinga kommunerna att ta hänsyn till riskerna för översvämningar och erosion i översiktsplansoch detaljplaner. I klimat- och sårbarhetsutredningen som presenterades hösten 2007, föreslås att också ras- och skredrisker ska vägas in vid bygglovsansökningar, liksom att preskriptionstiden för kommunernas skadeståndsansvar förlängs. Lagen om Energideklarationer Som ett led i arbetet med att minska energianvändningen i byggnader har det tillkommit en ny lag om energideklarationer. Lagen innebär att ägare till byggnader ska deklarera energianvändning och inomhusmiljö för sina hus. Olika typer av byggnader kommer att stegvis omfattas av lagen. Internationella klimatmål 1992 antogs FN:s klimatkonvention (UNF-CCC). Den innehåller allmänna mål för åtgärder som ska bidra till att minska utsläpp av växthusgaser och utgör samtidigt det ramverk inom vilket förhandlingar kring klimatpolitiken förs. Klimatkonventionen har undertecknats av mer än 200 länder. Det så kallade Kyotoprotokollet upprättades 1997, vilket innehåller mer konkreta mål. I februari 2005 trädde protokollet i kraft. Målet är att industriländerna tillsammans ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 5 % från den nivå de låg på 1990 fram till De sex 9

10 växthusgaser som omfattas av protokollet är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Idag har mer än 120 länder ratificerat Kyotoprotokollet. I december år 2009 hölls ett klimatmöte i Köpenhamn med syftet att få till stånd ett nytt bindande klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Mötet resulterade dock inte i några åtaganden som är juridiskt bindande. Istället listades ländernas frivilliga åtaganden. Det senaste klimatmötet hölls i slutet av år 2010 i Cancún i Mexiko det ledde till en uppgörelse som heter Cancún Agreement. Det är inte heller ett bindande avtal men uppgörelsen förankrar åtagandena att minska utsläppen som gjordes i Köpenhamn och fastställer att temperaturökningen inte skall få överskrida 2 grader. Nästa stora möte COP 17, hålls i Durban i Sydafrika i december Europeiska Unionens klimatmål För EU:s del innebär Kyotoprotokollet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 8 procent till år jämfört med 1990 (de nya medlemsländerna undantagna.). Det Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) har också antagit målet att temperaturen inte får öka mer än två grader jämfört med förindustriell nivå. För att nå detta mål krävs stora utsläppsminskningar inom bara några årtionden. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer (EU 27). Handel med utsläppsrätter för koldioxid omfattar drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt berörs cirka anläggningar i hela EU motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom unionen. På EU-nivå tas en rad initiativ för att utveckla utsläppshandeln så att fler länder, samhällssektorer och växthusgaser ska kunna omfattas. Andra viktiga styrmedel är främjande av elproduktion från förnybara källor. Medlemsstaterna ska också tillämpa minimikrav på energiprestanda i fråga om nya och befintliga byggnader, se till att byggnaders energiprestanda certifieras och att regelbundna kontroller genomförs av värmepannor och centrala luftkonditioneringssystem i byggnader. Ett nytt viktigt övergripande EU-direktiv på energiområdet som nu ska genomföras är det s.k. energitjänstdirektivet, som syftar till att Europa ska spara energi. Enligt EG-direktivet (2006/32/EG) om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska medlemsstaterna anta ett mål och sträva efter att genom energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet uppnå energibesparingar som motsvarar minst 9 % av energianvändningen i varje medlemsstat till år Ett annat viktigt direktiv som nu blivit svensk lag är lagen om eko-design. Det handlar om att produkter som sätts på marknaden inom EU och som står för en försäljnings- och handelsvolym inom EU på mer än enheter under ett år, ska uppfylla vissa krav på energieffektivitet och miljöprestanda. Nationella mål för klimat- och energi 1997 fastställdes riktlinjer för den svenska energipolitiken i det energipolitiska beslutet tillsammans med en strategi för den fortsatta omställningen av energisystemet. Där fastslogs bland annat att: 10

11 Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. År 2002 beslutade sig Sverige att ratificera Kyotoprotokollet. Samtidigt fastställdes den gällande nationella klimatstrategin. På kort sikt är målet att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minska med minst fyra procent som ett medelvärde jämfört med Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Begränsad klimatpåverkan är det mål som berör energi- och klimatområdet mest. Läs mer om de 16 miljömålen på Den nya klimatpolitiken kommer till utryck i de två propositionerna "En sammanhållen klimatoch energipolitik" som överlämnades till Riksdagen i mars Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år Målet ska nås genom vidareutvecklade ekonomiska styrmedel på skatteområdet och utsläppsminskande åtgärder i andra länder. Tillsammans med övriga EU-länder ska Sverige verka för att uppnå en global överenskommelse som är förenlig med målet om att begränsa temperaturökningen till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Detta är centralt för Sveriges klimatpolitik. Den nationella klimat- och energipolitiska inriktningen enligt 2009 års riksdagsbeslut är att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Nationella styrmedel och åtgärder i andra länder För att nå klimatmålet ska redan beslutade klimat- och energipolitiska styrmedel inom EU och Sverige kompletteras med vidareutvecklade ekonomiska styrmedel på skatteområdet och med utsläppsminskande åtgärder i andra länder. Utsläppsminskningar i andra länder ska ske genom investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder. Insatserna i andra länder ska högst uppgå till en tredjedel av den totala minskningen från 1990 till Det vill säga högst 6,7 miljoner ton per år. Utvecklingen mot målet kommer att behöva följas upp årligen. En kontrollstation ska genomföras år 2015 för att analysera utvecklingen i förhållande till målet. Kontrollstationen ska inte omfatta politikens grundläggande inriktning, men kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument. Riksdagen har även beslutat att Sveriges användning av förnybar energi ska öka till 50 procent av den totala energianvändningen år 2020 och att energianvändningen, räknat per BNP-enhet, ska effektiviseras med 20 procent jämfört med 2008 års totala energianvändning. Nationella handlingsplaner för att uppnå målen För omställningen till att nå de klimat- och energipolitiska målen har tre handlingsplaner formulerats: 11

12 Handlingsplan för förnybar energi För att nå målet om minst 50 procent förnybar energi till år 2020 är planen bland annat att: Elcertifikatsystemet utvecklas. Målet för produktion av förnybar energi är ett tillskott på 25 TWh till år 2020 jämfört med En nationell planeringsram för vindkraft motsvarande 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Villkoren för anslutning av förnybar elproduktion till elnätet förbättras. Utveckling av biogas för fordon stimuleras. Landsbygdsprogrammet för perioden utnyttjas för att stödja och utveckla produktion och förädling av förnybar energi. Handlingsplan för energieffektivisering För att effektivisera energianvändningen med 20 procent från 2008 till 2020 ingår i handlingsplanen bland annat: Ett energieffektiviseringsprogram om 300 miljoner kronor per år under perioden Programmet ska bland annat användas för regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, information och rådgivning samt att företag med betydande energianvändning ges en check för att genomföra energikartläggningar. Att kommuner och landsting erbjuds möjligheter att ingå frivilliga avtal om energieffektivisering med Energimyndigheten. Satsa på teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. Att införa krav på individuell mätning av el och varmvatten vid ny- och ombyggnad. Handlingsplan för fossiloberoende fordonsflotta Målet är att Sverige år 2030 har en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Generellt verkande styrmedel, som sätter ett pris på utsläppen av växthusgaser, ska vara grunden för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Handlingsplanen innefattar bland annat att: Nya miljöbilar som tas i bruk från och med den 1 juli 2009 undantas från fordonsskatt under fem år. Miljöbilsdefinitionen ska successivt skärpas. Stimulera marknaden för elbilar och laddhybrider. Fortsatt bidrag till tankställen för förnybara drivmedel. Biodrivmedel ska uppfylla hållbarhetskriterier. Genomföra EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv som ger möjlighet att blanda in upp till tio procent etanol i bensin respektive sju procent biodiesel. Övergripande regionala klimatmål Länsstyrelsen i Jönköping har antagit en regional klimat- och energistrategi den 15/ där även nya klimatmål för Jönköpings län finns med. Syftet är bland annat att skapa möjligheter för en hållbar utveckling i länet. I strategin understryks att alla aktörer från myndighet till företag och 12

13 hushåll kan bidra utifrån sina egna förutsättningar. Potentialen för energieffektivisering och förnyelsebar energi är stor. Det ska också bildas ett politiskt regionalt klimatråd. Strategin innehåller förslag till vision, strategiska övervägande och åtgärder. Visionen är att länet ska vara ett plusenergi län till år Det innebär att behovet av energi har minskat och att den förnybara energin ger ett överskott. Visionen, de övergripande målen och etappmålen utgår från dessa åtgärdsområden: Effektivare energianvändning Förnybar energi Transporter Planering Jordbruk och skogsbruk Konsumtion och livsstil Anpassning till klimatförändringar De 13 regionala etappmålen År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara minst 30 % lägre än år Energianvändningen i Jönköpings län ska år 2020 vara 30 % effektivare än år År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning. År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som tillsammans med el från kraftvärme gör att Jönköpings län till minst 50 % är självförsörjande på el. År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi. År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränsle fri. År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen. År 2030 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossila fria drivmedel. År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun. Andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel skall öka med 15 % till år 2015 och 20 % till år 2020 jämfört med år 2002 genom att samhällets aktörer ( kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla Koldioxidutsläpp från transportsektorn i Jönköpings län ska år 2015 vara minst 10 % lägre än år År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till samma nivå som riksgenomsnittet år 2002 d.v.s. högst 374 kg per person. Senast år 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion, beaktat riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett ändrat klimat. 13

14 Energitillförsel/ användning i Jönköpings län år 2007 I detta Sankey-diagram kan man se varifrån energitillförseln kommer och hur energin används. Totalt tillförs GWh till länet och främst kommer energin från oljeprodukter 37 % tätt följt av el 35 %. Därefter följer träbränsle med 18 %. Transporterna använder mest energi 32 %, sedan kommer industrierna med 27 % och därefter hushållen 23 %. Tabell 1: Visar energitillförsel/användning i Jönköpings län år 2007 NULÄGE Kort om Aneby kommun Kommunen Aneby bildades år 1967 genom sammanslagning av Bredestad och Hullaryds storkommuner. Den är Jönköpings läns minsta kommun. Invånarantalet uppgår till cirka personer varav hälften bor i centralorten Aneby och resterande på landsbygden. Naturgeografiskt karaktäriseras Aneby av vågig bergkulleterräng med höjdskillnader mellan 20 och 100 meter. Landarealen är 521 kvadratkilometer och Aneby ligger på det Småländska höglandet. Till 67 % är kommunen täckt av skog och det finns relativt många och små sjöar inom kommunens gränser. Det finns cirka 600 företag i kommunen varav skogs- och lantbruk representerar hälften. Aneby valdes år 2009 till Årets företagarkommun i Jönköpings län. Här finns allt från enmansföretag till företag med cirka 350 anställda. Företagsstrukturen består av såväl nationell som internationell karaktär. 14

15 Transporter utgör en del av de klimatpåverkande utsläppen i Aneby kommun. Kommunen har dock liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Kommunen kan däremot i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljövänliga transporter. Energitillförsel/ användning För Anebys del så är det el som tillför mest energi med 41 % sedan kommer träbränsle med 39 %. Därefter följer olja med 18 %. Hushållen använder mest energi med 38 % sedan följer industrierna med 36 % och därefter transporterna med 10 % Totalt tillförd energi är 206 GWh. Tabell 2: Energitillförsel/användning i Aneby kommun 2007 Energianvändning per samhällssektor i Aneby Tabell 3: Visar energianvändningen för olika verksamheter i Aneby år Det är räknat i MWh. Källa SCB 15

16 Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri,bygg Jordbruk,skogsbruk,fis ke Åtgärder som vidtas inom energi- och klimatområdet Energi- och klimatrådgivning Kommunen har under många år arbetat med energirådgivning till hushållen och på senare år även till företag och föreningar. Rådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Numera ingår även transporter av personer och gods i uppdraget. Kommunen samverkar med övriga Höglandskommuner, Länsstyrelsen och Energikontor Sydost kring bland annat energirådgivning till de små och medelstora företagen. Energibesparande åtgärder hos industrier Med stöd av kommunens energirådgivning har flera företag och industrier i kommunen under de senaste åren arbetat med energieffektivisering av den egna verksamheten och för att ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor. Åtgärderna som genomförts fram till år 2006 har bland annat innefattat införande av värmeåtervinning på tryckluftskompressorer, byte till treglasfönster, justeringar av ventilation, tätning av tryckluft och installering av lågenergilampor. Nu finns också möjlighet att söka bidrag för en energieffektiviseringskartläggning om företaget använder 500 MWh eller mer. Miljödiplomering enligt Göteborgsmodellen Miljödiplomering är ett bra och kostnadseffektivt miljöledningssystem som hjälper företaget att få struktur på sitt miljöarbete. Aneby kommun har sedan flera år erbjudit företagen i kommunen att miljödiplomera sig enligt Göteborgsmodellen. I dag är det 11 verksamheter som är miljödiplomerade. Energieffektivisering inom det kommunala bostadsbolagets fastigheter Stiftelsen Aneby Bostäder ska minska energianvändningen med 15 % till år Många åtgärder utförs i dagsläget, exempelvis byts termostater, värmeanläggningar justeras, snålspolande 16

17 munstycken sätts in. På de delar av Antuna, ett vårdboende i kommunen som ska renoveras tilläggsisolerar man både vind och väggar. De har en plan för återvinning av ventilationsluften. De upphandlar också ett styr och reglersystem för vissa fastigheter m.m. Energieffektivisering inom kommunala fastigheter Inom energieffektivisering av övriga kommunala fastigheter har många saker har skett fortlöpande under de senaste åren. Några exempel är att det sker ett successivt byte till lågenergilampor i alla fastigheterna. Alla fastigheter utom två är konverterade från olja till biobränsle och ett databaserat energieffektiviseringsprogram är nu i drift, vars syfte är att styra, reglera och optimera energianvändningen i kommunens fastigheter. Kommunen är beviljade bidrag på kronor/år i 5 år (gäller för åren ) därför ska det upprättas en strategi där energieffektiviserings åtgärder redovisas. Styrning på gatubelysning för energibesparing Kommunen har i slutet av 1990-talet installerat styrning på gatubelysning så att släckning i olika intervaller kunnat åstadkommas. Effektuttaget har därigenom reducerats med en tredjedel. Kommunen äger cirka 2000 stolpar och det pågår ett byte av 125 W kvicksilverarmatur mot 50 W högtrycksnatriumarmaturer. Framöver kommer de cirka 1000 lampor som återstår, att bytas ut mot än mer energieffektiva lampor. Information/ kunskap till medborgare och företag Kommunen förmedlar ständigt information/kunskap via kommunens olika informationsvägar. Medborgarna har en bra möjlighet att ta del av energispartips. Allmänhet och företagare har möjligheter att deltaga på seminarium och mässor m.m. Kommunen ger också information inom energi- klimat- och miljöområdet till de miljödiplomerade verksamheterna. Fjärrvärme Fjärrvärmeutbyggnaden i Aneby tätort startade sommaren Aneby Miljö & Vatten AB, helägt kommunalt bolag, svarar för anläggning, förvaltning och ägande av det fjärrvärmenät som försörjer fjärrvärmekunder. I slutet av år 2008 var cirka 235 fastigheter anslutna. Miljöeffekten har beräknats till cirka 7000 ton minskad mängd CO2 utsläpp/år. PoB Energi AB äger fjärrvärmepannan och den eldas med biobränsle, flis. Värmeproduktionen uppgår till 28 GWh per år. Våren 2010 kom information om att det även ska bli ett kraftvärmeverk. Bolaget ska kunna leverera grön hushållsel till cirka hushåll. De har också kompletterat med ytterligare en biobränslepanna som komplement till oljepannan. Ny översiktsplan för Aneby kommun Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall alla kommuner ha en kommuntäckande översiktsplan. Den är i grunden en fysisk mark- och vattenanvändningsplan som skall ange den huvudsakliga användningen av kommunens samlade mark- och vattenarealer. Hänsyn ska också tas till riskerna med översvämningar och erosion. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Aneby kommun började år Kommunens planering för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar bland annat transportbehoven och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. 17

