MySQL Relationsdatabassystemet med fri källkod

Transkript

1 Relationsdatabassystemet med fri källkod

2 Introduktion Inledning Denna handledning är en sammanfattning av delar ur boken lär dig på 3 veckor plus egna exempel, dessutom har jag klippt in viktiga delar ur dokumentet mysqlmanual.pdf. Denna manual finns att hämta på webbsidan och är den mest kompletta text att söka svar i. Databaser En databas är ett antal strukturerade filer i en dator (oftast en server) som är organiserade på ett effektivt sett. En databas är strukturerad på ett hierarkiskt sett, uppifrån och ner. Strukturen hos alla databaser är i grunden lika, först finns ett antal tabeller som i sin tur består av en serie kolumner. Dessa kolumner delas sedan in i olika fält. Informationen som ska lagras i dessa fält måste definieras som datatyp t.ex. som tal (int, float o.s.v.) eller som text (char, text o.s.v.). När en ny post med information läggs till en databas måste de vara av den definierade datatypen och en ny rad har skapas i databasen. Dessa poster av information kan hanteras på olika sätt och anropas vid behov. Tillvägagångssättet att kommunicera med en databas kan varieras på en mängd olika sett och med en mängd olika programmeringsspråk. I denna handledning kommer jag att fokusera på hur man kommunicerar med en databas via ett webbgränssnitt. Databas Tabell Kolumn Fält Ett affärssystem är ett program som används av ett företag, myndighet eller organisation där många stora system sammarbetar mot ett gemensamt mål. Exempel på tillämpningar på denna nivå är SAP, Microsoft SQL server, Oracle 8i och Sybase Adaptive Server. Gemensamma drag för dessa system är att de tillåter flera användare samtidigt samt någon typ av säkerhetsmekanism. uppfyller dessa krav. En relationsdatabas är en databas som består av tabeller och kolumner som är relaterade till varandra. Detta medför att databasen inte blir strikt hierarkiskt då relationerna kan vara horisontella. Dessa relationer baseras på nyckelvärden som ingår i kolumnerna. Ett exempel på relation kan vara att tabellen order har relation med tabellerna kund och produkt, då det krävs en kund som beställer en produkt för att utföra en order. Tanken som används för att ordna en relationsdatabas överensstämmer med hur vi mäniskor sorterar våra tankar. Vi mäniskor har en tendens att bryta ner komplexa strukturer i mindre delar och skapa relationer därimellan. För att sätta upp dessa relationer i ett databassammanhang bör den databasansvarige ha god kunskap om det gälland affärssystemet. Därför bör den databasansvarige ha ett nära sammarbete med nyckelpersoner inom affärssystemet. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 2

3 Principen för klient/server kom med persondatorernas frammarsch. Innan var det vanligt med en central enhet som stod för alla beräkningar och allt tänkande, till denna enhet anslöts dumma terminaler. När datorer istället kopplades samman i ett LAN så blev en hel del processorjobb flyttad till klienten, det är här begreppet klient/server föds. Vilka delar som ska ligga i servern eller hos klienten kan idag variera efter behov. Det är dock viktigt att ha klart för sig själv hur man vill ha det och varför. Här ska säkerhetsaspekter och målgruppens utrustning vägas in. är ett relationsdatabassystem för affärstillämpningar, för flertrådig körning och med öppen källkod. Det är en enkel men korrekt förklaring av detta system. Viktigt att poängtera är att är mer än bara en databas, det är ett helt databassystem RDBMS. Det innebär att det finns stöd för att bygga ett fungerande databassystem med bland annat olika kommandon för att hantera datan i databasen. implementerar en variant av SQL, det strukturerade frågespråket för att kunna kommunicera med databasen. har stöd för en mängd olika programmeringsgränssnitt, bl.a. API för Perl, TCL, Python, C/C++, Java och ODBC. Tack vare detta kan användningsområdet variera från telefonsystem till webb-baserade tillämpningar. Vi ska fokusera på det sistnämnda. Open Source -rörelsen har fått ett rejält uppsving tack vare Open Source operativsystemet Linux frammarch. Att en gratis produkt kan vara riktigt bra låter lite konstigt, men med hjälp av en mängd duktiga utvecklare som har arbetat gratis är detta möjligt. Dessutom kan programmerare världen över fortsätta att utveckla en Open Source produkt, utan att behöva ta hänsyn företagsregler och vinstintressen, för att produkten ska bli så perfekt som möjligt. Dessa faktorer har medfört att -användarna har ökat lavinartat. En annan viktig egenskap till populariteten är att systemet fungerar på olika plattformar, vilket bl.a. innebär att databasen fungera trots att företaget byter ut sitt system. Open Source Öppen källkod SQL Structured Query Language RDBMS Relational Database Management Systems Flertrådig Server är en utav funktionerna som finns i. Flertrådig Server innebär att en process startas för varje klient som vill komma åt servern. Det innebär att flera processer kan köras parallellt och servern blir väldigt snabb. En normal installation kan hantera 100 samtidiga användare, antalet kan dock ökas vesäntligt vid behov, begränsningarna ligger i operativsystemet och inte hos. En annan funktion är det inbyggda hjälpstödet. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 3

4 Installation och rättigheter Licensering Att komma igång med kan vara ganska komplicerat. Först så krävs en dator som kan användas som databasserver, den ska ha inbyggt stöd för att kunna köra. Eftersom är plattformsoberoende går det att använda en UNIX-, Linux-, Windows- eller Macintosh- dator med den rätta programvaran. utvecklades under licensen GPL (General Public License) som gör fri för de flesta tillämpningar. Du behöver bara en lisens om du integrerar som en del av en kommersiell produkt. Kostnaden för en licens är för närvarande 200 dollar. Andra kommersiella databassystem från Microsoft och Enterprise kan kosta upp mot dollar, beroende på hur många licenser som behövs. Om du inte tänker tjäna pengar på din produkt så får du använda gratis! Läs mer om detta nedan och på Licensing Policy The formal terms of the GPL license can be found at Appendix L [GPL license], page 657. Basically, our licensing policy and intepretation of the GPL is as follows: Note that older versions of are still using a more strict license ( support/arrangements/mypl.html). See the documentation for that version for more information. If you need a commercial license, because the GPL license doesn t suit your application, you can buy one at For normal internal use, costs nothing. You do not have to pay us if you do not want to. A license is required if: - You link a part of the of that has a GPL Copyright to a program that is not free software (embedded usage of the server). In this case your application would also become GPL through the clause in the GPL license that acts as a virus. By licensing from us under a commercial license you will avoid this problem. - You have a commercial application that ONLY works with and ships the application with the server. This is because we view this as linking even if it is done over the network. - You have a distribution of and you don t provide the source code for your copy of the server, as dened in the GPL license. A license is NOT required if: - You do not need a license to include the client code in commercial programs. The client part of licensed with the LGPL GNU Library General Public License. The mysql command-line client includes code from the readline library that is under the GPL. - If your use of does not require a license, but you like and want to encourage further development, you are certainly welcome to purchase a license or support anyway. Version: Printed: 15 February 2001 Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 4

5 Ladda ner från webbsidan och välj download. Där finns de senaste versionerna av för nedladdning. När detta skrivs finns följande versioner att välja på. Max Beta Release Stable Release Max 4 -- Alpha Release 4 -- Aplha Release Det sker hela tiden förbättringar i och med nya versioner som släpps bland annat är vissa buggar från tidigare versioner åtgärdade. Stable realese innebär att versionen är testad av TcX och de rekomenderar att man använder dessa. Betaversionerna är de senaste versionerna men har inte testats ordentligt, men det är många användare som testar dessa och de är vanligtvis väldigt stabila. Installation När filen laddats ned från nätet är det dax att packa upp den och installera databasen på din dator. Det är lämpligast att packa upp filen i katalogen usr/local, desutom bör man vara inloggad som root. Root är namnet på den användaren som har flest befogenheter i den aktuella datorn. Processen mysqld måste hela tiden köras för att databasen ska fungera. Det smartaste och säkraste sättet är att skapa en ny användare som äger denna process, i mitt fall är denna användare (user) döpt till mysql. Nedan visas kommandot för att installera och sätta mysql som ägare av mysqld-processen: [localhost:/usr/local] root% mysql_install_db chown -R mysql /usr/local/var/ safe_mysqld --user=mysql & En god idé är att använda ett speciellt script som startar denna process varje gång servern startas. Jag har valt ett script som heter mysql-startupitem.pkg och placeras i katalogen /Library/StartupItems. I annat fall får du starta denna processen genom att skriva kommandot safe_mysqld &. Filinnehållet som packas upp i den aktuella katalogen usr/local läggs i speciella kataloger som skapas. Dessutom följer lite manualer och andra hjälpande textfiler med. En viktig underkatalog är bin, den innehåller alla de verktyg som finns till. Mysqladmin och mysqlimport är några av dessa verktyg och kommer att beskrivas längre fram. Terminalfönstret ser ut på följande sätt när du är inloggad som root och befinner dig i katalogen usr/local och använder kommandot ls: [localhost:/usr/local] root% ls bin info libexec share var include lib mysql-test sql-bench Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 5

6 Databasen mysql i Lägg till användare och ändra lösenordet för de användare som ska ha tillträde till databasen. Från början är inget lösenord satt och vem som helst kan logga in som root och skapa, radera och ändra i databasen. Det första steget är därför att sätta ett lösenord för root. Detta görs enligt mysql_manual på detta vis: shell> mysql -u root mysql mysql> UPDATE user SET Password=PASSWORD( new_password ) WHERE user= root ; mysql> FLUSH PRIVILEGES; Databasen är en inbyggd databas som följer med från början. I denna databas lagras de användare som ska ha tillgång till databasen. Dessa användare tilldelas sedan vissa rättigheter (privileges). Den första användaren som jag lägger in är Scott, administratör för databasen register_db. Han ska bara ha tillgång till en databas, i denna databas ska han ha fulla rättigheter eftersom han ansvarar för denna. För att bibehålla hög säkerhet bör man tilldela så få rättigheter som möjligt och sedan öka efter behov. Koden för att lägga till Scott : mysql> insert into user (host, user, password) values( %.kth.se, Scott, password( dinosaur )); Query OK, 1 row affected (0.01 sec) Eftersom databasen mysql är just en databas används vanliga databaskomandon för att använda den. Hur kommandot insert och create fungerar beskrivs närmare lite längre fram. Just nu ska vi fokusera på själva användaren och hans rättigheter. Användarnamnet blir Scott och han kan fjärransluta sig till databasen med lösenordet dinosaur så länge han befinner sig inom domänet kth.se. Scott har än så länge inga rättigheter alls. Det betyder att han bara kan ansluta till databasen, men så fort han skriver ett kommando kommer han mötas av permission denied for scott@kth.se. Det är så :s verifieringssystem fungerar. Vid inloggning kontrolleras om användaren finns i datbasen, desutom kontrolleras lösenordet. När sedan användaren försöker använda ett kommando kontrolleras detta kommando mot de rättigheter han eller hon har. Om användaren inte har några rättigheter i tabellen user kontrolleras tabellen db. Det är här som Scott ska ha sina rättigheter. Användaren Databasen User Användaren ställer en fråga till databasen. Behörighet och globala privilegier kontrolleras i tabellen User. Columns_priv Table_priv Db Finns inga Globala privilegier kontrolleras tabellen Db Om inte privilegier finns i Columns_priv returneras ett fel. Finns inga databas privilegier kontrolleras tabellen Table_priv Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 6

7 Tabellen db i mysql. Nedan visas koden för att skapa databasen registerdb och sedan ge Scott fullständiga rättigheter. Detta görs i tabellen db i databasen mysql. Sedan visas samtliga tabeller och kolumner som databasen mysql innehåller: mysql> create database registerdb; mysql> insert into db (host, user, db, select_priv, insert_priv, update_priv, delete_priv, create_priv, drop_priv, grant_priv, references_priv, index_priv, alter_priv) values ( %.kth.se, Scott, registerdb, Y, Y, Y, Y, Y, Y, N, Y, Y, Y ); The names used in this manual to refer to the privileges provided by are shown below, along with the table column name associated with each privilege in the grant tables and the context in which the privilege applies: Privilege Column Context select Select_priv tables insert Insert_priv tables update Update_priv tables delete Delete_priv tables index Index_priv tables alter Alter_priv tables create Create_priv databases, tables, or indexes drop Drop_priv databases or tables grant Grant_priv databases or tables references References_priv databases or tables reload Reload_priv server administration shutdown Shutdown_priv server administration process Process_priv server administration le File_priv le access on server The select, insert, update, and delete privileges allow you to perform operations on rows in existing tables in a database. The server uses the user, db, and host tables in the mysql database at both stages of access control. The elds in these grant tables are shown below: Table name user db host Scope elds Host Host Host User Db Db Password User Privilege elds Select_priv Select_priv Select_priv Insert_priv Insert_priv Insert_priv Update_priv Update_priv Update_priv Delete_priv Delete_priv Delete_priv Index_priv Index_priv Index_priv Alter_priv Alter_priv Alter_priv Create_priv Create_priv Create_priv Drop_priv Drop_priv Drop_priv Grant_priv Grant_priv Grant_priv References_priv Reload_priv Shutdown_priv Process_priv File_priv Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 7

8 Resultatet av det vi hitils har gjort visas genom att använda kommandot select. Med argumentet * visas hela listan av användare och dess rättigheter. Av utrymmesskäl har jag kortat av listan som returneras. Först visas att Scott inte har några rättigheter alls i tabellen user medans han har fullt med rättigheter i tabellen db. Användaren root har alltid fullt med rättigheter. Se koden nedan: mysql> select * from user; Host User Password Select_priv Insert_ localhost root 04e4483d12e7845d Y Y %.kth.se Scott 3f6f486f0771ec5d N N mysql> select * from db; Host Db User Select_priv Insert_priv %.kth.se registerdb Scott Y Y När sedan Scott vill fjärransluta sig via en monitor görs detta enligt följande (-h = host_name, -u = user_name, -p = your_password): shell> mysql -h u scott -p dinosaur Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 8

9 Design Databasarkitekturen Designprocessen definierar de olika stegen som skall göras för att få en väl genomtänkt databas. En bra designad databas är en viktig förutsättning för smidig användning och uppdatering. Dessutom är det viktigt för eventuell framtida utbyggnad. Likt byggandet av ett hus så måste ritningen och sedan grunden vara bra, säker och genomtänkt. På samma sätt är det viktigt att planera och designa en bra grund till databasen. Nu är det du som är både arkitekt och byggmästare! Första steget är att definiera eller skapa den aktuella processen, t.ex. från köp till leverans. Nästa steg är att definiera objekten, t.ex. kunden och varan/tjänsten. Det är dessa objekt som kommer att bli tabeller i databasen och fälten kommer att beskriva objektet. Efter det definieras reglerna för dessa objekt. Det finns etablerade regler som är bestämda regler som t.ex. att ett lösenord bara får skrivas in tre gånger. Eller underförstådda regler som t.ex. att klockan inte går baklänges. Det fjärde steget är rita databasen. Det kan göras med hjälp av papper och penna, i layout -program eller med speciella hjälpprogram. Designprocessen Processen Objekten Reglerna Rita databasen Relationerna Skapa databasen Som femte steg skapas relationerna mellan objekteten. Därefter definieras vilka datatyper som skall ingå i de olika fälten. Efter nogrant övervägande är det äntligen dags att skapa databasen. Relationer Relationstyperna är ingen lätt uppgift, först måste man ta reda på om det finns en relation och sedan vilken typ. Det finns tre typer av relationer: en-till-en, en-till-många eller många-till-många. En-till-en innebär att ett objekt i en tabell alltid har en relation till ett annat objekt i en annan tabell. Det kan t.ex. vara en unik användare som har unik inloggningsinformation. Som användaren Scott i databasen user har relation till Scott i databasen db. Relationer en-till-en en-till-många många-till-många En-till-många betyder att ett objekt kan kopplas samman med ett eller flera andra objekt. Ett exempel på en sådan relation kan vara att EN kund kan beställa en eller FLERA saker i en webb-butik. Många-till-många relationen är komplicerade och bör undvikas. Det blir mycket redundant (överflödig) data och det är svårt att lägga till nya poster. Genom att införa fler tabeller går det att skapa flera en-till-många relationer istället. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 9

10 Skapa databasen Sista steget är att skapa databasen. Innan du gör det skall du ha full koll på processen, de olika objekten, reglerna och relationerna. Dessutom bör du ha en utförlig skiss över databasen med alla detaljer som datatyper. Själva skapandet ska följa skissen och det är inte bra att improvisera. Då är det är bättre att börja om och gå igenom designprocessen en gång till. Efter att databasen är klar återstår arbete med att tilldela behörigheter och lägga till användare och annat administrativt arbete. Kommandot för att skapa en databas i som t.ex. heter registerdb kan göras på flera sätt, ett sätt ser ut så här: CREATE DATABASE registerdb; Det går även att använda kommandot: bin/mysqladmin -p CREATE registerdb; För att göra den nya databasen aktiv skrivs följande kommando: USE registerdb; Normalisera data Normalisera innebär att de rätta kolumnerna läggs till och att större kolumner styckas upp i mindre bitar. Detta för att få en databas med bättre design och mer överskådlig struktur. Att stycka upp kolumner underlättar dessutom införandet av nya kolumner utan att strukturen förstörs. Det finns ett antal regler för att göra dessa ingrepp, och följs dessa regler kallas det att normalisera. Normalisering gäller framförallt större och mer komplexa databasstrukturer, i vår databas registerdb (som bara innehåller en tabell) är det inte aktuellt med någon normalisering. Olika grader av normalisering används. Det finns i huvudsak tre nivåer av normalisering. Det är First Normal Form (1NF) Second Normal Form (2NF) och Third Normal Form (3NF). Den första regeln säger att alla upprepade kolumner skall tas bort och läggas in i separata tabeller. Den andra regeln säger att delberoenden måste elimineras och läggas i egen tabell. Delberoende (partial dependency) är en term som beskriver data som inte är beroende av en tabellnyckel för att kunna identifieras unikt. Den tredje regeln är att eliminera och separera alla data som inte är en nyckel. Denna kolumn måste vara beroende av nyckeln för sitt värde. Alla värden måste vara unikt identifierbara med nyckeln. Normalisering First Normal Form Second Normal Form Third Normal Form Hur långt ska man normalisera? Normalisering är en subjektiv vetenskap. Det är helt enkelt upp till dig hur långt du vill normalisera, hur mycket som tabellerna ska brytas ner. En grundregel är att, ju större databasen är desto högre grad av normalisering skall tillämpas. Man bör också räkna med i vilken utsträckning som databasen förväntas växa. Om normaliseringen har gjort databasen mer komplex så har man normaliserat ett steg för mycket. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 10

11 Skapa tabeller och kolumner. Efter att ha skapat själva databasen är det tabellerna och sedan kolumnerna som står på tur att skapa. Även här finns det flera olika kommandon för att göra detta. För att skapa en tabell i registerdb som heter register med ett antal kolumner visas nedan, sedan visas resultatet m.h.a. kommandot show: mysql> create table register (id int not null primary key auto_increment, fornamn char(20), efternamn char(20), char(30)); Query OK, 0 rows affected (0.00 sec) mysql> show tables from registerdb; Tables_in_registerdb register row in set (0.00 sec) mysql> show columns from register; Field Type Null Key Default Extra id int(11) PRI NULL auto_increment fornamn char(20) YES NULL efternamn char(20) YES NULL char(30) YES NULL Ändra tabeller och kolumner. Efter att ha skapat tabellerna och kolumnerna, kanske man kommer på att något skall ändras. Det kan vara namnen som skall ändras eller variabeltypen som behöver ändras det kan också vara tabeller och kolumner som skall läggas till eller tas bort. Jag vill t.ex. ändra id typ till int(4) detta görs på följande vis: mysql> ALTER TABLE register CHANGE id id int(4) not null auto_increment; Kommandot för att lägga till en kolumn: mysql> ALTER TABLE register ADD Foton VARCHAR(30); Kommandot för att radera kolumn(foton): mysql> ALTER TABLE register DROP Foton; Index är en strukturerad fil som underlättar dataåtkomst. Index kallas även nyckel (key). I tabellen register är ID Primary Key, det betyder att kolumnerna kommer att sorteras i ID- ordning. Om vi skulle välja att ha ett index i t.ex. efternamn skulle en ny tabell skapas som sorteras efter efternamn. Ett index i rätt kolumn kommer att öka snabbheten i en fråga. Ett index i en databas kan jämföras med flikarna i en pärm. Det går snabbare att hitta i en pärm med bokstavsflikar men det ska inte finnas en flik till varje dokument. Det är inte bra att ha för många index i en databas då det tar onödigt mycket utrymme. En annan negativ effekter är att det går långsammare för frågor som INSERT, UPDATE och DELETE, då all data måste kopieras. Men det primära gällande databaser är att de vanliga SELECT-frågorna går snabbt och de gör det med index. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 11

12 Datatyper i Det finns stöd för en mängd olika datatyper i. De flesta känns igen från programspråk som C++, Java m.m. men det kan dock finnas vissa små skillnader. När man skapar tabeller ska datatypen specifiseras för varje kolumn, om det visar sig att man valt fel typ så går det att ändra i efterhand med kommandot ALTER TABLE. Vid val av datatyp bör man använda minsta möjliga typ som garanterat räcker till. Det finns i huvudsak tre olika varianter av datatyper: Numeriska -typer för lagring av siffror, Tecken -typer för lagring av text och Diverse -typer som innehåller övriga datatyper som inte passade in i de två första kategorierna. Numeriska typer Numeriska typer är avsedda för att enbart lagara talvärden. Det finns heltal, decimala tal och irrationella tal som alla kan anta positiva eller negativa värden. Tilläget Unsigned efter en datatyp innebär att den enbart kan anta positiva värden. En TINYINT kan anta värden mellan -128 till 127 medans UNSIGNED TINYINT innehåller värden mellan 0 och 255. För att definiera heltal används typerna: TINYINT (1 Byte), SMALLINT (2 Byte), MEDIUMINT (3 Byte), INT (4 Byte), BIGINT (8 Byte). För att definiera decimaltal används typerna: FLOAT (4 Byte), DOUBLE (8 Byte), DECIMAL (M + 2 Byte). OBS! Decimaltalen skrivs enligt Amerikansk standard med punkt (1.33) och INTE med kommatecken (1,33). Datatyper Numeriska Tecken/Sträng Diverse Sträng och teckentyper Sträng och teckentyper är avsedda för att definiera tabellkolumner som ska fyllas med teckenföljder och texter. Dessa strängdatatyper kan innehålla texter från ett tecken (1 Byte) upp till texter med en storlek av 4,2 GByte. Skillnaden mellan CHAR och VARCHAR är att VARCHAR:s storlek varierar medans CHAR alltid är en fast storlek. Om ordet Hej lagras i variabel som är definierad som CHAR(10) tar upp 10 Bytes i minnet medans samma ord bara tar upp 4 Bytes (X + 1) i motsvarande VARCHAR(10). Det går snabbare att använda en fast längd men det medför onödigt mycket utrymme. Typnamn Max storlek Minnesutrymme CHAR(X) 255 Bytes X Bytes VARCHAR(X) 255 Bytes X + 1 Byte TINYTEXT 255 Bytes X + 1 Byte TINYBLOB 255 Bytes X + 2 Bytes TEXT Bytes X + 2 Bytes BLOB Bytes X + 2 Bytes MEDIUMTEXT 1,6 MByte X+ 3 Bytes MEDIUMBLOB 1,6 MByte X + 3 Bytes LONGTEXT 4,2 GBytes X + 4 Bytes LONGBLOB 4,2 GBytes X + 4 Bytes Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 12

13 Diverse typer Diverse typer innehåller bland annat typerna ENUM, SET och DATE/TIME. ENUM och SET kan enbart anta de värden som lagrats i den tillhörande listan. T.ex. Color ENUM (ʼREDʼ, ʼGREENʼ, ʼBLUEʼ); I detta exempel kan alltså Kolumnen Color bara anta värdet RED eller GREEN eller BLUE. Typen SET fungerar på liknande sätt, skillnaden ligger i att SET tillåter mer än ett alternativ. DATE/TIME är speciella typer för att ta reda på just datum och tid. Kolumnmodifierare Kolumnmodifierare används för att specifiera en kolumn ytterligare, UNSIGNED är t.ex. en kolumnmodifierare till de olika numeriska typerna. Modifierarnamn Gällande typer Funktion AUTO_INCREMENT Alla INT Uppräkning typ ++ BINARY CHAR, VARCHAR Skiftlägeskänslig text DEFAULT Alla utom BLOB,TEXT Värde när inget anges. NOT NULL Alla Ej tom. NULL Alla Tom. PRIMARY KEY Alla Deklarerar nyckel. UNIQUE Alla All data unik. UNSIGNED Numeriska Positiva tal. ZEROFILL Numeriska Fyller på med nollor. Date/Time Mysql och tid. Det finns ett antal sätt att plocka fram uppgifter om datum och tid genom. Tabellen nedan visar dessa: Datatyp Standardformat Nollvärden DATETIME YYYY-MM-DD HH:MM:SS :00:00 DATE YYYY-MM-DD TIME HH:MM:SS 00:00:00 YEAR YYYY 0000 TIMESTAMP(14) YYYYMMDDHHMMSS TIMESTAMP(12) YYMMDDHHMMSS TIMESTAMP(10) YYMMDDHHMM TIMESTAMP(8) YYYYMMDD TIMESTAMP(6) YYMMDD TIMESTAMP(4) YYMM 0000 TIMESTAMP(2) YY 00 Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 13

14 Ladda databasen Nu när själva strukturen till databasen är skapad blir nästa steg att fylla den med information. Det går att lägga in all data via -monitorn, men det finns snabbare och enklare sätt att lägga in stora mängder data. Det är ju ändå innehållet i databas som är det viktigaste och innehåller många funktioner för att importera data. Metoder för att importera data Det finns många själ till att vilja importera data till en databas, ett kan vara att ett företag byter system men vill spara den inlagda datan, ett annat själ är att det går snabbare än via komandoraden. Det vanligaste sättet att flytta data från en databas till en annan är genom BCP (Bulk Copy Protocol). Många databaser på marknaden stödjer detta protokoll bland annat Microsoft SQL och Sybase Adaptive Server. Ett annat sätt är exportera data till textfiler och sedan importera dessa textfiler till nästa databas. I dessa textfiler bör data vara separerad med speciella tecken vanligen komma (,) situationstecken ( ) eller via TAB. XML är det nyaste sättet att exportera data, genom detta format separeras all data med speciella taggar. Till skillnad mot HTML så kan taggarna i XML definieras själv. Importverktyg i är ganska grova men mycket effektiva. Mysqlimport är ett sådant verktyg och finns i katalogen mysql/bin. Det är ett kommandorad baserat program som tar emot två parametrar plus ett antal komandotillägg. Ett mysqlimport kommando ser ut på följande sätt: bin/mysqlimport Databasnamnet tabellnamnet.txt Detta kommandot kopierar in en text fil i den angivna databasen och in i tabellnamnet som står innan punkten (.txt). Textfilen måste alltså vara döpt till samma namn som den tabell som datan skall kopieras till. Efter detta kommando kan ett antal argument skrivas till. Vi skall ta en titt på följande exempel. bin/mysqlimport -prl -fields-enclosed-by= -fields-terminated-by=, Databasnamnet tabellnamnet.txt Detta kommando ser ganska komplext ut och jag ska försöka bena ut de olika delarna i kommandot som står efter ordet mysqlimport. -p står för password och betyder att det krävs ett lösenord för att utföra kommandot. -r betyder replace och medför att fält med samma unika värde kommer att ersättas. -l betyder lock-tables och innebär att tabellen är låst medans du importerar filen. -fields-enclosed-by= anger vilket tecken som används för att innesluta en datasträng, i det här fallet väljs situationstecknet ( ). -fields-terminated-by=, anger att kommatecknet används för att skilja värdena från varandra. Denna fil är en kommaseparerad fil, medans tabb- separerad fil är standard i. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 14

15 Kommandofiler går också att importera, i detta fall importeras en textfil med samma kommandon som du skulle skrivit direkt i monitor. Dessa komandon måste då vara syntaktiskt korrekta och avslutas med semikolon. De flesta databaser skapar en logg med de olika kommandon som används, denna loggfil kan senare användas för att importera de kommandon du tidigare skrivit till en annan databas. Det kan i vissa fall vara väldigt användbart. LOAD DATA INFILE är ett tredje sätt att importera data i. Denna funktionen liknar verktyget mysqlimport, men sättet att skriva skiljer sig åt. Syntaxen för detta verktyg ser ut så här: mysql> LOAD DATA INFILE /sökväg/filnamn INTO TABLE tabell; Detta kommando kräver att du befinner dig i den aktuella databasen, då enbart tabellnamnet skrivs som mål. Likt mysqlimport finns det antal olika argument att skriva till även detta kommando. Några exempel är: TERMINATED BY, ENCLOSED BY och REPLACE. Betydelsen är de samma som motsvarigheterna i mysqlimport. Så här kan en text-fil laddas till vår databas registerdb : mysql> LOAD DATA INFILE /mysql/data/reg.txt REPLACE INTO TABLE register FIELDS TERMINATED BY, ENCLOSED BY ; reg.txt, Rob, Halford, rob@priest.uk,, Gene, Simmons, gene@kiss.us,, Bruce, Dickenson, bruce@maiden.uk Metoder för att exportera filer Tidigare har du läst om möjligheter att importera filer, men detta är ju bara hälften av dataöverföringen. Den andra halvan är att få ut data ur databasen, exportera filer. En anledning till att exportera filer är till säkerhetskopiering. En annan anledning är du helt enkelt vill dela datan med någon, t.ex. via ett webbgränssnitt. Det finns olika sätt att exportera data och metoderna påminner mycket om att importera data, allt handlar ju bara om vilket perspektiv man har. Mysqldump liknar mycket verktyget mysqlimport, skillnaden ligger i att mysqldump används för att exportera data. Dessutom innehåller verktyget några extra funktioner. Verktyget fungerar ungefär så här: det tar hela databasen och dumpar den i en stor textfil. I denna textfil ingår alla de SQL-kommandon som behövs för att återskapa databasen. Kommandot för att göra detta ser ut så här: bin/mysqldump -p Databasnamnet > Databasnamnet_Dump_Fil.text Istället för att dumpa hela databasen går det bra att bara dumpa en tabell ur databasen. Kommandot ser ut så här: bin/mysqldump -p Databasnamnet Tabellnamnet > Databasnamnet_Dump_Fil.text SELECT INTO OUTFILE är :s motsvarighet till LOAD DATA INFILE, med skillnaden att det används för fil export. De olika export och importverktygen som beskrivits ovan går att kombinera med varandra. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 15

16 Fråga databasen SQL, Structured Query Language Frågespråket SQL utvecklades av IBM i slutet på sjuttiotalet. Syftet med detta språk var att det skulle fungera på relationsdatabaser, samt att det skulle vara ett enkelt språk som påminner om att skriva på engelska. SQL är i dag en standard för att fråga, hämta och lämna information till en databas. Språket är ett kommunikationsspråk och inte ett programmersingspråk och en skillnad är att det inte behöver kompileras. Det som behövs är en öppen kanal till databasen i :s fall är det -monitor som är kommunikationslinjen. Men det går även att öppna en kommunikation via ett webbgränssnitt. T.e.x. inbäddade SQL-kommandon i en PHP-sida. När förbindelse finns är det bara att börja fråga databasen med de operatorer som finns. Att tänka på är att SQL är ett kraftfullt språk som kan göra det mesta med en databas inklusive radera den, så tänk efter noga innan du använder ett kommando. OBS! SQL ger aldrig några varningar! Komponenter i SQL DCL och DML är SQL:s två huvudkomponenter, DCL står för Data Creation Language och DML står för Data Manupulation Language. Som namnen beskriver så innehåller SQL funktioner som behövs för att bygga upp en databas (DCL) samt funktioner för att manipulera data (DML). Tidigare har vi arbetat med själva byggandet och nu är det dax att ta en titt på den andra biten, att hantera den datan. Det finns en hel del reserverade ord som används för datahantering dessa ord har en viss betydelse och går att kombinera på en mängd olika sätt. För att göra detta gäller att man följer en viss syntax. Reserverade ord CREATE ALTER INSERT SELECT FROM ON ORDER BY JOIN CROSS JOIN GROUP BY LEFT JOIN FULL JOIN RIGHT JOIN LIMIT LIKE DROP DELETE UPDATE SET INTO WHERE AND OR AS SQL-komponenter DCL - Data Creation Language DML - Data Manup ulation Language Syntax Syntax, satslära, den del av grammatiken som handlar om hur ord eller böjningsformer av ord fogas samman till ordgrupper (fraser) och satser (och meningar). Källa: Nationalencyklopedin. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 16

17 Grundläggande syntax Databas hantering kan i SQL delas upp i fyra viktiga områden: att visa data, lägga till data, att uppdatera data samt att ta bort data. Dessa områden representeras av de reserverade orden SELECT, INSERT, UPDATE och DELETE. Andra resarverade ord kan sedan läggas till i meningen efter någon utav dessa fyra. Grunden för hur det skall gå till visas i tabellen nedan. Det går sedan att utöka och förfina dessa syntax med fler regler och villkor. Ord Grundsyntax SELECT SELECT kolumnnamn FROM tabellnamn WHERE villkor INSERT INSERT INTO tabellnamn VALUES (värde, värde) UPDATE UPDATE tabellnamn SET Kolumnnamn = värde WHERE x=y DELETE DELETE FROM tabellnamn WHERE vilkor Länkar Att arbeta med länkar (joins) är en viktig del av databashantering. Med hjälp av länkar kan man nämligen utnyttja de relationer som man tidigare har definierat. Länk innebär att en eller flera tabeller som har en relation länkas ihop för att sedan smidigt kunna hämta data byggd på dessa relationer. ANSI-92 anger bland annat metoder för att lägga upp en länk. Det var det amerikanska standardorganiseringsorganet American National Standards Institute som 1992 tog fram ett antal standarder för SQL. Det är enligt denna standard som vi kommer att arbeta, men det finns fortfarande en mängd programmerare som föredrar att använda det gamla sättet. Det gamla skrivsättet är nämligen ett tydligare men mindre effektivt sätt att skriva. Följande är det grundläggande formatet för en JOIN enligt ANSI-92: SELECT kolumnlista FROM tabellnamn JOIN tabellnamn ON länkvilkor WHERE vilkor. Länktyp Innebörd CROSS JOIN Returnerar alla poster från alla tabeller som är angivna i ett JOIN Används nästan aldrig då allt returneras. INNER JOIN Returnerar endast de rader som stämmer med resultatet. Vanligaste länkningen och kan benämnas som bara JOIN LEFT JOIN Returnerar världen från den vänstra tabellen i en länk. Det finns ingen RIGHT JOIN, det är bara att byta plats i argumen tet istället. Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 17

18 Beräkningsfunktioner Beräkningsfunktioner är funktioner som utför en matematisk beräkning i en kolumn och returnerar svaret. Dessa funktioner används vanligen tillsammans med SELECT eller WHERE uttrycket. I finns följande beräkningsfunktioner: Funktion Förklaring COUNT() Returnerar antalet rader i kolumnen som är skiljt från NULL. COUNT(DISTINCT) Returnerar antalet unika icke-null värden. MAX() Returnerar det högsta värdet från en kolumn. MIN() Returnerar det lägsta värdet från en kolumn. AVG() Returnerar medelvärdet från en kolumn. SUM() Returnerar summan av alla värden från en kolumn. STD() Returnerar standardavikelsen från en kolumn. Sortering Metoden för att sortera data i heter ORDER BY. Med denna funktion kan tabeller sorteras efter värdena i en speciell kolumn. Det går även att sortera efter två kolumner t.ex. i första hand efter efternamn och om de är lika så efter förnamn. Du kan även välja om du vill ha i stigande ordning (ASC) eller tvärtom (DESC). Syntaxen för ORDER BY ser ut så här: ORDER BY kolumn1, kolumn2 ASC/DESC Gå vidare! Mysql_manual.pdf är ett bra uppslagsverk som du kan ladda hem gratis från webbsidan I detta dokument går det att söka och finna svar om de mest detaljerade frågorna du har. Ett annat sätt är att ta del av de diskussionsgrupper som finns på Webben. Databasgränssnitt blir ditt nästa fördjupningsområde. För att databasen ska kunna användas på ett bra sätt genom ett användarvänligt och funktionellt gränssnitt. PHP är det gränssnitt som ofta används tillsammans med, men föredrar du ett annat går det bra det med. :) Databastester blir det sista steget innan du kan släppa ut din kompletta databaslösning till allmänheten. Säkerheten, prestandan och funktionaliteten bör testas. Fel som upptäcks här kan medföra att du måste gå tillbaka hela vägen till designfasen. :( Lycka till! Rasmus Sundmalm KTH Syd Campus Haninge 18