Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Tynnered

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:70 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Tynnered Delbeslut Stadsdelsrapport Skolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (6) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Väst Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Askim, Frölunda, Högsbo, Styrsö, Tynnered och Älvsborg i området Väst och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 11 oktober 2004 till 30 januari Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Vidare finns en rapport kring den obligatoriska särskolan inom stadsdelen Högsbos ansvarsområde. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 17 januari 2006 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Normer och värden - utveckla arbetet med normer och värden, Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat över tid, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - föräldrarnas möjligheter till delaktighet och inflytande jämte information till dessa, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten samt anpassas utifrån elevens olika sätt att lära, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller skolbarnsomsorgen, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om denna,

4 Beslut (6) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete jämte skolornas kvalitetsredovisning, - personalens insikt i de författningar som gäller för skolan samt Tillgång till omsorg och utbildning - kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Arbetsmiljö och delaktighet - jämställdhetsarbetet för att synliggöra flickor och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar av traditionella könsroller (förskoleverksamheten i stadsdelen Askim och Tynnered), - skolan måste se över hur man organiserar tillsynen av sina elever så att deras rörelsefrihet inte begränsas i onödan (obligatoriska särskolan i stadsdelen Högsbo), Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet kring enskilda elevers rätt till särskilt stöd (Hovåsskolan, Kannebäcksskolan, Lindåsskolan, Hultskolan, Sisjöskolan, Sandåsskolan och Skinteboskolan), - en bedömning bör göras av hur den samlade specialpedagogiska kompetensen bäst utnyttjas för att ge elever det stöd de är berättigade till (Järnbrottsskolan årskurserna 6 9), - åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (Kavåsskolan), - lokalanvändandet kan förbättras utifrån ett pedagogiskt perspektiv (Grevegårdsskolan, Kannebäcksskolan och Tynneredsskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - förtydligande av rektorernas ansvarsfördelning för elever och föräldrar (Hovåsskolan), - ansvar och befogenheter för de rektorer som är samordnare och gruppledarna i arbetslagen (stadsdelen Frölunda), - ledarskapet (Hagenskolan och Åkerredsskolan), - analysera om undervisningen vid skolorna och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som gäller inom det offentliga skolväsendet (Högsboskolan/Kronängsskolan, Terapiskolan Parabolen och övrigt i stadsdelen Högsbo),

5 Beslut (6) - rättssäkerheten för elever i särskilda undervisningsgrupper (Järnbrottsskolan), - tydligare samband mellan förskolornas enhetsplan och verksamhetsberättelse samt skolornas lokala arbetsplan och kvalitetsredovisningar (förskoleverksamheten i stadsdelen Högsbo, Flatåsskolan och Västerhedsskolan), - tillsynen av enskilda förskolor (stadsdelen Älvsborg), - rutiner för att följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (Dalaskolan), - se över sina disciplinära åtgärder så att dessa stämmer överens med författningarna (Flatåsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - studiehandledning på modersmål för elever med annat modersmål än svenska (Järnbrottsskolan och Slottsbergsskolan), - tillämpningen av timplanen (stadsdelarna Frölunda och Styrsö), - elevens val (Fiskebäcksskolan, Högenskolan, Hultskolan, Nygårdsskolan och Nya Påvelundsskolan), Resurser - personalens handledning och stöd i elevvårdsfrågor (Nygårdsskolan, Sandåsskolan och Skinteboskolan), - sambandet mellan utvecklingsbehov i verksamheten och inriktningen på kompetensutveckling (förskoleverksamheten i stadsdelen Frölunda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten i stadsdelen Styrsö) samt - bedömning av hur man bäst utnyttjar lärarkompetensen (stadsdelarna Högsbo och Tynnered). Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas: Pedagogisk verksamhet och undervisning - Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte får det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Flatåsskolan och Nygårdsskolan). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Dalaskolan, Grevegårdsskolan och Slottsbergsskolan). - Särskilt stöd till elever skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 5 kap. 3 särskoleförordningen) (Järnbrottsskolan och Änggårdsskolan).

6 Beslut (6) - Kannebäcksskolan använder specialskolans kursplaner och betygskriterier i undervisningen och vid betygssättningen för vissa grundskoleelever (3 kap. 3 skollagen och 2 kap. 6 samt 7 kap. 8 grundskoleförordningen) (Kannebäcksskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom utbildningsväsendet) (skolorna i stadsdelen Frölunda, Askimsskolan, Donsö skola, Grevegårdsskolan, Hagenskolan, Högenskolan, Hovåsskolan, Kannebäcksskolan, Kalvhagsskolan, Kavåsskolan, Styrsöskolan, Trollängsskolan, Vrångö skola och Åkereddskolan). - Skolan följer inte upp och utvärderar sin verksamhet kontinuerligt (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Hovåsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Grevegårdsskolan, Högenskolan, Kavåsskolan, Nygårdsskolan, Sandåsskolan, Skinteboskolan och Åkerredsskolan). - Återrapportering till nämnden av fattade delegationsbeslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 35 kommunallagen) (stadsdelarna Askim, Frölunda och Älvsborg). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen) (Högsboskolan/Kronängsskolan och Järnbrottskolan). - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelen Tynnered). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2 a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Askim, Frölunda och Älvsborg). - Skolan anordnar inte elevens val så att det syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper inom ett eller flera ämnen/ämnesområden och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen/ämnesområden (2 kap grundskoleförordningen respektive 2 kap. 7-8 och 10 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Frölunda och Tynnered, obligatoriska särskolan i stadsdelen Högsbo, Brännö skola, Donsö skola, Högsboskolan/Kronängsskolan, Långedragsskolorna, Sandåsskolan, Skinteboskolan, Sisjöskolan, Vrångö skola och Västerhedsskolan). - Eleverna/barnen ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål, har inte tillgång till modersmålsundervisning eller studiehandledning på sitt modersmål (2 kap. 9, 5 kap. 2 grundskoleförordningen och Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (skolorna och förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered samt Högsboskolan/Kronängsskolan).

7 Beslut (6) - Skolbarnsomsorg erbjuds inte till alla barn mellan tio och tolv år som har rätt till det (2 a kap. 1, 2 och 6 skollagen och Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (stadsdelen Styrsö, Önnererdsskolan). - Svenska som andraspråk erbjuds inte till alla elever (2 kap grundskoleförordningen) (Önneredsskolan). - I skolan genomförs inte undervisning i hem- och konsumentkunskap och/eller i teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Åkeredsskolan och Kannebäcksskolan). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Agneta Wennberg (stadsdelen Askim), Bosse Jersenius (stadsdelen Frölunda), Agneta Kristensson (stadsdelen Högsbo), Susanna Åhgren (stadsdelen Styrsö), Kjell Ahlgren (stadsdelen Tynnered) och Liselotte Hakeberg (stadsdelen Älvsborg) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

8 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion i stadsdelen Tynnered, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

9 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i delbeslutet som omfattar stadsdelarna i väst. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Tynnered, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Anna Wide, Ulla-Britt Norin och Kjell Ahlgren samt experten Agnetha Ardfelt. Besöken i verksamheterna inleddes den 6 oktober och avslutades den 17 december Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna i väst. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättrings- och kritikområden som sammanfattningsvis återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. 2

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Tynnered genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, samtliga rektorer, lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 69 organiserade intervjuer i Tynnered Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 100) och elever (ca 200). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 175 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Tynnered Stadsdelen Tynnered har cirka innevånare. En stor andel av invånarna i Tynnered bor i stora hyreshusområden men områden med villor och radhus finns också. 27,2 procent av eleverna i Tynnered har ett annat modersmål än svenska och är berättigade till modersmålsundervisning. I hela landet är andelen 13,6 procent, i hela Göteborg 29,3 procent. Andelen medborgare som är födda i utlandet och bor i Tynnered är 16,7 procent. För hela Göteborgs kommun är motsvarande siffra 19,7 procent. Jämfört med hela Göteborgs kommun har Tynnered lägre andel medborgare med socialhjälp, högre ohälsotal samt lägre utbildningsnivå. I stadsdelen finns de nio skolorna Grevegårdsskolan 1 och 2, Vättnedalsskolan, Önneredsskolan 1 och 2, Tynneredsskolan, Högenskolan, Kannebäcksskolan, 3

11 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Näsetskolan, Åkeredsskolan och Ängåsskolan med sammanlagt ungefär 3 000, inklusive förskoleklasselever, elever. Det finns dessutom 21 förskolor i stadsdelen. Stadsdelen styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 11 ordinarie politiskt tillsatta ledamöter, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i stadsdelsnämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen förbereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med ekonomichef, personalchef, kanslichef och verksamhetschefer. För skola, förskola, kultur och fritid ansvarar en förvaltningschef. Ledningen för skola, förskola och skolbarnsomsorg består också av två områdeschefer och 23 enhetschefer/rektorer. Den politiskt tillsatta stadsdelsnämnden förfogar över en stadsdelsförvaltning med anställda medarbetare. I stadsdelen finns två fristående grundskolor och tio enskilda förskolor, fritidshem, eftermiddagshem. Av stadsdelens barn och ungdomar går ca 15 procent i friskolor. I de flesta fall går eleverna till Drakbergets friskola och Ebba Petterssons friskola. Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 284 Grundskola Särskola 40 4

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Genomgående i de skolor som har elever i de lägre åldrarna uppger både elever och föräldrar att eleverna trivs och är trygga samt att skola och barnomsorg arbetar med områdena normer och värden på ett medvetet sätt. På de skolor som har äldre elever är situationen annorlunda. Klimatet elever emellan är påtagligt förändrat till det sämre. Fler elever trivs inte och påtalar den tuffare miljön som en orsak. Inspektörerna konstaterar att finns skillnader mellan skolorna i stadsdelen. Enligt både politiker och skolledning är detta ett problem eftersom skillnaderna i vissa fall är stora Stadsdelen har satsat på så kallade kulturhandledare som går in och stödjer verksamheten från förskola till de senare skolåren. Delar av det stödet innebär ett förebyggande arbete inom området normer och värden. Det kan innebära dramaövningar med grupper av barn och elever eller handledning av personal. Nämnden arbetar för att förbättra kontakterna mellan socialtjänsten och skolan. Syftet är att se samband och därigenom se till att få snabba insatser för de elever som har stora behov av socialt stöd. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Tynnered ger barnen möjlighet att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla en demokratisk och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. Barn- och ungdomsutbildning På skolorna i Tynnered har eleverna demokratiska värderingar. Eleverna accepterar i allmänhet majoritetsbeslut, är engagerade i skolarbetet och i skolfrågor, och kan uttrycka sina åsikter. Enligt lärarna är eleverna bra på att argumentera och med stigande ålder ifrågasätter de, på ett positivt sätt, verksamheten. Eleverna tycker att det är viktigt att påverka och anser i regel att vuxna lyssnar på dem. Eleverna kan använda sig av de demokratiska redskap som klassråd och elevråd utgör. Generellt handlar inflytandet, som eleverna har, främst om delar av den fysiska miljön. I många situationer, exempelvis kompissamtal, livskunskap och liknande, visar eleverna att de har förmåga att respektera andra och acceptera varandras olikheter. På en skola uttrycker äldre elever oro för de yngre elevernas ordval och uppförande och på en annan skola är situationen den motsatta, de yngre eleverna är bekymrade över att stämningen bland de äldre 5

13 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET eleverna på skolan försämrats. En orsak till den försämrade situationen är, enligt eleverna, att den mycket betydelsefulla skolvärdinnan sagts upp av ekonomiska skäl. Inom stadsdelen varierar elevunderlaget vid skolorna. Vid några av skolorna har ytterst få av eleverna mångkulturell bakgrund. Inför årskurs 6 fortsätter eleverna sin skolgång vid Tynneredsskolan, Grevegårdsskolan eller Önneredsskolan där dessa representerar en mångkulturell miljö. Skolorna gör få insatser för att överbrygga de problem det kan innebära att byta miljö och skolorna tar inte heller vara på varandras styrkor. Det finns ett exempel på insats där Näsetskolan och Ängåsskolan genomfört ett dansprojekt där de två skolornas elever deltagit. Syftet var att båda skolornas elever skulle ha glädje av att känna varandra. På någon av skolorna hävdar eleverna sina åsikter men har svårare att argumentera och reflektera över sina åsikter samt lyssna på andra. Detta kan bland annat tyda på att eleverna sällan får träna på dessa färdigheter. Eleverna påverkar i liten utsträckning innehållet i sin utbildning. Det finns dock exempel på inslag i utbildningen där eleverna kan påverka. Det gäller exempelvis olika former av arbetsscheman, SA (självständigt arbete), EA (eget arbete) m.m. Enligt både elever, lärare och skolledning är elevernas reella inflytande och ansvar över sin utbildning liten. I regel är inflytandet begränsat till att eleverna får ansvara för när en uppgift skall göras även om det finns enstaka exempel på där elever får ge förslag till vad de skall arbeta med och hur de skall arbeta. Elevernas inflytande på alla nivåer behöver, enligt inspektörerna, utvecklas. Eleverna är medvetna om vad mobbning är och att det inte skall förekomma. Enligt de äldre eleverna förekommer det mobbning men i begränsad omfattning eller tillfälliga konflikter men eleverna har förtroende för att de vuxna löser svårare situationer. På en av skolorna är situationen dock mer bekymmersam. Enligt eleverna förekommer kränkande behandling så ofta att de vant sig vid att bli kränkta. De äldre eleverna säger sig också uppleva att lärare agerar olika. Situationer eller uppträdande som en del lärare inte accepterar, låter andra passera. Både personal och elever upplever att det råder en uppgivenhet vilket medför att eleverna har svårt att känna motivation och lust att lära. Nästan alla elever som inspektörerna talat med anser att skolan är trygg men de känner till att det finns elever som känner sig otrygga. Det finns också exempel på att flickor ibland inte vågar berätta om kränkande situationer för sina lärare av rädsla för repressalier från en del av pojkarna. En av ungdomspedagogerna (se avsnitt 3) uttrycker i ett elevvårdsprotokoll att hon behöver få hjälp för att få det lugnare i skolans korridorer. Samtliga skolor arbetar på olika sätt för att eleverna skall känna sig trygga och trivas. Eleverna har förtroende för att personalen på skolorna hjälper till om situationer där någon eller några är utsatta skulle uppstå. Som exempel på förebyggande arbete kan nämnas kompissamtal och ämnet Livskunskap som enligt eleverna gjort att de lärt sig hantera konflikter bättre än tidigare vilket bland annat innebär att de löser konflikter själva bättre och oftare. Ett annat exempel är arbetet kring identitetsutveckling och livsfrågor som finns på någon av skolorna. Elever och personal arbetar med värderingsfrågor, där personalen 6

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered kombinerar språkens utveckling och hjälp till en stärkt självbild och ett bättre självförtroende. Skolans arbete har resulterat i en metod- och inspirationsbok Vill du veta vad jag tänker. Eleverna uttrycker i regel lust och glädje inför skolan och de upplever skolan som meningsfull även om de inte alltid vet varför de lär sig olika moment. Sammanfattning Genomgående i de skolor som har elever i de lägre åldrarna uppger både elever och föräldrar att eleverna trivs och är trygga samt att skola och barnomsorg arbetar med områdena normer och värden på ett medvetet sätt. Eleverna är också medvetna om vad mobbning är och att det inte skall förekomma. Enligt de äldre eleverna förekommer dock mobbning men i begränsad omfattning. På skolorna med äldre elever är klimatet elever emellan förändrat till det sämre. På en av skolorna förekommer ofta kränkande behandling. Arbetet med normer och värden behöver därför enligt inspektörerna intensifieras framförallt på de skolor som har elever i de äldre åldrarna. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten utmanar barnen kreativt och mångsidigt och stimulerar barnens lust att lära. Personalen för löpande dokumentation. Både föräldrar och barn får del av dokumentationen. Barn- och ungdomsutbildning Skolorna redovisar inte elevernas kunskapsresultat förutom måluppfyllelse i årskurs 5, nationella ämnesprov i årskurs 9 samt betyg. På flera skolor genomförs olika diagnoser och uppföljningar men de berör endast ämnena svenska, engelska och matematik. Något övrigt sätt att systematiskt följa upp och analysera kunskapsutvecklingen inom övriga ämnen finns inte. I något fall dokumenterar enskilda lärare sina elevers utveckling. 7

