Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Transkript

1 2009:33 Harlösa kyrka Relikskrin? & byggnadslämningar schaktningsövervakning, 2006 Johan Dahlén Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne 1

2

3 Rapport 2009:33 Harlösa kyrka Relikskrin & byggnadslämningar Förundersökning/schaktningsövervakning, 2006 Raä 65:1 Harlösa socken, 1248 Eslöv Skåne län Johan Dahlén 3

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:33 ISSN Omslagsfoto: Absiden i Harlösa kyrka Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 HARLÖSA KYRKA Relikskrin? och byggnadslämningar Innehåll Inledning 7 Harlösa kyrka 7 Grävning för elkabel 7 Grävning i absiden 7 Grävning för dränering 9 Sammanfattning 13 Administrativa uppgifter 14 Bilagor 15 Fynd LUHM Översiktsritning 16 5

6 Fig 1. Skåne med Eslövs kommun och Harlösa socken Fig 2. Utdrag ur fastighetskartan över Harlösa. Schaktens läge runt kyrkan markerade.

7 Inledning I samband med restaurering av Harlösa kyrka år 2006, genomfördes olika typer av markarbeten. Av denna anledning beslutade länsstyrelsen i Skåne län att personal från Regionmuseet skulle övervaka markingreppen i enlighet med beslut och Arbetena utfördes av Johan Dahlén, Lars Salminen och Jan Kockum under perioden april december Harlösa kyrka Harlösa kyrka är belägen på en höjd norr om dagens Harlösa samhälle. Kyrkan ligger på ett mycket exponerat läge med en fin utsikt över Vombsjön. Den är ursprungligen en romansk anläggning med långhus, avsmalnat kor och halvrund avsid. Sannolikt är den uppförd under 1100-tal eller som senast början av talet. I dagens kyrka har koret förlängts åt väster och på 1830-talet uppfördes ett torn. På den norra sidan byggdes en stor utbyggnad, nykyrkan, på 1740-talet och på 1800-talet byggdes på södra sidan en mindre sakristia. Grävning för elkabel Det första markingreppet som genomfördes, till vilket arkeolog kontaktades, var grävning för elkabel. Denna skulle grävas ner på kyrkans sydsida men berörde även öst- och västsidorna. Schaktet som grävdes var smalt och grunt (ca 0,3 meter brett och ca 0,5 meter djupt). I samband med schaktningen konstaterades ett par stora stenar och lite kalkbruk invid långhusets sydsida. Det gick inte att avgöra lämningarnas karaktär i det smala schaktet, men det bedömdes som möjligt att det rörde sig om rester av en byggnad t.ex ett rivet vapenhus. Eftersom denna yta skulle komma att grävas upp igen i samband med dräneringsarbete (se nedan) fanns möjlighet att senare bekräfta eller falsifiera denna teori. Förutom dessa stenar påträffades inga lämningar. Enstaka ben fanns självfallet i matjorden, men inga gravar in situ påverkades av ingreppen. Grävning i absiden I maj månad kontaktades Regionmuseet av entreprenören eftersom man hade hittat något i absiden. När undertecknad infann sig konstaterades att man hade frilagt en kullersterstenläggning i absiden, och att en låda eller ett skrin grävts ner i denna stenläggning (fig 3, 4 och 5). Hela stenläggningen rensades fram och dokumenterades. Inga daterande fynd påträffades i jorden, men det bedöms som troligt att det rör sig om ett primärt golv i absiden. I jorden påträffades en bit kalkbruk med en röd puts samt en glasskärva. Ungefär mitt på golvytan, ett område om ca 40 x 40 cm, syntes en järnkant. Det verkade alltså som om ett järnskrin var nedgrävt mitt i absiden. Detta grävdes ut på plats, jorden i skrinet separerades från omgivande och sållades efteråt inomhus. I samband med grävning kunde tyvärr konstateras att skrinet var i det närmaste helt nedbrutet. Skrinet var inte av järn utan av trä och som hållits ihop av ett järnbeslag. Trälådan var helt nedbruten och det enda som fanns kvar var delar av ett kraftigt korroderat järn- 7

