Innehåll. Ändringar, när, av Vad, sid övrigt

Transkript

1 0

2 1

3 Innehåll Landshövdingens förord och beslut... 1 Sammanfattning Inledning Vision, verksamhetsidé och övergripande mål Övergripande strategier... 5 Länsstyrelsens långsiktiga strategi Mål för handläggningstider och övriga mått Regleringsbrevet uppdrag och Länsstyrelseinstruktionen Riskanalys Budget Enheternas verksamheter Organisationsskiss Bilaga 1. Regleringsbrevet uppdrag och Länsstyrelseinstruktionen Ändringar, när, av Vad, sid övrigt 0

4 Landshövdingens förord och beslut Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som vi tar hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen främjar länets utveckling. Vi utgår från länets behov och visar på möjligheterna. Myndigheten får sina uppgifter utifrån ett stort antal lagar, förordningar, instruktioner, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut. Nämnda styrdokument utgör det samlade underlaget för myndighetens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska betraktas som ett inriktningsdokument. Verksamhetsplanen speglar Länsstyrelsens mångskiftande verksamhet och illustrerar personalens breda kompetens. Den sammanhållande ambitionen bakom hela verksamheten är det gemensamma arbetet för Södermanlands utveckling och framtid. Länsstyrelsens kärnvärden helhetssyn, ansvar och respekt sammanfattar hur vi tar oss an utmaningen att nå visionen Hållbar utveckling ger framtiden möjligheter i ett Södermanland för alla! Verksamhetsplanen för 2016 har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. Personalorganisationerna har informerats om inriktningen och beretts tillfälle att lämna synpunkter. Personalorganisationerna får kontinuerligt information om hur verksamheten utvecklas i enlighet med det samverkansavtal som träffats mellan parterna. Verksamhetsplanen och medföljande budget har fastställts genom beslut den 5 april Liselott Hagberg Landshövding i Södermanlands län 1

5 Sammanfattning Tillsammans med andra arbetar Länsstyrelsen för Södermanlands utveckling och framtid och för att länet ska vara en attraktiv plats att bo och verka i. Länsstyrelsens uppdrag med ansvar för miljö, natur, djur, landsbygd, människor och samhälle innebär att vi är en viktig aktör för länets utveckling. Länsstyrelsen är den sammanhållande kraften för ett hållbart och öppet Södermanland. Länsstyrelsen har ett omfattande uppdrag som förutsätter att myndigheten gör tydliga prioriteringar. Den övergripande prioritering som gäller för all verksamhet är att: uppdrag som har en tydlig förankring i Länsstyrelsens regleringsbrev, instruktion och som beskrivs i lagar och förordningar har företräde mot andra typer av uppdrag uppdrag som innebär utbetalning av medel har företräde sektorssamordning att väga olika samhällsintressen mot varandra. Genom denna avvägning utför Länsstyrelsen ett av sina viktigaste uppdrag: att den nationella politiken förverkligas utifrån ett regionalt helhetsperspektiv. 2

6 1. Inledning Tillsammans med andra arbetar vi för Södermanlands utveckling och framtid och för att länet ska vara en attraktiv plats att bo och verka i. Länsstyrelsens uppdrag med ansvar för miljö, natur, djur, landsbygd, människor och samhälle innebär att vi är en viktig aktör för länets utveckling. Länsstyrelsen är den sammanhållande kraften för det hållbara samhället i Södermanlands län. Hur länets utvecklas och förändras har stor betydelse för inriktningen på vårt arbete. Ambitionen är att sträva efter en god balans mellan uppgifter, kompetens och resurser som är grundad i en kvalificerad kunskap om länets förutsättningar och behov. För att fatta välgrundade beslut och för att säkra kvaliteten i det vi gör behövs kunskap och förståelse kring de drivkrafter som ligger bakom utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen och i vårt län. En gemensam bild av länets styrkor har en stor betydelse för att kunna möta utmaningarna. Det gäller att kombinera en snabb utveckling/tillväxt med bevarande av viktiga natur- kultur- och miljövärden och kunna utveckla ett samhälle som är långsiktigt hållbart. För att skapa förutsättningar för ett attraktivt och hållbart län behöver vi: klara av en stark inflyttning med minskat utanförskap säkerställa nödvändiga infrastrukturella investeringar verka för att länets andel av de statliga investeringarna ökar Södermanland växer Under hela 2000-talet har Södermanland hört till de delar av landet som har den kraftigaste befolkningstillväxten. Sedan år 2000 har befolkningen ökat med nästan tio procent och befolkningen växer i länets samtliga kommuner Den 31 december 2015 uppgick befolkningen i länet till personer vilket innebär en ökning med över personer på ett år. Det är i huvudsak inflyttning som bidragit till befolkningstillväxten. Södermanland är ett län som tar emot många nyanlända i förhållande till befolkningen, en utveckling som förstärkts i och med flyktingsituationen. Integration är därför en av våra viktigaste framtids- och utvecklingsfrågor och en förutsättning för hållbar tillväxt. Närheten till Stockholm- Mälardalsregionen och till Norrköping- Linköping samt det faktum att framtida planerade infrastrukturella investeringar kommer att öka pendlingsmöjligheterna, innebär att den positiva utvecklingen bedöms fortsätta många år framöver. Länsstyrelsen kommer att fortsätta att arbeta för att denna snabba expansion ska vara möjlig för regionens aktörer att genomföra. Samtidigt som länets befolkning ökar har vi en ackumulerad bostadsbrist. Bristen är stor särskilt på hyresrätter. Minst 1000 nya bostäder behöver byggas varje år fram till Ett ökat bostadsbyggande är en grundförutsättning för att länet ska fortsätta att utvecklas och växa. Länets befolkningsutveckling sker både på landsbygden och i centralorterna, vilket det finns både för- och nackdelar med. Efterfrågan på bostäder blir utspridd och därmed relativt marknadskänslig och småskalig. 3