15 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Nationella prov årskurs 5, 2004 Skola Nått målen Sv Nått målen Eng Nått målen Ma Grevegård Kannebäck Näset Vättnedal Åkered Ängås Önnered Totalt Tabellen visar antalet elever som nått målen i årskurs 5 i procent. Ängåsskolan har utifrån förutsättningen att många barn vid skolan har ett annat hemspråk än svenska satsat på ett ambitiöst språkprojekt. Detta projekt är avslutat men lärdomarna och arbetssätten lever kvar på skolan. Nivån på elevernas kunskaper i det svenska språket har höjts och därmed nivån på kunskaperna i övriga ämnen. På skolan finns täta avstämningspunkter där kunskapsnivåer på olika sätt mäts och enligt specialpedagogen kan de se en positiv trend sedan språkprojektet genomförts. Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Tynnered Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 70 % 78 % 72 % 72 % 75 % 76 % 90 % 92 % 87 % 86 % 90 % 90 % Andelen elever med fullständigt slutbetyg har ökat något mellan åren 2003 och 2004, resultaten ligger i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet. Det finns inte någon enhetlig strategi för hur och på vilka grunder betyg skall sättas. Det är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör. Skolorna har inte något samarbete med varandra och inte heller med någon annan skola utanför stadsdelen i syfte att diskutera betyg och bedömningar. På en av skolorna finns stora skillnader mellan resultaten på de nationella ämnesproven i förhållande till de satta betygen framför allt inom svenska och matematik. Ledningen för skolan har konstaterat behovet av att diskutera och utveckla betygssättningen, Bland annat förekommer en ojämn betygssättning. Området är därför ett fokusområde och rektorerna har träffats och diskuterat åtgärder. Politikerna har också uppmärksammats på problemet och har till Skolverket påtalat behovet av utveckling. 8

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Eleverna på skolorna i Tynnereds stadsdel känner inte till målen för den egna utbildningen utom i några undantagsfall. Eleverna uppger att de sällan diskuterar mål eller hur de lär sig. I utvecklingssamtalen diskuteras elevernas prestationer men eleverna ser inte sambandet mellan samtalen och målen med utbildningen. Sammanfattning Förskoleverksamheten utmanar, såvitt inspektörerna kan bedöma, barnen kreativt och mångsidigt och stimulerar barnens lust att lära. Resultaten av elevernas lärande ligger i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet. Skolorna redovisar inte elevernas kunskapsresultat resultat förutom måluppfyllelse i årskurs 5, nationella ämnesprov i årskurs 9 samt betyg. Resultatredovisningen bör struktureras och omfatta även andra ämnen än engelska, svenska och matematik. Den ojämna betygssättningen bör diskuteras. På en av skolorna är skillnaden mellan resultaten på de nationella ämnesproven och satta betyg stor och orsakerna till detta bör utredas. Eleverna på de flesta av skolorna i Tynnered känner inte till målen för den egna utbildningen utom i några undantagsfall. Eleverna uppger att de sällan diskuterar mål eller hur de lär sig. Diskussionen kring mål och hur eleverna lär sig bör utvecklas. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. För att öka möjligheterna till inflytande har Tynnereds stadsdel arbetat fram rutiner för klagomålshantering översatt till ett antal språk. Skriftlig information finns att dela ut till stadsdelens invånare. Broschyren innehåller dels information om hur och varför stadsdelen vill ha synpunkter, dels en förfrankerad blankett. Klagomål och synpunkter kan också lämnas via e-post enligt samma rutiner. I stadsdelens handlingsplan framgår det hur klagomål och synpunkter skall hanteras, hur frågorna skall kommuniceras, vem som ansvarar, hur utvärdering skall ske m.m. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Tynnered bedöms som en trygg och säker miljö. Förskolorna har rutiner för de åtgärder som behöver vidtas vid allvarliga händelser. 9

17 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Personalen arbetar medvetet med konflikthantering och med arbetet mot kränkande behandling. Arbetet med att främja jämställdhet mellan könen pågår men planering behöver omsättas i handling på vissa av förskolorna. Barn- och ungdomsutbildning Vid samtliga skolor finns forum för den demokratiska processen som klassråd, brukarråd, elevråd, etc.. I årskurserna 6 9, och i något fall även förskoleklass och årskurserna 1 5, har inte alla klasser eller grupper klassråd eller motsvarande. Elevråd saknas för de yngre eleverna på några av skolorna men istället finns det andra forum så som stormöten eller liknande. På elevråden behandlas i första hand fysiska förhållanden på skolorna så som skolgårdens utformning, lekredskap och liknande, frågor kring maten samt ordningsfrågor. Mer sällan diskuteras innehåll och arbetsformer. I något enstaka fall har elevråd ställt frågor kring utbildningen. Exempelvis har ett elevråd tagit upp frågan om varför de inte har elevens val. En grupp lärare uttrycker en önskan att vidareutveckla klassråd och kompissamtal så att de skapar en helhet kring arbetet med den psykosociala och fysiska miljön samt planering och utvärdering av kunskapsarbetet. Framför allt i de lägre årskurserna anser eleverna att de vuxna lyssnat på elevernas önskemål. Eleverna kan ge flera exempel på att de får vara med och påverka skolgård, lekredskap, färgsättning vid ommålning m.m. De äldre eleverna har många exempel på motsatsen. Vid elevintervjuer uppger eleverna att de oftast får nej till svar, när de framför önskemål. De säger också att de inte alltid får en motivering till varför saker de föreslagit inte går att genomföra. Elever ger också exempel på att de påpekat stora brister i schemaläggningen som de inte fått någon ändring på. Eleverna i de lägre åldrarna har ett visst inflytande över lärandet. Både lärare och elever ger exempel på när eleverna påverkat utbildningen. I första hand kan de påverka vid vilken tidpunkt uppgifter skall göras. Mer sällan kan de påverka vilka uppgifter som skall göras, hur de skall göras, på vilket sätt uppgifterna skall redovisas osv. Eleverna i de äldre åldrarna har mycket litet inflytande över själva lärprocessen. Många lärare har planeringar som gjorts upp utan att eleverna haft möjlighet att påverka dem. I några fall kan eleverna ha synpunkter på planeringen då den presenterats för dem men för det mesta är den fastslagen av läraren. På Tynneredsskolan arbetar eleverna vissa delar av tiden självständigt och med stort ansvar. Lärarna ger eleverna en uppgift som de får välja bland. Eleverna får ansvar för planering och utförande av uppgiften. Under en period besöker eleven olika stationer utifrån sin planering och får underskrift av lärare. I slutet av perioden, vanligtvis en vecka, redovisar eleverna vad de gjort. Föräldrarna har möjlighet till samverkan med skolorna framförallt genom utvecklingssamtal, föräldramöten och när åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd upprättas. Samverkan med föräldrar förekommer även genom att brukarråd/föräldraråd skapats. Nästan alla skolor har ett brukarråd. I brukarråden tas företrädesvis upp frågor som rör utemiljö, trafik och liknande. Det finns dock exempel på brukarråd som diskuterar skolans inre arbete. I brukarråden ingår representanter från skolans lärare och elever, föräldrarepresentanter och skolans ledning. 10

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered I något fall försöker skolan samverka med föräldrarna men på grund av språksvårigheter når inte informationen fram. Vid inspektionstillfället fanns ingen information översatt förutom på en skola där informationsmaterialet, så som regler, översatts till fem språk. Personalen på Vättnedalsskolan eftersträvar täta barn- och föräldraträffar oftast en gång varje månad. Träffarnas innehåll kan vara att visa en elevutställning, teaterföreställning eller att presentera aktuell och viktig information. Uppslutningen vid dessa tillfällen är, enligt personalen, alltid god. I de flesta fall har skolornas personal tillsammans med eleverna, oftast via klassråd och elevråd, tagit fram regler. Vid läsårsstart diskuteras reglerna och dessa skickas hem till föräldrarna. I något fall skall reglerna skrivas under av föräldrarna som en bekräftelse på att de diskuterats hemma. Eleverna uppger att de vet vilka regler som gäller. På en av skolorna uppger eleverna att de inte diskuterat regler och några gemensamma ordningsregler för skolan finns inte. Kränkande behandling, som nämnts i avsnitt 1, förekommer men inte i någon större omfattning i de lägre åldrarna. Bland de äldre eleverna förekommer kränkningar. Framförallt är språkbruket hårt och upplevs ibland som hotfullt. Mobbning förekommer däremot inte så ofta enligt de elever som inspektörerna pratar med. Eleverna har förtroende för att de vuxna på skolorna agerar när mobbning förekommer eller när eleverna inte klarar att lösa konflikterna själva. På vissa skolor är handlingsplanen mot mobbning inte känd utan eleverna tror att det är en plan där många är och då kan det bli jobbigt eller en plan när några barn planerar att mobba någon. I planerna presenteras mobbningsteamen, mobbning definieras och det förebyggande arbetet beskrivs. Planerna är inte helt kompletta, bland annat saknas åtgärder mot kränkande särbehandling som innefattar alla former av kränkningar till exempel mellan vuxna och elev. Alla skolor arbetar förebyggande bland annat genom att konsekvent genomföra kompissamtal och livskunskap, där etiska frågor diskuteras. På ett av dessa kompissamtal som inspektörerna besökte diskuterades dels en ordningsfråga, dels en längre diskussion om vikten av att använda ett vårdat språk. Effekterna av en avslutad satsning för att framhålla språkets betydelse i mötet med varandra, kallad jag vårdar mitt språk, utvärderades. Enligt elever ur elevråden i årskurs 6 9 är det stökigt i korridorerna och gemensamma utrymmen. Det finns grupper av äldre elever som är besvärliga och tycks sakna respekt för såväl elever som vuxna. Eleverna på dessa skolor anser inte att de vuxna tar tag i problemet förutom på Önneredsskolan där eleverna fått gehör när de påtalat behovet av fler vuxna i korridorerna och ute. Lärarna har initierat ett system där de vuxna som är ansvariga har speciella halsdukar på sig. Liknande system finns ofta på skolorna med de mindre barnen men då har personalen speciella västar på sig. På flera av skolorna finns också andra former av förebyggande arbete som stödkompisar, faddersystem, pojk- och flicksamtal m.m. Sedan 2003 är en socialpedagog anställd på Vättnedalsskolan och sex ungdomspedagoger anställda på de skolor som har äldre elever. Ungdomspedagogerna har olika roller på de olika skolorna. Gemensamt för dem alla är att de är viktiga i det förebyggande arbetet. Som exempel har en av ungdomspedagoger- 11

19 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET na som uppgift att följa upp elevers frånvaro, en har ett speciellt ansvar för elevrådet osv. På Vättnedalsskolan finns en socialpedagog anställd. Socialpedagogens uppgift är att underlätta skolvardagen, eftersom stor social problematik förekommer i skolans upptagningsområde. Socialpedagogen har flitig kontakt med skolans lärare och besöker regelbundet klasser. Socialpedagogen ansvarar för kontakter med barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen och stadsdelens individ- och familjeomsorg. Enligt de elever som inspektörerna talat med fungerar det förebyggande arbetet bra. Flera elever intygar att de blivit bättre på att lösa konflikter själva och att antalet konflikter minskat. På Önneredsskolan 2 utrycker eleverna en stor oro för att komma efter den planering som lärarna gjort. Inspektörerna kan konstatera att eleverna på skolan är markant stressade i sin skolsituation. Elever, lärare, skolledning och elevhälsoteam är alla överens om att elevernas upplevelse av stress är hög och att det är ett prioriterat område att åtgärda. Skolan behöver utröna vad stressen beror på och finna former för att minska stressen. Skolorna har på olika sätt planerat verksamheten för att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Två av skolorna saknar det hälsofrämjande arbetet som föreskrivs i läroplanen. På flera skolor finns så kallade elevhälsoteam där skolsköterska, skolpsykolog, och rektorn ingår. Teamen träffas, diskuterar och beslutar om åtgärder. Som exempel har flera skolor tagit fram en hälsoplan som anger mätbara, övergripande mål i hälsoarbetet med elever. På några av skolorna är dessa mål att öka andelen elever som inte röker i årskurs 8 till 95 procent. Andelen elever som tycker det är okey att använda alkohol i årskurs 8 skall minska till 35 procent och andelen elever som mer eller mindre ofta dricker alkohol och blir berusade till 8 procent. Olovlig frånvaro i skolan skall inte förekomma och föräldrar skall engageras i det drogförebyggande arbetet. Sammanfattning Förskoleverksamheten i Tynnered har ett gott arbete för att ge en trygg och säker miljö. Förskolorna har rutiner för de åtgärder som behöver vidtas vid allvarliga händelser. Vid samtliga skolor finns forum för den demokratiska processen. Framför allt i de lägre årskurserna anser eleverna att de vuxna lyssnat på elevernas önskemål. Eleverna på de lägre åldrarna har även ett visst inflytande över lärandet. Föräldrarna har möjlighet till samverkan med skolorna framförallt genom utvecklingssamtal och föräldramöten. Kränkande behandling förekommer men inte i någon större omfattning och det finns program för arbetet mot kränkande behandling. Programmen mot kränkande behandling behöver, på de flesta skolorna, dock utvecklas så att de omfattar kränkande behandling i vidare mening och tydligare beskriver skolans insatser när exempelvis kränkningarna gäller vuxen gentemot elev. Arbetet med att främja jämställdhet mellan könen behöver omsättas i praktisk handling på vissa av förskolorna och elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande både individuellt och den formella bör utvecklas. 12

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Arbetet med att minska den stress eleverna upplever på Önneredsskolan 2 bör utvecklas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Stadsdelen har satsat på så kallade didaktiska handledare. De har fått särskild utbildning och träffas regelbundet för att diskutera pedagogiska frågor. Syftet är att de didaktiska handledarna skall arbeta med att utveckla den pedagogiska verksamheten utifrån arbetslagens behov. De arbetar med övergång förskola förskoleklass, matematik, integrering av särskolan m.m. I regel har de didaktiska handledarna 20 procent av sin sysselsättning som handledare. Både de didaktiska handledarna och deras kolleger samt ledningen tycker det är en bra modell att driva utvecklingsfrågor. För att stödja den pedagogiska utvecklingen när det gäller musik och drama har stadsdelen satsat på kulturhandledare som arbetar både direkt i barn- eller elevgrupp men också med att handleda personal. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tynnereds förskolor bedöms ha en god välplanerad pedagogisk verksamhet som utgår från barnens behov och är väl förankrad i läroplanen för förskolan. Barnen följs upp och hemmen informeras fortlöpande. Inga förskolebarn får dock modersmålsstöd.. Samverkan och övergångar mellan förskolan och förskoleklass och fritidshem behöver utvecklas. Barn- och ungdomsutbildning Det råder oklarheter om den lokala utläggningen av tid i timplanen. Någon gemensam lokal utläggning av tid i timplan för skolorna finns, enligt ledningen, inte. Detta innebär bland annat att elever som kommer från förskoleklass - årskurs 5 - skolorna till skolorna för årskurs 6 9 har olika tid och omfattning av elevens val, konsument- och hemkunskap, teknik osv. Några få av skolorna har lokala arbetsplaner och ännu färre har lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna. Planerna är av varierande kvalitet, en del av dem överensstämmer inte med kunskapssynen i 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Eleverna förefaller ovana vid att tala om hur och varför de lär sig. De känner inte till målen med utbildningen men i något fall har den enskilde läraren pratat om vad moment av utbildningen skall leda till. Både lärare och ledning uppger att arbe- 13

21 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET tet med att förstärka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen och deras ansvarstagande för och delaktighet i det egna lärandet behöver stärkas. På skolorna för elever i årskurserna 6 9 arbetar de främst i åldershomogena grupper. Önneredsskolan har infört 20 grupper för att bättre kunna individualisera och ta bättre hand om elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna konstaterar att det finns en markant skillnad mellan hur undervisningen bedrivs i de större och oroligare klasserna i årskurs 9 och i de klasser dit 20-systemet nått, dvs. i årskurs 8. Arbetssätt där eleverna är mer delaktiga i utformningen av arbetet är vanligare i klasser med 20 elever. Vid inspektörernas besök på de olika skolorna gavs flera exempel på olika grupperingar för att få så effektiva grupper som möjligt. Skolorna har väl utvecklade rutiner som avgör vilka elever som har behov av särskilt stöd. Det råder däremot delade meningar på några av skolorna om alla elever får det stöd de är berättigade till. Enligt lärarna är det tveksamt framför allt när det gäller barn i behov av socialt stöd. Handläggningstiderna för utredning är långa och socialtjänsten har inga resurser att sätta in. Rektorerna på de aktuella skolorna håller delvis med om beskrivningen men anser ändå att eleverna får det stöd som krävs. En fördjupad diskussion om definitionen av elever i behov av särskilt stöd och skolans ansvar behövs bland skolledare och personal. På Grevegårdsskolan årskurs 6 9 får inte alla elever med rätt till stöd detta och åtgärdsprogram upprättas inte alltid. Den extra resurs som finns för de äldre eleverna används i första hand till utåtagerande elever. Resurserna räcker, enligt dåvarande rektorn, sällan till de elever som har inlärningssvårigheter eller andra kunskapsbehov. Verksamhetschefen har givit tydliga direktiv för de specialpedagoger som arbetar i stadsdelen om att stödet till elever i behov av särskilt stöd i första hand skall ges inom klassens ram och att specialpedagogerna skall arbeta med handledning åt de vuxna kring barnet så att stödet maximeras. Syftet är att minimera vuxenstöd riktat mot speciella barn till förmån för en utveckling av den specialpedagogiska kompetensen inom enheterna. Detta förhållningssätt har delvis anammats av specialpedagogerna verksamma inom stadsdelens skolor. Trots verksamhetschefens direktiv finns det undervisning för elever i behov av särskilt stöd som bedrivs främst genom att specialpedagogen plockar ut elever ur klassen och bedriver undervisning för mindre grupper av elever. Vid inspektörernas besök i en sådan undervisningsgrupp var undervisningen stereotypt upplagd och utrymmet för individualisering litet. Vid inspektörernas besök visar eleverna att de kan arbeta individuellt och i grupp, men en stor del av undervisningen styrs av läraren. Inom stadsdelen finns en ambition att minska antalet särskilda undervisningsgrupper och nämnden har lagt delegation på beslut om placering i särskild undervisningsgrupp på nämndens sociala utskott för att få kontroll och överblick. För närvarande finns särskilda undervisningsgrupper bland annat på Ängåsskolan och Grevegårdsskolan. Vid besök i en av dessa grupper sitter eleverna utspridda i klassrummet, en del med skärmar mellan sig och övriga elever. Här får elever med mycket stora koncentrationssvårigheter möjlighet att arbeta på ett individualiserat sätt. Anpassad studiegång beslutas av rektorn och återrapporte- 14

22 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered ras till nämnden. Enligt politikerna är skolorna restriktiva när det gäller anpassad studiegång. På vissa skolor har en stor del av skolornas elever ett annat modersmål än svenska. För att ge eleverna en likvärdig utbildning jämfört med de skolor där språksituationen är mer homogen har flera ur personalen deltagit i olika språkprojekt och utbildningar. Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs dels integrerat i klasser, dels i smågrupper. På en av skolorna pågår fortbildning om hur denna undervisning skall hanteras i samarbete med Göteborgs universitet. Vid samtal med lärarna framkommer det att det finns en osäkerhet kring hur de skall försäkra sig om att de elever som har rätt att undervisas i enlighet med kursplanen för svenska som andraspråk verkligen får denna undervisning. Alla elever som är berättigade till modersmålsundervisning får det om de önskar det. Modersmålsundervisningen är helt och hållet förlagd utanför ordinarie skoltid vilket omöjliggör samarbete mellan modersmålslärarna och övriga lärare. Detta innebär att modersmålslärarna inte deltar i måldiskussioner, pedagogiska diskussioner eller elevvårdsarbete. Flera lärare uttrycker behov av att samarbeta med modersmålslärarna. Även förvaltningsledningen och nämndens politiker poängterar problemet med den nuvarande organisationen. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i stadsdelen. Politikerna i stadsdelsnämnden har beslutat att studiehandledning inte skall prioriteras. Detta beslut har flertalet av rektorerna tolkat som att de inte skall anordna studiehandledning av kostnadsskäl. Vid samtal med lärare framkommer det att det finns behov av att utveckla den pedagogiska diskussionen på skolorna. Skolorna bedriver ett delvis traditionellt, förmedlande kunskapsarbete där eleverna inte ges utrymme att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Det arbetssätt som oftast tillämpas kan därmed inte sägas leda till allsidiga kunskaper av olika slag I vissa klasser arbetar alla med samma uppgift oavsett förkunskaper. Eleverna påtalar att de tycker det är tråkigt när alla skall arbeta med samma sak. I de klasser som planeringsbok används får eleverna ofta ett sorts beting och när betinget är klart får de extrauppgifter, ofta roliga sådana. Några elever påpekar att det ofta är samma elever som får förmånen att arbeta med de roliga uppgifterna. De utrycker också oro för de elever som inte hinner med betinget. Enligt eleverna får de då göra klart hemma plus att de har den vanliga läxan. Detta arbetssätt kan få till konsekvens att kravnivån blir lägre på de elever som snabbt avverkar de givna skoluppgifterna. De behöver inte arbeta hemma i samma utsträckning som de elever som behöver längre tid för att lösa uppgifterna. Dessutom tycks de inte möta nya utmaningar när de avverkat uppgifterna utan då får de ofta arbeta med mer av samma men lite lättsammare. Det är därför tveksamt om varje elevs rätt att utvecklas från sin nivå tillgodoses. Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp utan kommer till uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. I kommunens skolplan står att Lärarnas/pedagogernas ansvar är att skapa lä- 15

23 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET randesituationer för alla barn och unga utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov samt att tillsammans med barn och unga välja innehåll i undervisningen. Det finns dock exempel på utveckling. Ett arbetslag på Önneredsskolan har inspirerats av utbildningar kring de olika intelligenserna och arbetar medvetet med att eleverna skall arbeta på olika sätt i sitt kunskapsarbete. Det är upp till var och en av lärarna om utvärdering av lärandet sker. Skolorna har inte någon enhetlig utvärderingsgrund och inga krav på att det skall ske. Enligt både rektorer och personal är detta ett utvecklingsområde. I många klasser råder ett gott arbetsklimat. Inspektörerna finner emellertid att undervisningen i allt för liten utsträckning är styrd av kursplanernas mål. Undervisningen styrs mer av tradition och ett cyklist arbetssätt som innebär att avsnitt för avsnitt betas av. Skolorna tar inte heller i någon större utsträckning hänsyn till målen i läroplanen. Detta kan få till följd att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiseras och tränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden. Personalens kunskaper om skolans nationella mål, läroplan och kursplaner bedöms inte tillräckliga och det föreligger ett behov av fördjupade diskussioner om målen i skolan. Eleverna i stadsdelen har i regel mycket begränsade möjligheter att påverka studiernas form och innehåll. Huvuddelen av elevernas arbete är planerat av lärarna. Både intervjuer med lärare, elever och observationer bekräftar denna bild. I klassrummen råder i allmänhet en positiv stämning och eleverna uppger att de trivs. Skolorna har svårt att uppfylla läroplanens visioner om en individanpassad undervisning som bygger på elevernas olika sätt att lära. Lärarna efterfrågar fördjupade diskussioner när det gäller pedagogiskt arbete, speciellt när det gäller att anpassa undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära. Det finns dock exempel på lektionsbesök då inspektörerna har sett att arbetssätten varierar. Inspektörerna har sett exempel på levande matematikundervisning där eleverna har god tillgång till laborativt material och där de arbetar mycket med att lösa problem och förklara hur de tänker. Det tycks där finnas en stor acceptans hos lärarna för elevers olika sätt att lära sig och för att arbetssätten bör varieras. Däremot förs inte ännu diskussionen med eleverna i någon högre utsträckning utan de är omedvetna om att det finns olika sätt att lära sig på. Stadsdelen är mycket segregerad med ett område med villor och i övrigt hyreshus. Detta avspeglas i skolorna, i första hand gäller det skolorna som har förskoleklass upp till årskurs 5. På några av dessa skolor finns ett fåtal elever med utländsk bakgrund. Därmed får dessa skolor ett extra ansvar för att utveckla skolans arbete så att eleverna förbereds och medvetandegörs om att samhället består av en blandning av kulturer, religioner och människor. Utvecklingssamtal genomförs på alla skolor. Under utvecklingssamtalen diskuteras prestationer och eleverna har i de allra flesta fall realistiska uppfattningar om sin egen förmåga. Eleverna är oftast medvetna om de områden som de behöver förbättra och de områden de har lätt för. De intervjuade eleverna säger att det är kul att gå till skolan på utvecklingssamtal. Lärarna är, enligt eleverna, bra på att sammanfatta vad eleven är bra på och vad som behöver utvecklas. I de lägre åldrarna finns det, enligt lärarna, flera olika sätt att kontrollera att eleverna når målen. Bland annat används olika tester, diagnoser, uppföljningar 16

24 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered m.m. I första hand gäller detta ämnena svenska, matematik och engelska. Skolorna redovisar i mindre grad hur kunskapsutvecklingen i övriga ämnen följs upp och diagnostiseras. I de äldre åldrarna ser inte eleverna tydlig koppling mellan kunskapsinhämtande och betygsnivå. Eleverna säger att lärarna pratar om betygskriterier någon gång per termin men att kriterierna inte används för att få förståelse av betygskrav. Likvärdigheten av betygen förstärks inte genom något samarbete med någon annan skola. Betygen diskuteras inom skolan och lärarna jämför resultaten på de nationella proven med betygen. Skolledningen är medveten om detta problem och ett samarbete har inletts på rektorsnivå i stadsdelen angående betygssättningen. Dessutom har en studiedag om betyg genomförs för all personal. Sammanfattning Förskolorna har en god välplanerad verksamhet som utgår från barnens behov och är väl förankrad i läroplanen för förskolan. Samverkan mellan förskolan och förskoleklass och fritidshem behöver dock utvecklas. I det pedagogiska arbetet som bedrivs inom stadsdelen finns flera exempel på engagerade och professionella lärare jämte ledare. Kvaliteten skiftar dock både inom som mellan skolorna. Kommunen bör medverka till att personalen har insikter om de nationella styrdokumenten såsom Lpo 94 och kursplanerna. Skolorna bedriver ett delvis traditionellt, förmedlande kunskapsarbete där eleverna inte ges utrymme att ta ansvar för sin kunskapsutveckling och det finns, enligt inspektörerna, behov av att utveckla den pedagogiska diskussionen på skolorna. Det är inspektörernas uppfattning att stadsdelen kan komma mycket längre i sin strävan mot en ännu högre måluppfyllelse. Inspektörerna möts överlag av skolverksamheter där arbetsro råder och där eleverna trivs och känner sig trygga. Detta är en viktig förutsättning, som stadsdelen lyckats med att skapa. Inspektörerna bedömer också att eleverna på olika sätt får stöd i sina studier. Skolorna har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. En fördjupad diskussion om elever i behov av särskilt stöd och skolans ansvar behövs dock och på en skola får inte alla elever med rätt till särskilt stöd detta och åtgärdsprogram upprättas inte. I stadsdelen ges inga förskolebarn modersmålsstöd. De skolor där det finns ett fåtal elever med utländsk bakgrund har ett extra ansvar för att förbereda och medvetandegöra eleverna om att samhället består av en blandning av kulturer, religioner och människor. Detta arbete är outvecklat. Lärare uttrycker behov av att samarbeta med modersmålslärarna. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i stadsdelen. Alla skolor redovisar inte hur kunskapsutvecklingen i andra ämnen än svenska engelska och matematik följs upp och diagnostiseras. I de äldre åldrarna ser inte eleverna tydlig koppling mellan kunskapsinhämtande och betygsnivå och likvärdigheten av betygen säkerställs inte genom samarbete med någon annan skola. 17

25 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelen är delad i två skolområden med var sin områdeschef. Områdescheferna ansvarar också för kultur och fritid. Förvaltningen styrs av en förvaltningschef som till stöd har en kvalitetssamordnare och två utvecklingsledare. Balansen används och diskuteras bland annat i nämnden och ses som sätt att mäta mellan skolorna. Enligt ledningen har de inom förskolan arbetat med systematiserat kvalitetsarbete sedan 1994 men skolorna har inte ännu nått så långt. Enligt ledningen är kvalitetsredovisning på varje skola obligatorisk men kvalitetsdialogen kopplat till Balansen rörde till det. Flera antog att dialogen och Balansen motsvarade arbetet med kvalitetsredovisning. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Styrning och ledning av den pedagogiska verksamheten fungerar bra och ledningen är förtrogen med uppdraget. Stadsdelsgemensamma utvärderingar bör dock utvecklas och återkopplingen till förskolorna förbättras. När det gäller tillsyn av enskilda förskolor och skolbarnsomsorg så sker detta genom kontakt och tillsyn enligt Göteborgs kommuns framtagna rutiner. På förskolor och fritidshem utövas tillsyn vartannat år på varje förskola/fritidshem. Efter varje sådant besöks skrivs en rapport. Månatlig kontakt sker för uppföljning av inskrivna barn. Barn- och ungdomsutbildning Ansvarsfördelningen upplevs av ledning och personal som tydlig. Delegationsbestämmelserna är tydliga och där framgår exempelvis att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp har bedömts som så ingripande för den enskilde att det har föreskrivits att de skall fattas av styrelsen. Det framgår även att beslutet kan överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Ärenden som delegerats till rektorn återrapporteras. Rektorerna har det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten, för administrationen samt det personalledande arbetet på skolorna. På samtliga skolor är rektorn väl känd av eleverna på skolan. Rektorerna anses vara förtrogna med verksamheten men både personal och rektorer önskar fler möjligheter till pedagogiska samtal. Flera ur skolornas personal anser dock att rektorn är drivande i pedagogiska frågor även om de också upplever att många direktiv kommer uppifrån. Rektorerna har organiserat den lokala ledningen på olika sätt. De flesta skolor har en ledningsgrupp som består av arbetslagsledare eller liknande. Lednings- 18

26 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered grupperna tar upp frågor som utvecklingsfrågor, budget och planering. I något fall finns det även biträdande rektor. Samtliga skolor har administrativt stöd men omfattningen beror på skolans storlek. Av kommunens skolplan framgår att denna är en övergripande plan för all verksamhet i grundskolan m.m. och beskriver vidare de olika planerna som skall finnas på stadsdelsnivå: Stadsdelsnämnderna utarbetar barn- och ungdomsplaner. I dessa fördjupas och konkretiseras de prioriterade områdena utifrån verksamhet och lokala förutsättningar. På varje enhet/skola skall det sedan finnas lokala arbetsplaner som smälter samman med de nationella styrdokumenten med skolplanen och övriga måldokument samt beskriver det man kommer att göra för att nå målen. De flesta av Tynnereds skolor saknar lokala arbetsplaner. I några fall har skolan vissa dokument som kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Flera av skolorna saknar även en kvalitetsredovisning och i de fall skolan gjort en sådan saknas, förutom i något fall, analys av måluppfyllelse relaterat till nationella mål. Sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen är enligt inspektörernas bedömning otydlig eftersom ett viktigt led i kedjan, skolornas kvalitetsredovisningar, saknas. Det är svårt att se om målstyrningen fungerar på skolorna. På flera av skolorna är det oklart vilken lokal utläggning av tid i timplanen som styr verksamheten. Detta illustreras genom att skolorna har olika tolkningar. På några av skolorna finns inte exempelvis elevens val, teknik och hem- och konsumentkunskap. Inspektörerna bedömer att grundskolans rektorer och stadsdelens ledning inte har överblick över eller kontroll av om eleverna får den undervisningstid som de är författningsmässigt garanterade. Enligt politikerna diskuterades den lokalt utlagda tiden i timplanen för ett antal år sedan men utfallet av den diskussionen är oklar. Närvaron på skolorna följs upp och på Önnered 2 arbetar de föredömligt med att fånga upp elever som utan skäl är frånvarande. Med hjälp av ungdomspedagogerna tar skolan direkt kontakt med dessa ungdomar och ser till att de kommer tillbaks till skolan och att hemmet informeras. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att rektorerna vid Tynnereds skolor är förtrogna med verksamheten och driver den pedagogiska utvecklingen framåt. Både personal och rektorer önskar dock fler möjligheter till pedagogiska samtal. Ansvarsfördelningen och delegationsbestämmelserna är tydliga. Rektorerna uppfattar även sitt mandat som tydligt. Förskolan saknar stadsdelsgemensamma utvärderingar, det finns ingen samsyn och inget krav på återkopplingar, vilket bör utvecklas. De flesta av Tynnereds skolor saknar lokala arbetsplaner. I några fall har skolan vissa dokument som kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Flera av skolorna saknar även en kvalitetsredovisning och i de fall skolan gjort en sådan saknas, förutom i något fall, analys av måluppfyllelse relaterat till nationella mål. 19

27 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Skolorna har ingen samsyn på hur utvärdering och uppföljning skall ske och inga krav, ställs av ansvariga, på att det skall ske. Enligt både rektorer och personal är detta ett utvecklingsområde vilket även inspektörerna konstaterar.. På flera av skolorna är det oklart vilken lokalt utlagd tid i timplan som styr verksamheten. Detta illustreras genom att skolorna har olika tolkningar. Stadsdelens ledning har, enligt inspektörerna, inte överblick över eller kontroll av om eleverna får den undervisningstid som de är författningsmässigt garanterade. Stadsdelen behöver finna former för att bättre kontrollera detta. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg För eleverna i åldern år erbjuds skolbarnsomsorg i form av öppen verksamhet i den så kallade fritidsklubben. Elever år, som är i behov av skolbarnsomsorg erbjuds enligt Näsetskolans rektor ingen omsorg i skolans regi, men omsorg anordnas inom stadsdelen på Kannebäckskolan och Önneredsskolan men inte under viss tid. Detta innebär att dessa barn står utan barnomsorg i cirka två timmar, vilket inte är tillfredsställande. Barn- och ungdomsutbildning Enligt grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid skolorna i Tynnereds stadsdel, med något undantag, erbjuds inte elevens val. Vid några av skolorna råder delade meningar om elevens val erbjuds eller inte. I något fall har eleverna eget arbete men eftersom de då, enligt eleverna, i första hand arbetar ikapp, betyder detta att för majoriteten av eleverna inte innebär en fördjupning och breddning av elevens kunskap i ett eller flera ämnen. Det finns skillnader om och hur mycket undervisning i teknik och hem- och konsumentkunskap skolorna har. I vissa skolor bedrivs inte undervisning enligt bestämmelserna. Modersmålsundervisning ges till elever som är berättigade till detta. Undervisningen ges utanför ordinarie skoltid i skolornas lokaler. De mindre skolorna samordnar undervisningen vilket kan innebära att eleven får sin undervisning på en annan skola. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i stadsdelen. 20

28 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Rektorerna informerar via brev och föräldramöten. Lärarna i arbetslagen informerar via brev, föräldramöten samt utvecklingssamtal. Skolorna har även information på Internet, i vissa av fall är uppgifterna inaktuella. Sammanfattning Tynnereds stadsdel tillhandahåller en aktuell information om skolan och förskoleverksamheten. Modersmålsundervisning ges till den som är berättigad dock ej studiehandledning på modersmålet. Under loven öppnar fritidsklubbarna sent. Inspektörerna konstaterar att det innebär att en del elever står utan barnomsorg i cirka två timmar. Vid skolorna i Tynnered, med något undantag, erbjuds inte elevens val. Det finns skillnader om och hur mycket undervisning i teknik och hem- och konsumentkunskap skolorna har. I vissa skolor bedrivs inte undervisning enligt bestämmelserna, vilket innebär att eleverna inte får undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt inte får den undervisningstid de är berättigade till. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Tynnereds stadsdel ges goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Lokaler, det pedagogiska materialet och utemiljön bedöms överlag som goda. Personaltätheten på förskolorna i Tynnered är i genomsnitt 4,7 barn per årsarbetare enligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober I Skolverkets statistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Familjedaghemmen i Tynnered har i genomsnitt 4,1 barn inskrivna, vilket är lägre än värdet på riksnivå som år 2003 var 5,2 barn. Den genomsnittliga gruppstorleken i Tynnered är 17,8 barn. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. Utbildningsnivån för förskoleverksamhetens personal är högre i Tynnered än riksgenomsnittet. Av personalen har 54 procent pedagogisk högskoleutbildning och 46 procent har annan utbildning för arbete med barn. 21

29 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning Tillgång på utbildad personal är, enligt rektorerna, god och omsättningen av personal är liten. Det förekommer dock t.ex. att en lärare med utbildning som lärare i samhällsorienterande ämnen för årskurs 4-9 arbetar som klasslärare i årskurs 4 med ansvar för elevens alla ämnen. Inspektörerna får vid samtal med personalen information om fler liknande anställningsförhållanden. Överlag har lärarna pedagogisk utbildning. Inspektörerna har dock vid sina besök i verksamheterna sett exempel på att skolans organisation inte passar den utbildning som lärarna har. Av skollagen framgår att kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och eller fritidspedagoger som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna noterar att skolorna inte alltid har en organisation som möjliggör att lärares kompetens används fullt ut. Detta gäller i första hand s.k. 1 7 lärare. Kommunen behöver analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Andel årsarbetare i procent med pedagogisk utbildning. (Skolverkets jämförelsetal 2004) Göteborgs kommun Riket Förskoleklass Grundskola I Göteborgs kommun har man således i grundskolan en marginellt större andel lärare med pedagogisk utbildning än genomsnittet för riket medan man i förskoleklassen har en något mindre andel med pedagogisk utbildning. För att stimulera till reflektion och utveckling i arbetslagen har tjänster som didaktiska handledare skapats. En grupp yrkesverksamma förskollärare och lärare har rekryterats. Målsättningen är att gruppen efter genomförd utbildning skall vara stöd i didaktiska frågor för stadsdelens arbetslag, samt att vara ett komplement till specialpedagogernas kompetens. Kompetensutvecklingen har de senaste åren i stor utsträckning styrts av den utvecklingsdialog som skett tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Det finns särskilt avsatta medel för kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen diskuteras vid utvecklingssamtal med rektorn. Kompetensutvecklingsplaner finns på vissa av skolorna men inte alla. Skolornas lokala insatser knyts ihop med arbetet med individuella utvecklingsplaner. Andra centrala satsningar gäller betygssättning, den gemensamma värdegrunden, miljön och reellt elevinflytande. Dessa utvecklingsområden har ledningen fått fram via utvecklingsdialogens resultat. Personalen är i allmänhet nöjd med den kompetensutveckling som erbjuds även om några efterfrågar mer ämnesinriktad kompetensutveckling. Läromedlen och annan undervisningsmateriel är, på de flesta skolorna, tidsenlig och anpassad till läroplan och kursplaner. Det finns dock exempel på det motsatta. Standarden på skolornas datorer och möjlighet till uppkoppling på Internet skiftar. På några av skolorna har de nyligen kopplats upp på Kunskapsnätet (Göteborgs intranät för skolor) och det finns fortfarande inkörningsproblem. 22

30 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered På andra skolor är datautrustningen av låg standard medan det på andra skolor finns god tillgång på datorer och dessa servas kontinuerligt av personal från förvaltningens IT-avdelning. Enligt eleverna beror det på vilken lärare som undervisar om datorerna används. Flera av skolorna har skolbibliotek. På en av skolorna finns ett relativt välrustat bibliotek son vissa tider är bemannat av en av ungdomspedagogerna som är utbildad bibliotekarie. På en annan skola finns det ett bibliotek som ingen tar ansvar för, vilket innebär stora svårigheter att utnyttja detta. Det finns också exempel på tidsenliga bibliotek som samtidigt fungerar som datasal. Ett gott exempel är mediateket på Kannebäcksskolan. Mediateket är ett bibliotek som också har ett antal datorer. I Mediateket arbetar en pedagog med speciellt ansvar för detta. Både lärare och elever lovordar mediateket som i och med att det alltid är öppet möjliggör nya sätt att arbeta undersökande. Mediateket anses som skolans hjärta. Grundskolan skall bedrivas i ändamålsenliga lokaler och med tidsenlig utrustning. Överlag har skolorna i stadsdelen utrustning, material och lokaler som är i gott skick, men grupprum saknas i stor utsträckning. Antalet lokaler återspeglas inte alltid i det pedagogiska arbetet. Möjligheten att låta eleverna välja rum utifrån exempelvis lärstilar utnyttjas inte även om utrymme finns. På någon av skolorna upplevs elevutrymmena som torftiga och slitna. När det gäller ämnessalar finns exempel på att lokalanvändandet medför stora svårigheter att bedriva adekvat undervisning med två helt skilda ämnen i samma sal. Det är enligt inspektörerna viktigt att elevernas arbetsmiljö uppmärksammas. Resursfördelningen inom stadsdelen är väl känd. Skolorna får resurser tilldelade utifrån socioekonomiska faktorer vilket innebär att vissa skolor får betydligt mer än andra. Utifrån tilldelad resurs fördelar rektorn medlen inom skolan. Det innebär oftast att personalen eller representanter för personalen diskuterar fördelningen med rektorn innan beslut fattas. Målet är att skolan skall se till att använda de resurser de har inom skolan på ett flexibelt sätt som möjligt. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det vid verksamheterna överlag finns goda förutsättningar för att målen i läroplanerna och kursplanerna skall kunna uppnås. Lokaler, det pedagogiska materialet och utemiljön bedöms överlag som goda även om lokalerna inte alltid nyttjas effektivt. Tillgång på utbildad personal är god och omsättningen av personal är liten. Det förekommer dock t.ex. att en lärare med utbildning som lärare i samhällsorienterande ämnen för årskurs 4 9 arbetar som klasslärare i årskurs 4 med ansvar för elevens alla ämnen. Kommunen behöver analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Kompetensutvecklingen har de senaste åren i stor utsträckning styrts av den utvecklingsdialog som skett tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Personalen är i allmänhet nöjd med den kompetensutveckling som erbjuds även om några efterfrågar mer ämnesinriktad kompetensutveckling. Läromedlen och annan undervisningsmateriel är, på de flesta skolor, tidsenlig och anpassad till läroplan och kursplaner. Standarden på skolornas datorer och möjlighet till uppkoppling på Internet skiftar. Lokalanvändandet kan förbättras 23

31 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att bättre kunna nyttjas efter dagens undervisningsmetoder. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Tynnereds skolor sammantaget är av god kvalitet. Resultaten av elevernas lärande ligger i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet. Skolorna har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Eleverna har stort förtroende för att de vuxna löser eventuella konflikter. Eleverna är delaktiga i den demokratiska processen och lär sig ta ansvar för konsekvenserna av sitt handlande. Däremot är klimatet de äldre eleverna emellan påtagligt förändrat till det sämre jämfört med de yngre eleverna. Rektorerna är förtrogna med verksamheten och driver den pedagogiska utvecklingen framåt Inspektörerna bedömer att det vid verksamheterna överlag finns goda förutsättningar för att målen i läroplanerna och kursplanerna skall kunna uppnås. Förbättringsområden I skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras på de olika skolorna. Sammanfattningsvis finns det behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - de äldre elevernas oro för de yngre elevernas språkbruk och uppträdande (Näsetskolan), - normer och värden och att en samsyn utvecklas bland personal och elever för att skapa en helhetssyn på skolan (Tynneredsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - rutiner när det gäller att bedöma och dokumentera måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik (stadsdelsövergripande), - utreda varför skillnad råder mellan resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 9 och elevernas avgångsbetyg i grundskolan samt utveckla arbetet med att säkra betygens likvärdighet (Grevegårdsskolan, Tynneredsskolan och Önneredsskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande, tydlighet i det formella inflytandet, trivseln för de äldre eleverna samt arbeta med att minska stressen för eleverna (stadsdelsövergripande), - kommunikationen inom Önneredsskolan 2 samt mellan Önneredsskolan 1 och 2 (Önneredsskolan), - enhetlig tolkning av skolans ordningsregler, skolans program mot kränkande behandling samt arbetet med att öka elevernas trygghet (stadsdelsövergripande), 24

32 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med att främja jämställdhet mellan könen pågår men planering behöver omsättas i handling på vissa av förskolorna (förskoleverksamheten), - samverkan och övergångar mellan förskolan, förskoleklass och fritidshem (stadsdelsövergripande), - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, skolan behöver också fördjupa diskussioner när det gäller det pedagogiska arbetet speciellt när det gäller att anpassa undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära och diskussionen med eleverna om skolans mål (stadsdelsövergripande), - samverkan mellan skolans lärare och lärarna i modersmål (stadsdelsövergripande), - en fördjupad diskussion om elever i behov av särskilt stöd och skolans ansvar (Kannebäcksskolan), - lokalanvändandet kan förbättras utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att bättre kunna nyttjas efter dagens undervisningsmetoder (Grevegårdsskolan, Kannebäcksskolan och Tynneredsskolan), - förbereda eleverna för det mångkulturella samhället (Högenskolan och Näsetskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - stadsdelsgemensamma utvärderingar och återkopplingen till förskolorna (förskoleverksamheten), - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan (stadsdelsövergripande), - kvalitetsredovisning bör utvecklas avseende redovisning och analys av resultaten för skolan (Önneredsskolan och Vättnedalsskolan), - arbetsplanen samt skolans mål behöver definieras och utvärderas (Kannebäcksskolan och Vättnedalsskolan), - rektorns övergripande ansvar för det pedagogiska arbetet och personalen samt administrativa rutiner på skolan (Åkeredsskolan), Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning - information till föräldrar och elever med annat modersmål än svenska (Tynneredsskolan), - att tydliggöra elevens val (Högenskolan) samt Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen (stadsdelsövergripande). 25

33 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Kritikområden Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Särskilt stöd till elever i de tidiga årskurserna utformas regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen under längre tid. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (Ängåsskolan). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för elever som behöver särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Grevegårdsskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Skolan saknar skriftlig kvalitetsredovisning i överensstämmelse med de krav som ställs enligt förordningen om kvalitetsredovisning (1 och 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (Grevegårdsskolan, Högenskolan, Kannebäckskolan och Åkeredsskolan). - Skolan saknar en arbetsplan på skolnivå (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Grevegårdsskolan, Högenskolan, och Åkeredsskolan). - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande). Tillgång till omsorg och utbildning - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten). - Elever som behöver studiehandledning på elevens modersmål får inte det (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande). - Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen) (stadsdelsövergripande). - Svenska som andraspråk erbjuds inte alla elever (2 kap grundskoleförordningen) (Önneredsskolan). - Skolbarnsomsorgen, fritidsklubben, för vissa elever öppnar först en tid efter det att skolan slutat och dessa elever saknar då omsorg under berörd tid (2 a kap. 2 och 6 skollagen) (Önneredsskolan). 26

34 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered - I skolan genomförs inte undervisning i hem- och konsumentkunskap och/eller i teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Åkeredsskolan och Kannebäcksskolan). Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Anna Wide Ulla-Britt Norin Agnetha Ardfelt 27

35 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Beskrivning av Göteborgs kommun och dess skolverksamhet m.m. Bilaga 1 Kommunfullmäktige med sina 81 ordinarie ledamöter är högsta beslutande organ i kommunen. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmer också hur kommunen skall organiseras, vilka nämnder som skall finnas och hur arbetet skall fördelas. Kommunstyrelsen med sina 15 ordinarie ledamöter svarar för den löpande verksamheten i kommunen. Kommunen har utarbetat en styrmodell - balanserad styrning - som avser styrning av all kommunal verksamhet. Modellen bygger på att koppla den mer traditionella ekonomistyrningen till mål för varje verksamhetsområde. Modellen innebär att kommunfullmäktige för varje verksamhetsområde beslutar om en inriktning och strategi. Utifrån denna utarbetas för varje år prioriterade mål från kommunfullmäktiges sida, liksom lokala mål som beslutas av varje stadsdelsnämnd för varje budgetår. Göteborgs kommun är indelad i 21 stadsdelar som leds av stadsdelsnämnder. Stadsdelarna är av Göteborgs kommun informellt indelade i fyra geografiska regioner; Hisingen, Väst, Nordost och Centrum. De fyra regionerna utgör grunden för de fyra omgångar, som Skolverket indelat inspektionen i, av de till stadsdelsnämnderna delegerade verksamheterna. I kommunens Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, beslutad av kommunfullmäktige den 14 maj 1989, med ändringar efter det, framgår av 11 att Stadsdelsnämnd skall var och en inom sitt område handha de uppgifter som enligt skollagen och andra författningar ankommer på skolstyrelse och som avser förskoleklass och grundskola och som ej tillagts annan nämnd. Stadsdelsnämnd skall vidare inom sitt område svara för den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla. Stadsdelsnämnd utövar tillsyn över verksamhet beträffande enskild förskola, enskilt fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg. Vissa stadsdelsnämnder har så kallade tillkommande uppgifter som innebär ansvar för vissa uppgifter för hela Göteborgs kommun. Dessa stadsdelsnämnder benämns även resursnämnder. I ovan nämnda reglemente står under rubriken Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder i 15 t.ex. att Stadsdelsnämnd Högsbo skall för hela staden svara för den verksamhet inom den obligatoriska särskolan som enligt skollagen och andra författningar ankommer på kommun I Göteborgs kommuns budget upptas, inom förskolans och skolans område, ett 20-tal s.k. resursnämndsuppgifter. 28

36 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Tynnered Dessutom kan en stadsdel tilldelas s.k. särskilda uppgifter. Stadskansliet, som är kommunstyrelsens stab, svarar bl.a. för uppföljning av fattade beslut. Den av Stadskansliets enheter, som har ansvar för utbildningsfrågor, benämns Enheten för välfärd och utbildning. Enheten omfattar, förutom gruppen för utbildningsfrågor, välfärdsgruppen, flyktingadministration samt stabsfunktionen ekonomi och IT-samordning. Stadskansliet har givit ut en Handbok för kvalitetsredovisning år 2004 inom utbildningsområdet i Göteborgs Stad som redovisar både hur skolornas kvalitetsredovisningar och den kommunala kvalitetsredovisningen skall upprättas. Det framgår av den att respektive stadsdel ansvarar för att dess skolor upprättar kvalitetsredovisningar. I arbetet med kommunens kvalitetsredovisning ingår en del kallad Kvalitetsdialog. Dialogen organiseras och genomförs av Stadskansliet. I varje stadsdel diskuterar 20 personer från förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen om kvaliteten i verksamheten (varav 1/3 skall vara chefer och 2/3 från verksamheten) under ledning av en extern samtalsledare från högskolan/universitetet. Samtalen dokumenteras och ställs samman genom Stadskansliets försorg. De utvalda från verksamheten skall representera sin verksamhetsform och tala för stadsdelens samtliga enheter. Varje år behandlas några av områdena i 1994 års läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). För kvalitetsredovisningen 2003 betonades kontinuitet och progression i lärandet Den röda tråden, Delaktighet och inflytande i lärprocess och verksamhet samt Pedagogiskt ledarskap i förskola och skola. År 2004 behandlades särskilt Läromedel och lärmiljöer, Bedömning och betygssättning och Samverkan med omvärlden. Göteborgs kommun bedriver vidare ett kvalitetsarbete med s.k. balanserade styrkort, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever, föräldrar och personal värderat verksamheterna utifrån hur nöjda respektive grupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler. Av kommunens skolplan framgår att alla barn och unga i Göteborg skall ha en individuell utvecklingsplan. I samverkan med eleven och hans/hennes föräldrar skall varje elev få en egen plan för sin fortsatta skolgång baserad på elevens egna förutsättningar. Resurser till stadsdelarna fördelas enligt principer fastställda av kommunfullmäktige utgående från befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Utifrån det belopp stadsdelsnämnden tilldelas är det sedan stadsdelsnämndens uppgift att fördela resurser till de olika verksamheterna. Stadsdelen gör egna bedömningar och prioriteringar och är således inte beroende av de fördelningsprinciper utifrån vilka de erhållit sin budget. 29

37 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

38 Utbildningsinspektion Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Beskrivning av förskoleverksamheten Förskoleverksamhet för barn boende i Tynnered Antal inskrivna barn Förskola Familjedaghem 15 Förskoleverksamhet i annan stadsdel 80 Enskild verksamhet 129 I Tynnereds stadsdel har av barnen plats i förskoleverksamheten. Det finns totalt 21 förskolor, en öppen förskola och 10 enskilda förskolor/fritidshem/eftermiddagshem. Skolverket har besökt två förskolor, Melongatans förskola och Smaragdgatan 30. Melongatans förskola består av fem avdelningar, två 1 3 års avdelningar två 3 5 års avdelningar och en 1 5 års avdelning. Förskolan ligger i ett område med låg arbetslöshet bland föräldrarna och mycket få invandrare. Smaragdgatan 30 består av två avdelningar, en 1 3 års avdelning och en 3 5 års avdelning. Förskolan ligger i direkt anslutning till förskolan Smaragdgatan 29 och Vättnedalsskolan. Området där förskolan är belägen består av stora hyreshus och de flesta av förskolans föräldrar är invandrare. Personalen på de besökta förskolorna arbetar i arbetslag. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 24 maj skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av Tynnereds stadsdels förskoleverksamhet har bestått av undervisningsråden Ull Britt Norin, Anna Wide och Kjell Ahlgren. Besök i Melongatans förskola och Smaragdgatan 30 förskola genomfördes den 16 och 17 december Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Förskolerapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de besökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig också på annan information om Tynnereds SDN Göteborgs kommun förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat på annat sätt. 2

39 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered I stadsdelen Tynnereds förskoleverksamhet genomfördes intervjuer med enhetschefer samt personal på de besökta förskolorna. Under besöket fördes också samtal med specialpedagogen för förskoleverksamheten. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattningar om verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund och de allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet. Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvar samt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden. I förskoleverksamheten i stadsdelen utvecklar barnen demokratiska värderingar. Flera exempel ges där barnen har möjlighet att, utifrån sin ålder och mognad, uttrycka egna uppfattningar och argumentera för dem. Personalen arbetar medvetet med att låta barnen vara med och påverka. Detta innebär att exempelvis temaarbeten planeras utifrån barnens erfarenheter, kunskaper och föreställningar om det som skall behandlas och barnens perspektiv är utgångspunkten. Vid inspektionstillfället pågick exempelvis temat troll på en av 1 3 års avdelningarna. Temat hade personalen valt utifrån att barnen i fria leken visat ett stort intresse för troll. Utifrån observationerna i den fria leken planerar personalen temat och läggar upp ramarna. Enligt personalen visar barnen hänsyn till varandra och personalen uppmuntrar detta i det pedagogiska arbetet. Det innebär bland annat att de alltid pratar om de barn som, för dagen, inte är närvarande. Det ger barnen tillfället att känna saknad och gemenskapskänslan stärks. I förskolornas olika planeringsinstrument så som arbetslagens förbättringsområden inför planering eller så arbetar vi poängteras vikten av att personalen förmedlar, genom praktisk handling, att människors olikheter är en tillgång. Inspektörerna ser exempel på hur barn tar stor hänsyn och visar empati för andra barn med behov av särskilt stöd och har stor förståelse för barnets beteende. Personalen påpekar vid intervjun att de ser barn i behov av stöd som en tillgång om adekvat stöd ges. Barnen visar på många olika sätt att de känner sig trygga. Enligt de föräldrar som inspektörerna talat med känner sig barnen trygga i gruppen och tyr sig till personalen om något händer. Detta verifieras i föräldrarnas bedömning av för- 3

40 Utbildningsinspektion Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET skolan i Balansen där de besökta förskolorna får höga värden när det gäller barnens trygghet. I förskolornas informationsmaterial betonas vikten av en god inskolning för att barnen skall få förtroende för personalen och därmed känna sig trygga. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. 2. Utveckling och lärande Förskoleverksamheten skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan vara vägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Förskoleverksamheten i Tynnered beskrivs av både personal, föräldrar och barn som rolig och stimulerande. I flera av förskolornas arbetsplaner poängteras vikten av att förskolan skall vara rolig och lärorik. De barn som inspektörerna pratar med beskriver livfullt vilka bra saker de lär sig och att förskolan är viktig för dem i deras utveckling. De berättar också att fröknarna talar om för dem att de ständigt lär sig nya saker och vad de lärt sig. Personalen betonar vikten av att medvetandegöra barnens utveckling för barnen och föräldrarna. Detta görs på flera olika sätt, bland annat genom systematiskt insamlat material som presenteras i böcker Min bok eller i pärmar som underlag för utvecklingssamtal. Materialet består av bilder, fotografier, texter samt personalens observationer. Inför utvecklingssamtalet har flera avdelningar intervjuer med varje barn. Resultatet av intervjun tas också upp vid utvecklingssamtalet. Personalens bedömning, utifrån ovanstående material, är att barnen utvecklar sina emotionella, språkliga, sociala och motoriska förmågor. Vid intervjuerna lyfts den sociala och språkliga utvecklingen fram som särskilt viktig. Dessa delar har också framträdande plats i verksamheten. I förskolornas dokumentation påpekas att det allra viktigaste för förskolan är att barnen får leka. I leken utvecklas barnen ständigt, därför har den en stor betydelse. Leken ger också, enligt personalen, goda möjligheter att observera barnen och utifrån barnens lek planera verksamheten. Vardagssituationer används för att utveckla och stimulera barnen. Inspektörerna tar också del av verksamhet som har som mål att utveckla matematiska begrepp. Några av pedagogerna ingår i ett nätverk, där matematikutveckling diskuteras, med personal från förskola och skola ända upp till dem som undervisar årskurs 9 och detta har på ett positivt sätt utvecklat verksamheten. 4

41 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten kreativt och mångsidigt utmanar och stimulerar barnens lust att lära och att personalen för löpande dokumentation. Både föräldrar och barn får del av dokumentationen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Förskoleverksamheten skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivas i demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolan skall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolans läroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet. Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och för att barns intressen och behov skall ligga till grund för utformningen av miljön. I flera av förskoleverksamhetens planer avhandlas området arbetsmiljö. Flera arbetslag har som mål att arbeta med att göra lokalerna mer inspirerande. I planeringen tas också hänsyn till gruppernas storlek så att barnen är jämt fördelade antalsmässigt och därmed blir miljön lite lugnare. En av förskolorna har en liten utegård och planerar därför uteaktiviteterna så att inte alla grupper är ute på gården samtidigt. Vissa lokaler är relativt slitna och upplevs inte alltid som inspirerande. Förskolans personal och ledning är medvetna om detta men de har satsat på att lekmaterial och inventarier håller en god standard. Förskolan erbjuder god omsorg och omvårdnad. Detta exemplifieras av att föräldrarna är mycket måna om att barnen är med på alla aktiviteter. Både delaktighet och miljö ligger över de genomsnittliga resultaten i Balansen. De flesta förskolorna har handlingsplaner för olika slags allvarliga händelser samt egna planer mot kränkande behandling. Även de som inte har aktuella planer arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling vilket intygas av både föräldrar och personal som anser att förskolorna omedelbart vidtar åtgärder. Förskolornas personal har diskuterat konflikthantering och har gemensamma regler och förhållningssätt. Inspektörerna ser flera exempel på hur konflikter hanteras och att barnen ges stora möjligheter att själva lösa konflikten och att personalen griper in om konflikten hotar urarta. På en av förskolorna har regler och förhållningssätt samlats i så kallade solskenstankar som bland annat innebär att barnen skall göra förlåt dvs. förstå vad de gjort och verkligen mena förlåt. Även de övriga förskolorna har liknande system. Barnen är väl medvetna om de regler som gäller och personalen försöker få barnen att själva, efter mognad och utveckling, lösa konflikter som uppstår. Enligt personalen fungerar detta i nuläget mycket bra men större grupper medför fler konflikter och färre möjligheter för barnen att lösa konflikterna själva. Inspektörerna ser flera exempel på att barnen har inflytande och kan påverka verksamhetens innehåll. Utifrån barnens önskemål planeras teman, i vardagssituationer tränas barnen att göra självständiga val, verksamheten planeras på ett sådant sätt så det blir lättare för barn att göra sig hörda osv. På en av förskolorna har ledningen som krav att personalen skall ha återkommande diskussioner 5

42 Utbildningsinspektion Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET om hur förskolans miljö och innehåll kan utveckla varje barns inneboende resurser oavsett kön. Detta innebär att någon avdelning konstaterar att det är viktigt att tydliggöra flickorna för sig själva, något som stärker självbilden. Förskolan kommer att ha en löpande diskussion om genuspedagogik. En annan av de besökta förskolorna har som mål att arbeta jämställt och vara observanta på att de som personal är förebilder för barnen. Detta märks inte i valet av presenter, som förskolan köper in och ger barnen vid exempelvis födelsedagar, till flickor respektive pojkar där flickorna får dockor och pojkarna brandbilar och dinosaurier. Enligt enhetschefen behöver jämställdhet diskuteras mer så att det också återspeglas i det vardagliga arbetet. Förskolorna har olika förutsättningar för föräldrasamverkan. I de planer och mål förskolorna arbetar efter ingår föräldrasamverkan som en viktig del. Förskolorna har också utvecklingssamtal, föräldramöten, drop in osv. På de besökta förskolorna finns stora skillnader framför allt i föräldrarnas förkunskaper och krav. På den ena förskolan är föräldrarna mycket måna om att barnen deltar i alla aktiviteter och inte missar något. De har också krav på förskolans pedagogiska arbete och vill att barnen skall prestera bra. På den andra förskolan har föräldrarna få eller begränsade förkunskaper om förskolans arbete och mål. Mycket tid går till att beskriva förskolans pedagogiska arbete och att förskolan ses som första steget i svensk skola där även leken är en pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis är förskoleverksamheten i Tynnered en trygg och säker miljö. Förskolorna har rutiner för de åtgärder som behöver vidtas vid allvarliga händelser. Arbetet med att främja jämställdhet mellan könen pågår men planering behöver omsättas i handling på vissa av förskolorna. Personalen arbetar medvetet med konflikthantering. Personalens arbete mot kränkande behandling är bra. 4. Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov och utformas av personalen i samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelser i skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghem och öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelserna gäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarna respektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande. Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet. Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Tynnered finns det sedan flera år ett planeringssystem som alla förskolor använder. Systemet innebär att förskolan upprättar ett antal kvalitetsåtaganden. Kvalitetsåtaganden är dels en målbeskrivning där förskolorna ofta citerar direkt ur 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98), dels direkta beskrivningar av vad förskolan skall göra för att uppnå målet. Kvalitetsåtagandena är uppdelade i flera olika fält så som verksamhet, föräldrar osv. med områden som samling, normer och värden, skapande verksamhet osv. Inom varje område finns en huvudprocess (omsorg, utveckling), resultat (kvalitet) och intervention (hand- 6

43 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered ling). Systemet innebär att varje avdelning skriver sina kvalitetsspecifikationer. Enligt både personal och enhetschefer fungerar systemet bra och det medför att pedagogiska frågor diskuteras och hålls levande. I något fall har systemet kompletterats med kvalitetsfrågor tagna ur BRUK (ett av Skolverket utvecklat nationellt indikatorsystem för barnomsorg och skola) för förskolan. Delar av ovanstående material lyfts in i förskolornas arbetsplaner. Personalen efterlyser mer pedagogiska diskussioner som skulle kunna leda till att förskolorna fick ett mindre styrt system. Enligt personalen är mycket av den pedagogiska diskussionen styrd från central nivå vilket ibland innebär sämre delaktighet och ansvar för de frågor som skall diskuteras. I praktiken kan inte de separata förskolorna påverka barngruppernas sammansättning i någon större grad. Vid ledig plats tillsätts den av placeringsansvarig centralt strikt efter kö. Inom förskolan kan sedan förändringar och anpassningar utifrån barngruppens sammansättning göras mellan avdelningar. Vid höstterminens start då flera barn börjar samtidigt kan förskolans enhetschefer fördela barnen med hänsyn tagen till antal pojkar respektive flickor, ålder osv. På varje förskola finns rutiner för att upptäcka och ge stöd till barn i behov av stöd. Rutinerna innebär att i det första skedet uppmärksammar personal på avdelningen behovet. Vid mer komplicerade fall gör personalen observationer, diskuterar med rektorn och specialpedagoger och tar upp frågan på barnkonferens där bland annat rektorn och psykolog ingår. Parallellt diskuteras behovet med föräldrarna och åtgärdsplaner knutna till kvalitetsåtaganden skrivs. I fall där något behöver åtgärdas snabbt upplevs rutinerna för långsamma. Personalen efterfrågar rutiner för snabba insatser när ett sådant behov uppkommer. Tidigare var de som arbetade som stöd för barn i behov av stöd i en egen organisation, men idag är de knutna till förskolorna. De allra flesta stödpersonerna är utbildade förskollärare men i något fall är de barnskötare. De har fått särskild utbildning och uppfattas som ett stort stöd av personalen i verksamheten. På flera av förskolorna finns barn med olika funktionshinder och dessa ses som en tillgång för förskolan under förutsättning att adekvat stöd kan ges. De personer som arbetar med stöd ingår som en del i arbetslagen och alla tar gemensamt ansvar för att åtgärdsprogram och planeringar följs. På en av de besökta förskolorna har de flesta barnen sitt ursprung i andra kulturer än den svenska. På den andra förskolan är förhållandet det motsatta. Förskolan utan barn från andra kulturer ser det som en brist och diskuterar hur detta skall kompenseras dock har inget konkret ännu gjorts. Ingen av förskolorna i Tynnered ger barn med annat modersmål än svenska tillgång till modersmålsstöd. Enligt enhetscheferna har de startat en diskussion om att ställa krav när det gäller barns rätt till modersmålsstöd. Kraven innefattar krav på utbildning, modersmålsträning även för förskolebarn samt gemensam information på flera språk. I Vättnedalsområdet har pedagogerna erbjudits högskoleutbildning i kultur, språk och identitet på 10 poäng, vilket påverkar arbetet mycket och leder till diskussioner. Bland annat har diskussionerna lett till att personalen konstaterat att de har feltolkat en del mångkulturella uttryck. Utbildningen har också givit 7

44 Utbildningsinspektion Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET förskolan många argument för ett ökat engagemang när det gäller mångkulturellt arbete. Detta har i sin tur gjort att Tynnered anställt en person som skall hjälpa arbetslagen att arbeta med språkutveckling. I kvalitetsåtagandena och arbetsplanerna finns beskrivningar och mål för föräldrasamverkan. Förskolorna har olika förutsättningar för föräldrasamverkan och verksamheten planeras utifrån detta. I kvalitetsåtagandet definieras formerna och där finns också en enkät som föräldrarna får. Enkäten anknyter till frågor som finns i Balansen. Samtliga förskolor har föräldramöten, olika former av drop in samt utvecklingssamtal. På utvecklingssamtalet diskuteras barnen utifrån personalens observationer. I flera fall utgår personalen från gemensamt framtagna frågeformulär. I några fall intervjuas barnen och intervjun är också ett underlag vid utvecklingssamtalet. Förskolorna i Tynnered har börjat diskutera IUP (individuella utvecklingsplaner) men ännu har inte IUP genomförts. Diskussionerna är inte klara och flera har synpunkter på materialet och hur IUP ska utformas med tanke på att barnen inte skall värderas. Förskolorna samlar material och dokumenterar idag på olika sätt. Det förekommer portfolio, mappar och olika böcker. I kvalitetsåtagandet definieras på vilket sätt barnens utveckling följs och dokumenteras. Utifrån uppföljningen av verksamheten och barnen planeras den fortsatta verksamheten. Enligt samtlig intervjuad personal kan samverkan med förskoleklasser och fritidshem förbättras. Idag finns det en plan på hur överskolningen skall ske men i praktiken innebär planen endast att förskolan besöker förskoleklassen någon gång. Personalen samverkar med övrig personal inom området eller inom Tynnered främst när det gäller fortbildning som ovan nämnda utbildning i olika kulturer. Det finns bland annat ett nätverk i matematik år Ett liknande nätverk skall starta i svenska och språkutveckling. En av de besökta förskolorna är miljödiplomerad medan den andra förskolan, enligt enhetschefen, behöver utveckla miljöarbetet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tynnereds förskolor har en god, välplanerad pedagogisk verksamhet som utgår från barnens behov och är väl förankrad i Lpfö 98. Barnens utveckling följs upp och hemmen informeras fortlöpande. I Tynnered ges inga förskolebarn modersmålsstöd. Samverkan mellan förskolan och förskoleklass och fritidshem behöver utvecklas. 8

45 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flesta verksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolan lägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunen som tillstånds och tillsynsansvarig. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samt värna enskildas rättsäkerhet. Förskole och skolverksamheten i Tynnered leds av en verksamhetschef. Verksamhetschefen ansvarar också för kultur och fritid. Till sin hjälp har verksamhetschefen två utvecklingsledare, en kvalitetssamordnare, två områdeschefer samt en administrativ avdelning. Områdescheferna ansvarar för var sin del av förskole- och skolverksamheten och är också arbetsledare för rektorer och enhetschefer inom området. Förskoleverksamheten i Tynnered är indelad i 9 områden. Varje område styrs av en enhetschef/skolledare som har en områdeschef som sin närmsta ledare. Det finns inga, av stadsdelsnämnden, antagna dokument som styr verksamheten förutom några allmänt hållna skrivningar i budgeten om att nämnden ser positivt på det arbete förskolan bedriver för att utveckla barns tal och skriftspråk samt att det är särskilt viktigt att stödja barn med annat modersmål än svenska. Nämnden har också beslutat att ett prioriterat mål är att alla föräldrar skall få en förskoleplats för sitt/sina barn inom fyra månader. Stadsdelsgemensamma uppföljningar och utvärderingar utifrån skollagens krav om god kvalitet genomförs inte. När det gäller tillsyn av enskilda förskolor och skolbarnsomsorg så sker detta genom kontakt och tillsyn enligt Göteborgs stads framtagna rutiner. Inom förskolor och fritidshem utövas tillsyn vartannat år på varje förskola/fritidshem. Efter varje sådant besöks skrivs en rapport. Månatlig kontakt sker för uppföljning av inskrivna barn. I förskolornas kvalitetsåtaganden, arbetsplaner eller motsvarande finns kopplingar till skollagen och Lpfö 98. Varje delområde kopplas till Lpfö 98 se ovan. Varje avdelning utvärderar sin verksamhet. I de exempel som inspektörerna tagit del av framgår det tydligt att utvärderingen leder fram till förbättringsområden som direkt påverkar planeringen. Varje förskolas utvärderingar sammanställs av enhetschefen. Personalen saknar återkoppling av dessa utvärderingar. Skolledaren/enhetschefen har det fulla ansvaret för förskolans pedagogiska och administrativa ledning. Enhetscheferna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten. Flera av dem har mångårig erfarenhet av att leda förskoleverksamhet. Områdescheferna träffar enhetscheferna för förskola och skola regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor ur ett 1 16 års perspektiv. Enligt enhetscheferna finns det en uttalad målsättning att dessa möten skall utveckla verksamheten och inte bara vara informationsmöten. Som exempel 9

46 Utbildningsinspektion Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET diskuteras IUP och jämställdhetsfrågor. När det gäller jämställdhet ingår ledarna i Tynnered i ett jämställdhetsprojekt tillsammans med ledarna i Torslanda. Enligt personalen värderas förskoleverksamheten högt av stadsdelen men i vissa delar är styrningen så stark att verksamheten upplevs som toppstyrd. På båda de besökta förskolorna har personalen organiserat arbetet så att det finns tid till planering. Enligt personalen är ledningen tydlig med att tid skall avsättas för planering och att det är ett krav för att få en god verksamhet. Enligt både personal och enhetschefer fungerar detta mycket bra. Tynnereds stadsdel har arbetat fram rutiner för klagomålshantering. Skriftlig information finns att dela ut till stadsdelens invånare. Broschyren innehåller dels information om hur och varför stadsdelen vill ha synpunkter dels en förfrankerad blankett. Klagomål och synpunkter kan också lämnas via mail enligt samma rutiner. I stadsdelens handlingsplan framgår det hur klagomål och synpunkter skall hanteras, hur frågorna skall kommuniceras, vem som ansvarar, hur utvärdering skall ske mm. Delegationsordningen anger de beslutkategorier i vilka nämnden valt att lämna delegation. Uppgift om anmälan till nämnden framgår. Registerkontroll görs av enhetschef vid anställning, både när det gäller tillsvidareanställning och när det gäller vikariatsanställning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning av den pedagogiska verksamheten fungerar bra och att ledningen är förtrogen med uppdraget. Stadsdelsgemensamma utvärderingar bör utvecklas och återkopplingen till förskolorna förbättras. 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg Varje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn skall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år då det fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skall tillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda plats i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan. Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till förskoleverksamhet behandlas. Totalt finns det i Tynnered 22 förskolor, familjedaghem och en öppen förskola. Förskolorna, dagbarnvårdarverksamheten och den öppna förskolan är organiserad i 9 områden som leds av enhetschefer. Alla barn har de senaste åren fått plats inom fyra månader under förutsättning att hela Tynnered är ett köalternativ. I förskolegrupperna finns de som omfattas av allmän förskola för fyra till femåringar, barn till arbetssökande och föräldralediga samt barn till föräldrar som arbetar eller studerar. De barn som har rätt till 15 timmars förskola per vecka 10

47 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered schemaläggs tre timmar per dag klockan Två tretimmarsbarn beräknas uppta en plats. Flera föräldrar är missnöjda med att inte dessa tre timmar kan nyttjas mer flexibelt och jämför gärna med intilliggande stadsdelar som har andra regler. Tretimmarsbarnen medför ett ökat tryck på verksamheten under förmiddagarna och enligt personalen försämras exempelvis föräldrakontakterna i och med att många kommer och går samtidigt. Varken personal eller enhetschefer anser att maxtaxan medfört påtagligt ökade vistelsetider. Endast i undantagsfall har vistelsetiderna ökat. Förskolan får via kontakter med barnavårdscentraler och individ- och familjeenheten kännedom om barn med behov av särskilt stöd. Enligt enhetscheferna kan samverkan med individ och familjeenheten förbättras. Stadsdelen har en hemsida där övergripande information om förskoleverksamheten, information om regler, intagning osv. ges. Där finns också en kortare presentation av alla förskolor. Varje förskola har dessutom broschyrer som närmare beskriver förskolans mål, innehåll, rutiner mm. I samband med inskolningen lämnas ytterligare information. De flesta som söker plats i förskolan söker den förskola som ligger närmast hemmet och i de flesta fall kan stadsdelen tillmötesgå detta. Förskolorna ligger relativt nära varandra så om inte plats kan erbjudas i den sökta förskolan erbjuds plats i en intilligannde. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tynnered tillhandahåller förskoleplats i den omfattning som de statliga bestämmelserna föreskriver. Tynnered tillhandahåller aktuell information om förskoleverksamheten. 7. Resurser Kommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitet som de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolan anger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernas sammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs för den pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I förskoleverksamheten i Göteborgs kommun Tynnereds SDN finns det, enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i oktober ,5 förskolebarn inskrivna per årsarbetare. Göteborg har enligt Skolverkets statistik från ,4 barn per årsarbetare. Skillnaden i barngruppernas storlek beror bland annat på hur lokalerna är anpassade för verksamheten. Barngrupper i förskolan i Tynnered, januari 2005 Åldersfördelning Antal grupper Gruppstorlek Upp till 3 år år Från 3 år

48 Utbildningsinspektion Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Nedanstående diagram åskådliggör spridningen av barngruppernas storlek. Varje stapel motsvarar en barngrupp och barnantalet i respektive grupp kan utläsas mot skalan till vänster. Antal barn per förskolegrupp i Tynnered, januari 2005 Antal barn 30 Barngruppernas storlek i stadsdelen Tynnered Förskolepersonalens utbildningsnivå är lika med genomsnittet för riket och Göteborgs kommun. Enligt Skolverkets statistik för 2003 hade i genomsnitt 51 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i riket respektive 50 procent i Göteborg kommun Det fanns dessutom 44 procent årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn i riket respektive 46 procent i Göteborgs kommun. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Tynnered i september i år är andelen utbildade förskollärare 51procent och 49 procent har annan utbildning för att arbeta med barn. Tynnered har tidigare haft en speciell organisation för de pedagoger som arbetar med barn i behov av stöd. De som anställdes i denna organisation var företrädesvis förskollärare och i något fall barnskötare. De har fått särskild utbildning och till viss del handledning. Idag är denna personal utplacerad på förskolorna. Lokalerna är väl anpassade för den verksamhet som bedrivs. På de besökta förskolorna var innemiljön stimulerade och inbjudande till lek och aktivitet även om vissa lokaler är slitna och underhållet eftersatt. På en av de besökta förskolorna var utegården liten vilket innebär att alla barn inte vistas där samtidigt. Förskolorna har läromedel som är anpassade efter barnens behov. Det finns också speciellt framtaget material för barn i behov av särskilt stöd. En av de besökta förskolorna har gjort en speciell satsning på att köpa in material och ersätta sådant som är slitet och omodernt. Resurserna fördelas med hjälp av nyckeltal baserade på antal barn. Enligt enhetscheferna fördelas inte resurserna efter något socioekonomiskt system motsvarande det för skolorna inom Tynnered. Till barn i behov av särskilt stöd finns resurser avsatta i den gemensamma budgeten. Beslut om fördelning av dessa medel fattas av områdescheferna och verksamhetschefen. Enligt den intervjuade personalen får de den kompetensutveckling som de behöver inom rimliga gränser. Stadsdelen gör satsningar som berör samtliga i per- 12

49 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Tynnered sonalen. För närvarande pågår utbildning och diskussion kring IUP. De olika enheterna och områdena har också möjlighet att göra egna satsningar. Som exempel kan nämnas Vättnedalsområdet där pedagogerna läser 10 poäng i kultur, språk och identitet. Utrymme ges också för individuell kompetensutveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i Tynnereds stadsdel ges goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Lokaler, det pedagogiska materialet och utemiljön bedöms överlag som goda. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Tynnered övergripande är av god kvalitet, barnen ges goda möjligheter att utveckla normer och värden på ett kreativt utmanande sätt och med god pedagogisk kvalitet. Verksamheten är väl förankrad i Lpfö 98. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - arbetet med att främja jämställdhet, - samverkan och övergångarna mellan förskolan och förskoleklass och fritidshem samt - stadsdelsgemensamma utvärderingar och återkopplingen till förskolorna. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan). Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Ulla-Britt Norin 13

50 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion i Grevegårdsskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

51 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Grevegårdsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 160 Förskoleklass 50 Grundskola 672 Särskola 2 Grevegårdsskolan är en av grundskolorna i stadsdelen Tynnered i Göteborgs kommun. Utbildningen vid Grevegårdsskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9 med 2 integrerade särskoleelever samt skolbarnsomsorg. Enheten är delad mellan två rektorer där personal och elevansvar är uppdelat. En rektor ansvarar för Grevegårdsskolan 1 med verksamhet i förskoleklass och årskurserna 1 3. En rektor ansvarar för Grevegårdsskolan 2 med verksamhet i årskurserna 4 9. Grevegårdsskolans ledning, personal och elever ser sig dock som en enhet. I samma byggnad finns även en separat särskoleenhet, Grevegårdsskolan 3, som tillhör stadsdelsnämndens Högsbo ansvar. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Tre åldersblandade arbetslag för elever i förskoleklass och årskurserna 1 3, tre åldershomogena arbetslag för årskurserna 4 6 och tre åldershomogena arbetslag för årskurserna 7 9. I skolans dokument används beteckningen lågstadium, mellanstadium och högstadium. Skolans huvudbyggnad, där större delen av verksamheten pågår, är från Ett av arbetslagen för de yngre eleverna finns i lokaler en liten bit ifrån huvudbyggnaden. Genomförandet av inspektionen i Grevegårdsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Grevegårdsskolan har bestått av undervisningsråden Kjell Ahlgren och Ulla-Britt Norin. Besök i Grevegårdsskolan inleddes den 11 november och avslutades den 12 november Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Grevegårdsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan in- 2

52 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered formation om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Grevegårdsskolan genomfördes intervjuer med rektorer, personal samt elever. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Besök i skolans olika verksamheter ägde också rum. Inspektörerna deltog i möte med arbetslagsrepresentanter och elevrådsmöte. Under besöket fördes även spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Observationer och intervjuer visar att flertalet av skolans yngre elever trivs i skolan och tycker att de har bra kamrater. De äldre eleverna använder dock ofta en samtalston och ett ordval som inte är godtagbart. De intervjuade eleverna är bekymrade över att stämningen bland de äldre eleverna på skolan försämrats sedan skolvärdinnan slutade. Mobbning förekommer enligt de äldre eleverna. De äldre eleverna säger sig också uppleva att lärare agerar olika. Situationer eller uppträdande som en del lärare inte accepterar, låter andra passera. Elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Därigenom finns på skolan ett systematiskt utvärderingssystem av delar av det som ligger inom ramen för normer och värden. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda elevindex för Grevegårdsskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 för trivsel 88 och för trygghet 85. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 88 för trivsel och 87 för trygghet. För elever i årskurserna 4 9 är det sammanvägda index 67 för trivsel och 74 för trygghet. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 74 för trivsel och 79 för trygghet. Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna att flertalet av skolans yngre elever ger uttryck för att de trivs och känner sig trygga i skolan medan de äldre 3

53 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET elevernas situation bör åtgärdas. Skolan bör också arbeta för en enhetlig tolkning av skolans regler. 2.Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Elevernas resultat följs upp genom bl.a. nationella prov i årskurserna 5 och 9. Resultatet i procent av Skolverkets nationella prov för elever vid Grevegårdsskolan i årskurs 5, år 2003 och 2004 visar att målen uppnås enligt följande tabell: År och Elevantal svenska engelska matematik 2003, 88 elever , 74elever Enligt personalen har resultaten från de nationella proven inte analyserats. Orsaken till att endast 60 procent av eleverna uppnått målen för matematik bör, enligt inspektörerna, utredas. Resultaten i procent av Skolverkets nationella prov för elever vid Grevegårdsskolan i årskurs 9, år 2003 och 2004 visar att målen uppnås enligt följande tabell: År och elevantal svenska engelska matematik 2003, 86 elever , 79 elever Tillförlitliga resultat för nationella prov i matematik år 2003 har inte kunnat lämnas från Grevegårdsskolan eftersom delprov funnits tillgängliga före provtillfället, enligt information från skolledningen. Andelen elever i procent som fått betyg i respektive ämne enligt skolans betygskatalog för elever som slutar årskurs 9 på Grevegårdsskolan, år 2004 visar att målen för betyget godkänt ser ut som följer: År och elevantal svenska engelska matematik 2004, 79 elever Vid en jämförelse av resultaten från de nationella proven i årskurs 9 och elevernas slutbetyg, konstaterar inspektörerna en skillnad som skolledning och personal inte dokumenterat eller förklarat. Skolledningen redovisar heller ingen kvalitetssäkring av betygen. Eleverna vid Grevegårdsskolan har, enligt Skolverkets databas Salsa, något bättre utbildningsresultat än modellberäknat resultat med hänsyn till olika bak- 4

54 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered grundsfaktorer bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund. Något fler elever nådde målen för årskurs 9. Grevegårdsskolans resultat är dock lägre än genomsnittet för riket. Meritvärdet för Grevegårdsskolan år 2004 var 189 och enligt Salsa var det modellberäknade värdet för Grevegårdsskolan 187. År 2004 var det genomsnittliga meritvärdet för riket 207. Kunskapsresultat årskurs 9 år 2004 på Grevegårdsskolan Totalt 79 elever Andel i procent Behöriga nationellt program på Grevegårdsskolan 88 Behöriga nationellt program i Göteborgs kommun 86 Behöriga nationellt program i riket 90 Andel elever som når målen i alla ämnen på Grevegårdsskolan 84 Andel elever som når målen i alla ämnen Göteborgs kommun 72 Andel elever som når målen i alla ämnen riket 76 Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas resultat vid nationella prov i årskurs 5 och 9 bör analyseras. Dessutom bör skolan utreda varför skillnad råder mellan resultaten från de nationella proven i årskurs 9 och elevernas avgångsbetyg i grundskolan, samt utveckla metoder för kvalitetssäkring av betygen. 3.Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Grevegårdsskolan fick år 2001 medel för att genomföra ett utvecklingsarbete i dialog med Skolverket. Utvecklingsarbetet fokuserades på tre huvudområden: den värdegrund som beskrivs i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), barns lärande och ett reellt elevinflytande. Detta arbete pågick under läsåret 2002/2003. Som ett resultat infördes läsåret 2003/2004 ett nytt ämne, livskunskap, i förskoleklasserna och årskurserna 1 9. Personalen för de yngre eleverna beskriver hur de arbetar med normer och värden i många sammanhang och vid flera tillfällen under en skoldag. Arbetet vävs in i temaarbeten, i övriga ämnen och i naturliga sammanhang i samband med händelser eller konflikter mellan eleverna. Enligt personalen för de äldre eleverna sker det förebyggande arbetet när det gäller normer och värden, till största delen vid klassernas undervisningstid i ämnet livskunskap. Syftet med ämnet är, enligt rektorn, att stärka elevernas 5

55 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET sociala kompetens och öka deras självkänsla och självbild. Viktigt är att arbeta med förmågan att hantera och skapa relationer. Ämnet syftar även till att utveckla elevernas medvetenhet om sina värderingar och på vilka grunder de fattar sina beslut. Etik och moral, samlevnadsfrågor och drogförebyggande arbete är centrala frågor. Enligt de lärare, för äldre elever, inspektörerna pratar med arbetar de mycket med normer och värden. De redogör för de regler som gäller vid Grevegårdsskolan och säger att reglerna skickas hem till elevernas föräldrar vid varje läsårsstart. När det gäller elevinflytande säger de att det är svårt synliggöra inflytandet. Många av lärarna har ett stort engagemang för eleverna. De uppskattar sina elever och vet att skolan är viktig för dem. Flera av lärarna har arbetat länge vid skolan. Det finns elever som känner sig otrygga i skolmiljön och som inte upplever att de får stöd. Det finns inte alltid, enligt eleverna, vuxna ute bland de äldre eleverna på rasterna. En av ungdomspedagogerna uttrycker i ett protokoll från arbetsplatsträff, att alla behöver hjälpas åt för att få det lugnare i korridorerna. Enligt elever ur elevrådet för årskurs 6 9 är det stökigt i korridorer och gemensamma utrymmen. De uttrycker att det blivit stökigare sedan skolvärdinnan slutat på grund av besparingar. De saknar sin skolvärdinna och har framfört protester och skrivelser där de önskar henne tillbaka. De säger att alla hade respekt för henne. Elevrådsrepresentanterna tycker att en grupp äldre pojkar på skolan är besvärliga och tycks sakna respekt för såväl andra elever som skolans vuxna. De tycker att vuxna inte tar tag i problemet. Skolan har formella samverkansorgan med elever. Elevråd och klassråd finns. Elevråden, ett för årskurserna 3 5 och ett för årskurserna 6 9, består av två elevrepresentanter ur varje klass. Elevrådet har, enligt skolans dokument, möte varannan vecka. Klassråd finns, enligt de äldre eleverna, i vissa klasser men inte i alla. I den mån eleverna säger sig kunna påverka gäller det yttre förhållanden t.ex. inköp av soffor till elevcaféet föregående läsår. Elever ur skolans elevråd ger exempel på hur en klass i årskurs 8 äter sin skollunch klockan en skoldag när de slutar klockan Elevcaféet är under innevarande läsår stängt, eftersom skolan saknar skolvärdinna. Elevrådsrepresentanterna för elever i årskurserna 6 9, vid Grevegårdsskolan säger sig inte uppleva att de har något reellt inflytande över sitt lärande. Skolans regler delas ut vid varje läsårsstart, men eleverna säger sig ändå inte känna till dem. Enligt skolans dokument, som inspektörerna får ta del av vid besökstillfället, finns en grupp som aktivt arbetar för att motarbeta alla former av kränkande behandling. Mobbningsteamet består av lärare och personal ur elevhälsoteamet. Av Grevegårdsskolans handlingsprogram framgår att detta endast utgår från begreppet mobbning och omfattar därmed inte alla former av kränkande behandling. Inte heller behandlar det de fall när en elev känner sig kränkt av en vuxen. Bristerna i programmet gör att det inte fullt ut fungerar som det redskap det är tänkt att vara. Skolhälsovård finns vid Grevegårdsskolan och skolan arbetar förebyggande. I protokoll från arbetsplatsträff den 6 september år 2004, påpekas att skolsköterskans arbetsbelastning har ökat och för att kunna sköta olika arbetsuppgifter begränsas mottagningens öppettider. I protokollet påpekas vikten av att elever- 6

56 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered na inte går i onödan till skolsköterskan. Eleverna säger, att hon sällan finns på plats men att kuratorn är lättare att nå. Elevhälsoteamet leds av rektorn och består av kurator, skolsköterska, psykolog, ungdomspedagoger samt berörd specialpedagog. Teamet träffas varannan vecka under ledning av rektorn. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över föräldrarnas uppfattning i frågor som rör deras barns skolgång. Det redovisade indexet för föräldrarnas delaktighet/inflytande ligger för elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 på Grevegårdsskolan något över det som gäller för Göteborg i helhet. För föräldrar till elever i årskurserna 4 9 ligger redovisat index mycket under det värde som gäller för Göteborg som helhet. Sammanfattningsvis vill inspektörerna göra skolan uppmärksam på att, i samband med omarbetning av handlingsprogram mot kränkande behandling beakta alla former av kränkande behandling och bör även behandla fall där elev känner sig kränkt av en vuxen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska miljön är oftast lugn och harmonisk vid de lektionsbesök för yngre elever som inspektörerna deltar i. Vid flera besök observerar inspektörerna hur några elever väljer att arbeta självständigt medan andra väljer att samverka med andra elever. Skolans yngre elever säger att de trivs bra på Grevegårdsskolan och att de lär sig mycket. Vid ett lektionsbesök har läraren en tydlig inledning med genomgång där eleverna till vissa delar kan påverka hur lektionen utformas. Läraren varierar styrda aktiviteter och möjlighet till val mellan arbeten för eleverna. Arbetslaget för elever i årskurs 5 arbetar tillsammans med eleverna med portfolio. Eleverna samlar vissa arbeten i sina portfoliopärmar för att dokumentera och synliggöra sin utveckling. I sina pärmar har eleverna även dokumentation och sammanställning av vilka mål de ska stäva mot att uppnå. Enligt lärare i årskurs 5 har målen diskuterats med eleverna och föräldrar i samband med föräldramöten och utvecklingssamtal. Lärarna i arbetslaget för elever i årskurs 6 ser samtliga elever som en enhet och undervisar i alla tre klasserna. De har delat upp eleverna mellan sig i arbetslaget och blir deras handledare. Ingen av lärarna har ansvaret för någon speciell klass. Alla elever har sitt eget klassrum och lärarna ansvarar för undervisning i sina ämnen. Arbetslaget tycker att de på detta sätt uppnår en större trygghet för ele- 7

57 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET verna med flera vuxna att förlita sig till samt att de utnyttjar respektive lärares ämnesinriktning på ett bättre sätt. De äldre eleverna säger att ett flertal av deras lärare skapar en positiv stämning. De intervjuade eleverna uppskattar de flesta av sina lärare. Lektionsbesöken visar på varierad undervisning och ibland dålig disciplin. Det är avhängigt läraren om det är mycket traditionellt lärarstyrt med hela klassen och katederundervisning, eller mycket fritt med elevens eget arbete och individualiserad undervisning. Inspektörerna uppfattar att den största delen av undervisningen är ämnesindelad. Inspektörerna får ta del av övervägande lärarledd verksamhet bland de äldre eleverna. Elever med eget ansvar för sin inlärning förekommer företrädesvis bland de yngre eleverna. Enligt de äldre eleverna gör de ibland egna arbeten. De ger exempel på hur de tagit ansvar för att genomföra en idrottslektion och hur de arbetat med boken om kärlek. De säger att det är ovanligt med grupparbeten. I samhällsorienterande ämnen får en av inspektörerna ta del av ett individualiserat arbetssätt för elever ur årskurs 7. Enligt eleverna är det lärarna som bestämmer om undervisningen. Eleverna uttrycker att de har lite inflytande. Det händer att lärare frågar elever om vad de vill arbeta med. Inga halvklasslektioner förekommer inom undervisning i naturorienterande ämnen för de äldre eleverna. Lärare som undervisar i naturorienterande ämnen uttrycker svårigheter och risker med att genomföra laborationer med hela klassen. Enligt lärare för de äldre eleverna arbetar de ibland tematiskt. De säger att de arbetade med fler teman förr. Varje läsår arbetar alla elever ur årskurserna 4 9 med ett kulturtema. De brukar också arbeta med ett hälsotema. De äldre eleverna tycker att de har många prov och omprov. Utvecklingssamtal genomförs varje termin samt vid behov vid Grevegårdsskolan. Ibland, men inte alltid, säger eleverna att de får förbereda sig genom att reflektera över hur de har arbetat, vad de lärt sig och hur de trivs. Eleverna anser att lärarna är bra på att lyfta fram positiva egenskaper och att de tar upp det som måste förbättras på ett positivt sätt. Elever och lärare vid Grevegårdsskolan har börjat arbeta med individuella utvecklingsplaner, IUP, för alla elever. Alla skall arbeta med IUP från höstterminen IUP är ett sätt att säkerställa och dokumentera elevernas kunskapsutveckling och planeras ligga till grund för det dagliga arbetet i skolan. IUP:n planeras belysa elevernas utveckling mot målen inom fyra utvecklingsområden: kunskapsutveckling, personlig utveckling, demokratisk utveckling och social utveckling. I arbetet med IUP ska elever, föräldrar och lärare vara delaktiga och överens om vad som skall dokumenteras. Bland de yngre eleverna finns i varje arbetslag tillgång till specialpedagog eller speciallärare och resurspedagog samt fritidspedagog. Tanken är att elever i behov av stöd skall kunna få stödet av personal i dess närhet. Det är, enligt rektorn för de yngre eleverna, viktigt med olika kompetenser för olika behov hos eleverna. För de yngre eleverna upprättas åtgärdsprogram för samtliga elever i behov av särskilt stöd. I rektors ansvar ingår att se till att alla elever får det särskilda stöd de behöver. Vid inspektionen framkom dock att detta inte alltid sker, när det gäller de äldre eleverna. Åtgärdsprogram upprättas inte för samtli- 8

58 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered ga elever som riskerar att inte nå målen. De extra resurser som finns används, enligt rektorn för de äldre eleverna, i första hand till störande elever. Resurserna räcker sällan till de elever som har inlärningssvårigheter eller andra kunskapsbehov. En särskild undervisningsgrupp finns. Vid inspektörernas besök består gruppen av tre elever. Två av dessa elever tillbringar tre timmar i skolan per dag och då endast i den särskilda undervisningsgruppen. Den tredje eleven tillbringar tre timmar varje dag i särskild undervisningsgrupp och resterande tid tillsammans med sin klass. Skolbarnsomsorg finns för elever upp till 10 år. Verksamheten är tillgänglig Fritidsklubb finns för elever år. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten i vissa klasser är god och att den kan tjäna som goda exempel. Det pedagogiska arbetet visar variation. Skolan bör dock arbeta för att eleverna får mer inflytande över innehåll och arbetsformer. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas. De brister som finns när det gäller att upprätta åtgärdsprogram och ge stöd till elever i behov av särskilt stöd är oacceptabelt. Åtgärdsprogram skall finnas för alla elever som behöver stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Grevegårdsskolan leds av två rektorer. Ansvarsfördelningen är tydlig för personal, elever och föräldrar. En rektor ansvarar för Grevegårdsskolan 1 med verksamhet i förskoleklass, årskurserna 1 3 och skolbarnsomsorg. Den andra rektorn ansvarar för årskurserna 4 9, som utgör Grevegårdsskolan 2. Rektorerna säger sig ha arbetat mycket med att få en ökad samsyn på elever, lärande och kunskapen om varandras områden. Rektorerna är noga med att poängtera att Grevegårdsskolan skall ses som en enhet. Inspektörerna upplever dock i samband med inspektionen att skillnad råder, när det gäller styrning och ledning, mellan Grevegårdsskolan 1 och Grevegårdsskolan 2. En av rektorerna lämnar sin tjänst vid årsskiftet, efter 11 år som rektor vid Grevegårdsskolan 2. I januari år 2005 tillträder en nytillsatt rektor för Grevegårdsskolan 2. Arbetslagen träffas regelbundet. Personalkonferenser och arbetsplatsträffar genomförs regelbundet med all personal och rektorer. Många direktiv upplevs av personalen som kommande uppifrån. De är inte tillräckligt förankrade hos personalen som anser att de oftast inte får tid att diskutera förutsättningar och genomförande. 9