8 beslag samt små träfragment. Innehållet togs in och vattensållades. Osteolog Helene Wilhelmson konstaterade att ben efter både barn och en vuxen fanns i jorden. Det rör sig endast om mycket små benfragment, men rör sig om ben från minst två individer. Det verkar således som om skrinet verkligen utgjort ett relikskrin som grävts ner i absiden (även om det givetvis inte kan uteslutas att benen kommer från den jord som senare hamnat som fyllning i lådan). Fig 3. Stenläggning i absiden. Strax t.v om mitten syns den fyrkantiga låda som innehöll ben från minst två individer, varav ett barn. Fig 4. Skrinet innan utgrävning.

9 Fig 5. Absiden med stenläggningen. I förgrunden ovansidan av ett tegelvalv till en gravkrypta. Grävning för dränering I oktober 2006 påbörjades grävning för dränering runt hela kyrkan. Schaktet runt kyrkan skulle vara ca 0,5 meter brett och 0,6 meter djupt. I huvudsak höll schaktet dessa mått, även om det blev bredare på några ställen. Inom stora delar av schaktsträckningen påträffades spår av moderna nedgrävningar. Här fanns åskledare, elledning och dagvattenrör. Trots detta fanns partier med orörda lager. På södra sidan, där möjliga murrester konstaterats i samband med grävning för elledning, påträffades nu fler stenar och det kunde fastställas att det rörde sig om grundmurar till en byggnad som varit ca 7,5 meter bred (se fig 6, 7 och 8). I mitten av denna byggnad, påträffades i schaktbotten två flata stenar på ett djup om 0,75 meter (se fig 6). Den ene av dessa stod på högkant och det kan röra sig om en grav i stenkista. Det fanns ingen möjlighet att i det halvmeterbreda schaktet avgöra om det rörde sig om en grav, men det förefaller troligt. I samband med att dräneringsschaktet grävdes så togs även det översta grusskiktet bort närmast själva kyrkobyggnaden. Marknivån sänktes således ca 1-2 decimeter mellan schaktet och kyrkan. I och med detta så framkom fler stenar. Dessa stenar tillhörande ett vapenhus har således bara legat under ett lager singel. Väster om tornet påträffades ytterligare två murar tillhörande en byggnad med en sida om ca 4 meter (se fig 9 och 10). Tornet uppfördes på 1830-talet och dessa murar hör alltså till en byggnad som är äldre än detta. Även i markytan kring tornet syns ett par stenar, vilka möjligen skulle kunna knytas till samma byggnad som de i schaktet påträffade stenarna. Byggnaden ligger så pass långt från det 9

10 medeltida långhuset att det inte förefaller troligt att det är en byggnad som tillhört själva kyrkobyggnaden. Inga daterande fynd gjordes i schaktet som kan ge indikationer om det verkligen är rester av en medeltida byggnad. I schakten på norra respektive östra sidan av kyrkan påträffades inga murar, gravar eller kulturlager (se fig 14). När, på kyrkans norra sida, några decimeter jord och grus grävts bort mellan dräneringsschaktet och kyrkobyggnaden, frilades sockelstenen och det kunde konstateras att denna var huggen med en profilerad kant (se fig 11 och 12). Under gruset påträffades också en gravsten ( tal, se fig 12 och 13). Fig 6. Södra långsidan. Påträffade murar markerade med svarta linjer. De flata stenar som förmodats ingå i en kistbegravning syns mitt i byggnaden. Fig 7 & 8. Schaktet längs kyrkans södra sida. Tv. Den västra muren (fotograferad mot väster). Th den östra muren (fotograferad mot öster). Observera att murarna även syns utanför schaktet. Dessa stenar har varit dolda under ett lager grus.

11 Fig 9&10. Ovan planritning över schaktet väster om tornet. Påträffade murar markerade med svarta linjer. Th schaktet väster om tornet med påträffade stenar (fotograferat mot söder) Fig 11.Profilhuggen sockelsten (För läge se fig 12) 11

12 Fig 12. Planritning över Harlösa kyrka. Läget för den profilhuggna sockelstenen markerad med röd linje. Även den gravsten som påträffades under grusytan är rödmarkerad. Fig 13. Gravsten vid tornets norra sida (för läge se fig 12)

13 Sammanfattning I samband med omfattande renoveringsarbeten på Harlösa kyrka har markarbeten övervakats av personal från Regionmuseet. Vid grävning för elkabel och dränering har ett schakt grävts runt hela kyrkan. Schaktet var ca en halvmeter brett och ca 0,6 meter djupt. Trots äldre ledningar och dagvattenrör fanns ändå orörda markavsnitt. Såväl söder och väster om kyrkan konstaterades murar från bebyggelse. Den södra byggnaden kan vara från ett äldre vapenhus. Inga gravar in situ berördes av markarbetena, och gravar ligger troligen djupare än de ca 0,6 meter som grävdes. Även inne i kyrkan har markarbeten utförts. I absiden påträffades ett kullerstensgolv, vilket troligen är från kyrkans äldre fas, dvs troligen 1100-tal. Nedgrävt genom detta golv påträffades resterna av en nedgrävd 0,4 x 0,4 meter stor trälåda med järnbeslag som innehöll små mängder ben från minst två människor. Med tanke på läget i absiden har lådan med dess innehåll tolkats som resterna av en relikgömma. Fig 14. Schakt vid absiden. 13

14 Administrativa uppgifter Lst dnr och RM dnr L Län Skåne Kommun Eslöv Socken Harlösa Fastighet Harlösa kyrka RAÄ-nr 65:1 Fälttid: 47 h Uppdragsgivare: Högseröds pastorat Personal: Johan Dahlén, Lars Salminen, Jan Kockum Rapportansvarig: Johan Dahlén Osteologisk analys: Helene Wilhelmson Totalkostnad: kronor LUHM-nr: Dokumentationsmaterial: Fältritningar (3 st) samt digitala fotografier. Dokumentationsmaterialet förvaras i arkivet vid Regionmuseet Kristianstad. Fynden överförs till LUHM, Lund.

15 Bilagor Fynd LUHM Ben människa? Stortå vuxen från relikskrinet 2. Ben trol. människa från relikskrinet 3. Ben människa vert.arcus kotbåge barn från relikskrinet 4. Ben människa cestae, revben barn från relikskrinet 5. Ben människa skalltak, barn från relikskrinet 6. Ben mikromammalia från relikskrinet 7.Kalkbruk med röd puts från relikskrinet 8. Kalkbruk med röd puts i el. under relikskrinet 9. Bly, fönsterspröjs (smält) från relikskrinet 10. Glas planglas i el. under relikskrinet 11. träkol i el. under relikskrinet 12. träfragment från skrinet 15

16 Harlösa kyrka. Plan över schaktsträckning (svart linje) Översiktsritning

17 Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson Att flytta en gravsten Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson Cement, järn och berg, Södra Mellby sn, FU/SÖ, Bertil Helgesson Tobaksprojektet 2008, projektrapport, Jimmy Juhlin Alftberg med bidrag av Åsa Jakobsson, Frillestads kyrka utvändig renovering, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta Norra Rörums kyrka nyläggning av spåntak, Norra Rörums sn, AK, Heikki Ranta Schaktning vid Bosjökloster kyrka, Bosjö sn, FU, Jan Kockum Glimmebodagården omläggning av två takstin, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Glimmebodagården restaurering av fönster och dörrar, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, Loshults kyrkas orgelfasad, Loshults sn, AK, Lotta Eriksson, Fjärrvärme i Åhus, Åhus sn, FU, Jan Kockum och Catherine Svensson, Yxor och brunnar i Härlöv, Kristianstad, SU, Tony Björk & Helene Wilhelmson, Harlösa kyrka, Relikskrin? & byggnadslämningar, schaktningsövervakning, Harlösa sn, Johan Dahlén, 2006