KALLELSE. Datum

Transkript

1 l~osby \&KOMMUN KALLELSE Datum Sida 1(2) Kommunstyrelsens ledningsutskott Tid: Onsdagen den 23 september 2015 klockan 08:30 Plats: Sammanträdesrum 1, kommunhuset Ärende 1. Protokollets justering 2. Godkännande av dagordning 3. Information och överläggningar: Kl. 08:30-09:00 Information om pågående fastighetsärenden Fastighetsstrateg Björn Svensson och Björn Wemmenborn informerar 4. Utredning om samlokalisering av drift- och underhållslokaler 5. Kl. 09:00-10:00 Delårsbokslut T. f ekonomichef Evy Agren föredrar ärendet Handlingar delas ut på sammanträdet 6. Ansökan från byalaget Visseltofta Vänner om bidrag ur Annie Svenssons gåva 7. Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun 8. Uppdrag att införa IT-tjänstekatalog 9. Kl. 10:15-11:30 punkterna 9-15 överläggningar om Osby camping Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen medverkar i överläggningarna 10. VA-plan för Osby kommun Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen och representant för Sweco föredrar ärendet 11. Genomförande av gång- och cykelväg mellan Lönsboda och Duvhult Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen föredrar ärendet 12. Huvudmannaskap för marksanering på Sibbarp 2:20, Osby kommun Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen föredrar ärendet 13. Fördjupning av översiktsplan för Killeberg och Loshult; granskning 14. Centrumplan Osby 15. Miljöprogram, handlingsplan och miljöbokslut för Osby kommun 16. Utdelning från Osby kommuns bolag 17. Firmateckning för Osby kommun samt kommunens förvaltade stiftelser 18. Firmatecknare för lån och borgen 19. Firmatecknare för bankcheckar och kort "

2 2(2) Ärende 20. Fullmakt för indrivning av kommunens fordringar 21. Behörighet att underteckna handlingar om kapitalförvaltningen 22. Yttrande över motion om migration och integration 23. Redovisning av besvarade/obesvarade medborgarförslag 24. Yttrande över förslag till detaljplan, Södra industriområdet, del av Älmhults Släthult 7:2 i Älmhult, Älmhults kommun 25. Kommunstyrelsens studieresa Marika Bjerstedt Hansen Ordförande Kerstin Ernerskog Sekreterare

3

4 WIOSBY \~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ' Sirl;i Kommunstyrelsens ledningsutskott Utredning om samlokalisering av drift- och underhållslokaler Dnr KS/2015: Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokalers förslag till kommunstyrelsens ledningsutskotts beslut Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om förslag till investerings bud get för fastighet 2016: - Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokaler ges i fortsatt uppdrag att genomföra en förprojektering av samlokalisering i enlighet med arbetsgruppens skrivelse, daterad Sammanfattning I enlighet med kommunstyrelsens lednings utskotts beslut har arbetsgruppen för samlokalisering av drifi- och underhållslokaler utarbetat ett underlag för en verksamhetsgemensam satsning. Beslutsunderlag Arbetsgruppen för samlokaliscring av drift- och undcrhållslokalcrs skrivelse med tillhörande bilaga, daterad Kommunledningskontorets och verksamhetsområde Samhällsbyggnads gemensamma tjänsteskrivelse, daterad IJusterandes s;gn I Expedierat -- Utdragsbestyrkande I I

5 fvlosby ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunledningskontoret Björn Svensson, [email protected] Uppdrag kring utredning av samlokalisering av driftoch underhållslokaler. DnrKS/2015: Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokalers förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Under förntsättning av kommunfullmäktiges beslut om förslag till invcsteiingsbudget för fastighet 2016: - Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokaler ges i fortsatt uppdrag att genomföra en förprojektering av samlokaliseringen i enlighet med arbetsgrnppens skrivelse, daterad Sammanfattning Kommunstyrelsens Jedningsutskott beslutade , 33 att ge Osbybostäder AB i uppdrag att tillsammans med representanter från verksamhetsområdena Samhällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg samt kommunledningskontoret ta fram ett underlag för en verksamhetsgemensam satsning kring samlokalisering av drift- och underhållslokaler. Beslutsunderlag Arbetsgruppens skrivelse, daterad 20 I med tillhörande bilaga ~~-~~-,7'y--,,, A _) Anna Lyhagen "~-J ' Vcrksamhctsområdcschef 1 Sam711sbyggnad (_// Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post [email protected] Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

6 OSBYBOSTÄDER AB Datum Sida 1av6 Till Kommunstyrelsens ledningsutskott Uppdrag kring utredning av samlokalisering av drift- och underhållslokaler. 33 Kommunstyrelsens ledningsutskott. Utredningsgruppens förslag är att: Avsätta kronor ur invcstcringsplanen 2016 för att utreda verksamhetseffektivisering, ekonomiska och arbetsmiljömässiga konsekvenser av samlokalisering genom förprojektering och lokaliseringsprövning/tidsutredning. En första delredovisning skall ske i maj 2016 för att därigenom kunna få ett beslut på fortsatt projekteringskostnad samt etappindelning. För att bibehålla handlingsfriheten bör externa kontrakt omförhandlas så att de kan fasas in i den tidsplan som skall redovisas 2016 med en etappindelning av utbyggnaden mellan Ärende Kommunen behöver långsiktigt hållbara lokaler. Osbybostäder AB har tillsammans med Sanahällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg samt kommunledningskontoret fått uppdraget av kommunstyrelsens ledningsutskott att utreda vilka fördelar det kan vara att samlokalisera vcrksamhetsgemcnsamma lokaler utifrån de lokaler som finns idag och som behöver omfattande underhåll och ombyggnad under åren framöver. Idag förfogar Arbetsmarknadsenheten, Ambo återvinning, Naturbruksgymnasiet, Räddningstjänsten samt Drift (gata!park) kvm lokaler i Osby tätort samt därtill tillhörande markanläggningar som hade kunnat samutnyttjats bättre. Vissa lokaler används idag bara på morgonen, middagen och kvällen medan en del används under hela dagen och några till stor del bara under kvällstid och helger. Lokaler som hade kumiat samutnyttjas är:!) Omklädningsrum 2) Matsal/fikarum/vilorum/toaletter 3) Utbildningslokalcr/sammanträdesrum 4) Spolplatser/verkstad och vårdlokaler. 5) Soprum/Teknikutrymmen. Verksanahetema behöver utöver ovanstående egna kontor, arkiv, förråd smnt för Räddningstjänsten specifika lokaler. Postadress Besöksadress Box 21 Parkgatan Osby Telefon Telefax Hemsida Bankgiro Org. nr

7 Kostnader för egenägda lokaler (Räddningstjänsten och Mark och Exploatering/Drift) ligger på ca 850 tkr/år och externa hyreskostnader (Arbetsmarknadsenheten, Ambo återvinning samt Parkavd) är på 550 tkr/år. Mark och Exploatering/Drifts byggnader är i mycket dåligt skick och har inte konverterat uppvärmningen från olja ännu. Även inhyrda lokaler disponeras. Samtliga byggnader ligger på mark som i översiktsplanen är tänkt för bostäder (utmed Drivån). Räddningstjänsten. Inom räddningstjänsten fi1111s det arbetsmiljörisker vad avser nedsmutsad utrustning efter bland annat bränder. Det har avslutats och pågår flera nationella och internationella forskningsprojekt på detta område som visar ökad risk för vissa cancerformer hos räddningspersonal. Se Bilaga 1. Arbetet för att minska riskerna kan delas in i två delar. 1. Hur vi arbetar på skadeplats och med taktik, kunskaper, arbetssätt och rutiner. 2. Förutsättningar, lokaler och utrustning för att ta hand om den kontaminerade utrustningen i återställningsarbetet på räddnings stationen i Osby. Räddningstjänsten i Osby kommun har redan påbörjat riskutbildning av personalen och förändring av arbetssätt och rutiner. Det innebär separering av smutsig och ren utrustning samt att vara noga med hantering av kontaminerade kläder och övrig utrustning för att minska de farliga ärnnen som fi1111s ibland annat sot och brandrök vid exponering på hud-/andningsvägar. De situationer som är mest riskfyllda är bland al1j1at övning, insats och hantering av material till exempel kläder, andningsskydd, verktyg mm. Vår befintliga räddningsstation i Osby byggdes Den byggdes utifrån de behov som fanns, kunde förutses och utifrån de arbetsmiljökrav som fanns då. Det skulle idag krävas omfattande ombyggnad för att nå dagens norm. Det gäller såväl hur vi kan ta hand om kontaminerad utrustning, hur lokalerna är utformade, ventilationsförhållande med övertryck/undertryck, rengöringsmaskiner och hur/var utrustningen förvaras mellan räddningsinsatserna. Utrymmet mellan fordonen i vagnhallen/portar är litet och kräver dyra speciallösningar för att fordonen ska komma in och ut ur vagnhallen. Räddningstjänsten är en "24/7-verksamhet" som skall fungera alltid. "Alice och Kalle" förväntar sig att räddningstjänsten finns till hands när allt annat sviker. Räddningsstationen behöver vara reservkraftsförsörjd för att trygga utlarmning och utryckning när det är behov av räddningsinsats. Kommunen har också behov av ytterligare en förberedd plats för kommunal räddnings-/krisledningscentral. Även denna måste vara reservkraftsförsörjd. Kontakter är tagnas med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för en eventuell delfinansiering av räddnings-/krisledningsceniral. Genom åren har sarnhället utvecklats och räddningsstationen har idag hamnat mitt i bostadsområde med flerfamiljshus, lekplatser, skolor och förskolor som närmaste grannar. Trafikmiljön i kvarteret påverkas både av inryckande brandpersonal och utryckande räddningstjänst och ambulans.

8 Tittar man på räddningsstationer som byggs idag hittar man dem oftast placerade så att utryckande enheter snabbt når stora kommunikationsleder både centrala och regionala. Optimal placering i Osby torde vara där man snabbt når riksväg 15, riksväg 23 och de centrala delarna av Osby tät01t norrifrån för alt kunna nå båda sidor om järnvägen genom den enda järnvägsviadukten (Ågatan) som är dimensionerad för underfart med större bilar som höjdfordon. Även industriområdena "Väst, Nordost och Sydost" måste ha en bra insatstid. Räddningstjänsten har också behov av ett övningsområde i direkt anslutning till räddningsstationen där vi kan bedriva säkerhctsutbildning för såväl allmänhet, kommunal personal och skolelever som taktik-/teknikträning och mängdträning av egen räddningspersonal. Här förväntas verksamhet både dagtid och kvällstid. Övningsplatsen bör inte ligga i ett bostadsområde på grund av störningsrisk från maskiner, fordon och utrustning kvällstid. Ny räddningsstation kan med fördel planeras/placeras i anslutning till andra verksamheter. Det ger både sambruksvinster och synergieffekter. Drift, Enheten Mark och Exploatering Idag har Driftenheten mark och lokaler på Forsgatan i Osby. Personalutrymmena är föråldrade och arbetsmiljökraven svåra att klara. Ombyggnad/nybyggnad krävs för ändamålsenliga lokaler. Marken skulle kunna förädlas till bostadsonn åde. Driften disponerar även hyrda lokaler. Nuvarande lokaler är inte energi- eller yteffektiva. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten har center med kontor, tvätthall, verkstad, utbildningslokal, datahörna, med mera i hyrda lokaler "mitt i näringslivet" i ett industriområde. Detta är en medveten strategisk placering för alt finnas närmre företagen och vara mindre av en "konmrnnal institution". Arbetet vid Arbetsmarknadsenheten handlar om alt stärka människor med långvariga försörjningsstöd i sin strävan att nå ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, varför denna placering är viktig. Växthuset är en del av verksamheten vid Arbetsmarknadsenheten och fitrns placerat i andra änden av Osby. I närheten av Växthuset finns Resurshuset (inhyst på Lindhem) som bland annat arbetar med sysselsättning för människor som befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden ( dagverksarnhet med SoLbeslut). Det finns ett behov av ett ökat samarbete mellan dessa verksamheter vid Arbetsmarknadsenheten och Resurshuset, där Växthuset är tänkt som en viktig länk. Att dessa verksamheter geografiskt fitrns i sanuna område skulle vara positivt för detta samarbete. Det finns också ett bra samarbete mellan Växthuset (framförallt) och driftens grönyteverksarnhet. Ett ökat samarbete ser Arbetsmarknadsenheten som önskvä1t och möjliggörs om dessa verksamheter finns nära varandra geografiskt. Om Arbetsmarknadsenheten (och då också Växthuset) samlokaliseras med andra kommunala verksamheter skulle den viktiga strategiska placeringen "mitt i näringslivet" försämras. F örbältrat samarbete med Resurshnset, Mark och Exploatering/Drift samt kanske även Räddningstjänsten, skulle dock kunna uppväga detta. Som tidigare sagts handlar arbetet vid Arbetsmarknadsenheten främst om att stärka människor att komma ut i arbete och självförsörjning. I socialtjänstlagen finns tydligt angivet att

9 kommunen ska arbeta för att "främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning" (3 kap 2, SoL). Regeringen har nu en strävan att öka samarbetet med kommunerna för att arbeta med arbetslösheten, framförallt bland ungdomar, funktionsnedsatta, utrikes födda och långtidsarbetslösa. Det finns för närvarande ett stort behov av arbetsträning, förstärkt arbetsträning och olika anpassade subventionerade anställningar, som en väg mot självförsörjning och innanförskap. Arbetsmarknadsenheten analyserar behovet av insatser, anpassar verksarnheten efter behovet och samarbetar nära med bland annat arbetsförmedlingen kring dessa insatser. I detta arbete är det viktigt att Arbetsmarknadsenheten arbetar med evidensbaserade metoder och skriver avtal och överenskommelser med samarbetsparter (tex arbetsförmedlingen, försäkringskassan). För att kunna arbeta med långsiktiga avtal och överenskommelser och hållbara insatser behövs, förutom fungerande arbetsmetoder, bra samarbetsformer och rätt kompetenser även bra och ändamålsenliga lokaler. Behovet av insatser för nämnda målgrupper kommer att finnas under lång tid framöver. En långsiktig lösning när det gäller lokaler är därför på sin plats. // ~-. Osby ~--~ ~-q~~ Ingvar Wimhed Y-B-Qsbybostäder AB /Bjö~:on Fastighetsstrateg l::;' ~ Arma Lyhagen Verksamhetsområdesch. amhällsbyggnad Peter Dubrefjord Räddningschef

10 Bakgrunds.fakta angående cancerrisker för räddningspersonal. Arbetsmiljökrav. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001 :3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2007:7 Rök och Kemdykning AFS 201 1: 19 Kemiska arbetsmiljörisker Bilaga 1 Övergripande forskning WHO (World Health Organization) fastslog 2007 sambandet mellan brandmannayrket och olika cancerformer. USA, Canada och Australien har klassat cancer bland brandmän som en arbetsskada. Dr. Tcc Guidotti Chair of Occupational Medicine at George Washington University -Det finns så många undersökningar att brandman som yrke är det mest undersökta yrket av alla när det gäller cancer. "övervikt av bevis stöder antagandet om orsakssamband för vissa cancerformer och yrket som brandman" Professor Virginia Weaver Johns Hopkins University Center for Occupational and Environmental Health. Baltimore. Har sedan 1991 forskat i sambandet mellan brandmän och cancer. Mvndigheten för samhällskydd och beredskap har givit ut en bok för att förbättra brandmännens arbetsmiljö. Friska brandmän - Skellefteåmodellcn november 2014, ISBN: förbättrar arbetsmiljön En bok om att förbättra brandmännens arbetsmiljö lnnehåll i brandrök. Susan Shaw Marine Toxicologist, Doctor of Public!Iealth, director/founder, Marine Environmental Research Institute, Blue Hill, ME Professor, Departrnent ofenvironmental Health Sciences. Har lämnat en rapport om vad som brandrök kan innehålla för olika farliga ämnen. Flan1skyddsmedel som fim1s i tyger, mattor, möbler, gardiner mm. Innehåller cancerogena ärm1en som ger brandmfu1 cancer. Testikelcancer, prostata. Lymfon och myelom. 14/ Direkt riktad forskning. Karolinska Institutet Stockholm. Tornling Gustavsson Hoystedt slår 1994 fast i sina studier att brandmän drabbas av hjärncancer 4.96ggr och magcancer 2 ggr oftare ful normalbefolkningen Bates Fawcett i Nya Zeeland slår 2000 fast i sina studier att brandmän drabbas av Testikelcancer 3,29ggr oftare ful normalbefolkningen. Baris slår 2001 fast i sina studier att brandmän drabbas av Leukemi 5.16 ggr och prostatacancer 3,91 ggr oftare ful normalbefolkningen. Rapport från SFFD Bröst cancer för kvim1liga brandmän visar forskningen att det är 6ggr så hög risk att drabbas av bröstcancer. MS NOCCA- Nordic Occupational Cancer Collaboration, 7 sept Cancer incidence among N ordic firefighters, Studien är gjord på brandmful med en ålder på 30-64, som har arbetat som brandmän under i Damnark, Finland, Norge och Sverige. Visar att 15 % brandmännen observerades med cancer.

11 I Danmark, under perioden har det i Köpenhamn dött 130 brandmän i cancer och 75 brandmän behandlas för cancer. Köpenhamn har ca 400 brandmän. Danmarks arbetsmarknadsminister Mette Frederiksen har begärt en redogörelse av Arbetsmiljöverket om de höga antalet cancerfall hos danska brandmän och om de är berättigade till ersättning för att de är brandmän.

12

13 j1viosby SAMMANTRÄDES PROTOKOLL \E\,; KOMMUN Sammanträdesdatum "'-----~/ Sida Kommunstyrelsens ledningsutskott Delårsbokslut Dnr KS/2015: Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut: Förslag till kommunli.t!lmäktige - Delårsbokslut per 31 augusti 2015 godkänns. Sammanfattning I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har delårsbokslut sammanställts per 31 augusti I samband med delårsbokslutet lämnar även styrelser och nämnder en helårsprognos för Koncernbolagen lämnar en rapp01i som rör årsprognos för l delårsbokslutet ingår inte utfallet för koncernbolagen. Beslutsunderlag Delårsrapport för Osby kommun delas ut på sammanträdet Delårsrapport augusti 2015 för nämnderna i Osby kommun delas ut på sammanträdet Budgetuppföljning med helårsprognos för de kommunala bolagen, delas ut på sammanträdet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign Expedierat I Utdragsbestyrkande I

14 ~OSBY ~KOMMUN Kommunledningskontoret Evy Agren, T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 ( 1) Delårsbokslut Dnr KS/2015: Kommunledningskontorets förslag till ledningsutskottet Sammanställt delårsbokslut godkä1ms. Sammanfattning I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har delårsbokslut sammanställts per 31 augusti I samband med delårsbokslutet lämnar även styrelser och nänmder en helårsprognos för Koncernbolagen länmar en rapport avseende årsprognoser för I delårsbokslutet ingår inte utfallet för koncernbolagen. I3eslutsunderlag Delårsrapport Osby kommun Delårsrapport augusti 2015 nämnderna Budgetuppföljning med hel årsprognos bolagen ~ 'J l ~ :M:11if't!dvyi. Pia Lindvall Bengtsson T.f. kommunchef Lv~ Evy Ågren T.f. ekonomichef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommun!edningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post [email protected] Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

15

16 .WIOSBY \!\:;KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott Ansökan från byalaget Visseltofta Vänner om bidrag ur Annie Svensson gåva Dnr KS/2015 : Verksamhetsområde Samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut - Ansökan från byalaget Visscltoftas Vännersom om bidrag med l kronor beviljas. - Bidraget om kronor finansieras genom Annie Svenssons gåva. Sammanfattning Byalaget Visseltofta Vänner ansöker om I kronor från Annie Svenssons gåva. Anledningen till ansökan är att externa kostnader har ökat i så stor omfattning under året så att de påverkar verksamheten negativt. Enligt rutinerna för Annie Svensson gåva kan bidrag ges till sociala och kulturella ändamål i Visseltofla församling. Ett bidrag ur Annie Svenssons gåva kan dock inte lämnas kontinuerligt. I detta sammanhang kan ändå ett tillfälligt bidrag lämnas till byalaget och lår ses som en respit under tiden att föreningen ser över!unktionella lösningar. Beslutsunderlag Ansökan från byalaget Visseltofta Vänner Verksamhetsområde Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign I Expedierat I ' Utdragsbestyrkande

17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 ( 1) Samhällsbyggnad/Kultur & Fritid Arne Grau Amner, [email protected] Datum Ansökan om bidrag ur Annie Svenssons gåva från Byalaget Visseltofta Vänner Dnr K~/~l ;>: 6"1 fl'?c r, Samhällsbyggnads förslag till Ledningsutskottet Ledningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen Bevilja ansökan om bidrag med I 0 tkr som finansieras ur Annie Svenssons gåva. Sammanfattning Byalaget Visseltofta vänner bedriver en uppskattad verksamhet i Visseltofta där Visseltoftabladet, en tidskrift som skickas ut i 250 exemplar till människor i hela landet med anknytning till Visseltofta. Främst portokostnadema har stigit i höjden varför annan verksamhet blir lidande vilket föranleder en ansökan om bidrag. Då ett bidrag inte kan bli kontinuerligt ur denna gåva ser vi att föreningen kan få ett tillfälligt bidrag för att säkra verksamheten. Föreningen uppmanas att se över andra funktionella lösningar och att detta bidrag ses som en respittid under detta arbete. Bidrag kan ges till sociala och kulturella ändamål i Visseltofta församling, se rutiner för Annie Svenssons gåva, Dnr ks Det är kommunstyrelsen som beslutar om bidrag ur gåvan. Besluts underlag Ansökan från Byalaget Visseltofta Vänner ~ Anna Lyhagen Verksamhetsomfådesch ( Arne Grau Amner Kultur och fritidschef

18 Bl DRAGSANSÖKAN Byalaget Visseltofta Vänner ansöker om ett bidrag från Annie Svenssons stiftelse. Vi har haft kostnader för anordnande av Valborgsfirande, Julenutfester,Metartävling för barn samt drabbats av dubblerade portokostnader för utskick av 250 ex av Visseltoftabladet. Detta år kommer vi att tillsammans med Hembygdsföreningen vara huvudansvariga för midsommarfirandet som tidigare hållits i Kylen. Byalaget har aldrig tidigare ansökt om medel från ovanstående stiftele, arbetet inom byalaget sker helt ideelt och behållningen kommer helt byn till godo. Visseltoftabladet tar en stor del av intäkterna. På basis av ovanstående ansöker vi om ett bidrag på kr och hoppas på en snabb och positiv behandling av vår ansökan. Visseltofta ttftpz /:,it{/}' f;fr (/dd~" Agnhild G Elverss/n ordf

19

20 X. I OSBY SAMMANTRÄDESPROTOKOLL, ; KOMMUN Sammanträdesdatum ' Kommunstyrelsens ledningsutskott Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Dnr KS/2015: Kommunledningsstabens förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Lcdningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut llisk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden antas. Sammanfattning Säkerhets- och beredskapssamordnarcn, Osby kommun har upprättat en risk- och sårbarhetsanalys att gälla mandatperioden Syftet med analysen är att identifiera samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden för kommunens verksamhet, risker för kommunen och kommunens geografiska område, sårbarheter och brister i krisberedskap, identifiera behov av åtgärder, utgöra ett beslutsstöd samt ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter. Risk- och sårbarhctsanalysen ska rapporteras till Länsstyrelsen senast den 31 oktober det första kalenderåret etier ordinarie val till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Risk- och sårbarhe!sanalys för Osby kommun mandatperioden Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande I

21 PVl OSBY \(y KOMMUN Kommunledningsstaben Bertil Håkanson, bertil. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(3) Huvudmottagare Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden Dnr KS/2015: Kommunledningsstabens förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden Sammanfattning Syftet med risk- och sårbarhetsanalys är att: Identifiera samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifiera kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifiera och analysera ri sker för kommunen och kommunens geografi ska område Identifiera sårbarheter och brister i kri sberedskap inom kommunen och dess geografiska område Identifiera behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Vara ett beslutsstöd vid genomförande av åtgärder med anledning av analysens resultat. Ge underlag fö r information om samhällets risker och sårbarheter. Risk- och sårbarhetsanalysen ska rapporteras till Länsstyrelsen senast den 31 oktober det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Ärende Ri sk- och sårbarhetsanalys fö r Osby kommun mandatperioden Föregående RSA genomfördes i seminarieform enligt MVA-metoden (Mångdimensionell verksamhetsanalys). Det första seminariet genomfördes gemensamt inom Skåne Nordost med deltagande av kommunchefer, ledande tjänstemän och politiker. Vid detta seminarium, kallat Plattform, identifierades vad som är skyddsvärt, riskkällor, riskobjekt och oönskade Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post [email protected] Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

22 händelser. Plattformen har efter översyn har även legat som grund för denna risk- och sårbarhctsanalys. Arbetet med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen har till stor del genomförts gemensamt inom Skåne Nordost. För att identifiera samhällsviktig verksamhet har underlag il ån Styrelarbctct använts. För att identiliera kritiska heroenden har kommunens verksamheter involverats. Risk- och sårbarhetsanalyscns uppställning följer till fullo Myndigheten för samhällsskydds föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2015:5. Risk- och sårbarhetsanalysen har varit på remiss hos samtliga verksamhctschefer. 2 < V? dt~~d4' «Pia T.indvall 13cngtsson Tf Kon1111unchef Rertil Håkanson säk(;rhcls- och bcredskapssa1nordnare Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post [email protected] Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

23 Beslutet expedieras till: Förvaltningen Säkerhets- och heredskapssamordnaren Informationsansvarig Akten Sida 3(3)

24 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (24) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden Antagen av Kommunstyrelsen DD Innehållsförteckning 1. Förord 2. Osby kommun 3. Arbetsprocess och metod 4. Samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området 5. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 6. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat C:\Users\Osby kommun\documents\groupwisc\rsa Osby kommun 201 S.docx

25 OSBY KOMMUN 1.Förord Risk- och sårbarhetsanalys Sid 2 (24) Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommuner analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen, och hur händelserna kan påverka kommunens verksamheter. Sammanställning ska göras i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunstyrelsens Ledningsutskott är krisledningsnämnd i Osby kommun. Det är ordföranden, eller vid dennes förhinder vice ordföranden, i krisledningsnämnden som bedömer om en händelse är extraordinär och nämnden ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta verksamhetsansvar från andra nämnder. Krisledningsnämnden ska enbart ta över de delar, och under den tid som krävs, för att hantera den extraordinära händelsen. Till stöd har krisledningsnämnden ett reglemente, en stab och en krisledningsplan. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk, för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen Som ett resultat av föregående mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys, har samtliga äldreboenden förberetts för att kunna försörjas med trycksatt nödvatten, utbildning och övning på Livsmedelsverkets nödvattenutrustning genomförts, årliga krisledningsövningar genomförts - den senaste våren 2014 med scenario värmebölja. 1.1 Syfte Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är att: Identifiera samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifiera kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter Identifiera och analysera risker för kommunen och kommunens geografiska område Beskriva identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Ange behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Vara ett beslutstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga vid beslut om genomförande av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

26 OSBY KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 3 (24) 1.2 Roll och ansvarsområde Kommunen har ett verksamhetsansvar för sin egen verksamhet, att så långt som möjligt sörja för att verksamheten är säker och kan genomföras också under störda förhållanden. Kommunen ska alltså göra en risk- och sårbarhetsanalys med inriktning på den egna verksamheten. Kommunen har även ett geografiskt områdesansvar vad gäller samordning mellan olika aktörer inom kommunen samt samordning med avseende på information till allmänheten. I det geografiska områdesansvaret ingår att kommunen ska göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i det geografiska området som kan leda till en extraordinär händelse och göra analysen känd bland de berörda. En risk- och sårbarhetsanalys ska även omfatta sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse, liksom eventuella entreprenörer som kommunen har avtal med och som har en påverkan på kommunens krishanteringsförmåga. 1.3 Avgränsningar Risk- och sårbarhetsanalysen är avgränsad till kommunens egen verksamhet i verksamhetsområden och bolag. I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ingår en kartläggning av möjliga händelser i området samt exempel på konsekvenser för respektive händelse. Konsekvenserna har diskuterats främst utifrån fara för liv och hälsa. Analysarbetet avgränsas i första hand till att inventera risker och sårbarheter som kan leda till räddningsinsats och/eller till en extraordinär händelse, men åtgärderna som vidtas som ett resultat av detta arbete förbättrar även förberedelser inför och hanteringen av större händelser som rör kommunen. En önskan är att risk- och sårbarhetsanalysen ska ge en så bred bild som möjligt av aktuella risker och förmågan att hantera dessa. Av praktiska skäl är det orimligt att genomföra förmågebedömningar av alla identifierade risker varje år och förmågebedömningen har därför avgränsats. Målsättningen är att de risker och hot som analyseras ska växla från år till år så att flera områden täcks in över tid. C:\Users\Osby kommun\documcnts\group Wise\RSA Osby kommun 2015.docx

27 OSBY,..,_ '.'.'/ KOM~ I UN - Risk- och sårbarhetsanalys 2. Osby kommun Sid 4 (24) Osby kommun är en kommun i nordöstra Skåne län. Centralort är Osby med drygt invånare. Ytterligare centralorter i kommunen är Lönsboda (ca 1 900) och Killeberg (ca 600). Befolkningstätheten är 22,33 invånare/km 2. Osby kommun gränsar till Älmhults kommun och Småland i norr, Hässleholms kommun i väst, östra Göinge kommun i söder och Olofströms kommun och Blekinge i öster. Arealen är ca 600 km 2 med varav 576 km 2 är land. Helge å är dominerande vattendrag i kommunen. An kommer från norr, rinner igenom kommunens västra del, rinner ut i den del av Skeingesjön som ligger i Hässleholms kommun, rinner vidare till Osbysjön och därefter vidare söderut in i Östra Göinge kommun. Dominerande sjöar är Osbysjön, Skeingesjön och lmmeln. Vattenverket som försörjer huvudorten ligger vid Skeingesjön, inom Hässleholms kommuns område. I kommunen finns en stark tradition av småföretagande, särskilt inom trä och metall men även researrangören Swanson's Trave! gör avtryck. Fakta: Det bor ca personer i Osby Fyra av fem bor i någon av de tre tätorterna Medelåldern är ca 44 år vilket är ca 3 år högre än Sverigemedel Andel högskoleutbildade är ca 14 %, Sverigemedel är ca 25 % Andel företagare är ca 7,5 % vilket är ca 1 % högre än Sverigemedel Största privata arbetsgivare är LEKOLAR AB med ca 175 anställda Största offentliga arbetsgivare är OSBY KOMMUN med ca anställda Kommunens totala yta är 600 kvadratkilometer Kommunen genomkorsas från söder till norr av väg 23 och från öster till väster av väg 15 Södra stambanan passerar genom kommunen och delar Osby samhälle mitt itu. Industrijärnvägen mellan Göteborg och Olofström passerar genom Lönsboda. Osby kommun organiserar sin verksamhet i en (1) förvaltning och tre (3) helägda och två (2) delägda kommunala bolag enligt redovisning nedan: Kommunchefen är kommunens högste tjänsteman och chef över samtliga verksamhetsområdeschefer samt chef över kommunledningskontoret. För varje verksamhet i kommunen finns en ansvarig nämnd. C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

28 OSBY... '/ KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 5 (24) Verksamhetsområdena är: Kommunledningskontoret som är ett stöd- och samordningsorgan åt kommunchefen och de politiska beslutsfattarna, kommunala verksamheter och allmänhet. Det är underställt kommunstyrelsen. Inom verksamheten finns fem underavdelningar (ekonomi-, IT-, kansli-, kostenhet och personalenhet) samt en kommunledningsstab. Barn och skola ansvarar för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, musikskolan samt barn- och familjeenheten. Samhällsbyggnad lyder under kommunstyrelsen och tillsyns- och myndighetsnämnden. Verksamhetsområdet innefattar Miljö- och byggenhet, Mark- exploaterings- och driftenhet, Kultur- och fritidsenhet, Turismfrågor, Räddningstjänst och Energi- och klimatfrågor Utbildning och arbete ansvarar för gymnasieskolor, vuxenutbildning, näringslivsutveckling, försörjningsstöd, socialpsykiatri, arbetsmarknadsenhet, missbruk och arbetsmarknadsprojekt. Vård och omsorg ansvarar för äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och LSS-verksamheten. Nämnderna är: Kommunstyrelsen (Utbildning och arbete, Samhällsbyggnad, Kommun led ni ngskontoret) Barn- och skolnämnden (Barn och skola) Tillsyns- och tillståndsnämnden (Bygglov, Strandskydd, Miljöskydd, Hälsoskydd, Livsmedel, Brandfarliga varor, Sotning) Vård- och omsorgsnämnden (Vård och omsorg) Valnämnden Överförmyndare De kommunala bolagen är: Osbybostäder (100 %). o Ändamål: Främja bostadförsörjningen. o Verksamhet: Förvärv, äga, uppföra, förvalta och försälja fastigheter eller tomrätter med bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Östra Göinges Renhållnings AB (50 %) o Ändamål: Praktiska åtgärder som kommunen ansvara för enligt renhållningsordningen. o Verksamhet: Insamla, transportera och behandla avfall. Fjärrvärme i Osby AB (100 %) o Ändamål: Främja distributionen av fjärrvärme. o Verksamhet: Energiproduktion, värmedistribution, fjärrvärmehandel, energitjänster samt äga fastigheter och anläggningar med mera inom energisektorn. C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

29 rvl OSBY \?.Y KOMMU Risk- och sårbarhetsanalys Sid 6 (24) Industrihus i Osby AB (100 %) o Ändamål: Främja lokalförsörjningen för mindre företag inom hantverk, industri och service o Verksamhet: Uppföra, anskaffa och tillhandahålla lokaler för närservice åt hushåll, hantverk och småindustri. Äga andelar i andra företag på uppdrag av kommunstyrelsen. Skåne Blekingen Vattentjänst AB (25 %) o Ändamål: Att skapa en effektiv, kompetent och uthållig organisation för drift av delägarnas respektive VA-anläggningar och tillgagn för våra VAabonnenter. o Verksamhet: Drift och utveckling av kommunernas vatten- och avloppsanläggningar samt vatten- och avloppsreningsverk. C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

30 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys 3. Arbetsprocess och metod Sid 7 (24) Analysen utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) och vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (MSB245). Kommunens risk- och sårbarhetsanalys redovisar följande punkter. Övergripande beskrivning av kommunen. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Analysen är gjord på en kommunövergripande nivå och kompletteras av verksamhetsspecifika analyser inom kommunens avdelningar, verksamhetsområden och bolag. 3.1 Osby kommuns risk och sårbarhetsarbete Riktlinjer för arbetet med risk och sårbarhetsarbetet finns i Kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet i Osby kommun. Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. En riskanalys genomförs i två steg; identifiering av risker samt värdering av dessa. Riskidentifieringen utgör grunden för det systematiska säkerhetsarbetet samt påvisar behovet av och utgör underlag för vidare riskanalys. En riskanalys är en fördjupning av den eller de risker som identifierats. I riskanalysen görs en bedömning av hur stor sannolikheten är att en viss oönskad händelse skall inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna av den skulle bli. För att minska konsekvenserna och möjliggöra fortsatt verksamhet efter en eventuell oönskad händelse är det av stor vikt att behovet av såväl akuta som långsiktiga åtgärder finns planlagda. Kunskap om risker uppnås genom att: Riskanalys utförs av respektive verksamhet/bolag. VerksamhetschefND har ansvaret för att riskanalys inom varje verksamhetsställe utförs, dokumenteras och sammanställs. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap kring riskanalyser. C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwise\rsa Osby konunun 2015.docx

31 f'11 0SBY ~ KOM. M U N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 8 (24) Riskanalysen utgör underlag för handlingsplaner för undvikande av att risker realiseras och för att mildra konsekvenserna av en eventuell inträffad händelse. Riskanalysen utgör underlag för åtgärdsförslag som syftar till att förebygga skador eller begränsa konsekvenserna vid en skada. Riskanalysen utgör underlag för hur förebyggande och skadebegränsande åtgärderna bör finansieras. Skillnaden mellan riskanalys och sårbarhetsanalys är att riskanalysen syftar till att göra en storleksuppskattning av risker i form av parametrarna sannolikhet och konsekvens. Utgångspunkten är en riskkälla, och beräkningar görs för att bestämma hur stor risken är för ett system som utsätts för riskkällan. Sårbarhetsanalys fokuserar, i motsats till riskanalysen, på skyddsvärda system. Sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera och lyfta fram det skyddsvärda systemets svagheter i sin förmåga att stå emot och hantera påfrestningar. Det skyddsvärda systemet kan vara i form av t.ex. en funktion, verksamhet, objekt mm. Vid genomförande av riskanalyser ställs frågor som "vilka konsekvenser kan riskkällan orsaka och hur stor är sannolikheten att de inträffar?". Vid genomförande av sårbarhetsanalys ställs istället frågor som "vad är skyddsvärt, vad kan hota det skyddsvärda och hur är dess förmåga att stå emot påfrestningar?". Genom att utföra sårbarhetsanalyser utvecklar kommunen en bättre förmåga att hantera kriser och minskar på så sätt den totala sårbarheten. Sårbarhetsanalysen ökar riskmedvetenheten och ligger till grund för samordning av säkerhetsarbetet och krisberedskap inom kommunen. Kunskap om sårbarheter uppnås genom att: Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare genomför vid inledningen av mandatperioden en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys, RSA. RSA revideras därefter årligen. Samtliga verksamheter/bolag i kommunen genomför en sårbarhetsanalys. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om sårbarhetsanalyser. Sårbarhetsanalysen utgör underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten. Sårbarhetsanalysen ger även förslag till åtgärder. Säkerhetsorganisation: Osby kommun har en centralt placerad säkerhets- och beredskapssamordnare. En säkerhetsgrupp med representanter från fastighet, räddningstjänst, det kommunala bostadsbolaget, polis, försäkringshandläggare, IT-chef och väktarbolaget. Varje verksamhet har brandskyddsansvariga och varje enhet brand- och säkerhetsombud. C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwisc\rsa Osby kommun 2015.docx

32 OSBY :;; KOMM UN _.. Risk- och sårbarhetsanalys Sid 9 (24) 3.2 Metod Analysarbetet har genomförts i seminarieform enligt MVA-metoden (Mångdimensionell verksamhetsanalys). MVA är en processinriktad metod som ger oss möjlighet att analysera kommunens sårbarheter ur ett brett perspektiv. MVAmetoden är scenariobaserad och utgår från att arbetsgrupper inom kommunens förvaltningar/bolag samlas för att diskutera olika riskscenarier som kan inträffa i aktörens verksamhet. Arbetet är uppdelat i tre olika seminarier: plattform, analys och återkoppling. MV A-processen Plattform Seminarier RSA Rapport Plattformen Vid seminariet som genomfördes gemensamt inom Skåne Nordost med deltagande av kommunchefer, ledande tjänsteman och politiker lades grunden. Seminariet genomfördes inför förra kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Tonvikten lades på vad som är skyddsvärt i kommunerna och vilka oönskade händelser som kunde påverka det skyddsvärda negativt. Inför denna RSA har en översyn av plattformen gjorts. Analysen Sårbarhetsanalysen av utvalda scenerier gjordes därefter kommunvis med deltagande av ledande politiker och tjänstemän. Förmåga att hantera de olika riskscenarierna kartlades och konsekvenser bedömdes. Förmågan har därefter årligen utvärderats i en rapport till Länsstyrelsen. Inför innevarande mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys har en översyn och komplettering av analysen gjorts. C:\Uscrs\Osby kommun\documcnts\group Wise\RSA Osby kommun docx

33 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 10 (24) Återkoppling Återkopplingen är det sista steget. Här diskuteras och preciseras förslag på hur förmågan att hantera de olika riskscenarierna kan förbättras. En konsekvensanalys och bedömning av förmåga utförs, vilket leder till åtgärdsförslag. Verksamheternas arbete sammanföras sedan till en gemensam risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

34 OSBY KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 11 (24) 4. Samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. 4 1 s am h a 11 SVI 'k t1.qa. k ommuna I a ver k sam h eter Eventuella konsekvenser Funktion Samhällsviktig verksamhet om verksamheten inte kan bedrivas IT-drift Telefoniservice Problem att bedriva kommunal verksamhet Svårare att samordna Kommunledningskontoret Information kommunens krishantering och informera allmänhet och massmedia Personalförsörjning Problem att bedriva kommunal verksamhet Krisledningsnämnd Svårare att samordna kommunens verksamhet vid extraordinär händelse C:\Users\Osby kommun\documcnts\group Wisc\RSA Osby kommun docx

35 M OSBY \(_~ KOMM U N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 12 (24) Stab till Krisledningsnämnd Svårare att samordna kommunens verksamhet vid extraordinär händelse. Brister i underlag för krisledningsnämnden. Kostenehet Brist vid produktion av måltider Förskola Vå rdnadshavare måste själva ta hand om sina barn. Personalbrist på Barn och skola Förskoleklass, grundskola och vårdnadshavarens fritidshem arbetsplats Social jour och familjestöd Fysiskt och psykiskt lidande hos svaga och utsatta grupper Samhällsbyggnad Räddningsinsatser Viktigt meddelande till allmänheten Myndighetsutövning inom bygg- och miljöområden Risk för att liv, egendom och miljö går till spillo Brister i tillståndsgivning. Brister i miljötillsyn Gatuskötsel Framkomlighetsproblem Försörjningsstöd Utbildning och arbete Socialpsykiatri Arbetsmarknadsenhet Missbruksenhet Fysiskt och psykiskt lidande hos vårdtagare. Matleveranser till äldreboende. Sophantering äldreboende POSOM Försämrad förmåga att stödja människor som varit med om svåra händelser Vuxenenheten Bidrag kan inte utbetalas. L VM kan inte verkställas C:\Users\Osby ko111111un\docu111ents\groupwise\rsa Osby kommun docx

36 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 13 (24) Hemsjukvård Hemtjänst/Dagverksamhet Fysiskt och psykiskt lidande hos vårdtagare och närstående Vård och omsorg Dagcenter LSS-boende Fysiskt och psykiskt lidande hos svaga och utsatta grupper Särskilda boende Fysiskt och psykiskt lidande hos vårdtagare Omhändertagande av dagvatten översvämning inom- och utomhus Omhändertagande av Sanitär olägenhet, Skåne Blekinge Vattentjänst spillvatten smittspridning och AB, SBVT översvämning Produktion och distribution av dricksvatten Nödvattenförsörjning Sanitär olägenhet, smittspridning och problem vid matlagning Osbybostäder AB Lokalförsörjning Städ service Tillhandahåller lägenheter i kommunens alla större orter Problem att bedriva kommunal verksamhet Bostadsbrist, utflyttning från kommunen Osby Renhållnings AB, Avfallshantering Sanitär olägenhet, OGRAB smittspridning, miljöproblem Fjärrvärme i Osby AB Produktion och distribution av Nerkylning av bostäder. fjärrvärme Brist på varmvatten C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwise\rsa Osby kommun docx

37 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 14 (24) 4.2 Samhällsviktiga icke-kommunala verksamheter inom det geografiska området Vid identifiering av icke-kommunala samltiillsviktiga verksamheter Ilar underlaget till Styre/ använts. Eventuella konsekvenser Funktion Samhällsviktig verksamhet om verksamheten inte kan bedrivas Ambulansstation Sjuk- och utryckningstran sporter Vårdcentraler Apotek Hälso- och sjukvård Läkemedelsförsörjning Fysiskt och psykiskt lidande för människor Folktandvård Tandvård Polisstation Ordning och säkerhet Ökad ordningsstörning och brottlighet Banker Kontanthantering, Ekonomiska trångomål för den betalningsförmedling enskilde. Löner kan inte betalas ut. Räkningar inte betalas. Drivmedelsstationer Drivmedelsförsörjning Transportproblem Livsmedelsbutiker Livsmedelsförsäljning Livsmedels brist Post Förmedling av postförsändelser Bistånd till svaga grupper kan inte förmed las Kollektivtrafik Taxi Persontransporter Svårare för människor att förflytta sig. Brist på personal. Problem att genomföra serviceresor Industri Produktion av varor Arbetslöshet C:\Users\Osby kornrnun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

38 Risk- och sårbarhetsanalys Sid 15 (24) 5. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Följande grundbehov berör samtlig samhällsviktig verksamhet och redovisas inte nedan: Elförsörjning Vatten och avlopp Värmeförsörjning Telefoni/IT Drivmedel Personalförsörjning Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden IT-drift Telefon i service Information Personalförsörjning Krisledningsnämnd Stab till krisledningsnäm nd Kosten het Leverans av råvaror och halvfabrikat Förskola Livsmedel Förskoleklass, grundskola och fritidshem Livsmedel, skolskjuts Social jour och familjestöd Myndighetsutövning inom bygg- och miljöområden C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwisc\rsa Osby kommun docx

39 ~ OSBY \(: ~ KOMM UN Gatuskötsel Risk- och sårbarhetsanalys Sid 16 (24) Räddningsinsatser Viktigt meddelande till allmänheten, VMA Försörjningsstöd Socialpsykiatri Arbetsmarknadsenhet Missbruksenhet POSOM Vuxenenhet Hemsjukvård Transporter av förbrukningsartiklar, läkemedel Läkemedelstillgång HemtjänsUDagverksamhet Transporter av förbrukningsartiklar- fungerande vägnät, infrastruktur Livsmedelstillgång Social jour och familjestöd Dagcenter Transporter av förbrukningsartiklar- fungerande vägnät, infrastruktur, färdtjänsukollektiv trafik Livsmedelstillgång LSS-boende Transporter av förbrukningsartiklar- fungerande vägnät, infrastruktur Livsmedelstillgång Särskilda boende Transporter av förbrukningsartiklar, livsmedel, läkemedelfungerande vägnät, infrastruktur Läkemedelsti llgång Livsmedelstillgång Lokalförsörjning C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

40 Risk- och sårbarhetsanalys Sid 17 (24) Städservice Omhändertagande av dagvatten Störningar i transportsystem (lastbil) längre än 1 vecka medför brist på kemikalier = utsläpp av orenat avlopp till recipient. Omhändertagande av spillvatten Störningar i transportsystem (lastbil) längre än 1 vecka medför brist på kemikalier = ingen leverans av dricksvatten. Produktion och distribution av dricksvatten Personal som kan hantera utrustning OCH har kännedom om lagar som styr livsmedelshantering. Nödvattenförsörjning Utbildad personal, transport av vatten Tillhandahåller lägenheter i kommunens alla stora orter Avfallshantering Fjärrvärme C:\Uscrs\Osby kommun\documcnts\groupwise\rsa Osby kommun docx

41 OSBY ~ 7 KOMMUN --~ Risk- och så rbarhetsanalys Sid 18 (24) 6. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Efter identifiering av risk värderas den utifrån sannolikhet att risken/händelsen ska inträffa och konsekvensen om den inträffar. Vid bedömning av konsekvens är det hur samhället/kommunen påverkas, inte påverkan på den enskilde människan. Vid denna värdering används nedanstående matris: RISKMATRIS en :o..c l).:.: u >. :: C1).r:::. ~ - 0 c cu en en :o :::c...,. Qi "'C QI :: N en ni...j... 1 Låg 4 Medel 16 Hög 64 Mycket hög Konsekvens, allvarlig hetsgrad C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

42 Risk- och sårbarhetsanalys Sid 19(24) Risk Sanno- Konse- Risklikhet kvens värde Längre (dagar) och omfattande avbrott i Medel Mkt hög 128 dricksvatten produktionen Längre (dagar) och omfattande elavbrott Låg Mkt hög 64 Längre (dagar) och omfattande IT-avbrott Låg Mkt hög 64 Längre (dagar) och omfattande teleavbrott Låg Mkt hög 64 Influensapandemi Låg Hög 16 Skyfall med omfattande pluvial översvämning Medel Medel 8 Höga vattenflöden med omfattande fluvial översvämning Låg Hög 16 Orkan med stora materiella skador Medel Medel 8 Omfattande skogsbrand Medel Medel 8 Omfattande snöstorm Medel Hög 32 Väpnat våld i skola (skolskjutning) Låg Mkt hög 64 Flygolycka i tätort Låg Mkt hög 64 Tågolycka med farligt ämne i tätort Låg Mkt hög 64 Höga temperaturer (värmebölja) under minst en vecka Medel Låg 2 Omfattande brand i kommunal vårdanläggning Låg Medel 4 Omfattande brand i skola Låg Låg 1 Omfattande brand i flerfamiljshus Låg Låg 1 C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

43 OSBY KO Mi\ IUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 20 (24) Långsiktiga klimatförändringar (global uppvärmning) Hög Mkt hög 256 Kärnenergiolycka med nedfall i kommunen Låg Mkt hög 64 Omfattande utsläpp av farligt ämne Medel Medel 8 Epizooti Låg Medel 4 Terrorism/extrem ism Låg Medel 4 Långvarigt avbrott i drivmedelsförsörjningen Låg Hög 16 C:\Users\Osby kommun\documents\group Wise\RSA Osby kommun docx

44 OSBY Risk- och sårbarhetsanalys Sid 21 (24) 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Endast händelser med riskvärde 16 eller högre har behandlats Händelse Sårbarhet Brist i krisberedskapen Avbrott i dricksvattenproduktionen Vårdinrättningar är mycket sårbara om vattnet försvinner. Ej fungerande toaletter i flerfamiljshus. Allmänhetens beredskap att kunna hålla ut i 72 timmar är låg, särskilt i tätorterna. Omfattande IT-avbrott All kommunal verksamhet är beroende av fungerande IT. Sannolikheten är låg då omfattande åtgärder för att skapa en robust IT-miljö redan är vidtagna. Det finns "unknown unknowns" Omfattande elavbrott Svårighet att bedriva skolverksamhet under kall årstid. Hissar i flerfamiljshus slutar fungera Avsaknad av reservkraft till skolorna. Allmänhetens beredskap att kunna hålla ut i 72 timmar är låg, särskilt i tätorterna. Omfattande teleavbrott överföring av trygghetslarm slutar fungera. överföring av inbrottslarm slutar fungera. överföring av brandlarm slutar fun gera. Kommunikation mellan människor och organisationer försvåras. Rakel används ej för att överföra larm. Influensapandemi Personalbrist Krisberedskapen är god Höga vattenflöden med omfattande fluvial och/eller pluvial översvämning Infrastruktur och kommunal verksamhet Kunskap om vilka områden och verksamheter som berörs vid olika vattennivåer och regnmängder är bristande C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwisc\rsa Osby kommun docx

45 OSBY KOMM UN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 22 (24) Omfattande snöstorm Framkomlighetsproblem Brist på översnöfordon Väpnat våld i skola Svårighet att inrymma och låsa Antalet utbildad personal är (skolskjutning) om sig. lågt. Svårighet att larma inom skolan. Svårighet att gömma sig i skolsalar med stora inre fönster. Väggarna i nya skolor står inte emot vapenverkan. Flygolycka i tätort Kommunen kan inte påverka Kommunens räddningstjänst är flyg korridorerna inte dimensionerad att ensamt klara av en insats av den storleken Tågolycka med farligt ämne i Allmänhetens möjlighet att Allmänhetens medvetenhet om tätort skydda sig vid omfattande att följa VMA misstänks vara utsläpp av farligt ämne i låg. gasform är mycket låg. Långsiktig klimatförändring Möjlighet att påverka de globala Lokala och akuta kriser (global uppvärmning) utsläppen är små överskuggar kommunens arbete med krisberedskap Kärnenergiolycka med lokalt Nedfallet går inte att påverka. Handlingsplaner för utrymning nedfall Allmänhetens reaktion är finns inte längre. svårbedömd. Långvarigt avbrott i Nedkylda bostäder, varubrist, Ingen egen, större d rivmedelsförsörj n ingen transportproblem drivmedelsdepå C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

46 ~ OSBY :1.,j KOMMUN '--- Risk- och sårbarhetsanalys Sid 23 (24) 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Händelse Brister i krisberedskapen Planerade åtgärder Avbrott i dricksvatten- Allmänhetens beredskap att För att stärka allmänhetens förmåga produktionen kunna hålla ut i 72 timmar är låg, att stå emot kris ska kampanjen 72 särskilt i tätorterna. timmar genomföras Omfattande elavbrott Avsaknad av reservkraft till Genomföra reservkraftsutredning på skolorna. kommunens skolor Allmänhetens beredskap att kunna hålla ut i 72 timmar är låg, särskilt i tätorterna. Omfattande teleavbrott Rakel används ej för att överföra Utreda användandet av Rakel som larm. bärare av kommunens larm Influensapandemi Krisberedskapen är god Höga vattenflöden med Kunskap om vilka områden och Inventering och kartering omfattande fluvial verksamheter som berörs vid och/eller pluvial olika vattennivåer och översvämning regnmängder är bristande Omfattande snöstorm Brist på översnöfordon övning för kommunens krisledning med snöstorm och efterföljande snösmältning Planeras genomföras under 2015 och Väpnat våld i skola Antalet utbildad personal är lågt. Göra utbildningen av skolans (skolskjutning) personalavseende väpnat våld i skola obligatorisk C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

47 OSBY KOM~v1 UN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 24 (24) Flygolycka i tätort Kommunens räddningstjänst är Ytterligare samverkansövningar, inte dimensionerad att ensamt förfina samutnyttjandet av Skånes klara av en insats av den samlade räddningstjänstresurser storleken Tågolycka med farligt Allmänhetens medvetenhet om Tryckt information om vad som ämne i tätort att följa VMA misstänks vara låg transporteras på järnvägen samt vilka åtgärder som ska vidtas. Långsiktig Lokala och akuta kriser Föra in den långsiktiga klimatförändring (global överskuggar kommunens arbete klimatförändringen i kommunens olika uppvärmning) med krisberedskap planarbeten Kärnenergiolycka med Handlingsplaner för utrymning Genomföra en utredning om hur en lokalt nedfall finns inte längre. total utrymning kan genomföras Långvarigt avbrott i Ingen egen, större I dagens ekonomiska läge planeras drivmedelsförsörjningen drivmedelsdepå inga egna depåer C:\Users\Osby kommun\documents\group Wise\RSA Osby kommun 2015.docx

48

49 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens ledningsutskott Uppdrag att införa IT-tjänstekatalog Dnr KS/2015: Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Lcdningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut - Tjänstekatalog IT antas. - Uppdrag ges till IT-chefen att införa tjänstekatalog IT. Sammanfattning Kornrnunledningskontorets IT-enhet har utvecklat en tjänstebaserad debiterings- och leveransmodell för IT-tjänster. Kärnan i modellen utgörs av en så kallad tjänstekatalog. Övergången till tjänstekatalogen ska vara kostnadsneutral för kommunen som helhet, erbjuda transparens i prissättningen och ge förbättrade möjligheter till kostnadskontroll för verksamheterna avseende IT. Beslutsunderlag Tjänstekatalog IT, daterad Kommunledningskontorcts tjänsteskrivelse, daterad IJusterandes s;gn Expedierat Uldragsbestyrkande I I

50 1 ~ V1 1 OSBY,~KOMMUN ~ Kommunledningskontoret Hans Ellebrink, [email protected] T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 ( 1) Uppdrag att införa IT-tjänstekatalog Dnr KS/2015: Kommunledningskontorets förslag till Ledningsutskottet Kommunstyrelsen beslutar att införa IT-tjänstekatalog. l och med införandet av IT-tjänstekatalog finns behov av en ny debiteringsmodell, denna återkommer vi med om ett senare beslut till Ledningsutskoltet. Uppdrar till IT-chefen införandet av tjänstekatalogen. Sammanfattning IT-enheten utvecklar under 2015 en tjänstebaserad debiterings- och leveransmodell för IT-tjänster till verksamheterna som ett led i att vara trovärdiga i att vara verksamhctsstyrda. Kärnan i modellen utgörs av den sk tjänstekatalogen. Övergången till tjänstekatalogen skall vara kostnadsneutral för kommunen som helhet, erbjuda fullständig transparens i prissättningen samt ge väsentligt bättre möjligheter till IT-kostnadskontroll hos verksamheterna. Beslutsunderlag Tjänstekatalog IT - beskrivning Hans Ellebrink IT-chef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E~post [email protected] Hemsida PlusGlro Organisationsnr Bankgiro

51 Osby kommun Tjänstekatalog IT Värt Datum Sida 1 (2) Organisation: Kommunledningskontoret!IT-enheten Upprättat av Lars Hornborg Tjänstekatalog IT - beskrivning och principer 1 Sammanfattning IT-enheten utvecklar under 2015 en tjänstebaserad debiterings- och leveransmodell för IT-tjänster till verksamheterna som ett led i att vara trovärdiga i att vara vcrksamhetsstyrda. Kärnan i modellen utgörs av den sk tjänstekatalogen (se nedan). Övergången till tjänstekatalogen skall vara kostnadsneutral for kommunen som helhet, erbjuda fullständig transparens i prissättningen samt ge väsentligt bättre möjligheter till!t-kostnadskontroll hos verksamheterna. 2 Bakgrund Den nuvarande modellen för utdebitering av IT-kostnader till verksamheterna kännetecknas ur verksamheternas perspektiv av icke-transparens hög kostnad per klient bristande möjligheter att påverka sina IT-kostnader Grundorsakerna är 2: Den totala IT-kostnaden för kommunen fördelas rakt av över antal klicntdatorer, vilket ger en mycket högre per klient-kostnad än om tex dritt av verksamhetssystem och andra kostnadsslag debiterades där de hör hemma. Vissa av de kostnader som debiteras ut är konstruerade avgitter för att kompensera underfinansiering i andra delar av IT-budgeten. För att komma tillrätta med dessa brister i dagens modell har IT-enheten i samverkan med IT-rådet utvecklat en ny modell som nedan benämns T}änslekalalogen. 3 Utgångspunkter för Tjänstekatalogen Antaganden Vid kostnadsfördelning och beräkning av nivåer är utgångspunkterna att IT-enhetens bemanning ligger på rätt nivå 1 Startläget för definition av tjänsterna är att IT levererar samma servicenivåer och -innehåll som innan övergången till tjänstekatalogen Efter vårens beslut om tjänsteutökning Tjänstekatalog IT, Osby kommun

52 Utgångspunkter och principer Grundutgångspunkten för en tjänstekatalog är att IT-leveransen "tjänsteficras", vilket innebär att IT levererar funktion istället för produkt. T ex levererar IT efter tjänstefiering av utbudet inte produkten dator utan funktionen klientarbetsplats. Debitering sker som abonnemangskoslnad, inte som kapitalkostnad. I tjänsten ingår erforderliga kringtjänster för att funktionen ska fungera enligt beslutade servicenivåer. Styrande principer för utvecklingen och införandet av tjänstekatalogen i Osby är: Totalkostnaden för IT i Osby kommun ska vara oförändrad efter införandet av tjänstekatalogen Innchällct i tjänstekatalogen ska styras av verksamheternas behov (vcrksamhetsstyrd IT) Tjänstekatalogens uppbyggnad ska möjliggöra för verksarnhetsansvariga att styra sin förbrukning och därmed kostnad i väsentligt högre utsträckning än idag Allt som kan betraktas som standardprodukter och -tjänster ska levereras och debiteras av IT-enheten Utrustning av väsentligt ekonomiskt värde som ägs av verksamheterna och som ska erbjudas via tjänstekatalogen återköps normalt av IT-enheten och erbjuds därefter som tjänster. Princip för återköp skall vara återstående värde enligt avskrivningsplan. Prissättningen ska vara transparent, bygga på självkostnad samt kännetecknas av principen om rättvisande redovisning 2 Tjänster ska kunna beställas av behöriga beställare via självbetjäningsportal Begripliga rapporter med aktuell nivå på förbrukning (vem som använder vad i form av datorer, system m m) ska finnas tillgängliga för behöriga beställare 4 Tillvägagångssätt vid framtagning av tjänstekatalogen Arbetet har skett i flera steg: I. Inventering av rnaskinpark, verksamhetssystern, teknisk utrustning, licenser mm 2. Definition och paketering av dagens utbud i funktionella tjänster\ 3. Fördelning av personalkostnaderna mellan de olika tjänster som definierats 4. Debiteringsprincip för respektive tjänst (per systemägare, per klicntarbctsplats, per användarkonto mm) 5. Verifiering av utfall samt ev budgetomfördelningar mellan verksamheter för att hålla verksamheterna kostnadsneutrala i förhållande till tidigare kostnadsnivå 5 Beräkningsexempel Bärbar Adm std Dator (inkl installation) 159 Nätverks administration bl.a. hantering av sw itchar, brand 8 Administrativa personalkostnader 61 Support/Personal/Administrativa kostnader 118 Nätverks licenser 34 Serverdrift nätverkssystem 107 Kommunikation andra skäl Kostnader ska alltså hänföras till de objekt där kostnaderna uppstår, ej omfördelas av politiska eller Klientarbetsplats, drift verksa1nhetssyste1n, trådlös kornmunikationspunkt tn m

53

54 1WIOSBY \;\,; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ', J/ Kommunstyrelsens ledningsutskott Genomförande av gång- och cykelväg mellan Lönsboda och Duvhult Dnr KS/2015: Ledningsutskottets beslut - Uppdrag ges till verksamhetsområde Samhällsbyggnad att arrangera ett möte med berörda målgrupper kring planerna med en gång- och cykelväg mellan Lönsboda och Duvhult. Sammanfattning I enlighet med Trafikverkets cykelledsplan för Skåne ska en gång- och cykel väg mellan Lönsboda och Duvhult anläggas. I samband med Trafikverkets förstudie av detta projekt har Osby kommun förordat sträckningen på den västra sidan om väg 121. Nätverket i Lönsboda har informerats och getts möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. Samrådsmötcn med allmänheten respektive fastighetsägare samt andra intressenter har genomförts under förstudieskedet. År 2013 erhöll Osby kommun ett avtalsförslag där den sammanlagda kostnaden beräknades till 3,442 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade , 125 att anvisa ett driftbidrag om 1, 710 miljoner kronor för genomförandet av projektet. En ny beräknad kostnad om miljoner kronor föreligger. Denna kostnad motsvarar en investering på 3, 175 miljoner kronor för Osby kommun, vilket ska jämföras med det beviljade dritlbidraget (1,710 miljoner kronor). Beslutsunderlag Verksamhetsområde Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, daterad med tillhörande bilagor 1-4 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande I

55 M OSBY ~KOMMUN Samhällsbyggnad Paul Holmquist, paul. T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 Genomförande av gång och cykelväg mellan Lönsboda och Duvhult längs väg 121. Dnr Ks 2015:671 Samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsen -besluta att bygga ut gång och cykelväg mellan Lönsboda och Duvhult till en kostnad av 3 175,5 tkr vilket motsvarar 50 % avtrafikverkets beräknade kalkylkostnad tkr, samt finansiera den ökade kostnaden för projektet tkr genom omfördelning i 2016 års investerings budget med l 000 tkr från projekt 0256 och 465 tkr från projekt 0256 Sammanfattning En gång och cykelväg är beslutad att anläggas mellan Lönsboda och Duvhult. Gång och cykel vägen är planerad att ligga på väg 121 :s västra sida. I samband med Trafikverkets förstudie har Osby kommun förordat att bygga gång och cykelvägen på den västra sidan. Nätverket i Lönsboda har även informerats och fått lämna synpunkter. Samrådsmöte med allmännheten har genomförts under förstudieskedet och samrådsmöte har skett med fastighetsägare samt andra intressenter. Osby kommun erhöll under 2013 ett avtalsförslag (ej påskrivet) där den sammanlagda kostnaden beräknades till tkr. Ett driftbidrag på tkr anslogs för genomförandet av projektet. Det har nu framkommit att ny beräknad kostnad är på tkr vilket motsvarar en investering för Osby kommun på tkr, vilket skall jämföras på det beviljade driftbidraget på I 710 tkr. Beslutsunderlag Bilaga 1 karta sträckning gång och cykelväg Valhallavägen- Duvhult Bilaga 2 karta sträckning gång och cykelväg Valhallavägen- korsning 121/ 119 Bilaga 3 Avtalsförslag inkl kalkyl (Trafikverket) Bilaga 4 Ny kalkyl (Trafikverket) Anna Lyhagen / Samhällsbyggnl schef Paul Holmquist Gatuingenjör Besöksadress Parkgatan 1 Postadress Samhällsbyggnad Osby Telefon vx Hemsida PlusGiro Fax Organisationsnr Bankgiro E-post [email protected]

56 4.2. I I.../" --- : ', - ':Il totji -~,-.. I }., ',. : '. l '/ 1 'I'' ' '"J. l. i. -'.i Figur 7 översikt sträckningar Enligt fyrstegsprincipen bör steg 1 och 2 undersökas innan steg 3 (ombyggnadsåtgärder) och steg 4 (nybyggnad) genomförs. När det gäller byggnation av gång- och cykelvägar kan dessa räknas som en steg i åtgärd, då åtgärden kan påverka och underlätta val av transportsätt I. j I' --,, " '... I' ".,..,. ~ Figur 8 Alternativ 1, grön sträckning, och alternativ 2, bld sträckning Längs den aktuella sträckan förekommer hastigheten 50 km/h längs in mot tätorten, 70 km/h en kort sträcka på mitten samt 90 km/h (So km/h) fram till korsningen m.ed väg 2137 upp mot Duvhult. Två sträckningsalternativ finns för gång- och cykelvägen. I / ( ;

57 // / < " i v:_; ( I )/ )- { /)I. I{ ( I ( /) //,

58 Sida I (3) :ndenummi;:r ah) ~ TRAFIKVERKET Genomförandeavtal för GC-vägen mellan Lönsboda och Duvhult längs med väg Parter Mellan Trafikverket Region Syd, nedan kallat Trafikverket, och Osby kommun, nedan kommunen, träffas följande genomförandeav1al. 2 Bakgrund En cykel väg mellan Lönsboda och Duvhult utmed väg 121 ingår i Trafikverkets cykellcdsplan för Skåne Den aktuella delen av väg 121 saknar förutsättningar för oskyddade trafikanter att färdas längs vägen på ett säkert sätt Detta är både ett trafiksäkerhetsproblem och ett trygghetsproblem för samtliga oskyddade trafikanter. En förstudie genomfördes 3 Atgärd Trafikverket och kommunen planerar i ett gemensamt projekt, objekt nr: , att bygga en gång- och cykelbana längs med väg 121, delen mellan Lönsboda och Duvhult, inklusive delen mellan cirkulationsplatsen väg 119 till Valhallavägen. 4 Ansvarsfördelning 1. Trafikverket svarar för projektering och byggandet av cykelvägen. 2. Trafikverket tar fram erforderliga handlingar exkl. detaljplan för genomförandet av åtgärden. Kommunen ska beredas tillfälle att ta del av handlingarna. 3. Trafikverket svarar för den formella hanteringen av förstudie/utredning/arbetsplan. 4. Kommunen genomför eventuellt erforderliga ändringar av detaljplaner för genomförande av åtgärden.

59 Sida 2 (3) 2 5. Trafikverket blir väghållare för den nya cykelvägen längs med väg 121 och sköter framtida drift och underhåll. 6. Kommunen blir väghållare och sköter framtida drift och underhåll för grus vägen som GC-vägen ansluter till i den norra delen av alt I i förstudien. 5 Finansiering Kostnaderna är beräknade till 3 I mkr inkl tillkommande Ge vägen från cirkulationsplatsen väg 119 upp till Valhallavägen och ansluta där mot alt I (prisnivå juni 2012) och delas lika (50/50) mellan parterna. Om kostnaden överstiger I 0 % av bedömd totalkostnad (efter indexjustering) för åtgärden ska respektive part ges möjlighet att begära omförhandling av detta avtal. l övrigt gäller att kostnadsförändringar fördelas proportionerligt mellan parterna enligt samma princip som den ursprungliga fördelningen. Trafikverket fakturerar kommunen efter projekteringsfasen och efter färdigställandet. Vardera part står för sina egna interna kostnader (tid, resor m.m.) 6 Tidplan och organisation Projektet planeras genomföras Garanti Respektive part ska ges möjlighet att delta i slut- och garantibesiktningar 8 Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna och under förutsättning att medel finns tillgängliga. 9 Övrigt

60 Sida 3 (3) 3 Tvist på grund av denna överenskommelse ska avgöras av svensk domstol enligt svensk rätt, om inte parterna enas om skiljeförfarande. Av detta avtal är 2 exemplar upprättade och utväxlade. Kristianstad, Ort och datum Osby, Ort och datum Peter Uneklint Planeringschef Trafikverket Region Syd

61 Ge väg lönsboda Duvh ult: ~~s;terr ~ ~~ ~äg å itätt@rrtt 00,... 0 n I J 4 IBESKRIVNING PROJEKTA DMINISTRA TION PROJEKTIERll\!G l\flark & IFASTIGHETSINLÖSEN Toltal! VÄGPLAN/FFU Min Trolig Max M edelvärde MARK & Al\!l ÄGGNINGSARBETEN INKL GEOTEKNIK, KANALISATION SAMT!BYGGNADSVERK Ge väg i tätort 2950 Sek I m (1300 m ) Ge väg bef grusväg ( 400 m ) Tätortsport Sido entreprenader, VA-ledning, bef elledningar, mm Byggplatsuppföljning ÖVERLÄMNANDE & AVSLUT Risk 6% o produktio n 370 Produktionskost nad inkl risk 6351

62

63 (W OSBY '\"'7 KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Huvudmannaskap för marksanering på Sibbarp 2:20, Osby kommun Dnr KS/2015 : Verksamhetsområde Samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott LedningsutskoUets förslag till kommunstyrelsens beslut - I skrivelse, daterad , begär Osby kommun att Sveriges Geologiska undersökning, SGU, tar över huvudmannaskapet för saneringsarbetet av föroreningarna efter före detla kemtvätten, fastigheten Sibbarp 2:20 i Osby kommun. Sammanfattning Enlii,,>t kommunstyrelsens beslut , 150 har kommunen tagit på sig huvudmannaskapet av marksaneringen på fastigheten Sibbarp 2:20, Osby kommun. Kommunen har redovisat en huvudstudicrapport tillsammans med en ansökan om bidrag för efterbehandlingsåtgärder. Verksamhetsområde Samhällsbyggnad bedömer dock att det saknas resurser för att vara huvudman för själva saneringsarbetet. Därmed begär Osby kommun att Sveriges Geologiska undersökning, SGU,tar på sig huvudmannaskapet för att ansöka om medel för sanering samt - om medel beviljas - för saneringen av fastigheten. Beslutsunderlag Verksamhetsområde Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, daterad Skrivelse, daterad delas ut på sammanträdet IJ"'terandes sign I Expedierat Utdragsbestyrkande I I

64 T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Samhällsbyggnad Johan Persson, [email protected] Huvudmannaskap för marksanering på Sibbarp 2:20 Dnr KS/2013:263 Samhällsbyggnads förslag till Ledningsutskottet Ledningsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta - att begära att SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, tar över huvudmannaskapet för saneringsarbetet av föroreningarna efter f.d. kemtvätten, fastigheten Sibbarp 2:20, Osby kommun. Sammanfattning Enligt KS har kommunen tagit på sig huvudmannaskapet av marksaneringen. Enligt KS gavs uppdraget till Samhällsbyggnad att ansöka om statsbidrag för avhjälpandet av föroreningsskadorna. Ansökan skickades till Länsstyrelsen, daterad Bidrag har beviljats från Naturvårdsverket med 2 miljoner kronor för att genomföra en huvudstudie för objektet. Kommunen har redovisat en huvudstudierapport tillsammans med en ansökan om bidrag för efterbehandlingsåtgärder. Länsstyrelsen har efter dialog med Naturvårdsverket bedömt att vissa kompletteringar och fö1iydliganden behöver göras av underlaget innan Länsstyrelsen kan lämna in en bidragsansökan till Naturvårdsverket om åtgärder. Bidrag har beviljats av Länsstyrelsen med kronor för denna komplettering av huvudstudien och uppdragsbekräftelse har lagts till Golder Associates på denna komplettering. Skäl till beslut Osby kommun har varit huvudman avseende för-och huvudstudierna. Kommunen saknar dock resurser för att vara huvudman för saneringsarbetet. Det föreligger även en jävssituation, då utförande och

65 tillsyn ligger inom samma verksamhetsområde Osby kommun begär därför att SGU tar på sig huvudmannaskapet för att ansöka om medel för sanering, samt för saneringen om medel beviljas. Beslut skickas till Samhällsbyggnad, Mark och Exploatering Samhällsbyggnad, Miljö och Bygg _/=t(~\'t/~6~~ Perss~ J h atk- och ex~loateringschef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Samhällsbyggnad Osby Telefon vx Fax E-post [email protected] Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

66 l'v,osby \JJ\.) KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum '--- _,/ Sida Kommunstyrelsens ledningsutskott Fördjupning av översiktsplan för Killeberg och Loshult; granskning Dnr KS/2013: Verksamhetsområde Samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut - Förslag till översiktsplan för Killeberg och Loshult ställs ut för granskning perioden 19 oktober - 21 december Sammanfattning Fnligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som ger en vägledning om användningen av mark och vatten i kommunen. En fördjupad översiktsplan är en mer detaljerad plan över ett visst område och ersätter översiktsplanen i berörda delar. Syftet meden fördjupad översiktsplan för Killcberg och Loshult är att ange en målbild för ortens framtida utveckling. Planförslaget har varit på samråd perioden 1 mars-30 april 2013 med förlängning till den 20 maj Planen har därdier reviderats och är nu föremål för granskning. Förändringarna består av kompletteringar och förtydliganden samt en miljökonsekvensbeskrivning. Därutöver har ett utvecklingsområde har tagits bort. Beslutsunderlag Granskningshandling med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse, daterat V erksamhctsomräde Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkancle

67 T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Samhällsbyggnad Karin Larsson, Fördjupning av översiktsplanen för Killeberg och Loshult- beslut om granskning Dnr KS/2013: Samhällsbyggnads förslag till ledningsutskottet lcdningsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa ut förslaget till fördjupning av översiktsplanen för granskning. Sammanfattning Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som ger vägledning kring mark- och vattenanvändningen i kommunen. En fördjupning av översiktsplan är en mer detaljerad plan över ett visst område och ersätter översiktsplanen i berörda delar. Syftet med fördjupningen av översiktsplanen för Killeberg och Loshult är att ange en målbild för orternas framtida utveckling utifrån nya förutsättningar i området. Planförslaget var ute på samråd den 1 mars till 30 april 2013, samrådstiden förlängdes imian dess utgång till den 20 maj. Planen har därefter reviderats och ska nu ställas ut för granskning. Under samrådstiden inkom 26 yttranden varav 13 är synpunkter som inkom under öppet hus den 25 mars Yttranden finns redovisade i upprättad samrådsredogörelse, daterad Förändringarna består av att planförslaget har kompletterats och förtydligats och en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Ett utvecklingsområde har tagits bort från planen och verksamhetsområdet har justerats i areal sedan samrådsskcdet. Beslutsunderlag Granskningshandling med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning Samrådsutlåtande, daterat ~~ ~L:r ) ,. -c '--> Anna Lyhagen 1 Verksamhetsområdet~ f Samhällsbyggnad Karin Larsson Samhällsutvecklare Besöksadress Parkgatan 1 Postadress Samhällsbyggnad Osby Telefon vx Hemsida PlusGiro Fax Organisationsnr Bankgiro E-post [email protected]

68 Fördjupning av översiktsplanen för Killeberg och Loshult i Osby kommun Granskningshandling 2015-XX-XX-2015-XX-XX M OSBY ~ KOMMUN

69 Styrgrupp: Kommunstyrelsen Ordförande sedan 1 januari 2015 Marika Bjerstedth Hansen Projektledare: Karin Sigvardsson (Samhällsutvecklare) Arbetsgrupp: Anna Lyhagen (samhällsbyggnadschef), Annika Wijk (Miljöoch byggchef), Knud Nielsen ( Byggnadsinspektör), Kettil Svensson ( Planarkitekt), Agne Andersson (kommunekolog), Anna Nordstrand (vik. turismutvecklare), Cecilia Axelsson (miljöstrateg). Paul Holmquist (trafikingenjör) 2 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

70 Innehållsförteckning Synpunkter Inledning Vision, syfte och mål Utgångspunkter Planprocessen Planeringsförutsättningar 10 Planområdesavgränsning 11 ÖP Bebyggelse och befolkning 14 Kommersiell- och offentlig service 16 Trafik och infrastruktur 18 Natur och kulturmiljö 21 Teknisk försörjning 28 Rekreation Mark och vatten 32 Riksintressen 34 Miljö, hälsa och säkerhet 35 Planförslag 39 Framtidsbild och huvudstruktur 40 Bebyggelse 43 Utvecklingsområden 44 Kommersiell- och offentlig service 51 Trafik och infrastruktur 53 Teknisk försörjning 56 Natur och kulturmiljö 58 Rekreation 59 Riksintresse 60 Bortom planens tidshorisont 61 Genomförande Miljökonsekvensbeskrivning 63 Planförslaget är utställt för granskning och det finns därmed möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Dessa ska vara kommunen tillhanda senast 2015-XX-XX och tas emot enligt nedan: E-post: [email protected] Skriv Granskning FÖP i rubrikfältet Post: Osby kommun Samhällsbyggnad Osby FÖP-Killeberg och Loshult 3 Granskningshandling 2015

71 Inledning - Vision, syfte och mål - Utgångspunkter - Planprocessen 4 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

72 Vision, syfte och mål Osby kommun har höga ambitioner att förtäta och utveckla området kring Killeberg och Loshult genom att arbeta för att stärka områdets karaktär som stationssamhälle och tätortsnära landsbygd med närhet till en stark arbetsmarknadsregion. Planområdet definierades i kommunens översiktsplan 2010 och utgångspunkten i utvecklingen av Killeberg och Loshult är att fullfölja och vidareutveckla mål och riktlinjer som är upprättade i översiktsplanen samt att arbeta utifrån kommunens övergripande vision. Vision 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt fdretagsklimat och inbjuder m edborga1na till infiytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö fdr kommande generationer (Osby kommuns vision 2020). Syfte Planen beskriver befintliga förutsättningar i området, önskad utvckling samt de konsekvenser som planens genomförande kan tänkas få. Fördjupningen behandlar en komplex situation i gränslandet mellan tätort och landsbygd. Planen utgår från de specifika förutsättningarna i de båda orterna vad gäller bevarande och förändringar och slår vakt om specifika karaktäer. Planen ska vara vägledande och utgöra en grund för framtida detaljplanering, bygglovsgivning och projektering inom planområdet. Målbild Killeberg och Loshult Målet är att skapa förutsättningar som stärker det hållbara resandet och utvecklar orterna med ett ökat antal invånare som följd och som i sin tur leder till en mer levande byggd. Konkreta mål är: Stärka Killeberg som stationssamhälle och Loshult som tätortsnära landsbygd Erbjuda blandade upplåtelseformer i kollektivtrafiknära läge för att möjliggöra för en varierad befolkning Möjliggöra för en ökad inflyttning Ta tillvara på de lokala förutsättningarna och det lokala perspektivet Skapa tydligare koppling mellan Killeberg och Loshult Utveckla en modern och attraktiv skola FÖP-Killeberg och Loshult 5 Granskningshandling 201 5

73 Utgångspunkter Den utveckling som sker i vårt omland påverkar oss alla. Det sker en ständig befolkningstillväxt i Skåne som till största del äger rum i de sydvästa delarna av länet. Den nordöstra delen av Skåne växer inte i samma takt men med förändrade förhållande kan förutsättningarna för en större befolkningstillväxt förbättras. I utvecklingen av Killeberg och Loshult är det därför viktigt att se orterna i ett större sammanhang. De utgångspunkter som sammanfattas nedan förväntas bidra till att uppfylla planens syfte och mål. Öresundsregionen Skåne är en del av Öresundsregionen med 3,6 miljoner invånare. Regionen är en av Europas mest expansiva. Osby är en del av Skåne som enligt Region Skånes rapport Strukturbild för Skåne - utmaningar för framtiden, är en av de starkaste tillväxtregionerna i Sverige med 1,2 miljoner invånare. För att Skåne ska växa hållbart ska alla delar av regionen utvecklas och den flerkärniga strukturen ska stärkas. Region Skånes målbild för 2030 är- Det flerkärniga Skåne. Det innebär att Skåne ska vara en attraktiv region med starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. I rapporten Den flerkärniga miljonstaden, utgiven av Region Skåne skriver de i Manifest för ett samverkande Skåne. "Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit nytta av de styrkor som den flerkärniga ortstrukturen innebär där olika orter kompletterar varandra och där hela Skåne Lever. Vi befinner oss då i Den flerkärniga miljonstaden Skåne, en livskraftig region med hållbara fysiska strukturer som sätter människan i centrum. Det handlar bl.a. om att vi har skapat förutsättningar för att bo och jobba i hela regionen, att resandet sker med hållbara transportslag och att tillgången till rekreationsmöjligheter är god och jämlik". Pågatågsstation i Killeberg I december öppnades en pågatågsstation i Killeberg, vilket avsevärt har förbättrat pendlingsmöjligheterna. Osby, Älmhult och den regionala kärnan Hässleholm ligger inom bekvämt pendlingsavstånd. Områdets förbättrade pendlingsmöjligheter förväntas bidra till en ökad inflyttning och ett rörligare arbetsliv. Det kan också leda till en ökad turism med möjlighet att ta del av de vackra naturmiljöer som Osby kommun har att erbjuda. I utvecklingsarbetet är det viktigt att ha med sig att effekterna av tågstationen kommer bli märkbara i större omfattning först i ett längre tidsperspektiv. Satsningar i omlandet Det pågår just nu ett arbete med två stora materialforskningsanläggnin gar i Lund, ESS och MAX IV: Anläggningarna kommer vid färdigställande att vara världsledande inom sina forskningsområden med en hittills ouppnådd prestanda. Förväntningarna på de båda satsningarna är stora inte bara för vad de kan bidra till i forskningssammanhang utan även för vad de kan få för verkan på tillväxten i hela regionen. Region Skåne skriver på sin hemsida att "allt tyder på en stark potential för Skåne och Blekinge att dra stor samhällsnytta från etableringen av ESS och MAX IV". 6 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

74 Företaget IKEA öppnade i oktober 2012 ett nytt varuhus i Älmhult och förutspår inom en snar framtid en fördubbling av antalet arbetstillfällen och besökare. Redan idag sker den största utpendlingen från Osby kommun till Älmhult. Pendlingen förväntas öka ytterligare i takt med att varuhuset expanderar och pendlingsmöjligheterna förbättras. Planområdets läge i regionen FÖP-Killeberg och Loshult 7 Granskningshandling 2015

75 Planprocessen Vad är en fördjupning av översiktsplanen? Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska alla kommuner ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan (ÖP). Planen ska ge vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas i framtiden samt hur den byggda miljön ska bevaras och utvecklas. Osby kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 29 november En översiktsplan är ett vägledande dokument och är inte juridiskt bindande. En fördjupad översiktsplan (FÖP) är en mer detaljerad redovisning av ett specifikt geografiskt eller tematiskt områdes framtida utveckling. Syftet är att underlätta planeringen genom att det finns en tydlig vägledning inför framtida beslut. Fördjupningen ersätter ÖP i berörda delar. Den formella planprocessen Processen för framtagandet av en fördjupad översiktsplan regleras i 3 kap. PBL. Den formella processen består utav följande tre steg: samråd, granskning och antagande. Samråd ska ske med Länsstyrelsen, myndigheter, medborgare och övriga berörda. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter med tillhörande kommentarer och eventuella förändringar i en samrådsredogörelse. Planen bearbetats utifrån inkomna synpunkter och utförda justeringar och ändringar leder fram till ett planförslag som ställs ut för granskning. Synpunkterna sammanställs sedan i ett granskningsutlåtande. Därefter tas ett slutgilltigt förslag fram som antas av kommunfullmäktige. r Utredning/ behovsanalys -+ Samråd Antagande Planprocessens olika steg där den rödmarkerade rutan symboliserar det skede som planen befinner sig i. 8 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

76 Hur har arbetet bedrivits? Planförslaget har föregåtts av intervjuer med invånare i Killeberg och Loshult som genomfördes under sommaren Intervjumaterialet fungerade som diskussionsmaterial på en byträff den 17 november 2011 dit allmänheten var inbjudna. Planen var ute på samråd mellan 1mars- 20 maj då samrådsmöte hölls i hembygdsgården i Killeberg. Under samrådstiden inkom ett tjugotal yttrande till kommunen. De inkomna yttrandena och hur dessa har beaktats i det fortsatta arbetet går att läsa i samrådsredogörelsen som finns att ta del av på kommunens hemsida. Den 15 april 2014 hölls även ett utvecklingsmöte med politiker, tjänstemän och intresserade medborgare i Killeberg. Åsikter och synpunkter från utvecklingsmötet har också beaktats i planförslaget. Kommunstyrelsen beslutade XX att ställa ut planen för granskning och det finns åter igen möjlighet att lämna synpunkter. Till handlingarna bifogas sarnrådsredogörelsen. Efter utställningstiden avses planen antas. "Pågatågen kommer att göra att Killeberg hamnar på kartan och det kommer leda till att man f år upp gonen för denna vackra ort" "min sambo ville bo i ett villakvarter jag ville gama bo i skogen, det blev en kompromiss. hijr finns bt!de natu och vil1akvortm känsla" Kollage av synpunkter från intervjumaterial och utvecklingsmöte. FÖP-Ki lleberg och Loshult Granskningshandling

77 Planeringsförutsättningar - Planområdesavgränsning - ÖP Bebyggelse och befolkning - Service - Trafik och kom1nunikationer - Natur och kulturmiljö - Teknisk försörjning - Mark och vatten - Riksintressen - Miljö, hälsa och säkerhet FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

78 Planområdesavgränsning Planområdet är beläget i norra delen av Osby kommun och gränsar till Älmhults kommun. Planen omfattas av orterna Killeberg (tätort) och Loshult (småort). Avståndet mellan planområdet och Osby tätort är 10,5 km. Utredningsområdet omfattar totalt 946 ha. ÅJmhult Hi~VtdJ ',: I Planområdets läge i Osby kommun 1: FÖP-Killeberg och Loshult 11 Granskningshandling 201 5

79 OP 2010 Osby kommuns översiktsplan antogs den 29 november I översiktsplanen upprättades övergripande mål mål och strategiska ställningstagande gällande boende, utbildning, kommunikationer, näringsliv och marknadsföring. Målen är viktiga hörnstenar i utvecklingen av planområdet. I ÖP 2010 fastställdes att det skulle upprättas en separat fördjupad översiktsplan för Killeberg och Loshult. Övergripande Osby är en aktiv kommun i det expansiva området Skåne Nordost. Här möts invånare och besökare av det lugn som mindre tätorter och landsbygd kan ge. Kommunen erbjuder ett attraktivt och tryggt boende med alla de livskvaliteter som små orter kan ge. Tradition, goda kommunikationer och ett bra företagsklimat skapar förutsättningar för ett aktivt näringsliv och en bra arbetsmarknad. Osby kommun vill främja dialogen mellan invånare och beslutsfattare. Boende Osby kommun arbetar för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande genom en god markoch planberedskap som erbjuder tomter i attraktiva lägen. Bostadsmarknaden ska vara i balans och det bostadsbestånd som erbjuds ska ge de enskilda hushållen stor valfrihet. domar. I kommunen finns ett aktivt samarbete mellan skola och näringsliv. Kommunikationer Osby kommun ska vara en tillgänglig kommun och lätt att nå med ett bra vägnät och goda allmänna kommunikationer. Effektiva, hållbara och miljövänliga transporter ska prioriteras med goda buss- och tågförbindelser som ger möjlighet till arbetspendling och fritidsresor. Ett funktionellt gång- och cykelvägnät ska successivt byggas ut. NÄRINGSLIV Osby kommun erbjuder ett företagsvänligt klimat med en smidig kommunal förvaltning som ger god service med hög kvalitet. Det ska vara så enkelt som möjligt att starta, etablera, driva och utveckla företag och det ska finnas en god mark- och planberedskap för verksamhetsutveckling. MARKNADSFÖRING Osby kommun arbetar för att medvetandegöra och marknadsföra kommunens attraktivitet och tillgångar. Väl informerade kommuninvånare är de bästa ambassadörerna. Utbildning I Osby kommun är det livslånga lärandet prioriterat. Kunskap och lärande miljöer sätts i centrum för barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten i kommunens förskolor och skolor bygger på samarbete och organiseras utifrån en helhetssyn på barn och ung- 12 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

80 . V Markanvändning för planområdet i ÖP FÖP-Killeberg och Loshult 13 Granskningshandling 2015

81 Bebyggelse och befolkning Markägoförhållanden inom planområdet Inom planområdet är den totala markarealen till största andelen privatägd. Kommunen äger dock en stor andel av den mark som är potentiell för förtätning och utbyggnad. Bostäder Befintligt bostadsbestånd i Killeberg och Loshult består huvudsakligen av småhus med enskilt ägande. I Killebergs centrum finns det en mindre andel flerbostadshus som utgörs av hyresrätter och några bostadsrättsföreningar. Majoriteten av hyresrätterna ägs av det kommunala bostadsbolaget Osby bostäder AB som just har färdigställt byggnationen av ett flerbostadshus med sex lägenheter i Killeberg. Statistik från Lantmäteriet visar att andelen småhusenheter är större och andelen flerbostadshus och hyreshusenheter mindre i Killeberg och Loshult än i kommunen som helhet. För att möjliggöra för en varierad befolkning och för flyttkedjor är det nödvändigt med en större variation av bostadstyper och upplåtelseformer än de som finns idag. Verksamheter I Killeberg finns det en del lättare industriverksamhet som framförallt är lokaliserad i delen norr om Hallarydsvägen. Öster om järnvägen ut mot väg 23 ligger ett område som är utpekat som utredningsområde i kommunens översiktsplan. I Loshult finns i nuläget inte någon mark som är planlagd för verksamhetsändamål. Det finns också mindre serviceverksan1heter lokaliserade i de centrala delarna av Killeberg. 14 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

82 Befolkning Kommunen har tre tätorter varav Killeberg både till yta och invånarantal är den minsta. Invånarantalet har under ett antal år sjunkit inom planområdet men statistik visar att invånarantalet de senaste åren ökat. År 2014 bodde 719 av kommunens invånare inom området för den fördjupade översiktsplanen. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen på invånarna inom planområdet. två år yngre är i kommunen som helhet där medelåldern är 44 år. Den kommunövergripande översiktsplanen baseras på en befolkningsökning på 7% fram till 2025 för kommunen som helhet. Den största ökningen försväntas ske i Osby tätort och i Killeberg. Befolkningens åldersföredlning BO- Ur diagrammet går att utläsa att mer än hälften (47%) av befolkningen är mellan år, vilket innebär att de är i arbetsför ålder. Detta stämmer väl överens med kommunen som helhet där motsvarande siffra vid halvårsskiftet 2013 var 53%. Medianåldern inom planområdet är strax under 42 år. Detta är FÖP-Killeberg och Loshult 15 Granskningshandling 2015

83 l(ommersiell- och Poff~n-!!ig service Den kommersiella servicen inom planområdet är begränsad till Killeberg. Under de senaste åren har en del serviceverksamhet lagts ner till exempel har Swedbank avslutat sin verksamhet i Killeberg under tiden för planarbetet. Den kommersiella servicen består bl.a. av frisersalong, dagligvarubutik, sadelmakeri och en drivmedelsstation. Dagligvarubutiken är ombud för apoteket och har tillgång till kassaservice. En del av butiken fungerar som cafä. Offentlig service Vad gäller offentlig service finns det skola, förskola, bibliotek, kollektivtrafik och idrottsanläggning, Hemgården, som ägs av kommunen fyller en funktion som samlingslokal. När det gäller övrig service såsom vård och tandläkare hänvisas invånarna i Killeberg och Loshult till Osby tätort eller Lönsboda. fler elever men då standarden på energi- och ventilationssystem är undermålig är det inte lämpligt med full beläggning. Killebergsskolan är med anledning av energi- och ventilationssystemets status i behov av renovering. Enligt utbildningsförvaltningens elevprognos från 2014 förväntas antalet elever öka till cirka 112 stycken fram till läsåret 2020/2021. Prognosen grundar sig i faktiska siffror utifrån beräkningar av antalet förskolebarn. På skolan finns ett skolbibliotek som även är öppet för allmänheten en dag i veckan. Skolan har en mindre gymnastikhall som under skoltid nyttjas av eleverna men som på övrig tid kan hyras av föreningslivet. Förskolan Trulsagården i Killeberg har två avdelningar med plats för 20 barn på vardera avdelning. Under hösten 2012 uppfördes en mobil, provisorisk paviljong som står på gatumark med ytterligare 20 platser. År 2011 bildades en förskolegrupp med uteprofil som utgår från paviljongen. Totalt sett finns det 70 förskoleplatser i Killeberg. Idag är antalet barn i åldern 0-6 år cirka 80 stycken inom planområdet. Skola och förskola Killebergsskolan är en grundskola med undervisning från förskoleklass till årskurs 6. Antalet elever är idag cirka 65 stycken. Skolan har ytmässigt kapacitet för 16 FÖP-Killeberg och Loshult Gra nskningshandling 2015

84 Äldre- och funktionshindrade I Loshult ligger äldreboendet Solhem som Osby kommun sålde till ett privat fastighetsbolag i Älmhults kommun under Inom planområdet finns således inget äldreboende som drivs av Osby kommun. Osby kommun rankas högt i tillgänglighetsbarometern som är en undersökning som årligen genomförs av företaget Humana. Byggnader avseeda för allmänheten har överlag god tillgänglighet. Förskola, skola, bibliotek och samlingslokalen Hemgården har inventerats och erfoderliga åtgärder har vidtagits. Osbybostäders bostadsbestånd är tillgänglighetsanpassat bortsett från deras lägenheter på Köpmanagatan och Storgatan. De husen har bottenplan en halvtrappa upp och saknar hiss. Kyrkan och församlingshemmet i Loshult är fullt tillgängliga för personer med viss funktionsnedsättning. I Killeberg har alla korsningar försetts med fasade kantstenar för att möjliggöra passage med rullstol. FÖP-Killeberg och Loshult 17 Granskningshandling 2015

85 Trafil< och infrastrul<tur Kollektivtrafik Satsningen Pågatåg Nordost var en infrastruktursatsning med sexton nya stationer i Nordöstra Skåne och Småland. Ett flertal av stationerna öppnade för trafik i december 2013, varav stationen i Killeberg var en. Tåg mellan Hässleholm och Växjö trafikerar sedan dess Killebergs station cirka en gång i timmen under dagtid. Söderut från Killeberg tar det 6 minuter till Osby, 25 minuter till Hässleholm och i genomsnitt en och en halvtimme till Malmö. Hur lång restiden blir till resmål söder om Hässleholm beror på väntetiden i Hässholm. Norrut tar det 7 minuter till Älmhult och cirka 50 minuter till Växjö. rande har tillgång till kollektivtrafik har den avsevärt försämrats genom att direktkopplingen till Osby försvunnit. För att komma till Osby krävs byte till tåg i Älmhult eller till buss i Lönsboda. Trots indragna busslinjer är det totala resandet inom planområdet mycket positivt. Bussresandet år 2013 från Killeberg med tillhörande landsbygd var i genomsnitt 62 resenärer per vardag. Under 2014 har två resemätningar utförts som visar att antalet resenärer har stigit till resenärer per vardag. Detta är en utveckling på+ 112%-+ 125%. Prognosen för antalet resande 2020 är 200 per vardag. En följd av tågsatsningen Pågatåg Nordost är att ett flertal busslinjer, parallella med tåget drogs in. Indragningarna av parallell busstrafik berodde på att kostnader för busstrafik ersättes av kostnader för tågtrafik. Inom planområdet är det busslinje 535 samt Skåneexpressen 7 som i samband med tidtabellsskiftet i december 2013 drogs in. Det resulterade i att Loshult enligt planerna skulle stå helt utan kollektivtrafikförsörjning. När det aviserades skickades ett medborgarförslag in till Skånetrafiken med en alternativ lösning för busslinje 562 mellan Olofström och Älmhult. Förslaget innebar att rutten ändrades så att den gick inom Loshult och sedan väg 1956 upp till Älmhult. Förslaget fick stöd från kommunen och Skånetrafiken hörsammade det. Loshult försörjs därmed med kollektivtrafik genom busslinje 562. Från Loshult norrut är restiden 9 minuter till Älmhult och cirka en timme till Växjö. Även om Loshult fortfa- 18 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

86 Vågtrafik Öster om Killeberg och Loshult går riksväg 23 som är en viktig förbindelse i norr- och södergående riktning. Vägen som är en väg (vägtyp med omväxlande en eller två körfält i en given riktning med mitträcke) har god standard. ÅDT (årsdygnstrafik) för sträckan öster om Loshult-Killeberg uppgick 2011 till cirka 2733 fordon och den tunga till 364 fordon. Genom orterna löper väg 1956 (tidigare Rv 23) som börjar i Bökeberga och slutar i Loshult. I öst-västlig riktning går väg 1955 till Hallaryd i Kronobergs län. För dessa vägar är Trafikverket huvudman, bortsett från den del av väg 1956 som ligger norr om Loshult. Sträckan togs ur det statliga vägnätet när Rv 23 byggdes om under 1990-talet. Arbete pågår med en förrättning av vägen för att fastställa huvudmannaskapet. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelnätet i Killeberg och Loshult är inte särskilt utvecklat. Orterna är varken knutna till varandra eller till omgivande orter. I Killeberg finns det endast ett fåtal osammanhängande gång- och cykelvägar och i Loshult finns inga gång- och cykelvägar. Inom området är dock de flesta bilvägar av sådan karaktär att det är möjligt att gå och cykla på dem. I Killeberg finns det trottoarer på vardera sida om körbanan. Ur ett säkerhetsperspektiv vore det dock bättre med separata gång- och cykelvägar. På väg 1956 var total ÅDT 2011, 930 fordon och andelen tung trafik fordon. I Loshults by finns ett flertal samfällda vägar. Fornahässlevägen samt Kongstorpsvägen har såväl statligt som kommunalt huvudmannaskap. Övriga vägar har kommunen som huvudman. Inom Killebergs och Loshults samhälle är hastighetsbegränsningen 50 km/h. FÖP-Killeberg och Loshult 19 Granskningshandling 2015

87 Digitala kommunikationer I Killeberg och Loshult finns sedan tidigare tillgång till bredband via ADSL. Osby kommun antog i september 2013 en bredbandsstrategi med målet att 90% av kommunens invånare och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband om 100 Mbit/s och att 100% av skolor av förskolor i kommunen år 2016 ska ha tillgång till bredband om 100 Mbit/s. Osby kommun tecknade i november 2014 ett samverkansavtal med en extern aktör i syfte att uppfylla uppsatta mål. I september 2015 påbörjades grävarbetet i Osby tätort. I samband med att fiber byggs till Killebergsskolan och Trulsagården kommer de boende i Killeberg att erbjudas att ansluta sig till fiber. Projektering för Killeberg är planerat att påbörjas under I Loshult finns ingen kommunal verksamhet och området räknas som landsbygd vilket innebär att det finns möjlighet för befintlig fiberförening att ansöka om statligt bidrag. 20 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

88 Natur och kulturmiljö Naturvård Ingen del av planområdet omfattas av Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Det är dock fem områden som omfattas av kommunens naturvårdsplan från 2001, område Pl-P3, P6 och P8. De är alla ensamliggande mindre områden som är av betydelse för kommunens biologiska mångfald. Naturvårdsplanen ska fortsatt vara vägledande i utveckling och bevarande av kommunens naturmiljöer. Utpekade område beskrivs kort nedan: Klockaregården är en öppen hagmark med rik flora lokaliserad i anslutning till Loshult. Platsen är av stort värde för invånarna och det är viktigt i den framtida utvecklingen av området att Klockaregården inte påverkas negativt. Norregården är belägen på en gräsbeklädd mark där de sista resterna av axveronika i området växer. Axveronikan är för trakten sällsynt varför den är särskilt bevaransvärd. Ett hundratal axveronikor växer här tillsammans med bl.a. brudbröd, knägräs, stagg och svinrot. Klinten Rynnarp är en stor betesmark med rik flora som innehåller tätört, hönsbär, smörbollar, kransrams, aklejruta och kamäxing. I en liten lövängsrest finns även lind, klippfrullania och rostfläck. Området har precis som Klockaregården högt rekreationsvärde p g a närheten till Killebergs tätort. Skogar Skogsstyrelsen pekar ut ett antal sumpskogar, tre lövängsrester, ett bokskogsparti och en ädellövskog med naturvärde inom- eller i närheten av planområdet. En nyckelbiotop (sumpskog) norr om Loshult finns även med i den kommunala naturvårdsplanen (P31 ). Biotopskyddsområde Enligt 7 kap 11 MB används biotopskydd för att skydda mindre mark- eller vattenområden som är livsmiljö för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. I norra delen av planområdet finns det en mindre nyckelbiotop, sekundär ädellövnaturskog. Strandskydd Enligt 7 kap 13 MB skyddas Sveriges stränder vid hav, insjöar och vattendrag genom strandskydd. Skyddet gäller generellt 100 m från strandlinjen, men Länsstyrelsen kan besluta att utöka strandskyddet till 300 m. Strandskydd har för avsikt att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växter. Inom strandskyddat område är det förbjudet att uppföra byggnad eller anläggning om inte särskilda skäl finns. Inom planområdet omfattas Driveån av generellt strandskydd. FÖP-Killeberg och Loshult 21 Granskningshandling 2015

89 Naturvårdsplan ~Klass 3 (låga naturvärde) ~ Klass 2 (höga naturvärde) ~ Klass 1 (mycket höga naturvärde)

90 Naturmiljöer Skyddsområde vattentäckt Sumpskogar Nyckelbiotoper Naturvärden Strandskydd Oyttande --- Strandskydd begränsning Klass 3, Ängs- och hagmarksinventering FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

91 Kulturmiljö Orternas ursprung Loshult är en kyrkby med gammal historia. Byn tillkom redan på 1600-talet och bestod då av åtta gårdar och kyrka. I Loshult tillverkades under denna tid mycket smideshantverk. Södra stambanan påbörjades i Malmö 1855 och öppnades 1862 för tågtrafik till Älmhult. År 1871 uppfördes Killebergs järnvägsstation. Namnet Killeberg kom efter gården Killeboda som låg i stationens närhet. Under denna tidsperiod förekom det i Killeberg mycket handel med det smideshantverket som tillverkades i Loshult. Under talet blev Killeberg mera känt för tillverkningen av träleksaker. Det var företaget Brio som hade sin verksamhet här innan tillverkningen flyttade till Osby centralort. I Killeberg sysselsattes fram till 1980-talet även många av torvfabriken. Bild: Loshults kyrka. Källa: Joakim Andersen 2006 Bebyggelse Samhällsstruktur och byggnadsteknik förändras med tiden. Bebyggelse som är uppförd under samma tidsperiod har ofta liknande karaktär och är särskilt värdefull och skyddsvärd i de fall bebyggelsen är väl sammanhållen. Karaktäristiskt är gemensamma drag i utformning, placering och färgsättning. Nedan följer en beskrivning av bebyggelsekaraktären i Killeberg och Loshult mellan åren Beskrivningen är till för att skapa kännedom om bebyggelsen och för att kunna bevara, återskapa och förstärka specifika områdens karaktär. Beskrivningarna grundar sig på Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Utifrån det kan bebyggelsen i Killeberg och Loshult i grova drag delas in i fyra karaktärsområden. Kyrk- och bondbyn- före 1865 I Killeberg finns det ingen bebyggelse tillhörande denna epok. År 1568 bränds kykorna ner i Loshults och Osby socknar. Den medeltida kyrkan i Loshult totalförstördes. År 1591 hade en ny kyrka byggts och de äldsta delarna av den nuvarande kyrkan härstammar från denna tid. Under 1690-talet gjordes det reparationer på kyrkan och vapenhus byggdes. År 1822 beslutade man att utvidga kyrkan eftersom den var för liten för invånarantalet som på denna tid var 1310 och kyrkan rymde endast 300 personer. Kyrkan utökades och år 1861 byggdes kyrktornet. Tidigare fanns bara en klockstapel. 24 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

92 Loshults kyrkby bestod på 1820-talet av ett tiotal gårdar och hade enda in på 1860-talet karaktär av en långsträckt radby med gårdarna i söder och längs vägen mot Kongstorp. Sedan dess har bebyggelsen förtätats, men dess struktur från 1860-talet kvarstår i stora drag. I Loshult finns ett flertal kulturskyddade byggnader. Inga sammanhållna bymiljöer är bevarade men tidsperiodens karaktär kan tydas i gatu- och vägnätet. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer före 1865 Loshult 1:3/10:3. Fyrlängad gård 1850 Loshult nuv 8:12. Gårdsanläggning 1700-tal Loshult 31:1. Loshults kyrka 1590-tal Loshult 1:14. Bostadshus 1850-tal Loshult 2:30. Affärs- och bostadshus tal Loshult 7: 18. Gårdsanläggning 1700-tal Loshult 5:2. Fd Klockarebostället 1860-tal Loshult 6:23. Boningslänga Loshult 20:1. Gårdsanläggning 1700-tal Loshult 8:14. Boningslänga Loshult 2:9. Bostadshus 1850-tal Stationssamhället till 1930 Karaktäristiskt för bebyggelsen från denna tid är byggnader i trä som är rikt utsmyckade med snickerier. Panelarkitekturen var i ljusa oljefärger. Byggnader byggdes oftast förhållandevis breda i en och en halv våning, i vinkel, tvärställda gavelpartier eller tre parallellställda byggnadskroppar med gavlar vända mot gatan. Järnvägsstationen i Killeberg bidrog till en kraftig till- växt för samhället gällande industri och handel. Efter sekelskiftet 1900 expanderade bebyggelsen i Loshult. Det var främst i kyrkbyns randområden och längs dåtida riksväg som gårdar styckades av. Tvåvåningsbyggnader i villastil lokaliserades utmed vägen och i direkt anslutning till järnvägen. Sedan riksvägen fick en ny sträckning växte det upp ett mindre villaområde strax söder om kyrkan. Loshult blev aldrig något större stationssamhälle, men stationshuset från denna epok är bevarat och är det enda stationshuset i Osby kommun som har bibehållits längs södra stambanan. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Loshult 2:10. Ladugårdslänga 1930 Loshult 3:2. Fd skolhus 1888 Loshult 6:26. Prästgården Folkhemmet till 1960 Killeberg och Loshult fortsatte att utvecklas genom förtätning och expansion. Killeberg förtätades mest längs Hallarydsvägen och Storgatan medan Loshult expanderade västerut. Utvecklingen innebar byggande av mestadels enfamiljshus. Tidsperioden hade ingen entydig byggnadskaraktär, utan sekelskiftets byggnadskroppar levde vidare under i stort sett hela 30-talet, dock med brutna tak som förändring. Under slutet av 30- och början av 40-talet tillkom funkisinspirerade byggnader. Under 40- och SO-talet byggdes även 1-plans en- FÖP-Killeberg och Loshult 25 Granskningshandling 2015

93 farniljshus med flacka sadeltak och 1,5-plans enfamiljshus med branta sadeltak. Karakteristiskt är husens sparsmakade detaljutformning och tomternas öppenhet med låga staket i gränsen mot gatan. Det sistnämnda är ett tydligt signum för tidsandan i folkhemsbygget. Rekordåren till 1980 Detta var en expansiv fas i Killeberg och Loshults utveckling där en stor del av befintligt byggnadsbestånd uppfördes. Det byggdes friliggande villor och samhället utvecklades genom en förtätning och expansion i nordvästra Killeberg och i sydöstra Loshult. ges vid de tillfällen där fornlämningen utgör hinder som inte står i proportion till dess betydelse. Inom planområdet för Killeberg och Loshult finns det idag 57 kända fornlämningar. Av dessa är 26 stycken fasta fornlämningar, 22 stycken är övrig kulturhistorisk lämning och 9 stycken är bevakningsobjekt. Kulturiniljövård I Länsstyrelsens bevarandeprogram pekas kulturmiljöstråket Södra Stambanan ut. Motiv för bevarande är att Södra Stambanan var av stor betydelse för förbindelserna inom Sverige och är ett viktigt och levande dokument över järnvägsbyggandet som fortfarande har stor betydelse i den svenska infrastrukturen. Bebyggelse I Loshult finns det 18 kulturskyddade byggnader. Loshults hembygdsgård finns med i fördjupningar till Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Fornlämningar Fasta fornlämningar regleras i Kulturminneslagen 2 kap. Lagen gäller även för fornlämningar som inte är kända sedan tidigare och innebär att ingen får ändra eller skada en fast fornlämning eller fornlämningsområde utan Länsstyrelsens medgivande. Tillstånd 26 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

94 Kulturmiljöer Bevakningsobjekt D Q Fornlämning Övrig kulturhistoris lämning Kulturmiljöstråk, Södra Stambanan 1000m A ~m FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

95 Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Driften av kommunens vatten- och avloppsverksarnheten handhas sedan 2014 av det nybildade bolaget, Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT AB). Bolaget har bildats gemensamt med Bromölla, Östra Göinge och Olofström. Enligt Vattentjänstlagen är kommunen ansvarig för att inrätta ett verksamhetsområde för allmänna vatten- och avloppstjänster där så behövs. Inom ett verksamhetsområde är huvudmannen skyldig att leverera allmänna vattentjänster och fastighetsägarna betalar för dessa via en vatten-och avloppsavgift. Verksamhetsområde täcker vanligtvis tätorter. Inom planområdet omfattas både Killeberg och Loshult av verksamhetsområde för VA (vatten- och avlopp). Även de fastigheter som ligger i direkt anslutning till väg 1956 ingår i verksamhetsområdet. Arbete pågår med att upprätta en kommunal VAplan. I denna ses verksamhetsområdena för VA över och behovet av nya områden utreds. Ett första utkast till plan ska vara klart hösten VA-planen kommer att utgöra ett viktigt strategiskt dokument för kommunen och den fysiska planeringen. Grön skraffering visar versamhetsområde VA. 28 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 201 5

96 Dricksvatten Väster om Killeberg ligger Killeberg vattenverk som förser de hushåll inom Killeberg och Loshult som omfattas av verksamhetsområdet med kommunaltvatten genom uttag av grundvatten. Dricksvattnet har god kvalitet. Från och med 2014 har produktionen av råvatten ökats med en bergborra som ökar kapaciteten med 10-15% i syfte att tillgodose framtida behov. De hushåll som inom planområdet inte omfattas av verksamhetsområdet har olika enskilda lösningar för vattenförsörjning och avloppshantering. Dricksvatten tas då från egen brunn. Spillvatten Reningsverket som tar hand om avloppsvattnet från planområdet ligger söder om Killeberg. Det har två dammar med ett rikt växt- och fågelliv. Reningsverket byggdes om 1998 och är av god kvalite både energi- och driftsmässigt med lägst omkostnader i kommunen. Spillvattnet avleds från hela Killeberg och Loshult. Efter att vattnet har renats rinner det ut till en våtmark och slutligen rinner det ut i Driveån som i sin tur utmynnar i Osbysjön. Reningsverket har till viss del en negativ påverkan på Driveån. I dag renar verket ca 350 kubikmeter spillvatten per dygn men har en maximalkapacitet på 1200 kubikmeter per dygn. Det finns således god marginal för framtiden. Det renade avloppsvattnet leds ut i Driveån. Mängden tillskottsvatten (inläckage av ytvatten) till reningsverket är betydande, vilket har negativ påverkan på reningsverkets kapacitet. För att minska den negativa påverkan har ett åtgärdsarbete påbörjats. Slammet från spillvattnet skickas till Osbys reningsverk och används idag till gödsling av skog. Från 2014 inleds förhandlingar med ett antal närliggande kommuner för att röta slamrester från reningsverken vid en gemensam anläggning för framställning av biogas. Lokalisering av anläggningen är inte fastställd. Dagvatten Dagvattnet i Osby kommun leds orenat till recipienter. För planområdet leds dagvattnet ut till Driveån som inte har någon förbindelse med grundvattenmagasinet. För att uppfylla EU:s ramdirektiv för dagvattenhantering behöver kommunen implementera någon form av ekologisk/biologisk behandling innan vattnet når recipienten. Anläggningar med en sådan funktion gör att ledningsnätet kan utföras med mindre dimensioner, vilket kan hålla nere kostnaderna i framtiden. El & energi E.ON är den dominerande elnätsägaren i Osby kommun. Som en följd av tidigare omfattande stormar har de grävt ner stamnätet för högspänning. Ett antal centralt kommunägda fastigheter i Killeberg står inför byte av uppvärmningssystem för att minska användandet av olja som bränsle. Installation av bergvärme pågår i en del av det kommunala bostadsbeståndet. I maj 2014 vann kommunens vindbruksplan laga kraft. Inget av de i planen utpekade områdena berör direkt planområdet. FÖP-Killeberg och Loshult 29 Granskningshandling 2015

97 Avfall Insamling av avfall inom kommunen handhas av det kommunala renhållningsbolaget ÖGRAB. Bolaget ägs till lika delar av Osby kommun och Östra Göinge kommun. Insamling sker genom så kallad fastighetsnära insamling, vilket innebär att samtliga fraktioner hämtas vid fastigheten. Normalabonnemanget består idag av två delade kärl med brännbart/matavfall i det ena och tidningar/metallförpackningar i det andra. Hushållen har hinkar för glas och deponi som ställs ut i samband med tömning av kärlen. Hushållen har också säckar för plast och papper som ställs ut för hämtning var åttonde vecka. I Killeberg finns det en återvinningsstation som har öppet på lördagar och som drivs av den lokala idrottsföreningen. 30 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

98 Rel<reation Föreningsliv Inom planområdet finns ett väl utvecklat föreningsliv. Idrottsföreningarna i Loshult, Killeberg och Hökön har slagits samman till Treby IF. Det är en mycket aktiv förening som är verksam inom en rad olika idrottsaktiviteter såsom fotboll, friidrott, och skidor. Rekreativa områden Det finns ett motionsspår, Lindvallen i anslutning till idrottsanläggningen i Killeberg som erbjuder möjlighet till motion i skogsnära miljö. Spåret är upplyst och används därför flitigt både under vinter- och sommarsäsong. Föreningen OK Gynge har 200 medlemmar varav 100 är aktiva och verksamma i bl.a. Killeberg. Klubben är aktiv inom skidor, långlopp, orientering och motionsaktiviteter för allmänheten. Det finns ett flertal andra föreningar såsom Killebergs föräldraförening, Lohults hembygdsförening, Loshults utvecklingsråd, Loshults fiberförening m.fl. Lekplatser I villakvarteren vid Länkvägen och Svenmånsagatan i Killeberg finns det allmänna lekplatser. Boll planer Treby IF har fotbollsplaner i Killeberg, varav en är en konstgräsplan. De anordnar förutom fotbollsaktiviteter cykelturer och andra aktiviteter. Även i Loshult finns en fotbollsplan som används av ungdomslagen i Treby IF. FÖP-Killeberg och Loshult 31 Granskningshandling 2015

99 Marl< och vatten Vattendrag och våtmarker Området genomskärs från norr till söder av Driveån som har lågt vattenflöde. I anslutning till ån finns i Killeberg en efterpoleringsdamm tillhörande avloppsreningsverket. Ån ringlar vid denna plats genom en svag dalgång med blandad lövskog och sly utmed kanterna. Driveån är bland annat recipient för Älmhults och Killebergs avloppsreningsverk. Kvävehalten är tidvis mycket hög och vattnet i ån är grumligt. Enskilda avlopp som kan tänkas påverka Driveån är inventerade och upptäckta brister är föremål för föreläggande om åtgärder. I Loshult finns en betesmark med en grävd damm i anslutning till ett boningshus. Ytterligare en liten damm finns nära väg 23 vid Loshult. Vattenskyddsområde I Killeberg finns det ett vattenskyddsområde som fastställdes Arbete med en revidering av föreskrifterna för vattenskyddsområdet pågår och samråd av dessa kommer att ske under hösten Grundvattentillgången följer ungefär Södra stambanans sträckning från Osbysjön upp till Älmhult (karta finns i öp s. 37). Det har god kvantitativ och kemisk status. Grundvatten ligger i grus med hög infiltrationshastighet, vilket gör att det är sårbart. Även om tillgången på dricksvatten idag är god, kan skyddet av dessa grundvattentillgångar på sikt bli avgörande för dricksvattenförsörjningen. Tillgången till reservvattentäkter är begränsad och det är därför av särskilt stor vikt att skydda grund- 32 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015 vattentillgångarna mot åtgärder som kan riskera det framtida vattenuttaget. Avrinningsområde och dikningsföretag Planområdet ligger inom Helgeåns avrinningsområde. Driveån omfattas från Killeberg centrum och norrut genom Loshult av dikningsföretag. Totalt finns det tre dikningsföretag inom området. Den del av Driveån som rinner genom Killeberg och Loshult ingår i Krusån vattenförekomst. Vattenförekomsten bedöms ha måttlig ekologisk status, god kemisk status (exklusive kvicksilver). Med kvicksilver inkluderat uppnår vattenförekomsten ej god kemisk status. Det beror på att gränsvärdet för kvicksilver antas överskrids då ingen närhggande förekomst med mätdata understiger gränsvärdet. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Orsaken till att den ekologiska statusen inte bedöms vara god beror till största del på övergödning. Mark Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort en översiktlig kartläggning av de geotekniska förhållandena i Killeberg. Vid planläggning av nya områden måste information från SGU kompletteras med en mer detaljerad geoteknisk undersökning. Enligt SGUs undersökning består berggrunden i Killeberg och Loshult av gnejs. Jordarten är till stor del morän, men det finns ett stråk av isälvssediment genom området. Isälvssediment är infiltrationsbenägna jordar,

100 vilket ökar känsligheten för miljöfarliga utsläpp. Planområdet ligger inom låg- eller normalrisk för markradon. Geoteknisk undersökning För att möjliggöra byggnation i de norra delarna av Killeberg har en kompletterande geoteknisk undersökning gjorts (rött område på kartan). Undersökningar har gjorts vid idrottsplatsen (område 1) samt vid Klinten (område 2). Område 1 utgörs av fastmark och sankmark. Fastmarksområdena är i huvudsak skogsmark med företrädesvis gran. Markytans höjd varierar inom området från cirka 135 meter över havet i den östra delen till cirka 148 meter över havet i den västra. Jorden inom fastmarksområdet består av cirka 2 decimeter mylla följd av morän, grus och sand vilande på berg. Inom sankmarksområdena utgörs jorden huvudsakligen av torv och dytorv med 0,4-4,4 meter tjocklek. Torven vilar på friktionsjord bestående av sand och morän. Inom sankmarksområdena med organiska jordarter, så som torv och dytorv, bör bebyggelse undvikas. Vid liten tjocklek på torven är det dock möjligt att gräva ut och dränera för att möjliggöra byggnation. Marknivån i undersökningsområdet är kuperad med höjdpartier och mindre åsformationer med svackor. Inom området bedöms de geotekniska förutsättningarna för grundläggning av byggnader och andra anläggningar i mark som goda med undantag av området markerat med torv (se bild). Grundläggning av enbostadshus kan i princip ske direkt i mark utan att vidta förstärkningsåtgärder. Byggnader får dock inte anläggas i områden med ytvatten eller i området med torv. Innan grundläggning i mark sker ska organisk jord som till exempel mulljord skiftas ur. Vid grundläggning inom området måste hänsyn tas till områdets topografiska skillnader. Vid anläggande av hus, vägar eller annan konstruktion i mark kan sprängning av större stenblock komma att erfordras. Vid grundläggning i lågområden bör grundvattenytans läge beaktas, speciellt vid anläggning av byggnader med källare. Möjlighet till infiltration av dagvatten i jord finns, men då grundvattenytan inom de västra delarna ligger ytnära bör kompletterande undersökningar utföras innan detaljprojektering påbörjas. Inom området föreligger ingen generell skred eller rasrisk. Vid grundläggning på mer än 1,5 meter under markytan kan ytterligare undersökningar krävas för att bedöma eventuellt djup till berg samt grundvattenytans läge..\ Undersökningsområde - områdesgräns = ==:: utfyllt område torvområde FÖP-Killeberg och Loshult 33 Granskningshandling 2015

101 Ril<sin tressen Riksintressen regleras i miljöbalken (MB) och innebär att det är ett område som bedöms ha så höga värden att det är av nationell betydelse. Ett område som pekas ut som riksintresse ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat rik.sin tresset. Att ett område är redovisat som riksintresse innebär inte ett ovillkorligt skydd utan det är först i en juridiskt bindande plan eller tillståndsprövning som frågan om dess användning slutligen avgörs. Riksintresse i planen Planområdet berörs av riksintresse för vägar och järnvägar. Riksintresse för vägar och järnvägar ingår i kommunikationer och regleras i MB 3 kap. 8 som innebär att mark- och vattenområde som är särskilt lämpliga för anläggning av industiell produktion, energiproduktion, energidistrubution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Bebyggelse och anläggningar som lokaliseras i närheten av ett riksintresse kan påverka riksintresset varför olika aspekter behöver beaktas utifrån riksintressets funktion och utveckling av trafiken. Södra stambanan och riksväg 23 är riksintresse. Södra stambanan sträcker sig från Malmö till Stockholm och riksväg 23 sträcker sig från Malmö-Linköping via bl.a. Hässleholm, Osby och Älmhult. 34 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015 Järnvägen och rödmarkerad väg omfattas av riksintresse för kommunikationer.

102 Miljö, hälsa och säkerhet Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska i den fysiska planeringen beaktas risker för människors hälsa och säkerhet. För berörd plan har en översiktlig riskanalys gjorts. Miljökvalitetsnormer (MKN) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Föroreningar i utomhus luften (kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10, PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och ozon (SFS 2001:527) Vattenkvalitet (SFS 2004:660) Kemiska förordningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) MKNbuller Buller definieras som oönskat ljud och kan upplevas olika från person till person. det kan även uppfattas annorlunda beroende på tiden på dygnet. Hur störande bullret är beror på ett flertal faktorer såsom, typ av ljud, ljudets kvalitet, tid på dygnet, attityd, vilket miljö bullret uppstår i m.m. Buller kan påverka hälsa och livskvalitet negativt. En bulleranalys har genomförts av Sweco för planområdet. Riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad De största bullerkällorna inom planområdet är Södra Stambanan och Riksväg 23. Läs mer om buller inom planområdet i miljökonsekvensbeskrivningen. MKN luft Luftföroreningar kan komma från transporter, uppvärmning och via utsläpp från industrin. Dålig luftkvalitet kan göra männiksor sjuka och bidra till en förkortad livslängd. Luftkvaliteten kan också leda till skador på växter, korrision, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar. Luftföroreningar kan både vara lokala, regionala och nationella. Det har inte genomförts någon mätning av luftkvaliteten inom planområdet, men luftkvaliteten bedöms vara god. De föroreningar som finns kommer från de vägburna tranporterna. Risken för att överskrida riksvärdena bedöms som mycket liten inom planområdet. Ingen mätning av luftkvaliteten har genomförts. MKNvatten Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar samtliga vattenförekomster, både yt- och grundvatten. Inom planområdet finns två vattenförekomster, en ytvattenförekomst (Driveån: Krusån-Källa) och en grundvattenförekomst (Älmhultsåsen). Båda vattenförekomsterna är statusklassade och kvalitetskraven FÖP-Killeberg och Loshult 35 Granskningshandling 2015

103 för miljökvalitetsnormerna är satta med bestämma tids friser. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i distriktet. Genom planområdet rinner Driveån, ytvattenförekomsten (SE ). Den del som rinner genom planområdet har måttlig ekologisk status och god kemisk status exklusive kvicksilver. Den kemiska statusen är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med kvicksilver inkluderat. Att den ekologiska statusen inte når upp till god status beror på försurning, brunifiering och övergödning. Övergödningen beror till stor del på kväve från Älmhults reningsverk som har Driveån som recipient. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är "God ekologisk status" 2027 och"god kemisk ytvattenstatus" Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Det finns cirka 1800 avlopp i kommunen. Av dessa är cirka 1000 stycken inventerade varav ungefär hälften är inte uppfyller gällande lagkrav. Ätgärder För att minska påverkan på ytvattnet inom planområdet bör vid markanvändning sådana åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtagas. För att minska påverkan på ytvattnet inom planområdet ska man arbeta med att minska påverkan från dagvatten, exempelvis genom att anlägga ytor för fördröjning samt lokalt omhändertagande av vatten inom de enskilda planområdena. Yta för sådana åtgärder redovisas inte i dagsläget utan lämpliga ytor och åtgärder detaljutreds i det vidare planarbetet. Det är också viktigt att enskilda avlopp åtgärdas till minst normal skyddsnivå. Upprättande av skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Killeberg är också en åtgärd som genomförs snarast. Grundvatten 2006 genomfördes en undersökning av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) i syfte att kartlägga grundvattenförekomsternas jordlager och bedöma grundvattentillgången och sårbarheten. Enligt undersökningen har området från Skeingesjön och Osbysjön via Loshult upp mot Älmhults kommun flera isälvsavlagringar som utgör de viktigaste grundvattenmagasinen i kommunen. Planområdet berörs av en grundvattenföreskomst, Älmhultsåsen, Älmhult söder och (SE62583 l l ). Älmhultsåsen bedöms i nämnda utredning ovan ha den största uttagningskapaciteten i kommunen. Enligt VatteninformationsSystem för Sverige (VISS) är kvalitativ och kemisk status för grundvattenförekomsterna god. Det bedöms inte finnas någon risk att god kvalitativ och god kemisk status uppnås år FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

