Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som vittnen i brottmål. Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset"

Transkript

1 Barn som vittnen i brottmål Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset RättsPM 2014:3 Utvecklingscentrum Göteborg December 2014

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE RÄTTSLIG REGLERING UTGÅNGSPUNKT DE PROCESSRÄTTSLIGA REGLERNA DE FAMILJERÄTTSLIGA REGLERNA OCH ARTIKEL 12 I BARNKONVENTIONEN REKOMMENDATIONER REKOMMENDATIONER PRAKTISKA RÅD I ANLEDNING AV REKOMMENDATIONERNA

3 Barn som vittnen i brottmål Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset 1 Inledning Under en förundersökning får enligt 23 kap. 6 rättegångsbalken, RB, förhör hållas med var och en som kan antas lämna uppgifter av betydelse för utredningen. Reglerna om förhör under förundersökningen är generellt hållna och gör inte någon egentlig skillnad mellan barn och vuxna. Om förhörspersonen är vuxen kallas denne vanligen till förhöret per brev eller telefon. Om förhörspersonen är barn under 15 år kallas denne vanligen genom vårdnadshavaren. Om kallelsen hörsammas uppkommer i många fall inga problem. Vilka handlingsalternativ har förundersökningsledaren i de fall där kallelse till förhör inte hörsammas? Vilka handlingsalternativ har förundersökningsledaren när en kallelse av utredningsskäl är olämplig? Om barnet är närstående till part ställs förundersökningsledaren också inför frågan om vem som ska ta ställning till om barnet ska vittna. Rättegångsbalken ger inga klara svar när ett vittne är ett barn under 15 år vilket medför att både rättsliga och praktiska frågor kan uppkomma. Att det uppstår problem när ett vittne är under 15 år och närstående till den misstänkte påtalades i den delredovisning till regeringen som skedde den 1 oktober 2009 genom rapporten - Delredovisning av regeringsuppdrag avseende gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för barnahus. Inom ramen för uppdraget redovisades behov av författningsändringar för att göra det möjligt att mot vårdnadshavarens vilja förhöra barn som blivit vittne till våld inom familjen. 1.1 Syfte Denna rättspromemoria är framtagen för att vara en vägledning för åklagare vad gäller några av de rättsliga och praktiska frågor som kan uppkomma i ärenden där barn är vittnen i brottmål. Syftet med promemorian är att ge rekommendationer om hur frågorna ska hanteras och därigenom åstadkomma större enhetlighet i handläggningen av ärenden där barn under 15 år är vittnen i brottmål oavsett om det är fråga om t.ex. barnärenden, relationsärenden, ungdomsärenden eller ärenden avseende grova brott. Andra frågor som uppstår när ett barn ska höras, t.ex. frågor kring förhörsmetodik och dokumentation av förhöret, behandlas i handboken Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn och tas inte upp närmare i denna rättspromemoria. 3