7 Under 2015 har vi tillsammans arbetet fram en ny vision och ett omfattande värdegrundsarbete har genomförts. Visionen, våra kärnvärden, den gemensamma värdegrunden och de övergripande målen ska vägleda oss i vårt arbete och skapa en gemensam grund för hur vi tar oss an och genomför våra uppdrag. Under 2016 ska vi fortsätta att utveckla vårt sektorsövergripande arbete enligt länsstyrelseinstruktionen. Vi har valt att benämna frågorna enligt 5 och 5 a för perspektivfrågor. Perspektivfrågorna ska, när det är relevant, beaktas oavsett vilka uppdrag som utförs eller på vilken enhet arbetet utförs. 2. Vision, verksamhetsidé och övergripande mål Vi HAR D! Devisen innehåller våra kärnvärden Helhetssyn, Ansvar och Respekt i akronym. Södermanlands länsbokstav D avslutar devisen i syfte att göra budkapet tilltalande och lätt att minnas. Våra kärnvärden har tagits fram i en process där samtliga medarbetare har haft möjlighet att bidra, vilket är en viktig förutsättning för att kärnvärdena ska vara relevanta och få faktisk betydelse i vårt dagliga arbete. Vi HAR D ska påminna oss om vårt uppdrag och innebörden ska genomsyra vårt förhållningssätt till varandra, medborgarna och andra intressenter. Vi HAR D tillsammans med vår vision, verksamhetsidé, och övergripande mål utgör den inriktning som vi ska verka mot, oavsett vilka uppdrag som utförs eller på vilken enhet arbetet utförs. Den gemensamma värdegrunden för statsanställda och dess sex styrande principer 1 är också vägledande i vårt arbete. Länsstyrelsen strävar efter att vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Ett sätt att nå det är att Länsstyrelsens medarbetare känner sig sedda, hörda och ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling. Engagerade och ansvartagande medarbetare är en förutsättning för att vi, utifrån givna förutsättningar, ska kunna genomföra våra uppdrag med rätt kvalitet. Vi HAR D är vägledande i detta arbete och under 2016 kommer arbetet med att implementera Vi HAR D i verksamheten att fortsätta. Att samlas kring en gemensam idé om hur vi vill vara och vart vi är på väg bidrar också till en stärkt vi känsla. Vision Hållbar utveckling ger framtiden möjligheter i ett Södermanland för alla Verksamhetsidé Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som vi tar hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen främjar länets utveckling. Vi utgår från länets behov och visar på möjligheterna. Övergripande mål Förutom vision, verksamhetsidé och kärnvärden finns det fem övergripande mål som vägleder myndighetens arbete. I sina handlingsplaner bryter varje enhet ner de övergripande målen utifrån sina särskilda förutsättningar och behov. Målen och 1 Demokrati, legalitet, objektivitet, saklighet & likabehandling, samt fri åsiktsbildning, effektivitet & service och respekt 4

8 enheternas aktiviter för att nå målen följs upp vid tertialuppföljningarna. Här beskrivs de övergripande målen och de står inte i prioriteringsordning. Mål 1 Vi är enkla, tydliga och serviceinriktade i alla kontakter (Bemötande och service) Genom att: använda klarspråk, vara tillgängliga och ha ett gott bemötande. Mål 2 - Vi utför våra uppdrag effektivt och med rätt kvalitet (Verksamhet) Genom att: hålla fastställda handläggningstider, kontinuerligt förenkla och utveckla våra processer och arbetssätt. Mål 3 - Vi är en trovärdig och kunnig samarbetspartner för länets aktörer (Samhälle) Genom att: söka samarbeten, bidra med kunskap och visa på möjligheter. Mål 4 - Vi har en ekonomi i balans och god framförhållning (Ekonomi) Genom att: vi tar ett gemensamt ansvar för god hushållning av våra resurser och har balans mellan förvaltningsanslag och sakanslag. Mål 5 - Vi har engagerade och motiverade medarbetare som trivs på sin arbetsplats (Medarbetare) Genom att: arbeta med ledarskap, medarbetarskap och kompetensutveckling. 3. Övergripande strategier Länsstyrelsens långsiktiga strategi Länsstyrelsens uppdrag omfattar många verksamhetsområden. För att underlätta de dagliga prioriteringarna finns ett antal strategier att utgå ifrån. Strategierna ska vägleda prioriteringsarbetet gällande vilka val som ska göras för att nå Länsstyrelsens vision och övergripande mål. Exempel på strategier och planer är bredbandsstrategin, matstrategin och plan för lika behandling. Även externa strategier så som Sörmlandsstrategin och andra myndigheters strategier påverkar vårt arbete. Länsstyrelsens arbete ska gynna Södermanlands framtid. Vi uppnår vår vision och övergripande mål genom att: Prioritera vårt kärnuppdrag myndighetsutövning, fördelning av medel och sektorssamordning Länsstyrelsen har ett omfattande uppdrag som förutsätter att myndigheten gör tydliga prioriteringar. Den övergripande prioritering som gäller för all verksamhet är att: uppdrag som har en tydlig förankring i Länsstyrelsens regleringsbrev, instruktion och som beskrivs i lagar och förordningar har företräde mot andra typer av uppdrag, uppdrag som innebär utbetalning av medel har företräde och sektorssamordning att väga olika samhällsintressen mot varandra. Genom denna avvägning utför Länsstyrelsen ett av sina viktigaste uppdrag: att den nationella politiken förverkligas utifrån ett regionalt helhetsperspektiv. 5