104 MKN Kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten Inom planområdet finns inget vatten som omfattas avmkn. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter med egenskaper som kan skada människor och miljön om de inte transporteras på ett säkert sätt. Vid vägar rekommenderade för farligt gods skall det finnas säkerhetsavstånd mot bostäder och annan bebyggelse. Dokumentet "RIKTSAM-Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen" (Länsstyrelsen i Skåne, 2007:06) tillämpas vid planering. Inom planområdet transporteras farligt gods på järnvägen Södra stambanan och riksväg 23 är rekommenderad primär väg för transport av farligt gods. Urspårning av tåg Urspårning av tåg kan bero på ett flertal orsaker. Vid en urspårning hamnar vagnarna nästa alltid inom en vagnslängd från banan. I nedanstående tabeller går att utläsa hur långt från spårmitt inträffade urspårningar har hamnat. 0-1 m 1-5 m 5-15 m m >25 m Okänt Data(%) Viktad slh (%).... Ta.bel/: Data.ovedr hur låt11zt urspår1zde r,i:sandetåj! har avv;k1t.från spårm1tt, samt vikta sannoli'fc.het tnea bea"tande av'enaast ae kända ctata. Källa: Banverkets rapport Modell for skattning av sannolikheten järnvägsolyckor som drabbar omgivningen (Freden, 2001). 0-1 m 1-5 m 5-15 m 15-25m >25m Okänt Data(%) Viktad slh (%) Tabell: Data över hur långt urspåraae goc ståg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Källa: Banverkets rapport Modell for skattning av sannolikheten for järnvägsolyckor som drabbar omgivningen (Freden, 2001). Grund- och markförhållanden Inga kända ras- eller skredområden finns dokumenterade inom planområdet. Miljöfarliga verksamheter Det finns en pågående pelletstillverkning på fastigheten Killeberg 2:6. Om verksamheten växer skulle det kunna ge upphov till damm och buller. Med anledning av detta bör man hålla ett visst skyddsavstånd vid kommande planering. Markföroreningar Det finns en nedlagd måleriverksamhet i Killeberg som inte är MIFO- klassad (Metod för inventering av förorenade områden). Det är således inte känt om det finns föroreningar i området. Deponier Söder om Killeberg utanför planområdet ligger den nedlagda Killebergstippen. På platsen har det deponerats hushålls- och trädgårdsavfall. När verksamheten lades ner 1975 täcktes området med grus och jord och slänter utjämnades. Inget lackvattensläckage har konstaterats. Enligt Naturvårdsverkets rekom- FÖP-Killeberg och Loshult 3 7 Granskningshandling 2015

105 mendation har upplaget bedömts som ett låg risk område varför åtgärder inte behöver vidtagas. Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde är ett område som skyddar en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller som kan tänkas ytnyttjas för vattentäkt, vilket innebär bortledning av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. Vissa verksamheter kan vara förbjudna inom ett vattenskyddsområde. Detta gäller verksamheter som kan ge upphov till irreversibla skador eller skador som kan medföra långtgående konsekvenser på vattnets kvalitet och kvantitet, antingen på grund av enskilda utsläpp eller på grund av den sammanlagda effekten av många små utsläpp. beröras. Strandskydd Driveån omfattas av strandskydd. Bensinstation I Killeberg finns det en bensinstation. Inom planområdet finns ett vattenskyddsområde. Området omfattas inte av miljökvalitetsnormer. Skyddsområdet är upprättat för vattenförsörjningen i Killeberg. Det finns fastställda restiktioner för skyddsområdet. Föreskrifterna håller dock på att uppdateras. Radon 1990 genomfördes en översiktlig markradonundersökning i Osby kommun. Undersökningen visade att planområdet ligger inom normalrisk med värde på kbq/kbm. Kraftledningar Öster om Killeberg löper en 400 kv ledning. Ledningen ligger utanför planområdet och kommer inte 38 FÖP-Kill eberg och Loshult Granskningshandling 2015

106 Planförslag - Framtidsbild och huvudstruktur - Bebyggelse - Utvecklingsområden - Service - Trafik och kommunikationer - Teknisk försörjning - Natur och kulturmiljö - Rekreation - Riksintresse FÖP-Killeberg och Loshult 39 Granskningshandling 2015

107 Framtidsbild och huvudstrul<tur I utvecklingen av Killeberg och Loshult ska orternas befintliga karaktär och struktur bevaras och genomsyra det nytillkommna och förändrade. Del innebär all känslan av den mindre ortens charm och lugn ska finnas kvar samtidigt som man inom tio minuter med kollektivamedel når Älmhults och Osbys centralorter. De nya pendlingsmöjligheterna gör det enkelt att ta sig ännu längre, åka till närmaste större ort, Hässleholm och hela vägen till Köpenhamn och den internationella flygplatsen Kastrup. På samma säll är det möjligt för sydskåningar och danskar all ta del av det som planområdet har all erbjuda. I Killeberg och Loshult finns del möjlighet all bo med närhet till det mesta men att ändå ha möjlighet till rekreation i vackra natur- och kulturmiljöer- Naturligt nära helt enkelt! Ar 2035 är Killeberg och Loshull attraktiva boendeorter som lockar många nya invånare. De flesta som bor här pendlar med kollektivtrafiken till arbete och utbildning. Den nya skolan i Killeberg är eftertraktad och på fritiden finns det ell rikt kultur- och föreningsliv för såväl barn och ungdomar som för vuxna. Utifrån kartlagda förutsättningar och utgångspunkter redovisar förslaget övergripande ideer och principer för utveckling och bevarande som ska ligga till grund för kommunens kommande planerings- och utvecklingsarbete. Framtidsbilden för Killeberg och Loshult beskrivs med följande sex mål: Möjliggöra för en ökad inflyttning Stärka Killeberg som stationssamhälle och Loshult som tätortsnära landsbygd Erbjuda blandade upplåtelseformer i kollektivtrafiknära läge för att möjliggöra för en varierad befolkning Ta tillvara på de lokala förutsättningarna och det lokala perspektivet Skapa tydligare koppling mellan Killeberg och Loshult Utveckla en modern och attraktiv skola 40 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling Huvudstruktur Både Killeberg och Loshult är så kallade boendeorter vilket innebär att majoriteten av de som bor i området arbetar någon annanstans. Planförslaget innebär inte någon förändring av denna struktur utan har för avsikt att stärka och förbättra området genom att skapa fler boendemiljöer som är tillgängliga, användbara och attraktiva. Bygdens natur- och kulturmiljövärde är givna inslag som med fördel kan utvecklas ytterligare. Planförslaget tar sin utgångspunkt framförallt i de stora förändringar som nu sker inom, eller i närheten av planområdet. Det kollektivtrafiknära läget ska nyttjas på bästa sätt och i framtiden är det en självklarhet att de flesta personresor sker med kollektiva medel. Genom att förtäta bebyggelsen skapas de bästa förutsättningarna för att använda kollektivtrafiken och det bidrar till ett effektivt markutnyttjande där befintliga strukturer såsom vatten- och avloppsnät kan användas och serviceunderlaget främjas. Ur

108 ett resurshushållningsperspektiv och ekonomiskt perspektiv är detta av stort värde. Målet för nytillkommande bebyggelse är därför att den ska uppförs i direkt anslutning till eller inom orterna. En sådan planering stöds såväl av det regionala ' ~. åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen som av - förslaget till regional utvecklingsstrategi som Region Skåne tagit fram. Ny bebyggelse och nya områden ska anpassas till omgivande bebyggelse och landskap. Vid specificering av exakt lokalisering av ny bebyggelse är det viktigt att grön- och naturområden säkerställs. Utvecklingen av planområdet kommer att pågå under en lång tid genom att området successivt utvecklas. Planens tidsperspektiv sträcker sig till år Övergripande struktur for omrddets utveckling FÖP-Ki lleberg och Loshult 41 Granskningshandling 201 5

109 Markanvändningskarta Ny mart...ndndnlng ~tatnlng bos!jder Utvedr.llngsomr.\de bcntjder och servke GrOnomrlden Vcrluam~tsomrAde Utrodnlng.omrlde Befinthg cyl«mg Pllne.ad gang- och cykelvjg - Plan<"fal g!ngmlk Utobd kollekt!ytra~kfo.bindetse 0 G.!ng- och cyl<elpassago T1 '*~~.ltl}kdlr~~1 Stallonwmrlde Viktig> m.llpvnkter.. Viktiga målpunkter Idag, men Inte I framtiden (: Om1åde med kulturhistoriska mlljoer som är viktiga au beva1a I < (. I -- ' I L... I - N ~

110 Bebyggelse Bebyggelsekarraktärer Killeberg och Loshult har ett ensidigt bostadsbestånd som till största del består av småhus. Det finns ett fåtal flerbostadshus samt några enstaka kedjehus. Eftersträvansvärt är en större variation i upplåtelseoch boendeformer än vad som idag kan erbjudas. Genom att komplettera med andra boendeformer och storlekar utöver de som finns idag möjliggörs för fler människor att finna ett boende som passar utifrån personliga förutsättningar och olika skeden i livet. En större variation i boendeformer kan också bidra till att öka integrationen mellan människor som kanske i andra fall inte skulle träffas i det dagliga mötet. Detta förbättrar förutsättningar för en hållbar social utveckling. Variation i bostadsbeståndet skapar även förutsättningar för äldre personer som idag bor i småhus att flytta till ett mindre boende, utan att flytta från orten. På så sätt kan en generationsväxling ske genom att en villa blir tillgänglig och vilket kan leda till att flyttkedjor uppstår. Bostadsutveckling Osby kommun utgick i arbetet med Översiktsplanen utifrån att kommunens befolkning kommer att öka med 7% till Föreslagen exploatering i fördjupningen av översiktsplanen är i linje med detta mål. Tidsperspektivet har dock förlängts till Planförslaget innefattar de områden som utifrån kommunens perspektiv anses vara lämpliga utvecklingsområden. Större delen av marken ägs av kommunen men ett fåtal av föreslagna förtätningsområden har privata markägare. Privata markägare kan ha en annan uppfattning kring markens användning och hänsyn till detta måste tas i det fortsatta planeringsarbetet. Planen inrymmer nya bostäder inom området. Exakt antal beror på vilken boendeform som välj s. Bebyggelseutvecklingen kommer övervägande att ske inom eller i närområde till befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse i Killeberg är lokaliserad till de centralaoch de norra delarna. I de centrala delarna kan det med fördel byggas något flerbostadshus som är högre i höjden, 3-5 våningar. I Loshult är det förverkligandet av tidigare planerad bebyggelse inom de centrala delarna som ny bebyggelse är aktuell. FÖP-Killeberg och Loshult 43 Granskningshandling 201 5

111 Utvecklingsområden Centrala Killeberg Förutsättningar Med tågstoppet i Killeberg har det öppnats nya möjligheter för stationsnära boende i kommunen. I stationens närhet finns det flera ytor som är lämpliga för förtätning. Genom att expandera i stationsnära läge underlättas och uppmuntras användandet av hållbara transportmedel. Exploateringsgraden vara hög utifrån "Killebergs mått" mätt, för att bidra till ett ökat underlag för kollektivtrafiken men även för att skapa en känsla av ett mer sammanhållet centrum och därmed öka förutsättningarna för att skapa naturliga arenor för de "spontana mötena". Byggnadshöjderna fortsätter vara låga för att passa in i den befintliga miljön. Förtätning vid Storgatan (A) Området ligger i navet av K.illeberg mellan stationen och dagligvaruaffären intill huvudgatan. Området utgörs av parkmark och mark för bostadsändamål. På del av marken, har sedan planprocessens början byggnation påbörjats i form av ett två våningshus. Inom området finns det två friliggande villor. Förslag Förutom pågående byggnation rymmer området ytterligare 16 lägenheter i flerbostadshus. Parkering bör anläggas i områdets södra del eftersom det är mindre lämpligt att placera bostadsbebyggelse i närheten av järnvägen på grund av bullerrisk och säkerhet samt utifrån de relativt stora nivåskillnaderna mellan järnvägsområdet och utvecklingsområdet. Trafikförsörjning till området sker lämpligen från Järnvägsgatan. Vid behov kan bottenplan lämpa sig för handelsverksamhet. Förtätning vid Storgatan (B) Området är beläget vid Hemgården och består idag av parkering och ett mindre grönområde i form av gräsmatta. Parkeringen brukas inte fullt ut annat än vid arrangemang i Hemgården. Förslag Området lämpar sig såväl för flerbostadshus som för marklägenheter. Vad gäller marklägenheter är det lämpligt att området rymmer sex marklägenheter. Ny bebyggelse bör utformas så att det inte är en sluten sammanhållande huskropp som löper parallelt med Storgatan för att området ska kännas öppet och tillgängligt. Entren till lägenheterna kan ske via Ådalsgatan. Befintlig parkeringsareal skulle kunna minskas till förmån för en grönare miljö. Förtätning vid Ädalsgatan (C) Förtätning på delvis bebyggd mark och del av parkmark. I området finns idag ett flerbostadshus som tidigare varit eftersatt i underhåll men där upprustning nu pågår. I områdets omgivning ligger friliggande villor i 1,5- plan. De delar av området som är obebyggda består till stor del av sly. Förslag Området rymmer sex lägenheter i form av radhusbebyggelse eller marklägenheter, alternativt ett flerbostadshus. 44 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

112 Ställningstagande: Boende i olika storlekar och med olika upplåtelseformer planeras i Killebergs centrala del. Bebyggelse ska uppföras på sådant sätt att kopplingen till järnvägsstationen blir tydlig. Vid placering, utformning och materialval av bebyggelse ska hänsyn tas till buller från Storgatan och järnvägen. Mer detaljerade utredningar kan i enskilda fall bli aktuellt. Hänsyn till riskfaktorer från järnvägen behöver eventuellt utredas ytterligare i samband med exploatering inom område A. Ny bebyggelse inom område B ska planeras så att Hemgården fortsatt upplevs som tillgänglig. T.ex. ska skyltningen vara tydlig. Bebyggelse vid område B ska utformas så att det inte blir en sluten huskropp ut mot Storgatan för att skapa en känsla av öppenhet. Vid förtätning av bebyggelse ska hänsyn generellt tas till omgivande byggnaders höjd och skala. Vid uppförande av nya byggnader ska tillgången till gröna utemiljöer säkerstäjlas. Vy över område A sett från järnvägen FÖP-Killeberg och Loshult 45 Granskningshandling 2015

113 Ny markanvändning Förtätning bostäder Utvecklingsområde bostäder och service Grönområden Verksamhetsområde Befintlig cykelväg Planerad gång- och cykelväg - -- Planerat gångstråk Utökad kollektivtrafikförbindelse O Gång- och cykelpassage Trafiksäkerhetshöjande ltg:lrder behöver vidtagas Stationsområde Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter idag, men inte i framtiden Strandskydd N I.\ Om 4- I

114 Killeberg nordväst Bakgrund I den kommunövergripande översiktsplanen (2010) pekas två områden ut i Killeberg för framtida bostadsbebyggelse. Ett av dessa benämns i översiktsplanen som området kring K.linten med möjlighet att tillskapa villor. Detta område har tagits bort som ett lämpligt utvecklingsområde i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Det beror på att det ligger inom vattenskyddsområde för grundvattentäckt och är utpekat i kommunens naturvårdsplan där det är beskrivet som ett område med höga naturvärden. Det andra i översiktsplanen utpekade området ligger i Killebergs nordvästra del vid idrottsplatsen och kvarstår i den fördjupade översiktsplanen. Förutsättningar I södra delen av området ligger förskolan Trulsagården och idrottsplatsen. Inom området ligger motionsslingan Lindvallen. Östra delen av området består av ett område med friliggande villor i 1,5- plan. Förslag Viss del av områdets norra del är redan planlagd för bostäder samt för utvidgning av förskolans utemiljö. Området är lämpligt att exploatera med villabebyggelse och/eller radhus. Eftersträvansvärt är en blandning av båda bostadstyperna för att skapa en variation och en mer spännande miljö. Bebyggelsen kan med fördel vara i två våningsplan för att effektivisera markanvändningen. Inom området planeras för Killebergs nya skola i anslutning till befintlig förskola. Förskolans skick är i dagsläget okänt men undersökningar kring detta pågår. Skulle det visa sig att förskolan är utdömd kan ny förskola och skola lokaliseras i samma byggnad. Genom att bostadsbebyggelse uppförs i anslutning till förskola och skola skapas förutsättningar att minimera transporter i samband med hämtning och lämning av barn, vilket skulle göra området mer attraktivt för barnfamiljer. Området ligger dessutom inom rimligt avstånd till tågstationen och i direkt anslutning till rekreations- och naturområde. Osby kommun äger marken och lednings- och gatunät kan relativt enkelt anslutas till närliggande nät. Motionsslingans dragning kommer att förändras och planeras gå genom det nya bostadsområdet. Ställningstagande: Motionsslingans befintliga längd ska bejakas när det får en ny dragning. Frilligande villor i natursköntläge med närhet till skola och förskola planeras i den nordvästra delen av Killeberg. Utveckla en attraktiv skola och förskola i naturmiljö. Viktigt att bejaka gröna utemiljöer till förskola och skola. FÖP-Killeberg och Loshult 4 7 Granskningshandling 2015

115 Verksamhetsområde i Killeberg Bakgrund I ÖP 2010 har kommunen gjort ställningstagandet att en planreserv på minst fem hektar för industriändamål i Killeberg alltid ska finnas tillgänglig. I ÖP 2010 är ett område i Killeberg utmärkt som utredningsområde för verksamheter och eventuellt bostäder. Förutsättningar Antalet arbetstillfällen inom plan området är begrän sat och ett nytt verksamhetsområde skulle öppna möjligheter för boende att bedriva egen verksamhet i området. Det område som är utpekat i översiktsplanen ligger öster om järnvägen i anslutning till riksväg 23. Området kvarstår i denna plan men områdets areal har förändrats något med hänsyn till strandskyddet för Driveån och för att vara ett rimligt stort område. Området ligger i ett strategiskt läge mellan Killeberg och riksväg 23 vilket innebär goda möjligheter ur ett marknadsföringsperspektiv. Verksamhetsområdet ligger också strategiskt ur kollektivtrafiksynvinkel genom att det ligger med närhet till tågstationen i Killeberg. Detta gör det lätt för anställda i området att pendla till och från arbetet. Marken tillhör skogsmarksklass 1. ner i området är närheten till riksväg 23 samt den kraftledningen som korsar området. Restriktionerna kan göra att området vid exploatering kan komma att begränsas till ytan. Området ligger intill ett båtnadsområde varför hänsyn vid detaljprojekteringen av området måste tas till vidtagandet av flödesutjämnande åtgärder. Ställningstagande: Verksamheter som är olämpliga ur miljö- och/eller säkerhetssynpunkt ska inte förläggas i området. Vid detaljplaneläggning ska flödesutjämnande åtgärder utredas för att minska risken för översvämningar. Hänsyn ska tas till de skyddsavstånd som gäller för riksintresse för vägar samt för de kraftledningar som löper genom området. Arkeologisk utgrävning kan bli aktuell. Förslag Området lämpar sig för service och för verksamheter av icke störande karraktär. Området kräver en relativt omfattande utbyggnad av VA och dagvattenhanteringssystem, vilket är nödvändigt att utreda i samband med upprättande av detaljplan. Restriktio- 48 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 201 5

116 Loshult Förutsättningar Naturen, omgivande landsbygden och småskaligheten är ständigt närvarande i Loshult. Så vill vi att det ska förbli! I Loshult består bebyggelsen av småhus och mindre gårdar. Karraktären är lantlig och idyllisk. För Loshults del innebär planen ingen större utbyggnad utan fokus ligger på att utveckla och förbättra befintliga strukturer gällande bland annat infrastruktur och kommunikationer. Det handlar också om att säkerställa, bevara och utveckla naturområden och kulturmiljöer. Förslag Det finns i dag ett antal tomter (E) som är detaljplanelagda men som ännu inte tagits i anspråk, dessa lämpar sig för förtätning. Detta är såkailade lucktomter som ligger inom ett område som exploaterades med friliggande villor för några år sedan. Om dessa tomter skulle bebyggas skulle det bidra till en tätare struktur. Tomterna ska exploateras med friliggande villor eller kedjehus för att ansluta till den befintliga karaktären. Loshults landsbygd är populär för hästhållning. I det fall enstaka bygglov inkommer för hästhållning bör dessa lokaliseras i anslutning till befintliga gårdar. Det kan generera samarbete och samuttnyttjande av stall och ridanläggninga. Det är av stor vikt att framtida bebyggelse på landsbygden anpassas till landskapsbilden. För att underlätta framtida infrastruktur- och VAutbyggnad bör ny bebyggelse lokaliseras i anslutning till befintligt vägnät. Utbyggnaden av fiber kommer bidra till större frihet och ökade möjligheter till arbete från hemmet vilket särskilt kan underlätta för boende på landsbygden. Utredningsområde Det finns också ett utpekat utredningsområde (F) i Loshult. Detta område berörs av en bytomt/gårdstomt som utgör en fornlämning. Området kan vara lämpligt för bostadsbebyggelse men en sådan utveckling bedöms ligga långt fram i tiden varför det i den fördjupade översiktsplanen hanteras som ett framtida utredningsområde. Stäl111i11gstaga11de: Vatten och avlopp anläggs efterhand som tomterna bebyggs Loshults naturliga omgivning ska fortsatt vara präglande Landsbygdsboende tillkommer enkom genom enstaka bygglov Nya bostäder på landsbygden bör lokaliseras inom verksamhetsområde fö r VA för att undvika enskilda avloppslösningar. Avstånd till omgivande bebyggelse måste säkerställas vid djurhållning. Detta avgörs i varje enskilt fall. Ny bebyggelse får inte inskränka på befi ntliga verksamheter eller boende. FÖP-Killeberg och Loshult 49 Granskningshandling 201 5

117 ~ ' r N markanvändning Förtätnings bostäder Grönområden Utrednlngsområde Planerad gång- och cykelväg Utökad kollektivtrafikförbindelse Viktiga målpunkter : Område med kulturhistoriska miljöer som är viktiga att bevara """ N Om 250m SOOm 4-

118 l(ommersiell- och 2Jf ~iu-l!.\&u&.~.tyiös~n tillgänglig och tillräcklig service en bidragande del. I förhållande till orternas storlek och närhet till Osby och Älmhult bedöms serviceutbudet inom planområdet vara tillräckligt utifrån idag rådande förhållanden. Ambitionen för framtiden är att serviceutbudet utvecklas i takt med att planerat bostadsbyggande skapar en ökad efterfrågan, det gäller såväl offentlig som kommersiell service. Offentlig service Skola och barnomsorg Inom planområdet finns det en skola och en förskola, lokaliserade till Killeberg. Killebergsskolan har idag en överkapacitet av elevplatser, men i takt med att förskolebarnen blir äldre visar faktiska siffror att antalet elever i skolan kommer att öka och befintlig skola bli ytmässigt för liten. Idag är det problem med ventilationssystemet på Killebergsskolan, åtgärder för detta kommer inom en snar framtid behöva vidtas. I det skedet är det lämpligt att flytta skolverksamheten och uppföra en ny skola i anslutning till idrottsplatsen och förskolan istället för att renovera befintlig skola. I anslutning till den nya skolan anläggs en gymnastiksal och biblioteket flyttar med. Den nya lokaliseringen av skolan är bättre ur ett flertal aspekter. Genom att samlokalisera skola, förskola och idrottsplats kan flera synergieffekter uppnås genom samarbete och samutnyttjande av t.ex fritids, utemiljöer, omklädningsrum och idrottsanläggning. Samlokalisering kan dessutom göra att onödiga transporter undviks om barn ska lämnas båda på förskola och skola. En ny skola i Killeberg finns med i budgetplaneringen Planering påbörjas högst troligt under Befintlig förskola består av en permanent del och en provisorisk del som uppförts för att lösa platsbehovet. En utredning av förskolans skick är beställd och kommer att genomföras under Denna utredning avvaktas innan beslut om förskolans framtid fattas. Är skicket inte godtagbart är det lämpligt att ny förskola och skola byggs samtidigt i anslutande eller i samma byggnad. Den del av förskolan som idag består av en mobil, provisorisk paviljong ska ersättas med en permanent byggnad, vilket bör ske i samband med att ny skola byggs. I det fortsatta arbetet med skolan och förskolan är det viktigt att det sker en dialog mellan berörda verksamhetsområden. Detaljstudier av såväl skolans verkliga behov som lokalisering måste tas fram för att utreda det mest hållbara alternativet för kommunen som helhet. Äldre- och funktionshindrade Nuvarande befolkningssammansättning, där majoriteten av invånarna inom området är mellan år innebär att antalet äldre personer inom planområdet kommer att öka i större omfattning från och med år Detta kan tänkas medföra att det framgent kommer att finnas ett större behov och en ökad efterfrågan på fysiskt tillgängliga och centralt belägna lägenheter. Planförslagets inriktning gällande förtätning i centrum ligger helt i linje med behovet av att tillgodose den åldrande befolkningen. Kommunens målsättning är att alla ska kunna välja sitt boende och FÖP-Killeberg och Loshult S 1 Granskningshandling 2015

119 att det ska vara möjligt för äldre och funktionshindrade att flytta till och bo kvar på orten. Kommunen ska därför erbjuda tillgänglighetsanpassade bostäder. För att möta det ökade behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder kan trygghetsboende vara en möjlig lösning. Om trygghetsboende lokaliseras i områden som annars mest innehåller traditionella bostäder medför detta att det finns personer som arbetar och är hemma i området under större delar av dygnet vilket kan bidra till en ökad trygghet och mer rörelse. Inga trygghetsboende planeras utan all nybyggnation ska uppfylla kraven för trygghetsboende bortsett från samlingslokal och närvaro av personal. Det planeras inte heller för utbyggnad av några äldreboenden inom planperioden. Områdets goda kollektivtrafikförsörjning är också en viktig förutsättning som underlättar för den åldrande befolkningen och möjliggör transporter till och från orten i ett skede där bilen inte längre är ett alternativ. Osby kommun erbjuder alla över 75 år gratis jojokort för pendling inom kommunen. beslut om dess framtid fattas. Samutnyttjande av offentligservice ska eftersträvas. Skolans- och förskolans exakta lokalisering bör klargöras innan anläggande av gång- och cykelväg till området påbörjas. Vid nybyggnation bör den den åldrande befolkningens behov kontinuerligt utredas. Serviceutbudet analyseras kontinuerligt i takt med att invånarantalet ökar. Kommunen ska tillsammans med intressenter skapa förutsättningar för ökad köptrohet inom kommunen. För att underlätta för befolkningen och för att skapa attraktiva boendemiljöer är det av stor vikt att planområdet på sikt kan bära det egna behovet av den mest grundläggande samhällsservicen. Vid eventuell detaljplaneläggning är det att föredra att planen utformas med öppna planbestämmelser. Kommersiell service I planen har inga ytor pekats ut enkom för centrumoch handelsverksamheter. Inom utvecklingsområde A kan det dock vara lämpligt med handelsverksamheter i bottenplan i det fall efterfrågan skulle uppstå. Ställningstagande: Ny skola ska lokaliseras i anslutning till förskolan. Utredning av förskolans skick avvaktas innan 52 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

120 Trafil< och infrastrul<tur Kollektivtrafik I dagens samhälle utgör arbets- och fritidsresor de största koldioxidkällorna (Klimatsmart). För att minska utsläppen är en välfungerande och tillgänglig kollektivtrafik en viktig aspekt i samhällsplaneringen. Alla område som är utpekade som utvecklingsområden i planen ligger inom godtagbart avstånd för att benämnas som stationsnära läge. Det är beräknat enligt Region Skånes bedömning för kollektivtrafiknära läge, vilket innebär 2 km till tågstation och 1 km till busshållplats. Denna planering är helt i linje med den regionala utveckling som förespåkas i Skåne. Det ska vara enkelt att ta sig till Killeberg och Loshult med kollektivtrafik. Tågets återinrättande i Killeberg är en viktig och bidragande faktor till områdets fram tida utveckling. Kommunen har ett nära samarbete med angränsande kommuner, Skånetrafiken, Region Skåne och Trafikverket för att ständigt förbättra utbud och tillgänglighet. De fysiska förutsättningarna för en god kollektivtrafik finns redan på plats. Framtida förändringar handlar främst om förändringar och förbättringar i befintliga system. Det kan ske genom så kallade mjuka åtgärder så som arbete med beteendeförändringar för att öka andelen som använder kollektivtrafiken som transportmedel. Kollektivtrafikförsörjningen i Killeberg bedöms vara mycket god och fungera bra till de direkta destinationerna. Det fungerar dock sämre med kopplingar till anslutande förbindelser från framförallt Hässleholm och söderut. Det är långa bytestider viket kan göra att kollektivtrafiken ses som ett mindre attraktivt transportmedel till förmån för bilen. Inom planområdet är det vanligt att pendla till Älmhult både för arbete och fritidsaktiviteter. Det är en avsevärd skillnad i biljettpris för resor över länsgränsen jämfört med samma avstånd inom Skåne. För att kollektivtrafiken ska konkurrera med bilen är det viktigt att de södergående kopplingarna förbättras och att biljettpriserna justeras och anpassas till avstånd istället för till län. I samband med tågtrafikens återinrättades drogs ett antal busslinjer i nordöstra Skåne in. För det berörda området rör det sig om två linjer, linje 535 samt Skåneexpressen 7. Indragningen berör framförallt de som bor mellan Osby och Killeberg och mellan Killeberg och Loshult. Att Loshult i samband med indragningen till slut fick behålla en viss kollektivtrafik ses som mycket positivt, men kollektivtrafiken för Loshultsborna har trots det avsevärt försämrats. Att komplettera området med gång- och cykelvägar ses därför som mycket prioriterat. I anslutning till stationen i Killeberg finns det en pendlarparkering. Skulle det visa sig i framtiden att parkeringen inte är tillräcklig kan parkeringsytan utökas. En grupp som är särskilt beroende av kollektivtrafik under fasta tider är gymnasieeleverna. Idag finns det möjlighet för gymnasieelever att i mån av plats åka FÖP-Killeberg och Loshult 53 Granskningshandling 2015

121 med ordinarie skolskjuts som är avsedd för grundskoleelever. Skolskjutssamarbetet kan med fördel fördjupas ytterligare. Pågående förrättning av väg 1956 norr om Loshult är viktig för att säkerställa framtida vinterunderhåll och därmed kollektivtrafikförsörjningen. Bil trafik Planförslaget innebär att det befintliga huvudnätet för vägtrafik i huvudsak bibehålls. Utifrån planförslaget finns det endast behov av mindre kompletteringar av gatunätet i anslutning till nyexploateringar. Nya bostadsgator ska anpassas efter områdets befintliga karaktär. Det innebär smala gator som inte uppmuntrar till höga hastigheter. Tunga transporter Önskvärt är att tung genomfartstrafik (ej varutransporter) på väg 1956 i Killeberg och Loshult på längre sikt begränsas. En avsmalning av vägen i samband med utvecklingen av gång- och cykelvägar skulle högst troligt minska de tunga transporterna. Förrättningen av vägen måste genomföras innan andra åtgärder är aktuella. Gång- och cykelvägar En oskyddad trafikant ska på ett säkert sätt kunna ta sig mellan olika målpunkter. Enligt ÖP 2010 är målsättningen för gång- och cykelvägar i kommunen att alla tätorter ska bindas samman. I dagsläget är gångoch cykelnätet i Killeberg osammanhängande och det är helt obefintligt i Loshult. För att uppmuntra miljövänliga alternativ till bilen och för att förbättra 54 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015 säkerheten finns det ett stort behov av att utveckla gång- och cykelvägnätet. Ett sammanhängande gångoch cykelnät utgör ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. Gång- och cykelvägar bör finns till målpunkter och pendlingsstråk. Befintlig cykelväg från Killebergsskolan längs med 1956 kopplas ihop med den nya ge-tunneln under järnvägen för att på andra sidan övergå till väg För att binda ihop Killeberg och Loshult föreslås en tre km cykelväg anläggas mellan de båda orterna. Detta skulle möjliggöra för de som drabbats av bussindragningarna att ta sig till tågstationen. Från Loshult och norrut finns det utrymme att bygga gång- och cykelväg utmed befintliga vägar genom att ta i anspråk en del av körbanan. En minskad vägbredd skulle dessutom, som tidigare nämnts bidra till andra positiva effekter såsom lägre hastighet och minskad fordonstrafik. I ett första skede kommer hinder (chikaner) att anläggas i syfte att sänka fordonstrafikens hastighet. Chikanerna kommer att placeras strax norr om huvudkorsningen i Loshults centrum. Ställningstagande Arbeta med mjuka åtgärder för att minska biltrafiken till förmån för miljövänligare transportalternativ. Verka för bättre anslutningar i Hässleholm vid tågbyte i södergående riktning. Verka för en prissättning inom kollektivtrafiken som är baserad på avstånd och inte är beroende

122 av länsgräns. Tillgängliggöra målpunkter med gång- och cykelvägar. Förbättra kopplingen mellan Loshult-Killeberg Osby genom att binda samman orterna. Tydligt markerade och skyltade ge-vägar. Fler pendlarparkeringsplatser j Killeberg tiljskapas vid behov. Inga stora förändringar i gautunätet. FÖP-Killeberg och Loshult 55 Granskningshandling 2015

123 Teknisk försörjning Dricksvatten Killeberg har ett eget vattenverk som förser området med dricksvatten. En ny bergborra togs i drift i Killeberg 2014, vilket ökade produktionen av rå vatten med 10-15% jämfört med tidigare. Kapaciteten på dricksvatten tillgodoser således de behov som uppstår i samband med planens förverkligande. Samtliga nya exploateringsområden kommer att anslutas till det kommunala dricksvattensystemet. Spillvatten Reningsverket i Killeberg är dimensionerat för att ta omhand 1200 kubrikmeter avloppsvatten. Idag behandlas endast 350 kubikmeter. Den framtida kapaciteten på avloppsverket är således mycket god. Reningsverket tar även omhand om spillvattnet från Loshult. Dagvatten Osby kommun har ingen antagen dagvattenpolicy utan de ställningtagande som är gjorda i de lokala miljömålen och översiktplanen är gällande. Där står att det i detaljplan ska framgå hur lokalt omhändertagande av dagvatten kan lösas och att lokalt omhändertagande av dagvatten i form av anläggande av våtmark genomförs vid nyexploatering och befintlig bebyggelse där så är lämpligt. Exempel på lokalt omhändertagande kan vara att dagvattnet används för bevattning, låter det infiltrera i marken, fördröjer i damm eller leder det på ytan till en genomsläpplig mark längre bort. Dagvattnet rinner idag ut i Driveån som i sin tur mynnar i Osby- 56 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015 sjön. I samband med detaljplaneläggning av nya områden kan kompletterade utredningar för dagvattenhantering behöva göras. Detta kan även bli aktuellt vid förtätning inom befintliga områden. Det som behöver undersökas är framförallt behovet av fördröjningsdammar. Energi Befintligt kommunalägt bostadsbestånd i Killeberg och Loshult har uteslutande värmts upp av olja eller direktverkande el. Som ett led i att uppfylla kommunens miljömål, att fasa ut oljan pågår borrning och installation av bergvärme i Killeberg. Tele- och datakommunikation Sveriges regering har som mål att Sverige ska ha bredband i världsklass och har satt upp nationella mål för att kunna erbjuda hushåll och företag bredband. Vi lever i en tid där allt fler samhälls- och servicefunktioner flyttar över till den digitala världen. Ett välfungerande bredband är idag en viktig grundläggande funktion för att sköta eller underlätta många av de vardagliga sysselsättningarna. Tekniken utvecklas dessutom ständigt, vilket kommer att ställa ökade krav på överföringshastigheten. Osby kommun antog i september 2013 en bredbandsstrategi med målen: 2016: 100% av kommunns förskolor och skolor i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 2020: 90 % av boende och företag ska ha tillgång till

124 100 Mbit/s. För att uppnå målen tecknade kommunen i november 2014 ett samverkansavtal med IP-Only kring fiberutbyggnaden i hela kommunen. Enligt avtalet ska fiber vara utbyggt till samtliga kommunala verksamheter I samband med detta kommer de som bor i kommunens tätorter och i närhet av fiberdragningen erbjudas att ansluta sig till fiber. För att åstadkomma en fiberutbyggnad på landsbygden går det att ansöka om särskilda stöd. Inom planområdet är det endast Killeberg som räknas som tätort utifrån dagens riktlinjer för berättigande av stöd. I Loshult finns det en aktiv fiberförening som arbetar för att få fiber till sina medlemmar. Ställningstagande Målet är att dagvatten ska hanteras lokalt, vidare utredningar för dagvattenhanteringen kan bli aktuellt i samband med detaljplaneläggning eller projektering. Kommunen verkar för att fiberutbyggnaden i området kommer tillstånd snabbast möjligt och att dragningen gynnar så många som möjligt. Fiber kommer inte att anläggs till potentiella tomter utan detta får respektive byggherre bekosta. Beräkningar av tillkommande flöde för spillvatten kan behövas i samband med nyexploateringar. Anläggandet av fiber anses vara viktigt för hela samhället, framförallt för boende på landsbygden. Avfall År 2017 övergår kommunen till en ny typ av insamling av avfall. Det kommer i stort vara samma fraktioner som i dagsläget men abonnenterna behöver inte ha hinkar och säckar till sitt avfall. Det nya systemet innebär i stället att samtliga hushåll får två kärl vardera som är indelade i fyra fack. Kärlen ska hämtas varannan respektive var fjärde vecka. Kärlen kommer också vara utrustade med en extra box avsedd för batterier och glödlampor. FÖP-Killeberg och Loshult 57 Gra nskningshandling 2015

125 Natur och kulturmiljö Bakgrund Under samtliga diskussionsforum gällande planen har det varit tydligt att områdets natursköna och pitoreska miljöer är uppskattade. I många fall är det just dessa miljöer som lockar nyinflytande och besökare. Det är också dessa miljöer som många av de som bor i området nämner som en viktig anledning till att de har valt att bo just här. Kultunniljöåtgärder Vid förtätning inom områden som är kulturhistoriskt värdefulla ska hänsyn tas till befintlig bebyggelse, vägnät osv. Värdefulla kulturmiljöer ska bevaras och tydliggöras inom planområdet. Det gäller främst för Loshult som har många kulturmärkta byggnader. Särskilda värden att ta hänsyn till vid utveckling av kulturmiljövärdena inom planområdet är: Kyrkbyn i Loshult Kättingfabriken i Killeberg Hembygdsgårdar By- och gårdstomter i Loshult Ställningstagande: De områden som berörs av kommunens naturvårdsplan ska skyddas mot yttre påverkan. De skogsområden som pekas ut av Skogsstyrelsen ska fältbesökas om en exploatering blir aktuell i dess närhet. Skydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör förbättras. Detta regleras lämpligen med planbestämmelser vid detaljplaneläggning. Samråd med Länsstyrelsen ska ske gällande fornlämningar innan exploatering inom område (A) i Killebergs nordvästra del. Natur- och kulturmiljöerna ska fortsatt vara tillgängliga och utgöra en påtaglig del av upplevelsen inom planområdet. Vid byggnation inom område A är det viktigt att säkerställa bevarandet av skogsmiljöer. Detta görs i samband med upprättande av detaljplan. Fornlämningar Område (D), Killeberg Nordväst som är avsett för utbyggnad av skola samt bostäder berörs av fornlämningar. En arkeologisk utredning kan därför bli aktuell innan byggnation påbörjas. Samråd kring fornlämningarna i området ska ske med Länsstyrelsen innan åtgärder påbörjas. 58 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

126 Rel<real<tion Områden för fritidsaktiviteter Rekreativa områden Killebergs- och Loshultsborna har nära till skogsoch ängsmarker som lämpar sig väl för rekreation. Motionsslingan i Killeberg är mycket populär. Motionsslingan kommer med planens förverkligande att justeras i sin dragning. Ett nytt grönstråk bildas genom att motionsslingan förlängs och binds samman med planerad gång- och cykelväg. Viktigt är att motionsslingan finns kvar och att den får ungefär samma längd som den har idag. Det finns fotbollsplaner, tennisbanor och lekplatser inom området. Mötesplatser Orternas naturnära läge har gjort att det råder en avsaknad av centralt beläggna anlagda grönområden som gynnar det sociala mötet. Det finns behov av platsbildningar där ortens människor kan mötas. I korsningen Hallarydsvägen/Storgatan finns det en yta som delvis består av en pendlarparkering/samåkningsparkering resterande del är anlagd gräsmatta. Sedan bussen slutat gå står parkeringen oftast tom och funktionen som pendlarparkering har ersatts av parkeringen vid tågstationen. För att utnyttja ytan på ett mer effektivt sätt anläggs ett nytt grönområde med aktiviteter för alla åldrar. Det anläggs en ny lekplats, en boulebana och givetvis sittplatser och grillmöjlighet. Ställningstagande: Motionsslingan i Killeberg fö rlängs för att bilda ett sammanhängande grönstråk med gång- och cykel vägen Nya grönområde anläggs i de centrala delarna av Killeberg. Stationen är det första intrycket för resenärer som anländer med tåg och har stor betydelse för upplevelsen av orten. Området ligger centralt i Killeberg och skulle kunna vara en plats med betydligt mer aktivitet än vad som försigår på platsen idag. Området används inte till annat än transportsträcka till och från stationen. För att skapa nya grönområden som är av mer parkliknande karaktär föreslås att det anläggs en mindre park i anslutning till stationsområdet. Denna skulle också fungera som en visuell skärm mot järnvägen. FÖP-Killeberg och Loshult 59 Granskningshandling 2015

127 Ril<sin tresse Riksintresse järnväg Planområdet berör riksintresse för järnväg avseende Södra stambanan. Ett genomförande av planförslaget innebär ett avstånd från spårmitt till bebyggelse på ca 70 meter. Bebyggelse ska placeras och utformas på sådant sätt att den inte har någon påverkan på riksintresset. Eventuella konkreta åtgärder studeras i detaljplanearbetet. En bullerutredning har gjorts. Riksintresse för vägar Planområdet berör också riksintresse för väg avseende riksväg 23. Vid förverkligande av verksamhetsområde utmed riksväg 23 får detta inte påverka riksintresset. Hänsyn ska tas till säkerhetsavstånd, buller osv. Återgärder konkretiseras i detaljplanearbetet. Ställningstagnnde: Vid planenes genomförande ska hänsyn alltid tas till befin tliga riksintressen. Ny bebyggelse får inte placeras eller utformas på sådant sätt att det innebär inskränkningar på riksintressena. Riksintressena säkerställs i detaljplanearbetet. 60 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

128 Bortoin planens tidshorisont Klöxhult Klöxhult är ett populärt villaområde i Älmhults kommun som gränsar till Osby kommun. Klöxhult består idag till stor del av grupphusbebyggelse från 70-talet. Osby och Älmhults kommun har fört diskussion om att vidareutveckla området över kommungränsen. Från Osby kommuns sida är en sådan utveckling inte aktuell inom planperioden. Eventuella framtida bostadsområde i gränslandet mellan Osby och Älmhult är en mellankommunalfråga som bör hållas levande. En fortsatt dialog om områdets utveckling är dock viktig. Service Det finns en långsiktig önskan om en simhall eller ett friluftsbad i Killeberg eller Loshult. Dessa skulle kunna utnyttjas av både Osbys och Älmhults kommuns invånare. Detta tas inte med i planen då det bedöms ligga utanför planens tidsram. FÖP-Killeberg och Loshult 61 Granskningshandling 2015

129 Miljö l<onsel<vens besl<rivning - Inledning - Alternativ - Miljökonsekvenser - Miljömål - Miljökvalitetsnormer - Samlad konsekvensbedömning 62 FÖP-Ki lleberg och Loshult Granskningshandling 201 5

130 Inledning Miljöbedömning Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska en översiktsplan utformas så att konsekvenserna av planen tydligt framgår. Planen ska miljöbedömas i det fall den antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. En konsekvensbeskrivning ska sedan upprättas i enlighet med 6 kap och 22 miljöbalken. En översiktsplan bedöms alltid innebära en betydande miljöpåverkan (SFS 1998:905 4) vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Miljökonsekvensbeskrivningen ska vara tillgänglig tillsammans med planförslaget. Planens genomförande kan innebära såväl positiva som negativa konsekvenser som alla ska redovisas. Avgränsningar Planens strategiska karaktär har bestämt detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats utifrån nuvarande kunskapsläge varför de faktiska konsekvenserna kan påverkas av förändrade förutsättningar. Miljökonsekvenser på mer detaljerad nivå kan bli aktuella att utreda i samband med upprättande av detaljplaner. Konsekvensbeskrivningen är avgränsad geografiskt, tidsmässigt, i sakfrågor och avseende miljöaspekter. Geografisk avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsas geografiska av planområdet som redovisas på sidan 11. Tidsavgränsning Den tidsmässiga avgränsningen är den samma som för planen, det vill säga år Avgränsning av sakfrågor De frågor som har bedömts betydelsefulla att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen därför att de kan medföra en betydande miljöpåverkan är: Markanvändning Hållbara transporter Påverkan på natur- och kulturmiljöer och rekreation Buller Utgångspunkter Miljömål Miljömålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Länsstyrelsen ansvarar för att miljömålen bryts ner på regional nivå. I Sverige finns det 16 antagna mål, av dess bedöms följande vara relevanta för planen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap (ängs-o hagmarksinventering) God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv FÖP-Killeberg och Loshult 63 Granskningshandling 2015

131 Miljömålen beskrivs under avsnittet om miljömål. Miljökvalitetsnormer Enligt MB 5 kap. kan regeringen meddela föreskrifter för geografiska områden eller för hela landet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt i det fall det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Idag finns det miljökvalitetsnormer för: Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Föroreningar i utomhus luften (kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10, PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och ozon (SFS 2001:527) Vattenkvalitet (SFS 2004:660) Kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten bedöms inte vara aktuella i planområdet. 64 FÖP-Ki lleberg och Loshult Granskningshandling 2015

132 Alternativ I 6 kap. 12 plan- och bygglagen regleras vad en miljökonsekvensbeskrivning generellt ska innehålla. I en miljökonsekvensbeskrivning ska den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. Enligt miljöbalken ska i en miljökonsekvensbeskrivning alltid ett så kallat nollalternativ redovisas utöver planens huvudalternativ. Miljökonsekvenserna för den fördjupade översiktsplanen redovisas således utifrån två alternativ: planförslaget och ett nollalternativ. N ollalternativ Nollalternativet utgår ifrån att planen inte antas och att de förändringar och utvecklingsmöjligheter som den innebär inte kommer tillstånd. Det innebär att den kommunövergripande översiktsplanen från 2010 fortsätter att vara vägledande. Tidsprognosen är I översiktsplanen identifieras tre frågor som särskilt betydelsefulla för planområdet. Dessa är, nya bostäder, utredningsområde och tågstopp. För nya bostäder pekas två utbyggnadsområden ut för friliggande villor. Det är området vid Klinten och området vid idrottsplatsen (se bild på s. 66). Bland annat ligger utbyggnadsområdet vid Klinten inom vattenskyddsområde och finns utpekat som ett värdefullt område i kommunens naturvårdsplan varför det har tagits bort som lämpligt i fördjupningen. Bedömning Med nollalternativet är risken större att inflyttningen inte blir lika omfattande eftersom planerade område endast består av småhus. Variationen i bostadsbeståndet uteblir således vilket kan göra att de som vill flytta till orten inte finner ett boende som passar. Det kan också leda till att de som vill bo kvar men vill byta bostad inte finner något lämpligt alternativ och således flyttar från orten. Med nollalternativet pekas inget område ut som lämpligt för ny skola. Eftersom befintlig skola är i sådant skick att åtgärder kommer behöva vidtagas snart är det viktigt att detta finns med i den fysiska planeringen. Det samma gäller för förskolans framtid där åtgärder och eventuell placering kommer behöva beslutas oavsett planens antagande. Med nollalternativet sker ingen utbyggnad av gångoch cykelvägar och det finns heller inte några planer för Loshult. Även om planen inte antas innebär nollalternativet inte att det går med säkerhet att säkerställa att det inte sker några ytterligare förändringar inom planområdet under planperioden. Återinrättandet av ett tågstopp i Killeberg innebär en positiv förändring även om planen inte genomförs. Med tiden är det därför möjligt att det sker en förtätning av Killeberg även utan planens antagande. Troligt är dock att en sådan utveckling inte har samma helhetsperspektiv och att områdets utveckling kommer att ta längre tid. FÖP-Killeberg och Loshult 65 Granskningshandling 2015

133 Sammanfattning: Fördjupningen av översiktsplanen antas inte. Utvecklingen av planområdet går långsammare. Vattenskyddsområdet i Killeberg byggs ut vilket på sikt kan innebär en negativ påverkan på vatten försörjningen. Fortsatt homogent bostadsbestånd. Risken är stor att kollektivtrafiken inte får samma genomslagskraft eftersom ingen förrättning i Killebergs centrum föreslås. Skolan förläggs inte i anslutning till förskolan. / / Lok~le~ för skola, förskola och idrottsplats samut- ~-~ nytt1as mte. ~" Gång- och cykelvägar till målpunkter osj:rrtlffol-..,;;, lektivtrafik uteblir. (" "5{'~~~ $~ Avsaknad av mötesplatser. ~ l...,..._ 66 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

134 Planförslaget Planförslaget innebär att planen genomförs i sin helhet. Det innebär att det sker en förtätning av bostadsbyggelse i Killebergs centrala delar på västra sidan av järnvägen. Ny bebyggelse uppförs med varierande upplåtelseformer och storlekar. Väster om riksväg 23 anläggs verksamhetsområden för icke störande verksamheter. Områdets areal är i enlighet med upprättat mål i ÖP Utpekat verksamhetsområde ligger inte inom strandskydd för Driveån. Det anläggs nya gång- och cykelvägar som bildar ett sammanhängande nät och binder samman Killeberg och Loshult med Osby och Älmhult. Gång- och cykelvägarna utgör ett viktigt komplement till kollektivtrafiken, framförallt för Loshult. Detta kan leda till att framförallt de kortare bilresorna kan minska i antal. Stationsområdet förtydligas och blir en viktig mötesplats. Skolan flyttas och skapar synergieffekter tillsammans med förskola, fritids och idrottsplats i Killeberg. Områdets natur- och kulturmiljöer bevaras och tydliggörs bl.a. genom att motionsspåret Lindvallen förlängs. Bedömning Alternativet innebär en tydligare och mer strukturerad utveckling för planområdet jämfört med nollalternativet. Det uppmuntrar i högre grad till användandet av miljövänliga transporter. Orterna blir mer levande och förutsättningar skapas för en högre livskvalitet genom ett ökat antal invånare och miljöer som gynnar möten och aktiviteter. Sammanfattning Genom förtätning skapas ett större underlag för kollektivtrafiken vilket i sin tur kan bidra till ökad turtäthet och bättre anslutningstrafik. Det finns bostäder anpassade för livets alla skeden och individuella behov. Samutnyttjande av lokaler genom skolans flytt. Tydligare centrum med målpunkter och mötesplatser. Gång- och cykelvägar anläggs för att uppmuntra hållbara transporter och för att bidra till ett ökat underlag för kollektivtrafiken. Säkerheten för den oskyddade trafikanten stärks och de onödiga bilresorna blir färre. Vattenskyddsområdet i Killeberg berörs ej av utbyggnad vilket säkerställer en framtida god vattenförsörjning. Möjligheten att driva företag i hemmet även på landsbygden förbättras. Ingen bebyggelse inom strandskyddat område. FÖP-Killeberg och Loshult 67 Granskningshandling 2015

135 Miljö l<onselcvenser Markanvändning Idag består bebyggelsen inom planområdet framförallt av småhus med äganderätt. Det finns ett fåtal flerbostadshus och några mark.lägenheter förlagda i de centrala delarna av Killeberg. Det ensidiga bostadsbeståndet gör det svårt för personer som önskar andra typer av boende än vad som idag finns att tillgå. En hållbar- och effektiv markanvändning innebär att dra nytta av befintliga strukturer och att inte ta stora ytor oexploaterad mark i anspåk för ny bebyggelse. Genom att planera nya bostadsområden till områden med kollektivtrafik ökar underlaget och kollektivtrafikutvecklingen stärks. Konsekvenser av planförslaget Område A-C är redan i ianspråktagen mark som ligger med närhet till tågstationen i Killeberg. En del av marken är privatägd medan en del ägs av kommunen. Området är aktuellt för förtätning och bebyggelsen är lämplig att utgöras av flerbostadshus och marklägenheter eller radhus. En bullermätning för området har genomförts och denna bör hänsyn tas till vid utformning och placering av ny bebyggelse. Område D är delvis detaljplanelagt för bostadsändamål samt en utvidgning av förskolans utemiljö. På 1970-talet klassificerades den svenska åker- och skogsmarken efter produktionsförmåga. Område D är klassat som skogsmark klass 1. Det finns en fornlämning som utgörs av en fossil åker inom området. Hur denna ska beaktas får utredas i det vidare planarbetet där en arkeologisk utgrävning kan bli aktuell. Området omfattar cirka 7,5 ha skogsmark. Genom planförslagets förverkligande möjliggörs för en större variation i det framtida bostadsbeståndet, vilket kan ha en positiv inverkan på de sociala aspekterna genom att det skapar möjligheter för en större mångfald av invånare. Genom att bygga i stationsnära läge ökar underlaget för kollektivtrafiken och det kan leda till att fler väljer att nyttja denna som transportmedel. Område E är redan detaljplanelagd mark där den största delen av marken redan är bebyggd. Genom att exploatera de sista tomterna kommer området att kännas mer komplett. Område F utredningsområde Området kan lämpa sig för ett flertal åtgärder, såväl bostadsbebyggelse som ett område för möte med lekplats osv. Detta klargörs inte i den fördjupade översiktsplanen och konsekvenserna av ett genomförande får således ske i samband med att områdets användningsområde klargörs. Verksamhetsområde i Killeberg tar i anspråk 6 ha skogsmark. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planerad bostadsutbyggnad sker på skogsmark klass l, omfattande cirka 10,5 ha. Den maximala planberedskapen möjliggör för 45 nya bostäder i form av friliggande småhus, vilket kan anses vara rimlig. 68 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

136 Klinten, som ligger inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt är högst prioriterat av föreslagna utbyggnadsområden i ÖP En utbyggnad inom vattenskyddsområde kan påverka täkten negativt. Området finns även med i kommunens naturvårdsplan där det är beskrivet som ett område med högt rekreationsvärde. Planerad utbyggnad enligt nollalternativet sker företrädesvis av småhus med enskilt ägande, vilket försvårar för de flyttkedjor som högst troligt kommer att uppstå. Utbyggnad kan utöver detta ske genom enstaka bygglov inom detaljplanelagtområde. Det finns gällande detaljplaner som medger ytterligare utbyggnad än den som är planerad i översiktsplanen. Enligt nollalternativet är ett stort område i Killebergs västra del utmärkt som utredningsområde för verksamhetsområde och till viss del bostadsbebyggelse. Markerat område är 22 ha och ligger till viss del inom strandskyddat område. Sammanfattande bedömning För att förhindra negativa konsekvenser vid uppförande av ny skola och anslutande villaområde kan en arkeologisk utgrävning krävas. Det är viktigt att bejaka områdets naturgivna förutsättningar såsom växtlighet och höjdskillnader vid exploatering inom samma område. Genom att flytta skolan kan transporterna minska. De hårdgjorda ytorna bedöms öka i såväl planförslaget som i nollalternativet. Utredningsområde utpekat i öp 2010 är stort i förhållande till det behov som finns. Det berör dessutom strandskyddet vilket kan komma att få negativa konsekvenser. Byggnation på Klinten anses kunna leda till negativa konsekvenser som kan påverka långt in i framtiden. Rekreation Konsekvenser av planförslaget En utbyggnad enligt planförslaget innebär att skogsområdet i nordvästra delen av Killeberg tas i anspråk. Vid planeringen av området är det viktigt att säkerställa att bebyggelsen inte blir för tät utan att skogsmiljöer bevaras och att områdets topografi styr placeringen av ny bebyggelse. Elljusspåret Lindvallen ska bevaras men med största sannolikhet kan dess sträckning behöva justeras i samförstånd med ny bebyggelse och skolverksamhet. Motionsslingan binds samman med nyanlagd gång- och cykelväg utmed Hallarydsvägen. De nya gång- och cykelvägarna tillgängliggör rekreationsmiljöer inom och utanför området och är även viktiga ur motionssynvinkel. I Killeberg skapas ett nytt grönområde i form av en park som bjuder in till lek för barn och aktiviteter för vuxna. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär samma konsekvenser som planförslaget vad gäller området i Killebergs nordvästra del. Utöver det tas värdefull rekreationsmiljö i anspråk genom att Klinten bebyggs. Det anläggs ingen parkmiljö i korsningen Hallarydsvägen/Storgatan. I övrigt innebär nollalternativet ingen påverkan på rekreationsmiljöerna i området. FÖP-Ki lleberg och Loshult 69 Granskningshandling 2015

137 Natur- och kujturmiljö Konsekvenser av planförslaget Planområdet ligger inom ett området med ett stort antal fornlämningar. Enligt planförslaget är det endast utbyggnadsområdet i nordvästra Killeberg (område D) som direkt berör ett område med fornlämningar. Berörd fornlämning är en fossil åkermark. Innan byggnation inom detta område genomförs är det därför lämpligt med en arkeologisk undersökning. För att bedöma exakt exploateringsareal är resultatet från en sådan undersökning och dialog med Länsstyrelsen avgörande. Anläggande av gång- och cykelvägar kan också komma att beröra områden med kända fornlämningar. Detta beaktas i detaljplaneskedet. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet påverkar området i nordvästra Killeberg (område D) på samma sätt som planförslaget. I övrigt har nollalternativet ingen påverkan på kulturmiljöerna. Nollalternativet har negativ påverkan på naturområdet vid Klinten genom att det bebyggs. Utpekat utredningsområde öster om järnvägen i Killeberg tar stora areal i anspåk. Sammanfattande bedömning Huvudalternativet och nollalternativet bedöms innebära en lil'värdig påverkan på kulturmiljövärdena. Arkeologisk utgrävning får visa slutgiltigt utbyggnadsområde. Nollalternativet bedöms påverka områdets naturvärden i större utsträcking än planförslaget genom att det tar betydligt större värdefull naturmark i anspråk varav en del omfattas av strandskydd och en del utgör vattenskyddsområde. Infrastruktur och trafik Den skånska trafiken och infrastrukturen påverkar miljötillståndet i länet. Påverkan kan bland annat handla om intrång i landskapet, bildande av barriärer, luftföroreningar och buller. Detta har påverkan på människor, djur och natur. Konsekvenser av planförslag Kollektiv trafik Ett ökat befolkningsunderlag kan leda till en ökad andel motorburna resor samtidigt som det innebär ett ökat underlag för kollektivtrafiken. Genom att förtäta i kollektivtrafiknära läge möjliggörs och uppmuntras i högre grad användandet av kollektivtrafik. Ett ökat underlag är också viktigt för att säkerställa kollektivtrafikens utveckling. Kompletteringstrafik med buss föreslås från Loshult till Killeberg för att underlätta för resor i södergående riktning. Det är lämpligt att en sådan trafik utgörs av beställningstrafik och endast är tillgänglig på de tider då flest pendlar. Det är inte ekonomiskt försvarbart att åka genom länsgränsen för att byta till tåg söderut eftersom det idag är dyrare att resa in i Kronobergs län. Prissättningen mellan länen behöver justeras för att fler ska välja att åka kollektivt istället för att ta bilen som är ett mer kostnadseffektivt alternativ idag. 70 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

138 Gång- och cykelvägar En utbyggnad av gång- och cykelvägar planeras mellan Osby-Killeberg-Loshult-Älmhult vilket möjliggör användandet av miljövänligare alternativ till bilen. Det utgör också ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. I planen planeras även för kortare sträckor av gång- och cykelvägar inne i Killebergs samhälle för att binda i hop de fåtal sträckor som finns idag. Separata ge-vägar ökar även trafiksäkerheten för den oskyddade trafikanten. En utbyggnad av gång- och cykelvägar kommer på vissa platser att ta ny mark i anspråk. Majoriteten av det längre ge-stråket, Killeberg- Loshult kommer dock anläggas genom att smalna av befintligt körfält. Gång- och cykelvägar ökar rörelsefriheten och har en positiv påverkan på hälsan. Långsiktigt kan ökad tillgänglighet till målpunkter genom tydliga gångoch cykelvägar bidra till en ökad turism och besöksnäring. Gång- och cykelvägar kan påverka områdets kulturmiljöer i anläggningsskedet. Motorburen trafik Inga nya gator anläggs för biltrafik som bedöms innebära någon väsentlig påverkan på miljön. Nollalternativet Kollektiv trafik Genom att det inte föreslås några utvecklingsområden som innebär en förtätning av Killeberg förblir underlaget i de direkta centrala delarna det samma för kollektivtrafiken. Biljettpriserna över länsgränsen förblir oförändrade vilket får som följd att kollektivtrafiken inte får den positiva effekt som den syftar till. Detta skulle högst troligt bidra till ökade utsläpp från biltrafiken. Gång- och cykelvägar Inga nya gång- och cykelvägar anläggs vilket innebär att trafiksäkerheten för den oskyddade trafikanten förblir den samma som idag. Uteblivandet av gångoch cykelvägar gör att ingen ny mark tas i anspråk och således inte påverkar kulturmiljöerna i området. Motorburen trafik Bedöms ge samma effekter som planförslaget. Sammanfattande bedömning Utbyggnaden av gång- och cykelvägar bedöms få små konsekvenser på miljön och förväntas på längre sikt för större positiva konsekvenser genom förbättrad hälsa, minskad användning av motorburna transportmedel etc. Riksintresse Planförslaget/Nollalternativet Riksväg 23 och Södra starnbanan berörs av riksintresse för kommunikation. Planerat verksamhetsområde i Killeberg ligger intill riksintresset. I vidare planskede ska säkerställas så att riksintresset inte påverkas negativt. Riksväg 23 är också rekommenderad väg för transport av farligt gods, detta gäller även för Södra Stambanan. Det finns därför säkerhetsavstånd mot bostäder och annan bebyggelse. Vid planering ska riktlinjer upprättade i dokumentet RIKTSAMriktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen tilllämpas. FÖP-Ki lleberg och Loshult 71 Granskningshandling 2015

139 Sammanfattande bedömning Inget av alternativen bedöms påverka riksintressena, detta säkerställs i detaljplaneskedet. Buller En bulleranalys har genomförts av Sweco för planområdet. Analysen utgår från de riktvärden som gällde före den 1juni2015. Den 1 juni trädde Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande i kraft. Riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. De största bullerkällorna inom planområdet är Södra Stambanan och Riksväg 23. Planförslaget Resultatet från bullerberäkningen visar att de flesta av utvecklingsområdena är möjliga för byggnation utan några större åtgärder. Eventuella åtgärder handlar främst om att få till en tyst ljuddämpande uteplats. Det bedöms vara genomförbart att uppfylla riktvärdena inomhus genom t.ex. fasadljuddämpning. Undantaget är område A där det kan komma att krävas spårnära skärmar för att få ner ljudnivåerna. Område A och B kan komma att kräva åtgärder för att få ner de ekvivalenta ljudnivåerna till 55 dba vid planerad fasad. Anläggande av skärmad utepats är aktuell för dessa områden för att klara 70 dba vid uteplats. Nollalternativet Bedöms inte påverkas av buller. Sammanfattande bedömning Planförslaget har inte större påverkan på buller men det finns utvecklingsområden som berörs av buller och som kan komma att kräva åtgärder. Nollalternativet har ingen påverkan på buller. Strandskydd Planförslaget Planförslaget bedöms inte ha någon påverkan på strandskyddet eftersom ingen förändrad markanvändning föreslås inom strandskyddat område. Vid planerande av verksamhetsområdet i Killeberg är det dock viktigt att flödesutjämnande åtgärder tas med i planeringen. Nollalternativet Nollalternativet kan komma att påverka strandskyddet genom att bebyggelse uppförs inom strandskyddat område. Sammanfattande bedömning Planförslaget bedöms innebära minst påverkan på strandskyddet. 72 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

140 Miljölllålen Riksdagen antog den 28 april 1999 femton nationella miljök:valitetsmål för Sverige. I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Miljömålen syftar till att beskriva det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen följs upp årligen. Av de 16 nationella miljömålen anses följande 11 vara relevanta för planen: Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljömål beaktas i planen. Nedan beskrivs planens påverkan på respektive mål. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ka i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå om innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. " - Riksdagens definilion av miljökvalitelsmålet Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär förtätning av nya bostäder i närhet till kollektivtrafikförbindelser. Genom att fler människor åker med miljövänliga transportmedel har det en positiv inverkan på miljömålet begränsad klimatpåverkan. Planförslagets ambitioner vad gäller nya gång- och cykelvägar bedöms som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. Dessa förutsättningar innebär att det finns goda möjligheter för att välja bort motorfordon som transportmedel. Det pågår installation av bergvärme i det kommunala bostadsbeståndet i Killeberg. Det är ett viktigt steg för att minska användandet av fossila bränsle för uppvärmning. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär en mindre utbyggnad av bostäder i stationens direkta närhet. Nollalternativet innebär också att det endast tillskapas småhusbebyggelse varför nollalternativet har sämre förutsättningar att uppfylla målet om begränsad klimatpåverkan. Samlad bedömning FÖP:ens markanvändning bedöms i högre grad kunna inverka positivt på miljömålet genom minskade persontransporter med motorfordon till fördel för resande med kollektivtrafik. Viktiga aspekter för att gynna resande med kollektivtrafik är prissättningen över länsgränsen och att anslutningstrafiken fungerar. Skulle denna förbli oförändrad är risken att de positiva effekterna av kollektivtrafiken kan utebli eftersom det då, beroende på resmål kan vara mer kostnadseffektivt att köra bil. Föreslagen utbyggnad FÖP-Killeberg och Loshult 73 Granskningshandling 201 5

141 bedöms inte få någon påtagligt negativ påverkan på miljömålet. Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar ricksvattenförsörjning samt bidra till en od livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. " - Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. Miljöfarliga utsläpp kan förorena grundvattnet. För att skydda grundvattnet inrättas skyddsområden. I Killeberg finns ett sådant skyddsområde. Skillnaderna mellan planförslaget och nollalternativet redogörs för nedan. I övrigt anses påverkan bli densamma. Planförslaget Planförslaget bedöms inte ha någon negativ påverkan på målet om grundvatten av god kvalitet. Pågående arbete med den kommunala VA-planen samt upprättande av nya skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet syftar till att säkerställa grundvattentillgången i framtiden. Nollalternativet Nollalternativet kan på sikt påverka miljömålet negativt genom att grundvattentäkten i Killeberg bebyggs. Det skulle kunna leda till infiltration av förorenade ämnen i grundvattenförekomsten. Sammanfattande bedömning Planförslaget bedöms innebära minst påverkan på miljömålet. Levande skogar "Skogens och skogsmarkens värde för bioloisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt ulturmiljövärden och sociala värden värnas." - Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. Planförslaget Planförslaget kommer att medföra påverkan på skogsmiljön i de nordvästra delarna av Killeberg där det planeras för nya skola och nya bostäder. Skogen är av skogsklass 8. Viktigt är att säkerställa befintliga kulturmiljöer genom att hänsyn tas till fornlämningarna i området. Även de sociala värdera är angelägna att bejaka genom att motionsslingans dragning säkerställs och förändras i minsta möjliga mån. Där verksamhetsområde planeras kommer skog att behöva avverkas. Nollalternativet Alternativet har samma påverkan på miljömålet vad gäller område D i nordvästra Killeberg. Betydligt större areal skogsmark tas i anspråk för utredningsområdet i östra Killeberg. Sammanfattande bedömning Nollalternativet bedöms påverka miljömålet negativt i högre grad eftersom det tar i anspåk större areal av skogsmark. 7 4 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

142 God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ka utgöra en god och hälsosam Livsmiljö amt medverka till en god regional och iglobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. " - Riksdagens definition av miljökvalilelsmålel. Miljön påverkas på många sätt av boende och olika livsstilar. Det gäller till exempel uppvärmning av bostäder, resor och avfallshantering. Planförslaget Planförslagets huvudintention är uppbyggd utifrån att uppfylla miljömålet god bebyggd miljö. Planen ger goda förutsättningar att skapa levnadsmiljöer av hög kvalitet. Anläggande av ge-vägar bidrar till en hälsosam livsmiljö. Det gör också tillgången till de natur- och kulturmiljöer som finns i området och dess närhet. Området bedöms möjliggöra förtätning utan att detta sker på större bekostnad av natur- och grönområden. Det planeras dock för områden med småhus som kommer att ske på skogsmark. Samtliga utvecklingsområden ligger dock i anslutning till befintlig bebyggelse vilket underlättar för bland annat VAsatsningar. Befolkningsökningen möjliggör för en bättre service inom området. Sett ur ett regionalt perspektiv kan planområdet avlasta andra delar av Skåne som är hårt exploaterade. Det skulle bidra till en bättre regional balans i bostads byggandet. Nollalternativet Nollalternativet innebär mer spridd bebyggelse som uteslutande sker med småhus. Befolkningsunderlaget kan komma att öka i ungefär samma omfattning som med planförslaget vilket även vid nollalternativet kan leda till en bättre service i området. Det byggs inga gång- och cykelvägar. Kombinationen av småhus och frånvaron av gång- och cykelvägar kommer högst troligt att leda till ett större bilberoende. Sammanfattande bedömning Planförslaget bidrar i något högre grad till att uppfylla miljömålet än vad nollalternativet gör. Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras ch nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas ivsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. " - Riksdagens definition av miljökvalitelsmålel. Planförslaget Enligt planen kommer ett område med skog att tas i anspråk. Det gäller område D vid förskolan och FÖP-Killeberg och Loshult 75 Granskningshandling 2015

143 idrottsplatsen. Inga områden som klassificeras som Natura 2000, naturreservat, riksintresse för naturvård eller områden i kommunens naturvårdsplan kommer att beröras. Nollalternativet Nollalternativet har samma påverkan som anges för planförslaget. Utöver detta tas ett område i anspåk som omfattas av kommunens naturvårdsplan. I naturvårdsplanen står beskrivet att området består av en betesmark med rik flora. Utvecklingsområdet tar stor areal i anspråk som kan påverka djurlivet negativt. Sammanfattande bedömning Både planförslaget och nollalternativet kan komma att innebära en något negativ inverkan på miljömålet. 76 FÖP-Ki lleberg och Loshult Granskningshandling 2015

144 Miljöl<Valitetsnorlller Planförslagets påverkan på miljökvalitetsmålen I samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 introducerades även miljökvalitetesnormer (MKN). Enligt MB 5 kap. kan regeringen meddela föreskrifter för geografiska områden eller för hela landet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt i det fall det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Idag finns det miljökvalitetsnormer för: Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Föroreningar i utomhus luften (kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10, PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och ozon (SFS 2001:527) Vattenkvalitet (SFS 2004:660) Kemiska förordningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) MKN Omgivningsbuller Buller definieras som oönskat ljud och kan upplevas olika från person till person. Det kan även uppfattas annorlunda beroende på tiden på dygnet. Hur störande bullret är beror på ett flertal faktorer såsom, typ av ljud, ljudets kvalitet, tid på dygnet, attityd, vilket miljö bullret uppstår i m.m. Buller kan påverka hälsa och livskvalitet negativt. Det finns riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Dessa är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. De största bullerkällorna inom planområdet är Södra stambanan och riksväg 23. Planförslaget En bulleranalys för planens utvecklingsområden har på uppdrag av kommunen utförts av Sweco. Det är framförallt bullret från Södra stambanan som påverkar nya bostäder i Killeberg. Det kommer ske en viss ökning av tillfartstrafiken till orterna men denna bedöms bli så marginell att den inte bedöms påverkan miljökvalitetsmålet. Planförslaget bedöms inte leda till att öka antalet bullerkällor men förtätningsområde A och B i Killeberg kan påverkas negativt av befintliga bullerkällor. I samband med detaljplanering eller projektering är det bli lämpligt att belysa eventuella åtgärder för att minska bullerpåverkan. Åtgärder kan bestå av materialval, placering av bebyggelse, skärmväggar med mera. I bedömning av bullerpåverkan i planen har beräkningar endast gjorts utifrån järnvägstrafiken eftersom en ökning av motortransporter bedöms vara så marginell att den inte har någon påverkan på miljömålet. Beräkningarna är gj orda för ett framtida beräkningsfall Resultatet av beräkningarna visar att de flesta av de områden där beräkningar är utförda möjliggör för FÖP-Killeberg och Loshult 77 Granskningshandling 2015

145 byggnation av bostäder utan att större åtgärder behöver vidtagas. Eventuella åtgärder handlar främst om att skapa en tyst ljuddämpad uteplats. De områden som påverkas mest av buller är förtättningsområde A och till viss del B. Det kan för detta område bli aktuellt med spårnära åtgärder. Nollalternativ Ingen påverkan på buller. MKNLuft Luftföroreningar kan komma från transporter, uppvärmning och via utsläpp från industrin. Dålig luftkvalitet kan göra människor sjuka och bidra till en förkortad livslängd. Luftkvaliteten kan också leda till skador på växter, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar. Luftföroreningar kan både vara lokala, regionala och nationella. Luftföroreningarna är till största del ett tätortsproblem där trafiken är en viktig orsak. Det har inte genomförts någon mätning av luftkvaliteten inom planområdet, men luftkvaliteten bedöms vara god. De föroreningar som finns kommer från de vägburna transporterna. Risken för att överskrida riksvärdena bedöms som mycket liten inom planområdet. MKN Vattenkvalitet Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar samtliga vattenförekomster, både yt- och grundvatten. Inom planområdet finns två vattenförekomster, en ytvattenförekomst (Driveån: Krusån-Källa) och en grundvattenförekomst (Älmhultsåsen). Båda vattenförekomsterna är statusklassade och kvalitetskraven för miljökvalitetsnormerna är satta med bestämma tidsfriser. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i distriktet. Genom planområdet rinner Driveån, ytvattenförekomsten (SE ). Den del som rinner genom planområdet har måttlig ekologisk status och god kemisk status exklusive kvicksilver. Den kemiska statusen är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med kvicksilver inkluderat. Att den ekologiska statusen inte når upp till god status beror på försurning, brunifiering och övergödning. Övergödningen beror till stor del på kväve från Älmhults reningsverk som har Driveån som recipient. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är "God ekologisk status" 2027 och"god kemisk ytvattenstatus" Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Det finns cirka 1800 avlopp i kommunen. Av dessa är cirka 1000 stycken inventerade varav ungefär hälften är inte uppfyller gällande lagkrav. Åtgärder 78 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

146 För att minska påverkan på ytvattnet inom planområdet bör vid markanvändning sådana åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtagas. För att minska påverkan på ytvattnet inom planområdet ska man arbeta med att minska påverkan från dagvatten, exempelvis genom att anlägga ytor för fördröjning samt lokalt omhändertagande av vatten inom de enskilda planområdena. Yta för sådana åtgärder redovisas inte i dagsläget utan lämpliga ytor och åtgärder detaljutreds i det vidare planarbetet. Det är också viktigt att enskilda avlopp åtgärdas till minst normal skyddsnivå. Upprättande av skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Killeberg är också en åtgärd som genomförs snaras. Grundvatten 2006 genomfördes en undersökning av SGU i syfte att kartlägga grundvattenförekomsternas jordlager och bedöma grundvattentillgången och sårbarheten. Enligt undersökningen har området från Skeingesjön och Osbysjön via Loshult upp mot Älmhults kommun flera isälvsavlagringar som utgör de viktigaste grundvattenmagasinen i kommunen. Planområdet berörs av en grundvattenföreskomst, Älmhultsåsen, Älmhult söder och (SE ). Älrnhultsåsen bedöms i nämnda utredning ovan ha den största uttagningskapaciteten i kommunen. Enligt VatteninformationsSystem för Sverige (VISS) är kvalitativ och kemisk status för grundvattenförekomsterna god. Det bedöms inte finnas någon risk att god kvalitativ och god kemisk status uppnås år MKN Kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten Inom planområdet finns inget vatten som omfattas avmkn. Konsekvenser av planförslaget Planförslaget bedöms inte påverka yt- eller grundvattenförekomster negativt. Ny bebyggelse kan komma att kräva fördröjning av dagvattnet. Detta kommer att studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Nollalternativ Byggnation inom vattenskyddsområde och strandskydd kan få negativa konskevenser på miljökvalitetsnormen. Översvämningsrisk Driveån rinner genom planområdet. Ingen översvämningskartering för ån har gjorts. Inget av utbyggnadsområdena ligger i åns direkta närhet, i det vidare planarbetet bedöms inga översvämningsutredningar krävas. FÖP-Killeberg och Loshult 79 Granskningshandling 2015

147 SaITilad l<onsel<vensbesl<rivning Planens genomförande bedöms innebära såväl positiva som negativa konsekvenser. Förtätningen, framförallt i Killeberg bedöms leda till en större variation i bostadsbeståndet avseende såväl upplåtelseform som storlek. Detta bedöms framförallt gynna den äldre och yngre befolkningen och möjliggör för fler att bo kvar på orten. Vid uppförande av ny bebyggelse är det viktigt att hänsyn tas till befintliga karaktärer och strukturer för att det ska upplevas som en helhet. Utifrån denna sammanfattning anses planförslaget vara det mest hållbara- och således det mest lämpliga alternativet för områdets framtida utveckling. Utvecklingsområdet i nordvästra Killeberg, område D bedöms attrahera familjer med barn som vill bo med närhet till skola, förskola, natur och kollektivtrafik. Exploatering i området kommer att ta skogsmark i anspåk vilket är en negativ konsekvens. Nollalternativet innebär ytterligare negativa konsekvenser genom ianspråkstagandet av större ytor oexploaterad mark. Byggnation på Klinten som ligger inom vattenskyddsområde kan komma att påverka vattenförsörjningen i framtiden. Inom planområdet använder många bilen idag i stor utsträckning men anläggande av gång- och cykelvägar förväntas leda till en minskning av bilanvändandet. Detta kan högst troligt också bidra till en ökning av andelen kollektivtrafikresor. Anläggande av fördröjningsdammar för dagvatten bör studeras vidare. Likaså de fornlämningar som kan komma att beröras. Utvecklingsområdet i nollalternativet tar onödigt stor areal i anspråk och berör dessutom strandskyddet. 80 FÖP-Ki lleberg och Loshult Granskningshandling 2015

148 FÖP-Killeberg och Loshult 81 Granskningshandling 2015

149 Fördjupad översiktsplan Killeberg och Loshult i Osby kommun Samrådsredogörelse M OSBY ~ KOMMUN

150 Innehållsförteckning Inledning Synpunkter Statliga och regionala organ Grannkommuner Nämnder och förvaltningar Osby kommun Övriga intressenter Politiska grupper

151 Inledning Fördjupad översiktsplan för Killeberg och Loshult har varit föremål för samråd under perioden 1 mars- 30 april På Länsstyrelsens begäran ( ) förlängdes samrådstiden till den 20 maj. Under samrådstiden sändes planen till 51 remissinstanser och fanns tillgänglig på biblioteket i Killeberg, biblioteket i Osby samt i kommunhusets reception. Sam rådsmöte Under samrådstiden anordnades den 15 april 2013 ett samrådsmöte för allmänheten i Killeberg. Efter samrådstiden ägde ett informations- och utvecklingsmöte rum i Killeberg den 15 april Under detta möte presenterades planen och det fanns möjligheter till diskussion. Inkomna synpunkter Till kommunen har det inkommit 15 skriftiliga yttranden under samrådstiden. I denna samrådsredogörelse redovisas sammanfattade yttrande med efterföljande kommentarer och ändringar. Under samrådsmötet framkom också en del skriftliga kommentarer, vilka också finns med i detta dokument. FÖP-Killeberg och Loshult 3 Granskningshandling 2015

152 Synpunkter Statliga och regionala organ Länsstyrelsen i Skåne Län (avskrift) Osby kommun har översänt förslag till fördjupning av översiktsplanen Killeberg och Loshult (FÖP) till Länsstyrelsen, för samråd enligt 3 kap. 9 plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till som PBL). Enligt 3 kap. 10 PBL ska länsstyrelsen under samrådet särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Bakgrund Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att ange en målbild för Killebergs och Loshults framtida utveckling. Vidare anger kommunen att FÖPen kan användas som en konkret handlingsplan för framtida detaljplanering, bygglovsgivning och projek- tering i området. Planen är en fördjupning av den nu gällande kommunövergripande översiktsplanen, Översiktsplan 2010, som antogs En av grundförutsättningarna för planområdet är ny tågsstation i Killeberg som planeras att öppna i december Detta innebär att pendlingsmöjligheterna ökar och kommunen förväntar sig att den nya stationen även kommer att bidra till en ökad inflyttning och ett rörligare arbetsliv. Vidare öppnade IKEA i oktober 2012 ett nytt varuhus i Älmhult och företaget förväntar sig inom snar framtid en fördubbling av antalet arbetstillfällen och besökare. Även detta anser kommunen kan generera nya invånare och fler besökare till Killeberg och Loshult. Länsstyrelsens synpunkter i sammanfattning Ett flertal faktorer förväntas skapa nya förutsättningar till en utveckling av framförallt Killeberg som bostadsort. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen genom sin planering, sitt mellankommunala engagemang san1t olika samarbetsformer via t ex Leader arbetar för att möta de förändringar som nu kan ske så att det blir en positiv utveckling i denna del av kommunen. Länsstyrelsen ser vidare mycket positivt till den strategi som innebär en förtätning av Killeberg i stationsnära lägen samt att kommunen strävar efter att stödja blandade upplåtelse- och boendeformer. Detta kan stärka Killeberg som ort och ge förutsättningar för en hållbar och social utveckling. Bristen på en tydlig markanvändningskarta gör det svårt att få en tydlig bild av tänkt utveckling. Det gäller bl a befintlig bebyggelse, värdefulla naturområ- 4 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

153 den och inte minst Loshult med omland som före- bör integreras i planbeskrivningen. slås lämpligt för t ex hästgårdar. Planhandlingarna Planförslaget behöver utvecklas och kompletteras behöver vidareutvecklas och förtydligas i flera avseende för att kunna ge vägledning inför kommande prövningar. Det bör tydligt framgå vad som är vision, avseende frågor som rör översvämningsrisker samt vatten och avlopp. Planhandlingarna behöver tydligt redovisa behovet strategi och ställningstaganden. Länsstyrelsens kan vid en kommande granskning enbart ta ställning till av att ta ny mark i anspråk för bebyggelse Planhandlingarna behöver kompletteras avseende frågor där planhandlingarna beskriver tydliga ställningstaganden. riksintresse för trafikslagens anläggningar. Planhandlingarna behöver kompletteras avseende miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen konstaterar att med uppgifterna i planhandlingarna som underlag bör redan befintliga detaljplaner samt lediga bostadstomter i kommunal ägo fånga upp hela bostadsbehovet, även med en kraftigt ökad inflyttning. Länsstyrelsen anser att utbyggnaden i den storleksordning som nu föreslås därför inte är tillräckligt motiverad. Länsstyrelsen har med nuvarande planhandlingar som underlag svårt att se möjligheter att bygga ut området för blandad bostadsbebyggelse närmast stationen avseende strandskyddet. Inför fortsatt arbete anser Länsstyrelsen att planhandlingarna särskilt behöver bearbetas och utvecklas avseende följande: Kommentarer: Planhandlingarna har förtydligats så att det ska vara lättare att urskilja vad som är vision, strategi och ställningstagande. Bef111tliga detaljplaner Läcker en stor del av utpekade utvecklingsområden men med den fördjupade översiktsplanen vill kommunen ta ett större helhetsgrepp och tydliggöra de långsiktiga intentionerna med området. Det har gjorts en ny markanvändningskarta så att den nu ska vara lättare att utläsa. Planhandlingarna har som helhet förtydligats och utvecklats. En markanvändningskarta måste tas fram för hela planområdet och ange kommunens intentioner för alla områden inom planavgränsningarna. Således även för t ex befintlig bebyggelse, naturområden och jordbruksmark. Miljökonsekvensbeskrivningen/konsekvensbeskrivningen behöver utvecklas och kompletteras för att uppfylla kraven enligt Miljöbalken. Slutsatserna och behov av åtgärder som framkommer Det område som ligger öster om järnvägen i Killeberg och som i samrådshandlingen pekades ut som ett område lämpligt för blandad bostadsbebyggelse har tagits bort i granskningsskedet på grund av strandskyddet. Miljökonsekvensbeskrivningen/kon sekvens beskrivningen har utvecklats och kompletterats fö r att uppfylla kraven enligt Miljöbalken. Slutsatser och behov av åtgärder har integrerats i planen. FÖP-Kill eberg och Loshult 5 Granskningshandling 2015

154 Vad gäller vatten och avlopp samt översvämningsrisk har planhandlingarna kompletterats och behovet av ytterligare utredningar i senare skede har analyserats. Behovet av att ta ny mark i anspråk, riksintresse och miljökvalitetsnormer har kompletterats i granskningshandlingen jämfört med samrådshandlingen. Samordning med nationella och regionala mål, planer och program Kommunen har att ta hänsyn till och samordna sin fysiska planering med relevanta nationella och regionala mål, planer och program som har betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (3 kap 4 PBL). Länsstyrelsen vill i sammanhanget särskilt lyfta fram några av dessa mål, planer och program som bedöms vara särskilt viktiga för FÖPen. Socialt hållbar utveckling Av planhandlingarna nämns aspekter av social hållbarhet såsom ambitionen att utveckla mötesplatser, tillgången till natur och rekreation och utveckling av gång- och cykelvägnät. Länsstyrelsen ser positivt på detta. Skånska åtgärder för miljömålen Planförslaget berör ett flertal strategiskt viktiga åtgärder som utgör det regionala åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län. Planhandlingarna bör kompletteras avseende hur planförslaget är samordnat med det regionala åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget särskilt berör följande strategiska frågor; Hållbara transporter i Skåne En ny station till Killeberg skapar nya förutsättningar boende i Killeberg med ornland för pendling och för att kunna bo på orten. Planhandlingarna tar samtidigt upp att den nya stationen innebär att busslinjer kommer dras in, vilket får negativa konsekvenser framförallt för människor som inte bor i stationens direkta närhet. Kommande planhandlingar kan med fördel utveckla resonemangen och visa på vilka olika sätt som kommunen avser att hantera kommuninvånarnas tillgång till kollektivtrafik. Det är även relevant att redogöra för hur många och vem som kan tänkas bli berörda av förändringarna. Detta har betydelse inte minst för de grupper som i första hand är beroende av kollektivtrafiken, såsom barn, skolungdomar och äldre. Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Sammantaget anser Länsstyrelsen att planhandlingarna bör utveckla vägledning och riktlinjer för säkerställande, bevarande och utveckling av områdets natur- och kulturvärden samt i vilken prövning dessa riktlinjer är tänkta att följas upp. Kommentar: Det regionala åtgärdsprogrammet för att nå miljömålen har integrerats i planförslaget. Vad gäller kollektivtrafiken så är det totala resandet positivt trots att ett antal busslinjer dragits in. Viktiga åtgärder för att underlätta för de som har fått det sämre är bland annat, ändrade biljettpriser över länsgränsen i det fall resenären behöver åka till Älmhult för att byta tåg till Osby. Nya gång- och cykelvägar syftar till att möjliggöra för transport på längre sträckor utan bil. 6 FÖP-Kill eberg och Loshult Granskningshandling 201 5

155 Länsstyrelsens synpunkter avseende hänsynskraven enligt 2 kap PBL Enligt 2 kap 2 PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Behov av att ta mark i anspråk Av både PBL och MB framgår att hänsyn måste tas till föreliggande behov när mark- och vattenområden planläggs, och att företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning från allmän synpunkt, samt att områden som utpekats som riksintressen ska skyddas från åtgärder som kan skada dessa. I ÖP 2010 anges att kommunens planering utgår från en befolkningsökning på 1-2% fram till år Enligt ÖP 2010 visar befolkningsprognoser att befolkningen i kommunen sammantaget kommer att minska men nerbruten på kommundelsnivå kommer tätorten Osby samt Killeberg, som kommande stationsort, att växa. Enligt planhandlingarna framgår att kommunens framtidsprognos motsägs av SCB:s statistik där Killeberg och Loshult kommer att få en minskad befolkning. Enligt FÖPen förväntas efterfrågan på ledig industrimark öka i samband med pågående etableringar i Älmhult. Hur stort behovet kan vara i relationen till den planberedskap som kommunen har idag anges inte. Länsstyrelsen konstaterar att en 1-2% befolkningsökning under planperioden skulle innebära ett bostadsbehov på mellan 3-5 bostäder inom planområdet. FÖPen pekar ut områden för bostäder i Killeberg under etapp 1 (stationsnära förtätning) med drygt 25 bostäder samt bostäder i etapp 2 (friliggande villor). Förtätningen sker inom redan planlagd mark och flera av bostadsprojekten är redan på planeringsstadiet. Utöver detta redovisas ett utredningsområde längs Hallarydsvägen tänkt för både flerfamiljshus och frilliggande villor. I Loshult redovisas möjligheten till mindre, fortsatt utbyggnad inom befintligt villaområde samt ett fåtal lägenheter i centrala Loshult. Kommunens fokus ligger i Loshult på en utbyggnad av villor med stora tomter och mindre hästgårdar. Det anges även mål om att utveckla ett område i kommunen som gränsar till Klöxhults villaområde i Älmhults kommun. Sammantaget föreslås utbyggnadsområden som innefattar mer än 70 bostäder. I detta ingår inte andelen bostäder som förväntas komma till utanför planlagt område som enstaka bygglov. Länsstyrelsen konstaterar att FÖPen pekar områden för bostadsändamål i en storleksordning som varken utgår från befolkningsprognoser eller på annat sätt motiveras för platsen specifikt. En station i Killeberg kommer att förbättra möjligheterna att bo i Killeberg och pendla till arbete på annan ort, men det krävs en analys för att visa på ett faktiskt behov när så pass mycket mark för nya bostäder tas i anspråk. Anspråket ska ställas i relation till de konsekvenser som det innebär, i detta fall inte minst avseende tekniskt försörjning (se vidare under Hälsa och säkerhet). Länsstyrelsen konstaterar att med uppgifterna i plan handlingarna som underlag bör redan befintliga detaljplaner samt lediga bostadstomter i kommunal FÖP-Killeberg och Loshult 7 Granskningshandling 2015

156 ägo fånga upp hela bostadsbehovet, även med en ökad inflyttning pga stationsläget. Länsstyrelsen vill särskilt påminna om att även ny exploatering för verksamhetsområden behöver behovsanalyseras. Utifrån aktuella planhandlingarna kan Länsstyrelsen inte ta ställning till om nu föreslagna utbyggnadsområden är lämpliga avseende sin omfattning. Kommentar: Antalet område avseeda för bostadsändamål har minskats i granskningshandlingen. Förslaget redovisar en planberedskap för maximal utbyggnad under planperioden. Planberedskapen är högre än den befolkningsutveckling som förespås där kommunen tror på en större befolkningsökning. Länsstyrelsens synpunkter avseende kraven på vägledning enligt 3 kap 2 PBL Enligt 3 kap 2 PBL ska översiktsplanen ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Även vid tillämpningen av 3 och 4 kap MB i ett ärende ska enligt hushållningsförordningen prövande myndighet förhålla sig till den kommunala översiktsplanen. Kommunens ÖP och fördjupningar/ ändringar av denna har således en vägledande roll både vid kommunens prövningar och för andra myndigheter vilket ställer stora krav på tydlighet. FÖPen ger i text i första hand vägledning för platser där ny bebyggelse är tänkt att komma till och i vissa fall vilka kommande utredningar som kan komma att krävas. Handlingarna ger däremot ingen vägledning eller reglering av den redan byggda miljön, för berörda naturområden eller landsbygden. Fokus ligger övervägande på områden som föreslås för nya exploateringar. En etappvis utbyggnad redovisas men vad det innebär i tid eller för kommunens prioritering är motsägelsefullt. Enligt planhandlingarna avser kommunen att inom kart planlägga delar av Idrottsplatsen, vilket i så fall kan komma att föregå förtätningen i centrum som pekas ut som etapp 1. Området söder om Hallarydsvägen anges både som utredningsområde för omvandling i framtiden samtidigt som det pekas ut som föreslaget verksamhetsområde/blandad bebyggelse. I den fortsatta planprocessen bör handlingarna utvecklas med tydliga ställningstaganden och riktlinjer både för befintlig och ny föreslagen markanvändning för att FÖPen ska kunna vara vägledande inför kommande prövningar. Kommentarer: Handlingarna har utvecklats för att ge tydligare vägledning för såväl befintliga som nya miljöer: Planhandlingarna har justerats så att etappmålen är konsekventa i hela planen. Etappindelningen har också f örtydligats genom att ett nytt avsnitt, genomförande, lagts till i planen. Det beskriver i tabellform när olika åtgärder ska genomföras. Miljökonsekvensbeskrivning och konsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska identifiera och beskriva miljöförhållandena som kan komma 8 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 201 5

157 att påverkas betydligt, relevanta miljöproblem som har samband med naturområden som avses i 7 kap MB eller ett annat område av särskild betydelse för miljön samt hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen. MKBn ska redovisa de i planförslaget gjorda valen i förhållande till möjliga alternativ, samt jämfört med ett realistiskt nollalternativ. En översiktsplan anses enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) alltid ha en betydande miljöpåverkan och därför ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas. Länsstyrelsens konstaterar att en MKB inte har tagits fram samt att det saknas en motivering till vilka frågor som är relevanta för en MKB till nu aktuell FÖP. Konsekvensbeskrivning i FÖPen förhåller sig till ett nollalternativ (fortsatt utveckling i enlighet med ÖP2010 och nu gällande detaljplaner) samt själva planförslaget. Länsstyrelsen konstaterar att det kan finnas fler relevanta utvecklingsmöjligheter av planförslaget, exempelvis en utbyggnad som inte är så omfattande som nu föreslås. Miljöaspekterna kan inte tydligt urskiljas och konsekvenser för t ex skyddade områden enligt 7 kap MB och miljökvalitetsnormer saknas. Länsstyrelsen bedömer vidare att MKB/konsekvensbeskrivningen saknar förslag på åtgärder för att hantera konsekvenserna av planförslaget. Länsstyrelsen anser sammantaget att redovisad konsekvensbeskrivning inte är tillräcklig, utan behöver arbetas vidare med för att uppfylla kraven i PBL och MB. Kommentarer: Konsekvensbeskrivningen har skrivits om helt sedan samrådsskedet. Länsstyrelsens bevakningsfrågor Mellankommunala och regionala intressen Planhandlingarna redovisar ett flertal intressen som berör inte minst grannkommunerna. Det gäller bl a bostadsförsörjningen, kollektivtrafiken, kommersiell service. Kommunen ingår i flera olika samarbeten för dessa frågor. Länsstyrelsen vill i sammanhanget erinra att även frågor som rör vatten (grundvatten, MKN vatten) är en viktig mellankommunal fråga. Riksintressen Planområdet berörs inte av något riksintresse för friluftsliv, naturvård eller Natura 2000 (3 och 4 kap MB). Riksintresse för trafikslagens anläggningar (3 kap 8 MB), dvs Södra Stambanan och väg 23, berörs av planförslaget. Kommunen måste i kommande planhandlingar visa hur man avser att tillgodose riksintressena. Bebyggelse och verksamheter i närheten kan påverka riksintresset när det t ex gäller behovet av hänsynsavstånd för farligt gods, behov av åtgärder för buller och vibrationer. Kommentarer: Avsnittet om Riksintresse har kompletterats för att säkerställa att riksintressena inte påverkas av planens genomförande. Strandskydd Länsstyrelsen vill informera om att i princip hela området för blandad bostadsbebyggelse öster om järnvägen i Killeberg ligger inom strandskydd för Drivån. Inom strandskyddat område är det förbjudet att uppföra nya byggnader eller anläggningar samt att vidta FÖP-Killeberg och Loshult 9 Granskningshandling 2015

158 åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Strandskyddet får upphävas endast om det finns särskilda skäl och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med en detaljplan väger tyngre än strandskyddsintresset. Möjligheten till nyexploatering, särskilt för bostadsändamål, inom strandskyddsområdena är ytterst begränsad. Länsstyrelsen kan i nuläget inte se att det finns särskilda skäl att upphäva strandskyddet och rekommenderar därför att utredningsområdet utgår ur planen. Området vid Kongstorpsvägen i Loshult berörs inte av strandskydd. På länsstyrelsens hemsida finns karttjänster där strandskyddsgränserna är utmärkta. Fornlämningar och arkeologiska undersökningar De kända fornlämningarna finns redovisade i planen. De utgör emellertid endast en mindre del av det totala fornlämningsantalet. Vid större utbyggnader har Länsstyrelsen möjlighet enligt bestämmelserna i 2 kap 11 lag om kulturminnen att ställa krav på arkeologisk utredning för att ta reda på i vad mån ej kända fornlämningar berörs av utbyggnaden. I FÖPen finns redovisat planer på tre sådana större utbyggnadsområden i Killeberg. Inom dessa tre områden kan arkeologisk utredning bli aktuell. Länsstyrelsen erinrar om vikten av tidigt samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet för att klargöra formlämningssituationen inom dessa områden. Kommentarer: Området öster om järnvägen i Killeberg har tagits bort från planen på grund av strandskyddet. Avsnittet i planen som behandlar strandskydd har justerats med rätt fakta. Kommunen håller med om att arkeologiska utredningar kan bli aktuella och att det i sådana fall är av stor vikt med tidigt samråd. Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer för vatten Översiktsplanen saknar redovisning av hur planförslaget kan komma att påverka miljökvalitetsnormerna för vatten. I sammanhanget berörs även grundvattenförekomster och ytvattenförekomster som går in i Kronobergs län och Älmhults kommun. I planen är det lämpligt att redovisa statusklassningen för de vattenförekomster som finns inom planområdet. För att kunna visa att miljökvalitetsnormerna kan följas behöver de oklarheter som beskrivits under avsnittet Vatten och avlopp avseende spillvatten- och dagvattenhantering utredas vidare. För att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas har Vattenmyndigheterna fastställt åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet är bindande för kommuner och myndigheter. En del av åtgärderna i åtgärdsprogrammet kan med fördel redovisas geografiskt i planen och kommunens ställningstaganden avseende åtgärderna kan formuleras i form av riktlinjer. Nedanstående åtgärder i åtgärdsprogrammet är lämpliga att redovisa i översiktsplanen. För åtgärd 37 har länsstyrelsen Skåne tagit fram en vägledning som har distribuerats till kommunerna. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 10 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

159 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Länsstyrelsen vill i sammanhanget informera om ett pågående sektorsövergripande arbete gällande strategisk VA-planering, tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp samt tillsyn enligt 6 LAV. Projektet syftar bland annat till att öka kunskapen om lagen om allmänna vattentjänster och anläggningslagen samt deras koppling till miljökvalitetsnormer. En dialog kommer att föras med kommunen om behovet av allmän VA-utbyggnad. Kommentarer: Gällande åtgärd 33 i åtgärdsprogrammet pågår inventering av enskilda avlopp och kommunen ställer krav på hög skyddsnivå i det fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Åtgärd 34 behandlas i pågående VA-plan. Åtgärd 37 är pågående. Statusklassingför vattenförekomster inom planområdet redovisas i planen. Miljökvalitetsnormer för luft Handlingarna saknar redovisning av planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormer för luft. Hälsa och säkerhet Vattenförsörjning och avlopp I handlingarna beskrivs att vattenverket i Killeberg måste byggas ut då det saknar kapacitet att förse en ökad befolkning med dricksvatten. Det anges också att föreskrifterna för vattenskyddsområdet är föråldrade och dåligt anpassade efter dagens situation och att nya föreskrifter håller på att upprättas. Det beskrivs också att det pågår provborrningar för att hitta nya vattentäkter. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om vikten av att skydda vattenresurserna och behovet av att anpassa vattentäkter efter framtida behov. Länsstyrelsen föreslår därför att det är lämpligt att avvakta med att planera för bebyggelse i anslutning till den beskrivna känsliga grundvattenförekomsten innan de utredningar och beslut om vattentäkter och skyddsområden har genomförts. I planhandlingarna anges också att det krävs beräkningar för att avgöra om åtgärder behöver sättas in för att kunna omhänderta de ökade spillvattenmängder som föreslagen bebyggelse alstrar i Killeberg. Detta bör utredas och konsekvensbedömas i det kommande arbetet med översiktsplanen. Det framgår inte av handlingarna om spillvatten från Loshult tas om hand i reningsverk eller om det tas om hand i enskilda anläggningar. Det bör redovisas hur föreslagna utbyggnadsplaner påverkar avloppssituationen i Loshult. FÖP-Killeberg och Loshult 11 Granskningshandling 2015

160 Kommentarer: Vad gäller vattenverkets kapacitet ligger produktionern idag på 100 m3/ dygn och den maximala kapaciteten ligger på 150 m3/dygn. Det innebär att kapaciteten är tillräcklig även vid planens förverkligande. Nya skyddsföreskrifler är under framtagande och ska föras upp för antagande under hösten I Killeberg har en ny bergborra tagits i bruk för att säkra framtida vattenförsörjning vid en befolkningstillväxt. Planerat utbyggnadsområde vid grundvattentäkten har utgått från planen. Spillvattnet från Loshult tas omhand i reningsverket i Killeberg. Risk för översvämning Inom föreslaget område för blandad bostadsbebyggelse i Killeberg finns ett dikningsföretag med båtnadsområde. Sådana områden är generellt riskområden för exploatering och känsliga för översvämningar och beroende av dikningsföretagets avvattningskapacitet. Dikningsföretag är som regel inte dimensionerade för den avrinning som sker från bebyggelse. Som en effekt av genomförd markavvattning sker nedbrytning av organiska jordar i båtnadsområden vilket innebär att marknivån sjunker. Av ovanstående framgår att ytterligare utredningar krävs för att säkerställa markens lämplighet för bebyggelse inom detta område. De skyddsåtgärder som kan krävas för att området ska vara lämpligt för bebyggelse såsom utfyllnader eller markavvattningsåtgärder innebär att risken för översvämning förflyttas nedströms. Om skyddsåtgärder krävs för att göra marken lämplig för bebyggelse bör konsekvenserna av dessa beskrivas i planen. Föreslaget verksamhetsområde i direkt an- slutning till båtnadsområdet kan öka risken för översvämningar ytterligare. En sådan exploatering ställer därför höga krav på flödesutjämnande åtgärder för att inte orsaka problem med översvämning. Det kan vara lämpligt att reservera lämpliga markområden i översiktsplanen för dagvattenåtgärder. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att kompletterande undersökningar bör utföras innan detaljprojektering påbörjas inom de västra delarna av område 1 i Killeberg samt i lågpunkter. Kommentarer: Området som i samrådsskedet pekades ut som lämpligt området för blandad bebyggelse har utgått i planen. Huruvida planerat verksamhetsområde påverkar översvämningsrisken i området utreds i detaljplaneskedet där behov av flödes utjämnande åtgärder analyseras. Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronoberg har avgränsat sitt yttrande till att endast behandla frågor som är av mellankommunalt intresse och gemensamma riksintresse. Länsstyrelsen påpekar att det är viktigt att Osby kommun och Älmhults kommun samarbetar kring bland annat bostads- och kommunikationsfrågor och menar att det i planen nämnda utvecklingsrådet kan vara ett lämpligt forum för detta. Det nya IKEA varuhuset skapar underlag för fler arbetstillfällen och besökare i Älmhult och Osby och är därav av mellankommunalt intresse. 12 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

161 Kollektivtrafiken är en viktig samverkansfråga mellan såväl kommuner, län och regioner. Länsstyrelsen lyfter att det är angeläget att kontinuerligt utvärdera kollektivtrafiken efter pågående förändringar. Användandet av motorfordon kan ytterligare minska genom att anlägga trafiksäkra gång- och cykelvägar inom såväl den egna kommunen som mellan kommunerna. Genom lagändringar i plan- och bygglagen blir detta frågor att diskutera fortlöpande då regionens planering bättre ska samverka med kommunernas översiktsplaner och tvärtom. Länsstyrelsen skriver att starnbanan och riksväg 23 är gemensamma riksintresse för kommunikation och att dessa ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra dess utnyttjande. Riksintresse är ett statligt anspråk och påverkan bedöms i enskilda ärenden och beslut. De påpekar att bebyggelse och anläggningar i närheten kan ha påverkan på riksintresset och att säkerhetsavstånd, buller och vibrationer behöver beaktas utifrån riksintressets funktion och utveckling av trafiken. Länsstyrelsen anser att sidan 15 i planen behöver förtydligas. Länsstyrelsen ser även vattenfrågorna som viktiga mellankommunala frågor. Grundvattentillgången från Gråshult i söder till Älmhult i norr är enligt vattenförvaltningen en grundvattenförekomst. Grundvattenförekomsten kommer att delas upp i tre delar; Gråshult-Killeberg, Killeberg-södra Älmhult, södra Älmhult-norra Älmhult. Hela förekomsten har idag god ekologisk status, men det finns risk att den inte uppnår god status 2015 beroende på föroreningsbelastning från framförallt Älmhults tätort. Driveån från källflödet i Älmhult till Osbysjön är enligt vattenförvaltningen en ytvattenförekomst. Driveåns ekologiska status är måttlig grundad på höga näringshalter i ån. De höga halterna beror på mänsklig påverkan från verksamheter i både Osby kommun och Älmhult kommun. För att minska näringshalterna så att ån kan uppnå god ekologisk status behöver åtgärder genomföras. Kommentar: Samverkan mellan kommunerna sker idag inom ell flertal olika områden. Två gånger per år anordnas samverkansmöte inom kollektivtrafikområdet med representanter från kommunerna (Osby och Älmhult), regionerna och trafikhuvudmännen i respektive län. Kollektivtrafikens länsövergripande karaktär gör att det är av stor vikt att samverkan sker. I planen planeras det för nya gång- och cykelvägar för att skapa ett sammanhängande nät som möjliggör för andra transportmedel än motortransporter. Stycket som behandlar riksintresse har kompletterats. I det stora hela ser Osby kommun det mellankommunala samarbetet som mycket viktigt. Region Skåne Region Skåne skriver att planen har ett intressant och visionärt resonemang om framtida utveckling som stämmer väl överens med flera strategier och ställningstaganden i Region Skånes dokument Förslag till strategier för Den jlerkärniga miljonstaden. Region Skåne föreslår att planen kompletteras med ett avsnitt som beskriver relationen till resten av Skåne och Öresundsregionen utifrån de möjligheter som öpp- FÖP-Kil leberg och Loshult 13 Granskningshandling 2015

162 nar upp sig där. Region Skåne ser det som värdefullt att det planeras för ett ökat bostadsbyggande med blandade upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. Vidare ser de positivt på att huvuddelen av planerad utbyggnad sker i stationsnäraläge. Det är av stor vikt att övervägande del av tillkommande bebyggelse lokaliseras inom gång- och cykelavstånd till stationen och det är värdefullt att kommunen ser över gångoch cykelnätet och vidareutvecklar detta. Ur kollektivtrafiksynvinkel menar Region Skåne att det är bra att den huvudsakliga bebyggelsen planeras i Killeberg och att det i Loshult är lämpligt med kompletterande bebyggelse. Kommentar: Planen har kompletterats med en beskrivning av planområdets koppling och relation till övriga Skåne och Öresundsregionen. Planerat gång- och cykelvägnät har vidareutvecklats något sedan samrådsskedet till all om falla fler sträckor. Region Skåne är positiva till bevarandet av naturoch kulturvärden som nämns i planen. De menar dock att det vore intressant att förra in ett resonemang kring hur kommunen skulle kunna synliggöra turistnäringen som ett utvecklingsområde med potential till planen. Nya utvecklingsmöjligheter gällande turistnäringen skulle kunna vara en vidare inriktning mot kulturella och kreativa näringar. Region Skåne är positiva till det arbete som föregått planen ur ett folkhälsoperspektiv och till kommunens arbete med tillgänglighetsanpassning. Även planens beskrivning av mötesplatser som viktiga för socialt deltagande är bra. Kommentarer: Ett sätt att uppmuntra och gynna turistnäringen ärt.ex. genom anläggandet av nya gång- och cykelvägar. Detta tillgängliggör natur- och kulturmiljöer som i annat fall kan vara svåra att nå utan bil. Målsättningen för gång- och cykelvägar skulle kunna vidareutvecklas genom att inkludera cykelparkeringar och identifiera flaskhalsar som minskar tillgängligheten och attraktiviteten i gång- och cykelnätet. Region Skåne är positiva till kommunens ambition att införa 40 km/h i Killebergs tätort. I yttrandet påpekas att det vid planering av ny skola är viktigt att säkerställa tillgången till gröna skolgårdar. Det gäller även vid planering av trygghetsboende. Planförslaget hade vunnit på att kompletteras med en grönstrukturstrategi. Vid planerande av grönstruktur är trygghetsaspekten viktig att ha med. Region Skåne är positiva till att digitala kommunikationer nämns i planen. Kommentarer: Området där det planeras för skola och förskola angränsar till ett skogsområde som det finns olika möjligheter all integrera till skolgården. I det fortsatta arbetet är det viktigt att inte ta grönstrukturen förgiven. Cykelparkeringar finns bl.a. i anslutning till stationsområdet i Killeberg och vid busshållplatserna i Loshult. Antalet cykelparkeringar bedöms vara tillräckligt även när antalet cyklister ökar. Befi11tliga cykelställ går all 14 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

163 komplellera med utökade platser vid behov. I11ga flaskhalsar finns i del gå11g- och cykelnät som finns idag varför de inte har identifierats. Övriga synpunkter iir noterade. Trafikverket Trafikverket framför att Södra Stambanan är av riksintresse för kommunikationer och att järnvägar generellt är att betrakta som transportleder för farligt gods. Ny bebyggelse bör normalt inte placeras inom 30 meter från spårmitt för att säkerställa ett effektivt underhållsarbete, utrymme för räddningsinsatser med mera. De skriver att riskhanteringsprocessen enligt Länsstyrelsen i Skåne ska beaktas i framtagande av detaljplan inom 150 meter från farligt godsled. Vid exploatering i närhet av järnväg ställs det större krav på buller och viberationer. Järnvägen som barriär bör också beaktas. Trafikverket rekomenderar att bullerutredningar upprättas i det skede exploatering blir aktuell. Det åligger exploatören att vid uppförande av ny bebyggelse invid järnväg säkerställa att riktvärdena följs. Riksväg 23 är av riksintresse för kommunikationer. På sträckan öster om Loshult-Killeberg uppgick ÅDT till cirka 2733 fordon Andelen tung trafik uppgick till cirka 364 fordon Våg 1956 är allmän väg och total ÅDT uppgick till cirka 930 fordon 2011 och andelen tung trafik till cirka 43 fordon 2011 på sträckan Loshult-Killeberg. Våg 1955 är allmän väg och total ÅDT uppgick till cirka 612 fordon 2011 och andelen tung trafik till cirka 65 fordon 2011 på sträckan mellan Riksväg 23- väg I det fall nya verksamheter genererar mer trafik bör kommunen se över trafikföringen i hela området samt anslutningar till väg 23 för att säkerställa framkomlighet och trafiksäkerhet. Det är viktigt att bebyggelse i närhet av väg eller järnväg utformas och lokaliseras så att trafikanläggningarnas funktion inte påverkas. Trafikverket tar inget ansvar för ändrade trafikmängder eller behov som uppkommer i samband med exploatering. Kostnader för åtgärder bör i första hand bäras av den exploatering som föranleder behovet. Kommentar: Anslutning till nya områden klarläggs i detaljplaneskedet. Lantmäteriet Har inga synpunkter på planförslaget Telia Sonera Skanova önskar att medverka när detaljplanearbete påbörjas så att befintliga ledningar kommer med i planeringsunderlaget. Genom att samverka i ett tidigt skede kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas och planprocessen bli smidigare och snabbare. Kommentarer: Önskemålet är noterat. FÖP-Killeberg och Loshult 15 Granskningshandling 201 5

164 Grannkommuner Älmhults kommun Tekniska förvaltningen påpekar att det kan vara viktigt att avtal tecknas mellan kommunerna inom IVPA och hjärtstoppsassistans. Kommunledningsförvaltningen och Miljö- och byggförvaltningen delar Osby kommuns uppfattning om en mer positiv befolkningsutveckling än den prognos som SCB tagit fram. Älmhults kommun menar att efterfrågan på industrimark är relativt låg i området och anser att i det fall en ökad efterfrågan skulle uppstå som en följd av etableringarna i Älmhult har Älmhults kommun själv gott om industrimark. Marken skulle därför kunna utnyttjas på bättre sätt. De delar således inte planens intentioner om ett verksamhetsområde intill riksväg 23. Hänsyn bör tas vid kollektivtrafikplanering till att närmaste ort från Killeberg och Loshult är Älmhult och inte Osby. Gällande angivet villaområde gränsande till Klöxhultsområdet i Älmhult finns det skäl till en nära dialog mellan kommunerna. Älmhult kommun diskuterar att förtäta Klöxhultsområdet söderut. Älmhults kommun delar Osbys syn att pendlingsvägen mellan Loshult och Älmhult bör övergå till Trafikverket. Gällande GC- vägen mellan Killeberg och Loshult ser Älmhults kommun det som önskvärt att den fortsätter fram till kommungränsen och att Älmhults kommun sedan fortsätter med GC- vägen från kommungränsen till Älmhult centralort. De påpekar att tidsgränsen för att Trulsagården och Killebergsskolan ska vara ansluten till fiber känns lång. Kommentar: Vad gäller avtal för räddningstjänsten behandlas detta inte i planen, men Osby kommun delar uppfattningen att ett sådant avtal bör tecknas. Osby kommun har i Öp 2010 satt upp mål för hur stor andel mark som ska finnas tillgänglig för verksamhelsändarnål och finner ett behov av all peka ut mark lämplig för verksamhetsändamål inom planområdet. Utpekad mark ligger dessutom i ett sådant läge att den inte lämpar sig särskilt väl för andra ändamål. Området har dock förminskats i areal. Vad gäller när trafik nämns Osby eftersom när trafiken går till närmaste ort inom Skåne län trots att Älmhult avståndsmässigt Ligger närmare. Gång- och cykelvägen har i planen utökats till att omfatta hela sträckan fram till kommungränsen. Kommunala nämnder Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden delar planens vision, att tillgången på bra förskolor och skolor är en central del för en orts attraktivitet. De menar därför att det är viktigt att det satsas på att utveckla förskola och skola för att verksamheterna ska vara attraktivitetsdrivande. Utbildningsnämnden understryker att det krävs ett aktivt arbete för att vända kommunens befolkningstillväxt och för att nå upp till den befolkningsutveckling som planen föreskriver. Utbildnings- 16 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

165 nämnden är positiv till föreslagen samlokalisering av förskola och skola. De påpekar att biblioteket i en framtida skola precis som idag bör vara tillgängligt både för allmänheten som för skolans elever. I det fortsatta arbetet är det viktigt att fritidsverksamheter uppmärksammas. Kommentar: Synpunkterna har noterats och har beaktats i det fortsatta arbetet. Socialnämnden Socialnämnden ser mycket positivt på att behovet av trygghetsbostäder och bostäder med god tillgänglighet lyfts fram i planförslaget. Detta ligger i linje med socialnämndens egna analyser av framtida behov. De påpekar dock att det i planen förekommer olika benämningar för dessa bostäder vilket är förvirrande varför de förordar att benämningen trygghetsbostäder används. Vad gäller äldreboende och särskilda boende har socialnämnden gjort bedömningen utifrån förvaltningens behovsanalys att det de närmaste 10-åren inte finns något behov av sådant i Killeberg eller Loshult. Socialnämnden menar att genom att satsa på trygghetsbostäder och på god tillgänglighet i bostäder så kommer behovet av särskilda boenden att minska. Det kan därför vara missvisande att använda begreppet äldreboende i dokumentet. Rubriken Äldre- och handikappomsorg föreslås att ändras till, Äldre- och funktionshindrade. Socialnämnden föreslår ändring av text på sidan 28 för att bättre stämma överens med målet, att bostäder ska vara tillgänglighetsanpassade för alla. Socialnämnden påpekar vidare att det är positivt att kollektivtrafiken belyses i planen och vill framhålla att det är viktigt för gruppen äldre att det skapas någon typ av alternativ kollektivtrafik. Kommentar: De olika benämningarna har ändrats och nu används endast benämningen trygghetsbostäder i planen. Det är endast i stycket om Solgården som benämningen äldreboende kvarstår eftersom Älmhults kommun på sin hemsida använder denna benämning om Solgården. Rubriken Äldre- och handikappomsorg har ändrats till Äldre- och funktionshindrade. Texten på s. 28 har ändrats enligt yttrandet. Gällande tillgänglighetsanpassning av utomhusmiljö så tas synpunkten med i framtida utformning. Kollektivtrafiken bedöms som fortsatt god inom området. Med gång- och cykelvägar som ett komplenzent anses inget kompletterande alternativ nödvändigt. Övriga intressenter Svenska kraftnät Svenska kraftnät har inget att erinra mot förslaget till fördjupad översiktsplan. De vill i samanhanget uppmärksamma att de har en 400 kv-ledningen öster om planområdet. Kommentarer: Synpunkterna noteras. OKGynge OK Ynge yrkar att kommunen kompenserar bortfallet av befintligt elljusspår med ett likvärdigt alternativ. Befintligt elljusspår är användbart för olika målgrupper av skidåkare och används frekvent under perioder med snö. Ur ett Skåneperspektiv är det ett snösäkert spår varför skidåkare från hela Skåne nyttjar det. Med tågstoppet i Killeberg öppnas möj- FÖP-Killeberg och Loshult 17 Granskningshandling 2015

166 ligheten för skidintresserade i Köpenhamns regionen att ta sig hit. Skånes Skidförbund har uppmärksammat OK Gynges (och Treby IF:s) arbete med spåret. Vid årsmötet i oktober 2012 fick OK Gynge ett spårdragarpris av Skånes Skidförbund som en uppmuntran för bra kvalite på spåret. OK Gynge påpekar att följande aspekter bör vägas in vid skapandet av nytt elljusspår: Befintlig elljusslinga är 2015 m- till detta har en extraslinga på 1260 m kunnat spåras upp. En totalsträckning på den alternativa elljusslingan bör vara 4 km. Det bör vara möjligt att dra dubbelspår på slingan. Den nya elljusslingan bör förläggas till av träd/ skog skyddat område så att sol och vind i så liten utsträckning som möjligt kan påverka snön. Företrädare för OK Gynge och Treby IF bör kopplas in för samråd och dialog innan den definitiva sträckningen beslutas. Kom m entar: Kommunen delar OK Gynges synpunkter att bortfallet av elljusspåret ska kompenseras och att samråd med Ok Gynge ska ske. Göingebygdens biologiska föreningar Föreningen skriver att deras kunskaper om förhållandena i Killeberg och Loshult är bristfälliga men att förslaget förefaller vara välgjort såvitt de kan bedöma. De anser att de gröna frågorna har beaktats och påpekar att det är viktigt att de områden som är utpekade i naturvårdsplanen bevaras och skyddas. Komm entar: Synpunkterna har noterats. Privatpersoner Sven Strand Sven Strand har skickat in ett förslag med tillhörande skiss på hur en gång- och cykelväg skulle kunna anläggas mellan Killeberg och Älmhult via Loshult. Förslaget skulle medföra ett flertal vinster, så som säkrare färdväg för oskyddade trafikanter, sänkt hastighet, minska intresset för tung trafik att använda vägen via Loshult som Älmhults södra infart. En gång- och cykelväg är extra angelägen att anlägga eftersom risken är stor att busstrafiken helt dras in från Loshult som en följd av tågtrafiken i Killeberg. Regeringen har dessutom slutgiltigt avgjort att delen norr om Loshult inte kommer att tas in i allmän drift igen och det finns därför stora möjligheter att utforma delen Loshult-Älmhult för bästa lokal funktion. Kommentar: Osby kommun ser förslaget som välgjort och som ett förslag som är möjligt att förverkliga. I planen ji11n en gång- och cykelväg utpekad och utgör ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. Exakt utformning avgörs i detaijplaneskedet. Privatpersoner som yttrat sig under öppet hus den 25 mars Sonja Nielsen: Roligt att det satsas på Killeberg, men den södra delen från skolan och söderut är bortglömd. Farthinder är felplacerade. 18 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

167 Arne Olofsson vill inte att badplatsen i Kruseböcke läggs ner och menar att om kommunen ska satsa på Killeberg och Loshult bör badplatsen inte avvecklas. Olofsson tror inte att Killebergsborna tar tåget till Osby för att bada. Julia Yngvesson vill ha en gymnastiksal på den nya skolan. Ebba Nielsen skriver att farthinder är felplacerade. Bredband till Loshult. Jacob Yngvesson skriver att om det byggs en ny skola och idrottshall ska den vara mångfunktionell och möjliggöra för olika användningsområden. Inga-Lill Boström tycker att farthinder borde tas bort eftersom de är felplacerade. De bör ersättas med annat alternativ. Mikael Olofsson tycker att det behövs fler stora lägenheter för familjer (4:or och 5:or). Susanne Magnusson tycker att allt förutom förbindelsen mellan Loshult och Killeberg ser bra ut. Förbindelse mellan Killeberg och Loshult önskas för att möjliggöra besök på kyrkogården i Loshult. Kenneth Strandh skriver att det är viktigt att vara rädd om skola, dagis och allt som finns i bygden för att skapa trygga boenden. Han hoppas att yngre flyttar in, men menar att det då måste finnas möjligheter och faciliteter. För många i Älmhult är Killeberg ett bra och billigt alternativ. Politiska grupper Göinge partiet Kommunal Samling Göinge partiet Kommunal Samling håller med om att det i de centrala delarna av Killeberg bör utvecklas stationsnära boenden och att ingen utbyggnad ska ske söderut. I Lohult kan utbyggnad ske såväl södersom norrut. De är positiva till att skolan i Killeberg flyttas i enlighet med förslaget. Göinge partiet Kommunal Samling anser att tomter vid Klinten bör bebyggas innan övriga områden påbörjas. De menar att det finns ett behov av trygghetsboende men att detta kan inrymmas i de nya lägenheter som byggs eller i befintliga lägenheter som är tillgänglighetsanpassade. Samlingslokal kan inrättas i Hemgården. De påtalar att vid tågstopp i Killeberg måste närtrafiken till Killeberg fungera och att alternativ kollektivtrafik måste ses över. Vid 59:ans livs behövs bättre anvisade parkeringsplatser. Det är önskvärt att 59:ans livs flyttar till före detta Strands bageri för att lösa tillgängligheten och bättre parkeringsmöjligheter. Nya cykelvägar bör avvaktas med innan skolans framtid är klarlagd. Det bör möjliggöras för spontanvägar från norra delen av Killeberg och väg 1955 till stationen. En bro över Driveån behövs. FÖP-Killeberg och Loshult 19 Granskningshandling 2015

168 I övrigt har Göinge partiet Kommunal Samling påpekat ett antal sakfel i text och kartor. Kommentarer: Området vid Klinten har utgått från planen eftersom det Ligger inom vattenskyddsområde för grundvattentäckt och det ingår i den kommunala naturvårdsplanen. Skulle det visa sig att området behöver tas i anspråk för all säkerställa efterfrågan på bostäder får nya ställningstagande göras efter med detaljerade undersökningar. Inget område pekas ut särskilt för trygghetsboende i planen. Vid ett tågstopp är det ersättningsbussar som sätts in. Detta sköts av Skånetrafiken men del är givetvis angeläget att delta fungerar. Vad gäller alternativ kollektivtrafik föreslås i planen någon form av komplelleringstrafik från Loshult till Killebe1g. Gång- och cykelvägar föreslås anläggas som ett komplement till kollektivtrafiken. Planerat nytt område vid Lindvallen i Killeberg knyts ihop med en promenadslinga till väg 1955 för att sedan ansluta till planerad gång- och cykelväg. Detta binder samman de olika områdena i Killeberg. Skolans lokalisering behöver utredas innan övriga åtgärder påbörjas. Det finns sedan tågstationens färdigställande en gångoch cykeltunnel under järnvägen och Driveån, någon ytterligare bro anses inte vara nödvändig i detta skede. Påpekade sakfel i text och kartor har justerats i de fall de varit felaktiga. Loshults socialdemokratiska förening Loshults socialdemokratiska förening har i sitt ytt- rande skrivit att det behövs kompletteringstrafik från Loshult och omgivande byar. Våghållningen vintertid på 1956 från Killeberg till Älmhult behöver förbättras och ny asfalt är nödvändig. Felplacerade farthinder i Killeberg behöver flyttas. Det behövs farthinder vid Loshults kyrka. Före detta riksväg 23 från Loshult och norrut kan med fördel smalnas av för att skapa utrymme för gång- och cykelväg. Högersvängar mot Älmhult i korsningen vid Loshults kyrka borde förbjudas alternativt bör korsningen göras med obekväm för tung trafik. Gång- och cykelväg från Killeberg till Loshult bör anläggas. Den nya skolans placering är mycket bra. Biblioteket flyttas med till den nya skolan och en idrottshall placeras i anslutning. Där befintlig skola finns planeras för villabebyggelse. Ingen byggnation på det som idag är, eller kan bli bruknings- eller odlingsbar mark. Klinten ska inte bebyggas. Istället kan motionsspåret Lindvallen utökas till Klinten. Planera för förtätad bebyggelse längs Stockhultsvägen. Tillskapa en toalett på Killebergs station. Hemgården ska bevaras som samlingslokal men köket behöver rustas upp. Bygg ut fjärrvärme i Killeberg. Bygg ut VA- nätet 20 FÖP-Killeberg och Loshult Granskningshandling 2015

169 söder och väster om Killeberg. Infarten till Killeberg från väg 23 behöver förbättras säkerhetsmässigt. Fullfölj gång- och cykelväg från Killeberg station österut över Driveån. Tillgänglighetsanpassa 59:ans livs eller sök en annan lokal för butiken. Bevara och rusta upp Kruseböke badplats. Kommentarer: I planen föreslås någon form av komplelleringstraftk från Loshult till Killeberg. Hur delta upplägg ska se ut är oklart och bör således utredas. Det förs/ås nya gång- och cykelvägar som binder ihop Loshult och Killeberg vilket är viktigt för att koppla samman orterna. I samband med anläggande av gångoch cykel vägar är det högst troligt att dessa genomförs genom en avsmalning av körbanan norr om Loshult. En avsrnalni11g av vägen skulle uppnå önskvärd ejjekt, att göra vägen mi11dre attraktiv för tung trafik. Biblioteket flyttar med skola11 och gyn111asliksal an läggs i dess anslutuing. I anslutning till skolan planeras för villabebyggelse. Klinten har utgått som möjligt utbyggnadsområde i planen. Ingen bebyggelse planeras längs Stockhults vägen i planen. Det finns andra områden som anses vara med attraktiva framförallt avseende närhet Lill kollektiktrajik. Det pågår installation av bergvärme i Killeberg. FÖP-Killeberg och Loshult 21 Granskningshandling 2015