Hygieniska gränsvärden Externremiss

Transkript

1 Hygieniska gränsvärden Externremiss

2 Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om hygieniska gränsvärden Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna, t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt, och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar.

3 AFS 201X:X Hygieniska gränsvärden Syfte och tillämpningsområde... 5 Definitioner... 5 När halten av luftförorening ska mätas... 6 Hur halten av luftföroreningar ska mätas... 6 Hur resultaten ska dokumenteras Åtgärder när gränsvärdena överskrids Bilaga 1 Gränsvärdeslistan Förklaringar till begrepp Anmärkningar Noter till gränsvärdeslistan Kommentarer till not 2 till gränsvärdeslistan Bilaga 2 Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport enligt Bilaga 3 Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt Bilaga 4 CAS-nummerindex

4 AFS 200X:X Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden XXXXXX; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver 1 följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd. 1) Jfr följande direktiv: Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, , s. 11, Celex 31998L0024). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, , s.50, Celex 32004L0037). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, , s. 28 Celex 32009L0148). Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT L 177, , s. 24, Celex 31991L0322). Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, , s. 47, Celex 32000L0039). Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om upprättande av en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, , s. 36, Celex 32006L0015). Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338, , s. 87, Celex 32009L0161). 4

5 AFS 200X:X Syfte och tillämpningsområde 1 Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa hos arbetstagare till följd av exponering för de ämnen som finns listade i dessa föreskrifter. Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar förekommer eller bildas och har samma tillämpningsområde som Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. Allmänna råd Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska och mikrobiologiska föroreningar. Det kan t.ex. gälla mjöldamm eller hudepitel från djur. I sådana fall gäller följande av Arbetsmiljöverket föreskrifter samtidigt: - hygieniska gränsvärden, - kemiska arbetsmiljörisker, - mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Definitioner 2 I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse. Luftförorening Hygieniskt gränsvärde Nivågränsvärde Takgränsvärde Korttidsvärde 5 Ämne eller blandning av ämnen i luft som över en viss halt kan medföra ohälsa. Högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Ett hygieniskt gränsvärde är antingen ett nivågränsvärde eller ett takgränsvärde. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter eller 5 min för vissa ämnen. Ett rekommenderat högsta värde för exponering beräknat som ett tidsvägt medelvärde under en referensperiod av 15 minuter. Korttidsvärden är rekommenderade värden som tjänar som riktlinjer i skyddsarbetet och används vid bedömning av exponeringsförhållanden

6 AFS 200X:X När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas 3 Halten luftföroreningar i inandningsluften ska vara godtagbar utifrån gränsvärdena i bilaga 1. Att halten är godtagbar ska kontrolleras genom en bedömning av exponeringen enligt 9 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och vid behov genom mätning av exponeringen enligt 4-7 i dessa föreskrifter. Mätningar kan även behöva utföras när t.ex ny utrustning börjar användas eller när förändringar genomförts i verksamheten. Allmänna råd Om det för något ämne eller luftförorening finns mer än ett gränsvärde som kan komma i fråga gäller det lägsta värdet eftersom exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till alla gränsvärden. Hur halten av luftföroreningar ska mätas 4 Den som mäter luftföroreningar ska ha genomgått utbildning som gett både teoretiska och praktiska kunskaper om - hur man planerar och genomför mätningar, - hur man behandlar mätdata, - hur man tolkar resultat, - hur man redovisar dessa i en mätrapport enligt bilaga 2. Allmänna råd Det är viktigt att den person som utför mätningar har de kunskaper som behövs om aktuella mätmetoder, mätningarnas utförande, mätosäkerheten, felkällor vid mätning och är väl förtrogen med de instrument som används. Det är också viktigt att denna person har god insikt om de förhållanden som råder på den aktuella arbetsplatsen. Hur mätningar kan genomföras och användas för bedömning av exponeringen beskrivs i standarden Arbetsplatsluft Vägledning för bedömning av exponering genom inandning av kemiska ämnen för jämförelse med hygieniska gränsvärden och mätstrategi (SS-EN 689). 5 Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare samt skyddsombud, om sådant finns. De kemiska analysmetoder och den utrustning som används ska vara anpassad efter de ämnen som ska mätas. Särskild hänsyn ska tas till mätutrustningens specifika egenskaper och exponeringens varaktighet. 6

7 7 AFS 200X:X Allmänna råd Vid provtagning samlas prov in som sedan analyseras på ett laboratorium. Den mätutrustning man använder kan innebära att man ska använda pumpar som då måste kalibreras före användning. Annan utrustning kan innebära att man använder sig av direktvisande instrument som har en funktion som sparar alla mätdata som senare utvärderas. 6 Mätningar ska utföras i inandningsluften på så många personer att det blir möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade. Mätningar ska avse förhållandena vid normal drift. De ska vid behov även belysa exponeringen under andra förhållanden. Allmänna råd Syftet med mätningen är att få en så riktig uppfattning som möjligt om exponeringen. Exponeringsnivån hör många gånger ihop med olika personers sätt att utföra en arbetsuppgift. Detta innebär att en exponeringsmätning, i synnerhet vid den första mätningen, kanske behöver omfatta flertalet av de exponerade vid arbetsstället. Vid arbetsplatser där flera personer bedöms ha likartad exponering kan det dock räcka att exponeringen mäts för var femte person. Mätningen innebär att mät- eller provtagningsutrustningen placeras så nära näsa och mun som möjligt, dvs. det är lämpligt att avståndet inte överstiger 0,3 m, den s.k. andningszonen. Om halten i luften fortfarande är hög trots att man vidtagit åtgärder kan man mäta innanför en skyddsmask eller visir för att få veta vilka halter arbetstagaren utsätts för. Även om exponeringen innanför masken är låg kan det krävas åtgärder som minskar luftföroreningarna i lokalen. I de fall där man trots vidtagna åtgärder, enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, fortfarande har hög halt i luften kan man mäta innanför en skyddsmask eller ett visir. Låg exponering innanför masken kan ändå medföra krav på åtgärder för att minska exponeringen i omgivande lokal. För att man ska kunna beräkna exponeringen när andningsskydd används och mätningen utförs utanför detta behöver man känna till det använda skyddets skyddsfaktor. Det är viktigt att inte överskatta skyddsfaktorn, som är bestämd under ideala förhållanden. En osäkerhetsfaktor är läckage som beror på hårväxt där andningsskyddet ska täta mot ansiktet, felaktig storlek på eller dålig tillpassning av andningsskyddet eller dåligt underhåll av skyddsutrustningen.

8 AFS 200X:X 7 Mätningen ska omfatta så lång tid att mätresultatet blir tillförlitligt och för att resultatet ska kunna jämföras med ett nivågränsvärde. Den del av arbetstiden som omfattas av mätningen ska vara representativ för exponeringen. Om exponeringen endast sker under en viss del av arbetstiden, är det tillräckligt att mäta under den tiden. Om arbetet utförs i skiftgång, ska mätningar ske vid olika skift i den mån arbetet skiljer sig mellan skiften. Mätningen ska omfatta den tidsperiod som takgränsvärdet avser och utföras vid de tidpunkter då exponeringen kan antas vara högst för att resultatet av en mätning ska kunna jämföras med ett takgränsvärde. När det finns anledning att misstänka att höga kortvariga luftföroreningshalter förekommer, och det inte finns något takgränsvärde, kan exponeringen jämföras med korttidsvärdet. En sådan provtagning ska normalt göras under 15 minuter. När någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartade verkningsmekanismer ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas. Allmänna råd Genomsnittshalten, dvs det tidsvägda medelvärdet av en luftförorening är godtagbar om gränsvärdet inte överskrids. Enstaka överskridanden kan tolereras om medelvärdet av flera mätningar ligger under gränsvärdet. Inriktningen bör vara att kvaliteten på inandningsluften är sådan att genomsnittshalten av luftföroreningarna inte överskrider gränsvärdet ens för kortare exponeringar under en del av en arbetsdag. En arbetsdag omfattar normalt åtta timmar och i regel behöver man då mäta under minst 75% av arbetstiden. Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd ska kunna exponeras för högre halter av en luftförorening på grund av kortare exponeringstid. Vid längre arbetspass, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Exponering motsvarande ett 15 minuters takgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Exponering motsvarande ett 5 minuters takgränsvärde bör inte förekomma mer än en gång per 20 minuter. Tidsvägt medelvärde Den uppmätta genomsnittliga halten av luftföroreningen, ska beräknas som ett tidsvägt medelvärde. Vid fulltidsprovtagning får man detta värde direkt. Vid deltidsprovtagning får man det tidsvägda medelvärdet, C m, ur följande formel: 8

9 AFS 200X:X C m C1xt1 C2xt2 C3xt3... Cnxtn t t t... t n där C 1, C 2, C 3 etc. är den uppmätta halten för varje deltidsprov, och t 1, t 2, t 3 etc. är provtagningstiden för varje deltidsprov. Ett exempel på beräkning av genomsnittshalten av ett ämne finns i bilaga 3. För att uppnå tillräcklig säkerhet i mätresultatet behöver man i regel mäta under minst 75 % av arbetstiden. Då exponeringen varierar mycket under en normal arbetsdag kan det vara nödvändigt att mäta under hela arbetstiden. Hygienisk effekt För ämnen med samverkande effekt och likartad verkningsmekanism ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas. Detta görs genom att man beräknar den hygieniska effekt som är lika med summan av kvoterna mellan uppmätt halt för varje ämne och dess hygieniska gränsvärde. Exponeringen brukar anses godtagbar om den hygieniska effekten är högst 1. Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i följande formel: C1 C2 C3 C HE... G G G G n n där C 1, C 2, C 3 etc. är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 etc. och G 1, G 2, G 3 etc. är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Ett exempel på hur man beräknar hygienisk effekt finns i bilaga 3. Den narkotiska, rusgivande eller bedövande effekt som organiska lösningsmedel har på centrala nervsystemet är ett exempel på när bidragen från olika ämnen ska läggas samman. För lösningsmedel vars hygieniska gränsvärde är fastställt med hänsyn till andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet, t.ex. bensen, ska dock bedömningen göras separat. För bensen är gränsvärdet fastställt utifrån dess cancerframkallande effekt och vid gränsvärdesnivån bidrar bensen endast i liten utsträckning till den allmänna lösningsmedelseffekten. 9

10 Hur resultaten ska dokumenteras AFS 200X:X 8 Mätresultaten ska dokumenteras i en mätrapport. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig information för att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas. De uppgifter som finns i bilaga 2 ska alltid redovisas i mätrapporten. Allmänna råd Vid mätningen förs normalt ett särskilt protokoll. När mätresultaten är klara skrivs en mätrapport. För att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas behövs tillräcklig information. Det är därför viktigt att mätrapporten utförligt beskriver de förhållanden som rådde vid mättillfället, t.ex. hanterade mängder, antal tillverkade enheter per dag etc., och anger avvikelsen från det normala. Se vidare bilaga 2 i dessa föreskrifter. Mätrapporten kan informera om hur effektiva vidtagna åtgärder har varit. Dessutom kan rapporten vara underlag för senare bedömningar av om ytterligare exponeringsmätningar behöver genomföras. Mätrapporten kan även vara ett viktigt underlag vid olika kartläggningar av exponeringsnivåer. Av 3 arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkeshygieniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om verksamheten överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya innehavaren. Åtgärder då gränsvärdena överskrids 9 Om en mätning av luftföroreningar visar att de hygieniska gränsvärdena enligt dessa föreskrifter överskrids, ska åtgärder vidtas för att sänka exponeringen och minska riskerna. Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. 10

11 AFS 200X:X Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 200X MIKAEL SJÖBERG Claes Trägårdh Anna Middelman 11

12 Bilaga 1 Gränsvärdeslistan AFS 200X:X Förklaringar till begrepp i listan Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av ämnen. För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbart damm, totaldamm eller respirabelt damm som avses. Definitionerna för de olika dammsorterna finns beskrivna i not 1 till gränsvärdeslistan. Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell. Typ av luftförorening Enhet Anmärkning Gaser, ångor mg/m 3 ppm (ml/m 3, cm 3 /m 3 ) Damm, rök, dimma mg/m 3 Aerosol Enzymer glycinenheter/m 3 Fibrer fibrer/cm 3 Radon Bq/m 3 Radongas Vid omräkning mellan ppm och mg/m 3 har följande formel använts. Den gäller vid 20 C och 101,3 kpa (760 mm Hg). Värdena har avrundats. 3 Molmassag ( / mol) Halt( mg/ m ) xhalt( ppm) 24,1( l / mol) 24,1 = molvolymen vid 20 C och 101,3 kpa. # Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållande till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17) markeras med #. CAS-nr CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service. En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bilaga 4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillståndskrav gäller se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 12

13 AFS 200X:X * För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS-nr. För t.e.x. koppar och oorganiska föreningar anges CAS-numret för koppar. CAS-numret är då markerat med *. År Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst ämne senast omprövades anges i tabellen. Anmärkning I kolumnen anges om ämnet tillhör någon av nedanstående kategorier med följande beteckningar: B = Ämnet kan vid samtidig exponering för buller orsaka hörselskada. C = Ämnet är cancerframkallande. Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. H = Ämnet kan lätt upptas genom huden. Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga. M=Medicinsk kontroll kan krävas för hantering av ämnet. Se vidare föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa ämnen gäller kraven på medicinsk kontroll endast när ämnet används som härdplastkomponent. Se föreskrifterna om härdplaster. R = Ämnet är reproduktionsstörande. Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan medföra skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans utveckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och gravida och ammande arbetstagare. S = Ämnet är sensibiliserande. Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet. Överkänslighetsbesvären kan främst drabba huden eller andningsorganen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt med ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp av överkänslighet, som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer uttalat luftvägssensibiliserande egenskaper. 13

14 AFS 200X:X Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden. 14

15 AFS 200X:X Acetaldehyd C Acetamid C 2-Acetamidofluoren C 1 Aceton Acetonitril Akrolein ,1 0,2 0,3 0,7 Akrylamid ,03 0,1 H, C, M Akrylnitril , H, C Akrylsyra Allylalkohol H Allylamin H Allylklorid H Aluminium, lösliga föreningar (som Al)

16 AFS 200X:X Aluminium*, metall och oxid (som Al) * totaldamm 5 - respirabelt damm 2 p-aminoazobensen C 3 4-Aminodifenyl C 1 # Ammoniak Amylacetat Se Pentylacetater Anilin H, C # Antimon* och föreningar (som Sb) * ,5 utom Antimontrihydrid, -inhalerbart damm Antimontrioxid Antimontrihydrid ,05 0,3 Arsenik*, och oorg föreningar utom arseniktrihydrid (som As) - totaldamm * ,01 C 2 Arseniktrihydrid ,02 0,05 16

17 17 AFS 200X:X Asbest, Se: Fibrer, naturliga kristallina Attapulgit, Se: Fibrer, naturliga kristallina- Övriga Auramin (4,4 -imidokarbonyl-bis C 3 (N,N-dimetylanilin)) Avgaser som kolmonoxid som kvävedioxid Barium, lösliga föreningar (som Ba) -totaldamm ,5 2 Bensalklorid C 3 Bensen ,5 1,5 3 9 H, C Bensin, flyg-, motor-, rea- 6 Bensin, industri, hexantyp ,8 Bensin, industri, heptantyp ,8,9 Bensin, industri, oktantyp ,8 p-bensokinon ,1 0,4 0,3 1,3 10

18 18 AFS 200X:X Benso(a)pyren ,002 0,02 H, C, R 11 Bensotriklorid C 3 Bensylbutylftalat Bensylklorid Benzidin C 1 Beryllium*, och föreningar (som Be), -totaldamm * ,002 C,S 2 Bifenyl Se difenyl # Bly*, och oorg. föreningar (som Pb) * 2011 B,R,M 2,13 - inhalerbart damm 0,05 - respirabelt damm 0,02 Blymonoxid Bomullsdamm Se: Damm, bomull Borax -totaldamm H 2 Brom ,1 0,7 0,3 2

19 AFS 200X:X 2-Brom-1,1,1-trifluor-2-kloretan Se: Halotan Bromväte Se: Vätebromid 19 1,3-Butadien , C n-butanol H sek.-butanol H iso-butanol H tert.-butanol H 2-Butoxietanol Se: Etylenglykolmonobutyleter 2-Butoxietylacetat Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat Butylacetat n-butylacetat sek-butylacetat iso-butylacetat tert.-butylacetat

20 20 AFS 200X:X Butylakrylat S Butylamin H n-butylamin sek-butylamin iso-butylamin tert-butylamin n-butylglycidyleter S, M Butyllaktat n-butylmetakrylat S β-butyrolakton C 3 CFC CFC CFC Cyanamid S # Cyanider, (som CN) * H - inhalerbart damm Kaliumcyanid Natriumcyanid

21 21 AFS 200X:X Cyanklorid ,1 0,3 0,3 0,8 Cyanväte Se: Vätecyanid Cyklohexan Cyklohexanol Cyklohexanon H Cyklohexylamin Cymen Se: Metylisopropylbensen Damm, oorganiskt 2 - inhalerbart damm respirabelt damm Damm och dimma, organiskt ,15 totaldamm Damm, bomull (råbomull) -totaldamm ,5 2 Damm, grafit -totaldamm Damm, härdplast -totaldamm ,16

22 22 AFS 200X:X Damm, kol inkl. kimrök -totaldamm Damm, mjöl, - inhalerbart damm S 2 Damm, papper -totaldamm Damm, PVC totaldamm 1 - respirabelt damm 0,5 Damm, textil -totaldamm Damm, trä -inhalerbart damm C 2,17 Dekaner och andra högre alifatiska kolväten Desfluran Diacetonalkohol Se: 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon 4,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan C 3 MOCA, metylenbis(o-kloranilin) 2,4-Diamino-1-metoxibensen (2,4-diaminoanisol) C 3

23 23 AFS 200X:X 2,4-Diaminotoluen C 3 Dianisidin (3,3 -dimetoxibensidin) C 3 Diazometan C 3 Dibensylftalat ,2-Dibrom-3-klorpropan C 1 1,2-Dibrometan (etyldibromid) C 3 Dibutylftalat R 12 1,2:3,4-Diepoxibutan C 3 Dieselavgaser Se: Avgaser Dietanolamin H Dietylamin H 2-Dietylaminoetanol H Dietylenglykol H Dietylenglykolmonobutyleter Dietylenglykolmonobutyleteracetat Dietylenglykolmonoetyleter H Dietylenglykolmonoetyleteracetat H

24 24 AFS 200X:X Dietylentriamin , H, S Dietyleter Dietylftalat Di-(2-etylhexyl)ftalat R 12 Dietylsulfat C 3 Difenyl ,2 1,3 0,4 2,5 Difenylamin Difosforpentasulfid Diglycidyleter ,2 1,1 S, M Diisocyanater ,002 0,005 S, M 4, 20 Hexametylendiisocyanat ,002 0,02 0,005 0,03 S, M 4, 20 Isoforondiisocyanat ,002 0,018 0,005 0,046 S, M 4, 20 4,4 -Metylendifenyldiisocyanat ,002 0,03 0,005 0,05 S, M 4, 20 1,5-Naftalendiisocyanat ,002 0,017 0,005 0,044 S, M 4, 20 Toluendiisocyanat ,002 0,014 0,005 0,04 C, S, M 4, 20 2,4-Toluendiisocyanat C, S, M 4, 20 2,6-Toluendiisocyanat C, S, M 4, 20 Trimetylhexametylendiisocyanat ,002 0,017 0,005 0,044 S, M 4, 20

25 25 AFS 200X:X 2,2,4-Trimetylhexametylendiisocyanat 2,4,4-Trimetylhexametylendiisocyanat S, M 4, S, M 4, 20 Diisodecylftalat Diisopropylamin H 2,6-Diisopropylfenylisocyanat ,005 0,04 0,01 0,08 S, M 4 o-diklorbensen p-diklorbensen ,3 -Diklorbenzidin C 3 2,2 -Diklordietyleter C 3 2,2 -Diklordietylsulfid (senapsgas) C 3 Diklordifluormetan Se: CFC 12 1,1 -Diklordimetyleter C 1 1,1-Dikloretan ,2-Dikloretan H, C 1,1-Dikloreten

26 26 AFS 200X:X Dikväveoxid Se: Lustgas N,N-Dimetylacetamid H, R 21 Dimetyladipat Dimetylamin ,5 5 9 N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen C 1 S-(2-(Dimetylamino)etyl) C 3 pseudotioureadihydroklorid N,N-Dimetylanilin H 3,3 -Dimetylbenzidin C 3 Dimetyldisulfid Dimetyleter Dimetyletylamin Dimetylformamid H, R 23 Dimetylftalat Dimetylglutarat ,1 -Dimetylhydrazin C 3 1,2-Dimetylhydrazin C 3

27 27 AFS 200X:X Dimetylsuccinat Dimetylsulfat C 3 Dimetylsulfid Dimetylsulfoxid H Dinitrobensen ,15 1 0,3 2 H 1,2-Dinitrobensen ,3-Dinitrobensen ,4-Dinitrobensen Dinitrotoluen ,15 0,3 H, C 2,4-Dinitrotoluen ,6-Dinitrotoluen Dioktylftalat Se även: Di(2-etylhexyl)ftalat R 12 Dioxan H, C Dipropylenglykolmonometyleter Disulfiram S Efrane Se: Enfluran

28 AFS 200X:X Enfluran Enzymer, subtilisiner , glycinenhet/m 3 3 glycinenheter/m 3 S Epiklorhydrin ,5 1,9 1 4 H, C, S Erionit C 1 Etanol Etanolamin H Eten Eter Se: Dietyleter 2-Etoxietanol Se: Etylenglykolmonoetyleter 2-Etoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat Etylacetat Etylakrylat H, S Etylamin H 28

29 AFS 200X:X Etylamylketon Se: 5-Metyl-3-heptanon 29 Etylbensen Etylbutylketon Se: 3-Heptanon Etyl-2-cyanoakrylat M, S Etylendiamin S Etylenglykol H 25 Etylenglykoldinitrat ,03 0,2 0,1 0,6 H Etylenglykolmonobutyleter H Etylenglykolmonobutyleteracetat H Etylenglykolmonoetyleter H, R 26 Etylenglykolmonoetyleteracetat H, R 26 Etylenglykolmonoisopropyleter H Etylenglykolmonoisopropyleteracetat H Etylenglykolmonometyleter R 3 Etylenglykolmonometyleteracetat R 3 Etylenglykolmonopropyleter H

30 AFS 200X:X Etylenimin (aziridin) C 3 Etylenklorhydrin Se: 2-Kloretanol Etylenoxid H, C Etylentiourea R 3 2-Etylhexyllaktat Etylkarbamat C 3 Etylklorid Etyllaktat Etylmetakrylat S Etylmetansulfonat C 3 N-Etylmorfolin H Fenol H, M 21 Fenylglycidyleter H, S Fenylisocyanat ,005 0,02 0,01 0,05 S, M 4 Fenyl-β-naftylamin C 3 Fibrer, naturliga kristallina, andra än erionit (som är ett A-ämne) 30

31 31 AFS 200X:X Asbest ,1 fiber/cm³ C, M 27 Aktinolit C, M 27 Amosit C, M 27 Antofyllit C, M 27 Krokidolit C, M 27 Krysotil C, M 27 Tremolit C, M 27 Övriga ,5 fiber/cm³ 27,29 Fibrer, syntetiska oorg. glasartade fibrer (amorfa) Eldfasta keramiska fibrer ,2 fiber/cm³ C, M 27,29 Specialfibrer ,2 fiber/cm³ C, M 27 Övriga fibrer fiber/cm³ 27 Mineralull Kontinuerliga glasfibrer Fibrer, syntetiska oorg ,2 fiber/cm³ M 27 kristallina fibrer Kiselkarbidfibrer M 27 Grafitfibrer M 27

32 AFS 200X:X Fluor ,1 0,2 0,3 0,5 30 Fluorider, (som F) Fluorväte Se vätefluorid # Formaldehyd ,3 0,37 0,6 0,74 C,H,S,M Formamid H, R Fosforpentaklorid Fosforpentoxid Fosforsyra Fosfortrihydrid ,3 0,4 1 1,4 Fosfortriklorid ,2 1,2 0,4 2,4 Fosforväte Se: Fosfortrihydrid Fosforylklorid ,1 0,6 0,2 1,2 Fosgen ,05 0,2 Fotogen, flyg-, motor- 7 Ftalater , 31 # Ftalsyraanhydrid ,03 0,2 0,06 0,4 S, M 32

33 AFS 200X:X Furfural H Furfurylalkohol H Glasfiber Se Fibrer, syntetiska oorg. # Glutaraldehyd ,1 0,4 S Glyceroltrinitrat Se: Nitroglycerin Glykol Se: Etylenglykol Glykoldinitrat Se: Etylenglykoldinitrat Grafitdamm Se: Damm, Grafit Grafitfibrer Se: Fibrer syntetiska oorg. kristallina fibrer Halotan Halloysit Se: Fibrer naturligt kristallina - Övriga HCFC

34 34 AFS 200X:X HDI Se: Diisocyanater HFC 134 a n-heptan och andra heptaner Heptanon Heptanon # Hexahydroftalsyraanhydrid S, M Hexametylentetramin S Hexametylfosfortriamid (HMPA) C 1 n-hexan Hexaner, utom n-hexan Metylpentan Metylpentan ,2-Dimetylbutan ,3-Dimetylbutan Hexanon H

35 35 AFS 200X:X Hexylenglykol Se: 2-Metyl-2,4-pentandiol Hydrazin C 3 Hydrokinon ,5 1,5 S 10 2-Hydroxietylakrylat H, S, M 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon Härdplastdamm Se: Damm, härdplast Indium* och oorg föreningar * ,1 2 (som In) -totaldamm Isobutylmetakrylat S Isocyanater 32 Se Diisocyanat respektive monoisocyanat Isocyansyra ,01 0,018 0,02 0,036 M 4,33 Isofluran Isoforon Isopropanol

36 AFS 200X:X 2-Isopropoxietanol Se: Etylenglykolmonoisopropyleter 2-Isopropoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoisopropyleteracetat Isopropylamin Isopropylbensen H Isopropylnitrat Jod ,1 1 Järnoxid, (som Fe), - respirabelt damm ,5 2 Kadmium*, och oorg föreningar * 2005 C, M 13 (som Cd), -totaldamm 0,02 -respirabelt damm 0,005 Kadmiumdifluorid C,R, M Kadmiumdiklorid C,R, M 36

37 37 AFS 200X:X Kalciumhydroxid -inhalerbart damm Kalciumoxid -inhalerbart damm Kaliumaluminiumtetrafluorid -inhalerbart damm , ,4 Kaliumhydroxid inhalerbart damm Kaprolaktam (damm + ånga) Karbonyldiklorid Se: Fosgen 3-Karen (jfr terpener) S 34 Katekol H Kimrök -totaldamm Se: koldamm inkl. kimrök Kinon Se: p-bensokinon Kiselkarbidfibrer

38 AFS 200X:X Se: Fibrer syntetiska oorg. kristallina fibrer Klor ,5 1,5 1 3 # Klorbensen Klor-1,3-butadien , H Klorcyan Se: Cyanklorid Klordifluormetan Se: HCFC22 Klordioxid ,1 0,3 0,3 0,8 2-Kloretanol ,5 H 23 Klorfenoler och salter ,5 1,5 H (som klorfenol) Se även Triklorfenol Tetraklorfenol Pentaklorfenol Klorkresol S Kloroform C 38

39 39 AFS 200X:X Kloropren Se: 2-Klor-1,3-butadien # Kobolt*, och oorg föreningar (som Co) inhalerbart damm Koldamm, inkl kimrök Se: Damm, Kol inkl. kimrök * ,01 C, H, S 2 Koldioxid Koldisulfid B,H,R Kolmonoxid Se även Avgaser B,R Koloxid Se: kolmonoxid Koltetraklorid H,C Koppar*, och oorg. föreningar * (som Cu), - totaldamm 1 - respirabelt damm 0,2 Kresol ,5 2 9 H

40 AFS 200X:X o-kresol m-kresol p-kresol p-kresylglycidyleter S, M Kristobalit, - respirabelt ,05 C, M Krom*, och dess oorg. (II, III)- föreningar (som Cr) -totaldamm * ,5 2 Krom (VI)-föreningar (som Cr) -totaldamm Blykromat Kaliumdikromat Kromtrioxid Natriumdikromat Strontiumkromat Zinkkromat Kumen Se: Isopropylbensen ,005 0,015 C, S 2 40

41 41 AFS 200X:X Kvarts, - respirabelt Se även: Kristobalit och Tridymit ,1 C, M 2 Kvicksilver, org. föreningar (som Hg) ,01 B,H Kvicksilver*, och oorg. föreningar * ,03 B,H (som Hg) Kvävedioxid Se även Avgaser Kväveoxid # Lacknafta H 36 Limonen (jfr terpener) S 34 # Litium* och föreningar * ,02 (som Li) Inhalerbart damm Litiumhydrid Lustgas # Maleinsyraanhydrid ,05 0,2 0,1 0,4 S, M Mangan*, och oorg. föreningar * (som Mn), - totaldamm 0,2

42 AFS 200X:X - respirabelt damm 0,1 MDI Se: Diisocyanater MEK Se: Metyletylketon Metakrylsyra Metanol H Metantiol Metoxi-2-propanol H 1-Metoxi-2-propylacetat H Metylacetat Metylakrylat H,M,S Metylamin H Metylamylalkohol Se: 4-Metyl-2-pentanol Metylamylketon Se: 2-Heptanon Metylbromid H 42

43 43 AFS 200X:X Metyl-n-butylketon Se: 2-Hexanon Metyl-2-cyanoakrylat S, M 4,4 -Metylendianilin C 3 Metylenklorid H, C 37 Metyletylketon Metyletylketonperoxid ,2 1,5 M Metylformiat Metyl-3-heptanon # Metylhexahydroftalsyraanhydrid S, M Metyl-2-hexanon Metylisoamylketon Se: 5-Metyl-2-hexanon Metylisobutylketon Metylisocyanat ,01 0,024 0,02 0,047 M 4,33

44 AFS 200X:X 4-Metylisopropylbensen Metyljodid H, C Metylklorid Metylklormetyleter C 1 Metylkloroform Se: 1,1,1-Trikloretan 20-Metylkolantren (3-metylkolantren) C 1 Metylmerkaptan Se: Metantiol Metylmetakrylat H, S Metylmetansulfonat C 3 N-Metylmorfolin H N-Metyl-N-nitrosourea C 1 2-Metyl-2,4-pentandiol Metyl-2-pentanol H N-Metyl-2-pyrrolidon α-metylstyren M Metyl-tert.butyleter

45 AFS 200X:X # Metyltetrahydroftalsyraanhydrid MIBK Se: Metylisobutylketon Mineralull Se: Fibrer, syntetiska oorg. glasartade - Övriga Mjöldamm, - inhalerbart damm Se: Damm, Mjöl 2011 S, M 3 Molybden*, metall och svårl. fören * (som Mo), - totaldamm 10 - respirabelt 5 45

46 46 AFS 200X:X Molybden, lättlösliga föreningar (som Mo) - totaldamm Monoisocyanater Se: 2,6-Diisopropylfenylisocyanat Fenylisocyanat Isocyansyra Metylisocyanat Monoklorbensen Se Klorbensen Monoklorättikssyra H Monometylhydrazin C 3 Morfolin H MTBE Se: Metyl-tert.butyleter Myrsyra Nafta Se: Petroleumnafta Naftalen

47 AFS 200X:X Naftalener, klorerade ,2 0,6 H α-naftylamin C 3 β-naftylamin C 1 Natriumazid Natriumhydroxid Natriumtetraboratdekahydrat Se: Borax NDI Se: Diisocyanater Nickel,metall -totaldamm ,5 S 2 Nickelföreningar (som Ni), utom ,1 C, S 2 nickelkarbonyl och trinickeldisulfid -totaldamm Nickelkarbonyl ,001 0,007 C, R Nickelsubsulfid Se:Trinickeldisulfid # Nikotin, inhalerbart damm ,1 H

48 AFS 200X:X Nitrobensen H 4-Nitrodifenyl C 1 Nitroetan Nitroglycerin ,03 0,3 0,1 0,9 H Nitroglykol Se: Etylenglykoldinitrat Nitrometan Nitropropan Nitropropan C N-Nitrosodimetylamin C 3 Nitrotoluen H 2-Nitrotoluen C, R 3-Nitrotoluen Nitrotoluen H Nonaner Oktaner Oljedimma, inkl. oljerök ,39 Oxalsyra

49 49 AFS 200X:X Ozon ,1 0,2 0,3 0,6 PAH Se: Benso(a)pyren Pappersdamm Se: Damm, Papper PCB ,01 0,03 H, C # Penicillin ,1 S -inhalerbart damm Pentaerytritol totaldamm 1,1,1,2,2-Pentafluoretan Pentaklorfenol och salter (som pentaklorfenol) ,5 1,5 H Pentaner n-pentan iso-pentan tert.pentan Pentylacetater

50 AFS 200X:X n-pentylacetat ,1-Dimetylpropylacetat Metylbutylacetat Metylbutylacetat Metylbutylacetat Pentylacetat Perkloretylen Se Tetrakloretylen Petroleumbränsle 6 Petroleumnafta 40 Pikrinsyra α-pinen (jfr terpener) β-pinen (jfr terpener) Piperazin och salter (som piperazin) ,1 0,3 0,3 1 S Platina* metall, svårlösl. föreningar -totaldamm *

51 51 AFS 200X:X Platina lösl. föreningar (som Pt) -totaldamm Polyklorerade bifenyler Se: PCB ,002 S 1 n-propanol Propanol Se:Isopropanol 1,3-Propansulton C 3 Propen β-propiolakton C 3 Propionsyra Propoxietanol Se: Etylenglykolmonopropyleter Propylacetat ,2-Propylenglykoldinitrat ,1 0,7 0,3 2 H Propylenglykolmonometyleter, isomerblandning Se även 1-Metoxi-2-propanol H

52 AFS 200X:X Propylenglykolmonometyleteracetat Se 1-Metoxi-2-propylacetat 52 1,2-Propylenimin C 3 Propylenoxid C PVC-damm, Se: Damm, PVC Pyretrum Pyridin # Radon, -underjordsarbete C 41 # Radon, -övrigt arbete C 42 Resorcinol H, M Salpetersyra Saltsyra Se Väteklorid Selen*, och oorg. föreningar utom selenväte (som Se) * ,1 2 Selenväte ,01 0,03 0,05 0,2 Sepiolit

53 53 AFS 200X:X Se: Fibrer, naturligt kristallina - Övriga Sevofluran Silver*, metall och svårlösliga föreningar (som Ag) -totaldamm * ,1 2 Silver, lösliga föreningar (som Ag) -totaldamm ,01 Stearater, totaldamm ,43,44 # Styren B,H,M Sulfider, (summan av dimetyldisulfid, dimetylsulfid och metantiol) Sulfotep Svaveldioxid Svavelhexafluorid # Svavelsyra ,1 0,2 C, H Svaveltetrafluorid ,1 0,4 Svavelväte Se Vätesulfid

54 AFS 200X:X Syntetiska oorg. fibrer Se: Fibrer, syntetiska oorg. Talk totaldamm 2 - respirabelt damm 1 TDI Se:diisocyanat Tellur och föreningar (som Te) -totaldamm # Tenn * och oorg. föreningar (som Sn) -inhalerbart damm Tennorganiska föreningar (som Sn) -totaldamm , * ,1 0,2 H 2 Terpener Terpentin H, S 34 1,1,2,2-Tetrabrometan Tetraetylbly, (som Pb) ,05 0,2 H, R 2 54

55 55 AFS 200X:X 1,1,1,2-Tetrafluoretan Se: HFC 134a 1,2,2,2-Tetrafluoroetyldifluormetyleter Se: Desfluran # Tetrahydroftalsyraanhydrid S, M Tetrahydrofuran Tetrakloretylen C Tetraklorfenol och salter ,5 1,5 H (som tetraklorfenol) 2,3,4,5-Tetraklorfenol ,3,4,6-Tetraklorfenol ,3,5,6-Tetraklorfenol # Tetraklorftalsyraanhydrid S, M 3 Tetrametylbly, (som Pb) ,05 0,2 H, R Tetranitrometan ,05 0,4 0,1 0,8 Textildamm Se: Damm, Textil

56 AFS 200X:X Tioacetamid C 3 Tioglykolsyra H Tiram S Titandioxid -totaldamm o-toluidin (3,3-dimetylbensidin) C 3 # Toluen B,H Tridymit, - respirabelt damm ,05 C, M 2 # Trietanolamin ,8 5 1,6 10 H Trietylamin Trietylentetramin S 1,1,1-Trifluoretan ,1,2-Trifluor-2-kloretyldifluormetyleter Se: Enfluran 2,2,2-Trifluor-1-kloretyldifluormetyleter Se: Isofluran 1,2,4-Triklorbensen ,1,1-Trikloretan ,1,2-Trikloretylen C 37,45 56

57 57 AFS 200X:X Triklorfenol* och salter * ,5 1,5 H, C (som triklorfenol) 2,3,4-Triklorfenol ,3,5-Triklorfenol ,3,6-Triklorfenol ,4,5-Triklorfenol ,4,6-Triklorfenol ,4,5-Triklorfenol Triklorfluormetan Se: CFC 11 1,1,2-Triklor-1,2,2-trifluoretan Se: CFC 113 # Trimellitsyraanhydrid ,0025 0,02 0,005 0,04 S, M Trimetylbensen ,2,3-Trimetylbensen ,2,4-Trimetylbensen ,3,5-Trimetylbensen Trimetylhexametylendiisocyanat

58 AFS 200X:X Se: Diisocyanater 1,1,1-Trimetylolpropan Trinickeldisulfid (som Ni) -totaldamm ,01 C, S 2 2,4,6-Trinitrotoluen ,1 0,2 H Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat C 3 Trädamm Se: Damm, Trä Uretan Vanadinpentoxid, (som V), totaldamm 0,2 - respirabelt damm 0,05 Vinylacetat Vinylidenklorid Se: 1,1-Dikloreten Vinylklorid , H, C Vinyltoluen H 58

59 59 AFS 200X:X Volfram*, metall och svårlösl. fören. (som W) -totaldamm * Volfram, lättlösliga fören. (som W) totaldamm Vätebromid , Vätecyanid ,8 2 3,6 4 H Vätefluorid ,7 30 Väteklorid Väteperoxid ,4 2 3 Vätesulfid Wallastonit Se: Fibrer, naturliga kristallina- Övriga # Xylen H o-xylen m-xylen p-xylen Zinkklorid, -respirabelt

