S C O U T K Å R E N G U S T A F V A S A - B R E D Ä N G. Brevet Hem

Transkript

1 S C O U T K Å R E N G U S T A F V A S A - B R E D Ä N G Brevet Hem 4:e utgåvan 1996

2 Hej! Tack för att du tar dig tid att läsa Brevet Hem. Vi vill berätta för dig om scoutrörelsen, verksamheten i vår scoutkår och ge en del tips. Vi vill också ge vår syn på varför vi tycker scouting är både roligt och utvecklande för individen. Att vara en scout är nämnligen något speciellt. I början kanske»scout-känslan» bara infinner sig på möten och utflykter. Men efter några år blir man scout»på heltid». Scoutkåren Gustaf Vasa-Bredäng är en ambitiös förening med en god standard på program och ledare. Vi tror på kvalitet i alla delar av verksamheten. Och vi hoppas att alla nya medlemmar ska trivas i vår scoutkår och så småningom förvärva en sann»scout-känsla». Välkommen till Scoutkåren Gustaf Vasa-Bredäng! Kårropet Vi är GV-scouter hej! Är det slöa Scouter? Nej! Det är scouter som vill vara, främst bland scouters stora skara! Gustaf Vasa Bredäng! Innehåll Hej! 2 Mina anteckningar 3 En ny rörelse föds 4 Vår scoutkår 6 Vasen 6 Scoutgården Pettersberg 7 Kul att vara miniorscout 8 Mer scouting i juniorerna 9 Tre år som patrullscout 10 Bra laganda i seniorerna 11 Att vara scoutledare 12 Föräldrar och scouterna 13 Årets höjdpunkt är lägret 14 Den praktiska scoutdräkten 16 Tips om utrustning 18 Scouternas udda sporter 20 Lönsamt med scouting 21 Ord & förkortningar 22 2 Brevet Hem

3 Mina anteckningar Jag heter... och går i patrull/kull... på avdelningen... Jag har möten på... dagar mellan klockan... till... i lokalen på Rhensgatan 16, tel Bredängsvägen 236, tel Min avdelningsledare heter... och har telefon... Jag blev medlem i scouterna den... / och invigd i avdelningen den... / Kårordförande heter... och har telefon... Brevet Hem 3

4 En ny rörelse föds Scoutrörelsen startade i England Upphovsmannen till rörelsen, Lord Robert Baden-Powell, bekymrade sig för att ungdomen i den tidens Engelska industristäder drev omkring på gatorna utan meningsfull sysselsättning och lätt förföll till lösdriveri och kriminalitet. En vettig sysselsättning var vad de behövde, ansåg han. Lord Robert Baden-Powell (BP) var till yrket militär och därtill en naturälskare av stora mått. Under sin militära karriär hade han vid ett tillfälle tvingats använda unga pojkar till»ickebeväpnade» sysslor, ex. rapportering, matlagning m.m. för att frigöra vapenföra män. Han fann då att man kunde tilltro dessa pojkar mycket mer än man på den tiden ansåg vara möjligt. Naturen en trygg miljö Ur denna erfarenhet sprang idén om Scouting (scout = spanare). BP hade själv arbetat som spanare och på detta byggde han nu ett program: samklang med naturen att känna naturen så bra att den upplevs som en trygg miljö istället för som en osäker eller till och med hotande plats att vara på. Detta krävde inhämtande av ny kunskap, ordning och reda och organisation samtidigt som det var spännande och hela tiden hade nyhetens behag. Dessutom utfördes all verksamhet i organiserade grupper,»patruller», eftersom BP hade klart för sig att en fungerande grupp alltid når ett bättre resultat än en individ. BP var också en praktisk man som trodde på att teori och praktik måste kombineras om en varaktig inlärning skulle nås. Denna praktiska pedagogik,»learning by doing», formulerades av den amerikanske pedagogen John Dewey ( ). Programmet blev som tidigare nämnts en succé och Scouting spreds över hela världen. I dag finns ca 26 miljoner scouter i alla Lord Robert Baden-Powell lämnade armén som general och ägnade återstoden av sitt liv till att bygga upp scoutrörelsen. Han dog 84 år gammal i Kenya. 4 Brevet Hem

5 stater med demokratiskt statsskick. BP:s idé var enkelt uttryckt att fostra goda samhällsmedborgare genom ett program som byggde på frivilligt deltagande av eget intresse och syftade till att förbereda och lotsa ungdomen»över till vuxenvärlden». Denna idé ligger fortfarande till grund för allt scoutarbete liksom grundstenarna i programmet. Engelska riddarlagar förebild I programmet finns 5 grundläggande inslag: Scoutlag och Löfte Scoutlagen utformades av BP med de gamla Engelska riddarlagarna som förebild. Lagen är ett antal påbud skrivna i en positiv anda, exempelvis»en scout är vänlig och hjälpsam». Tanken är att lagen ska vara lätt att följa och kännas naturlig att rätta sig efter. Löftet lyder:»jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen». Patrullsystemet Arbetsformen bygger på grupper om fyra till åtta scouter. Scouterna lär sig finna och förstå sin och andras roller i olika grupper och situationer. Detta är nödvändigt för att en grupp ska fungera och uppnå goda resultat. Learning by doing En pedagogik där teori och praktik följs åt i en aktiv process. All inlärning ska upplevas som nyttig. En scout ska direkt finna någon praktisk användning för sina kunskaper. Frågan»varför det» ska alltid besvaras. Friluftsliv Verksamheten bedrivs i naturen så mycket som möjligt. Kunskap och förståelse för naturen och miljön leder till omsorg. Internationell förståelse Scouting är en världsomspännande rörelse och därigenom en av de största fredsrörelsena. Scouting verkar aktivt för att minska religions-, ras- och kulturella motsättningar. Scoutrörelsen är partipolitiskt obunden. Den uppmuntrar dock medlemmarna att aktivt deltaga i samhällsdebatten. I Sverige är scoutrörelsen näst idrottsrörelsen den största barnoch ungdomsorganisationen. Utifrån denna grund utformas metoder i arbetet för fyra åldersnivåer inom skiktet 8 18 år. Äldre medlemmar fungerar som ledare och funktionärer. Genom ett program baserat på detta kan vi ge våra medlemmar en god start i livet som aktiva WOSM: The World Organisation of the Scout Movement. WAGGS: The World Association of Girl Guides and Girl Scouts. VAR REDO och deltagande medborgare i vårt samhälles utveckling. Svenska Scoutförbundets märke, det förbund som våra medlemmar är organiserade i. Brevet Hem 5

6 Vår scoutkår År 1924 bildades ursprunget till GVB under namnet Gustaf Vasa-kolonnen av Stockholms Kyrkliga Scoutkår, på den tiden höll kyrkan i scoutrörelsen. Halsduken var i två färger: lila på vänster sida för Stockholms Kyrkliga Scoutkår och grå på höger sida för Gustaf Vasa-kolonnen. År 1943 upplöstes Stockholms Kyrkliga Scoutkår och kolonnen ombildas till Scoutkåren Gustaf Vasa. I slutet på 60-talet började det bli ont om barn i innerstaden då många barnfamiljer flyttade ut till förorterna, bl.a. till Bredäng. I innerstaden fanns det gott om ledare men inte i Bredängs scoutkår. År 1969 slogs Gustaf Vasa och Bredäng ihop. Målsättning och inriktning Som en självständig förening har Scoutkåren Gustaf Vasa Bredäng egna stadgar och en egen verksamhetsplan. I verksamhetsplanen finns beskrivet detaljerade mål för kåren i stort och för varje gren. Följande text är saxad från inledningen i verksamhetsplanen:»scoutkåren Gustaf Vasa Bredäng tillhör, genom sina medlemmar i Svenska Scoutförbundet, den idéburna scoutrörelsen. Idén är att genom organiserad barn- och ungdomsverksamhet ge våra medlemmar en god start i livet och uppuntra dem att aktivt deltaga i vårt samhälles utveckling. Det gör vi genom att lära dem förstå regler och vikten av att följa dem för att kunna undvika/hantera konfliktsituationer. Scouten får uppleva hur roligt och effektivt det är att samarbeta i en väl fungerande grupp. Med denna insikt är det lättare för scouten att fungera i olika sociala sammanhang. Vi arbetar efter vedertagna pedagogiska metoder där»learning by doing» är den främsta. Vi öppnar porten för det viktiga samspelet mellan människa och natur/miljö genom att bedriva kvalificerat friluftsliv. Vi betonar vikten av att betrakta andra människor som just människor och inte som företrädare för en viss nationalitet etnisk grupp, politisk ståndpunkt, dogm eller -ism. Vi rekryterar medlemmar med vitt skilda bakgrunder och vi upplever att våra medlemmar lyckas väl i skolan och i samhället i övrigt.» Vasen Vasen är vår kårsymbol och Gustaf Vasas vapen. Det är också namnet på vår kårtidning. Tidningen Vasen utkommer med fyra till sex nummer per år och består mest av stoff som läsarna skickar in. Den finns på internet: där du också kan hitta kårens övriga sidor. Bidrag kan skickas till vasen@gvb.scout.ssf med vanlig e-post. 6 Brevet Hem