18 Satsning på miljöbilar Inom kommunens organisation finns det idag 22 personbilar varav 14 är miljöbilar, alltså 64 %. Av alla bilarna i kommunen drivs 1 bil med på bensin, 9 bilar med på E85 och 12 med diesel. Räddningstjänstens fordon som enligt gällande bestämmelser av säkerhetsskäl inte får drivas med biobränslen, drivs idag av diesel och endast ett fordon drivs med bensin. Sparsam körning År 2000 genomfördes ett projekt i sparsam körning och som riktade sig till arbetsledare inom kommunen. I det projektet deltog 10 arbetsledare. Hösten 2010 genomfördes ytterligare en utbildning i sparsam körning. Denna gång riktade sig utbildningen dels till dem som kör mycket i tjänsten och dels till de miljödiplomerade företagen. Övriga åtgärder Solenergi Antalet svenska hus utrustade med solfångare uppgår till drygt år Detta är en fördubbling jämfört med år Den solenergi som strålar in över kommunen kan i mycket högre grad användas än vad som är fallet idag. Det finns en solcellsmodul uppsatt på ett Naturrum vid sjön Ruppen. Biogas I Aneby kommun är förutsättningarna dåliga för att storskaligt framställa biogas genom rötning, eftersom tillgängliga mängder bio avfall i regel är för små för att en sådan investering ska löna sig. Dessutom har kommunen för litet kundunderlag för att det skulle löna sig för någon aktör att sätta upp ett tankställe. Matavfall som en möjlig resurs har börjat diskuteras. Vindkraft 2 verk är uppförda och det planeras för ytterliggare vindkraftsverk. Vattenkraft Det finns tre vattenkraftverk i Aneby kommun med en sammanlagd årlig produktion på 5000 MWh. Vattenkraften i Aneby kommun kommer ändå att fortsätta spela en relativt underordnad roll för kommunens samlade energiförsörjning. Den är dock en viktig lokal resurs Handlingsplan Övergripande mål 1 Använda energi effektivt Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Regionala delmål Energianvändningen i Jönköpings län ska år 2020 vara 30 % effektivare än

19 Åtgärder Start Ansvarig Målgång Upprätta en strategi- och handlingsplan för energieffektiviserings åtgärder Hösten 2010 Teknisk chef, SamB chef 2011 Energieffektivisering inom verksamheter hos AMAQ Energifrågorna ska beaktas redan vid områdes- och detaljplaneläggningen Hösten 2010 VD för AMAQ 2020 Våren 2011 Plan- och bygg Redovisas årligen Energieffektivisering i det kommunala bostadsbolagets fastigheter Pågår VD Stiftelsen Aneby Bostäder Energiutbilda teknisk driftspersonal 2011 Teknisk chef VD AMAQ VD Stiftelsen Aneby Bostäder Stiftelsen Åsensby Införskaffa och arbeta med uppföljningssystem för energi Successivt byta till effektivare gatubelysning Hösten 2011 Teknisk chef VD AMAQ VD Stiftelsen Aneby Bostäder Stiftelsen Åsensby En minskning av energianvändningen med 15 % klar år Pågår Teknisk chef 31/12 år 2012 Erbjuda företag att miljödiplomera sig enligt Göteborgsmodellen Energi, klimat och transport rådgivning till allmänhet, skolor organisationer och företag Pågår EKR Redovisas årligen Pågår EKR, Alla Redovisas årligen Energirådgivning vid bygglov Pågår SamB chef Redovisas årligen Ny ÖP för Aneby kommun Började våren SamB chef Hösten Energiutbilda kommunalt anställda 2011 Avdelningschefer EKR Teknisk chef

20 Övergripande mål 2 Minskning av användningen av fossila bränslen År 2020 ska det vara 50 % förnybar energi av den totala energianvändningen. Inom transportsektorn ska det vara 10 % förnybar energi. Regionala mål Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings län ska år 2020 vara 30 % lägre än år Utsläppen år 2050 ska vara lägre än ett ton koldioxid per år och invånare. Åtgärder Start Ansvarig Målgång Fortsatt förtätning/ utbyggnad av fjärrvärmenätet. Ytterligare satsning på Sparsam körning. Minska olja och el för uppvärmning i kommunens fastigheter. Avveckla de två kvarvarande oljepannorna i kommunens ägo. I första hand ska miljöbilar köpas in till kommunen. Grön el ska fortsättas att väljas vid nästa upphandling. Aneby kommun ska köpa in sig i vindkraft om det är ekonomiskt fördelaktigt Nya arbetsmaskiner ska vara så miljövänliga som möjligt Verka för att det ska sättas upp minst en laddstation för el eller pluginbilar. En effektiv kollektivtrafik ska eftersträvas Hösten 2010 AMAQ Redovisas årligen 20/ EKR, SamB chef Utbildning vart annat år Pågår Teknisk chef 31/12 år 2014 VD AMAQ VD Stiftelsen Aneby Bostäder Stiftelsen Åsens- by Pågår Ekonomi Redovisas årligen 31/ Ekonomi 1/1 år 2013 Utredas Teknisk chef VD AMAQ VD Stiftelsen Aneby Bostäder Stiftelsen Åsensby Teknisk chef Redovisas årligen VD AMAQ VD Stiftelsen Aneby Bostäder Stiftelsen Åsensby 2012 KS 2012 Pågår KS Redovisas årligen 20

21 Kartlägga behov av en pendlarparkering vid Resecentrum och Blå Grindar. Våren 2011 Plan- och Bygg 2011 Vid planering av nya infrastrukturområden ska hänsyn tas till de förväntade klimatförändringarna. Våren 2011 Plan- och bygg VD AMAQ 2011 Aneby kommun ska verka för ett större användande av solenergi 2011 Teknisk chef VD Stiftelsen Aneby Bostäder Löpande Miljökonsekvensbedömning Energi- och klimatstrategin har som övergripande mål att minska kommunens klimatpåverkan och ska hjälpa kommunen att nå både lokala, nationella och internationella miljömål. Planen tar upp hur kommunen ska arbeta för att bli ett uthålligt och hållbart samhälle. Det nationella miljömål som berör planen mest är begränsad klimatpåverkan. Nedan följer en ekologisk översiktlig bedömning. Alla åtgärder som handlar om energieffektivisering leder till minskad energianvändning och minskar miljöbelastningen eftersom efterfrågan på olika naturresurser minskar. Minskad elanvändning minskar också utsläppen av koldioxid. Åtgärder som handlar om utbildning och information leder förhoppningsvis till ändrade beteenden och attityder. Det leder också till större medvetenhet både för klimatförändringar, miljömål och leder till större kunskap om vad man kan göra både som privatperson eller anställd. Om målgrupperna ändrar sitt beteende så blir det av stor betydelse på utsläppen av koldioxid. Det är bra att kombinera en informationsinsats med fysiska åtgärder eftersom det kan underlätta för ett förändrat beteende. Åtgärder som handlar om att konvertera olje uppvärmda fastigheter till förnyelsebara energikällor bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Förtätning av bioeldad fjärrvärme leder också till minskade utsläpp av koldioxid och elanvändningen minskar om huset innan värmdes med direktverkande el. Luftkvalitén kan också bli bättre. Dessutom har ett fjärrvärmeverk effektivare förbränning och bra rökgasrening. Åtgärder som rör en effektiv kollektivtrafik leder förhoppningsvis till att fler ställer bilen och då minskar koldioxidutsläppen och andra luftföroreningar. Åtgärder som gäller inköp av miljöbilar och utbildning i sparsam körning leder bland annat till minskad användning av fossila bränslen och tillämpas sparsam körning så minskar bränsleåtgången. Sammantaget minskar då både koldioxidutsläppen och andra luftföroreningar. Åtgärder som syftar på att satsa på en ökad produktion och användning av biobränslen ger inte någon negativ miljöpåverkan om den håller sig inom den tillväxtpotential som finns och sker med miljövänlig teknik. Dessa åtgärder minskar koldioxid utsläppen. 21

22 Åtgärder som innebär en ny översiktsplan ger stora möjligheter för kommunen att planera så att bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter blir både transporteffektiva och att miljövänlig uppvärmning beaktas. Därmed skulle både koldioxidutsläppen och andra luftföroreningar minska. Social bedömning Ett gott liv förutsätter ett uthålligt samhälle och en hållbar utveckling; socialt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt. Planen har som mål att minska klimatpåverkan och minska olika utsläpp och luftföroreningar vilket har positiva effekter på människors hälsa. Förändrade resvanor kan ge en större social samvaro och ge en ökad fysisk aktivitet till nytta för folkhälsan. Ekonomisk bedömning Kommunens satsningar på ett aktivt energi- och klimatarbete ska ses som en investering, där både ekonomin, miljön och invånarna blir vinnare. Det finns en stor potential för energieffektiviseringar och därmed finns det stora möjligheter att både på kort och lång sikt spara pengar för enskilda hushåll, offentlig verksamhet och näringsliv. Ny energiteknik och effektiviseringar är en potentiell drivkraft till hållbar näringslivsutveckling. Samhällsekonomiskt så ger en lägre miljöpåverkan och en bättre hälsa stora vinster. Uppföljning samt utvärdering av energi- och klimatstrategin Det kommer att bildas en arbetsgrupp som ska följa upp och utvärdera handlingsplanen. Arbetsgruppen kommer att samordna uppföljningen med annat miljömålsarbete i kommunen och kommer att bestå av de åtgärdsansvariga för varje åtgärd. Arbetsgruppen är ställd direkt under kommunstyrelsen. 22