60 AFS 200X:X Zinkoxid, -totaldamm Ziram S Ättiksyra Ättiksyraanhydrid

61 AFS 20xx:x Noter till gränsvärdeslistan 1) Ämnet får inte hanteras. Vissa undantag finns dock. Se vidare i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp A i bilaga 1. 2) Med inhalerbart damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.3 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.1. Med respirabelt damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft - Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.11 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.3. Med totaldamm menas de partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter i den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket. Filterdiametern är normalt 37 mm, men kan även vara 25 mm. Trots sitt namn provtas inte den totala mängden luftburna partiklar med denna metod. Se även Kommentarer till not 2 på sid 67. 3) För hantering av ämnet krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket. Se vidare i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp B i bilaga 1. 4) Takgränsvärdet avser en 5-minutersperiod. 5) Tabellens särskilda gränsvärden för kvävedioxid och kolmonoxid är avsedda att ta hänsyn till den samlade effekten av de ämnen som förekommer i avgaser inklusive cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen används alltså som indikatorsubstanser. Exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till båda värdena. Det är troligt att kolmonoxidvärdet blir dimensionerande vid exponering för avgaser från bensin- och gasoldrivna motorer, medan kvävedioxidvärdet får motsvarande funktion för dieselavgaser. Däremot ska man inte räkna hygienisk effekt mellan kolmonoxid och kvävedioxid (se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker). 6) Bensin, dieselolja, jetbränsle och villaolja/eldningsolja och andra petroleumbränslen har inga fastställda gränsvärden på grund av att de är blandningar av ett stort antal ämnen, vars halter oftast inte är kända i detalj. De varierar dessutom mellan olika bränslepartier. Här anges ungefärliga värden, som kan användas i det förebyggande skyddsarbetet och vid bedömning av en arbetsplats. Värdena representerar en högsta godtagbar totalhalt av kolväten i luft. De används på samma sätt som värdena i gränsvärdeslistan. Produkt Högsta godtagbara totalhalt kolväten i luft, mg/m 3 (tidsvägt medelvärde för en arbetsdag) Flygbensin 350 Motorbensin 250 Alkylatbensin Jetbränsle Diesel Mk Villaolja 250 1) Specialbensin för motordrivna arbetsredskap (svensk standard SS ) t.ex. motorsågar. 2) Kallas också Jet A-1, reabränsle, flygfotogen m.m. 3) Diesel (Mk 2 och Mk 3) med högre aromathalter (max 20 och ca 25 %) finns också men har en begränsad marknad. För mätningar av kolväten kan man använda instrument eller laboratoriemetoder som ger totalhalten av ämnena. Instrumentet ska kalibreras mot aktuellt bränsle eller t.ex. ren oktan. 7) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 0,2 % bensen. 8) Industribensin, extraktionsbensin, brukar specificeras genom att kokpunktsintervallet anges. Typer som är vanliga i Sverige brukar innehålla antingen huvudsakligen hexaner (ca % n-hexan, 61

62 AFS 20xx:x kokpunktsintervall ca C), heptaner (kokpunktsintervall ca C) eller oktaner (kokpunktsintervall ca C). Jämför n-hexan, övriga hexaner, heptaner och oktaner. 9) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 5 % n-hexan. 10) p-bensokinon, kinon, kan genom reduktion övergå till hydrokinon. Hydrokinon kan lätt återbildas till p-bensokinon genom luftoxidation. Se även hydrokinon. 11) Benso(a)pyren kan förekomma bland andra polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i rök, damm eller dimma från t.ex. tjära och asfalt samt i vissa oljor och förbränningsprodukter. 12) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m 3 ska tillämpas även för de ftalater som inte har fastställda gränsvärden. 13) För bly och kadmium finns biologiska gränsvärden, se föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. 14) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas för de laktater som inte har fastställda gränsvärden. 15) För damm eller dimma av ämnen som har särskilda gränsvärden tillämpas dessa värden. 16) Avser damm från sluthärdad eller nästan sluthärdad epoxi-, akrylat-, polyuretan- och esterplast, bakelit eller dylikt. Hit räknas även damm från ohärdat pulvermaterial av epoxityp m.fl. 17) Vid bedömning av damm från impregnerat virke tillämpas ett gränsvärde av 0,5 mg/m 3. 18) Gränsvärdet avser kolväten i ångform dvs. upp till 12 kolatomer. Vid exponering för kolväten med mer än 12 kolatomer som förekommer i form av aerosol, partiklar eller vätskedroppar, tillämpas gränsvärdet för organiskt damm och dimma, 5 mg/m 3. 19) För ämnen som saknar hygieniskt gränsvärde i Sverige ska det vägledande EU-gränsvärdet användas som en rekommendation till dess att ett svenskt gränsvärde har införts. Följande ämnen saknar svenskt gränsvärde men har vägledande gränsvärden enligt Europeiska kommissionens direktiv 91/322/EEG, 2000/39/EG, 2006/15/EG och 2009/161/EU. Ämnen CAS-nr Nivågränsvärde Korttidsvärde Anm ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 1,1-Dikloretan H Bisfenol A (2-metoxietoxi) etanol 1,2,4-Triklorbensen Difosforpentasulfid H H Sulfotep ,1 - - H Pikrinsyra ,1 - - Pyretrum Natriumazid ,1-0,3 H 20) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas även för de diisocyanater som inte har fastställda gränsvärden. Detsamma gäller för diisocyanater i damm- eller dimform, aerosol, inklusive prepolymeriserade isocyanater och addukter. Motsvarande värde uttryckt i mg/m 3 är olika för olika ämnen. 21) I ångform kan ämnet i betydande grad upptas genom huden. 62