4 2 Rättslig reglering 2.1 Utgångspunkt Den centrala rättsliga frågan är hur rättegångsbalkens regler, vilka medger att förhör hålls med var och en, förhåller sig till föräldrabalkens regler. Innebär vårdnadshavarens rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter att ett barns vårdnadshavare kan motsätta sig att barnet hörs under förundersökningen? En konsekvens av att ett barn, som kan antas lämna uppgifter av betydelse för utredningen, inte hörs under förundersökningen kan vara att förundersökningen försvåras och att beslutsunderlaget blir bristfälligt. Det kan i sin tur ytterst innebära att rättsförluster kan uppstå. En annan konsekvens är också att ett barn som själv vill vittna inte får möjlighet att göra detta om vårdnadshavare säger nej. 2.2 De processrättsliga reglerna Förundersökningen Reglerna om förhör under förundersökningen är som nämnts generellt hållna och gör inte någon egentlig skillnad mellan barn och vuxna. En förundersökning syftar bl.a. till att klarlägga vem som har uppgifter att lämna om omständigheter som är av betydelse för utredningen. Under en förundersökning får enligt 23 kap. 6 RB förhör hållas med var och en som kan antas lämna uppgifter av betydelse för utredningen. Om någon befinner sig på eller vid en brottsplats i direkt anslutning till att ett brott har begåtts kan polisen under vissa förutsättningar medta denne till förhör. Det är då fråga om polisiära beslut och de kommer inte att tas upp närmare i denna rättspromemoria. Den vanligaste situationen är att den som ska höras i en förundersökning kallas till förhör. Om förhörspersonen utan giltig orsak underlåter att inställa sig efter kallelse får denne under vissa förutsättningar hämtas till förhör. En grundläggande förutsättning är att det finns anledning att tro att förhörspersonen har upplysningar av betydelse för utredningen av brottet. Under vissa förutsättningar får förhörspersonen hämtas utan föregående kallelse. Det krävs då, utöver den ovan nämnda grundläggande förutsättningen, att utredningen avser ett brott med fängelse i straffskalan och att det finns skäl att befara att förhörspersonen inte skulle komma att hörsamma kallelsen eller att det föreligger kollusionsfara. Om förhörspersonen är ett vittne krävs det enligt 23 kap. 7 4 st. RB utöver de ovan angivna förutsättningarna att det föreligger skäl av särskild vikt för åtgärden. Som exempel anges i 6 FUK att förhöret inte eller endast med svårighet kan hållas på den plats där den hörde befinner sig eller att ett vittne behöver inställa sig på en 4

5 viss plats för konfrontation eller på en brottsplats för prövning av vittnets iakttagelseförmåga eller till rekonstruktionsförsök eller att särskild skyndsamhet är nödvändig med hänsyn till brottets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt. Vid all tvångsmedelsanvändning gäller principerna om behovs och proportionalitet. Behovsprincipen innebär att ett tvångsmedel får användas bara när det finns ett påtagligt behov av tvångsmedlet och när det avsedda resultatet inte kan uppnås med andra mindre ingripande medel. Proportionalitetsprincipen innebär att arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten av tvångsmedlet ska stå i rimlig proportion till det önskade målet. Det synsätt som gäller vid användning av tvångsmedel ska också tillämpas vid användning av tvångsåtgärden hämtning. Behovs- och proportionalitetsprinciperna gör sig gällande både vid beslutsfattandet och vid verkställigheten av beslutet om hämtning. Enligt 23 kap st. RB bör vårdnadshavaren vara närvarande vid förhör med den som är under 15 år, om det kan ske utan men för utredningen. Om det är olämpligt att vårdnadshavaren sitter med vid förhöret, t.ex. för att denne själv ska höras i utredningen, kan denne vänta i anslutning till förhörslokalen. För att förhör ska kunna hållas med ett barn under 15 år krävs i praktiken oftast att vårdnadshavaren medverkar till att förhöret kommer till stånd och att barnet kallas till förhöret genom vårdnadshavaren. Att kalla barnet genom vårdnadshavaren gör att barnets rätt till sin vårdnadshavares stöd säkerställs och att frågan om vad som är förenligt med barnets bästa i den aktuella situationen uppmärksammas. Om kallelse genom vårdnadshavaren inte hörsammas eller av utredningsskäl bör undvikas uppkommer frågan om det finns förutsättningar att hämta barnet till förhör. Enligt 23 kap. 7 4 st. RB och 6 2 st. förundersökningskungörelsen (1947:948) får ett vittne som nämnts hämtas till förhör endast om det föreligger skäl av särskild vikt för åtgärden. Reglerna om hämtning till förhör får tillämpas även på den som är under 15 år. Utrymmet för detta måste i praktiken anses vara mycket begränsat. Justitieombudsmannen, JO, har något berört frågan under vilka förutsättningar ett barn, som är målsägande eller vittne, kan hämtas till förhör, se bl.a. JO 1995/96 s. 89 (De rättsliga förutsättningarna för inställelse av ett barn för förhör och läkarundersökning under en brottsutredning utan vårdnadshavarens samtycke), JO 1996/97 s. 86 (En 15-årig elev har av uniformerad polispersonal hämtats i skolan för förhör i en brottsutredning) och JO 2001/02 s. 51 (En polismyndighets handläggning av en mordutredning med barn inblandade, det s.k. Kevinärendet). När barnet självt har uppnått en tillräcklig ålder och mognad uppstår normalt inte några rättsliga problem av berört slag eftersom barnet då själv kan ta till vara sin rätt. I rättegångsbalken dras en tydlig gräns vid 15 år. Ett barn som har uppnått denna ålder är nämligen skyldigt att vittna under straffansvar. Även förarbetena till lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ger uttryck för att ett barn som uppnått en ålder av 15 år, eller är i åldern däromkring, själv kan ta till vara sin rätt och således själv bestämma om ev. medverkan i förhör (se prop. 1998/99:133 s 28). En kallelse till förhör av ett barn som är målsägande behöver då inte heller ske genom vårdnadshavaren (se prop. 1998/99:133 s 17). 5

6 Rättegången Om ett barn har hörts under förundersökningen står det åklagaren fritt att åberopa barnet som vittne i den kommande rättegången. Om den åberopade bevisningen ska tillåtas avgörs dock av rätten. Reglerna i 36 kap. RB medger att var och en som inte är part i målet hörs som vittne under rättegången. Är vittnet ett barn under 15 år ska rätten enligt 36 kap. 4 RB pröva om barnet med hänsyn till omständigheterna ska få höras som vittne i rätten. Rätten har vid sin prövning att ta hänsyn bl.a. till betydelsen av den omständighet som barnet ska vittna om och till det antagliga värdet av vittnesmålet. Rätten har även att ta hänsyn till om förhöret skulle inverka skadligt på eller i övrigt medföra olägenhet för barnet. I detta avseende är vårdnadshavarens uppfattning i frågan av vikt. Om ett barn har hörts under förundersökningen och förhöret har spelats in med hjälp av ljud- och bildupptagning kan rätten med stöd av 35 kap st. 2 p RB besluta att det inspelade barnförhöret får spelas upp i rätten. För att värdet av detta bevis inte ska minska utöver vad som följer av att barnet inte hörs personligen i rätten är det nödvändigt att under förundersökningen ge försvaret tillfälle att ta del av förhöret och i något skede av förundersökningen få sina frågor ställda till barnet. Att spela upp barnförhöret i rätten kommer då inte i konflikt med den misstänktes rätt till en rättvis och offentlig rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen. Europadomstolen har i ett antal avgöranden konstaterat att frågan om den ev. tillåtligheten av viss bevisning i första hand regleras av nationell lag och domstolen har därför begränsat sin prövning till frågan om processen som helhet, inkl. sättet för bevisupptagningen, har uppfyllt de krav som kan ställas på en rättvis rättegång. Domstolen har därvid uttalat att all bevisning i princip måste framläggas i den tilltalades närvaro vid en offentlig förhandling inför rätten. Detta betyder dock inte enligt domstolen att vittnesutsagor för att kunna användas som bevisning alltid måste avges vid en sådan förhandling. Under förutsättning att den misstänktes rättigheter har respekterats är det förenligt med punkterna 1 och 3 d i artikel 6 att som bevisning använda sådana utsagor som gjorts under förfarandet före rättegången. Den misstänktes rättigheter kräver som regel enligt domstolen att den misstänkte ska få ett tillräckligt och passande tillfälle att motsäga och utfråga vittnet, antingen vid den tidpunkt vittnet hörs eller i ett senare skede av förfarandet. Den metod som beskrivs i handboken Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn (avsnitt 5.9.2) uppfyller de krav som ställs av Europadomstolen i detta avseende. Vissa närstående till den som är part i målet har enligt 36 kap. 3 RB rätt att avstå från att vittna. Det gäller för barn i förhållande till exempelvis sina föräldrar, faroch morföräldrar, syskon och sina ingifta svågrar och svägerskor. Vittnet ska i dessa fall enligt 36 kap. 10 RB erinras om att han eller hon inte behöver vittna. Det är vittnet som avgör om han eller hon vill vittna. Rätten att avstå från att vittna gäller endast där närstående är part. En målsägande som inte för talan i målet är inte att betrakta som part varför en närstående till en sådan målsägande inte omfattas av regeln i 36 kap 3 RB. Om vittnet utnyttjar sin rätt att inte vittna får inte förhör från förundersökningen föredras eller på annat sätt återges (t.ex. genom uppspelning av ljud- och/eller bildupptagning av förhöret). Den som således inte behöver vittna inför rätten bör 6

7 enligt JO redan i samband med förhör under förundersökningen informeras om sin rätt att avstå från att vittna (JO 1969 s. 30 Fråga om bevisbedömningen i fall av sådan vittnesvägran och JO 1971 s. 94 Förhör under förundersökning med den som är nära anhörig till den misstänkte). Den som fyllt 15 år avgör själv om han eller hon ska vittna. Om vittnet är under 15 år lämnar rättegångsbalken ingen ledning om vem som disponerar över frågan. Frågan om vem som för ett barns räkning har bestämmanderätten enligt 36 kap. 3 RB har under de senaste åren varit uppe till prövning i tre ärenden i Svea hovrätt, som kommit till vår kännedom. I två avgöranden har domstolen gjort bedömningen att vårdnadshavarna, även den vårdnadshavare som själv är misstänkt i målet, disponerar över frågan om barnet ska avstå från att vittna (Svea hovrätts beslut från den 10 februari 2010 i mål nr B och Svea hovrätts beslut från den 21 februari 2013 i mål nr B ). I det tredje och senaste avgörandet (Svea hovrätts beslut den 11 december 2013 i mål nr B ) har domstolen kommit till motsatt slut. Samma hovrätt har således kommit till olika beslut varför dessa avgöranden inte kan ses som vägledande. 2.3 De familjerättsliga reglerna och artikel 12 i barnkonventionen De grundläggande bestämmelserna om ställföreträdarskap för barn finns i föräldrabalken. Barn står enligt huvudregeln i 6 kap. 2 1 st. FB under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska bl.a. se till att barnets behov av omvårdnad och trygghet samt skydd mot kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling tillgodoses. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska dock enligt 6 kap. 11 FB i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. I motsvarande mån får barnet i växande omfattning självt handla i vissa frågor som rör dess personliga angelägenheter. Det är inte möjligt att närmare ange hur gammalt ett barn bör vara för att kunna handla självständigt. En bedömning av barnets mognad får göras i varje enskilt fall. Om barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare utövar de enligt 6 kap. 13 FB sina skyldigheter och rättigheter gentemot barnet tillsammans. Är en av vårdnadshavarna förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan skjutas upp, bestämmer den andre ensam. En vårdnadshavare får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Barnkonventionen artikel 12 tillerkänner barn rätten att fritt få uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör det och föreskriver att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ska ges möjlighet att direkt eller genom företrädare eller annat organ höras i domstols- och administrativa förfaranden som berör det. Enligt 6 kap. 19 FB kan rätten i mål angående vårdnad, boende och umgänge höra barnet inför rätten om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet 7

8 inte kan ta skada av att höras. En förutsättning för att barnet hörs torde enligt kommentaren till bestämmelsen vara att barnet samtycker till att höras och att barnets ålder och mognad medger det. Ett barn under 12 år är endast undantagsvis så moget att det bör medverka i rättegången. Även föräldrarnas och/eller vårdnadshavarnas uppfattning i frågan har betydelse, om än inte avgörande betydelse, för rättens bedömning av frågan om barnet ska höras eller inte. Möjligheten att höra ett barn i rätten i vårdnadsmål är dock avsedd att tillämpas med stor återhållsamhet även om det står klart att ett förhör inte är ägnat att bli direkt skadligt för barnet. Lagstiftaren har således intagit en mycket restriktiv hållning i frågan om förhör med barn där barnet riskerar att hamna i lojalitetskonflikter eller bli utsatt för påtryckningar. Barnets uppfattning och åsikter ska inhämtas på annat sätt. Vidare ska barnet inte behöva hamna i lojalitetskonflikter genom att behöva välja mellan sina föräldrar eller över huvud taget uttrycka någon åsikt. Vid rättegång mellan barnet och förmyndaren vilket normalt är vårdnadshavaren finns möjlighet att förordna god man för barnet. Även i andra fall när barnet har ett intresse som strider mot förmyndarens ska god man förordnas för barnet. I den situation där barnets ena vårdnadshavare/förmyndare dödat barnets andra förälder blir barnet dödsbodelägare. Här har vårdnadshavaren/förmyndaren ett intresse som strider mot barnets vilket gör det möjligt att förordna god man för barnet. Däremot kan barn som blivit vittne till våld eller sexualbrott inom familjen i andra fall inte sägas ha ett sådant intresse som gör det möjligt att förordna god man. Frågan om barnet blir utsatt för brott och därmed målsägande när det bevittnat våld mot en förälder har i rättsfallet NJA 2005 s 712 besvarats nekande av Högsta domstolen (se också RättsPM 2005:7). 8

9 3 Rekommendationer 3.1 Rekommendationer De följande rekommendationerna avser barn, d.v.s. den som är under 18 år. Vem som har den avgörande bestämmanderätten i frågor som rör förhör med barn som är 15 år eller äldre är klart reglerat i lagstiftningen. Vem som har den avgörande bestämmanderätten i frågorna när barnet är under 15 år är däremot oklart. Det finns inte någon klar och tillfredställande lösning varken i lagstiftningen eller i praxis. I avsaknad av klara bestämmelser är därför rekommendationerna i denna del att se som ett försök att i skärningspunkterna mellan den rättsliga regleringen, vilken främst har ett vuxet perspektiv, FN:s barnkonvention, vissa förarbetsuttalanden och JO-beslut, finna praktiskt användbara lösningar. Ett barn kan, oavsett ålder, kallas till förhör under förundersökningen. Om barnet är under 15 år ställs kallelsen till barnets vårdnadshavare som därigenom också kommer att bli underrättad om att förhöret ska hållas. Vårdnadshavaren eller, om det finns två vårdnadshavare, vårdnadshavarna gemensamt avgör om ett barn under 15 år ska hörsamma en kallelse till förhör. Detta gäller även om vårdnadshavaren är misstänkt. En konsekvens av detta är att en av två vårdnadshavare kan förhindra ett förhör med barnet. Om barnet är 15 år eller äldre ställs kallelsen till barnet som då själv kommer att bestämma om det ska hörsamma kallelsen och därmed medverka under förundersökningen. Vårdnadshavaren eller, om det finns två vårdnadshavare, vårdnadshavarna gemensamt avgör om ett barn under 15 år redan under förundersökningen ska använda sin rätt enligt 36 kap. 3 RB att avstå från att vittna när barnet är närstående till part i målet. Detta gäller även om vårdnadshavaren är misstänkt. En konsekvens av detta är att en vårdnadshavare, genom åberopandet av 36 kap. 3 RB, ensam kan förhindra ett förhör med barnet även om den andre vårdnadshavaren skulle vara positiv till förhöret. Ett barn som är 15 år eller äldre bestämmer självständigt om det ska använda sig av sin rätt enligt 36 kap. 3 RB att avstå från att vittna när barnet är närstående till part i målet. Om barnet till följd av att vårdnadshavaren/förmyndaren dödat barnets andra förälder blivit dödsbodelägare kan god man förordnas för att bevaka barnets intresse i brottmålsutredningen och rättegången mot föräldern. Barnets gode man kan då också besluta i frågan om förhör och rätten enligt 36 kap 3 RB 1. Endast i undantagsfall bör det beslutas om att hämta ett barn under 15 år till förhör enligt 23 kap. 7 4 st. RB när barnets vårdnadshavare, eller en av dem, inte har hörsammat en kallelse till förhör eller när en kallelse av utredningsskäl ska undvikas. Brottets svårhetsgrad och barnets ålder och mognad är omständigheter som då särskilt måste beaktas. Endast vid de allra allvarligaste brotten finns det med hänsyn till behovs- och proportionalitetsprinciperna utrymme för att besluta om att hämta ett barn under 15 år till förhör. Vid bedömningen av brottets svårhetsgrad är utgångspunkten att det krävs ett fullbordat brott med straffminimum 1 Se Prop 1998/99:133 sid 9,17 och JO 1995/96 s. 89; beslut den 18 augusti 1994 om alternativet att förordna god man för att kunna genomföra vissa förundersökningsåtgärder. 9

10 fängelse fyra (4) år eller ett försök till ett sådant brott. Utrymmet för att besluta om hämtning till förhör av ett barn som närmar sig 15-årsgränsen är större än för ett yngre barn. Även vikten av att få till stånd ett förhör med barnet måste beaktas. Åklagaren måste göra en noggrann bedömning av vilka uppgifter barnet kan tänkas kunna lämna under förhöret, bevisvärdet av dem och nödvändigheten av förhöret i ljuset av övrig bevisning. 3.2 Praktiska råd i anledning av rekommendationerna En kallelse till förhör bör, om barnet är under 15 år, alltid ske genom barnets vårdnadshavare. Om barnet är 15 år eller äldre bör kallelsen alltid ske genom barnet. Kallelsen kan ske skriftligen eller muntligen på sedvanligt sätt. Kan det bli aktuellt att besluta om hämtning till förhör om kallelsen inte hörsammas måste kallelsen dokumenteras. Om kallelsen varit muntlig kan dokumentationen exempelvis ske genom tjänsteanteckning. Vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas inställning till om det är förenligt med barnets bästa att ett barn under 15 år medverkar i förhör under förundersökningen bör, oavsett om inställningen är positiv eller negativ, dokumenteras under förundersökningen. Om barnet trots att vårdnadshavarna inte har några invändningar mot förhöret vägrar att låta sig höras måste naturligtvis barnets vägran respekteras. Dokumentationen kan lämpligen ske i en promemoria vilken bör ingå i ett eventuellt förundersökningsprotokoll. Om en vårdnadshavare hörsammar en kallelse och ett barn under 15 år inställer sig för förhör, kan åklagaren i normalfallet utgå ifrån att det är ett uttryck för båda vårdnadshavares inställning i frågan. Endast om omständigheterna i det enskilda fallet talar i annan riktning, t.ex. att en av vårdnadshavarna själv är misstänkt eller närstående till en misstänkt, behöver åklagaren aktivt undersöka hur den andre vårdnadshavaren ställer sig till att barnet hörs. När barnet är närstående till part, och således omfattas av regleringen i 36 kap. 3 RB, bör på motsvarande sätt vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas inställning till att ett barn under 15 år vittnar mot en närstående dokumenteras under förundersökningen. Åklagaren måste dock vara uppmärksam på att vårdnadshavaren/vårdnadshavarna kan ändra inställning i frågan ända fram till dess att vittnesförhöret är genomfört eller har spelats upp i rätten. Om vårdnadshavarna tillåter förhöret måste på motsvarande sätt även barnets egen inställning till att vittna mot en närstående inhämtas och dokumenteras. Det gäller oavsett barnets ålder och oavsett om barnet har kallats eller hämtats till förhöret. Inhämtandet av barnets inställning bör ske genom att barnet i inledningen av förhöret på ett åldersadekvat sätt informeras om sin rätt att inte vittna enligt 36 kap. 3 RB och därefter tillfrågas om han eller hon vill vittna eller vill avstå. Frågan till barnet ska ställas på ett sådant sätt att det tydligt framgår att barnet har en valmöjlighet. Barnets svar i den delen ska respekteras. Även när ett barn är omhändertaget av socialtjänsten enligt bestämmelserna i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, har föräldrarna ofta kvar vårdnaden om barnet. Det innebär således att vårdnadshavarna inte med automatik förlorar eller betas rätten att bestämma om ett barn under 15 år ska 10

11 medverka i förhör under förundersökningen och/eller ska utnyttja rätten att inte vittna enligt 36 kap. 3 RB när barnet omhändertas enligt LVU. Oavsett om ett barn under 15 år har kallats eller hämtats till förhöret bör vårdnadshavaren/vårdnadshavarna enligt 23 kap st. RB vara närvarande vid förhöret med barnet om det kan ske utan men för utredningen. Kan vårdnadshavaren/vårdnadshavarna inte utan men för utredningen närvara vid förhöret är det möjligt att låta dem vänta utanför förhörsrummet medan förhöret pågår. Om vårdnadshavaren/vårdnadshavarna av något annat skäl inte kan närvara vid förhöret bör de ändå så snart som möjligt informeras om var och när förhöret kommer att hållas och om i fall att ett hämtningsbeslut har verkställts. Att så skett bör dokumenteras under förundersökningen. Ett hämtningsbeslut ska dokumenteras på sedvanligt sätt. Om ett hämtningsbeslut meddelas avseende ett barn måste hämtningen, oavsett barnets ålder, ske på ett diskret sätt och med all den hänsyn som förhållandena påkallar, något det ankommer på åklagaren att klargöra för den/de som ska utföra hämtningen. Endast i undantagsfall får hämtning utföras av uniformerad polis eller på ett ställe där det kan väcka uppmärksamhet. Ett barn under 15 år bör dessutom, på samma sätt som då barnet är målsägande, åtföljas av någon person som barnet känner eller har förtroende för. Det är av särskild vikt att hämtning inte sker i skolan annat än när mycket speciella skäl föreligger. 11

Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande

Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande Beslutade den 29 november 2017 Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande Sammanfattning Åklagare ska, när denne är förundersökningsledare, inför ett förhör

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

En modernare rättegång några utvecklingsområden

En modernare rättegång några utvecklingsområden PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98) Justitieombudsmannen Cecilia Renfors YTTRANDE Datum 2018-03-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 148-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS

Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS Sida 1 (9) PROTOKOLL vid tillståndsprövning och föredragning DAG FÖR BESLUT 2017-10-05 Stockholm Aktbilaga 12 Mål nr Ö 4476-17 JUSTITIERÅD Gudmund Toijer, Svante O. Johansson, Sten Andersson (referent),

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar

Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar Justitieutskottets betänkande Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar som syftar till att öka rättssäkerheten

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2019 Ö 5456-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisande av överklagande ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2013 Ö 4071-13 KLAGANDE HU Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IA MOTPART SS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Barn som hindras att vittna om våld i nära relation

Barn som hindras att vittna om våld i nära relation Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Barn som hindras att vittna om våld i nära relation Författare: Malin Nilsåker Handledare: Universitetslektor Lena Holmqvist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2003 Ö 1839-02 KLAGANDE Göteborgs-Posten Nya AB, 556000-6966, 405 02 GÖTEBORG Ombud: advokaten G. K. MOTPART Riksåklagaren SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2017:176 Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17

Läs mer

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister RÄDDA BARNEN Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister Författare: docent Anna Kaldal Den officiella hållningen i svensk lagstiftning och samhällsdebatt är att barn ska vara delaktiga och ha inflytande

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

EN./. riksåklagaren ang. våldtäkt mot barn m.m.

EN./. riksåklagaren ang. våldtäkt mot barn m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-10-24 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-10-13 B 4815-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM EN./. riksåklagaren ang. våldtäkt mot barn m.m.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Barns rätt att höras om våld i nära relationer

Barns rätt att höras om våld i nära relationer Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i barnrätt 30 högskolepoäng Barns rätt att höras om våld i nära relationer Vem bestämmer över barnets möjlighet att höras? Författare: Sofia Jonsson

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2018 Ö 5446-17 PARTER Klagande NB Ombud: MB Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättningsyrkande ÖVERKLAGAT

Läs mer

LVU-processen. Praktisk processföring

LVU-processen. Praktisk processföring LVU-processen Praktisk processföring Hållpunkter för föreläsningen Lite om socialnämndens ansvar för utsatta barn och ungdomar och handläggningen av barnavårdsärenden När barnavårdsärenden blir LVU-mål

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) YTTRANDE 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (dnr Ju2017/01226/L2) Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2006 B 4823-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART IJ SAKEN Bilbältesförseelse ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-14 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträde, m.m.

Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträde, m.m. Justitieutskottets betänkande Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträde, m.m. Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2001/02:111 Kallelser av barn och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 1555-12 KLAGANDE X Målsägandebiträde: Advokat UK Ombud: Jur.kand. AW MOTPARTER 1. JB Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Stockholm den 5 juni 2013

Stockholm den 5 juni 2013 R-2013/0490 Stockholm den 5 juni 2013 Till Justitiedepartementet Ju2013/2009/Å Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 mars 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Justitieutskottets betänkande. 1999/2000:JuU2. Särskild företrädare för barn. Sammanfattning. Propositionen. Motionerna.

Justitieutskottets betänkande. 1999/2000:JuU2. Särskild företrädare för barn. Sammanfattning. Propositionen. Motionerna. Justitieutskottets betänkande Särskild företrädare för barn 1999/2000 JuU2 Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet ett regeringsförslag om en ny lag om särskild företrädare för barn samt en ändring

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2

Sammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppdraget Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

BESLUT. Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Stf justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2018-11-23 Dnr 3153-2016 Sid 1 (6) Fråga om en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning borde ha informerat en vårdnadshavare om och inhämtat hans samtycke

Läs mer

Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning

Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-06-18 Dnr 82-2013 Överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning 1 SAMMANFATTNING Syftet med Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens granskning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 januari 2018 Ö 2024-17 PARTER Klagande LL Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Nationella riktlinjer för överförmyndare kontroll av en persons lämplighet som ställföreträdare

Nationella riktlinjer för överförmyndare kontroll av en persons lämplighet som ställföreträdare Dalarna, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västernorrland, Västra Götaland och Östergötland. Nationella riktlinjer för överförmyndare kontroll av en persons lämplighet som ställföreträdare Beslutsdatum 2019-04-25

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

Meddelandeblad. Modernare adoptionsregler. Nytt kapitel 4 i föräldrabalken. Adoption av ett barn. Barnets bästa. Nr 4/2018 September 2018

Meddelandeblad. Modernare adoptionsregler. Nytt kapitel 4 i föräldrabalken. Adoption av ett barn. Barnets bästa. Nr 4/2018 September 2018 Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, handläggare och socialchefer inom socialtjänsten Nr 4/2018 September 2018 Modernare adoptionsregler Den 1 september 2018 trädde nya och modernare adoptionsregler

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N HANDLÄGGARE: AGNETA LUNDBERG LINDROTH OCH YLVA HEDÉN SID 1 (6) 2012-04-05 pm LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds

Läs mer

Unga misstänktas rätt till försvarare Ändring av RåR 2006:3

Unga misstänktas rätt till försvarare Ändring av RåR 2006:3 Beslutade den 18 mars 2016 Unga misstänktas rätt till försvarare Ändring av RåR 2006:3 Kapitel 4 i Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden (RåR 2006:3) ska ha följande lydelse. 4 Unga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen; SFS 2002:329 Utkom från trycket den 4 juni 2002 utfärdad den 8 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer