KALLELSE. Datum

Transkript

1 l~osby \&KOMMUN KALLELSE Datum Sida 1(2) Kommunstyrelsens ledningsutskott Tid: Onsdagen den 23 september 2015 klockan 08:30 Plats: Sammanträdesrum 1, kommunhuset Ärende 1. Protokollets justering 2. Godkännande av dagordning 3. Information och överläggningar: Kl. 08:30-09:00 Information om pågående fastighetsärenden Fastighetsstrateg Björn Svensson och Björn Wemmenborn informerar 4. Utredning om samlokalisering av drift- och underhållslokaler 5. Kl. 09:00-10:00 Delårsbokslut T. f ekonomichef Evy Agren föredrar ärendet Handlingar delas ut på sammanträdet 6. Ansökan från byalaget Visseltofta Vänner om bidrag ur Annie Svenssons gåva 7. Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun 8. Uppdrag att införa IT-tjänstekatalog 9. Kl. 10:15-11:30 punkterna 9-15 överläggningar om Osby camping Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen medverkar i överläggningarna 10. VA-plan för Osby kommun Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen och representant för Sweco föredrar ärendet 11. Genomförande av gång- och cykelväg mellan Lönsboda och Duvhult Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen föredrar ärendet 12. Huvudmannaskap för marksanering på Sibbarp 2:20, Osby kommun Samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen föredrar ärendet 13. Fördjupning av översiktsplan för Killeberg och Loshult; granskning 14. Centrumplan Osby 15. Miljöprogram, handlingsplan och miljöbokslut för Osby kommun 16. Utdelning från Osby kommuns bolag 17. Firmateckning för Osby kommun samt kommunens förvaltade stiftelser 18. Firmatecknare för lån och borgen 19. Firmatecknare för bankcheckar och kort "

2 2(2) Ärende 20. Fullmakt för indrivning av kommunens fordringar 21. Behörighet att underteckna handlingar om kapitalförvaltningen 22. Yttrande över motion om migration och integration 23. Redovisning av besvarade/obesvarade medborgarförslag 24. Yttrande över förslag till detaljplan, Södra industriområdet, del av Älmhults Släthult 7:2 i Älmhult, Älmhults kommun 25. Kommunstyrelsens studieresa Marika Bjerstedt Hansen Ordförande Kerstin Ernerskog Sekreterare

3

4 WIOSBY \~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ' Sirl;i Kommunstyrelsens ledningsutskott Utredning om samlokalisering av drift- och underhållslokaler Dnr KS/2015: Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokalers förslag till kommunstyrelsens ledningsutskotts beslut Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om förslag till investerings bud get för fastighet 2016: - Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokaler ges i fortsatt uppdrag att genomföra en förprojektering av samlokalisering i enlighet med arbetsgruppens skrivelse, daterad Sammanfattning I enlighet med kommunstyrelsens lednings utskotts beslut har arbetsgruppen för samlokalisering av drifi- och underhållslokaler utarbetat ett underlag för en verksamhetsgemensam satsning. Beslutsunderlag Arbetsgruppen för samlokaliscring av drift- och undcrhållslokalcrs skrivelse med tillhörande bilaga, daterad Kommunledningskontorets och verksamhetsområde Samhällsbyggnads gemensamma tjänsteskrivelse, daterad IJusterandes s;gn I Expedierat -- Utdragsbestyrkande I I

5 fvlosby ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunledningskontoret Björn Svensson, bjorn.svensson@osby.se Uppdrag kring utredning av samlokalisering av driftoch underhållslokaler. DnrKS/2015: Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokalers förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Under förntsättning av kommunfullmäktiges beslut om förslag till invcsteiingsbudget för fastighet 2016: - Arbetsgruppen för samlokalisering av drift- och underhållslokaler ges i fortsatt uppdrag att genomföra en förprojektering av samlokaliseringen i enlighet med arbetsgrnppens skrivelse, daterad Sammanfattning Kommunstyrelsens Jedningsutskott beslutade , 33 att ge Osbybostäder AB i uppdrag att tillsammans med representanter från verksamhetsområdena Samhällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg samt kommunledningskontoret ta fram ett underlag för en verksamhetsgemensam satsning kring samlokalisering av drift- och underhållslokaler. Beslutsunderlag Arbetsgruppens skrivelse, daterad 20 I med tillhörande bilaga ~~-~~-,7'y--,,, A _) Anna Lyhagen "~-J ' Vcrksamhctsområdcschef 1 Sam711sbyggnad (_// Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

6 OSBYBOSTÄDER AB Datum Sida 1av6 Till Kommunstyrelsens ledningsutskott Uppdrag kring utredning av samlokalisering av drift- och underhållslokaler. 33 Kommunstyrelsens ledningsutskott. Utredningsgruppens förslag är att: Avsätta kronor ur invcstcringsplanen 2016 för att utreda verksamhetseffektivisering, ekonomiska och arbetsmiljömässiga konsekvenser av samlokalisering genom förprojektering och lokaliseringsprövning/tidsutredning. En första delredovisning skall ske i maj 2016 för att därigenom kunna få ett beslut på fortsatt projekteringskostnad samt etappindelning. För att bibehålla handlingsfriheten bör externa kontrakt omförhandlas så att de kan fasas in i den tidsplan som skall redovisas 2016 med en etappindelning av utbyggnaden mellan Ärende Kommunen behöver långsiktigt hållbara lokaler. Osbybostäder AB har tillsammans med Sanahällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg samt kommunledningskontoret fått uppdraget av kommunstyrelsens ledningsutskott att utreda vilka fördelar det kan vara att samlokalisera vcrksamhetsgemcnsamma lokaler utifrån de lokaler som finns idag och som behöver omfattande underhåll och ombyggnad under åren framöver. Idag förfogar Arbetsmarknadsenheten, Ambo återvinning, Naturbruksgymnasiet, Räddningstjänsten samt Drift (gata!park) kvm lokaler i Osby tätort samt därtill tillhörande markanläggningar som hade kunnat samutnyttjats bättre. Vissa lokaler används idag bara på morgonen, middagen och kvällen medan en del används under hela dagen och några till stor del bara under kvällstid och helger. Lokaler som hade kumiat samutnyttjas är:!) Omklädningsrum 2) Matsal/fikarum/vilorum/toaletter 3) Utbildningslokalcr/sammanträdesrum 4) Spolplatser/verkstad och vårdlokaler. 5) Soprum/Teknikutrymmen. Verksanahetema behöver utöver ovanstående egna kontor, arkiv, förråd smnt för Räddningstjänsten specifika lokaler. Postadress Besöksadress Box 21 Parkgatan Osby Telefon Telefax Hemsida Bankgiro Org. nr

7 Kostnader för egenägda lokaler (Räddningstjänsten och Mark och Exploatering/Drift) ligger på ca 850 tkr/år och externa hyreskostnader (Arbetsmarknadsenheten, Ambo återvinning samt Parkavd) är på 550 tkr/år. Mark och Exploatering/Drifts byggnader är i mycket dåligt skick och har inte konverterat uppvärmningen från olja ännu. Även inhyrda lokaler disponeras. Samtliga byggnader ligger på mark som i översiktsplanen är tänkt för bostäder (utmed Drivån). Räddningstjänsten. Inom räddningstjänsten fi1111s det arbetsmiljörisker vad avser nedsmutsad utrustning efter bland annat bränder. Det har avslutats och pågår flera nationella och internationella forskningsprojekt på detta område som visar ökad risk för vissa cancerformer hos räddningspersonal. Se Bilaga 1. Arbetet för att minska riskerna kan delas in i två delar. 1. Hur vi arbetar på skadeplats och med taktik, kunskaper, arbetssätt och rutiner. 2. Förutsättningar, lokaler och utrustning för att ta hand om den kontaminerade utrustningen i återställningsarbetet på räddnings stationen i Osby. Räddningstjänsten i Osby kommun har redan påbörjat riskutbildning av personalen och förändring av arbetssätt och rutiner. Det innebär separering av smutsig och ren utrustning samt att vara noga med hantering av kontaminerade kläder och övrig utrustning för att minska de farliga ärnnen som fi1111s ibland annat sot och brandrök vid exponering på hud-/andningsvägar. De situationer som är mest riskfyllda är bland al1j1at övning, insats och hantering av material till exempel kläder, andningsskydd, verktyg mm. Vår befintliga räddningsstation i Osby byggdes Den byggdes utifrån de behov som fanns, kunde förutses och utifrån de arbetsmiljökrav som fanns då. Det skulle idag krävas omfattande ombyggnad för att nå dagens norm. Det gäller såväl hur vi kan ta hand om kontaminerad utrustning, hur lokalerna är utformade, ventilationsförhållande med övertryck/undertryck, rengöringsmaskiner och hur/var utrustningen förvaras mellan räddningsinsatserna. Utrymmet mellan fordonen i vagnhallen/portar är litet och kräver dyra speciallösningar för att fordonen ska komma in och ut ur vagnhallen. Räddningstjänsten är en "24/7-verksamhet" som skall fungera alltid. "Alice och Kalle" förväntar sig att räddningstjänsten finns till hands när allt annat sviker. Räddningsstationen behöver vara reservkraftsförsörjd för att trygga utlarmning och utryckning när det är behov av räddningsinsats. Kommunen har också behov av ytterligare en förberedd plats för kommunal räddnings-/krisledningscentral. Även denna måste vara reservkraftsförsörjd. Kontakter är tagnas med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för en eventuell delfinansiering av räddnings-/krisledningsceniral. Genom åren har sarnhället utvecklats och räddningsstationen har idag hamnat mitt i bostadsområde med flerfamiljshus, lekplatser, skolor och förskolor som närmaste grannar. Trafikmiljön i kvarteret påverkas både av inryckande brandpersonal och utryckande räddningstjänst och ambulans.

8 Tittar man på räddningsstationer som byggs idag hittar man dem oftast placerade så att utryckande enheter snabbt når stora kommunikationsleder både centrala och regionala. Optimal placering i Osby torde vara där man snabbt når riksväg 15, riksväg 23 och de centrala delarna av Osby tät01t norrifrån för alt kunna nå båda sidor om järnvägen genom den enda järnvägsviadukten (Ågatan) som är dimensionerad för underfart med större bilar som höjdfordon. Även industriområdena "Väst, Nordost och Sydost" måste ha en bra insatstid. Räddningstjänsten har också behov av ett övningsområde i direkt anslutning till räddningsstationen där vi kan bedriva säkerhctsutbildning för såväl allmänhet, kommunal personal och skolelever som taktik-/teknikträning och mängdträning av egen räddningspersonal. Här förväntas verksamhet både dagtid och kvällstid. Övningsplatsen bör inte ligga i ett bostadsområde på grund av störningsrisk från maskiner, fordon och utrustning kvällstid. Ny räddningsstation kan med fördel planeras/placeras i anslutning till andra verksamheter. Det ger både sambruksvinster och synergieffekter. Drift, Enheten Mark och Exploatering Idag har Driftenheten mark och lokaler på Forsgatan i Osby. Personalutrymmena är föråldrade och arbetsmiljökraven svåra att klara. Ombyggnad/nybyggnad krävs för ändamålsenliga lokaler. Marken skulle kunna förädlas till bostadsonn åde. Driften disponerar även hyrda lokaler. Nuvarande lokaler är inte energi- eller yteffektiva. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten har center med kontor, tvätthall, verkstad, utbildningslokal, datahörna, med mera i hyrda lokaler "mitt i näringslivet" i ett industriområde. Detta är en medveten strategisk placering för alt finnas närmre företagen och vara mindre av en "konmrnnal institution". Arbetet vid Arbetsmarknadsenheten handlar om alt stärka människor med långvariga försörjningsstöd i sin strävan att nå ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, varför denna placering är viktig. Växthuset är en del av verksamheten vid Arbetsmarknadsenheten och fitrns placerat i andra änden av Osby. I närheten av Växthuset finns Resurshuset (inhyst på Lindhem) som bland annat arbetar med sysselsättning för människor som befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden ( dagverksarnhet med SoLbeslut). Det finns ett behov av ett ökat samarbete mellan dessa verksamheter vid Arbetsmarknadsenheten och Resurshuset, där Växthuset är tänkt som en viktig länk. Att dessa verksamheter geografiskt fitrns i sanuna område skulle vara positivt för detta samarbete. Det finns också ett bra samarbete mellan Växthuset (framförallt) och driftens grönyteverksarnhet. Ett ökat samarbete ser Arbetsmarknadsenheten som önskvä1t och möjliggörs om dessa verksamheter finns nära varandra geografiskt. Om Arbetsmarknadsenheten (och då också Växthuset) samlokaliseras med andra kommunala verksamheter skulle den viktiga strategiska placeringen "mitt i näringslivet" försämras. F örbältrat samarbete med Resurshnset, Mark och Exploatering/Drift samt kanske även Räddningstjänsten, skulle dock kunna uppväga detta. Som tidigare sagts handlar arbetet vid Arbetsmarknadsenheten främst om att stärka människor att komma ut i arbete och självförsörjning. I socialtjänstlagen finns tydligt angivet att

9 kommunen ska arbeta för att "främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning" (3 kap 2, SoL). Regeringen har nu en strävan att öka samarbetet med kommunerna för att arbeta med arbetslösheten, framförallt bland ungdomar, funktionsnedsatta, utrikes födda och långtidsarbetslösa. Det finns för närvarande ett stort behov av arbetsträning, förstärkt arbetsträning och olika anpassade subventionerade anställningar, som en väg mot självförsörjning och innanförskap. Arbetsmarknadsenheten analyserar behovet av insatser, anpassar verksarnheten efter behovet och samarbetar nära med bland annat arbetsförmedlingen kring dessa insatser. I detta arbete är det viktigt att Arbetsmarknadsenheten arbetar med evidensbaserade metoder och skriver avtal och överenskommelser med samarbetsparter (tex arbetsförmedlingen, försäkringskassan). För att kunna arbeta med långsiktiga avtal och överenskommelser och hållbara insatser behövs, förutom fungerande arbetsmetoder, bra samarbetsformer och rätt kompetenser även bra och ändamålsenliga lokaler. Behovet av insatser för nämnda målgrupper kommer att finnas under lång tid framöver. En långsiktig lösning när det gäller lokaler är därför på sin plats. // ~-. Osby ~--~ ~-q~~ Ingvar Wimhed Y-B-Qsbybostäder AB /Bjö~:on Fastighetsstrateg l::;' ~ Arma Lyhagen Verksamhetsområdesch. amhällsbyggnad Peter Dubrefjord Räddningschef

10 Bakgrunds.fakta angående cancerrisker för räddningspersonal. Arbetsmiljökrav. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001 :3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2007:7 Rök och Kemdykning AFS 201 1: 19 Kemiska arbetsmiljörisker Bilaga 1 Övergripande forskning WHO (World Health Organization) fastslog 2007 sambandet mellan brandmannayrket och olika cancerformer. USA, Canada och Australien har klassat cancer bland brandmän som en arbetsskada. Dr. Tcc Guidotti Chair of Occupational Medicine at George Washington University -Det finns så många undersökningar att brandman som yrke är det mest undersökta yrket av alla när det gäller cancer. "övervikt av bevis stöder antagandet om orsakssamband för vissa cancerformer och yrket som brandman" Professor Virginia Weaver Johns Hopkins University Center for Occupational and Environmental Health. Baltimore. Har sedan 1991 forskat i sambandet mellan brandmän och cancer. Mvndigheten för samhällskydd och beredskap har givit ut en bok för att förbättra brandmännens arbetsmiljö. Friska brandmän - Skellefteåmodellcn november 2014, ISBN: förbättrar arbetsmiljön En bok om att förbättra brandmännens arbetsmiljö lnnehåll i brandrök. Susan Shaw Marine Toxicologist, Doctor of Public!Iealth, director/founder, Marine Environmental Research Institute, Blue Hill, ME Professor, Departrnent ofenvironmental Health Sciences. Har lämnat en rapport om vad som brandrök kan innehålla för olika farliga ämnen. Flan1skyddsmedel som fim1s i tyger, mattor, möbler, gardiner mm. Innehåller cancerogena ärm1en som ger brandmfu1 cancer. Testikelcancer, prostata. Lymfon och myelom. 14/ Direkt riktad forskning. Karolinska Institutet Stockholm. Tornling Gustavsson Hoystedt slår 1994 fast i sina studier att brandmän drabbas av hjärncancer 4.96ggr och magcancer 2 ggr oftare ful normalbefolkningen Bates Fawcett i Nya Zeeland slår 2000 fast i sina studier att brandmän drabbas av Testikelcancer 3,29ggr oftare ful normalbefolkningen. Baris slår 2001 fast i sina studier att brandmän drabbas av Leukemi 5.16 ggr och prostatacancer 3,91 ggr oftare ful normalbefolkningen. Rapport från SFFD Bröst cancer för kvim1liga brandmän visar forskningen att det är 6ggr så hög risk att drabbas av bröstcancer. MS NOCCA- Nordic Occupational Cancer Collaboration, 7 sept Cancer incidence among N ordic firefighters, Studien är gjord på brandmful med en ålder på 30-64, som har arbetat som brandmän under i Damnark, Finland, Norge och Sverige. Visar att 15 % brandmännen observerades med cancer.

11 I Danmark, under perioden har det i Köpenhamn dött 130 brandmän i cancer och 75 brandmän behandlas för cancer. Köpenhamn har ca 400 brandmän. Danmarks arbetsmarknadsminister Mette Frederiksen har begärt en redogörelse av Arbetsmiljöverket om de höga antalet cancerfall hos danska brandmän och om de är berättigade till ersättning för att de är brandmän.

12

13 j1viosby SAMMANTRÄDES PROTOKOLL \E\,; KOMMUN Sammanträdesdatum "'-----~/ Sida Kommunstyrelsens ledningsutskott Delårsbokslut Dnr KS/2015: Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut: Förslag till kommunli.t!lmäktige - Delårsbokslut per 31 augusti 2015 godkänns. Sammanfattning I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har delårsbokslut sammanställts per 31 augusti I samband med delårsbokslutet lämnar även styrelser och nämnder en helårsprognos för Koncernbolagen lämnar en rapp01i som rör årsprognos för l delårsbokslutet ingår inte utfallet för koncernbolagen. Beslutsunderlag Delårsrapport för Osby kommun delas ut på sammanträdet Delårsrapport augusti 2015 för nämnderna i Osby kommun delas ut på sammanträdet Budgetuppföljning med helårsprognos för de kommunala bolagen, delas ut på sammanträdet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign Expedierat I Utdragsbestyrkande I

14 ~OSBY ~KOMMUN Kommunledningskontoret Evy Agren, T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 ( 1) Delårsbokslut Dnr KS/2015: Kommunledningskontorets förslag till ledningsutskottet Sammanställt delårsbokslut godkä1ms. Sammanfattning I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har delårsbokslut sammanställts per 31 augusti I samband med delårsbokslutet lämnar även styrelser och nänmder en helårsprognos för Koncernbolagen länmar en rapport avseende årsprognoser för I delårsbokslutet ingår inte utfallet för koncernbolagen. I3eslutsunderlag Delårsrapport Osby kommun Delårsrapport augusti 2015 nämnderna Budgetuppföljning med hel årsprognos bolagen ~ 'J l ~ :M:11if't!dvyi. Pia Lindvall Bengtsson T.f. kommunchef Lv~ Evy Ågren T.f. ekonomichef Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommun!edningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

15

16 .WIOSBY \!\:;KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott Ansökan från byalaget Visseltofta Vänner om bidrag ur Annie Svensson gåva Dnr KS/2015 : Verksamhetsområde Samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut - Ansökan från byalaget Visscltoftas Vännersom om bidrag med l kronor beviljas. - Bidraget om kronor finansieras genom Annie Svenssons gåva. Sammanfattning Byalaget Visseltofta Vänner ansöker om I kronor från Annie Svenssons gåva. Anledningen till ansökan är att externa kostnader har ökat i så stor omfattning under året så att de påverkar verksamheten negativt. Enligt rutinerna för Annie Svensson gåva kan bidrag ges till sociala och kulturella ändamål i Visseltofla församling. Ett bidrag ur Annie Svenssons gåva kan dock inte lämnas kontinuerligt. I detta sammanhang kan ändå ett tillfälligt bidrag lämnas till byalaget och lår ses som en respit under tiden att föreningen ser över!unktionella lösningar. Beslutsunderlag Ansökan från byalaget Visseltofta Vänner Verksamhetsområde Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign I Expedierat I ' Utdragsbestyrkande

17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 ( 1) Samhällsbyggnad/Kultur & Fritid Arne Grau Amner, arne.grauamner@osby.se Datum Ansökan om bidrag ur Annie Svenssons gåva från Byalaget Visseltofta Vänner Dnr K~/~l ;>: 6"1 fl'?c r, Samhällsbyggnads förslag till Ledningsutskottet Ledningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen Bevilja ansökan om bidrag med I 0 tkr som finansieras ur Annie Svenssons gåva. Sammanfattning Byalaget Visseltofta vänner bedriver en uppskattad verksamhet i Visseltofta där Visseltoftabladet, en tidskrift som skickas ut i 250 exemplar till människor i hela landet med anknytning till Visseltofta. Främst portokostnadema har stigit i höjden varför annan verksamhet blir lidande vilket föranleder en ansökan om bidrag. Då ett bidrag inte kan bli kontinuerligt ur denna gåva ser vi att föreningen kan få ett tillfälligt bidrag för att säkra verksamheten. Föreningen uppmanas att se över andra funktionella lösningar och att detta bidrag ses som en respittid under detta arbete. Bidrag kan ges till sociala och kulturella ändamål i Visseltofta församling, se rutiner för Annie Svenssons gåva, Dnr ks Det är kommunstyrelsen som beslutar om bidrag ur gåvan. Besluts underlag Ansökan från Byalaget Visseltofta Vänner ~ Anna Lyhagen Verksamhetsomfådesch ( Arne Grau Amner Kultur och fritidschef

18 Bl DRAGSANSÖKAN Byalaget Visseltofta Vänner ansöker om ett bidrag från Annie Svenssons stiftelse. Vi har haft kostnader för anordnande av Valborgsfirande, Julenutfester,Metartävling för barn samt drabbats av dubblerade portokostnader för utskick av 250 ex av Visseltoftabladet. Detta år kommer vi att tillsammans med Hembygdsföreningen vara huvudansvariga för midsommarfirandet som tidigare hållits i Kylen. Byalaget har aldrig tidigare ansökt om medel från ovanstående stiftele, arbetet inom byalaget sker helt ideelt och behållningen kommer helt byn till godo. Visseltoftabladet tar en stor del av intäkterna. På basis av ovanstående ansöker vi om ett bidrag på kr och hoppas på en snabb och positiv behandling av vår ansökan. Visseltofta ttftpz /:,it{/}' f;fr (/dd~" Agnhild G Elverss/n ordf

19

20 X. I OSBY SAMMANTRÄDESPROTOKOLL, ; KOMMUN Sammanträdesdatum ' Kommunstyrelsens ledningsutskott Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Dnr KS/2015: Kommunledningsstabens förslag till kommunstyrelsens ledningsutskott Lcdningsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut llisk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden antas. Sammanfattning Säkerhets- och beredskapssamordnarcn, Osby kommun har upprättat en risk- och sårbarhetsanalys att gälla mandatperioden Syftet med analysen är att identifiera samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden för kommunens verksamhet, risker för kommunen och kommunens geografiska område, sårbarheter och brister i krisberedskap, identifiera behov av åtgärder, utgöra ett beslutsstöd samt ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter. Risk- och sårbarhctsanalysen ska rapporteras till Länsstyrelsen senast den 31 oktober det första kalenderåret etier ordinarie val till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Risk- och sårbarhe!sanalys för Osby kommun mandatperioden Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse, daterad Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande I

21 PVl OSBY \(y KOMMUN Kommunledningsstaben Bertil Håkanson, bertil. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(3) Huvudmottagare Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden Dnr KS/2015: Kommunledningsstabens förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden Sammanfattning Syftet med risk- och sårbarhetsanalys är att: Identifiera samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifiera kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifiera och analysera ri sker för kommunen och kommunens geografi ska område Identifiera sårbarheter och brister i kri sberedskap inom kommunen och dess geografiska område Identifiera behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Vara ett beslutsstöd vid genomförande av åtgärder med anledning av analysens resultat. Ge underlag fö r information om samhällets risker och sårbarheter. Risk- och sårbarhetsanalysen ska rapporteras till Länsstyrelsen senast den 31 oktober det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Ärende Ri sk- och sårbarhetsanalys fö r Osby kommun mandatperioden Föregående RSA genomfördes i seminarieform enligt MVA-metoden (Mångdimensionell verksamhetsanalys). Det första seminariet genomfördes gemensamt inom Skåne Nordost med deltagande av kommunchefer, ledande tjänstemän och politiker. Vid detta seminarium, kallat Plattform, identifierades vad som är skyddsvärt, riskkällor, riskobjekt och oönskade Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

22 händelser. Plattformen har efter översyn har även legat som grund för denna risk- och sårbarhctsanalys. Arbetet med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen har till stor del genomförts gemensamt inom Skåne Nordost. För att identifiera samhällsviktig verksamhet har underlag il ån Styrelarbctct använts. För att identiliera kritiska heroenden har kommunens verksamheter involverats. Risk- och sårbarhetsanalyscns uppställning följer till fullo Myndigheten för samhällsskydds föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2015:5. Risk- och sårbarhetsanalysen har varit på remiss hos samtliga verksamhctschefer. 2 < V? dt~~d4' «Pia T.indvall 13cngtsson Tf Kon1111unchef Rertil Håkanson säk(;rhcls- och bcredskapssa1nordnare Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

23 Beslutet expedieras till: Förvaltningen Säkerhets- och heredskapssamordnaren Informationsansvarig Akten Sida 3(3)

24 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (24) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun mandatperioden Antagen av Kommunstyrelsen DD Innehållsförteckning 1. Förord 2. Osby kommun 3. Arbetsprocess och metod 4. Samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området 5. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 6. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat C:\Users\Osby kommun\documents\groupwisc\rsa Osby kommun 201 S.docx

25 OSBY KOMMUN 1.Förord Risk- och sårbarhetsanalys Sid 2 (24) Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommuner analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen, och hur händelserna kan påverka kommunens verksamheter. Sammanställning ska göras i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunstyrelsens Ledningsutskott är krisledningsnämnd i Osby kommun. Det är ordföranden, eller vid dennes förhinder vice ordföranden, i krisledningsnämnden som bedömer om en händelse är extraordinär och nämnden ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta verksamhetsansvar från andra nämnder. Krisledningsnämnden ska enbart ta över de delar, och under den tid som krävs, för att hantera den extraordinära händelsen. Till stöd har krisledningsnämnden ett reglemente, en stab och en krisledningsplan. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk, för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen Som ett resultat av föregående mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys, har samtliga äldreboenden förberetts för att kunna försörjas med trycksatt nödvatten, utbildning och övning på Livsmedelsverkets nödvattenutrustning genomförts, årliga krisledningsövningar genomförts - den senaste våren 2014 med scenario värmebölja. 1.1 Syfte Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är att: Identifiera samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifiera kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter Identifiera och analysera risker för kommunen och kommunens geografiska område Beskriva identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Ange behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Vara ett beslutstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga vid beslut om genomförande av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

26 OSBY KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 3 (24) 1.2 Roll och ansvarsområde Kommunen har ett verksamhetsansvar för sin egen verksamhet, att så långt som möjligt sörja för att verksamheten är säker och kan genomföras också under störda förhållanden. Kommunen ska alltså göra en risk- och sårbarhetsanalys med inriktning på den egna verksamheten. Kommunen har även ett geografiskt områdesansvar vad gäller samordning mellan olika aktörer inom kommunen samt samordning med avseende på information till allmänheten. I det geografiska områdesansvaret ingår att kommunen ska göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i det geografiska området som kan leda till en extraordinär händelse och göra analysen känd bland de berörda. En risk- och sårbarhetsanalys ska även omfatta sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse, liksom eventuella entreprenörer som kommunen har avtal med och som har en påverkan på kommunens krishanteringsförmåga. 1.3 Avgränsningar Risk- och sårbarhetsanalysen är avgränsad till kommunens egen verksamhet i verksamhetsområden och bolag. I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ingår en kartläggning av möjliga händelser i området samt exempel på konsekvenser för respektive händelse. Konsekvenserna har diskuterats främst utifrån fara för liv och hälsa. Analysarbetet avgränsas i första hand till att inventera risker och sårbarheter som kan leda till räddningsinsats och/eller till en extraordinär händelse, men åtgärderna som vidtas som ett resultat av detta arbete förbättrar även förberedelser inför och hanteringen av större händelser som rör kommunen. En önskan är att risk- och sårbarhetsanalysen ska ge en så bred bild som möjligt av aktuella risker och förmågan att hantera dessa. Av praktiska skäl är det orimligt att genomföra förmågebedömningar av alla identifierade risker varje år och förmågebedömningen har därför avgränsats. Målsättningen är att de risker och hot som analyseras ska växla från år till år så att flera områden täcks in över tid. C:\Users\Osby kommun\documcnts\group Wise\RSA Osby kommun 2015.docx

27 OSBY,..,_ '.'.'/ KOM~ I UN - Risk- och sårbarhetsanalys 2. Osby kommun Sid 4 (24) Osby kommun är en kommun i nordöstra Skåne län. Centralort är Osby med drygt invånare. Ytterligare centralorter i kommunen är Lönsboda (ca 1 900) och Killeberg (ca 600). Befolkningstätheten är 22,33 invånare/km 2. Osby kommun gränsar till Älmhults kommun och Småland i norr, Hässleholms kommun i väst, östra Göinge kommun i söder och Olofströms kommun och Blekinge i öster. Arealen är ca 600 km 2 med varav 576 km 2 är land. Helge å är dominerande vattendrag i kommunen. An kommer från norr, rinner igenom kommunens västra del, rinner ut i den del av Skeingesjön som ligger i Hässleholms kommun, rinner vidare till Osbysjön och därefter vidare söderut in i Östra Göinge kommun. Dominerande sjöar är Osbysjön, Skeingesjön och lmmeln. Vattenverket som försörjer huvudorten ligger vid Skeingesjön, inom Hässleholms kommuns område. I kommunen finns en stark tradition av småföretagande, särskilt inom trä och metall men även researrangören Swanson's Trave! gör avtryck. Fakta: Det bor ca personer i Osby Fyra av fem bor i någon av de tre tätorterna Medelåldern är ca 44 år vilket är ca 3 år högre än Sverigemedel Andel högskoleutbildade är ca 14 %, Sverigemedel är ca 25 % Andel företagare är ca 7,5 % vilket är ca 1 % högre än Sverigemedel Största privata arbetsgivare är LEKOLAR AB med ca 175 anställda Största offentliga arbetsgivare är OSBY KOMMUN med ca anställda Kommunens totala yta är 600 kvadratkilometer Kommunen genomkorsas från söder till norr av väg 23 och från öster till väster av väg 15 Södra stambanan passerar genom kommunen och delar Osby samhälle mitt itu. Industrijärnvägen mellan Göteborg och Olofström passerar genom Lönsboda. Osby kommun organiserar sin verksamhet i en (1) förvaltning och tre (3) helägda och två (2) delägda kommunala bolag enligt redovisning nedan: Kommunchefen är kommunens högste tjänsteman och chef över samtliga verksamhetsområdeschefer samt chef över kommunledningskontoret. För varje verksamhet i kommunen finns en ansvarig nämnd. C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

28 OSBY... '/ KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 5 (24) Verksamhetsområdena är: Kommunledningskontoret som är ett stöd- och samordningsorgan åt kommunchefen och de politiska beslutsfattarna, kommunala verksamheter och allmänhet. Det är underställt kommunstyrelsen. Inom verksamheten finns fem underavdelningar (ekonomi-, IT-, kansli-, kostenhet och personalenhet) samt en kommunledningsstab. Barn och skola ansvarar för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, musikskolan samt barn- och familjeenheten. Samhällsbyggnad lyder under kommunstyrelsen och tillsyns- och myndighetsnämnden. Verksamhetsområdet innefattar Miljö- och byggenhet, Mark- exploaterings- och driftenhet, Kultur- och fritidsenhet, Turismfrågor, Räddningstjänst och Energi- och klimatfrågor Utbildning och arbete ansvarar för gymnasieskolor, vuxenutbildning, näringslivsutveckling, försörjningsstöd, socialpsykiatri, arbetsmarknadsenhet, missbruk och arbetsmarknadsprojekt. Vård och omsorg ansvarar för äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och LSS-verksamheten. Nämnderna är: Kommunstyrelsen (Utbildning och arbete, Samhällsbyggnad, Kommun led ni ngskontoret) Barn- och skolnämnden (Barn och skola) Tillsyns- och tillståndsnämnden (Bygglov, Strandskydd, Miljöskydd, Hälsoskydd, Livsmedel, Brandfarliga varor, Sotning) Vård- och omsorgsnämnden (Vård och omsorg) Valnämnden Överförmyndare De kommunala bolagen är: Osbybostäder (100 %). o Ändamål: Främja bostadförsörjningen. o Verksamhet: Förvärv, äga, uppföra, förvalta och försälja fastigheter eller tomrätter med bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Östra Göinges Renhållnings AB (50 %) o Ändamål: Praktiska åtgärder som kommunen ansvara för enligt renhållningsordningen. o Verksamhet: Insamla, transportera och behandla avfall. Fjärrvärme i Osby AB (100 %) o Ändamål: Främja distributionen av fjärrvärme. o Verksamhet: Energiproduktion, värmedistribution, fjärrvärmehandel, energitjänster samt äga fastigheter och anläggningar med mera inom energisektorn. C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

29 rvl OSBY \?.Y KOMMU Risk- och sårbarhetsanalys Sid 6 (24) Industrihus i Osby AB (100 %) o Ändamål: Främja lokalförsörjningen för mindre företag inom hantverk, industri och service o Verksamhet: Uppföra, anskaffa och tillhandahålla lokaler för närservice åt hushåll, hantverk och småindustri. Äga andelar i andra företag på uppdrag av kommunstyrelsen. Skåne Blekingen Vattentjänst AB (25 %) o Ändamål: Att skapa en effektiv, kompetent och uthållig organisation för drift av delägarnas respektive VA-anläggningar och tillgagn för våra VAabonnenter. o Verksamhet: Drift och utveckling av kommunernas vatten- och avloppsanläggningar samt vatten- och avloppsreningsverk. C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx

30 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys 3. Arbetsprocess och metod Sid 7 (24) Analysen utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) och vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (MSB245). Kommunens risk- och sårbarhetsanalys redovisar följande punkter. Övergripande beskrivning av kommunen. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Analysen är gjord på en kommunövergripande nivå och kompletteras av verksamhetsspecifika analyser inom kommunens avdelningar, verksamhetsområden och bolag. 3.1 Osby kommuns risk och sårbarhetsarbete Riktlinjer för arbetet med risk och sårbarhetsarbetet finns i Kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet i Osby kommun. Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. En riskanalys genomförs i två steg; identifiering av risker samt värdering av dessa. Riskidentifieringen utgör grunden för det systematiska säkerhetsarbetet samt påvisar behovet av och utgör underlag för vidare riskanalys. En riskanalys är en fördjupning av den eller de risker som identifierats. I riskanalysen görs en bedömning av hur stor sannolikheten är att en viss oönskad händelse skall inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna av den skulle bli. För att minska konsekvenserna och möjliggöra fortsatt verksamhet efter en eventuell oönskad händelse är det av stor vikt att behovet av såväl akuta som långsiktiga åtgärder finns planlagda. Kunskap om risker uppnås genom att: Riskanalys utförs av respektive verksamhet/bolag. VerksamhetschefND har ansvaret för att riskanalys inom varje verksamhetsställe utförs, dokumenteras och sammanställs. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap kring riskanalyser. C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwise\rsa Osby konunun 2015.docx

31 f'11 0SBY ~ KOM. M U N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 8 (24) Riskanalysen utgör underlag för handlingsplaner för undvikande av att risker realiseras och för att mildra konsekvenserna av en eventuell inträffad händelse. Riskanalysen utgör underlag för åtgärdsförslag som syftar till att förebygga skador eller begränsa konsekvenserna vid en skada. Riskanalysen utgör underlag för hur förebyggande och skadebegränsande åtgärderna bör finansieras. Skillnaden mellan riskanalys och sårbarhetsanalys är att riskanalysen syftar till att göra en storleksuppskattning av risker i form av parametrarna sannolikhet och konsekvens. Utgångspunkten är en riskkälla, och beräkningar görs för att bestämma hur stor risken är för ett system som utsätts för riskkällan. Sårbarhetsanalys fokuserar, i motsats till riskanalysen, på skyddsvärda system. Sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera och lyfta fram det skyddsvärda systemets svagheter i sin förmåga att stå emot och hantera påfrestningar. Det skyddsvärda systemet kan vara i form av t.ex. en funktion, verksamhet, objekt mm. Vid genomförande av riskanalyser ställs frågor som "vilka konsekvenser kan riskkällan orsaka och hur stor är sannolikheten att de inträffar?". Vid genomförande av sårbarhetsanalys ställs istället frågor som "vad är skyddsvärt, vad kan hota det skyddsvärda och hur är dess förmåga att stå emot påfrestningar?". Genom att utföra sårbarhetsanalyser utvecklar kommunen en bättre förmåga att hantera kriser och minskar på så sätt den totala sårbarheten. Sårbarhetsanalysen ökar riskmedvetenheten och ligger till grund för samordning av säkerhetsarbetet och krisberedskap inom kommunen. Kunskap om sårbarheter uppnås genom att: Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare genomför vid inledningen av mandatperioden en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys, RSA. RSA revideras därefter årligen. Samtliga verksamheter/bolag i kommunen genomför en sårbarhetsanalys. Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om sårbarhetsanalyser. Sårbarhetsanalysen utgör underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten. Sårbarhetsanalysen ger även förslag till åtgärder. Säkerhetsorganisation: Osby kommun har en centralt placerad säkerhets- och beredskapssamordnare. En säkerhetsgrupp med representanter från fastighet, räddningstjänst, det kommunala bostadsbolaget, polis, försäkringshandläggare, IT-chef och väktarbolaget. Varje verksamhet har brandskyddsansvariga och varje enhet brand- och säkerhetsombud. C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwisc\rsa Osby kommun 2015.docx

32 OSBY :;; KOMM UN _.. Risk- och sårbarhetsanalys Sid 9 (24) 3.2 Metod Analysarbetet har genomförts i seminarieform enligt MVA-metoden (Mångdimensionell verksamhetsanalys). MVA är en processinriktad metod som ger oss möjlighet att analysera kommunens sårbarheter ur ett brett perspektiv. MVAmetoden är scenariobaserad och utgår från att arbetsgrupper inom kommunens förvaltningar/bolag samlas för att diskutera olika riskscenarier som kan inträffa i aktörens verksamhet. Arbetet är uppdelat i tre olika seminarier: plattform, analys och återkoppling. MV A-processen Plattform Seminarier RSA Rapport Plattformen Vid seminariet som genomfördes gemensamt inom Skåne Nordost med deltagande av kommunchefer, ledande tjänsteman och politiker lades grunden. Seminariet genomfördes inför förra kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Tonvikten lades på vad som är skyddsvärt i kommunerna och vilka oönskade händelser som kunde påverka det skyddsvärda negativt. Inför denna RSA har en översyn av plattformen gjorts. Analysen Sårbarhetsanalysen av utvalda scenerier gjordes därefter kommunvis med deltagande av ledande politiker och tjänstemän. Förmåga att hantera de olika riskscenarierna kartlades och konsekvenser bedömdes. Förmågan har därefter årligen utvärderats i en rapport till Länsstyrelsen. Inför innevarande mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys har en översyn och komplettering av analysen gjorts. C:\Uscrs\Osby kommun\documcnts\group Wise\RSA Osby kommun docx

33 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 10 (24) Återkoppling Återkopplingen är det sista steget. Här diskuteras och preciseras förslag på hur förmågan att hantera de olika riskscenarierna kan förbättras. En konsekvensanalys och bedömning av förmåga utförs, vilket leder till åtgärdsförslag. Verksamheternas arbete sammanföras sedan till en gemensam risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

34 OSBY KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Sid 11 (24) 4. Samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. 4 1 s am h a 11 SVI 'k t1.qa. k ommuna I a ver k sam h eter Eventuella konsekvenser Funktion Samhällsviktig verksamhet om verksamheten inte kan bedrivas IT-drift Telefoniservice Problem att bedriva kommunal verksamhet Svårare att samordna Kommunledningskontoret Information kommunens krishantering och informera allmänhet och massmedia Personalförsörjning Problem att bedriva kommunal verksamhet Krisledningsnämnd Svårare att samordna kommunens verksamhet vid extraordinär händelse C:\Users\Osby kommun\documcnts\group Wisc\RSA Osby kommun docx

35 M OSBY \(_~ KOMM U N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 12 (24) Stab till Krisledningsnämnd Svårare att samordna kommunens verksamhet vid extraordinär händelse. Brister i underlag för krisledningsnämnden. Kostenehet Brist vid produktion av måltider Förskola Vå rdnadshavare måste själva ta hand om sina barn. Personalbrist på Barn och skola Förskoleklass, grundskola och vårdnadshavarens fritidshem arbetsplats Social jour och familjestöd Fysiskt och psykiskt lidande hos svaga och utsatta grupper Samhällsbyggnad Räddningsinsatser Viktigt meddelande till allmänheten Myndighetsutövning inom bygg- och miljöområden Risk för att liv, egendom och miljö går till spillo Brister i tillståndsgivning. Brister i miljötillsyn Gatuskötsel Framkomlighetsproblem Försörjningsstöd Utbildning och arbete Socialpsykiatri Arbetsmarknadsenhet Missbruksenhet Fysiskt och psykiskt lidande hos vårdtagare. Matleveranser till äldreboende. Sophantering äldreboende POSOM Försämrad förmåga att stödja människor som varit med om svåra händelser Vuxenenheten Bidrag kan inte utbetalas. L VM kan inte verkställas C:\Users\Osby ko111111un\docu111ents\groupwise\rsa Osby kommun docx

36 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 13 (24) Hemsjukvård Hemtjänst/Dagverksamhet Fysiskt och psykiskt lidande hos vårdtagare och närstående Vård och omsorg Dagcenter LSS-boende Fysiskt och psykiskt lidande hos svaga och utsatta grupper Särskilda boende Fysiskt och psykiskt lidande hos vårdtagare Omhändertagande av dagvatten översvämning inom- och utomhus Omhändertagande av Sanitär olägenhet, Skåne Blekinge Vattentjänst spillvatten smittspridning och AB, SBVT översvämning Produktion och distribution av dricksvatten Nödvattenförsörjning Sanitär olägenhet, smittspridning och problem vid matlagning Osbybostäder AB Lokalförsörjning Städ service Tillhandahåller lägenheter i kommunens alla större orter Problem att bedriva kommunal verksamhet Bostadsbrist, utflyttning från kommunen Osby Renhållnings AB, Avfallshantering Sanitär olägenhet, OGRAB smittspridning, miljöproblem Fjärrvärme i Osby AB Produktion och distribution av Nerkylning av bostäder. fjärrvärme Brist på varmvatten C:\Users\Osby kommun\documcnts\groupwise\rsa Osby kommun docx

37 OSBY KOMMU N Risk- och sårbarhetsanalys Sid 14 (24) 4.2 Samhällsviktiga icke-kommunala verksamheter inom det geografiska området Vid identifiering av icke-kommunala samltiillsviktiga verksamheter Ilar underlaget till Styre/ använts. Eventuella konsekvenser Funktion Samhällsviktig verksamhet om verksamheten inte kan bedrivas Ambulansstation Sjuk- och utryckningstran sporter Vårdcentraler Apotek Hälso- och sjukvård Läkemedelsförsörjning Fysiskt och psykiskt lidande för människor Folktandvård Tandvård Polisstation Ordning och säkerhet Ökad ordningsstörning och brottlighet Banker Kontanthantering, Ekonomiska trångomål för den betalningsförmedling enskilde. Löner kan inte betalas ut. Räkningar inte betalas. Drivmedelsstationer Drivmedelsförsörjning Transportproblem Livsmedelsbutiker Livsmedelsförsäljning Livsmedels brist Post Förmedling av postförsändelser Bistånd till svaga grupper kan inte förmed las Kollektivtrafik Taxi Persontransporter Svårare för människor att förflytta sig. Brist på personal. Problem att genomföra serviceresor Industri Produktion av varor Arbetslöshet C:\Users\Osby kornrnun\documents\groupwise\rsa Osby kommun 2015.docx

38 Risk- och sårbarhetsanalys Sid 15 (24) 5. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Följande grundbehov berör samtlig samhällsviktig verksamhet och redovisas inte nedan: Elförsörjning Vatten och avlopp Värmeförsörjning Telefoni/IT Drivmedel Personalförsörjning Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden IT-drift Telefon i service Information Personalförsörjning Krisledningsnämnd Stab till krisledningsnäm nd Kosten het Leverans av råvaror och halvfabrikat Förskola Livsmedel Förskoleklass, grundskola och fritidshem Livsmedel, skolskjuts Social jour och familjestöd Myndighetsutövning inom bygg- och miljöområden C:\Uscrs\Osby kommun\documents\groupwisc\rsa Osby kommun docx

39 ~ OSBY \(: ~ KOMM UN Gatuskötsel Risk- och sårbarhetsanalys Sid 16 (24) Räddningsinsatser Viktigt meddelande till allmänheten, VMA Försörjningsstöd Socialpsykiatri Arbetsmarknadsenhet Missbruksenhet POSOM Vuxenenhet Hemsjukvård Transporter av förbrukningsartiklar, läkemedel Läkemedelstillgång HemtjänsUDagverksamhet Transporter av förbrukningsartiklar- fungerande vägnät, infrastruktur Livsmedelstillgång Social jour och familjestöd Dagcenter Transporter av förbrukningsartiklar- fungerande vägnät, infrastruktur, färdtjänsukollektiv trafik Livsmedelstillgång LSS-boende Transporter av förbrukningsartiklar- fungerande vägnät, infrastruktur Livsmedelstillgång Särskilda boende Transporter av förbrukningsartiklar, livsmedel, läkemedelfungerande vägnät, infrastruktur Läkemedelsti llgång Livsmedelstillgång Lokalförsörjning C:\Users\Osby kommun\documents\groupwise\rsa Osby kommun docx