Att flytta en gravsten -Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka

Transkript

1 2009:22 Att flytta en gravsten -Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Antikvarisk kontroll, 2008 Petter Jansson

2

3 Rapport 2009:22 Flytta Gravsten -Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Antikvarisk kontroll, Lunds socken, 1298 Lunds kommun Skåne län Petter Jansson

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:22 ISSN Omslagsfoto: transport av gravstenen Fyndteckningar mm: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Flytta gravsten -Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda arbeten 7 Avvikelser från handlingar 9 Iakttagelser vid arbetena 9 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 12 Övriga handlingar av relevans för ärendet 12

6 Skånekarta med Lunds kommun färgmarkerad Plan över Lunds domkyrkas krypta med då placerade gravstenar, ur O Rydbeck: Lunds domkyrka, historik samt vägledning för besökande, Lund 1911

7 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Sammanfattning av utförda åtgärder Under september- oktober 2008 flyttades Torben Billes gravsten i Lunds domkyrkas krypta, från golevt till en väggnisch. Golvet under gravstenens tidigare placering kompletterades. I samband med arbeten uinventerades den av gravstenen senare dolda väggen. Administrativa uppgifter Objekt Lunds domkyrka Socken Lunds socken Kommun Lunds kommun Arbetshandlingar Stenhuggare Mats Johansson, Dalby, Länsstyrelsens beslut , dnr: Byggherre Lunds domkyrkoförsamling Entreprenör Mats johansson, Dalby Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne Antikvarisk slutbesiktning Foto 1 och 2. Gravstenen på sin tidigare plats och den nya nischen där den senare hamnade. 5

8 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Byggnadshistorik med relevans för ärendet Kryptan räknas som den äldsta delen av Lunds domkyrka och invigdes 1123 med ett huvudaltare i absiden mot öster. Resterande delen av domkyrkan och högaltaret invigdes först Kryptan användes som gudstjänstlokal från begynnelsen, den utgjorde själva kyrkorummet intill resten av domkyrkan färdigställts. Enligt en sägen byggdes kyrkan av Jätten Finn som förstenades strax innan kyrkan stod färdig. Byggnadshistorien och olika händelser kan också studeras i olika stenhuggaremärken och ett antal inskriptioner.. Kryptan har genom åren varit kraftigt fuktdrabbat med återkommande översvämningar. I kryptan förvaras ett antal gravmonument och gravstenar. Av dessa har sannolikt bara ärkebiskopen Birger Gunnarssons gravmonument samt möjligen gravstenarna över kaniken/ biskopen Herman från Klosterrath samt ärkebiskopen Johannes Brostorp sina ursprungliga placeringar. Övriga gravstenar tolkas som sekundärplacerade, de förmodas ha flyttats från högkyrkan eller tillbyggda kapell framförallt i samband med talets genomgripande omdaningar av kyrkan. Flertalet har sådana slitspår att de förmodas ha legat i golv. År 1912 ansökte dåvarande domkyrkoarkitekt Th Wåhlin om att få minska antalet gravstenar i kryptan från 68 till 35. Det är osäkert om denna omgestaltning genomfördes, under senare år har också ett antal gravstenar rests mot kryptans väggar eller flyttats över till domkyrkomuseet. Enligt den förteckning som bifogats ansökan finns idag kvar 25 gravstenar/ monument i kryptan. Torbern Bille, kanik/ dekan, kan räknas som den siste eller kanske snarare senaste ärkebiskopen i Lund. Han avsattes och fängslades1536, men frigavs året efter och förestod sedan Bosjökloster på livstid, i hans fall räckte den till Hans gravsten låg innan flytten förhöjt i kryptans sydöstra kapell där den upptog större delen av golvytan. 6 Foto 3 och 4. Jätten finn respektive inskription i en valvpelare.

9 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Foto 5 och 6. Närbild av gravstenen på sin tidigare plats och golvytan efter att gravstenen tagits upp. Utförda arbeten Den väggyta som skulle döljas bakom gravstenen med sin nya placering avdammades och fria salter avlägsnades så gott det gick.. Väggytan dokumenterades genom uppmätning, avfotografering och diskussion med stenhuggare och nedskrivna iakttagelser. Även gravstenen och dess tidigare läge fotograferades. Den tidigare placeringen var liggande, något förhöjd från golvet vilket innebar ganska begränsat utnyttjbart utrymme i kapellet. Innan flytten undersöktes gravstenen först med avseende på eventuella sprickor eller stick genom att stenen blöttes och sedan fick torka. Inga betydande sprickor eller stick iakttogs. Runt gravstenen i golvet rensades varsamt från anslutande bruk och därefter lyftes stenen varsamt från golvplaceringen med hjälp av en ställning och lyftblock samt tygstroppar. Därefter flyttades stenen varsamt liggande på trärullar/plankor med hjälp av lyftblock och tygstroppar till sin nya plats i en grund nisch i kryptan rakt västerut från den tidigare platsen. Gravstenen lyftes sedan på plats från ställning med lyftblock. Stenen placerades på blymellanlägg på den något ojämna stenbänken i nischens underkant. Stenen sattes distanserat med en liten luftspalt mot väggen och i ovankant rostfria kramlor i väggfogar. Efter en tid fogades med hydrauliskt kalkbruk mellan gravstenen och stenbänken under. 7

10 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Foto Flyttningen på gång i olika faser. Gravstenen låg på en grus/sandbädd och eftersom golvplattor saknades under gravstenen fick golvet kompletteras. För att nå helhet i golvläggningen utbyttes även de närmaste något frisbetonade golvplattorna som passats till gravstenens form, det bedömdes inte finnas större antikvariskt värde i att markera platsen för gravstenen i golvläggningen. De varsamt demonterade golvplattorna togs tillvara för eventuell framtida användning vid reparationer. Till nya golvplattor användes kalkstensplattor i färg och yta anpassade till kringliggande befintliga vackert slitna golvplattor i öländsk kalksten. De nya hade anpassats genom flammad yta, vid tidigare anpassning av golvplattor har blästring använts med gott resultat, och fogades med hydrauliskt kalkbruk i anpassad färg. Plattorna placerades liksom tidigare på grus/sandbädd av befintligt material och fogades med anpassat färgat hydrauliskt kalkbruk. 8

11 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Foto 11 och 12. Gravstenen på sin nya plats och den gamla platsen med framskymtande Höganäsrör i golvet samt cementlagning i norra kapellväggen. Avvikelser från handlingar Nyläggning av golvplattor av kalksten. Iakttagelser vid arbetena Gravstenen låg på en grus/sandbädd med diverse sentida rester från byggnadsverksamhet, inga äldre föremål iakttogs. Centralt riktat mot norra kapellväggen ledde ett avloppsrör i Höganäs- keramik. Ungefär mitt i norra kapellväggen finns en mindre cementlagning, sannolikt från någon tidigare infästning/ genomföring. Röret hör sannolikt till en anordning från talet och ledde sedan mot en golvplatta som ständigt sätter sig och behöver ny uppallning med grus. En anledning till att gravstenen låg i lösare underlag och inte på färdigt stengolv var att den hade en stor knuta på undersidan. En ovanlighet som kan ha berott på stick i stenen. Även i frontens behuggning/relieff noterades spår som tydde på att stenhuggaren haft svårigheter när gravstenen en gång höggs till.. Den vägg som gravstenen satts upp emot dokumenterades genom fotografering, uppmätning samt beskrivning innan uppsättningen. Väggen tolkades till största delen vara medeltida, byggd av lite olika slags sandstenskvadrar. 9

12 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Foto 13 och 14. Nischväggen innan gravstenen sattes upp samt detalj av väggen med mögelludd. Det använda originalstenmaterialet är lite oordnat blandat av grå/ gulaktig finkornig Höörsandsten eller gul(grå) Helsingborgssandsten. Helsingborgssandstenen förekom något mer frekvent sammanhängande i 4:e skiftet ovanför stenbänken och sedan från 2: skift under valvkapitälen till och med 3:e skiftet ovan. Valvpilastrar var helt av Höörsandsten medan valvbåge hade inslag av åtminstone en Helsingborgssandsten. Nedersta väggskiftet tolkades ha demonterats tidigare när stenbänkens sten byttes ut mot nuvarande ganska grovt huggna kvartsitstenar. Detta syns bland annat i kantskador på både ovanför kvarsittande originalstenar som visar att stenar brutits loss ur murverket. Vid nyfogning har förhållandevis hårt/sannolikt KC bruk använts. I skiftet ovanför har två sandstenskvadrar bytts ut mot nyhuggna kvadrar av Höörsandsten. Möjligen har detta skett efter ommurningen av stenbänken/ nedersta väggsskiftet. Valv/valvpilastrar tolkas byggda i förband med väggfyllningen. På väggpartiet finns sporadiska spår av tidigare överkalkning. Spritt på väggar och i valv i övrigt förekommer rester av tidigare kalk/ putsskikt, och även färgspår som erinrar om att kryptan tidigare både haft putsade och färglagda ytor.. Skador I anslutning till norra valvpilasterna kragband har en av murverksfyllningens stenar knäckts/ sjunkit ner i anslutning till kragbandet, som den då tycks vila på. Nästa sten söderut i samma skift har knäckts på mitten och stenar i två skift ovanför denna har knäckningsskador. Detta tyder på sättningsskador. 10

13 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka I övrigt förekom missfärgningar sannolikt av vatten samt ganska rikligt saltludd i framförallt de övre och nedre murverkspartierna, både på originalstenar och senar bytt sten. Vittringsskador i sten förekom framförallt vid liggfogar, och då på både Höörsandsten och Helsingborgssandsten. Vittringsskadorna var vanligare i stenarnas underkanter. Vatten/salt/vittringsskadorna tolkades i första hand bero på utifrån inträngande vatten. Förmodligen har den utbytta stenbänken liksom i huvudsak i övrigt tidigare varit av Höörsandsten som kan ha varit för skadad vid tidigare ganska sentida renovering. I samband med detta har också ganska hårda och iögonenfallande fogbruk använts. Väggpartiet som nu döljs av gravstenen har alltså en historia av skador som nu blir svårare att följa upp. I samband med gravstensflytten gavs även tillfälle att inspektera utrymmen under högaltartrappan. Under trappan finns både bevarade murrester och målningsfragment. Utrymmena var vid inspektionen lite oordnade och tjänade som upplag för diverse föremål och teknisk utrustning. Foto 15. Bevarade murrester och målning under högaltartrappan. 11

14 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Stenflyttningen kunde göras utan missöden, på enkelt traditionellt och försiktigt sätt. Även uppsättningen kunde göras utan att skador noterades på vare sig gravsten eller murverk. Åtgärderna innebär vissa förändringar visuellt och genom att ytterligare en årsring försvunnit eller flyttats/ tillkommit. Gravstenen har dock inte tagits ur eller ställts tillbaka till något ursprungligt läge, men har getts en förändrad innebörd och förändrat sammanhang även om detta redan ändrats vid flera tillfällen tidigare. Den har nu getts ny karaktär från närmast besvärande inslag men i begripligt vördnadsfyllt fast något fel sammanhang till att bli mer av ett åskådligare lossbrutet konstverk som också relativt snabbt kunde ges och gavs lite mindre värdighet genom exempelvis mindre väl anpassad/döljande möblering. Placeringen innebär att det nu blir svårare att hålla väggen under uppsikt och sköta väggens underhåll. Den står också, även om den är distanserad, mot en väderutsatt yttermur med viss reparationshistora. Bevarande förhållandena för själva gravstenen kan ha förändrats, samtidigt har rummet getts möjligheter att utnyttjas på ett rationellare sätt. I samband med gravstensflyttningen diskuterades även övriga gravmonuments placering i kryptan, framförallt Peder Winstrups kista från kryptans norra kapell samt överhuvudtaget kvar i golvet liggande gravhällar. Tanken på en långsiktig hållbar helhetssyn på nyttjandet av rummet diskuterades och med det även tillgänglighetsanpassning. Övriga handlingar av relevans för ärendet Lst remiss Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, yttrande (dnr: L ) Lund Petter Jansson Foto 16. Stenhuggarens handskar. 12

15 Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka Foto 17 och 18. Kapellets nya golv. Foto 19 och 20. Detaljer av gravstenen på sin nya plats. 13

16 Fältritning över uppmätt väggyta i Lunds domkyrka, kryptan Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka 14

17 Ritning med markering av missfärgat murverk Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka 15

18 Ritning med markering av saltluddigt murverk Att flytta en gravsten- Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka 16

19 17

20 Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson Att flytta en gravsten Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AU-arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport VP-vårdplan UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning