SLUTRAPPORT. Adlongruppens projekt Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG-projektet) juni 2014

Transkript

1 SLUTRAPPORT Adlongruppens projekt Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG-projektet) juni 2014 Annelie Rostedt Projektledare Adlongruppens MIG-projekt

2 Innehåll 1. Bakgrund Syfte Hälsoundersökning vem, hur, varför? Projektets organisation och styrning Samverkan med andra aktörer MIG-projektets aktiviteter och resultat Erbjudande om hälsoundersökning... 5 Innehållet i den nya kallelsen... 5 Översättningar och rutiner... 5 Utvärdering av kallelsen... 6 Användande av kallelsen Kostnadsanalys av resa till hälsoundersökningen Guide om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen Kompetensutveckling genom utbildningar och nätverksaktiviteter... 8 Webbinarieserie om hälsoundersökningen... 8 Landstingsspecifika utbildningar... 9 Webbaserad utbildning genom Transkulturellt Centrum Hälsoundersökningar i Adlonlänen Organisation, nätverk och rutiner Vem har möjlighet till hälsoundersökning? Hälsoundersökningens organisation och innehåll Örebro läns landsting Landstinget i Östergötland Landstinget i Kalmar län Landstinget Kronoberg Landstinget i Jönköpings län Landstinget Sörmland Landstinget Blekinge Region Halland Bilaga 1: Landstingsrepresentanter i Styr- och Beredningsgrupperna, MIG-projektet Bilaga 2: MIG-projektets kallelse till hälsoundersökning Bilaga 3: MIG-projektets modell för kostnadsanalys av resa till hälsoundersökning Bilaga 4: MIG-projektets guide om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen

3 1. Bakgrund 1.1 Syfte Adlongruppens projekt Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG-projektet) har haft som mål att migranter genomgår en hälsoundersökning av god kvalitet. Projektet har finansierats med hiv/sti-anslag från Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet). Projektperioden har löpt från 2011 till 2013, men enstaka projektaktiviteter har avslutas under första delen av MIG-projektet har verkat för bättre genomförandegrad och kvalitet i hälsoundersökningen genom en ny kallelse till hälsoundersökning, vilken har översatts till nio språk; en kostnadsanalys av resa till hälsoundersökning; en guide för berörd vårdpersonal om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen; kompetensutveckling genom utbildningar och nätverksaktiviteter på länsnivå; samt en webbinarieserie för vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar. Del 2 av rapporten ger en mer detaljerad beskrivning av dessa resultatområden. 1.2 Hälsoundersökning vem, hur, varför? Utifrån alla individers rätt att såväl i fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa (FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 12) kan erbjudandet om en hälsoundersökning utgöra en första möjlighet att uppmärksamma ohälsa och behov av vård hos nyanlända migranter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2011:11 ska hälsoundersökningen omfatta ett individuellt samtal om hälsotillstånd, vaccinationsstatus och information om svensk hälso- och sjukvård och tandvård, samt provtagning och kroppsundersökning utifrån behov. Sveriges landsting är skyldiga att erbjuda asylsökande samt personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ( papperslösa ) en kostnadsfri hälsoundersökning, vilken dock är frivillig för individen. Nuvarande lagstiftning ger även asylsökande vuxna och personer utan nödvändiga tillstånd rätt till akut sjuk- och tandvård samt sådan vård som inte kan anstå. Detta omfattar mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Barn under 18 år som är asylsökande eller vistas i landet utan nödvändiga tillstånd har rätt till samma sjukvård och tandvård som barn bosatta i Sverige. 1 Migranter med uppehållstillstånd och folkbokföring har samma rättigheter som övrig befolkning. Landstingen har möjlighet att ansöka om ersättning från Migrationsverket för genomförda hälsoundersökningar av asylsökande samt för hälsoundersökningar av kvotflyktingar och personer som beviljats uppehållstillstånd av anhörigskäl inom en viss tidsperiod. 2 En del landsting erbjuder även andra nyanlända migrantgrupper en kostnadsfri hälsoundersökning för att i ett tidigt skede 1 Lag (2008:344) om hälso-och sjukvård åt asylsökande m.fl., Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl., SOSFS 2013:25 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. 2 Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande; Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2013:1085 Förordning om ändring i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 3

4 fånga upp hälsoproblem och vårdbehov. Ett sådant erbjudande kan exempelvis omfatta personer som gift sig med svensk medborgare, arbetskraftsinvandring eller studerande. Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar har som delmål att hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare ska identifieras inom två månader och för övriga grupper som vistats i högendemiska områden inom sex månader Projektets organisation och styrning Adlonsamarbetet omfattar sju landsting och en region: Landstinget Blekinge, Region Halland, Landstinget i Kalmar län, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Sörmland, Örebro läns landsting och Landstinget i Östergötland. Samarbetet utgör ett kunskapscentrum där gemensamma strategier utvecklas för ökad kunskap och kompetens inom sexuell hälsa, hiv och sexuellt överförbara infektioner. Adlongruppens medlemmar arbetar som strategiska samordnare för hiv/sti-prevention på region/länsnivå inom samhällsmedicinska enheter, folkhälsoenheter eller smittskyddsenheter. Adlongruppen har också en styrelse beståendes av politiker och tjänstemän från Adlonlänen. Även om Adlongruppen har ett specifikt fokus på sexuell hälsa har MIG-projektet haft ett bredare anslag med ett helhetsperspektiv på hälsoundersökningen. MIG-projektet har haft en Styrgrupp och en Beredningsgrupp med representanter från deltagande landsting. (Se Bilaga 1 för en lista över landstingsrepresentanter.) Styrgruppen har ansvarat för övergripande styrning av projektaktiviteter samt implementering av dessa aktiviteter i respektive landsting. Beredningsgruppen har samlat representanter för vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar i deltagande landsting och har bidragit med verklighetsförankring och praktisk erfarenhet. En projektledare har ansvarat för övergripande samordning, planering, implementering och uppföljning av projektets aktiviteter. Regelbundna möten har hållits mellan projektledare, Styr- och Beredningsgrupperna samt representant för Adlongruppen. Ansvarig projektledare har varit Annelie Rostedt (augusti 2013 juni 2014), Elin Larsson (juni maj 2013) och Weronika Nilsson (2011). Anders Ehinger, Östergötlands läns landsting, har varit ansvarig inom Adlongruppen. 1.4 Samverkan med andra aktörer MIG-projektet har samverkat med Folkhälsomyndighetens EU-finansierade projekt Förbättrad struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande. Detta projekt rymmer flera delområden såsom forskningsstudier kring asylsökandes upplevelse av hälsoundersökningen, samverkan mellan Migrationsverkets och landstingens personal, målgruppsanpassad information, och utvecklande och införande av nytt digitalt IT-system för informationsöverföring mellan Migrationsverket och landstingen. MIG-projektets och EUprojektets aktiviteter har kompletterat varandra och synergier har tillvaratagits när möjligt. MIG-projektet har delat med sig av information och kunskap om projektaktiviteter till Socialstyrelsen samt landsting och regioner utanför projektet. MIG-projektet har också haft informationsutbyte med Kunskapsnätverket hiv/sti Norr. 3 Regeringens proposition 2005/06:60. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar 4

5 2. MIG-projektets aktiviteter och resultat 2.1 Erbjudande om hälsoundersökning MIG-projektet har utarbetat en ny kallelse (erbjudande) till hälsoundersökning för asylsökande och andra migranter. Kallelsen utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och ger lättillgänglig information om syfte och innehåll i hälsoundersökningen. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör erbjudandet om hälsoundersökning lämnas på ett språk som mottagaren förstår. 4 Många av de som erbjuds hälsoundersökning har endast varit i landet en kortare tid. MIG-projektets kallelse har översatts till nio språk: arabiska, dari, engelska, romani, somaliska, ryska, spanska, thai och tigrinja. När en person kallas till hälsoundersökning skickas kallelsen på svenska tillsammans med den översatta kallelsen. Innehållet i den nya kallelsen Arbetet med att utarbeta en ny kallelse till hälsoundersökning påbörjades under Inledningsvis gjordes en genomgång av Socialstyrelsens föreskrifter samt de kallelser som då användes i landstingen. En ny kallelse utformades utifrån de element som ansågs vara centrala med stor tonvikt vid hur dessa kommuniceras på ett effektivt sätt. Efter det att kallelsen testats i fem landsting gjordes några smärre kompletteringar av innehållet. Kallelsen är utformad så att den kan användas vid erbjudande om hälsoundersökning till både asylsökande och andra nyanlända migranter. Kallelsen innehåller följande information: Rubrik Som nyanländ i Sverige är du välkommen till en hälsoundersökning Kontaktuppgifter till vårdcentral Namn på sjuksköterska som genomför hälsoundersökning (alternativt läkare) Syftet är att erbjuda en genomgång av din hälsa Tolk beställs till besöket I hälsoundersökningen ingår samtal och provtagning Hälsoundersökningen är ett erbjudande och gratis Resultatet påverkar inte möjlighet att få stanna i Sverige Migrationsverket får inte ta del av resultatet av hälsoundersökningen Uppmaning att kontakta vårdcentral om ej möjligt att komma på bokad tid Uppmaning att ta med giltig id-handling Uppmaning att ta med LMA-kort Uppmaning att ta med vaccinationskort Kallelsen finns i fyra olika versioner beroende på vem som genomför hälsoundersökningen och om landstinget bekostar resa till hälsoundersökning. Se Bilaga 2 för exempel på kallelse på svenska. Översättningar och rutiner Kallelsen översattes i första skedet till arabiska, dari, engelska, romani och somaliska, vilka är vanliga språk bland migranter som kallas till hälsoundersökning i Adlonlänen. Dessa översättningar kompletterades sedan med översättningar till ryska, tigrinja, thai och 4 SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. 5

6 spanska. Rutiner för utskick av kallelsen diskuterades och man enades om att kallelsen skulle skickas på både svenska och modersmål om översättning fanns tillgänglig på önskat språk. I annat fall skickas kallelsen på svenska och engelska. Landstingen skickar kallelsen på papper med den egna logotypen samt kontaktuppgifter till den aktuella vårdcentralen. Enligt rekommendation från Socialstyrelsen skickas en ny kallelse (påminnelse) till personer som uteblivit från hälsoundersökning utan att avböja erbjudandet. Utvärdering av kallelsen Under testades kallelsen på vårdcentraler i fem av de landsting som ingår i MIGprojektet: Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Sörmland och Östergötland. Norrbottens läns landsting har också testat kallelsen. Två metoder användes för att utvärdera kallelsen: (1) enkätutvärdering med personer som genomgått hälsoundersökning, (2) information från berörda vårdcentraler om effekter och upplevelsen kring användandet av den nya kallelsen. Utvärderingen bekräftar att både vårdpersonal och de som kommer till hälsoundersökning upplever att den nya kallelsen ger tydlig information om syfte och innehåll i hälsoundersökningen. Vårdpersonal vid flera vårdcentraler upplever också att den nya kallelsen bättre tydliggör syftet med hälsoundersökningen och att de som kommer till hälsoundersökning nu har en bättre förståelse av vad de kallats till. Resultaten från utvärderingen styrker vikten av att översätta kallelsen och därmed göra erbjudandet mer lättillgängligt. I flera av de landsting som har börjat använda den nya kallelsen har man märkt att fler av de som kallats till hälsoundersökning hör av sig om de inte kan komma och bokar en ny tid, vilket sparar tid och resurser. Utifrån det begränsade statistiska underlaget är det svårt att bedöma om den nya kallelsen påverkat andelen kallade som kommer till hälsoundersökning. Vissa landsting och vårdcentraler har märkt en uppgång, medan andra vårdcentraler uppger att de inte har märkt någon skillnad. Det är dock flera faktorer som påverkar genomförandegraden av hälsoundersökningar, inklusive rutiner för kallelsen, samarbete med andra aktörer, innehållet i hälsoundersökningen, tillgång till uppdaterad information om bostadsadress, kostnad för resa till hälsoundersökning, etc. Ytterligare information om arbetet med den nya kallelsen finns i rapporten "Utvärdering av ny kallelse till hälsoundersökning - Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet) som finns tillgänglig på Adlongruppens webbplats: Användande av kallelsen Alla översättningar av kallelsen finns tillgängliga på Adlongruppens hemsida: samt via länk från Socialstyrelsens hemsida. Kallelsen kan användas fritt av andra landsting. Den nya översatta kallelsen har börjat användas vid erbjudande om hälsoundersökning i fem av Adlonlänen: Jönköping, Kronoberg, Östergötland, Sörmland och Halland. Kallelsen används även i Norrbotten. 6

7 I Jönköping används kallelsen av alla vårdcentraler och ligger på intranätet för utskick. I Östergötland används kallelsen av berörd enhet och e-kallelse skickas genom Posten. I Kronoberg används kallelsen av alla vårdcentraler och är inlagd i vårdinformationssystemet Cambio Cosmic. I Sörmland användes kallelsen inledningsvis av en vårdcentral i Katrineholm, men alla vårdcentraler har nu uppmanats använda kallelsen. I Halland finns kallelsen tillgänglig på intranätet och kan användas av berörda vårdenheter. I Norrbotten ligger finns kallelsen tillgänglig på landstingets intranät. 2.2 Kostnadsanalys av resa till hälsoundersökningen Kostnaden för resa kan påverka om en person har möjlighet att komma till hälsoundersökning. På uppdrag av MIG-projektet har hälsoekonom Kristian Neovius vid Karolinska Institutet utarbetat en excelmodell som kan användas som ett verktyg för landstingens egna analyser av kostnader för att bekosta resa till hälsoundersökning jämfört med de kostnader som uppstår vid uteblivna besök. En instruktionsfilm samt en manual förklarar hur excelmodellen används. Filmen samt dokumenten finns tillgängliga på Adlongruppens webbplats: Se även Bilaga 3 för en överblick av modellen. Fyra av Adlonlänen bekostar resa till hälsoundersökningen. I Örebro och Kronoberg är det möjligt att använda kallelsen som bussbiljett. I Sörmland och Kalmar skickas bussbiljetter tillsammans med kallelsen. 2.3 Guide om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen Hälsoundersökningen rymmer ett individuellt samtal om hälsotillstånd och vaccinationsstatus, information om svensk hälso- och sjukvård och tandvård samt provtagning och kroppsundersökning utifrån behov. Med utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11 samt ändring 2013:25) har MIG-projektet utarbetat en guide som stöd för vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar. Guiden lyfter fram förutsättningar för en god hälsoundersökning samt ger enkel bakgrundsinformation om centrala delar i hälsoundersökningen. Genom guiden vill MIG-projektet bidra till ökad samsyn om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen. Guiden ska inte ses som en checklista eller ett frågeformulär utan som ett stöd för samtalet, vilket bör anpassas till individens behov. Guiden kan vara till hjälp vid introduktion av nyanställd vårdpersonal. Guiden kan användas fritt av andra landsting. Guiden finns i Bilaga 4 samt är tillgänglig på Adlongruppens webbplats: 7

8 2.4 Kompetensutveckling genom utbildningar och nätverksaktiviteter MIG-projektet har på olika sätt bidragit till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte mellan vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar. MIG-projektet har också verkat för att stärka nätverk och samverkan mellan berörda aktörer på länsnivå. En webbinarieserie har utformats utifrån behov som identifierats av deltagande landsting. Projektet har också bidragit till genomförande av landstingsspecifika utbildningar och nätverksträffar samt möjliggjort för ett antal sjuksköterskor att delta i en webbaserad utbildning om Migration, psykisk ohälsa och trauma vid Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting. Webbinarieserie om hälsoundersökningen MIG-projektets webbinarieserie vänder sig till vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar av nyanlända migranter. Webbinarierna syftar till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte och har tagit upp olika teman som är centrala för hälsoundersökningen. Webbinarierna omfattar en föreläsning samt panelsamtal med reflektion utifrån deltagarnas frågor. Webbinarieserien omfattar följande webbinarier: Lika eller olika? Vad betyder kultur för mötet under en hälsoundersökning? Föreläsare: Anne Johansson Olsson, sjuksköterska och vårdlärare på Transkulturellt Centrum Bisittare/reflektör: Kajsa Hübinette, distriktssköterska på Valsta vårdcentral i Sigtuna Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning Föreläsare: Maria Sundvall, överläkare, specialist i psykiatri, Transkulturellt Centrum Bisittare/reflektör: Marie Ringqvist, sjuksköterska, Rissne asylmottagning i Sundbyberg Att uppmärksamma sexuell hälsa under en hälsoundersökning Föreläsare: Martina Franck, Leg. Barnmorska och författare till boken Multikulturell kvinnohälsa. Bisittare/reflektör: Annica Åström, sjuksköterska och enhetschef vid Råneå hälsocentral, Luleå Närsjukvård Hälsoundersökningar av barn och unga Föreläsare: Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef för Vaccin och register, Folkhälsomyndigheten Bisittare/reflektör: Elisabet Rönnblom, distriktssköterska, Nävertorp vårdcentral, Katrineholm Att använda tolk vid en hälsoundersökning Föreläsare: Johanna Ekberg, tjänstespecialist på Semantix Bisittare/reflektör: Barbro Hjalmarsson, sjuksköterska och samordnare, Asyl- och invandrarhälsan, Primärvården Örebro läns landsting Webbinarierna har möjliggjort erfarenhetsutbyte mellan vårdpersonal, vårdcentraler och landsting över hela landet. Information om webbinarierna har spridits till vårdpersonal genom personer i samordnande funktion inom landstingen. Alla Sveriges landsting har bjudits in att delta. Webbinarierna har spelats in och kan användas fritt av alla landsting. 8

9 Webbinarierna finns tillgängliga på Adlongruppens webbplats: Webbinarierna har utvärderats genom webbaserade enkäter som skickats ut per epost samma dag som webbinariet hållits. Återkopplingen har varit mycket positiv och många har uppskattat möjligheten att enkelt kunna delta i fortbildning utan långa restider. Landstingsspecifika utbildningar MIG-projektet har bidragit till kompetensutveckling och nätverksskapande på länsnivå utifrån de behov som identifierats av respektive landsting. Projektet har finansierat följande utbildningar/möten, vilka också har haft ett nätverksskapande syfte: Landstinget i Jönköpings län: Utbildningsdagar i tre länsdelar för sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar. Programmet omfattade information om Migrationsverkets, Arbetsförmedlingens och kommunens roller; praktisk information kring hälsoundersökningar (Socialstyrelsens förordningar och webbsidor, kallelser, checklista/cosmicmall, provtagning, vaccinationer, ersättningar mm); sjukdomsinformation; och reflektion kring bemötandefrågor. Landstinget i Östergötland (Flyktingmedicinskt Centrum): Seminarium om Migranters möte med svensk hälso- och sjukvård för ca 80 deltagare från landstinget, Migrationsverket, Arbetsförmedling, SFI och skolan. Landstinget Blekinge: Workshop för sjuksköterskor från vårdcentraler samt smittskyddsläkare och smittskyddssjuksköterska med syfte att ta fram ett övergripande dokument om hur hälsoundersökningar av migranter handhas, ge utbildning om infektionssjukdomar samt information om asylprocessen. Landstinget Sörmland: Utbildning i HIV och sexuell hälsa med Farhad Khaghani, Noaks Ark, för kontaktpersonerna från landstingets 27 vårdcentraler samt tre sjuksköterskor från det nybildade mobila teamet, vilka alla utför hälsoundersökningar för asylsökande och övriga migranter. Landstinget i Jönköpings län: Utbildning för sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar av migranter. Föreläsning och gruppsamtal kring ämnet Att prata om sexuell hälsa med migranter med Farhad Khaghani, Noaks Ark, samt föreläsningar om vaccinationer av personal från Smittskyddsenheten/ Infektionskliniken, Ryhov. Webbaserad utbildning genom Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum håller i en webbaserad utbildning om Migration, psykisk ohälsa och trauma. Utbildningen består av fem avsnitt: Migration, Asyl och etablering, Psykisk ohälsa, Återhämtning, Samverkan. MIG-projektet har finansierat deltagande i kursen av sammanlagt åtta sjuksköterskor från fem landsting: Landstinget i Blekinge (1 pers.), Region Halland (1 person), Landstinget i Jönköpings län (3 personer) och Landstinget i Östergötland (2 personer) och Örebro läns landsting (1 person). Detta har bidragit till att stärka kunskap om psykisk ohälsa bland sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar av migranter. 9

10 3. Hälsoundersökningar i Adlonlänen Inom ramen för MIG-projektet har deltagande landsting haft möjlighet till erfarenhetsutbyte och dialog kring genomförande och innehåll i hälsoundersökningarna. Det finns skillnader mellan Adlonlänen vad gäller organisation och rutiner. Det finns också skillnader i vem som erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning och hur man samverkar inom olika län för att nå dessa grupper. 3.1 Organisation, nätverk och rutiner En översyn av Adlonlänens organisation kring hälsoundersökningar visar att denna kan vara mer sammanhållen (en enhet) eller utspridd (ansvar fördelat på ett större antal vårdcentraler). I Örebro, Östergötland och Kalmar har man en separat enhet som ansvarar för genomförandet av hälsoundersökningar av nyanlända, medan övriga fem landsting, Kronoberg, Jönköping, Sörmland, Blekinge och Halland, har fördelat ansvaret mellan ett större antal vårdcentraler. I några av dessa landsting har man kompletterat vårdcentralernas verksamhet med mobil verksamhet för att nå ut till Migrationsverkets nya anläggningsboenden. Oavsett organisation fyller nätverk med möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar en viktig funktion. När ansvaret för hälsoundersökningar är fördelat på ett större antal vårdcentraler kan en spindel-i-nätetfunktion vara värdefull för att säkerställa informationsspridande och erfarenhetsutbyte mellan sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar. Även om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. vägleder erbjudandet om hälsoundersökning samt hälsoundersökningens innehåll så finns det skillnader kring exempelvis hur mycket tid som avsätts för en hälsoundersökning, rutiner kring kallelse, användande av tolk, vem som ansvarar för hälsoundersökning av barn och unga, möjlighet till extra resurser såsom kuratorskontakt i samband med hälsoundersökning, samt vilka prover som rutinmässigt tas vid hälsoundersökning. Det finns också skillnader i landstingens rutiner för dokumentation av hälsoundersökningar samt ansökningar om schablonersättning till Migrationsverket. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställer årligen en rapport om hälso- och sjukvård åt asylsökande, vilket omfattar statistik om antalet genomförda hälsoundersökningar av asylsökande. Denna statistik baseras på en enkät till Sveriges landsting. Sammanställd statistik saknas om genomförda hälsoundersökningar av andra migrantgrupper. Migrationsverket håller i samarbete med Folkhälsomyndighetens EU-projekt på att utveckla en digital tjänst för informationsöverföring om asylsökande till landstingen. Tjänsten omfattar uppdaterade nyanländalistor, registrering av genomförda hälsoundersökningar automatiserade ansökningar om ersättning. Vissa landsting har egna IT-system för hantering av data om hälsoundersökningar. 10

11 3.2 Vem har möjlighet till hälsoundersökning? Målgruppen, det vill säga vilka migrantgrupper som erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning, varierar mellan Adlonlänen. Fem landsting - Jönköping, Sörmland, Blekinge, Halland och Kalmar - erbjuder endast kostnadsfri hälsoundersökning till de grupper som man har möjlighet att få ersättning från Migrationsverket för (asylsökande, personer utan nödvändiga tillstånd, kvotflyktingar och personer som kommit till Sverige som anknytning till asylsökande inom en specifik tidsperiod). I Kronoberg och Östergötland har alla anknytningar, oavsett landstingets rätt till ersättning, möjlighet till ersättning. I Östergötland har även personer som gift sig med en person som bor i Sverige ( kärleksinvandrare ) möjlighet till hälsoundersökning. I Örebro har alla migrantgrupper möjlighet till hälsoundersökning, vilket omfattar arbetskraftsinvandring och studerande. Landstingen använder Migrationsverkets listor över nyanlända asylsökande då man kallar till hälsoundersökning. Enligt Förordning (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska Migrationsverket till berört landsting lämna uppgifter om utlänningar som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och som har etablerat boende inom landstinget eller som i annat fall vistas inom landstinget. Migrationsverket har dock inte någon lagstadgad skyldighet att informera landstingen om andra nyanlända migranter och det är därför svårare för landstingen att i praktiken nå dessa grupper. Ett erbjudande om hälsoundersökning kan dock ges när en individ självmant söker kontakt med vården. Landstingen kan också samverka med andra aktörer i länet, såsom Arbetsförmedling, kommun, skolhälsovård, SFI och universitet, för att nå övriga migrantgrupper. 3.3 Hälsoundersökningens organisation och innehåll Avsnittet nedan ger en sammanställning av organisation, målgrupp och rutiner för hälsoundersökningar i respektive Adlonlän. Informationen sammanställdes under våren Örebro läns landsting I Örebro läns landsting genomför Asyl- och invandrarhälsan (AIH) så gott som alla hälsoundersökningar, även om uppgiften också kan utföras av vårdcentraler. AIH är organiserad i en länsövergripande enhet inom primärvården (dock återstår införlivande av några vårdcentraler i västra länsdelen). På AIH arbetar åtta sjuksköterskor eller distriktssköterskor och en medicinskt ansvarig läkare är knuten till verksamheten. Hälsoundersökning erbjuds inte enbart asylsökande, anhöriginvandrare samt kvotflyktingar utan även andra nyanlända migranter. Även personer som saknar tillstånd att vistas i landet kan undersökas. AIH använder Migrationsverkets listor över nyanlända asylsökande för att kalla till undersökning. Uppgift kommer också från kommunernas mottagande i skolan, från BVC samt från Arbetsförmedlingen. Spontana inbokningar förekommer också. För hälsoundersökning av en person avsätts i regel minuter. Undersökning av familjer och information till samma språkgrupper samordnas ofta. Såväl plats- som telefontolkning 11

12 används efter bedömning i det enskilda fallet. Barn hälsoundersöks av sjuksköterska eller distriktssköterska för fortsatta kontroller inom barnhälsovården eller skolhälsovården. Undersökningen journalförs i primärvårdens patientadministrativa system och vid behov sker remittering till allmänläkare eller annan specialistläkare. Rutinmässigt sker provtagning för tuberkulos, hepatit B och HIV. På barn kontrolleras också blodvärde och yngre barn erbjuds PKU-test. Vad gäller tuberkulos görs tuberkulinprov och vid behov utvidgad anamnes med lungröntgen. Landstingets Folkhälsoenhet har en länsövergripande hälsokommunikatör för information om svensk sjukvård inom ramen för SFI. Landstingets Tolk- och översättarservice anordnar seminarier för fortbildning och information till verksamheterna. Under länsstyrelsens ledning finns också ett länsnätverk med deltagare från ett flertal myndigheter, kommuner och landstinget. Landstinget i Östergötland Medicinsk mottagning för nyanlända (MMN) ansvarar för att utföra hälsoundersökningar i Östergötland. MMN är en av tre enheter under Flyktingmedicinskt centrum (FMC). MMN är länsövergripande och MMN:s sjuksköterskor är utstationerade på åtta vårdcentraler i länet med syfte att komma nära de som erbjuds hälsoundersökning. MMN:s anställda har regelbundna team-träffar och teamhandledning. I Östergötland erbjuds riktade hälsoundersökningar till nyanlända asylsökande, kvotflyktingar, anhöriganknytningar och kärleksanknytningar. MMN har samarbete och kontakt med Migrationsverket, skolhälsovården och Arbetsförmedlingen för att identifiera de personer som bör kallas till hälsoundersökning. En serie av möten har hållits med Arbetsförmedlingen i olika delar av länet för att diskutera vilken information Arbetsförmedlingen ger om hälsoundersökningen samt stärka informationsutbyte om vilka som bör kallas till hälsoundersökning. I Östergötland avsätts i regel 45 minuter för hälsoundersökning av en person. Platstolk används vanligtvis vid hälsoundersökning. Man har tillgång till läkare och två kuratorer inom enheten vid behov. Sjuksköterska håller i hälsoundersökningen av barn. Alla barn under 6 år får även träffa läkare inom MMN. Barn över 6 år träffar skolläkare. Journalföring görs i Cosmic. Då MMN tillhör FMC som ligger under psykiatrin har journalanteckningar en högre sekretessnivå än många delar av vården. Andra vårdgivare har möjlighet att läsa journalanteckningar från hälsoundersökningen, men måste då göra en notering om varför man behövt tillgång till dessa. Hälsokommunikatörerna utgör en separat enhet under FMC och arbetar med att informera nyanlända flyktingar och andra invandrare om hur hälsa, vård och omsorg fungerar. 12

13 Landstinget i Kalmar län I Kalmar län ansvarar Asyl- och flyktinghälsovården för genomförande av hälsoundersökningar. I Hultsfred finns en stationär mottagning för hälsoundersökningar, vilken kompletteras med mobil verksamhet i både permanent och tillfällig form. Asyl- och flyktinghälsovården ligger under Primärvårdsförvaltningen och leds av en verksamhetschef samt en samordnare. Man har sammanlagt tre sjukskötersketjänster på heltid och två deltidstjänster samt administrativ personal som ansvarar för inbokning av besök samt återsökning av ersättning från Migrationsverket. Hälsoundersökning erbjuds till asylsökande, kvotflyktingar och anhöriga som kommer inom två år, men man överväger att utvidga erbjudandet om hälsoundersökning till andra migrantgrupper. Asyl- och flyktinghälsovård arbetar i huvudsak med inledande hälsoundersökningar för asylsökande och flyktingar, men enheten bedriver även i begränsad utsträckning öppen sjuksköterskemottagning. Läkare finns knuten till enheten två till fyra dagar per månad. Asyl- och flyktinghälsovården använder framförallt telefontolk. Hälsoundersökning av barn och unga görs av sjuksköterska. Hälsoundersökningen journalförs och kan läsas av alla vårdgivare i Cosmic. Information om hälsoundersökningar finns på intranätet. Följande prover tas rutinmässigt vid hälsoundersökning: Tuberkulintest Lungröntgen, barn HIV Syfilis Hepatit B och Hepatit C Maskägg på barn Multiresistenta bakterier om besök på vårdinrättning senaste 6 månaderna Landstinget Kronoberg I Kronoberg utför samtliga vårdcentraler hälsoundersökningar. Ansvaret är således fördelat på drygt 30 vårdcentraler i både offentlig och privat regi. Det finns två större enheter i Alvesta och Lenhovda. Hälsoundersökningar erbjuds till asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade; även dem som landstinget inte får statlig ersättning för. Landstingets hälso- och sjukvårdsstrateg samt samordnare vid primär- och rehabcentrum samordnar informationsspridning samt nätverkande mellan sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar vid de olika vårdcentralerna. Nätverksträffar med berörda sjuksköterskor hålls två gånger om året. I Kronoberg används Adlongruppens kallelse av alla vårdcentraler och denna är inlagd i vårdinformationssystemet Cambio Cosmic. Landstinget betalar transport till hälsoundersökning och kallelsen kan användas som bussbiljett till och från hälsoundersökningen. 13

14 I regel avsätts minuter för hälsoundersökning av en person. Man använder sig i huvudsak av telefontolk. Hälsoundersökning av barn och unga görs av sjuksköterska, därefter ordinarie barnhälsovård med läkarundersökning enligt ordinarie rutiner. Sjuksköterskan samarbetar med läkare kring vaccinationsbedömningar. Samtliga ensamkommande barn hälsoundersöks på barnkliniken av barnläkare eftersom Socialförvaltningen önskar bedömning. För vuxna asylsökande görs alltid en läkarbedömning på insatser akut vård och vård som inte kan anstå. Rutinmässiga prover vid hälsoundersökning omfattar hepatit B, hiv och syfilis. På gravida tas även screening för rubella för att se om de har haft röda hund, annars erbjuds de vaccination mot detta efter graviditeten. På barn under 6 år tas avföringsprov avseende cystor och maskägg. PPD tas på personer från riskländer med 100 tbc-fall/ inv. På enskilda vårdcentraler tas även blodstatus på alla och p-glucos på vuxna (över 18 år). I Kronoberg driver man ett projekt tillsammans med tandvården för somalier. Landstinget i Jönköpings län I Jönköping är ansvaret för hälsoundersökningar fördelat på alla vårdcentraler i länet. I praktiken är det drygt 30 vårdcentraler som genomför hälsoundersökningar. Då det under senare år tillkommit flera anläggningsboenden har det tillsatts extra resurser och ett team bestående av sjuksköterskor och en läkare utför hälsoundersökningar på framförallt ett boende. Barnmedicinsk kompetens kommer också till boendet för att genomföra hälsoundersökningar på barn under 5 år. Asylsökande, kvotflyktingar, anknytningar som kommer inom två år och personer utan nödvändiga tillstånd har möjlighet till hälsoundersökning. Asylsökande kallas rutinmässigt, medan kallelser till övriga grupper är beroende av att landstinget får information om att de befinner sig i länet. Det finns i dagsläget inte någon systematisk rutin för sådan informationsöverföring. Smittskyddsenheten har uppmuntrat till nätverk på kommunnivå med Arbetsförmedling, kommun och skola, men det ser olika ut vad gäller förekomst och vilka som ingår. Sedan 2012 driver Smittskyddsenheten ett projekt med syfte att förbättra hälsoundersökningar i Jönköpings län. En smittskyddssjuksköterska ansvarar för detta arbete och har skapat ett nätverk med sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar. Nätverksträffar och utbildningar hålls två gånger om året. I Jönköpings län avsätts mellan minuter för hälsoundersökning av en person. Avsatt tid är beroende av om hälsoundersökning gäller en enskild person eller en familj, då viss information kan ges gemensamt till en familj. I Jönköpings län varierar det också om man använder sig av plats- eller telefontolk, då förutsättningarna kan se olika ut. Journaler från hälsoundersökningen kan läsas av alla vårdgivare. Man har gjort en översyn av rutiner och sökord i journalsystemet Cosmic och journalföringen görs i två mallar: gemensamt dokument och hälsoundersökning migrant. 14

15 Hälsoundersökning av barn görs alltid av läkare. Jönköping har utarbetat riktlinjer kring hälsoundersökningar av barn, vilka finns tillgängliga på landstingets webbplats: Provtagning görs enligt nedan: Blodstatus ALAT (gäller ej barn) HbsAg Anti-HCV Hiv Syfilis PPD alt IGRA PKU-test (barn upp till 1 år) MRSA, näsa och svalg + ev. sår/böld: Riskfaktor (infekterade eller svårläkta sår, bölder, eksem) alt. Gravid (om det ej gjorts inom KHV) Faecesodl. samt Cystor/Maskägg: Endast vid symtom Landstinget Sörmland I Sörmland är ansvaret för att genomföra hälsoundersökningar fördelat på 27 vårdcentraler. Sörmland planerar även att under en försöksperiod använda sig av ett mobilt team med sjuksköterskor som i första hand kommer att besöka Migrationsverkets anläggningsboenden och därefter områden med en hög belastning. Genomförande och uppföljning av hälsoundersökningar i Landstinget Sörmland samordnas av en Asyl- och flyktingsamordnare som är anställd på landstingets Utvecklingsenhet och arbetar över alla förvaltningar. Asyl- och flyktingsamordnaren har nära kontakt med berörda vårdcentraler och ansvarar för att hålla sig ajour med regelverk och aktivt sprida information ute i verksamheten. Hon ansvarar också för ansökningar om ersättning till Migrationsverket och deltar i SKL:s nätverk för asyl- och flyktinghälsovård. I Sörmland ersätts vårdcentralerna för hälsoundersökningar som genomförs av asylsökande, anhöriga och kvotflyktingar. Det finns flera nätverk med samarbetspartners i olika delar av länet. Asyl- och flyktingsamordnaren samordnar även ett nätverk på chefsnivå kring asyl- och flyktinghälsovård. Nätverket träffas en gång om året och omfattar verksamhetschefer på vårdcentralerna, Arbetsförmedling, kommun, skola och Migrationsverket. Varje vårdcentral har utsett en sjuksköterska som fungerar som kontaktperson för kommunikation och informationsspridande kring asyl- och flyktinghälsovård. Asyl- och flyktingsamordnaren samlar dessa kontaktpersoner och andra sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar till regelbundna nätverksträffar. Telefontolk används vanligtvis vid hälsoundersökning. Journalanteckningar från hälsoundersökningen görs i System Cross och kan läsas av alla vårdgivare. Hälsoundersökningar av barn görs av BVC-sköterskor. Barnen träffar senare läkare inom barn- och skolhälsovård. I Eskilstuna och Flen ansvarar skolhälsovården för att genomföra 15

16 hälsoundersökningar av barn upp till 18 år enligt avtal med kommunen. Skolhälsovården får schablonersättningen från Migrationsverket genom landstinget. Provtagningen följer Socialstyrelsens rekommendationer förutom att man inte tar prov för Röda hund. Landstinget kommer att anställa en hälsoinformatör. I en kommun, Katrineholm, har man redan en upparbetad kontakt med SFI där distriktssköterska som ansvarar för hälsoundersökningar även informerar på SFI. Tre vårdcentraler i Sörmland deltar i projektet Vård på lika villkor. Inom ramen för projektet har man exempelvis utarbetat målgruppsanpassad information till somalier om hur provtagning går till vid en hälsoundersökning. Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge hade tidigare en sammanhållen organisation för asyl och flyktinghälsovård. Sedan 2010 har dock ansvaret för att genomföra hälsoundersökningar fördelats på de ca 20 vårdcentraler som finns inom landstinget. Man har dock uppmärksammat att det finns behov av att stärka informationsspridning och nätverk mellan sjuksköterskor som genomför hälsoundersökning på olika vårdcentraler. Idag saknas en spindel i nätet-funktion. I Landstinget Blekinge erbjuds hälsoundersökningar till asylsökande, anhöriga och kvotflyktingar. Det finns inget etablerat nätverk med Arbetsförmedling, skolhälsovård etc kring hälsoundersökningar. Cirka min avsätts för en hälsoundersökning, även om det kan finnas skillnader mellan vårdcentraler. Telefontolk används i huvudsak, men platstolk kan användas vid särskilt behov. Tillgång till kurator finns. Enligt uppgift får alla barn ett läkarbesök. I åtminstone vissa delar av länet tas en personlig kontakt med skolhälsovården i samband med hälsoundersökning av barn. Hälsoundersökningar journalförs i Systeam Cross liksom andra besök och blanketten för hälsoundersökning finns i anteckningen. Prover tas enligt rekommendation från Socialstyrelsen. Region Halland I Region Halland har samtliga 46 vårdenheter ansvar för att genomföra hälsoundersökningar. Erbjudande om och det praktiska genomförandet styrs av antalet asylsökande som bor inom området, och hälsoundersökningar genomförs både på vårdenheter och på anläggningsboenden. Asylsökande kallas rutinmässigt. Erbjudande om hälsoundersökning till anhöriga och till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ges när personen uppsöker hälso- 16

17 och sjukvården. På strategisk nivå finns samverkan mellan Region Halland, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. På den interna webben finns samlad information om hur kallelsen bör utformas (med hänvisning till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt översatta kallelser utformade i MIG-projektet), syftet med hälsoundersökningen och ersättningsregler. Smittskydd Halland håller arrangerar under våren 2014 utbildningen Aktuellt om smittskydd för läkare och sjuksköterskor i Närsjukvården. Ett avsnitt handlar om hälsoundersökningar och vaccinationer av asylsökande/migranter. Smittskydd Halland har tagit fram en rutin för vad som ska ingå i hälsoundersökningen av smittskyddsskäl, och för hälsoundersökning av barn och unga (0-19 år) finns en särskild mall. Både plats- och telefontolk används. Prover tas enligt nedan: Hepatit B: alla Syfilis: alla HIV: alla Amöbiasis/Giardiasis barn: < 6år Röda hund: gravida kvinnor Rubella-immunitet (Mödravården screenar) Tuberkulos: alla Bakteriell tarminfektion: endast vid diarré Hudinfektion: endast vid sår Bärarskap av multiresistenta bakterier: endast aktuellt vid inläggning eller fortsatta polikliniska besök med omfattande utredningar/operation. 17

18 Bilaga 1: Landstingsrepresentanter i Styr- och Beredningsgrupperna, MIG-projektet Landsting Styrgruppsrepresentant Beredningsgruppsrepresentant Landstinget i Blekinge Christin Svensson Avdelningschef Tullgårdens Vårdcentral, Karlskrona christin.svensson@ltblekinge.se Kirsti Lindström Smittskyddssjuksköterska Smittskyddseneheten kirsti.lindstrom@ltblekinge.se Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kronoberg Landstinget i Sörmland Örebro läns landsting Landstinget i Östergötland Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Folkhälsa och sjukvård/smittskydd Vårdhygien ingela.hall@lj.se Jessika Andersen Hälso- och sjukvårdsstrateg jessika.andersen@ltkronoberg.se Anna-Karin Bergman Asyl och flyktingsamordnare Landstinget i Sörmland anna-karin.bergman@dll.se Gunnel Åkesson Utredare i hälso- och sjukvårdsfrågor Hälso- och sjukvårdsfunktionen Ledningskansliet gunnel.akesson@orebroll.se Lilian Ralphsson Verksamhetschef Flyktingmedicinskt centrum lilian.ralphsson@lio.se Kerstin Askevik Karlsson Sjuksköterska Mariannelund Vårdcentral kerstin.askevik.karlsson@lj.se Ing-Mari Johansson Samordnare primär- och rehabcentrum ing-mari.johansson@ltkronoberg.se Elisabet Rönnblom Distriktssköterska Nävertorp vårdcentral, Katrineholm elisabet.ronnblom@dll.se Barbro Hjalmarsson Samordnare Asyl- och invandrarhälsan/sjuksköterska Örebro Läns Landsting barbro.hjalmarsson@orebroll.se Anette Sunesson Sjuksköterska Flyktingmedicinskt centrum anette.sunesson@lio.se Region Halland Landstinget i Kalmar län Kontaktperson Susanne Johansson Utvecklare Utvecklings- och implementeringsavdelningen, Regionkontoret susanne.l.johansson@regionhalland.se Bengt Andersson Verksamhetschef för asyl- och flyktinghälsovården bengt.andersson@ltkalmar.se 18

19 Bilaga 2: MIG-projektets kallelse till hälsoundersökning Som nyanländ i Sverige är du välkommen till en hälsoundersökning Datum och tid: Adress: Du kommer att få träffa sjuksköterska: Om hälsoundersökningen: Syftet med hälsoundersökningen är att erbjuda dig en genomgång av din hälsa. Tolk på ditt språk beställs till besöket. I hälsoundersökningen ingår samtal och provtagning. Hälsoundersökningen är ett erbjudande och gratis för dig. Resultatet av hälsoundersökningen påverkar inte din möjlighet att få stanna i Sverige. Migrationsverket får inte ta del av resultatet av hälsoundersökningen. Kontakta oss så fort som möjligt om du inte kan komma denna tid. Vi kan då boka in en annan tid om du vill. Ta med följande dokument (om du har): en giltig id-handling LMA-kort vaccinationshandling Välkommen! 19

20 Bilaga 3: MIG-projektets modell för kostnadsanalys av resa till hälsoundersökning 20

21 Bilaga 4: MIG-projektets guide om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide för berörd vårdpersonal Utifrån alla individers rätt att såväl i fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa (FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 12) kan erbjudandet om en hälsoundersökning utgöra en första möjlighet att uppmärksamma ohälsa och behov av vård hos nyanlända migranter. Hälsoundersökningen rymmer ett individuellt samtal om hälsotillstånd och vaccinationsstatus, information om svensk hälso- och sjukvård och tandvård samt provtagning och kroppsundersökning utifrån behov. Hälsoundersökningen ger möjlighet att fånga upp, behandla och förebygga ohälsa och smittsamma sjukdomar. Sveriges landsting är skyldiga att erbjuda asylsökande samt personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ( papperslösa ) en kostnadsfri hälsoundersökning, vilken dock är frivillig för individen. Nuvarande lagstiftning ger även asylsökande vuxna och personer utan nödvändiga tillstånd rätt till akut sjuk- och tandvård samt sådan vård som inte kan anstå. Detta omfattar mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Barn under 18 år som är asylsökande eller vistas i landet utan nödvändiga tillstånd har rätt till samma sjukvård och tandvård som barn bosatta i Sverige. 5 Migranter med uppehållstillstånd och folkbokföring har samma rättigheter som övrig befolkning. Landstingen har möjlighet att ansöka om ersättning från Migrationsverket för genomförda hälsoundersökningar av asylsökande samt för hälsoundersökningar av kvotflyktingar och personer som beviljats uppehållstillstånd av anhörigskäl inom en viss tidsperiod. 6 En del landsting erbjuder även andra nyanlända migrantgrupper en kostnadsfri hälsoundersökning för att i ett tidigt skede fånga upp hälsoproblem och vårdbehov. Ett sådant erbjudande kan exempelvis omfatta personer som gift sig med svensk medborgare, arbetskraftsinvandring eller studerande. Det finns skillnader mellan Sveriges landsting och regioner vad gäller organisation och rutiner kring hälsoundersökningen. Organisationen kan vara mer sammanhållen (en enhet) eller utspridd (ansvar fördelat på ett större antal vårdcentraler). Oavsett organisation fyller nätverk med möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar en viktig funktion. När ansvaret för hälsoundersökningar är fördelat på ett större antal vårdcentraler kan en spindel-i-nätet-funktion vara värdefull för att säkerställa 5 Lag (2008:344) om hälso-och sjukvård åt asylsökande m.fl., Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl., SOSFS 2013:25 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. 6 Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande; Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2013:1085 Förordning om ändring i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

22 informationsspridande och erfarenhetsutbyte mellan sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningar. Det finns också skillnader mellan landsting vad gäller rutiner kring kallelse och tolk samt möjlighet till ytterligare resurser i anslutning till hälsoundersökning såsom exempelvis kuratorsstöd vid behov eller möjlighet till kompetensutveckling och handledning för vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar. Utifrån att förutsättningarna för hälsoundersökningen skiljer sig mellan olika landsting och regioner har deltagande landsting inom Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet) sett ett behov av att bidra till ökad samsyn om innehåll och kvalitet i hälsoundersökningen. Med utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. har MIG-projektet utarbetat denna guide som stöd för vårdpersonal som genomför hälsoundersökningar. Dokumentet fokuserar på hälsoundersökning av vuxna och ger råd och perspektiv på det individuella samtalet. Enligt Socialstyrelsens vägledning ska kroppsundersökning göras om det finns anledning till detta utifrån vad som framkommer vid det individuella hälsosamtalet eller vid misstanke om sjukdom. Provtagning ska ske, både generellt och individuellt utformad, utifrån vad som framkommer vid samtalet. Socialstyrelsen tillhandahåller också en webbaserad vägledning för vård och omsorg för asylsökande m.fl. 7, vilken uppdateras kontinuerligt. Här finns även en länk till webbplatsen Rikshandboken Barnhälsovård med information om hälsoundersökning av nyanlända flyktingbarn. 8 Svenska Barnläkarföreningen och Svenska Skolläkarföreningen har också utarbetat ett konsensusyttrande om hälsoundersökning av nyanlända barn och unga vilken omfattar en checklista för undersökningar och prover. Folkhälsomyndighetens EU-projekt Förbättrad struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande 9 utgör ytterligare en resursbas. Förutsättningar för en god hälsoundersökning Följande förutsättningar och rutiner bidrar till att skapa kvalitet i hälsoundersökningen: Kallelse till hälsoundersökning som tydligt och enkelt förklarar syftet med hälsoundersökningen och skrivs på ett språk som mottagaren förstår. Om individen uteblir bör ny kallelse skickas minst en gång ytterligare. Minst 45 minuter (exklusive provtagning) avsätts för hälsoundersökning av en person. Då ett par eller familj kallas tillsammans kan de delar av hälsoundersökningen som rör information om hälso- och sjukvård och tandvård genomföras gemensamt. Samtalet om den individuella hälsan bör dock vara enskilt, det vill säga utan medföljande partner/barn eller annan anhörig eller god man. Detta gäller i 7 Socialstyrelsens webbplats: 8 Rikshandboken Barnhälsovård Hälsoundersökning av nyanlända flyktingbarn: 9 Folkhälsomyndighetenswebbplats: 22