7 Scoutgården Pettersberg VÅR EGEN SCOUTGÅRD består av en storstuga, två 1700-tals torp, några uthus och ca m 2 mark, till stor del äng så flyttades torpen från Östra Söderby till Pettersberg och beboddes året om. Senare såldes Pettersberg för att göras om till ett sommarhem, men GV köpte Pettersberg 1959 och byggde en storstuga ungefär på den plats där lägerbålsringen nu ligger. Den brann ner till grunden år 1965 och den nuvarande storstugan uppfördes istället. Bygden som Pettersberg ligger i är mycket gammal. I närheten finns flera fornborgar som går att besöka. Att färdas till»petters» Det finns många sätt att ta sig till Pettersberg: Pendeltåg till Tumba och därifrån buss 729 till Västerby Skola eller pendeltåg till Västerhaninge och därifrån buss 848 till Västerby Skola. Därifrån är det ca 3 km att gå. Pendeltåg till Hemfosa eller Segersäng och därifrån gå 4 5 km. Med bil åka E3, E4 eller Huddingevägen till Tumba, åka Tungelsta-vägen till Rosenhill, ta av mot Hemfosa, passera Västerby vägskäl och efter någon km ta av och följa grusvägen och skyltar fram till Pettersberg, ca. 3 km. Med bil åka till Västerhaninge och ta av mot Sorunda. Vid Västerby vägskäl svänger man vänster mot Hemfosa (och Pettersberg). Vi hyr ut först och främst till scouter men även andra kan få hyra ibland, t.ex. daghem, skolklasser och företag. Kontakta gårdsfogden om du har några frågor. Av hela tomten består nästan hälften av öppen mark och äng (de vita partierna på bilden). I övrigt björkdungar och blandad skog. Brevet Hem 7

8 Kul att vara miniorscout Miniorscouter kallas grenen för de minsta scouterna, från årskurs 2 och 3. I GVB heter miniorscoutavdelningarna»stingarna» i Bredäng,»Mowgli» och»waingunga» på Rehnsgatan. Varje avdelning består av barn. Avdelningarna har möten en kväll i veckan, cirka 1,5 timme, gör 1 2 övernattningar i en scoutstuga och har 1 2 söndagsutflykter per termin. Sommarlägren brukar vara 4 5 dagar. I miniorscouterna leker man in scoutings ideologi. Det finns ett uppgiftssystem som kallas»stegen». Denna är indelad i fem block som vardera innehåller ett flertal uppgifter. Vårt friluftsliv, att genom dagsutflykter och enstaka övernattningar umgås i naturen, vara rätt klädda och ha rätt packning; att på sikt klara sig själv i naturen. Vår natur, att känna igen tecken i naturen, växlingar mellan årstiderna, namnen på olika växter och djur, allemansrätten etc. Vår förmåga, att lära sig olika färdigheter som att slå användbara knopar, att umgås med eld på rätt sätt i sin enklaste form; tända en tändsticka, blåsa ut ett ljus etc. Vår säkerhet, att lära sig sjövett på sommaren och isvett på vintern. Att i offentliga lokaler kunna hitta nödutgångar. Enklaste formen av sjukvård; hur man gör rent ett litet sår och allmänt om hygien. Vi människor, att känna till hur människor lever i andra länder. Att vi har etniska minoriteter även här i Sverige, att det finns olika handikapp och vad det betyder i form av hänsynstagande etc. Detta är bara ett litet smakprov på allt vi gör i Miniorerna. Du som förälder är välkommen att vara med så får Du se mer av vad vi gör.»en miniorscout är hjälpsam och ärlig och försöker alltid att göra sitt bästa» 8 Brevet Hem

9 Mer scouting i juniorerna När scouterna går i 4:an och 5:an är det dags för juniorscouterna. Då fortsätter det som påbörjats i miniorscouterna. Patrullen blir viktigare och någon av de äldre barnen väljs till patrulledare av de andra patrullmedlemmarna. Kunskaperna blir mer inriktade på de klassiska scoutgrenarna som livlinekastning, naturkännedom, orientering och sjömaning. Det är fler utfärder och något längre läger, ungefär en vecka långt. Men trots att kraven på scouterna ökar och att ansvaret för sig själv och andra ökar, så är det fortfarande mycket lekar. Och det är alltid ledare med på alla aktiviteter. Några insändare från juniorscouter till en lägertidning. Brevet Hem 9

10 Tre år som patrullscout Patrullscoutiden är den som man oftast kommer ihåg bäst och det beror på flera saker: Man utvecklas både fysiskt och psykiskt och man arbetar väldigt mycket i patrullen. Som patrullscout går man i årskurserna 6, 7 och 8. Lord Baden Powell insåg tidigt att arbete i den lilla gruppen var effektivt. Alla kompletterar varandra och en liten grupp är lätt att organisera. Dessa tankegångar kan vi nu se i något så»modernt» som till exempel ledningsgrupper. Patrullen är en viktig grundsten för arbetet i patrullscouterna. I GVB har vi två stycken patrullscoutavdelningar. Den ena heter Skogsmännen och är en av de äldsta avdelningar vi har i kåren. Skogsmännen har möten i innerstaden vid Rehnsgatan. Den andra avdelningen är betydligt yngre och heter Rovfåglarna. De har möten i Bredängslokalen. På en patrullscoutavdelning vill vi helst ha fyra patruller och i varje patrull fyra till åtta scouter. Varje patrull har sin egen utrustning att ta hand om. Utrustningen består av saker som en patrull behöver för att klara av att gå på hajk, vara på läger etc. Exempel på utrustning är T-spritkök, yxa, såg, sjukvårdslåda, fotogenlykta. Utrustningen förvaras i en patrullkista i patrulllyan. Uppgiftssystem i tre steg Tiden i patrullscouterna är en stegring av uppgifter och ansvar. Som bevis på att var och en deltagit och löst uppgifterna, får var och en ett märke för varje år: färden, spåret och vandringen. Kunskaper som utvecklar Under terminerna får patrullscouterna lära sig: att hantera sin personliga utrustning, att hantera patrullens utrustning, att hantera sina patrullkompisar, om djur och natur, hur man klarar sej på en hajk och hantverk, m.m. Som patrullscout åker man på övernattningar, går på hajker, deltar i Älghornet och andra tävlingar och är på två veckors sommarläger bland annat. Gissa om man har många stora och roliga minnen från tiden som patrullscout, då man fick göra så mycket kul saker med sina kompisar! Färden Spåret Vandringen 10 Brevet Hem

11 Bra laganda i seniorerna Efter patrullscouterna blir man seniorscout. Seniorscout kan man vara i fyra år. Man kan säga att det är en övergångsperiod till att bli ledare. En seniorscoutavdelning fungerar som ett lag som strävar efter att få gemenskap och laganda. Vad gör man i seniorscouterna? Ja det kan variera från år till år beroende på hur stort seniorlaget är och intressena i laget. Oftast har man ett antal projekt under året: paddla, åka skidor, vandra, fixa program till jul- och sommaravslutningarna, fotografera och videofilma är några exempel. Ibland har de äldre seniorscouterna program för de yngre. Det finns en rad olika tävlingar som man kan ställa upp i, enskilt eller i lag. Några exempel är SM i Scoutfemkamp,»Snåriga Skäggen»,»Hajkbenet» och basketturnering. För seniorscouter finns det mycket kurser att gå. Både Svenska scoutförbundet och Stockholms scoutdistrikt anordnar kurser, så det finns stora chanser att träffa scouter från andra kårer och från andra delar av landet. Många går ledarkurser och blir assistenter och ledare innan de fyra åren är slut. I seniorerna är det möjligt att få vara med på de verkligen tuffa upplevelserna: långpaddling, forsfärder, fjällvandring, klättring, glaciärvandring, åka flotte... Även om det många gånger kan vara både regnigt och jobbigt brukar solen någon gång lysa och det finnas tid över för att lata sig lite. Brevet Hem 11

12 Att vara scoutledare Fikapaus och programplanering i ledarnas stockring under en hajk. Som ledare är man med andra ledare och tar hand om en avdelning, någon kårfunktion, kursledare på distriktet eller på förbundet till exempel. Ofta gör ledare mer än en sak. Ledare kan man bli från det år man fyller 18. Ledarutnämningen sker efter en kurs på cirka sex dagar som kallas för Allmän Ledar- Utbildning (ALU). Den genomförs under en vecka eller uppdelad på tre helger. Av deltagarna är många scouter sedan tidigare, men en del är nybörjare. Kursen är egentligen inte nödvändig för att bli ledare, men vi anser den så grundläggande att vi ändå kräver att alla våra ledare i GVB har genomgått den. Våra ledare är oavlönade och är med och betalar terminsavgiften och mycket annat. Det skiljer oss från många andra föreningar. Det finns dock några få heltidsanställda på distrikt och förbund. En helg per månad Engagemanget för en ledare på en typisk avdelning är ungefär 5 6 kvällar och en helg per månad. Även ledare i styrelsen och andra funktionärer lägger ner mycket tid; det går åt mycket tid för planering och förberedelser. Varför är man då ledare, slutar inte scouterna när man lämnar tonåren?»om det inte är roligt så är det inte scouting», sa Baden Powell en gång och mycket ligger i det. Som yngre scout har man haft roligt hela tiden och när man blir äldre vill man dela med sig av det man själv varit med om. Att dela med sig innebär att få tillbaka, förhoppningsvis positiva upplevelser. Det finns så mycket man kan göra som ledare, detta är bara en introduktion och det går inte att räkna upp allt. Vill du veta mera kan du alltid fråga någon ledare. 12 Brevet Hem

13 Föräldrar och scouterna Som förälder är du alltid välkommen till scouterna. Ibland behöver vi din hjälp, ibland vill vi bara träffa dig. Du kanske har en bil och ställer upp för att skjutsa scouter och packning någon gång. Du kanske har ett eller flera specialintressen, till exempel fågelskådning, svampar, växter, djur, astronomi, som vi alla skulle tycka om att ta del av. Du kanske gillar att slöjda hemma och bidrar med alster till vår basar i november. En härlig upplevelse Eller du kanske rentav skulle vilja vara med lite som ledarassistent på en avdelning? Tänk dig också att åka på scoutläger några dagar på sommaren och uppleva scoutlivets»vedermödor», en härlig upplevelse! (Se vidare kapitlet om läger.) Hur som helst, är det bra om du som förälder tar del av barnets scoutliv. Även om du inte deltar aktivt som scout själv är det ändå viktigt att du kommer på föräldramöten och liknande. Om du nu har några funderingar på vad vi sagt här, på scoututrustning till barnet, hur det går för barnet i scoutgruppen eller något annat är du alltid välkommen att prata med någon av ledarna, personligt eller på telefon. Hur du än väljer att engagera dig ska du veta att det uppskattas av alla, inte minst av ditt barn. Och du kommer säkert själv att märka att vi aldrig har tråkigt! En scoutförälder kan vara med på en övernattning som assistent och hjälpa till med olika programpunkter. Det är inte svårt och man har väldigt kul och lär sig mycket. Brevet Hem 13

14 Årets höjdpunkt är lägret Finns det något bättre för ett barn än att åka på scoutläger? Lägret är oftast årets händelse. Det är då man har chansen att komma ut i naturen och helt ägna sig åt friluftsliv och andra aktiviteter. Ett läger är både roligt och lärorikt med många mysiga och stämningsfulla stunder. Miniorscout Som miniorscout är man på läger 4 5 dagar. En miniorscout hjälper till att laga mat, går naturspår, leker, grillar korv, badar och mycket annat. På läger sover man i tält, vilket kan vara en väldigt rolig och spännande upplevelse för de som aldrig har gjort det. Juniorscout När man blivit ett par år äldre och är juniorscout, är man på läger en hel vecka. Man sover patrullvis och varje patrull bygger ett tvättställ och ett torkställ. Tillsammans med en ledare bygger de också ett matbord och en eldningsgrop. Under lägerveckan har man en del tävlingar, man går en dagshajk, har olympiad, badar etc. Vissa måltider lagar juniorscouterna själva. Patrullscout Som patrullscout är man på läger två veckor. I början av lägret bygger patrullen upp sin lägerplats. De bygger bland annat spis, beredningsbord, matbord, diskställ, torkställ och tvättställ. De brukar få gå på en 3-dagars hajk och en dagshajk, kanske ett överlevnadsspår, man badar, har olympiad, femkamp, festmiddag och mycket annat. Parullscouterna lagar all sin mat själva. Föräldrar En del år ordnar kåren föräldraläger. Då får föräldrarna chansen att komma ut i naturen och bort från stadens jäkt och stress. Föräldrarna bildar egna patruller och får prova på lägerliv precis som patrullscouterna. Utan läger ingen scouting Nästan allt som man gör på möten och övernattningar under året är förberedelser inför lägret. Ett läger är en upplevelse man aldrig glömmer och som utvecklar varje individ. Har man varit på ett läger så åker man gärna på flera. I patrullscouterna bygger varje patrull sitt eget patrullområde. De bygger upp en spis med beredningsbord och diskställ, en matsal med plats för cirka tio personer, reser sitt tält och ordnar med plats för utrustning och ved. Maten förvaras oftast i en jordkällare på patrullområdet. Allt detta gör att en patrull utan vidare klarar ett 14 dagar långt läger. 14 Brevet Hem

15 Brevet Hem 15

16 Den praktiska scoutdräkten Scoutdräkten en dräkt som scouter bär men det är inte någon uniform. Till scoutdräkt hör halsduk, scoutskjorta med rätt påsydda märken och mörka helst blå byxor eller kjol. Halsduk och sölja får man av scoutkåren när man bestämt sig för att börja och betalat sin medlemsavgift. Vår halsduk är mörkblå med en gul vase broderad på snibben. Halsduken ska alltid vara snyggt rullad och ligga under kragen på skjortan. Märken vid fickorna Pojk-/ flickscoutmärke Olika märken på skjortan Scoutskjortan är en mellanblå skjorta och säljs på postorder. Det är flera märken som ska sitta på scoutskjortan: förbundsmärket som visar att man är med i SSF, kårbeteckningen som visar i vilken kår man går och till vilket distrikt kåren hör, så kallade»kunskapsmärken» som man får i den takt man är med i scouterna och»arrangemangsmärken» som visar att man varit med på ett läger eller någonting liknande. Som byxor använder de flesta jeans, de har visat sig fungera bra i de flesta sammanhang. Byxorna bör vara mörkblå. Jacka i naturmatrial Vi använder bussaronger som ytterplagg. De är gjorda av mörkblå kammad och filtad ull, ett material som andas och är lätt och slitstarkt. En bussarong är sval på sommaren och varm på vintern. Den värmer även när den är fuktig och tål eld mycket bra. Vilka kläder gjorda i syntetiska material klarar allt detta? Bussarongen är ett mycket praktiskt plagg och ser man på tålighet och pris så är den nästan oslagbar. De går oftast att köpa och sälja tillbaka genom oss. Eftersom bussarongerna är från marinens överskottsmateriel så är utbudet av storlekar begränsat. De blanka knapparna som sitter på när en bussarong är ny ska ersättas med mörka matta knappar. En broderad Vase ska också appliceras på»kalle Anka-flärpen». De flesta brukar sedan sy i ett blixtlås för att det ska bli lättare att ta på och av sig bussarongen. I vår scoutkår är vi noga med att alltid använda scoutdräkten när vi träffas. Scouter har mörkblått förbundsmärke över vänster bröstficka. Ledare har ljusblått förbundsmärke över vänster bröstficka och ibland förtjänstmärken vid sidan om Pojk-/ flickscoutmärke Över höger bröstficka har man ett Sverigemärke när man är utomlands: Sätt märkena kant i kant med bröstfickan. 16 Brevet Hem

17 Märken på ärmarna och övriga märken Msc, vänster ärm Ledare & ssc, vänster ärm: Kårbeteckning Stegar Ptrmärke Intressemärken Kårbeteckning (alltid kant i kant, gäller alla) Jsc, vänster ärm: Kårbeteckning Knivbeviset Stigen Leden Ptrmärke Intressemärken Psc, vänster ärm: Kårbeteckning Färden Spåret Vandringen Ptrmärke Det finns fastställda mått mellan märkena. Dessa är inte utsatta för att de stämmer illa i praktiken. Grundregeln är att sätta märkena centrerat och börja med de översta märkena på ärmens översta tredjedel. Lagom avstånd mellan märkena är ca mm. På höger ärm sätter man dit tillfälliga märken, t.ex. olika arrangemang som läger eller långa hajker. Detta gäller alla grenar. Kårmärket ska sitta i mitten bak på»kalle Anka-flärpen» på bussarongen. Brevet Hem 17

18 Tips om utrustning Många frågor om utrustning dyker upp när man börjar i scouterna. För att klara sig ute, i alla väder under alla årstider, räcker det oftast med en ganska enkel och robust utrustning. Det finns ingen anledning att skaffa dyr utrustning för extrema förhållanden eller som bara är mode för säsongen. Tvådelat för regn Ett tvådelat regnställ är det mest praktiska och rörliga plagget när det regnar. Det bör vara gjort av ett material som»andas», vilket flera fabrikat gör lika bra trots skillnader i pris. Komplettera gärna regnstället med en sydväst. Skaffa inte ett regnställ av tunn belagd nylon, för i dessa blir man snabbt fuktig av svett och kondens. Fötterna är viktiga På fötterna är kängor eller gummistövlar bäst när man ska gå långa sträckor och bära tungt. Kängor är bra för de fungerar både på sommaren och vintern men kräver en del vård och är dyra. Ett par begagnade Lundhags-kängor är perfekt att börja med.»det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder!» Vill man i stället ha gummistövlar så ska det vara riktiga stövlar för friluftsbruk, inga seglarstövlar. Gummistövlar är lätta att sköta och bekväma att gå i men på vintern måste man ha något annat. Att bära rätt och sova gott Bra ryggsäckar och sovsäckar är relativt dyra. Till den första utflykten kan man kanske låna, men efter ett tag vill man ha sina egna. Ryggsäcken ska sitta skönt på ryggen och vara praktisk. All utrustning ska få plats utan att behöva surras utanpå säcken. Välj en rymlig modell av god kvalité, för en bra ryggsäck har man ofta kvar i många år. Komplettera med ett regnskydd. Sovsäckar med syntetfiber är att föredra. Gå efter vikt än efter temperaturmärkning. En säck på cirka 2 kg duger till vår, sommar och höst. Sovsäcken kan förstärkas med överdrag och påslakan som gör den ytterligare lite varmare. Be gärna ledarna på avdelningen om råd, de har ofta erfarenheter av både bra och dålig utrustning. För att bedriva friluftsliv behövs ingen märkvärdig utrustning som bilden visar. Förutom detta behövs vanliga oömma kläder, något som de flesta redan har. Ett gott råd är att satsa på naturmaterial. En tröja av ull är både snygg och tålig, och den behöver inte tvättas så ofta. (Fleece är lätt, vilket kanske är enda fördelen.) Undvik färger som neongrönt och lysorange vilka inte är särskilt scoutmässiga. Satsa också på robusta saker som håller för många års användning. De kanske är lite tyngre än lättviktsutrustning men istället trevligare att använda. Det bästa sättet att spara vikt är att inte ta med sig något onödigt! 18 Brevet Hem

19 Brevet Hem 19

20 Scouternas udda sporter Några exempel på de kanske lite udda sporter som vi scouter tävlar i, finns i den klassiska scoutfemkampen. Den anordnas årligen som distriktsmästerskap och förbundsmästerskap. Tidigast kan man delta som sistaårs patrullscout. I scoutfemkamp ingår grenarna: naturkännedom, eldning, livlina och surrning, hinderbana och nattorientering. Det krävs skärpa, god allmänbildning och fysisk kondition för att kunna vinna en femkamp. Naturkännedom är en gren där det gäller att kunna mycket av växter, djur och natur. Uppläggningen varierar år från år. Eldning går ut på att på kortast möjliga tid göra upp eld och få en gammal kaffeburk med såpvatten att koka över. De bästa lyckas på tider runt tre minuter!. Livlina/surrning är en kombinationsgren där det gäller att träffa en»isvak» tio gånger och sedan uppföra en surrningskonstruktion med bårstänger på kortast möjliga tid. Hinderbana är en klassisk gren där det gäller att fortast ta sig runt en hinderbana, ibland en militär, ibland en»hemmagjord» i naturen. Nattorientering är en tuff gren där prov på förmågan att orientera och den fysiska konditionen sätts på hårda prov. Tävlingarna är en metod att testa de kunskaper som scouter behöver på till exempel en hajk, då det kan vara mörkt och besvärligt innan de kommer fram till nattplatsen, snabbt behöver få upp eld och bygga vindskydd att sova i. Då vill det till att det går undan! Några scouttävlingar Scouternas Dag Den dag då Myrstigen, Björnklon och Älghornet går av stapeln Myrstigen Disktriktstävling för msc Björnklon Disktriktstävling för jsc Älghornet Disktriktstävling för psc Scouternas Natt Den helg då Silverugglan och Hajkbenet går av stapeln Silverugglan Disktriktstävling för psc Hajkbenet Disktriktstävling för ssc Femkamp Tävling i fem grenar för ledare och seniorer; eldning, surrning/livlina, naturkännedom, hinderbana och nattorientering, distrikt och förbund arrangerar Scouternas höstdag Distriktsmästerskap i orientering och livlinekastning Kårhelg En helg då alla avdelningar i kåren genomför tävlingar och gemensamma aktiviteter Kryptrofén Tävling för msc, oftast på kårhelgen. Juniorskinnet Tävling för jsc, oftast på kårhelgen. Skinnet Tävling för psc, oftast på kårhelgen. KM i livlina Kårmästerskap i livlinekastning Lådan Kårtävling för seniorer 20 Brevet Hem

21 Lönsamt med scouting Det eviga problemet: pengar. Hur mycket kan vi ta ut? Har vi råd med det här? Tar vi för mycket för den här övernattningen? Ska vi höja terminsavgiften? En del frågor som ledare ofta ställs inför är hur mycket en övernattning eller ett läger ska få kosta. Det bestämmer till viss del vart man kan åka och vad man kan göra. En del av osäkerheten ligger i vad föräldrarna kan uppfatta som acceptabelt. Men det har visat sig att att när föräldrarna vet hur pengarna används är avgifterna sällan källa till problem. Terminsavgiften är grundplåten Merparten av terminsavgiften går till förbund och distrikt. Här ingår en scouttidningett och ett omfattande försäkringsskydd. En del går till adminstration och det som blir över använder kåren tillsammans med bidrag från kommunen till hyror, investeringar och förbrukningsmaterial. Inga löner alltså. Sedan är det övernattningar, hajker och läger som kostar. Den avgift som tas ut går huvudsakligen till mat och hyra, en liten del går till extra material som behövs på utflykten. Egna kostnader mest i början Det som kostar i början är anskaffning av personlig utrustning: kängor, scoutskjorta, kniv, ryggsäck, liggunderlag, ficklampa etc. En viss grundutrustning är nödvändig och startkostnaden kan kännas hög men utslaget på lång sikt är det inte så farligt. Man klarar sig länge med»vanlig» utrustning, för det behöver inte vara utrustning för alpina expeditioner i arktiskt klimat, det är så sällan vi är där. God avkastning på gjord investering Allt det här till trots: Scouting är en ganska»billig» sysselsättning men en god investering i personlig utveckling. Ränta och utdelning är allt det roliga och mindre roliga man får vara med om, livserfarenheter som är allt nödvändigare i vår hårda värld. Vi vill att du som är förälder ska veta att det vi begär i avgifter alltid används på bästa sätt. Brevet Hem 21

22 Ord & förkortningar Al Avdelningsledare; ledarutbildad och utnämnd ansvarig ledare som fyllt 18 år och valts av kårstämman Am Avdelningsmöte Ass assistent; ledarassistent på en avdelning Asskurs assistentkurs; vanligtvis en distriktskurs, ej nödvändig för att bli assistent AU Arbetsutskottet; förbereder KS och KST, verkställer beslut Avd avdelning; den större enheten á barn och ledare AÖ Avdelningsövernattning E-kurs eg Rådspatrullkurs; patrulledarkurs för Pl och vpl GVB Scoutkåren Gustaf Vasa Bredäng Hajk utfärd med vandring; övernattning i tält eller vindskydd, även som dagshajk Jsc juniorscout; 4:e och 5:e klassare KS Kårstyrelsen; sammanträder en gång i månaden, består av ordförande, kassör, sekreterare, ansvariga ledare m.fl. KST Kårstämma; utser årligen kårstyrelsen, godkänner budget etc. Läger utflykt på sommarlovet oftast med övernattning i tält, 4 dagar till 2 veckor Msc miniorscout; 2:a och 3:e klassare Pl Patrulledare; väljs inom patrullen att leda patrullen Ptr patrull; den mindre enheten på en avdelning, 4 8 scouter i varje, 4 5 p varje avdelning Psc patrullscout; 6:e, 7:e och 8:e klassare PÖ Patrullövernattning RM Rådspatrullmöte. Rover En verksamhet för vuxna scouter, bildar roverlag Rådsptr En avdelningspatrull bestående av Al, val samt Pl och vpl från alla patruller Ssc seniorscout; 9:e klass till 20 år SSD Stockholms Scoutdistrikt, distrikt inom SSF som GVB tillhör SSF Svenska Scoutförbundet; ett av fem scoutförbund i Sverige TG Treklöver Gilwell; kurs, vidareutbildning för erfarna ledare Utr utrusning val vice Avdelningsledare; biträdande ansvarig ledare vpl vice Patrulledare; väls inom patrullen att biträda Pl ÖV Övernattning; utfärd med en till två nätter, oftast i stuga

23 Scoutsången Vi äro svenska scouter vi, och löftet som blev givet en vårdag brusande och fri, står på vår panna skrivet: för Gud, för kung och fosterland var än dig livet ställer, var redo när det gäller, med hjärta, håg och hand. Var redo! Hör den stormens il som genom världen skrider, håll spänd din sträng, håll blank din pil, nu är det knoppningstider. Nu knyta vi vårt syskonband i kärlek och i gamman, nu smida vi det samman kring hela Sveriges land. Scoutbönen Käre fader i din himmel du som alltid hjälper mig vart jag går i världens vimmel hör min bön som söker dig: Hjälp mig leva dig till ära, hedra Sverige, mor och far min och andras bördor bära, hjälp mig lyda scouters lag

24 Scoutlagen 1. En scout visar vördnad för Gud och hans ord. 2. En scout är ärlig och pålitlig. 3. En scout är vänlig och hjälpsam. 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat. 5. En scout möter svårigheter med gott humör. 6. En scout lär känna och vårda naturen. 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra. Scoutlöftet Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen. Valspråk och lösen Var redo! Alltid redo.