STEG 1 (KAN GES FRÅN 4 MÅNADER) 7 STEG 2 (FRÅN 6 MÅNADER) 10

Transkript

1

2 STEG 1 (KAN GES FRÅN 4 MÅNADER) 7 Smakportioner 7 Varför just nu? 7 Hur skall maten vara? 7 Fortsätt amma 7 AD-droppar för alla! 8 Så matar du 8 Hemlagat eller burkmat? 8 Det viktiga fettet 8 Laga mycket och värm lite 9 Mat du bör vara försiktig med 9 Exempel på daglig meny 9 STEG 2 (FRÅN 6 MÅNADER) 10 Nya smaker 10 Varför just nu? 10 Hur skall maten vara? 11 Bröstmjölk är fortfarande bäst 11 Börja försiktigt med smakportioner 11 På väg mot en hel måltid 11 Burkmat eller hemlagad? 11 Varsågoda, maten är klar! 12 Dags för ett helt grötmål 12 Frukt och bär bra dessert! 12 Aptiten är ett sinnrikt system 13 Det viktiga fettet 13 Vänta med mjölk 13 Mat att vara försiktig med 13 Tvinga aldrig ditt barn att äta 14 2

3 Exempel på daglig meny 14 STEG 3 (FRÅN CA 8 MÅNADER) 15 Bitar och tuggmotstånd 15 Varför just nu? 15 Hur skall maten vara? 15 Nu blir måltiden ännu viktigare 16 Mellanmål är inte att små äta 16 Två lagade mål om dagen 16 Fortsätt med gröt och välling 17 Barn kan inte äta allt Aptiten är inte konstant 17 För att bli bra måste man träna 17 Exempel på daglig meny 18 STEG 4 (FRÅN 12 MÅNADER) 19 Mer energi 19 Varför just nu? 19 Hur skall maten vara? 19 Fortsätt med AD-droppar 19 God morgon - dags för frukost! 20 Fasta matvanor är bra 20 Tallriksmodellen hjälper dig 21 Lite mer mjölk nu 21 Mellanmålet är viktigt 21 En stund tillsammans 21 Bli ingen tjatmonster 22 Hemlagat eller burkmat? 22 Lita på aptiten 22 Det viktiga fettet 23 Mat på dagis 23 3

4 Godis och sötsaker 23 Goda vanor är lika lätt! 23 Kinkigt med maten? 24 RECEPT 25 Desserter 25 Fruktmos 25 Katrinplommonpuré 25 Äppel- och pärondessert 25 Vit pudding, från 8 mån 25 Banankeso från 6 mån 26 Banan- och kesoglass, 26 Gott mellanmål från 12 mån 26 Trollmos 26 Puré på torkade aprikoser eller katrinplommon: (Bra för hårda magar) 26 Bebisglass 26 Bebisfrutti 26 Bebisfruktsallad 26 Bebispaj 26 Ris a la Bebis 27 Kräm (från 4 mån.) 27 Bärkräm 27 Ostkaka 27 Äppeldessert 27 Äppelpäppelkompott 27 Yoghurtglass à la minute från 8 månader 28 Turboglass 28 Drycker 28 Äppelmust 28 Morotsjuice 28 SAFT, från 4-6 månader 28 Såser 29 Vit grundsås. 29 Currysås 29 Dillsås 29 Persiljesås 29 Ostsås 29 Vit grundsås 29 Sås till fiskpuré (stor sats) 29 4 månader 30 Grönsaks- och fruktpuréer 30 Broccoli- och potatispuré 30 Potatis-morotsmos (från 4 mån.) 30 Blomkålspuré (från 4 mån.) 30 Potatis & palsternacka med couscous 30 Morot & jordärtskockspuré från 4 månader 31 Fiskfärs i ugn 4-6 månader 31 5 månader 31 Köttpuré 31 Biffstroganoff 32 Kycklingfilé med grönsaker 32 Majas kyckling 32 4

5 Grönsakspuré med griskött 32 Fisk-grönsakspuré 33 Fiskgratäng, 33 Kött och grönsaksgryta (ca mängder) 34 Rotsakspuré med kött 34 Köttfärssås med morots- och potatispuré 34 Fisk med ris - passar från fem månader och uppåt 34 Frikadeller - hur många som helst - från ca fem månader 35 Leverpastejmos 35 Dragonfisk 35 Fiskpudding med ris 35 Köttgryta med paprika o svamp 36 Köttfärs och grönsaksröra 36 Kalkonröra 36 Helenas böngryta 36 Kycklingleverpuré från 5 månader 36 6 månader 37 Reservvälling 37 Babymanna 37 Rågflingegröt från 6 månader 37 Vegetarisk linsgryta från 6 mån 37 Laxpudding på ris 38 Foliebakad fisk med tomat 38 Enkel pastasås, från 6-8 månader 38 Broccolisås 38 Grytor 39 Skinkgryta med senap (4 barnportioner) 39 Torskblock + Kelda sås citron + persilja +basilika + tomat 39 Potatiskaka från 6-8 månader 39 Köttfärs 40 Äggröra från 6 månader 40 Kyckling med basilika 40 Korv stroganoff från 6-8 månader 40 Exotisk köttgryta 41 Leverkaka 41 Plättar/pannkakor från 6 månader 41 Makaronipudding från 6-8 månader 41 Äggstanning 41 Köttfärssås: (från ungefär 6 månader) 42 Allt-i-ett-gryta med kyckling 42 Kyckling med ris och grönsaker 42 Fiskbullar med dillsås, potatis och majs 43 Fiskfärs från 6 månader 43 Kalops 1 44 Kalops 2 44 Köttgryta - storkok till bebisar 45 Fiskgratäng 45 Grahamsgröt från 6 månader 45 Fiskgryta 45 Stuvad potatis från 6-8 månader 46 Skinkgryta med senap 46 Grönsaksgratäng med ostsås från 6-8 månader 46 Makaronigryta 47 7 månader 47 Fiskrätt, 7-8 mån 47 Allt-i-ett-gryta ca 10 portioner 47 Babychili, 3-4 portioner 48 Kyckling, broccoli & minipasta 48 5

6 Kycklingfilé med broccoli 48 Kycklinggryta med Broccoli 49 Färgglad couscous med grönsaker 49 Chokladsoppa från 7-8 mån 49 Fisk i paket från 7-8 månader 49 Bebis Shepards Pie 50 Fisk & spenatlåda 50 Vegetarisk röra 50 Ungersk paprikagryta 51 8 månader 51 Kycklinggryta med paprika 51 Köttfärsbullar 51 Pasta med tonfisk 52 Pastasås med fisk 52 Kokt fisk med sås och makaroner 52 Grönsaksbiffar från 8 månader 53 Fisk i Apelsinsås 53 Rotfruktsgryta med korv 53 Fiskpinnar 54 Lingongratäng från 8 mån 54 Skinksås till pasta (ca 8-10 mån) 54 Köttfärsgryta 55 Frikadeller med stuvade grönsaker 55 Äggnudlar med rotsaksröra 55 Pasta med broccoli och ostsås 56 Kycklinglever med champinjoner och lök Från 8 månader 56 Lisas goda couscousrätt 56 9 månader 57 Spagetti Bolognese 57 Enkel korv stroganoff 57 Currykorvstroganoff 58 Korvstroganoff 58 Torskgryta och potatismos månader 59 Paj 59 Köttgryta 59 Kycklingrisotto med banan 60 Pasta med broccoli och ostsås 60 Fiskarens lilla gryta, 3-4 portioner 60 Couscous med grönsaker månader 61 Kycklinggryta 61 Kokt kyckling i persiljesås månader 62 Ananasgryta m fläsk (ca 3 barnmatsburkar) 62 Mexikansk köttfärs 62 Hemlagad lax 63 2,5 år 63 Fiskgryta 63 Snabb ostsås med skinka 63 TIPS OCH LÄNKAR MED MATTIPS FÖR BARN 64 6

7 Alla barn följer sin egen utvecklingstakt. Därför går det inte att säga exakt vid vilken ålder det är dags för nästa steg i utvecklingen. Vi på Nestlé har tagit hänsyn till detta och delat in all vår barnmat i fyra olika steg. Sedan är det ditt barns egen utveckling som avgör när det är dags för ett nytt steg. Steg 1 (kan ges från 4 månader) Smakportioner De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de sex första månaderna av sitt liv. Det enda barnet behöver utöver bröstmjölken under sitt första levnadshalvår är AD-droppar, som ges från cirka 1 månads ålder. Vid cirka 6 månaders ålder är det lämpligt att börja låta barnet få små smakportioner av puréer och grötar. För att barnet i lugn och ro ska få tid att vänja sig vid nya smaker är det bra att gradvis börja med smakportioner av puréer och gröt. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked. Prata gärna med Barnhälsovården om lämplig tidpunkt för just ditt barn. Bröstmjölken bör också vara en del av barnets kost under hela det första året eller längre. Fortsätt därför att amma så länge som det känns bra för dig och ditt barn. Varför just nu? Barnet börjar få bättre kontroll över muskler och balans. Den medfödda reflexen att räcka ut tungan när något hamnar i munnen börjar till exempel avta nu. Det är inte längre bara sugreflexen som styr, utan andra och mer avancerade funktioner. Nu lär sig till exempel barnet att använda tungan för att forma maten till en lagom stor, sväljbar mängd. Bröstmjölken ger fortfarande all näring som behövs. Men tänk på att det är varje barns egen utveckling som avgör när det är lämpligt att börja prova. Tala med Barnhälsovården om när det kan vara dags att introducera smakportioner för just ditt barn. Hur skall maten vara? Maten i det här steget måste alltså vara mycket lätt att svälja. Med en konsistens som inte är för fast, men heller inte så rinnig att det blir mer som dryck. Eftersom barnets mage är ovan vid annan mat än bröstmjölk bör också smakportionerna vara milda och skonsamma. Då får barnet också lättare att vänja sig vid de nya smakerna. Det är bra om maten bara består av en eller ett fåtal ingredienser, så att barnet hinner vänja sig vid en smak i taget. Vidare ska du vara mycket försiktig med salt och socker till ditt barn. Och som sagt: smakportioner är just vad namnet säger. Det är fortfarande bröstmjölk som är den bästa maten. Fortsätt amma Bröstmjölken är fortfarande den bästa och viktigaste maten för ditt barn. Det är den som ger all näring ett barn i den här åldern behöver. Ett barn som bara får bröstmjölk, som verkar nöjt och som går upp i vikt behöver ingen annan mat före sex månaders ålder. Då det är dags att gradvis börja med smakportioner, 7

8 samtidigt som du fortsätter att amma. Ett barn som av någon anledning inte ammas kan få smakportioner av puréer och gröt från tidigast fyra månaders ålder. Men alla barn utvecklas i olika takt och det är förstås ditt barns utveckling och nyfikenhet som bestämmer när det är dags att börja med smakportioner. Prata gärna med Barnhälsovården om en lämplig tidpunkt för just ditt barn. Smakportioner är en bra första träning inför allt det nya som ska komma. Att äta med sked, att känna på annan konsistens på maten och få lite nya smaker att lägga till den enda rätt som hittills stått på menyn. Tänk också på att ta en sak i taget i början. Än så länge behövs ingen större variation på maten. Så prova ett livsmedel och servera det under några dagar innan du fortsätter med nästa. AD-droppar för alla! Vi lever i ett solfattigt land och därför behövs ett tillskott av D-vitamin. Det är framför allt skelettets uppbyggnad och underhåll som kräver D-vitamin. Ge ditt barn fem AD-droppar varje dag, även på sommaren, under de två första levnadsåren. Barn som inte är ute så mycket i solen eller som inte äter D- vitaminberikade livsmedel (margarin och mjölk) kan behöva AD-droppar även efter två års ålder. Detta är speciellt viktigt för mörkhyade barn, eftersom deras hud har något svårare att bilda D-vitamin från solens strålning än vad fallet är med ljushyade barn i solfattiga länder. Så matar du Barn ska matas med respekt. De måste få tid att känna på det nya. En ganska liten sked brukar underlätta. Men försök aldrig trycka in skeden i en stängd mun. Du kan istället dutta lite med skeden på läppen så barnet kan slicka och smaka på detta nya och mystiska som andra kallar mat. Men som sagt, undvik att tjata eller tvinga. Prova istället igen vid nästa måltid. Torka inte rent runt barnets mun alltför flitigt under matningen. Det är bättre att de får träna på att slicka. Just nu håller barnet på att lära sig använda läppar och tunga för att kunna svälja maten. Och det behövs mycket träning. Se också till att maten inte är för varm. Om maten du ger kommer ut igen, brukar det inte betyda att barnet ogillar maten. Utan att det helt enkelt inte vet hur man ska göra med mat med den här konsistensen. Men träning ger färdighet även inom detta område! Hemlagat eller burkmat? Ja det väljer du förstås helt själv. Både hemlagat och färdig barnmat har sina fördelar. Och du behöver ju inte ens välja. Det går alldeles utmärkt att varva hemlagat och burkmat om du vill det. Den hemlagade maten behöver finfördelas innan den serveras. Om du ska göra större satser går det lätt med en matberedare eller mixer. För små mängder fungerar vitlökspressen utmärkt. Precis som en helt vanlig gaffel, men tänk då på att mosa riktigt noga. Tänk också på att inte salta den hemlagade barnmaten. Här får du ett bra recept på hemlagad rotfruktspuré. Det viktiga fettet Vi vuxna försöker många gånger undvika för mycket fett i maten. Men för barn är det tvärtom. Fett är ju energirikt och under det första året behöver barnet mycket energi för att växa som det ska. Men självklart varierar behovet från 8

9 barn till barn. En tesked extra matfett i den hemlagade maten kan vara lagom. Och i den färdiga barnmaten är fett redan tillsatt. Laga mycket och värm lite Nylagad mat ska kylas så snart som möjligt efter tillagning. Puré kan frysas in i en iskubslåda, i klickar på en bricka eller i små bullformar. Lägg de frysta bitarna i plastpåse eller burk. Rester av burkmat kan frysas på samma sätt. Värm de frysta bitarna i mikrovågsugn eller i en tallrik över en kastrull med kokande vatten. Kolla att hela portionen har ättemperatur. Och tillsätt lite fett om maten är hemlagad. Tänk på att aldrig frysa in mat från en tallrik eller burk som barnet redan har matats ur direkt. Lägg bara upp och värm så mycket mat du tror det går åt och frys in resten. Mat du bör vara försiktig med Mjölk, fil och yoghurt är viktig mat som innehåller massor av viktig näring, inte minst kalcium som behövs för skelettet. Men mjölk innehåller mer protein än barnet behöver och endast lite järn. Vänta därför med komjölk som dryck eller större mängder fil/yoghurt tills barnet är månader. Och gröt går faktiskt utmärkt att servera utan mjölk till de små. De färdiga barngrötarna kan dessutom göras tunnare i konsistensen och blir då lättare att äta. Vänta också med att ge spenat, mangold, rödbetor, nässlor och bladselleri tills barnet fyllt ett år. Jordnötter och nötter ska du inte heller ge under småbarnsåren. Tills barnet är ett år bör du också vänta med honung, eftersom den kan innehålla sporer av en skadlig bakterie. Tänk på att inte salta maten. Barnens njurar är fortfarande inte tillräckligt utvecklade för att klara av för mycket salt. I färdiglagad barnmat finns en kontrollerad mängd salt. Exempel på daglig meny Frukost Bröstmjölk Lunch Bröstmjölk och eventuellt lite puré av kokta grönsaker Eftermiddag Bröstmjölk och eventuellt lite fruktpuré Kvällsmat Bröstmjölk 9

10 Steg 2 (från 6 månader) Nya smaker Nu har ditt barn vuxit ytterligare och det börjar på allvar bli dags att komplettera med annan mat än bröstmjölk. Helt enkelt för att täcka barnets växande energioch näringsbehov. Om ditt barn hittills bara har fått bröstmjölk, bör du nu börja med smakportionerna. Ta det lugnt i början och introducera de olika smakerna successivt. Har du redan börjat med smakportioner, och det fungerar bra, är det nu dags att introducera fler ingredienser i samma måltid. För de barn som redan är i full gång med smakportioner, och kanske till och med äter hela måltider, kan det vara dags för nya smaker och grövre konsistens på maten. Men det är viktigt att inte stressa. Alla barn lär sig förr eller senare att äta. Det finns ingen anledning att skynda på. Fortsätt samtidigt att amma så länge som du och ditt barn känner för det. Bröstmjölk är fortfarande utmärkt mat för ditt barn. När barnet blir lite större börjar också upptäckarglädjen utvecklas allt mer. Barnet är nu på god väg att lära sig sitta själv i en barnstol, en utmärkt utkikspunkt för att studera världen. Leenden är inte bara sporadiska utan ett effektivt sätt att medvetet flörta med omgivningen. Han eller hon kan vända huvudet efter ljud och börjar själv också använda ljud för att kommunicera. Även finmotoriken fungerar bättre. Barnet kan själv stoppa in saker i munnen. Både mat och allt möjligt annat. Varför just nu? Nu börjar nyfikenheten på mat bli större. Ditt barn följer dig till exempel med blicken när du håller på att göra i ordning en måltid. Om ditt barn hittills bara fått bröstmjölk är det nu dags att börja med smakportionerna i Steg 1. När det fungerar bra med smakportionerna och barnet börjar vänja sig vid fast föda, kan det nu vara dags att introducera fler ingredienser. Men tänk på att det är varje barns egen utveckling som avgör när det är dags. Oavsett om tänderna har börjat komma eller inte, börjar barnet nu också att tugga så smått. För att utveckla tuggförmågan måste barnet få mat med lite grövre konsistens. I det här steget lär sig också barnet att forma överläppen på ett sätt som gör att den sluter kring skeden. 10

11 Hur skall maten vara? Om det fungerar med smakportionerna, kan barnet nu lära sig att äta en hel måltid med flera olika ingredienser. På så sätt lär sig ditt barn redan från början att maten varierar. Gröt och välling är bra för att fortsätta vänja barnet vid mjölmat. Det är fortfarande viktigt att vara försiktig med salt och socker. Kom ihåg att för de allra flesta är bröstmjölken fortfarande en utmärkt bas. Fortsätt alltså att amma så länge det känns bra för dig och ditt barn. Bröstmjölk är fortfarande bäst Vid sex månaders ålder är bröstmjölken fortfarande viktig för ditt barn. Gröt, välling, kött, potatis, grönsaker, rotfrukter och allt det där andra som du kan börja med är mer ett tillägg till bröstmjölken. På ett sätt är det ju perfekt. Du kan fortsätta med den mysiga amningen och samtidigt prova nya saker utan krav på att det måste fungera direkt. Det är en härlig tid; passa på och njut av att se ditt barn utvecklas och prova sig fram. Låt din egen och barnets rytm styra amningen. Det finns inget som är rätt eller fel. Börja försiktigt med smakportioner När du börjar med smakportioner är det viktigt att ta en råvara i taget, så att barnet hinner vänja sig. Potatis, palsternacka, majs (men undvik vanlig burkmajs, eftersom den är saltad), broccoli och morötter är bra att börja med. Så småningom kan du lägga till andra rotfrukter och grönsaker och sedan frukt, bär, kött och därefter också fisk och ägg. Även mjölmat bör ingå i smakportionerna och då är gröt ett bra alternativ. Så småningom kan du ge ett extra grötmål till exempel på eftermiddagen. Börja med en eller ett par teskedar och öka sedan successivt. Vissa barn behöver flera veckor på sig medan andra vänjer sig fort och vill direkt ha mer. Tänk bara på att aldrig låta smakportionerna konkurrera med amningen. På väg mot en hel måltid När smakportionerna fungerar bra kan de så småningom övergå i en hel måltid. Börja försiktigt och introducera nyheterna efterhand. Backa ett steg om det är något som barnet absolut inte vill äta. Låt det då gå några dagar och prova sedan igen. Potatis, grönsaker samt kött eller fisk, kan vara bra att börja med. Ge till exempel en fruktpuré till efterrätt och vatten som dryck. Om du ammar precis före eller efter måltiden, behövs ingen extra måltidsdryck. Många barn trivs med att få sitt huvudmål på förmiddagen, men låt barnets egen rytm styra måltiderna under den här perioden. Det kommer antagligen att bli lite ryckigt och oregelbundet, men det gör inget. Så här kan det fungera så småningom: amma på morgonen, ett huvudmål med till exempel grönsakspuré på förmiddagen. Sedan ett eller kanske två mål med gröt eller välling på eftermiddagen. På kvällen räcker det många gånger att amma. När ditt barn närmar sig åtta månader kanske det behöver två lagade mål om dagen. Tids nog får du fundera över fasta matvanor. Du behöver inte tänka på det nu. Burkmat eller hemlagad? De flesta familjer varvar burkmat med hemlagat. Båda har sina fördelar. Det går lätt att göra hemlagad barnmat och på köpet får du den där härliga känslan av att du har gjort maten själv. Med burkarna vet du å andra sidan att de innehåller 11

12 näringsämnen som ditt barn behöver och att såväl konsistensen som smak har anpassats efter det aktuella utvecklingssteget. Tänk på att den hemlagade maten inte ska saltas. Du måste förstås också finfördela maten innan den serveras. Om du gör större satser är matberedare eller mixer bra hjälpmedel. Många föräldrar skaffar dessutom en stavmixer för att köra mindre mängder. Stavmixern kommer också väl till pass senare när ditt barn kan äta samma mat som de vuxna. Lite finare mos gör du med hjälp av en sil eller ännu lättare med en potatispress. Ska du bara göra en liten portion fungerar vitlökspressen utmärkt. Äpplen och annan frukt kan du riva med rivjärn, som du också kan använda för att riva till exempel en fryst, tillagad köttbit. Fast det du kommer att använda oftast är förmodligen en helt vanlig gaffel. Den är utmärkt att mosa med och finns alltid till hands. Varsågoda, maten är klar! Låt ditt barn sitta med vid middagsbordet. Det är en härlig känsla både för barn och vuxna att sitta vid samma bord. Dessutom ger du redan från början ditt barn en naturlig och hälsosam bild av mat som en social och trevlig företeelse. Du visar helt enkelt ditt barn att måltiden är ett trevligt tillfälle till umgänge. Ditt barn kan gärna också vara med när ni äter annan mat. Amma precis före måltiden så att barnet är mätt och ge sedan honom eller henne ett litet mellanmål medan ni andra äter. Ett annat sätt att främja matglädje är att introducera nya smaker. Det är utvecklande och spännande för ditt barn att lära sig att olika saker har olika smak. Och om ditt barn redan tidigt får vänja sig vid olika smaker, är chansen större att det kommer att acceptera nya rätter när det blir äldre. Dags för ett helt grötmål För många sexmånadersbarn är gröt det bästa som finns. Det är också nyttig mat som ger barnet viktiga mineraler och vitaminer. När det fungerar bra med smakportioner av gröt, kan du försöka ge enbart gröt vid en måltid. Kanske som mellanmål på eftermiddagen. Men tänk på att både gröt och annan mat fortfarande bara är ett komplement till amningen. I den här åldern finns det också flera olika barngrötar att välja bland, både med och utan frukt. Fördelen med de färdiga barngrötarna är att de är berikade med järn. Därför rekommenderar idag barnläkare i första hand de färdiga barngrötarna. Frukt och bär bra dessert! Det flesta barn gillar frukt- eller bärpuré som efterrätt. På så sätt får de också i sig C-vitamin, som bland annat gör att de bättre kan tillgodogöra sig järnet i maten. Du kan köpa färdiga barnmatspuréer eller använda färska frukter och bär. Eller varför inte variera. Använd till exempel färska bär under säsongen och puréer under resten av året. 12

13 Äpple och päron kan du skala och riva fint på rivjärn. Ett annat sätt är att skrapa ur fruktköttet med en sked. Även från banan kan du skrapa ur fruktköttet med sked eller helt enkelt mosa lite på en tallrik. Färska bär pressar du enklast genom en sil eller kör dem i en matberedare om du ska göra lite större mängder. Vissa barn kan få prickar runt munnen av röda bär. Vänta i så fall och prova dem igen när barnet har blivit lite större. Aptiten är ett sinnrikt system När du ammar ditt barn har du ingen aning om hur mycket det äter varje gång. Det styr ju barnet helt själv. Du har allt att vinna på att tänka så också när det gäller vanlig mat! Barns aptit varierar, ibland från måltid till måltid. Barn äter förstås också olika mycket beroende på om det är favoriträtten eller något annat som serveras. Även humöret påverkar aptiten, det har du säkert märkt. Sjuka barn äter också mindre. Och så spelar det naturligtvis stor roll när och hur mycket barnet åt senast. Man bör också uppmärksamma att småätande kan förstöra den mest lysande aptit. Många föräldrar oroar sig för om barnet äter lagom mycket. Men i själva verket finns det sällan någon egentlig anledning till oro. Så länge barnet verkar må bra och följer sin viktkurva är allt som det ska. Om vi vuxna serverar vettig mat som är väl fördelad över dagen och låter barnets egen aptit styra hur mycket det äter varje gång, då brukar allt fungera hur bra som helst. Men prata med Barnhälsovården om du har funderingar och frågor. Det viktiga fettet Små barn behöver mycket energi för att växa och fett är energirikt. I de flesta familjer är maten snarare för fet än för mager och då behövs inget extra fett. Men om familjen och därmed barnet äter mager mat, kan det behövas en extra klick fett i hemlagad barnmat. Använd i så fall matfett med % fett. Rapsolja eller flytande margarin är bra alternativ. En tesked extra fett per portionen kan vara lagom. I den färdiga barnmaten är fett redan tillsatt. Vänta med mjölk Mjölk, fil och yoghurt är viktig och näringsrik mat som bland annat innehåller rikligt med kalcium, ett ämne som behövs för att bygga upp skelettet. Men mjölkprodukter är mycket fattiga på järn. Vänta därför med komjölk som dryck eller större mängder av fil och yoghurt tills barnet är månader. Om barnet får mycket mjölk nu så ökar nämligen risken för att det får för lite av den mat som ger mer järn, nämligen gröt och välling. En liten mängd mjölk i matlagningen kan du dock använda redan nu. Mat att vara försiktig med Under det första året är barnets njurar inte färdigutvecklade och därför inte mogna att ta hand om alltför mycket salt. Eftersom det är svårt att dosera saltet rätt, är det bäst om du undviker att salta maten du lagar själv. Alla de råvaror du använder till barnmaten innehåller i sig tillräckligt mycket salt för barnets behov. 13

14 Att salta försiktigt är förresten en god vana också för större barn och vuxna. I den färdiglagade barnmaten finns en liten, noga avpassad mängd salt. Du bör också vara försiktig med spenat, mangold, rödbetor, nässlor och bladselleri tills barnet fyllt ett år. De kan nämligen innehålla nitrat, som i sin tur kan omvandlas till ett skadligt nitrit. Ge heller inte jordnötter eller nötter, som kan fastna i halsen, eller honung som kan innehålla sporer av en skadlig bakterie. Tvinga aldrig ditt barn att äta Smakportionerna är just smakportioner och de är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked. Bröstmjölken är fortfarande barnets viktigaste mat och just därför gör det inget om det mesta av smakportionerna hamnar utanför. Exempel på daglig meny Frukost Bröstmjölk Lunch Bröstmjölk och eventuellt lite puré av kokta grönsaker Eftermiddag Bröstmjölk och eventuellt lite fruktpuré Kvällsmat Bröstmjölk 14

15 Steg 3 (från ca 8 månader) Bitar och tuggmotstånd De flesta barnen i åttamånadersåldern har kommit igång med att äta vanlig mat. Nu har de också lärt sig att använda tungan för att flytta maten i munnen. Det betyder att de nu kan tugga i båda sidor av munnen. Därför behöver också ditt barn mer att tugga på. Dessutom är det dags att bredda matrepetoaren. Och nu finns det mycket mer att välja bland. Ofta kan du och ditt barn äta samma mat. Ditt barn kan sitta med vid matbordet och äta precis som alla andra. Plötsligt känns det som en riktig familjemiddag. En härlig känsla både för barn och vuxna! Samtidigt är bröstmjölk fortfarande utmärkt för ditt barn. Fortsätt därför gärna att amma så länge det känns bra. Nu börjar en mycket aktiv fas i barnets liv. Barnet kan sitta upp utan stöd, han eller hon kan vinka och lystrar till sitt eget namn. Barnets ljud blir mer avancerade; två stavelser börjar kombineras. Högt och ljudligt! Det är också nu som barnet börjar resa sig med stöd mot till exempel ett bord. Många börjar krypa. Samtidigt är det nu som barnet börjar förstå att han eller hon är en egen individ och inte samma människa som mamma eller pappa. Många barn blir därför tillfälligt oroliga, blyga eller försiktiga under den här perioden. Nu kan du också variera maten mer med fast och halvfast mat. I den här åldern kan barnet också hålla skeden i ett fast grepp. Varför just nu? I den här åldern får barn oftast flera nya tänder. Därför behövs mer tuggmotstånd. Det är också först nu som barnet kan använda tungan för att förflytta maten i munnen. Det betyder att ditt barn nu kan tugga på båda sidor i munnen. Nu har ditt barn förmodligen kommit fint igång med att äta vanlig mat och behöver dessutom mer mat än tidigare. Det kan därför vara dags för två riktiga måltider per dag. Det betyder att kravet på variation i maten ökar. Barnets mage är nu också mer utvecklad. Om det känns bra för dig och ditt barn är det bara bra att fortsätta amma, till exempel morgon och kväll. Hur skall maten vara? Nu kan det behövas större bitar av kött, fisk och grönsaker. Men bitarna måste vara lagom stora; för stora bitar är svåra att svälja, för små ger inte tillräckligt att tugga på. Näringsinnehållet är förstås lika viktigt nu när barnet blir mer aktivt. Barnet klarar nu också större mängder mat. Samtidigt växer kravet på variation i maten. 15

16 Nu blir måltiden ännu viktigare Och roligare! Barn tycker om att göra som andra gör. Därför vill de ofta väldigt gärna också äta som de andra gör. Och nu när ditt barn är åtta månader kan han eller hon äta det mesta som ni andra i familjen äter. Det är bara att mosa eller skära maten i mindre bitar. Eller välj barnmatsburkar märkta med Steg 3, så ger maten lite mer tuggmotstånd och lagom små bitar. Genom att låta barnet sitta med och äta tillsammans med de andra i familjen, får han eller hon också känna den gemenskap och det trevliga umgänge som kan uppstå runt ett matbord. På så sätt lär sig barnet att tycka mat är roligt. Samtidigt kan barnet iaktta de vuxna och lära sig lite om hur man äter. För måltider handlar ju inte bara om näringsämnen och kosthållning. De flesta barn i Sverige får i sig vad de ska utan att man behöver oroa sig. Ibland glömmer man bort att måltiden också har en väldigt viktig social funktion. Mellanmål är inte att små äta Bra mellanmål är extra viktiga för små barn. De behöver fylla på med bra bränsle ganska ofta. Hur många mellanmål som behövs beror på flera saker. Dels hur mycket ditt barn äter till huvudmålen, dels hur långt det är mellan målen. Prova fram en måltidsrytm som passar er. Och mellanmål betyder inte att ditt barn ständigt ska småäta. Det är inte bra för tänderna och kan förstöra den mest lysande aptit. Servera istället genomtänkta och rejäla mellanmål. Bra mellanmål kan vara bröstmjölk, gröt, välling eller fruktpuré. Barn brukar också gilla så kallad babysmörgås i små bitar. Bred bordsmargarin på en skiva bröd. Lägg på ost eller leverpastej. Skär bort kanterna på brödet. Dela smörgåsen mitt itu och lägg ihop halvorna. Skär smörgåsen i små, lagom plockvänliga bitar. Två lagade mål om dagen En av de stora förändringarna från tidigare är att du nu kan ge två lagade mål mat om dagen. Därmed blir också maten mer varierad. En rätt till lunch och en annan till middag. När ditt barn är åtta månader kan han eller hon äta flera olika saker än tidigare. Du kan variera potatisen med både ris och pasta. Du kan servera fint rivna morötter eller tomater skurna i små bitar som alternativ till de kokta grönsakerna. Och du kan som sagt ofta mosa och skära vuxenmaten så att den passar även ditt barn. Nu är det också dags att ge barnet mat med lite mer tuggmotstånd. För barn kan faktiskt tugga även när de bara har några få tänder. Om du väljer barnmatsburkar får du automatiskt lagom stora bitar för åttamånadersbarnet. Om du skär och mosar vuxenmaten ska du tänka på att inte låta bitarna bli för stora. Var också försiktig med salt och starkt kryddad mat. En bra idé kan vara att lägga undan till barnets portion innan du börjar salta och krydda vuxenmaten. De flesta familjer väljer inte antingen burkmat eller hemlagat, utan både och. Ibland känns det bra med hemlagat, ibland är burkmat det bästa. 16

17 Fortsätt med gröt och välling Gröt och välling är bra mat för små barn. Nu när ditt barn är lite större kan du ge honom eller henne ett par gröt- eller vällingmål varje dag. De färdiga barngrötarna är, precis som vällingarna, berikade med järn. De rekommenderas därför av barnläkare. Om du redan har börjat med välling kan du nu, om du vill, byta till en välling som innehåller lite mer fibrer. Men tänk på att barnets mage fortfarande är ovant vid stora mängder fibrer, så ta det försiktigt i början. Om du fortfarande ammar, kan du fortsätta med bröstmjölken eller långsamt introducera sexmånadersvällingen. Barn kan inte äta allt......som vuxna kan. Om du ger ditt barn samma mat som de vuxna finns det ett par saker att tänka på. Det räcker alltså inte att bara mosa eller skära vuxenmaten i lagom stora bitar. Var till exempel försiktig med saltet. Små barns njurar klarar inte av att ta hand om för mycket salt. Undvik också hårdstekt och rökt mat. Ibland kan man ordna det enkelt genom att ta bort stekskorpan på panerat kött eller fisk eller skinnet på grillad kyckling. Tänk också på att ditt barn behöver extra fett i maten, om familjens mat är mager. De flesta familjer äter snarare för fet än för mager mat och då behövs inget extra fett. Var också försiktig med socker och sötsaker. För barn är sötman i frukt och bär tillräcklig. Det finns också några enstaka livsmedel som är mindre lämpliga för små barn och som du bör försöka undvika under det första året. Detta gäller till exempel spenat, mangold, rödbetor, nässlor och bladselleri. De innehåller nitrat, som i sin tur omvandlas till ett skadligt nitrit. Undvik också honung som kan innehålla sporer av en skadlig bakterie samt jordnötter och nötter som är lätta att sätta i halsen. Du bör också vänta tills barnet är tio till tolv månader innan det får större mängder av vanlig komjölk, fil eller yoghurt. Aptiten är inte konstant Barn är inga maskiner. Ibland är de hungriga, ibland inte. Ibland äter de jättemycket, ibland knappt en tugga. Det är precis så det kan vara och absolut inget att oroa sig för. Det är ju bara barnet själv som kan känna hur mycket mat som är lagom. Och det gäller för dig som vuxen att lita på att ditt barns aptit fungerar. Ditt ansvar som vuxen är att servera bra mat på vettiga och regelbundna tider. Sedan kan barnet äta olika mycket olika gånger. Det viktiga är att maten blir något positivt. För mycket oro och tjat kan lätt motverka den där härliga, helt naturliga matglädjen. Bli alltså inte orolig om ditt barn är kinkigt med maten ibland. Om barnet följer sin viktkurva och verkar må bra finns sällan anledning till oro. Prata med Barnhälsovården om du har funderingar kring detta. För att bli bra måste man träna Det gäller även när ditt barn skall lära sig att äta själv. Så låt henne eller hobom så snart som möjligt börja träna, med eller utan sked. Bordsskick är inte precis det första man behöver lära sig. Mycket av maten hamnar till en början utanför 17

18 munnen. Och även utanför bordet ibland. Men låt barnet upptäcka och njuta av den nya maten på sitt vis. Då ökar chansen för att ditt barn ska tycka det är kul med mat. Men visst, det kommer att bli kladdigt när barnet ska äta själv. Ibland till och med väldigt kladdigt! Det kan vara smart att förbereda barnets matplats, så att du slipper bli irriterad när små olyckor händer. Du kan till exempel ta bort mattan under bordet eller lägga en bit vaxduk över. Använd en tallrik som har höga kanter och som inte glider för lätt på bordet. Om barnet har ömtåliga kläder, kanske du först ska ta av just dem. Eller skaffa ett förkläde med ärmar. Tänk på att välja en haklapp som är lätt att tvätta. Exempel på daglig meny Frukost Bröstmjölk Välling eller gröt Smörgås med pålägg Mellanmål Fruktpuré och babysmörgås (eller gröt/välling) Vatten att dricka Lunch Lagad mat, exempelvis med kött, grönsaker och potatisbröstmjölk Vatten att dricka Fruktpuré Mellanmål Bröstmjölk Gröt eller välling Vatten att dricka Middag Lagad mat, exempelvis fisk, grönsaker och potatis. Vatten att dricka Fruktpuré 18

19 Steg 4 (från 12 månader) Mer energi Nu är barnets motorik så utvecklad att han eller hon kan börja lära sig äta själv. Barnet kan nu stänga läpparna när det tuggar, precis som vuxna. Ettårsåldern är en sällsynt spännande och händelserik tid. Nu börjar barn upptäcka språket. Och lekarna, kompisarna och hela den stora världen utanför. Tänk sedan vilken känsla att resa sig och börja gå efter att ha krupit omkring i hela sitt liv! Också matvanorna förändras. Vuxenmat gör entré! Nu är det slut på bebisåldern. Barnet kryper förmodligen för fullt och ska snart lära sig gå. Han eller hon börjar använda sitt eget språk med egna ord. Hjärnan utvecklas allt mer; barnet kan både komma ihåg saker och tänka i flera steg. Humorn börjar utvecklas och barnet skrattar ofta och gärna åt roliga saker. Dessutom vet upptäckarglädjen inga gränser. Varför just nu? Nu har barnets motorik utvecklats så att han eller hon kan hålla en sked och börja äta helt själv. Dessutom kan barnet själv ta upp en pipmugg, dricka och sätta ner den igen. Munrörelserna har utvecklats ytterligare. Nu kan barnet, precis som vuxna, stänga läpparna när det sväljer. Hur skall maten vara? Nu när barnet börjar krypa, gå och så småningom springa behöver det mer energi än någonsin. Maten måste alltså ge tillräckligt med energi samt innehålla vitaminer och mineraler i rätt mängd. Barnets mat liknar nu också de vuxnas mat. Barnet behöver rejäla tuggbitar, fler spännande smaker och större variation. Oftast kan barnet äta samma mat som de vuxna. Nu kan det dessutom vara bra att ge ditt barn mat med lite mer fibrer. Fortsätt med AD-droppar Barn i Sverige behöver ett extra tillskott av D-vitamin. Du bör ge fem droppar per dag tills ditt barn fyllt två år. Vissa barn kan behöva AD-droppar ändå upp till fem års ålder. Det gäller framför allt barn som inte är ute så mycket i solen eller som inte äter D-vitaminberikade livsmedel (margarin och mjölk). AD-droppar är 19

20 också speciellt viktiga för mörkhyade barn, eftersom deras hud har något svårare att bilda D-vitamin från solens strålning än vad fallet är med ljushyade barn i solfattiga länder. God morgon - dags för frukost! En ettåring gör av med massor av energi. Därför behövs också en mer energirik frukost. Välling eller gröt är fortfarande hur bra som helst. Många fortsätter med det hela livet. Både välling och gröt är lätta att tillaga och innehåller järn och vitaminer. Dessutom tycker många barn att varm välling eller gröt är en mysig del av morgonritualen. Tänk på att välling är bäst att ge ur pipmugg eller tallrik. Som komplement till välling, gröt eller morgonamningen, kan du ge en liten macka med bordsmargarin och pålägg. Skär bort kanterna så blir det lättare för ditt barn att äta. Om ditt barn varken äter välling eller gröt (eller ammas) kan du ge en mugg mjölk eller fil till mackan. En frukt som tillägg kan också rekommenderas. Det är förstås föräldrarna som bestämmer vad som ska serveras till frukost. Men försök lägga märke till vad ditt barn gillar. Det blir ju så mycket enklare om ni hittar något som både är gott och nyttigt. Barnet äter mer och det blir trevligare vid frukostbordet. Låt också barnets egen aptit styra hur mycket det ska äta. Vissa barn är jättehungriga på morgonen. Andra vill bara ha en lätt frukost och sedan ett lite större förmiddagsmål. Här är en liten hjälpreda på vad som kan ingå i en bra frukost: Gröt, välling, flingor och/eller bröd Mjölk, fil och/eller naturell yoghurt Matfett och pålägg till smörgåsarna Frukt, bär, juice eller någon grönsak Fasta matvanor är bra Barn i ettårsåldern kan äta i stort sett samma mat som de vuxna. Men tänk på att ettåringen gör av med mycket mer energi i förhållande till sin kroppsvikt än vad vi vuxna gör. Barn i den här åldern har fortfarande en förhållandevis liten magsäck och kan därför bara äta en begränsad mängd mat. Därför kan ettåringen behöva fler mellanmål för att fylla på med energi. Frukost, ett litet mellanmål på förmiddagen, lagad lunch, ett rejält mellanmål på eftermiddagen och middag på kvällen kan vara lagom. Dessutom vill många barn äta ett litet kvällsmål i form av välling, gröt eller bröstmjölk. Nu kan du också låta ditt barn smaka lite kryddigare mat. Om du själv gillar kryddstark mat, så kan det vara bra att vänta med kryddning till slutet av matlagningen. Då kan du först ta undan en del till barnet, innan du gör klart de vuxnas mat. 20

21 Tallriksmodellen hjälper dig Tallriksmodellen visar hur du kan få bra proportioner på maten till huvudmåltiderna. Varje tallrik du lägger upp ska innehålla mat ungefär som i modellen. Varje del är lika viktig! Tänk på att det är lite olika proportioner som gäller för barn och vuxna. Tallriken till vänster passar de minsta barnen i 1 2- årsåldern. För större barn och vuxna gäller den högra modellen, med en lite mindre andel kött, fisk och ägg. Pasta, ris, potatis, bröd ger bra bränsle och näring. Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär tillför bland annat välgörande vitaminer och fibrer. Kött, fisk eller ägg ger bra protein och viktiga mineraler som järn och zink. Det kan också vara mjölkprodukter som keso eller ost, eller proteinrika grönsaker som bönor och linser. Lite mer mjölk nu Vatten är en jättebra måltidsdryck. Den släcker törsten bra och stör inte aptiten. Men nu är det dags att ge ditt barn lite mer mjölk. På så sätt får ditt barn det kalcium som behövs för att bygga upp skelettet. Det är speciellt viktigt nu när ditt barn växer så snabbt. Så småningom är det lagom med sammanlagt ungefär en halv liter mellanmjölk, fil, yoghurt eller välling per dag. Ge därför någon mjölkprodukt till frukost, mellanmål samt antingen till lunch eller middag. Och vatten mellan måltiderna. Vatten är en utmärkt dryck. Det är gott och släcker törsten utan att störa aptiten. Därför är vatten det bästa mellan måltider, både på dagen och på natten. Mellanmålet är viktigt Mellanmål syftar inte bara till att fylla på bränsle utan ger också en stunds vila i den ofta intensiva leken. Hur många och hur stora mellanmål som behövs varierar från barn till barn. Men ett par stycken per dag brukar vara lagom de första åren. Mellanmål är inte detsamma som att småäta hela tiden. Servera hellre ett rejält och genomtänkt mellanmål; det är inte alls krångligt att fixa. Det kan vara smörgås, mjölk och frukt i ett otal varianter. Gröt och välling är också jättebra mellanmål. Ibland behövs bara en bit frukt. En stund tillsammans Tänk på att ge måltiderna stort utrymme under dagen. Det är viktigt att inte bara se maten som en ren påfyllning av energi och näringsämnen. Måltiden har 21

22 också en social funktion. Alla får tillfälle att sitta ner tillsammans och umgås. I många familjer är middagen nästan den enda stunden på dagen då hela familjen är samlad. Ta vara på den stunden. Lika viktigt som att få i sig alla näringsämnen är att ha trevligt tillsammans. Och tänk på att barn äter mycket ibland och lite ibland. Vissa saker tycker barnet om, andra inte. Barn har också en medfödd skepsis mot ny mat. Ett barn kan mycket väl tänka det där tycker jag inte om för det har jag aldrig ätit. Det är helt logiskt för ett barn. Det man inte har ätit kan man inte tycka om. Barn gör också som vi vuxna. Barn kan lära sig acceptera ny mat om det ser någon vuxen eller något annat barn äta maten. Bli ingen tjatmonster Det är inte alltid så lätt för ett barn att koordinera vad ögat vill ha och vad magen orkar. Ha därför tålamod för att det blir fel ibland. Och låt barnet vara med att bestämma. Oftast visar han eller hon väldigt tydligt när det räcker och det är viktigt att vi respekterar den gränsen. Det finns alltså ingen anledning att tjata om maten. Barnet får i sig vad det behöver ändå. Och för mycket tjat i samband med måltider kan vara en av de faktorer som kan bidra till framtida matproblem. Maten blir helt enkelt förknippad med olustkänslor. Undvik också att ställa villkor för att barnet ska äta. Om du äter upp spenaten får du en kaka sen. Barnet tycker inte mer om spenaten för det. Om barnet är tveksamt till någon sorts mat ska du absolut inte tvinga det att äta. Men fortsätt gärna att servera rätten lite då och då. När du minst anar det kan barnet plötsligt tycka det är jättegott.at barn äta maten. Hemlagat eller burkmat? Vid de flesta gemensamma måltiderna kan du ge ditt barn samma mat som de vuxna äter. Det har också ett pedagogiskt värde att barnet ser att alla äter samma mat. Och att de vuxna gillar det! Men tänk på att skära barnets mat i lagom stora tuggbitar och att vara försiktig med salt och starka kryddor. Många väljer att vänta med kryddningen till slutet av matlagningen och tar undan en bit till barnet innan dess. Det är förstås bra att försöka laga mat som alla kan äta, så att både vuxna och barn kan äta tillsammans. Men det finns också tillfällen då det är bekvämt att ha burkmat tillhands. Ibland är det bråttom med maten. En annan gång ska du inte äta själv just när barnet måste ha mat. Burkmat kan också vara bra när de vuxna vill laga festlig mat, som kanske inte passar till barn. Burkmaten är naturligtvis också ett praktiskt val på resan eller utflykten.maten. Lita på aptiten Ditt barn bestämmer själv hur mycket det vill äta. Det kan vara jättemycket ena dagen och lite mindre en annan. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för. Det är väldigt ovanligt att barn i Sverige får i sig för lite mat. Är du ändå orolig kan du kolla med Barnhälsovården. Här får du också goda råd och tips. Ett bra tips kan vara att barnet smakar på allt om än i pyttesmå mängder. Du kan också bjuda på tittmat. Det vill säga mat som ligger på tallriken men utan krav på att ätas upp. Till sist brukar det slinka ner av nyfikenhet. 22

23 Viktigast av allt är att du och ditt barn har trevligt vid matbordet. Tjata inte på ditt barn, utan låt det ta tid på sig. Och det är inte alltid som han eller hon vill äta. Om mat och måltider redan från tidig ålder förknippas med något positivt, så har du grundlagt en sund och hälsosam inställning som förhoppningsvis kan vara livet ut. Så ta chansen att göra måltiden till familjens naturliga samling. En stund på dagen då ni kan sitta ner i lugn och ro. En stund då ni har tid att prata om allt möjligt. En måltid är ju så mycket mer än att bara få i sig den näring vi alla behöver. Det viktiga fettet Barnen behöver mycket energi i förhållande till kroppsvikten. Det gäller kanske framför allt under det första året, då barnet växer väldigt fort. Hur mycket som behövs beror på hur mycket ditt barn äter, hur mycket det växer och på hur maten är sammansatt. I takt med att barnet växer kan du successivt minska på fettet. Alla barn är förstås olika, men vid tre till fyraårsåldern behöver de flesta barn samma andel fett som vi vuxna. Mat på dagis De flesta barn äter bra på dagis. Kanske för att det är många kring bordet och en trevlig stämning. Många barn som krånglar med maten hemma, glömmer helt enkelt bort det på dagis. Fråga personalen hur mycket ditt barn äter, så vet du när du ska planera måltiderna hemma. Kolla också hur dags de äter. Det kan vara avgörande för hur bråttom det är med maten när ni kommer hem. Däremot spelar det inte så stor roll om du någon gång skulle råka servera samma mat som barnet ätit på dagis. Det jämnar ut sig i långa loppet. Godis och sötsaker Barn gillar sött. Men det kan vara klokt att vara försiktig med socker. Socker ger ju bara kalorier som inte är fyllda med någon näring. Om barnet ofta får söt dryck kan det bli problem att få barnet att dricka vatten eller mindre söta drycker senare. Socker kan dessutom ge karies. Därför är det klokt att vara återhållsam med det som innehåller mycket socker, till exempel läsk och saft. När de är runt 1 ½ år brukar många barn få upp ögonen för godis. Det kanske är äldre syskon som lockar. Eller får de syn på den färgglada, lockande godisskålen på någon fest. Om du vill låta ditt barn börja med godis eller inte är förstås upp till dig. Men om du gör det kan det vara bra att hålla sig till lördagsgodis, så begränsar du godisätandet på ett lättförståeligt sätt. När det gäller godis och sötsaker är det viktigast att borsta tänderna noga efteråt. Goda vanor är lika lätt! Det är lätt att skapa ovanor. Sedan är det ett elände att arbeta bort dem. Men har du tänkt på att det faktiskt är lika lätt att skapa goda vanor? Och det är nu, i 1 ½ års åldern, som det är allra enklast. Så passa på att begränsa godisätandet till lördagar, att bara ge vatten på natten, att aldrig ge söt dryck i nappflaska, att bara servera mat och dryck vid måltiderna (hit räknas förstås också mellanmål), att aldrig ge godis eller kex i affären, bara för att nämna något. Tänk igenom vilka goda vanor som passar i din familj och kör med dem konsekvent, så ökar chanserna att lyckas. 23

24 Kinkigt med maten? Ibland kan barn börja krångla med maten i just den här åldern. Från att ha ätit utan bekymmer, börjar barnet plötsligt trilskas. Om det skulle hända är det viktigt att behålla lugnet. De flesta problem försvinner efter ett tag. Och det som betyder allra mest är att du inte låter maten bli en stressfaktor, vare sig för barnet eller för dig själv. Truga därför inte med maten. Barnet äter när det är hungrigt. Ibland äter det mycket, ibland lite. Det är helt okej att lämna på tallriken. Det är ju så barnet lär sig vad som är lagom mycket mat. Du lär dig snabbt att se när barnet inte vill ha mer. Lär dig lita på de signalerna. Tänk också på att barn har en medfödd skepsis. Ibland måste man servera en ny rätt tio gånger, innan barnet smakar och upptäcker att det var jättegott. Men ska man då inte leka en sked för mamma om barnet inte vill äta? Jo det kan man väl göra men idag anser de flesta att gränsen går ungefär där. Mat är mat och lek är lek. Du har allt att vinna på att följa den uppdelningen. Fast det allra bästa för att ge barn ett avspänt förhållande till mat är att äta tillsammans. Så ser barnet att måltiden är en trevlig och avstressande del av vardagen. Prata gärna med Barnhälsovården om du har funderingar, frågor eller är orolig över hur mycket ditt barn äter. 24

25 Recept Desserter Fruktmos Jag kör bär i mixern och sötar ev. med lite socker. Det går bra att frysa och ta upp efter hand. Ett tips är att blanda vinbär med mosad banan, det blir inte så surt då. När jag gör fruktpuré på ex. äpplen/ päron så kokar jag dem så att de blir mjuka och sedan mosar dem. Katrinplommonpuré Lägg katrinplommonen i en bunke och skölj under rinnande vatten ett par minuter. Låt sedan plommonen ligga i blöt, gärna ett par timmar. Innan jag kokar plommonen brukar jag alltid klämma sönder dem en och en mellan fingrarna för att på så sätt hitta eventuella kärnrester. Det följer tyvärr med ibland och de kan vara rätt stora. Lägg plommonen i en kastrull och fyll på med vatten så att de precis täcks, koka ca 5 minuter. Kör dem sedan i matberedaren tillsammans med vattnet till lagom konsistens. Späd eventuellt med lite mer vatten. Klicka ut purén i aluminiumformar och stoppa sedan in dem i frysen. Äppel- och pärondessert Äpplen och päron efter behag en gnutta vaniljsocker vatten om det behövs Skala och rensa äpplen och päron. Dela i bitar och koka sönder under omrörning. Tillsätt vatten vid behov men det blir lätt för löst. Tillsätt en gnutta vaniljsocker. Frys i t.ex. barnmatsburkar utan lock. (Lock på när det har fryst) Vit pudding, från 8 mån 1 dl standard mjölk 2 tsk potatismjöl ½äggvita (ca 1 msk) 1-2 msk fruktmos tex. aprikospuré från burk Koka upp mjölken med potatismjölet till "första bubblan". Det går snabbt, rör om hela tiden. Får redningen koka blir den seg. Vispa äggvitan hårt. Vänd ner den i den avsvalnade smeten tillsammans med fruktmoset 25

26 Banankeso från 6 mån Mosa ½ banan tillsammans med 1 tsk keso så att allt blandas väl Banan- och kesoglass, 2 vuxna och 2 barn 3 väl mogna bananer saft och skal av ½ citron 1 ½ dl naturell keso bär Bananerna måste vara ordentligt mogna, annars blir inte glassen god. Lägg dem med skalet på i frysen i minst 4 timmar. Ta sedan ut dem 10 minuter i rumstemperatur. Lägg keso, citronskal och citronsaft i en matberedare. Skala bananerna med hjälp av en vass kniv, skär dem i bitar. Släpp ner bananbitarna medan matberedaren är i gång. Servera glassen genast eller låt den stå i frys upp till en halvtimme. Servera gärna tillsammans med hallon och ett tunt florsockertäcke. Citronmeliss blir fin dekoration. Gott mellanmål från 12 mån Jag hade två skvättar fruktpuré i burkar kvar i kylskåpet (från igår) och det blandade jag ihop. Sen hällde jag lite grädde över som var från igår, och ovanpå allt så smulade jag ner ett par barnkex (Tom- och Jerry-kex, vanilj) Det blev som en liten fruktpaj! Trollmos ½ äggvita (ca 1 msk) 2msk äppelmos Vispa äggvitan till hårt skum tillsammans med äppelmoset. Servera med mjölk och flingor som frasig konsistens. Obs: Moset måste vara hemlagat. Vitan går ej att vispa med industrimos eller pure som innehåller konsistensgivare. Puré på torkade aprikoser eller katrinplommon: (Bra för hårda magar) Skölj frukterna och koka i ca 5 minuter. Peta bort hårda bitar och skal. Pressa genom press eller sil, eller mixa. Späd med lite vatten Bebisglass Bananmos vispas ihop med vaniljyoghurt och fryses i portioner. Bebisfrutti Mannagrynsgröt och fruktpuré. Bebisfruktsallad Finhackade bitar av päron, banan, äpple och russin. Bebispaj Polenta (majsgröt) varvas med äppelkompott eller mos och kanel. 26