Du vet vad som krävs.

Transkript

1 Nr. 7. nov.-dec

2 Du vet vad som krävs. Vår långsiktighet och vårt sätt att bedriva bank gör skillnad. Välkommen att kontakta oss för ett personligt möte. Norra Sverige: Mellansverige: Stockholm: Östra Sverige: Västra Sverige: Södra Sverige: Handelsbanken har de mest nöjda Private Banking-kunderna i Sverige *). *) Källa: TNS SIFO Prospera

3 Indhold Nummer 7 nov.-dec. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 1/ Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary International. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotarybevægelse set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. Nr. 7. nov.-dec Forside Barn i de nordiske landene er blant de best stilte i verden når det gjelder goder som barnehageplass og helsetilbud, og foreldre har fått utvidede velferdsrettigheter knyttet til fødselen. Men er alderspensjonen like godt sikret når Noah (10) og Maia (9) står for tur til å heve den? (Foto: Elise Julsrud) Tema Våre velferdssamfunn benevnes gjerne som den nordiske modellen. Hva egentlig kjennetegner denne modellen? Og hvor store variasjoner finner vi landene i mellom? Og: har modellen tilstrekkelig bærekraft i møtet med eldrebølge og strammere økonomi? (s8) Landssider NORGE Stadig flere klubber etablerer et samarbeidsprosjekt. Ett eksempel er Tvedestrand Rk, som plutselig var i gang med å skaffe nye skoleuniformer til de fattigste skolebarna i Nairobi, mens to Oslo-klubber drøftet nye Rotary-prosjekter med presidenten i Kirgisistan. (s33) FINLAND Helsinki City West RC kunde överraska 245 lågstadie-elever i klubbens näromgivning med samma antal reflexbrickor. Glädjen var som synes stor och spontan över att en lysande Nalle nu gör sällskap på skolvägen i vintermörkret. (s40) Leder Ottar Julsrud 4 Nordisk Sjöstrand och Djävulsåker 4 Rotary International Rotary Ambassadorial Scholar 6 Tema Den nordiska välfärdsmodellen 8 Landssider Sverige 16 Norge 26 Finland 34 Danmark 44 Island 54 Vimmel Vimmel 57 RI:s Agenda Kylian Banerjee Bill Boyd 58 Global Outlook 59 FINLAND Finlands största insamlingsbox för Polio- Plus-bidrag finns på Uleåborgs flygplats. Samarbetet engagerade såväl de lokala klubbarna som de behövliga rotary-beslutsfattarna i klubbar och distrikt ända ut till flygplatsens chef, också han rotarian. (s41) Redaktionens adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: rotarynorden@gmail.com Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken.se Norge: julsrud@online.no Suomi/Finland: rolf.g.gabrielsson@gmail.com Island: markusoa@simnet.is RN WEB: Nummer Rotary Norden 3

4 leder Fundamentet for velferden Vi snakker gjerne om den nordiske modellen og det har vi gode grunner til. For når våre fem land plasserer seg i toppsjiktet på diverse internasjonale rankinger, kan det tilskrives noen grunnleggende fellestrekk i måten å organisere det moderne velferdssamfunnet på. Noen stikkord er ansvarlige organisasjoner i arbeidslivet, et skattenivå tilpasset utgiftene, et konkurransedyktig næringsliv, et aktivt forhold til globaliseringen mer kunne føyes inn i fundamentet for velferden. Men dette nordiske verdifellesskapet, som det dypest sett er, rommer også noen forskjeller i velferdsordninger. Begge deler bringer vi noen glimt av i denne utgaven av Rotary Norden. Men et fenomen som trolig er kjent i hele Norden, er satt litt spissen at de offentlige velferds- og helsebudsjettene øker proporsjonalt med bruken av ordet krise i mediene og i den offentlige debatten. Og i en litt spøkefull parentes: Hvis lesningen kunne redusere forestillingen om at alt er bedre i nabolandene, har reportasjene hatt i alle fall én misjon. Men nøkkelordet i debatten om velferdspolitikk og helsebudsjetter må selvsagt være: Bærekraft. Dagens trygdesystem som er av nyere dato enn vi kanskje tenker over ble til da folk gikk i pensjon 67 år gamle og den gjennomsnittlige levealderen lå rundt 70. Det er blitt dramatisk færre arbeidende personer bak hver pensjonist. Og nå kommer eldrebølgen, mens økonomiske uværsskyer henger over Europa og USA. På og 80-tallet dukket for alvor den nordiske velferdsmodellens fremtid opp som et tema i politikken, så vel som i tallrike Rotaryforedrag. Siden den gang har våre land i tur og orden evnet å gjennomføre noen nødvendige reformer. Men problemstillingene har økende aktualitet. Og når det gjelder den nødvendige bevisstgjøringen omkring temaet velferdssamfunnets fremtid, burde vel nettopp en yrkesbasert, samfunnsengasjert og etikkorientert organisasjon ha noe å bidra med? 4 Ottar Julsrud Norgesredaktør, temakoordinator Nummer Rotary Norden

5 Nordisk Rotarygolf Spelplats Lakeside GC, Sastamala Sjöstrand och Djävulsåker Nordisk Ett antal norska, svenska, estniska och finländska rotarybröder och systrar möttes i ädel kamp om nordiska golfmästerskapet för rotarianer i början av augusti. Kampen om de nordiska titlarna spelades i fyra olika kategorier I tävlingen utmärkte sig speciellt Urmas Isok från Estland. Urmas fick motta segertroféen men så är han också ansvarig för EM som spelas senare. Organisationskommittén gjorde sitt bästa för att bräda sina rotarykolleger. I slagspelet var Antero Paalanen trea och skribenten fyra. Poäng bogey-tävlingen vanns oartigt nog av transportutskottets ordförande Risto Turunen. Nästa NM-tävling spelas 2012 i Göteborg på Gullbringa Golf & Country Club. Arrangör är då Kungälv Kongahälla Rk. Nordiska mästare: Text och foto: Heikki Lindevall, Tampere-Jussinkylän Rk Slagspel, herrar Urmas Isok, Estland Poängbogey, herrar Risto Turunen, Finland Slagspel, damer Birgitta Opsahl, Norge Poängbogey, damer Bodhild Saetrevik, Norge Golfpoesi Det är vanligt med färgstarka tävlingsreferat och fylliga resultatlistor vid golfevenemang. Mera sällan bjuds det på avslutande poetisk krönika. Avslutningskvällen kröntes av Bo Persson med ett ganska speciellt referat dagarna i ett nötskal om man så vill: Att komma hit från Storvik tog nästan hela da n. Vi började med bil och fortsatte med två plan- Två banor har vi avverkat och det var inte lätt eller annars får jag lära mig ett helt annat spelsätt. På gårdagens hål 10 sa det plask, så till dropprutan fick jag gå, så vänligt, men poäng det blev jag utan. En kväll vi for till sta n för att äta helfinsk mat och Wenke ifrån Norge och jag fick björk på fat!!! Ni kan tänka er att hon och jag, vi blevo ganska häpna och trodde att vi måste med yxa oss beväpna. Tove,hennes man, han börja jämt med svenska men ingen finländare förstod så det sluta jämt med engelska. Men då den fjärde servitrisen kom, ja, då fick Tove torska Han börja med sin engelska och hon svarade på norska!!! Medan vi nu suttit vid bordet och förtärt god mat, så har jag faktiskt en del lärt som jag ej kände till om Sveriges östra grannland tack till min bordsdam, Lahja, man har ju tur ibland. Hon med sin make Risto rest hela världen runt. Då har dom passat på att pröva en hel bunt med banor. Hon också har förklarat, vad inga svenskar vet att på dansgolvet i Finland är kavaljeren het, vilket beror att det första man får lära i dansskolan är tango för man vill va varandra nära. Efter maten delas alla priser ut och sedan Finland har fått sitt, så var prisbordet helt slut!! Och även samvaron är slut, men roligt har det varit. Vi har fått god valuta för alla milen som vi farit. Ska Sverige lyckas lika bra? Ja, det blir spännande att se vad dom har att bjuda våran tävlingskommitté. Vi samlar våra anmälningar uti en enda korg och ger dom nu så ses vi alla - nästa år i Göteborg. Bo Persson Storviks RC/Sverige Nummer Rotary Norden 5

6 International Rotary Scholar gjorde en indsats efter tsunamien Naoko Kurauchi, sygeplejerske og tidligere Rotary Foundation Ambassadorial Scholar, gjorde en stor hjælpeindsats i Miyako, Japan, straks efter at jordskælvet og den efterfølgende tsunami ramte landet den 11. marts. - Katastrofen var overvældende, siger hun. -Mine tanker gik tilbage til den alt ødelæggende tsunami i 2004, som var årsagen til, at jeg ansøgte om et Rotary scholarship, siger Kurauchi, som studerede international sundhed på Queen Margaret University i Skotland i Fra sin nuværende bopæl i Okinawa kommunikerede hun med familien i Tokyo om jordskælvet og kunne se familiens hus ryste under de mange efterskælv. - Jeg var vant til at se sådanne ting ske i lande med dårlig infrastruktur, men jeg havde aldrig forestillet mig en lignende 6 Nummer Rotary Norden Naoko Kurauchi leende sammen med skolebørn under en rejse til Indien, hvor hun deltog i National Immunization Day.

7 katastrofe ske så tæt på min hjemegn. Hendes hold rejste fra Okinawa til Miyako medbringende to fuldt udstyrede ambulancer samt en mængde fødevarer. Der var spor efter tsunamien overalt. - Der stod små og store både midt på gaden, biler på hustage og huse ovenpå taget af andre, siger hun, og alle gader var fyldt med mudder og affald. Kurauchi arbejdede i Miyako i fem dage. - Jeg tror, vi alle har noget at bidrage med, siger hun men understreger, at hjælpen skal være vel organiseret og godt forberedt. Hendes passion for humanitær service har også bragt hende til andre dele af verden. I februar rejste hun sammen med japanske rotarianere, til Indien og deltog i National Immunization Day. Mens hun var Rotary Scholar, udførte hun research i felten i Niger i forbindelse med hendes PHD om PolioPlus og interviewede medlemmer af World Health Organization staben og folk fra UNICEF og Islamic Relief om forløbet af the Global Polio Eradication Initiative. - Rotary gav mig opskriften på, hvordan man hjælper andre, siger hun. Rotary klubben i Livingston, Lothian, var vært for Kurauchi under hendes studier i Skotland. Hendes værtskabs counselor, Harry McPherson og hans kone Myra fik hende til at føle sig særdeles velkommen, erindrer hun. - Et utal af gange tog jeg til deres hjem for at spise middag og tilbringe aftenen sammen med dem. - Jeg tror ikke, jeg havde været så tæt på Rotary, som jeg er i dag, havde det ikke været for dem. I begyndelsen oplevede Kurauchi en del kulturelle forhindringer i Skotland. I Japan indledes enhver hilsen altid med et buk. - Jeg skulle altid huske at strække hånden ud til et håndtryk og huske at give folk et knus, siger hun. - Efter at jeg overvandt disse kulturelle forskelle, fik jeg mod til at gøre nye ting og få nye idéer. Kurauchi mener, det vil tage mange år, før det lykkes at hele skaderne fra katastrofen i Japan, både de psykologiske og de finansielle. - Jeg ønsker, det sker hurtigst muligt, så jeg igen kan se de smukke kirsebærtræer og deres pollen, som spredes i vinden. Rent vand - Pure and Simple Som både du og din tandlæge ved, er fluor en god ting, men for meget flour kan være ødelæggende. Indbyggerne i Patari, en landsby i Uttar Pradesh, er blandt de millioner af mennesker i Indien, som lider af følgerne af fluorisis, en ubehagelig tilstand, som skyldes et forhøjet indhold af fluor i drikkevand. Symptomerne er misfarvning og nedbrydning af tand emaljen, og den smertefulde effekt på knogler kan forårsage deformiteter og forkalkning af ledbånd og sener. - På grund af sin styrke rådner fluor tænderne og ødelægger knogler, siger Maurice Halliday, PDG i distrikt 1020, Skotland, som har samarbejdet med distrikt 3110 i Indien om levering af fluor filtre til 60 familier i Patari igennem et Rotary Foundation Global Grant projekt. - Mange mennesker er krumryggede og skævbenede, om ikke helt invaliderede. Husdyr lider også af sygdommen. I en undersøgelse fra 2001 af Patari og to nærliggende landsbyer, målte forskere fluor indholdet i drikkevandet. WHO har sat 1,5 milligram fluor pr. liter vand som en sikker øvre grænse, men vandet i Patari indholdt 3,45 milligram pr. liter. Kroppen optager så meget som 90% af fluorindholdet i drikkevand og risikoen for skader stiger, hvis folk har hårdt arbejde i varmt klima som i Patari, fordi de har behov for at drikke mere end gennemsnittet. WHO estimerer, at en tiendedel af den Tre boboere fra Patari viser effekten af mange års indtagelse af stedets drikkevand. Dani Nariyan (tv) siger, at alle hans fem børn allerede lider af smerter i benene byrde, sygdommen udgør på verdensplan, kan undgås ved forbedret vandforsyning og bedre hygiene. Som det tydeligt fremgår af beretningen om forholdene i den indiske landsby, kræver en løsning af problemerne en målrettet indsats og en nøje vurdering af hvert enkelt områdes behov. Tidligere i år rejste fotografen Allison Kwesell til Patari for at dokumentere de skader, mange børn allerede lider under. Skaderne hos deres forældre og bedsteforældre ses tydeligt på ovenstående billede. Fra Indien rejste Kwesell tilbage til Tennesee, USA. Senere på året tog hun til Tokyo, hvor hun har indledt sine studier som Rotary Peace Fellow. Imens arbejder D-1020 på at at fremskaffe filtre til yderligere 400 familier i regionen. Nummer Rotary Norden 7 International

8 Tema Den nordiska modellen Arbeta längre och skapa effektivare lösningar Ekonomiska modeller har i allmänhet en hög grad av kontinuitet, säger Sixten Korkman, en av Finlands mest ansedda och oftast citerade nationalekonomer. Den nordiska välfärdsmodellen är stadigt förankrad i våra samhällen och bygger på en solid gemensam värdegrund. - Vill man analysera fundamentet för den nordiska modellen består det av ansvarstagande och förhandlingsvilliga arbetsmarknadsorganisationer, ett betydande kollektivt ansvar för socialförsäkring och välfärdstjänster och en heltäckande kedja av investeringar i humankapitalet, dvs. människor, från dagis till skolgång och vidareutbildning. Bakom detta ligger också ett brett samförstånd om vissa grundläggande värderingar inklusive öppenhet i samhället och en positiv grundsyn på att delta i globaliseringen och internationellt samarbete. Både gammalt och nytt Byggandet av modeller för moderna samhällen är inte nödvändigtvis något helt nytt eller förbehållet Norden allena. - Man kan om man vill gå tillbaka till Bismarck, som gick in för ett kollektivt pensionssystem i Tyskland i slutet av 1800-talet. Det går att peka på modeller som blivit gemensamma för geografiska regioner i Europa, en tysk-österrikisk centraleuropeisk konservativ modell, en sydeuropeisk familjecentrerad modell, en västeuropeisk, anglosaxisk liberal modell och sen då en nordisk modell. Det finns både likheter och olikheter mellan dessa men den nordiska modellen har ändå betydande särdrag och den har väckt internationellt intresse. Man kan notera att den nordiska modellen och välfärdsstaten inte är så väldigt gammal ännu. I Finland kom det allmänna arbetspensionssystemet till i början 8 Nummer Rotary Norden av 1960-talet och sedan har trygghetsmekanismerna successivt byggts på genom ny lagstiftning under de följande årtiondena. Kvalitet kostar Norden har stått sig väl i internationella jämförelser och profilerats genom meriterande artiklar i stora internationella veckotidskrifter som Newsweek eller i internationella bedömningar av skolans kvalitet som i PISA-undersökningarna. Men den nordiska modellen kostar, den syns i ett högt skattetryck där smärtgränsen för personbeskattningen redan uppnåtts vilket kommit till uttryck bland annat i att de högsta marginalskattesatserna sänkts under de senaste 15 åren. Vi för en kamp mot det som kallats hållbarhetsunderskott (sustainability deficit) men har hittills klarat oss någorlunda hyfsat också i det avseendet. - Det största hotet mot den nordiska välfärdsmodellen handlar mest om hur det hela skall finansieras, anmärker Sixten Korkman. Vår befolkning blir allt äldre och denna demografiska förändring skapar tryck mot allt högre skatter. För att våra länder skall kunna generera de behövliga skatteinkomsterna måste skattebasen kunna breddas. Det allra viktigaste skulle nu vara att få folk att jobba mera eller längre för att öka de yrkesarbetandes andel av befolkningen. I Sverige och Danmark, också Island, är läget mindre ogynnsamt än i Finland där den så kallade försörjningskvoten försämras allra snabbast i Norden. De finländska välfärdslöftena har tillkommit under betydligt gynnsammare omständigheter än de som nu råder. Norge har ett specialläge genom att landet kunnat fondera intäkterna av sina naturrikedomar på ett sådant sätt att försörjningen därigenom kan tryggas långt framöver. - Folk skall jobba mera men förutom det behövs också att effektiviteten i tillhandahållandet av välfärdstjänster ökar. Det måste kunna gå att producera tjänster bättre är tidigare. Ingen är väl ute efter renodlat offentlig eller renodlat privat produktion av till exempel hälsotjänster men utbudet på tjänster och balansen mellan privata och offentliga leverantörer kunde vara bättre än nu, säger Sixten Korkman. Högre effektivitet skall vi förstås kräva också av administrationen inom den offentliga sektorn och kanske speciellt kommunförvaltningen. Vi är vana med att levnadsstandarden stiger och tjänsteutbudet blir allt bättre och kräver därför ständigt mera och bättre tjänster. Faktum är dock att vi samtidigt som vi blir rikare ändå inte riktigt har råd med vad det kostar om vi inte samtidigt kan höja effektiviteten i produktionen av tjänster. - Vi behöver definitivt en högklassig diskussion om vad vi egentligen vill att välfärden skall omfatta och beredskap att ta till de goda och produktiva lösningar som behövs för att det hela skall fungera ännu bättre. Att bara höja skatter går inte, säger Sixten Korkman. Det kan också hända att man i en del välfärdsfrågor borde sätta locket på, hur mycket bättre behöver helheten bli? Vad får pensionssystemet egentligen kosta? Var går gränsen för det kollektiva ansvaret och var börjar det personliga? Krävande sakfrågor Sixten Korkman är ändå optimist beträffande förutsättningarna för den nordiska välfärdsmodellen framöver. - Domedagsprofetior är onödiga men vi har krävande sakfrågor att lösa, säger Sixten Korkman. Till dem hör också den internationella skattekonkurrensen där Norden ligger ofördelaktigt till. Det har vi ju med-

9 givit till exempel genom speciallagstiftning när det gäller beskattning av utländsk ledningspersonal som arbetar i Finland. Har den nordiska modellen problem så är de definitivt inte oöverstigliga, men helt enkla att lösa är de heller inte. Tema - Det är också viktigt att minnas att även om den nordiska välfärdsmodellen är ett väletablerat begrepp är den dock inte oföränderlig, avslutar Sixten Korkman. Vi har kunnat utveckla vår modell speciellt baserat på erfarenheterna av 1990-talets ekonomiska nedgång. Fortsatt förnyelse behövs för att modellen skall fortsätta att hålla. Det krävs betydande politiska beslut för att höja sysselsättningsgraden och trygga den offentliga sektorns finansiering. Av oss alla krävs att vi både vill och kan betala vad det kostar. Intervju och foto: Håkan Nordqvist Bookmark Rotary Sixten Korkman (63) är verkställande direktör för ETLA (Näringslivets forskningscentral) och intressebevakningsorganisationen EVA (Näringslivets Delegation) i Finland. Han har tidigare fungerat som överdirektör vid Finansministeriets nationalekonomiska avdelning och som chefdirektör vid Europeiska Ministerrådets generalsekretariat med ansvar för ekonomiska och sociala frågor. Sixten Korkman är politices doktor och nationalekonom och har även tjänstgjort på Finlands Bank samt vid Helsingfors universitet och OECD. Rotary Social Media More Online Resources books Rotary Images Rotary enewsletters Det råder stor enighet i Norden om det riktiga i öppna samhällen med tillräckliga trygghetsmekanismer den nordiska modellen. Nummer Rotary Norden 9

10 Tema Norge fører markant på pension Der er klare ligheder mellem de nordiske landes pensionssystemer. For eksempel at vi går på pension noget senere end i middelhavslandene, og at pensionssystemerne søger at stimulere at vi bliver lidt længere på arbejdsmarkedet. Men der er også klare forskelle, og det mest iøjnefaldende er den høje norske minimumspension. En enlig folkepensionist i Norge får op til 2,5 gang så meget i minimumspension som i de øvrige nordiske lande. I Sverige er minimumsbeløbet her kaldet garantipensionen - kun det halve af i Norge, men svenskerne kan gå tidligere på pension. Arbejdsmarkedspension til alle i Sverige og Finland En anden forskel er, at i Sverige har alle en pensionsopsparing, hvor deres arbejdsgivere eller under sygdom, barsel og lignende staten har indbetalt 18,5 %. Derfor får rigtigt mange får væsentlig mere i pension end garantipensionen. Tilsvarende gælder Finland, hvor alle har en arbejdspension, der optjenes på baggrund af al arbejdsindtægt fra det 18. til det 68. år. Der optjenes også pension ved sociale ydelser, forældredagpenge, støtte til pasning i hjemmet og studier. Dermed gælder i Finland som i Sverige, at kun få må nøjes med garantipensionen, som det også i Finland hedder. 10 Nummer Rotary Norden

11 Kompleks virkelighed gør sammenligning svær I alle fem lande gælder, at der findes mange forskellige trangsbestemte tillæg. I det hele taget er der så mange komplekse forhold i pensionssystemerne, at det er umuligt at give et helt retvisende billede. I Norge sker der således for tiden en grundlæggende omlægning, så der arbejdes med to helt forskellige systemer til folk henholdsvis over og under en vis aldersgrænse kun minimumsbeløbet er fælles. Skal der drages en forsigtig samlet konklusion, går den i retning af Norge som en klar nummer et og Finland plus Danmark i bunden, når det gælder det pensionsniveau alle med sikkerhed kan opnå. Videre er det tydeligt, at alle lande er enige om at belønne de raske og flittige, der enten udskyder pensionen frem til år eller fortsætter med at arbejde ved siden af det sidste kan i Norge ske helt uden modregning i alderspensionen. Dansk enegang med efterløn En vigtig forskel er, at Danmark har en efterlønsordning, der gør del muligt at trække sig tilbage fra arbejdsmarkedet som 60-årig, hvis man har indbetalt en årlig præmie på ca kr. i 30 år. Tilbagetrækning på efterløn indebærer et årligt beløb, der overstiger selv de bedste nordiske minimumspensioner, og kan i øjeblikket fås i op til fem år. Efterlønsordningen er under stramning, men forsvinder ikke helt. Den danske efterlønsmodel menes at være den væsentligste grund til den bemærkelsesværdige forskel i beskæftigelsesfrekvensen for de årige. Som det fremgår af tabellen, er kun 36,6 pct., af de årige i Danmark i beskæftigelse, mens tallet er mere end dobbelt så stort i Island og i nærheden af det dobbelte i Sverige og Norge. Også i Finland er beskæftigelsesfrekvensen ret lav efter Nordiske forhold og Finland er ud over Danmark det eneste land, som har haft en efterlønsordning, som dog blev afviklet fra Når det er konstateret, kan vi så tilføje at selv Danmark og Finland med nordisk bundrekord i beskæftigelsesfrekvens ligger cirka dobbelt så højt som f.eks. Italien med 20,5 % eller Frankrig med 17,1 % af de årige i arbejde. Jens Otto Kjær Hansen Tema THERE S MORE THAN ONE WAY TO LEARN ABOUT ROTARY. Rotary E-Learning Center Learn something new at Nummer Rotary Norden 11

12 Tema Många frågetecken kring vårdkrisen Vårdkris är en ofta förekommande rubrik i Nordiska medier. Köerna till sjukhus och primärvård är långa, bristen på personal, särskilt läkare, är ännu inte löst. Landstingen brottas med sina siffror och ekonomin slutar oftast i röda siffror och detta trots att antalet vårdplatser skurits ner under senare år. Är beskrivningen sann och vad förklarar i så fall vårdkrisen? I oktober 2006 skrev professor Lars Werkö och överläkare Christer Enkvist på DN-debatt under rubriken Sverige har inte för få läkare, en uppmärksammad artikel med många tänkvärda ingångar. De konstaterade att sjukvården har en dålig tillgänglighet och att samtliga partiledare i Sverige förklarade detta med läkarbrist. De skrev vidare: Sedan mitten av 1900-talet har antalet läkare i Sverige femdubblats liksom antalet sjuksköterskor var antalet läkare under 65 år , varav 25 procent var kvinnor fanns det läkare, varav 43 procent var kvinnor. Antalet läkare har alltså ökat dramatiskt medan exempelvis besöken i öppen vård minskat från 9,3 miljoner år 2000 till 8,5 miljoner 2004 trots att antalet vårdcentraler ökat. Det är den offentliga primärvården som minskar, medan den privata ökat från 3,3 miljoner besök till 3,7 miljoner trots att det är de offentliganställda läkarna som ökat och de privata minskat. Under denna tid har vårdkostnaderna ökat med 34 procent. 12 Nummer Rotary Norden Regeringen och landstingspolitikerna har under flera decennier talat om att öka satsningen på öppenvård på vårdcentraler, psykiatri och geriatrik. I verkligheten har ingenting hänt utan tvärtom satsas det alltmer på specialister på de stora sjukhusen. När en av oss på 1960-talet var chef för en av medicinklinikerna på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg fanns där 225 vårdplatser och antalet läkare var något över 70 stycken. Nu är antalet läkare enbart på kardiologen med ett tjugotal vårdplatser mellan 60 och 70. Det tog lång tid att inrätta en reumatologisk klinik på Sahlgrenska sjukhuset. När den nu blivit verklighet är 23 reumatologer anställda, varav 3 har direkt patientansvar. Vad de övriga gör är oklart, men många bedriver sannolikt vetenskapligt arbete. Werkö och Enkvist lägger en stor del av skulden på politiker och tjänstemän som bl.a. ville sänka läkarlönerna genom att schemalägga dem tydligare, och inte minst måste man sätta gränser för tjänstemäns och politikers roll i vården. Sveriges sjukvårdskostnader stod för 9,1 procent av BNP 2005, vilket är strax över OECD-genomsnittet på 9 procent. USA toppar med 15,3 procent, därefter kommer Schweiz med 11,6 procent följt av Frankrike 11,1 procent och Tyskland 10,7 procent. I botten ligger Korea med 6 procent, Polen med 6,2 procent och Mexiko med 6,4 procent av BNP. Osäkra prognoser Vartannat år sätter sig en grupp på de fem nordiska läkarförbunden ned för att sia om hur den framtida arbetsmarknaden för läkare kommer att se ut i Norden. Precis som tidigare rapporter visar 2009 års rapport från SNAPS (Samnordiska arbetsgruppen för prognos- och specialistutbildningsfrågor) att en betydande läkarbrist hotar i samtliga nordiska länder. Med en uppskattad årlig ökning av efterfrågan på läkare på 1,6 procent vilket är huvudscenariot i prognosen beräknas underskottet på läkare i Sverige 2015 bli och Siffrorna är ljusare än i 2008 års rapport. 170 nya platser på läkarutbildningen sedan 2008 är en förklaring till den förbättrade prognosen, en annan att allt fler utlandsutbildade läkare söker legitimation i Sverige. När det gäller Sverige, med sin internationellt sett höga läkartäthet, utgår alternativprognosen från att effektiviseringar och bättre samverkan gör att läkartätheten inte behöver öka alls trots växande vårdbehov. Med detta antagande vänds underskottet i Sverige 2025 på läkare till ett överskott på läkare en illustration så god som någon av hur osäkra prognoserna är. Stockholm är fortfarande den sjukvårdsregion som har högst läkartäthet och högst specialistläkartäthet. År 2007 hade Stockholm 314 specialistläkare per invånare, jämfört med 259 för riket som helhet. Tydligast är skillnaden i psykiatri. Stockholm har även flest läkare i privat regi. Andra nordiska länder ökad läkarefterfrågan på 2,7 procent per år som ger balans 2010, en brist på 400 läkare 2015 och brist på läkare år Den andra prognosen B utgår från att antalet tjänster ökar med 2,1 procent per år, vilket ger överskott av 400 läkare Alternativ A visar på en balans på läkartillgången om några år som övergår till ett underskott. Alternativ B innebär ett överskott på läkare som sedan avtar efter på specialister med siffror från Sundhedsstyrelsen. Från 2008 utökas specialistutbildningen med 875 platser årligen i Danmark. Intagningen på läkarutbildningen har ökat kraftigt sedan 90-talet, nu diskuteras ytterligare ökning med 100 eller 200 läkare. ökning av läkarefterfrågan på 0,5 procent, detta för hela perioden fram till Detta skulle ge en brist på 500 läkare 2010 som balanseras finns åter en brist på 100 läkare. I den andra prognosen består läkartätheten i stort sett som i dag, endast en årlig ökning med 0,3 procent, vilket ger ett överskott av 200 läkare.

13 läkare, vilket ger överskott på cirka 280 läkare I alternativ B utgår beräkningen från en årlig tillväxt på 1,06 procent av läkare. Även då finns överskott av 180 läkare Vårdplatser och läkare I sin artikel tog Werkö och Enkvist upp relationen mellan vårdplatser och antalet läkare och det finns säkert många andra faktorer som medverkar till utvecklingen. Men sett ur ett kostnadsperspektiv är det ändå slående att de medicinska framstegen som förkortar vårdtiderna inte avspeglas tydligare i landstingens räkenskaper. Det blir lätt en omfattande sifferexercis när man skall redogöra för en längre tidsperiod och samtidigt skildra tänkbara samband. Men låt oss bara redogöra för två av de mer centrala parametrarna, läkartäthet och antal vårdplatser. Som framgår av tabellen har antalet läkare ökat kraftigt från 20-talet och fram till 2008, det senaste årtalet då det finns jämförelsetal. Utvecklingen har varit likartad i de nordiska länderna. Vad gäller antalet sjuksängar omfattar statistiken de senaste 10 åren. Antal sjukhussängar per 1000 innevånare Tema Av SOU 1978:74 kan man utläsa läkarutvecklingen i Sverige från 1920 till Några motsvarande siffror för övriga länder har vi inte tillgång till fanns det 0,29 läkare på 1000 innevånare, 1940 var siffran 0,52, ,71 och ,97. För tiden därefter finns jämförelsetal från OECD: s hälsotal från Antal läkare per 1000 innevånare Antalet sjuksängar har minskat under det senaste decenniet och Sverige har idag lägst antal bland de länder som redovisas i tabellen. I slutet av 90-talet analyserade Socialstyrelsen omfattningen av det administrativa arbetet i hälso- och sjukvården. Resultatet visade att flera moment i vården inte är ändamålsenliga eller kostnadseffektiva. Den ekonomiska krisen under 90-talet innebar att en stor del av vårdbiträden, undersköterskor och läkarsekreterare bortrationaliserades från sjukvården. Deras arbetsuppgifter överfördes till sjuksköterskor och läkare. Konsekvensen är i dag en orimligt stor administrativ börda för den kvarvarande vårdpersonalen och dåligt utnyttjande av den medicinska kompetensen. Alltså en både kortsiktig och ineffektiv besparing med läkarbrist som följd, skrev Eva Nilsson Bågenholm dåvarande ordförande i Sveriges läkarförbund i läkartidningen i september Så frågan är- vem har svaret på vilka faktorer som håller på att kvadda vårdtryggheten i Norden? Börje Alström Stockholm Västra gick för PolioPlus Söndagen den 15 maj genomförde Stockholm Västra Rk Gå för PolioPlus - en PolioPluspromenad. Tillsammans med deltagare från klubben och deltagare från Gamla Stans Rk samlades medel för att bekosta poliovaccin till inte mindre än 230 barn och ungdomar!! Vi trotsade vädret (småregnade under hela promenaden) och kunde stolt samlas vid slutdestinationen på Skeppsholmen, där vi på ett stort träd spikade upp små lappar som representerade alla ungar som genom satsningen kommer att kunna räddas. Promenaden gick från Sergels torg via Kungsträdgården till Skeppsholmen. Soledad Aguilar Oddershede Stockholm Västra Rk Nummer Rotary Norden 13

14 Tema I gode tider vi må modernisere velferden - Vi håper jo alle at euroområdet ikke kollapser og at vi tvinges til større innstramninger i velferdspolitikken, men at vi kan foreta noen reformgrep mens vi har muligheten og før eldrebølgen slår inn for fullt i statsbudsjettene. Det er i de gode tider vi må modernisere ordningene, og vi har et tiår på oss. Ellers kan det bli en hestekur lenger fremme. Det sier en av dem som både har et medansvar for å ta de rette grep nå og som ligger an til å oppleve de langsiktige resultatene. Stortingsrepresentant Torbjørn Røe Isaksen (33) er velferdspolitisk talsmann for Høyre, redaktør i ideologitidsskriftet Minerva og kåret til Norges mest talentfulle unge politiker i Verdens Gang. - I den norske politiske debatten slår Røe Isaksen gjerne et slag for den nordiske velferdsmodellen. Og han er slett ikke pessimist når han henviser til de omstillinger våre land har vist seg i stand til å gjennomføre; Norge på 80-tallet, Sverige og ikke minst Finland på 90-tallet, Island i dag. Tilstivnede systemer og velferdsordninger som åpenbart var blitt for gunstige har i tur og orden fått noen nødvendige justeringer. Og tidvis kommer vi til et punkt i historien hvor vi ser at en videre fremskriving av gjeldende velferdsordninger ikke har bærekraft, utdyper han. ikke gjøre det. Å justere velferdspolitikken må eksempelvis handle om å skjerpe kravene til mottakere av sosialhjelp, lage ordninger som fanger opp dem som faller utenfor før de havner i grøften, effektivisere helsevesenet, slike ting, ikke om å kutte i uføretrygden eller å bygge opp et nytt system fra bunnen av. - I hvert fall ikke i Norge, og i hvert fall ikke tilstrekkelig. Og det skyldes nok både at politikk er kortsiktig i sin natur og at økonomien er så god. Men skillet går mellom på den ene siden dem som støtter arbeidslinjen og forstår at velferden er avhengig av et konkurransedyktig næringsliv og en god balanse mellom offentlig og privat sektor og dem som ikke gjør det. Og det skillet går tvers igjennom både politiske partier og fagorganisasjoner. Er den nordiske modellen en mulig eksportvare i et kriseherjet Europa? - I så fall må importøren ta alt, ikke bare vårt høye offentlige forbruk. Da må de også importere våre åpne økonomier, vårt velorganiserte arbeidsliv, en ansvarsbevisst fagbevegelse, ansvarlig budsjettpolitikk, osv. Tommy Sharif, en ung gründer og innehaver av et bildekkonsern, hadde nylig en spissformulering: Han som bestemte feriesystemet i Norge må ha vært skikkelig lat og veldig etnisk norsk - Morsomt formulert, Norge har ikke veldig høy arbeidstid. Til gjengjeld er vi veldig produktive den tiden vi er på jobb, norske arbeidstakere har høyere verdi per time enn f.eks. sine amerikanske kolleger faktisk er vi i verdenstoppen. Og det må vi fortsette med, om velferden skal ha bærekraft. Hva er velferdspolitikkens største myter anno 2011? - For Norges del går i alle fall den farligste myten ut på at alt vi trenger kan pumpes opp fra Nordsjøen. Mens den største utfordringen ligger i den økende ubalansen mellom dem som er i jobb og de som faller utenfor arbeidslivet. For uansett hvordan vi vrir og vrenger på det: Det såkalte utenforskapet er et problem for samfunnsøkonomien, vi går glipp av arbeidskraft og det er selvsagt også et problem for dem det gjelder, med tanke på å ende i fattigdom. Men samtidig blir det en alvorlig ubalanse når støtteordningene i visse tilfeller opphever forskjellen mellom å stå i jobb og 14 Nummer Rotary Norden Kjent røst i den norske debatten, særlig når velferd står på dagsordenen. Torbjørn Røe Isaksen, her i utfoldelse i Studentsamfunnet i Bergen. (Foto: Ole-Christian Bjarkøy) Den store pensjonsreformen til tross, har vi egentlig en tilstrekkelig debatt i dag, om omstillinger og bærekraft? Og hvor går i så fall de reelle konfliktlinjene? Med den innsikt du som politiker har i utfordringene fremover og med tanke på den lange epoken med alt i alt jevn velferdsvekst vi har bak oss har du noen gang ønsket at du var født en generasjon tidligere? - Det er farefylt å venne seg til at vi år for år skal ha det litt bedre enn i fjor selv om vi jo også, som sagt, har vært igjennom perioder hvor denne automatikken slett ikke var særlig fremtredende. Det var i slike perioder politikerne og befolkningen forsto at ting må reformeres for å bevares, og det stemmer til optimisme. Et ganske tungt ansvar for en ung politiker, ja men jeg er faktisk glad jeg ble født da jeg ble. Ottar Julsrud

15 10% MOLINARA 15% RONDINELLA FYND! DN Amarone är som en stålnäve i en sidenhandske! Ett elegant vin med muskler och det finns inga genvägar till detta eftertraktade rödvins kvalitet. Amarone Classico från Ca Montini är ett strålande bevis på detta. Kryddig och koncentrerad med doft av russin och körsbär erbjuder detta fynd en smak packad med choklad och fat. 75% CORVINA ART. NR AMARONE CLASSICO 15% vol. 179 KR IMPORTERAS AV Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor. Nummer Rotary Norden 15

16 Sverige Utbildning för nya medlemmar i distrikt 2380 I distrikt 2380 bjöds alla nya medlemmar och presidenter in till en inspirationsdag med syfte: Att fördjupa den deltagandes kunskaper om Rotarys verksamhet Att genom den enskildes medverkan utveckla och anpassa Rotary för framtiden. Att tillsammans skapa ett Rotary för den enskilde Det var flera orsaker som gjorde att distriktet ville arrangera denna inspirationsdag för nya medlemmar i Rotary. För det första hade det blivit allt tydligare att i ansträngningen att rekrytera nya medlemmar har information och utbildning i rotariana kommit i andra hand i flera klubbar. Vi vet att ett stort antal nya medlemmar lämnar oss under de tre första åren. Den första tiden som ny medlem i Rotary är oerhört viktiga och hur klubben tar emot, informerar och engagerar den nya medlemmen kan inte överskattas. Svårt att rekrytera För det andra är det klart att många klubbar har svårighet att rekrytera medlemmar i åldern år d.v.s. den ålder då familj, arbete och livet sätter stora krav på vår tid. Hur kan vi förändra Rotary att bättre passa den unga familjen? Hur skall vi ändra våra invanda sammanträdesformer och tider för att möta framtiden? Nya rotarianer i alla åldrar spanar in Rotarys framtid För att få information om grundläggande rotariana på framför allt distrikts- och RInivå och dessutom diskutera erfarenheter från den första tiden som rotarian samlades ett femtiotal nya klubbmedlemmar på Högskolan i Jönköping en lördag i september. Vid sidan av ren information/utbildning gavs riklig tid för gruppdiskussioner där man framför allt fokuserade sig på hur Rotary måste förändras för att bättre anpassa sig till unga människor. Material för andra Många ytterst intressanta idéer och förslag kom fram. Dessa har nu bearbetats och sänts ut till de 47 klubbarna i distriktet. Samtliga deltagare erhöll ett omfattande Bootstrapping Borlänge Rk: s satsning på en bra image bland unga kompendium och en CD skiva med dagens samtliga föreläsningar. Detta material kan användas för utbildning i den egna klubben. Seminariet är inte att ses som ersättning för de enskilda klubbarnas utbildning av nya medlemmar utan som ett värdefullt komplement. Av enkätsvaren och blogginlägg på distriktets hemsida framkom att kursen var mycket uppskattad. Av enkätsvaren framkom att bedömningen av nyttan av utbildningen blev i genomsnittet nästan 9 i en 10-gradig skala. Om intresse skulle föreligga från andra distrikt att genomföra en liknande inspirationsdag står vi gärna till förfogande med råd och upplysningar. Ulf Ahlström, PDG Föryngring och nytänkande är två viktiga ledord i Rotarys arbete i Borlänge. Medelåldern i klubben i dag är 59 år och det är något som vi vill försöka ändra på. Men arbetet måste gå stegvis och vara långsiktigt. Föryngring är lätt att säga men svårare att verkligen åstadkomma, konstaterar Åsa Podgorsky inkommande president vid Borlänge Rk. Ett sätt är att visa upp vad vi gör och hur vi har det för att långsiktigt skapa intresse och bjuda in yngre människor i vår gemenskap. Därför kommer vi då och då att göra något vi kallar Bootstrapping. 16 Nummer Rotary Norden Första gången vi provade var den 18e april och resultatet blev väldigt lyckat. Bootstrapping innebär att varje rotarian tar med sig någon som är mellan 18 och 30 år till en av våra luncher. Tanken är att vi den gången ska vara dubbelt så många och att hälften är ungdomar som inte är medlemmar i Rotary idag. Det är inte för att värva dom, inte för att sälja på dom något, utan för att skapa en relation och inspirera dem inför framtiden helt enkelt. Lunchen den 18e april besöktes av förläsare Gubb Jan Stigson som är kriminalreporter på Dalademokraten och som berättade om Olösta mord i Dalarna. Stämningen var annorlunda jämfört med en av våra vanliga luncher, konstaterar president Anders Bringborn. Och ungdomarna själva var väldigt positiva. Det var inte alls så gubbigt som jag trodde, sa Mosa Alasaly 20 år som var en av de gästande ungdomarna. Och i framtiden kan jag absolut tänka mig att bli medlem i Rotary. Lena Lagestam

17 Hedersmedlem i Sunne Rk Rotary är en fest säger kyrkoherde emeritus Sven Toremark, Sunne Rk. som utsågs till hedersmedlem, honorary, i klubben. Såväl president Leif Skoglund som DG Göran Stensson hyllade Sven med vackra tal och ett fyrfaldigt leve utbringades för klubbens nyutnämnde hedersmedlem. Sven är en mycket aktiv medlem i Rotary sedan 40 år tillbaka och han berättade sin rotary-historia som egentligen började redan 1962 då han blev medlem i Round Table i Arvika valdes Sven in i Arvika Rk och var bl a sekreterare där. Till Sunne flyttade Sven 1977 när han utsågs till komminister, för att några år senare bli kyrkoherde. Sven har allt sedan dess varit trogen Sunne Rk. I Sunneklubben har han bl a varit president och var Sven distriktsguvernör i Mellansverige anordnades Rotarys distriktskonferens i Sunne och hela 300 personer deltog, inget att förvånas över med dragplåster som operasångare Håkan Hagegård, dramatenchef Lars Löfgren, biskop Bengt Wadensjö och landshövding Ingemar Eliasson. Sven och Gerd Toremark bjöd de lojala klubbmedlemmarna och Inner Wheels medlemmar på stor fest i prostgården, som tack för allt arbete de lagt ned under konferensen. Sven är också en intensiv resenär och har genom Rotarys stora internationella nätverk haft möjlighet att besöka många länder, bl a England, Skottland, Norge, Tyskland och Kalifornien besök som har givit Sven många goda vänner. Och nog förstår vi att Sven sett till att det blivit fest alltid glad och med en glimt i ögat! Marion Bergsjö Sunne Rk DG Göran Stensson, kyrkoherde emeritus Sven Toremark och president Leif Skoglund (foto: Lars Wennberg ). Sverige Rotary VM i skidåkning 2012 Åk skidor där världens främsta mästare har tävlat! Nästa år kommer Rotary VM i skidåkning att hållas i Sestriere i Italien under veckan från den 25 februari till den 3 mars (vecka 9). ISFR (International Ski Fellowship of Rotarians) har beslutat att hela arrangemanget ska organiseras av Distrikt 2030 (nordvästra Italien) med de båda klubbarna Torino Nord Ovest och Torino Susa Valsusa som ansvariga. Vecka 9 är en idealisk tid för en sportlovsvecka i de italienska alperna där de olympiska spelen 2006 ägde rum. Via Lattea erbjuder 480 km av pister, 150 liftar, 214 olika backar och 3 längdåkningsspår. Dessutom finns ett stort urval av hotell, restauranger och spa. Organisationskommittén håller på att förbereda en rik lista med ideér och olika initiativ för att göra denna vecka oförglömlig för alla deltagare. Många tävlingsgrenar Som alltid kommer det att vara tre officiella tävlingar: uppförsåkning, längdlöpning och slalom. För första gången har kommittén också lagt till en ytterligare tävlingsgren: snowboard, som är utbredd Full fart i backen framför allt bland de unga. För icke skidåkare kommer organisatörerna att anordna en mängd aktiviteter i Turin för att Du ska kunna upptäcka alla de sevärdheter som gett denna stad tre stjärnor i Michelin (som innebär värt en resa ): Reggia di Venaria, Mole Anonelliana, Egypska museet (det andra i världen efter Kairo), Filmmuseet, Katedralen med den heliga svepningen, kullarna med en fantastisk utsikt över de snöklädda alperna, en naturskön tur på floden Po med den nya Bateaux mouche... Galamiddagen kommer att livas upp av en eller flera framstående personligheter från nöjesvärlden. Varje dag kommer vi att träffas för att tillbringa några trevliga timmar tillsammans och utbyta erfarenheter. Slutligen kommer det att organiseras en tjänst för att underlätta för personer med rörelsehinder att kunna utöva vintersporterna. Allt detta formar en vacker bukett av initiativ som snart kommer att formaliseras och gradvis föras ut via en webbplats på Internet och en grupp på Faceboke och Twitter till alla klubbar i Europa och i de stora icke-europeiska länderna. Reservera tid i Din och Din familjs kalender redan nu! Arrivederci till Sestriere Ragnar Gullstrand RC Torino Nord Ovest (Italy) Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Barn- och vattensporter belönades i Finspång Loe Hellström från Finspångs kanotklubb omgiven av tillträdande president Eveline Sidenvall och avgående president Anton Molnar håller upp beviset på ungdomsstipendiet. Barndomskamraterna Loe Hellström och Josefine Maxe är tränare i var sin vattensport. I år delar de på Finspångs Bergslags Rk: s ungdomspris på kronor. Loe är konottränare och Josefin är simtränare. De tränar barn, företrädesvis i åldrarna åtta till tolv år. Tänk om vi kunde samordna träningarna funderade de. Det skulle vara spännande. - Men framför allt vill vi att barnen från de båda klubbarna ska ha kul tillsammans, sa Loe vid prisutdelningen, där Josefin var förhindrad att delta. Det är inte bara vatten som är den gemensamma nämnaren. Man tränar samma muskelgrupper och det krävs kondition för att nå framgång. Finspångs Simklubb är aktiv inomhus vintertid och Finspångs kanotklubb utövar sin sport utomhus sommartid. Det är en utmärkt kombination för barnen att träffas hela året och bli som en extra familj. - Pengarna ska användas till bl.a. gemensamma läger, föreläsningar om t.ex. mental träning, utbildning i hjärt-lungräddning och göra reklam för sporterna bland andra barn. Det är viktigt att barn och ungdomar har något vettigt att göra på fritiden poängterar Loe. Det håller hela rotaryklubben med om och stöttar genom att årligen dela ut ett stipendium för framstående ungdomssatsning. - Det är första gången som två ungdomar delar på priset, säger avgående presidenten Anton Molnar, som tillsammans med tillträdande Eveline Sidenvall delade ut priset till en glad Loe Hellström. Ungdomar som vill skapa kamratskap och som har en vision om framtiden är verkligen värda att uppmärksamma och belöna. Barnen är framtiden och med förebilder som Loe och Josefine finns goda förutsättningar för ett samhälle i gemenskap och samarbete. Stig Karlsson Finspångs Bergslags Rk Yngste presidenten i Norrtälje Rk Vid presidentskiftet i Norrtälje Rk, förenades gammalt och nytt. Nye presidenten, Christoffer Sandberg, är klubbens yngste president någonsin och när han övertog ämbetet, hade han ännu inte fyllt 29 år. Från vänster: avgående presidenten Birgitta Porath, Harry Jorild, Åke Oldenvik, Gösta Björck och nye presidenten Christoffer Sandberg (foto: Peter Kauffmann). 18 Nummer Rotary Norden Finns det någon yngre någonstans? I samband med presidentskiftet delades Paul Harris Fellowship ut till tre förtjänta medlemmar - Harry Jorild, Åke Oldenvik och Gösta Björck. Alla har de gjort förtjänstfulla insatser för såväl sin klubb som sitt samhälle i stort. Harry Jorild var i många år en eldsjäl i att ordna aktiviteter, bl.a. julfester, för medlemmarna med barn och blomma. Han har också bidragit aktivt till att Wallinska gårdarna vid Lilla Torget i Norrtälje stad, har rustats och bevarats som fungerande inslag i staden. Åke Oldenvik har samlat klubbens seniorer till gemensamma promenader varje vecka. Dessa promenader gick så småningom till Borgmästarholmen, som då var övervuxen med sly. Promenaderna omvandlades då till regelrätta arbetspass på Borgmästarholmen. Rotarys gubbgäng samlades varje tisdagsförmiddag direkt på holmen, medförande liar, krattor, räfsor, yxor och motorsåg. Genom dessa insatser blev Borgmästarholmen återigen ett trevligt mål för stadsbornas utflykter. Gösta Björck startade sitt liv inom Rotary i Stockholm. Han var bl.a. charterpresident i Stockholm-Sergel Rk. I Norrtälje har han i drygt tio år varit samordnare för de s.k. tingsvärdarna. En tingsvärd tjänstgör ideellt vid Norrtälje tingsrätt med att hjälpa besökarna, t.ex. vittnen, tillrätta och att få dem att känna sig bekväma i denna ovana miljö. Tingsvärdsfunktionen är unik för Norrtälje och initiativet togs av förre lagmannen K.G. Ekeberg. Gösta Björck har sett till att verksamheten har fortsatt och utvecklats. Britt Wennerfors Norrtälje Rk

19 Laholm Rk driver skolprojekt i Uganda Kalenderprojektet till förmån för Ssenyange Education Centre i Uganda är ett projekt att med hjälp av annonsörer och försäljningsintäkter från en bordskalender bidra till skolans utveckling. Detta år har överträffat tidigare års resultat och medfört att klubben kunde överlämna en check på kronor till Matilda och Linus Nilsson för direktöverföring till skolans konto, därutöver erhöll skolan kronor som klubben ansökt och beviljats från Rotary U-fond avsedda för toalettbyggnad. Med dessa bidrag och övriga bidragande organisationer och privatpersoner har skolan nu resurser för att ta hand om mer än 500 elever varav cirka 300 är föräldralösa och bor på skolan. Klubbens rekommendationer med pengarna är att fortsatt förbättra kost med mer grönsaker samt medicin och lärlingsutbildning t.ex. djurhållning, hantverk, trädgårdsskötsel kronor är avsatta för att på försök starta microlån med förmånliga villkor för elever som lämnar skolan. Matematikstipendium Bästa kompis projektet med stipendier till en, alternativt två elever, vid högstadieskolorna i kommunen har under året utökats med matematikstipendier till elever som visat på förbättrade studieresultat. Stipendierna tilldelades förtjänta elever i samband med skolavslutningen den 10 juni. Den 11 maj arrangerade klubben en konsert i Ränneslöv kyrka med Lena-Maria Klingvall och en publik som fyllde kyrkan vilket resulterade i att Rotary Läkarbank fick motta överskottet på kronor, vilket överlämnades den 1 juli i samband med presidentbyte i klubben till ordförande för Läkarbanken, Sven-Åke Hedström, Falkenbergs Rk. Laholmsbukten Rk kan med resultatet av ovanstående projekt lokalt och globalt summera ett gott och framgångsrikt verksamhetsår. Björn Brorsson, Jan Nygren Överst från vänster ses Linus Nilsson, Ssenyange Education Centre, Oscar Cronqvist, Emil Helmersson, båda Bästa Kompis stipendiater samt Sven- Åke Hedström Falkenberg Rk tillika ordförande i Rotary Läkarbank. Undre raden från vänster Michaela Lagerbjelke, Isabella Jakobsson och Sabina Jannesson. Mattestipendiater( foto: Tina Liljengren, Laholms Tidning). Sverige Skolbesök i Indien Under förra vintern vistades Ann Arnesson med familj i södra Indien. Hon deltog då regelbundet i mötena som Rotary Royal Mysore hade, och blev väldigt imponerad av deras välgörenhetsarbete, då det tagit sig an en hel skola med flera hundra barn. De delade bland annat ut skor till alla barn, lärde dem att plantera träd, som de sedan skulle sälja och tjäna pengar till skolan - ett långtids projekt. De skaffade också datorer till skolan och gav allmänt understöd till lärare och skolans byggnad. Ann fick själv äran att tala till eleverna om hur viktigt det är gå i skolan. Klipp ur hela kupongen och skicka in Funderar du på att skriva testamente? Med ett enkelt testamente kan du själv bestämma hur ditt arv ska användas. Om du tycker forskning är viktigt så kan du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testamente. Då stödjer du forskningen för att rädda människor till livet och ge dem fler friska år. så får du veta hur man gör detta på enklast möjliga sätt. Fyll i och posta hela kupongen redan idag eller ring så kommer den kostnadsfritt. NAMN ADRESS POSTNR POSTADRESS Skicka in hela kupongen till Hjärt-Lungfonden, Stockholm. Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader. Ann Arnesson bland indiska skolbarn TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRT-LUNGSJUKDOM pg Nummer Rotary Norden 19

20 Sverige Ungdomsstipendium i Strömstad. För sjätte gången delar rotaryklubben i Strömstad ut ett årligt ungdomsstipendium motsvarande 5000 kr. Klubben vill med stipendiet uppmärksamma en eller flera ungdomar, som under året bidragit till ökade vänskapsförhållanden och gjort någon humanitär eller annan berömvärd insats i Strömstad. Rotaryklubbens samhällstjänst uppmanar Strömstadsborna bland annat via lokaltidning och lokalradio att inkomma med förslag till kandidater. Det är samhällstjänsten som föreslår ungdomsstipendiat för styrelsen års ungdomsstipendiat blev Ida Luther Wallin, elev vid Strömstad Gymnasium. Motiveringen till Idas pris lyder: Rotary tilldelar Ida Luther Wallin 2010 års Ungdomsstipendium för hennes starka, framgångsrika och energiska engagemang för en bättre värld på flera plan; lokalt, regionalt, och globalt. Som elevrådsordförande har hon lett aktiviteter som skapat stor trevnad, sammanhållning och engagemang. Ida är också ambassadör för Fairtrade och vill förmedla hur viktigt vårt konsumtionsmönster är för en bättre värld. Ida Luther Wallin tog själv kontakt med USA:s domare vid den Internationella domstolen i Haag Thomas Buergenthal och fick en inbjudan dit med resesällskap på tolv personer. Resan till Haag resulterade i en oförglömlig upplevelse och en film som sprids. Ida har en sällsynt förmåga att engagera andra människor. Stipendiet utdelades vid ett klubbmöte i samband med att Ida visat sin film, berättat om resan och sina framtida planer. Inom kort vidtar arbetet i rotaryklubben med att vaska fram 2011 års ungdomskandidat i Strömstad. Rotarystipendier i Åkersberga Gymnasium Solweig Lind och Ida Luther Wallin(foto: Strömstad Tidningen). Marie-Ann Stoltz Strömstad Rk För första gången hölls skolavslutningen för Österåkers gymnasium i det nya/nyrenoverade skolhuset i Åkersberga centrala delar f.d. Bergaskolan. Det blev extra högtidligt i det nybyggda Glashuset egentligen Mediateket av eleverna kallat Kaféet. Där hade skolan byggt upp en scen och monterat en högtalaranläggning. Efter en avslutningsmiddag med elever och lärare, genomfördes ett avslutningaprogram med musik och tal. Som en av de första punkterna på detta program utdelades årets rotarystipendier av avgående och tillträdande presidenter i Österåkers Rk. Denna gång gick stipendierna till Emma Langemar, SPEI3 och Frida Änges, NVTE, för utmärkta studieresultat, god social kompetens och gott kamratskap. Enligt skolans Husfar har eleverna en tid diskuterat vem som skulle få stipendierna. För eleverna är det självklart ett högtidligt tillfälle att få stipendium då ansträngningarna uppmärksammas och belönas mera offentligt. De långa applåderna ifrån kamraterna visade att stipendiaterna var väl utvalda. Stipendierna delades ut av presidenten Monika Smidestam och past presidenten Sven Linnman. Stipendiaterna Emma Lngemar, till vänster, och Frida Änges, till höger, tillsammans med Österåkers Rk: s Sven Linnman och Monika Smidestam. 20 Nummer Rotary Norden