9 Möjliggöra byggande och investeringar Södermanland har en gynnsam utveckling, det är attraktivt att leva, bo och verka länet. Som en del i ett växande Mälardalen har länet en mycket positiv befolkningsutveckling. Här planeras investeringar både i form av hållbart bostadsbyggande och i infrastruktur, som exempelvis Ostlänken. Att möjliggöra länets utveckling och investeringar samtidigt som vi bevarar höga natur-, kultur- och miljövärden är viktigt för att nå visionen. Ta tillvara länets värden Generationsmålet som det uttrycks i miljöpolitiken är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Målen får sin regionala tolkning genom länets åtgärdsprogram för miljömålen, där ett antal områden är prioriterade. I länet finns värdefulla områden med höga natur- och kulturvärden. Genom att bevara och utveckla värdefulla miljöer i länet bidrar vi till visionen. Möjliggöra landsbygdens utveckling Landsbygden i Södermanland växer både med avseende på befolkning och på sysselsättning. En fortsatt gynnsam utveckling på landsbygden förutsätter investeringar i företagssamhet och service. Länsstyrelsen i Södermanland har ett viktigt uppdrag att verka för att detta sker, både via tilldelande av medel och främjande insatser. Genom att möjliggöra företagande och bidra till landsbygdens utveckling, uppnår vi visionen. Ta tillvara mänskliga resurser Länets tillväxt gynnas av mångfald och av ett minskat utanförskap. Vi vill att alla människor som bor och verkar i länet är en resurs och blir en del av samhället, så att eventuellt utanförskap motverkas. Södermanlands län är ett av de län som tar emot flest invånare med utomnordisk bakgrund. Vi ser inflyttningen som en stor tillgång, samtidigt som det krävs insatser för att ge individer möjligheter att bidra i samhället. Samma sak gäller det utanförskap som finns kopplat till utbildning och arbetsmarknad, inte minst bland ungdomar. Att bidra till ett inkluderande samhälle är viktigt för att nå visionen. 6

10 5. Mål för handläggningstider och övriga mått Länsstyrelsen följer upp verksamheten och det finansiella läget vid tertialuppföljningarna. Följande mål har fastställt av länsledningen och ska anpassas till enheternas verksamheter i enheternas handlingsplaner. Förutom handläggningstider mäts ärendebalans, öppna ärende mm inom LISA och dessa mål och mått finns inplacerade i Länsstyrelsens Mål nedan. Mål Mål 1 Vi är enkla, tydliga och serviceinriktade i alla kontakter. (Bemötande och service) Mål 2 Vi utför våra uppdrag effektivt och med rätt kvalitet. (Verksamhet) Mål 3 Vi är en trovärdig och kunnig samarbetspartner för länets aktörer. (Samhälle) Mål 4 Vi har en ekonomi i balans och god framförhållning. (Ekonomi) Mål 5 Vi har engagerade och motiverade medarbetare som trivs på sin arbetsplats. (Medarbetare) Mått Brukarundersökningen Vi uppnår uppställda mål för handläggningstid i utvalda ärenden. Vi följer ärendebalanser, öppna ärenden, överklagade beslut, tidredovisning. Vi ligger över snittet när det gäller utvalda frågeområden i brukarundersökningen. Balans mellan förvaltningsanslag och sakanslag samt planerar för ett anslagssparande på ca 2 procent på sikt. NMI ska ligga över genomsnittet för länsstyrelserna i Sverige. Vi följer sjukfrånvaro, nöjdmedarbetarindex och kompetensutvecklingstimmar. Mål och utfall rapporteras till regeringen i samband med årsredovisningen. Syftet med att målsätta handläggningstid är att ange rätt förväntningar på handläggningen, både ur ett internt och ur ett externt perspektiv. Genom att länsstyrelserna genomför mätningarna på ett gemensamt och enhetligt sätt skapas dessutom förutsättningar för jämförelser mellan län. Sammantaget ska mätning av handläggningstid stimulera till förbättringsarbete. Målen ska anges som maxtider där minst 90 % av ärendena ska beslutas inom uppsatt tid. Huvudregeln är att tiden ska beräknas från ankomstdatum till beslut. Endast i de fall där reglerade tider gäller från komplettdatum ska målen sättas från komplettdatum. Detta framgår av fotnoter. För samtliga ärendeslag med reglerade handläggningstider gäller dessa sedan 2015 som gemensamma mål i årsredovisningen och redovisas i tabell H1. Detta följer den inriktning som regeringen anger i uppdrag 93 i 2015 års regleringsbrev. Alla gemensamma mål är framtagna av respektive nätverk eller kommer från författningar. Arbetet med att uppnå de gemensamma målen kan påverkas av regionala skillnader och ses som långsiktigt. Under 2016 ska arbetet mot de gemensamma målen fortsätta. 7

11 Handläggningstider för 2016 (länsstyrelsegemensamma) Tabell H1 Ärendeslag med gemensamma mål VÄS Uppföljn kod Ärendeslag Ansökan om kameraövervakning Ärendetyp Ärenderubrik (del av) Mål Ansökan Ansökan om tillstånd Ansökan om tillstånd enligt Ansökan 16 DL * Djurskyddslagen Ansökan om förprövning Ansökan inom * 56 3 djurstall L Anmälningsärenden Anmälan Anmälan från 90 djurskydd Överklagande av detaljplan Överklagande * detaljplan Överklagande av lov, Överklagande lov * förhandsbesked Överklagande av kommuns Överklagande/ * 180 beslut enligt plan- och bygglagen Överklagande sanktionsavgifter Överklagade kommunala Överklagande * 180 beslut Miljöbalken m.fl. författningar Samråd enligt 12 kap. 6 Anmälan * 42 Miljöbalken Granskning kommunal strandskyddsdispens Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Ansökan om tillstånd (konc.) Beslut Prövning MPD Granskning av kommunal strandskyddsdispens Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet Prövning av avfall och producentansvar Tillsyn av avfall och producentansvar Ansökan om ändringstillstånd Anmälan Anmälan om ändring 75 av tillståndspliktig verksamhet Ansökan Ansökan om tillstånd 40 Anmälan Anmälan om transport 30 2 Från komplett ansökan, inkl. genomförd besiktning, enligt Jordbruksverkets föreskrift D4 (2010:52). 3 Från komplett ansökan enligt Jordbruksverkets föreskrift L35 (2012:12). 4 Uppdrag 21 i länsstyrelsernas regleringsbrev för Uppdrag 21 i länsstyrelsernas regleringsbrev för Enligt 19 kap 3b miljöbalken. 7 Från komplett ansökan enligt uppdrag 60 i länsstyrelsernas regleringsbrev för

12 602 Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 90 8 varav företagsstöd - - varav projektstöd/prokul/egenkul - - varav PROLAG - - varav miljöinvesteringar Fiskevård, fritidsfiske Ansökan Ansökan om 40 förordnande som fisketillsynsman Fiskevård, fritidsfiske Ansökan Ansökan om tillstånd till 30 Tidigare år har handläggningstider för ett större antal ärendeslag beskrivits i verksamhetsplanen. Handläggningstider (mål) för dessa ärenden har Länsstyrelsen själva beslutat. Dessa handläggningstider kommer även att följas upp under Regleringsbrevet uppdrag och Länsstyrelseinstruktionen I Regleringsbrevet och Länsstyrelseinstruktionen redovisas den största delen av de uppdrag som berör Länsstyrelsen. Se bilaga. Här anges berörd enhet för varje uppdrag. Varje ansvarig enhet ska samverka med övriga berörda enheter för att få bästa kvalitet i genomförande och i återrapporteringen. 7. Riskanalys I årets planering har fyra risker identifierats. Att arbeta med att minimera dessa har hög prioritet under Sedan föregående år har ett antal risker omhändertagits och är därför borttagna i årets riskanalys. Riskerna ska hanteras på myndighets- och enhetsnivå. Den gemensamma riskanalysen ska vara utgångspunkt för enheternas riskanalyser. De fyra riskerna har olika styrka och på enheterna görs en egen bedömning. Enheterna kan även komplettera med egna risker. Risk Bedömning 1-5, Sannolikhet (S), Konsekvens (K), total bedömning (T) S+K=T Långa handläggningstider Vi uppfyller inte målen för handläggningstider. Detta kan innebära att våra kunder inte får beslut/besked i rimlig tid, i förlängningen kan det innebära framskjutna eller uteblivna satsningar i Hantering 3+4=7 Måluppfyllelsen avseende handläggningstider följs löpande upp av enheterna och i tertialdialogen. En tydlig prioritering redan när verksamheten planeras minimerar risken för långa handläggningstider i utvalda ärendeslag. 8 Mål enligt SUSS LB (Styr- och UppföljningsSystem i Samverkan för LB-stöden). Hämtas från Jordbruksverkets uppföljningsverktyg Dawa. 9

13 länet. Långa handläggningstider kan också innebära ett minskat förtroende för Länsstyrelsens verksamhet. Bristfällig sektorssamordning Många av länsstyrelsens ärenden kräver samordningen mellan enheterna. Olika enheter bidrar med olika perspektiv och sakkunskap. Om samordningen inte fungerar riskerar Länsstyrelsen att fatta felaktiga beslut. Felaktiga beslut kan också innebära ett minskat förtroende för Länsstyrelsens verksamhet. Obalanserad budget För att nå en budget i balans krävs idag att delar av verksamheten finansieras med externa medel. Ett sådant beroende innebär inte sällan kortsiktiga lösningar och riskerar att leda till osäkerhet som i sin tur gör verksamheten svårplanerad. Arbetsmiljö En god fysisk- och psykosocial arbetsmiljö är av stor vikt för den enskilde medarbetaren och i förlängningen för verksamheten. Inom de flesta av Länsstyrelsens verksamheter är 3+4=7 Hanteras via uppföljning i ledningsgruppen, vid tertialuppföljningen samt i tvärsektoriella styrgruppen. Även en känd och ändamålsenlig arbetsordning bidrar till att minska risken för en bristfällig sektorssamordning. 4+5=9 Ett nationellt arbete med att se över länsstyrelsernas långsiktiga finansiering är påbörjat. Tilldess förutsättningarna eventuellt förändras är en omfattande extern finansiering nödvändig. Vår förmåga att ta ut OH på sådana medel måste utvecklas och tidsredovisningen förbättras. Dessutom krävs noggrannare planering, prioritering och förändrat arbetssätt. 3+4=7 Genom ett utvecklat och genomtänkt systematiskt arbetsmiljöarbetet minimeras riskerna. Det är också viktigt att ambitionsnivåerna är rimligt satta och att vi prioriterar rätt saker. 10

14 arbetsbelastningen hög. I kombination med en hög ambitionsnivå innebär det en risk. Ombyggnationen innebär att vi får färre arbetsplatser i residenset samtidigt som vi inte är färre anställda. Den fysiska arbetsmiljön och därmed medarbetarna riskerar att påverkas negativt av detta. Prioriteringar görs i planeringsarbetet och följs kontinuerligt upp i tertialdialoger och andra forum. 8. Budget INTÄKTER Utfall 2015 Budget 2016 IB 149 Anslag bidrag, avgifter, räntor Summa KOSTNADER Utfall 2015 Budget 2016 Lönekostnader inkl RALS Omkostnader Gemensamma driftkostnader Ostlänken Länsledningens disposition års resultat 3016 Summa Årets resultat Anslagssparande/Anslagsunderskott Enheternas verksamheter Enheternas verksamheter beskrivs i handlingsplaner och dessutom beskrivs aktiviteterna funktionsvis eller verksamhetsvis i produktionsplaner. 11

15 10. Organisationsskiss Organisation Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet. På Länsstyrelsen i Södermanlands län arbetar cirka 155 personer. Vi har i uppdrag att arbeta tvärsektoriellt för en hållbar utveckling i länet. Länsstyrelsen är en mångsidig myndighet och arbetar med frågor som spänner över hela samhällsbredden. Länsledningen består av Landshövdingen och Länsrådet, som båda utses av regeringen. Regeringen utser åtta ledamöter som bildar Länsstyrelsens råd. 12

16 Bilaga 1. Regleringsbrevet uppdrag och Länsstyrelseinstruktionen I tabellen redovisas de uppdrag som berör Länsstyrelsen. För varje uppdrag anges ansvarig enhet och ev. deltagande enhet och tidpunkt för rapportering. Varje ansvarig enhet ska samverka med övriga berörda enheter för att få bästa kvalitet genomförande och i återrapporteringen. Fullständig beskrivning av uppdragen finns i Regleringsbrevet. Regleringsbrev 2016 Nr Uppdrag Ansvarig Deltagande Rapportering mm 1. Mål och återrapporteringskrav 1 2 Länsstyrelserna ska bidra till att statlig verksamhet på regional nivå är samordnad och ligger till grund för hållbara och långsiktiga helhetslösningar för Sverige och den offentliga förvaltningen. I detta uppdrag ska länsstyrelserna ta de initiativ som anses vara påkallade. Handläggning och utbetalning av stöd och ersättningar Länsstyrelserna ska verka för ett genomförande av de uppgifter som åligger dem enligt förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare, förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskenäringen som är kostnadseffektivt, enkelt för företagen och som minimerar risken för sanktioner. LLS SAMTLIGA ÅR LBE ÅR 13

17 3 4 5 Länsstyrelserna ska, tillsammans med Statens jordbruksverk, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Genomförande av landsbygdsprogrammet Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige och Havs- och fiskeriprogrammet i syfte att uppnå de i programmen angivna målen i enlighet med förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskenäringen. Länsstyrelserna ska så långt som möjligt dra nytta av de synergier som uppstår mellan dessa program med avseende på genomförandet i syfte att effektivisera den samlade administrationen av programmen. Länsstyrelserna ska avseende Landsbygdsprogram för Sverige tillsammans med Statens jordbruksverk påbörja utarbetandet av ett styrningsoch uppföljningssystem (SUSS-LB och SUSS- JBR). Länsstyrelserna ska redovisa LBE LBE Länsstyrelserna ska redovisa genomförandet av programmen enligt riktlinjer från Statens jordbruksverk. - handläggningstider och måluppfyllnad utifrån de mål som sätts inom ramen för detta arbete, - vilka åtgärder som kommit igång under året, samt - hur regionala prioriteringar och urvalskriterier 14

18 bidrar till programmets mål. 6 Länsstyrelserna tilldelas särskilda medel för upprättandet av åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar under 2016 och Länsstyrelsen ska redovisa LBE - hur många åtagandeplaner som upprättats på skärm respektive i fält under året, - den genomsnittliga tidsåtgången för upprättande av åtagandeplaner på skärm respektive i fält, och - en uppskatting av det eventuella återstående arbetet med åtagandeplaner som behöver upprättas under Regionalt tillväxtarbete Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på inom vilka områden, inom den regionala tillväxtpolitiken, där samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet och hur denna samverkan har utvecklats. Detta innefattar särskilt genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen , inklusive LLS NME, SBE LBE ÅR 15

19 territoriellt samarbete avseende insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer och övrigt arbete med de regionala klimat och energistrategierna. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen. Kommersiell service Berörda länsstyrelser ska redovisa och kommentera genomförda insatser och resultaten av dessa, vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningen ska relatera till målen i det regionala serviceprogrammet och den regionala handlingsplanen för genomförandet av Landsbygdsprogram för Sverige Regionalt klimatanpassningsarbete Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå, vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt detta får för LBE, LLS LLS, LBE, NME, SBE LBE ÅR ÅR SBE NME ÅR 16

20 länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Efterbehandling av förorenade områden Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden och redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Naturvård Länsstyrelserna ska redovisa insatser som gjorts för att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv samt vilt och rovdjur. Redovisningen ska omfatta arbetet med områdesskydd, hur länsstyrelserna arbetat med att slutföra ärenden om naturreservat i syfte att minska ärendebalanserna samt insatser för artbevarande, åtgärdsprogram för hotade arter, friluftsliv, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. Kulturmiljö Länsstyrelserna ska redovisa hur hela myndigheten, inom de olika delarna av verksamheten, verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelserna ska analysera och redovisa utvecklingsmöjligheter för det tvärsektoriella samarbetet vad gäller bl.a. värdering av kulturmiljö i olika processer och hur kulturmiljöperspektivet i miljökvalitetsmålen omhändertas. Länsstyrelserna NME NME LBE (vilt & rovdjur) ÅR ÅR SBE NME ÅR 17

21 ska särskilt redogöra för hur man arbetar för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer. Samspelet avseende kommunala och regionala kulturmiljöunderlag, handlingsplaner och strategier, inklusive de regionala kulturplanerna, ska särskilt belysas. Mänskliga rättigheter och diskriminering Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redovisningen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna har samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. De åtgärder som har vidtagits för att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter ska redovisas särskilt av respektive länsstyrelse. Prognoser Länsstyrelserna ska i Hermes redovisa prognoser med tillhörande kommentarer för Av SBE SBE/JUE ADE ÅR ÅR Redovisa prognoser i Hermes 20 jan 18

22 kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, osäkerhetsfaktorer och eventuella förändringar av förutsättningarna för myndigheten att bedriva sin verksamhet. Vidare ska förändringar i förhållande till föregående prognostillfälle samt den av myndigheten beslutade budgeten kommenteras. Vid prognosavvikelser ska länsstyrelserna även ange vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas. 19 feb 3 maj 1 aug 26 okt Länsstyrelserna ska i tillägg till de prognoser som lämnas i Hermes, i en samlad redovisning, redovisa utfall och prognos för både verksamheter som finansieras med förvaltningsanslag och verksamheter som finansieras med andra intäkter än förvaltningsanslaget. Redovisningen ska följa en för samtliga länsstyrelser enhetlig struktur och den mall som under 2013 framtagits av Länsstyrelsen i Västmanlands län i samråd med övriga länsstyrelser och nu som förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län (Lst EA). Redovisningen ska lämnas till regeringen (Finansdepartementet) senast 3 maj och 26 oktober Dessutom redovisning till regeringen (enligt mall) 3 maj 26 okt 24 Länsstyrelserna ska redovisa prognoser för anslagsbelastning avseende anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 för vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till ADE Redovisa prognoser i Hermes 20 jan 19 feb 3 maj 19

23 budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes den 13 januari, den 13 februari, den 28 april, den 20 juli och den 19 oktober Länsstyrelserna ska senast den 19 oktober 2016 komma in med ett uppdaterat förslag till bemyndiganden enligt 17 första stycket anslagsförordningen (2011:223) som myndigheten behöver för att få göra åtagaden som medför utgifter under följande budgetår. Länsstyrelserna ska när de begär ett bemyndigande ange under vilka år det ekonomiska åtagandet beräknas medföra utgifter. Länsstyrelsernas förslag ska rymmas inom ramen för regeringens beslut om verksamheten. 2. Organisationsstyrning 1 Radiokommunikationssystemet Rakel Länsstyrelserna ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. 3. Uppdrag 1 Livsmedelskontroll Länsstyrelserna ska redovisa - vilka mål som har satts upp för länsstyrelsens samordning av livsmedelskontrollen i länet, vilka insatser som gjorts för att nå dessa mål samt på vilket sätt och i vilken utsträckning länsstyrelsens samordningsinsatser har lett till effekter i ADE LBE 1 aug 26 okt Inkomma med uppdaterat förslag till bemyndigande 26 okt Länsstyrelsen ska betala kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift. Beloppet betalas efter fakturering från MSB. Uppdraget ska inte redovisas. Uppdraget ska redovisas till Livsmedelsverket senast den 1 februari

24 kontrollen, - på vilket sätt och i vilken utsträckning länsstyrelserna har verkat för samverkan mellan kommunerna när det gäller livsmedelskontrollen, - antalet planerade och genomförda revisioner av kommunernas livsmedelskontroll, revisionernas omfattning samt en bedömning av revisionernas effekt på den kommunala kontrollen i länet, - vilka mål som har satts upp för länsstyrelsens kontroll av livsmedel i primärproduktionen i länet, måluppfyllelsen för dessa i förhållande till målen för livsmedelskontrollen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, viktigare resultat från primärproduktionskontrollen och en analys av effekten av kontrollen, samt - i vilken utsträckning länsstyrelserna har samverkat för att utnyttja personalresurser och kompetens inom kontrollen av livsmedel i primärproduktionen och hur detta bidragit till att kraven i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. 2 3 Djurskydd Länsstyrelserna ska bistå Statens jordbruksverk i dess uppdrag att redovisa statistik om myndigheternas djurskyddsarbete och djurskyddsläget (nationella djurskyddsrapporten). Länsstyrelserna och Statens jordbruksverk ska LBE LBE Uppdraget ska inte redovisas. Uppdraget ska inte redovisas. 21

25 fortsätta arbeta tillsammans med att vidareutveckla sätt att följa upp och analysera effekterna av myndigheternas djurskyddsarbete. Länsstyrelserna ska fortsätta sitt arbete för att nå de av länsstyrelserna och verket gemensamt framtagna målen för djurskyddskontrollen vilket innebär att den riskbaserade normalkontrollen i livsmedelskedjan ska prioriteras. 4 Foder och animaliska biprodukter Länsstyrelserna ska som en del av underlaget för arbetet med Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan redovisa - mål för kontrollen av insamling och transport av animaliska biprodukter i länet och måluppfyllelsen för denna, viktigare kontrollresultat och en analys av effekterna av kontrollen, LBE Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 28 februari mål för kontrollen av foder i primärproduktionen i länet och måluppfyllelsen för denna, samt - viktigare kontrollresultat och en analys av effekterna av kontrollen. 5 6 Allmänna veterinära frågor Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av och använda metoder i tillsynen över djurhälsopersonalen och en beskrivning av viktigare iakttagelser. Länsstyrelserna ska redovisa hur kontrollen bedrivits enligt förordningen (2006:816) om LBE LBE Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 1 februari Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 1 februari

26 7 8 9 kontroll av husdjur m.m. inklusive hälsokontrollprogram, hästpass och avelskontroll samt lagen (2006:806) om provtagning på djur. Redovisningen ska beskriva mål för kontrollen och analysera måluppfyllelsen för dessa. Handläggning och utbetalning av stöd och utveckling Länsstyrelserna ska tillsammans med Statens jordbruksverk följa upp efterlevnaden av det avtal som upprättats enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Kostnader för hantering av EU-stöd Länsstyrelserna ska redovisa kostnader för hantering av de olika EU-stöden för lantbruk, landsbygd och inom havs- och fiskeriprogrammet samt antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden. Fiske Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av föregående års fisketillsyn i form av antal fisketillsynsmän för havet och de stora sjöarna respektive övrigt sötvattensområde samt antal informationsinsatser, tillsynsdagar, anmälningar av otillåtet fiske och antal beslag av fisk, redskap, LBE LBE Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartemetet) senast den 31 augusti Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 1 februari 2016 enligt riktlinjer från verket. LBE NME Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 februari

27 fiskefartyg eller andra föremål i havet och i de stora sjöarna. Regionalt tillväxtarbete Länsstyrelserna ska, efter anvisningar från Tillväxtverket, medverka i verkets uppdrag att säkerställa nationell uppföljning av det regionala tillväxtarbetet och uppföljning av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19. Länsstyrelserna ska, efter anvisningar från Tillväxtverket, lämna redovisningar till verket av bemyndigande gällande anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19. Grundläggande betaltjänster Länsstyrelserna ska bistå berörda aktörer och systematiskt arbeta för att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser i syfte att förbättra samhällets tillgång till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Länsstyrelserna ska dessutom kontinuerligt kartlägga och följa hur de grundläggande betaltjänsterna fungerar i samhället, samt bedöma om tillgången till dessa tjänster motsvarar samhällets behov. Länsstyrelserna ska LBE LBE LBE Länsstyrelserna ska lämna underlag till Länsstyrelsen i Dalarnas län med en bedömning av hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov inklusive en redovisning av de eventuella stöd- och utvecklingsinsatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster som genomförts i länet. Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att arbeta stödjande och samordnande gentemot övriga länsstyrelser i syfte att kvalitetssäkra 24

28 17 också arbeta för att vid behov genomföra stöd- och utvecklingsinsatser i syfte att förbättra samhällets tillgång till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Särskilt situationen för äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppmärksammas. Arbetet med betaltjänstuppdraget ska ske i samverkan med aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Länsstyrelserna ska ge en god bild av hur tillgången till grundläggande betaltjänster ser ut i länet och ansvara för att stödoch utvecklingsinsatser vid behov initieras och genomförs. För arbetet med grundläggande betaltjänster kan länsstyrelserna söka medel från Post- och telestyrelsen (PTS). Bredband Länsstyrelserna ska verka för att det riksdagsbundna målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass nås. Länsstyrelserna ska med utgångspunkt i detta redovisa hur de har verkat för att det riksdagsbundna målet nås och vilka andra faktorer som har påverkat utvecklingen inom it-infrastrukturområdet i länet. Uppdraget ska redovisas enligt PTS anvisningar senast den 1 februari Länsstyrelserna ska vidare - bistå PTS i dess arbete med att följa upp de krav för stöd till bredbandsutbyggnad som anges i förordningen (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av it- och effektivisera genomförandet av uppdraget samt att sammanställa en rapport utifrån dessa underlag. Rapporten ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 december LBE NME, SBE En rapport om användningen av stödet fram till den 31 december 2015 ska lämnas senast den 1 februari 2016 och en rapport om användningen fram till den 31 maj 2016 ska lämnas senast den 30 juni Redovisning ska ske till Länsstyrelsen i Örebro län. 25

29 18 infrastruktur, - bistå PTS i regeringsuppdraget att följa och redovisa efterfrågan på och tillgången till statliga bredbandsstöd, - informera projektägare om gällande regelverk för stöd till bredbandsutbyggnad i enlighet med riktlinjer från Statens jordbruksverk och relevant reglering samt - hantera anläggning av kanalisation enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation, redovisa och kommentera vilka aktiviteter som genomförts för att främja användningen av stödet och hur stödet har använts samt statistik över antalet inkomna ansökningar. Det ska framgå av statistiken vilket belopp en ansökan avser och det beviljade stödets storlek. Sista beslutsdatum för medel avsatta för anläggning av kanalisation är 31 december Energi och klimatomställning Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna - med utgångspunkt i de regionala klimat och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i NME SBE, LBE Länsstyrelsen i Östergötlands län ska senast den 27 januari 2017 redovisa till Naturvårdsverket länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar samt möjliga synergieffekter. Länsstyrelserna ska senast den 27 januari 2017 redovisa sitt arbete enligt uppdraget i övriga delar än klimatinvesteringar till Statens 26

30 dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder, energimyndighet, med kopia till Naturvårdsverket. - verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020, - arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, - samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energi- och klimatomställning, samt - bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. 19 Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp och utvärdera byggnadsnämndernas tillsynsarbete samt ge tillsynsvägledning genom att ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna SBE Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. 27

31 20 21 ska i samband med detta särskilt granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om funktionskontroll av ventilationssystem och funktionskontroll av hissar och andra motordrivna anordningar i byggnadsverk i plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter. Uppföljning av tillämpningen av plan-och bygglagstiftningen Enligt plan- och byggförordningen ska länsstyrelserna följa upp byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande föreskrifter samt ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna ska också granska kommunala planer och ta fram planeringsunderlag. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen särskilt analysera och redovisa kommunernas tillämpning av de nya bestämmelserna om omgivningsbuller i plan- och bygglagen och förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Den närmare inriktningen av redovisningen ska samordnas mellan länsstyrelserna. Inriktningsmål för handläggning av överklagade enligt plan- och bygglagen Länsstyrelserna ska handlägga överklaganden av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt dock utan att rättssäkerheten eftersätts. Beträffande överklagade SBE SBE Länsstyrelsernas återrapportering ska ske med framtagna former redovisade i återrapporteringskrav 44 b i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2012 och i dialog med Boverket. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 28 februari

32 ärenden avseende kommunala beslut om planer (detaljplaner och områdesbestämmelser) respektive lov (bygglov, marklov, rivningslov och förhandsbesked) ska följande inriktningsmål gälla - 75 procent avgjorda inom, för planer 90 dagar och för lov 90 dagar, samt - 90 procent avgjorda inom, för planer 150 dagar och för lov 150 dagar. Tiderna ska räknas från den dag överklagandet kom in till länsstyrelsen till den dag länsstyrelsen avgjorde ärendet. Redovisningen av antalet ärenden ska ske på ett för länsstyrelserna enhetligt sätt. Uppgifterna ska inte avse länsstyrelsernas prövning eller beslut enligt 11 kap plan- och bygglagen. Länsstyrelserna ska redovisa den genomsnittliga handläggningstiden samt medianvärdet för under 2016 avgjorda överklagade planer respektive lov. Länsstyrelserna ska vidare för 2016 redovisa andelen överklagade planer som har avgjorts inom 90 respektive 150 dagar samt andelen överklagade lov som har avgjorts inom 90 respektive 150 dagar. I de fall handläggningstiderna överstiger inriktningsmålen ska länsstyrelserna redovisa dels orsaken till detta, dels vilka åtgärder som vidtagits respektive avses vidtas i syfte att fortsättningsvis uppnå inriktningsmålen. 29

33 _ Planeringsunderlag avseende klimatfrågor Länsstyrelserna ska utarbeta ett fördjupat planeringsunderlag till grund för kommunernas fysiska planering i syfte att dels begränsa klimatpåverkan, dels förebygga och på andra sätt hantera de risker som följer med ett förändrat klimat. I uppdraget ingår att belysa hur grön infrastruktur kan utnyttjas för att minska sådana risker. Användandet av digital teknik Länsstyrelserna ska redovisa hur långt respektive länsstyrelse har kommit i övergången till användande av digital teknik när det gäller tillhandahållande av underlag för kommunernas fysiska planering och när det gäller den ärendehantering som följer av kommunernas planering och bygglovsverksamhet. Miljötillsyn Länsstyrelserna ska utifrån sitt arbete med tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken och miljötillsynsförordningen (2011:13), särskilt redovisa - hur den operativa tillsynen och andelen egeninitierad tillsyn har utvecklats sedan föregående år, - hur den operativa tillsynen har fördelats mellan olika områden, - vilka tillsynsvägledande insatser som har SBE NME Planeringsunderlaget ska lämnas till respektive kommun i länet och till Boverket senast den 31 oktober SBE NME Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 maj Redovisningen ska utformas på ett enhetligt sätt i dialog med Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket och därefter redovisas i den tillsynsredovisning som Naturvårdsverket ska lämna till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 april

34 26 27 genomförts, särskilt avseende uppföljning och utvärdering av kommunernas operativa tillsyn, samt - hur samverkan i Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan har bedrivits. Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten, aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning om enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) och stödja kommunerna i deras strategiska arbete med VAfrågor. Länsstyrelserna ska göra detta genom att bl.a. vägleda kring i vilka vattenförekomster åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp har störst betydelse i ett regionalt perspektiv. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda tillsynsvägledningsinsatser, samt eventuella behov av ytterligare insatser beträffande tillsynsvägledning avseende enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen. Länsstyrelserna ska vidare redovisa genomförda insatser för att stödja kommunerna i deras arbete med att utveckla strategiska VA-planer och hur man bedrivit tillsyn enligt 51 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Förelägganden inom ramen för tillsyn över vattenverksamheter Länsstyrelserna ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över NME NME Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten senast den 30 mars 2017, enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljöoch energidepartementet) senast den 1 april 31

35 28 29 vattenverksamheter som beslutats under 2015 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid en överprövning, samt även redogöra för utfallet av överprövning av de beslut som ännu var föremål för prövning vid tiden för redovisningsdatumet i återrapporteringskravet 66 i länsstyrelsernas regleringsbrev för Skydd av värdefulla naturområden Länsstyrelserna ska med förebyggande insatser skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål, etappmål för biologisk mångfald och friluftslivsmålen. I arbetet ingår att - prioritera skogar och marina områden, - slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden, - för skogar skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden, samt - arbeta med artbevarande åtgärdsprogram för hotade arter, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. Havs- och vattenmiljö Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- NME NME LBE (rovdjur mm) Uppdraget ska redovisas i enlighet med Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till 32