59 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Skolan har en kvalitetsredovisning som innehåller en beskrivning av verksamheten samt mål och resultat. Analysen av resultat och måluppfyllelse är dock otydlig och innehåller få förslag till förbättringsområden. Kvalitetsredovisningen görs för båda enheterna inom Grevegårdsskolan, för att tydliggöra att de två rektorerna tar ett gemensamt ansvar för utvecklingen på skolan. Det finns ingen lokal arbetsplan eller motsvarande beskrivning om hur verksamheten skall bedrivas för Grevegårdsskolan. Betygsättningen följer, enligt rektorn, nationella bestämmelser. Enligt personalen kvalitetssäkras inte betygen. Rektorn tar inte ansvar för att det ges utrymme för diskussioner mellan lärarna om betygsättningen, så att lärarna samråder om tolkningar och bedömningar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning och ledning fungerar tillfredsställande. Kvalitetsredovisningen bör dock utvecklas avseende analys och bedömning av måluppfyllelsen samt förslag till förbättringsåtgärder. Arbetsplan skall upprättas. Arbetet med att säkra betygens likvärdighet behöver utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Språkval finns vid Grevegårdsskolan och eleverna kan välja mellan tyska, franska och spanska. Elevens val anordnas för äldre elever, men inte för de yngre i enlighet med den fördelning av timmar på årskurser och ämnen som stadsdelsnämnden fastställt. Eleverna får den garanterade undervisningstiden. Det finns några elever på skolan som är inskrivna i särskolan. Dessa elever följer, enligt rektorn, särskolans kursplaner. Det finns skolbarnsomsorg för alla elever som önskar det. Läromedlen bedöms av inspektörerna var av god kvalitet och utbildningen är, enligt rektorn, avgiftsfri. Modersmålsundervisning ges till elever som är berättigade till detta. Undervisningen ges utanför ordinarie skoltid i skolans lokaler. Studiehandledning på modersmål erbjuds inte i stadsdelen. Modersmålslärarna samverkar inte med övriga lärare. Ett skäl är att undervisningen ligger utanför elevens vanliga schema, ett annat är att dessa lärare har en annan rektor. 10

60 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Rektorerna informerar via brev och föräldramöten. Lärarna i arbetslagen informerar via brev, föräldramöten samt utvecklingssamtal. Skolan har även en hemsida där flera uppgifter dock är inaktuella. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Grevegårdsskolan uppfyller de nationella kraven när det gäller tillgång till utbildning, språkval m.m. Studiehandledning på modersmål erbjuds inte. Samverkan mellan skolans lärare och modersmålslärarna bör förbättras 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Grevegårdsskolan får sina ekonomiska resurser enligt en gemensam fördelningsmodell för Tynnereds stadsdel. Grevegårdsskolan har under senaste året fått färre elever utan att kunna påverka klassernas antal. Tynnered har som målsättning att inga klasser i årskurserna 1 9 skall ha mer än 25 elever. Innevarande år har genom besparingar budgeten för Grevegårdsskolan bringats i balans. Flertalet lärare som inspektörerna samtalar med vid Grevegårdsskolan har adekvat utbildning. Det förekommer dock, att lärare med utbildning som lärare i samhällsorienterande ämnen för årskurserna 4 9 arbetar som klasslärare i årskurs 4 med ansvar för elevernas alla ämnen. Inspektörerna får vid samtal med personalen information om att fler liknande exempel finns. För att stimulera till reflektion och utveckling i arbetslagen, skapas didaktisk handledarkompetens hos en grupp yrkesverksamma förskollärare och lärare i stadsdelen Tynnered. Målsättningen är att gruppen efter genomförd utbildning skall vara stöd i didaktiska frågor för stadsdelens arbetslag, samt att vara ett komplement till specialpedagogernas kompetens. På Grevegårdsskolan finns tre anställda med ovanstående beskrivna didaktiska utbildning. Kompetensutvecklingen har de senaste åren i stor utsträckning styrts av den utvecklingsdialog som skett i samverkan mellan Grevegårdsskolan och Skolverket. Det finns särskilt avsatta medel för kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen diskuteras vid medarbetarsamtal med rektorn. En kompetensutvecklingsplan för läsåret 2004/2005 finns. Huvudinriktningen är värdegrundsfrågor, ämnet livskunskap, lärandemiljö samt elevdemokrati och elevinflytande. Detta kommer att knytas ihop med arbetet med individuella utvecklingsplaner, IUP. Extra tyngdpunkt kommer även att ligga på matematik. Under perioden oktober till april skall dessutom all pedagogisk personal ha auskulterat i någon kollegas verksamhet. Personalen har, enligt rektorerna, gemensamma studiedagar och använder sig alltid av tvärgrupper där personal som arbetar med yngre och äldre elever ingår i samma arbetsgrupper. 11

61 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET När skolan byggdes 1974 planerades den enligt principen om öppenhet och studiehallar. Med tiden har behovet av lektionssalar och avskildhet medfört att nya väggar har tillkommit och lektionssalar skapats. Förändringen av skolans lokaler har medfört att det finns salar, för de äldre eleverna, som saknar fönster. Skolan innehåller numera traditionella klassrum, få grupprum och många korridorer. Lokalerna fräschades upp 1994, men ger idag ett slitet intryck. Få vuxna skulle acceptera en liknande arbetsmiljö. De äldre eleverna beklagar att de saknar uppehållsrum och elevcafé. De äldre elevernas kapprum med skåp ger ett torftigt och slitet intryck. I skolan finns ett bibliotek för de äldre eleverna som ingen ansvarar för, vilket innebär stora svårigheter att utnyttja detta. Ett litet bibliotek finns för de yngre eleverna, som två lärare ansvarar för. De yngre eleverna besöker biblioteket tillsammans med sina lärare. När det gäller klassrum för särskilda ämnen, används samma sal till såväl musik som bild. Personalen vittnar om stora svårigheter att bedriva en adekvat undervisning med dessa två ämnen i samma sal. När det gäller musik används salen av 450 elever i årskurserna 4 9 varje vecka. Enligt musikläraren är det svårt uppnå kursplanens mål i musik under rådande omständigheter. Även bildläraren är bekymrad över nuvarande lösning. I elevenkäter har framkommit att miljön i skolans matsal inte är bra. En grupp har bildats, bestående av elever och personal samt företrädare för måltidsservice och fastighet. Syftet är att belysa vad som kan förbättras för att få en bättre miljö i matsalen. Sammanfattningsvis uppfattar inspektörerna att lokalerna är dåligt anpassade till moderna undervisningsmetoder. Skolans undervisningsutrymmen ger begränsade möjligheter att arbeta flexibelt. Inspektörerna betonar vikten av att den pedagogiska personalens kompetens utnyttjas optimalt. Sammanfattande bedömning Inspektörerna konstaterar att skolans yngre elever ger intryck av att de trivs och känner sig trygga i skolan. Den pedagogiska verksamheten i vissa klasser är mycket god. Skolan har en ledning enligt de nationella bestämmelserna och uppfyller de nationella kraven när det gäller tillgång till utbildning, språkval m.m. Inspektörerna bedömer att verksamheten i Grevegårdsskolan övergripande är av godtagbar kvalitet Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - trivseln för de äldre eleverna, - enhetlig tolkning av skolans regler, - utreda varför skillnad råder mellan resultaten från de nationella proven i årskurs 9 och elevernas avgångsbetyg i grundskolan, - beakta alla former av kränkande behandling och även fall där elev känner sig kränkt av en vuxen, - arbeta för att eleverna får mer inflytande över innehåll och arbetsformer, - dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat, 12

62 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Grevegårdsskolan i stadsdelen Tynnered - arbetet med att säkra betygens likvärdighet, - samverkan mellan skolans lärare och modersmålslärarna, - lokalerna är dåligt anpassade till moderna undervisningsmetoder samt - den pedagogiska personalens kompetens. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram finns inte utarbetade för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen är inte i överensstämmelse med de krav som ställs enligt förordningen om kvalitetsredovisning (1 och 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Kjell Ahlgren 13

63 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion i Högenskolan, grundskola F 3 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

64 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Högenskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Förskoleklass 22 Skolbarnsomsorg 61 Grundskola 61 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass samt årskurserna 1 3. I skolans lokaler bedrivs också fritidshemsverksamhet. Rektorn för Högenskolan är också rektor för en närbelägen förskola, Melongatans förskola. De flesta eleverna vid Högenskolan har tidigare gått på denna förskola. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två arbetslag. Skolan är byggd 1931 och är kulturminnesförklarad. Den består av ett trevåningshus med relativt smala, branta trappor. Den är belägen i ett område med främst villor och radhus samt några mindre hyreshus. Närområdet kännetecknas förutom bebyggelsen av skog, hagar och närhet till havet Skolgården består dels av en asfalterad plan med bandymål och utrymme för andra bollekar samt cykling, dels av en skogsbacke med lekredskap och utrymme för lek inspirerad av naturen. Genomförandet av inspektionen i Högenskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Högenskolan har bestått av undervisningsrådet Anna Wide samt expertern Agnetha Ardfeldt. Besök i Högenskolan genomfördes den 11 november Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Högenskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Högenskolan genomfördes intervjuer med elever, lärare samt rektorn. Lektioner i förskoleklass samt årskurserna 1 3 besöktes. Under besöket fördes också samtal med personal i matsalen. 2

65 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Enligt personalen på Högenskolan har eleverna demokratiska värderingar. De kan acceptera majoritetsbeslut och tycker att det är viktigt att vara med och påverka. Eleverna uppger att de är med och bestämmer en del saker om sitt arbete men det är framförallt när de har gjort klart det alla måste arbeta med och då skall arbeta med extra. Lärarna uppger att eleverna tar ansvar för sitt lärande bland annat då de arbetar med sina arbetsscheman men att detta är ett område som behöver utvecklas. Inspektionsteamet kan konstatera att eleverna vid Högenskolan är mycket trygga. Tonen är lugn och vänlig mellan eleverna och de uppger också att de är har det bra i sin skola. I situationer när det blir trångt, till exempel när alla skall hämta material på samma ställe, klarar eleverna utan knuffar eller gnabb att lugnt invänta tills det blir deras tur att kunna hämta materialet i fråga. Eleverna uppger att de tack vare ämnet livskunskap lärt sig hantera konflikter. Så berättar till exempel några elever i årskurs 3 att de får vara vid ett område dit inte rastvärdarna kan komma eftersom de måste vara hos de yngre barnen på den egentliga skolgården. Eleverna berättar att de reder ut konflikter själva om det blir några där vi lär oss det mer och mer efter varje gång vi haft livskunskap. Vi lär oss om när man skall stoppa, stanna och lugna ner sig och när man kan fortsätta. Ja alltså rött, gult och grönt. Elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Därigenom finns på skolan ett systematiskt utvärderingssystem av delar av det som ligger inom ramen för normer och värden. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda elevindex för Högenskolans elever för trivsel 94 och för trygghet 92. Motsvarande index för Göteborgs kommun är 88 respektive 87. Eleverna känner lust att lära och är motiverade i sitt skolarbete. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Högenskolan utvecklar normer och värden som ligger väl i linje med de nationella målen. Deras ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet bör stärkas. Arbetet 3

66 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET med ansvarstagandet gentemot varandra är föredömligt och resulterar i en positiv, trygg stämning mellan eleverna. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Högenskolan genomförs olika diagnoser för att följa och kontrollera elevernas kunskapsutveckling. Dessa diagnoser och uppföljningar berör ämnena svenska och matematik. Något sätt för att systematiskt följa och analysera kunskapsutvecklingen inom övriga ämnen finns ej. Lärarna uppger att eleverna på ett tillfredsställande sätt når målen för utbildningen och att kunskapsnivån är hög på skolan. Eleverna uppger att de i mycket liten grad utvärderar sitt arbete. Vid tillfället för inspektionen arbetar eleverna såväl individuellt som i grupper där de på ett föredömligt sätt lyssnar på och tar tillvara varandras bidrag till arbetet för att nå ett gemensamt resultat. Eleverna känner inte till målen för utbildningen i andra termen än när man blir stor skall man kanske köra bil, då går det snabbt och det är bra att kunna läsa snabbt för att hinna läsa skyltarna på vägen. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att eleverna vid Högenskolan kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra. De har enligt lärarna goda kunskaper i samtliga skolämnen. Arbetet med att tydliggöra målen för utbildningen behöver utvecklas. Analys och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen behöver utvecklas. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Högenskolan finns klassråd i de äldre klasserna. Eleverna uppger att det i första hand är ordningsfrågor som diskuteras där, till exempel har bandyregler och ordningen i korridorerna diskuterats en del under pågående termin. För eleverna i förskoleklass och i årskurs 1 finns inget klassråd. Hela skolan samlas till stormöten då och då för att diskutera gemensamma angelägenheter. Till exempel när skolan via föräldrars aktiviteter fått ett tillskott av pengar diskuterar eleverna gemensamt vad dessa pengar skall användas till. Eleverna upplever inte 4

67 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered att de beslut som sedan fattas är utifrån deras synpunkter utan tror att de vuxna fattar beslut frikopplat från elevernas önskemål. Lärarna betonar att så inte är fallet och ger exempel på saker som beslutats utifrån önskemål elever fört fram just på stormöten. Elevråd eller motsvarande organ för representativ demokrati existerar inte. För samverkan med föräldrar finns det ett föräldraråd på skolan. I detta sitter föräldrarepresentanter från samtliga klasser med. Rektorn är ordförande och sammankallande. På föräldrarådet diskuteras såväl innehållsfrågor som fysiska frågor. Exempel på frågor där skolan samverkat med föräldrarna via föräldrarådet är handlingsplaner och utvärderingar. Föräldrarna vid Högenskolan är mycket aktiva och initierar själva en del föräldramedverkan i skolan till exempel en så kallad sportbytardag. Överskottet från denna dag återförs till skolans verksamhet och hur det skall användas är en av de saker alla diskuterar på stormöten. Förutom föräldrarådet finns för föräldrars formella samverkan ett så kallat brukarråd gemensamt för Högenskolan och den närbelägna Önneredsskolan. Här är en av skolledarna samt representanter för personalen med. Eleverna har ett begränsat inflytande över sitt lärande. Till exempel väljer de vad de skall arbeta med inom givna ramar när det av läraren bestämda betinget är klart. I årskurs 3 arbetar eleverna med forskning och här väljer de vad de skall arbeta med. Lärare uppger att elevernas inflytande över lärandet är ett utvecklingsområde. Kränkande särbehandling eller mobbing förekommer enligt elever, lärare och skolledning sällan. Eleverna känner inte till det mobbningsteam som skolan har men är förvissade om att de vuxna skulle ta hand om mobbning om sådan uppstod. Mobbningsplan finns och skickas hem till föräldrarna, dock är den inte känd av eleverna. Någon plan mot kränkande särbehandling som innefattar alla former av kränkningar till exempel mellan vuxna och elev finns inte. På Högenskolan arbetar de med livskunskap från och med förskoleklassen. Vid inspektörernas besök pågår arbete med livskunskap i årskurs 3. Eleverna får här utveckla det sociala samspelet och de talar också om att de har nytta av det de lär sig i livskunskapen inte bara under skoltid utan även i andra sammanhang. Till exempel har de talat om vikten av att titta varandra i ögonen då de pratar med någon. Eleverna berättar att de talat om detta hemma och också tränat på syskon och vänner utanför klassens ram. Eleverna ger varandra massage vilket enligt lärarna ytterligare stärkt elevernas tillit till varandra. Eleverna är indelade i faddergrupper från förskoleklass till och med årskurs 3. Dagen efter inspektionsbesöket skall en tipspromenad genomföras i dessa faddergrupper. Barnen i förskoleklassen berättar med stor iver och glädje om faddersystemet och att de större eleverna är som storasyskon. Högenskolan har satsat mycket på uteaktiviteter. En av fritidspedagogerna bedriver utepedagogik i närområdet. Hon planerar sina uteaktiviteter i samverkan med den ordinarie klassläraren och ser till att det arbete som pågår i klassrummet förstärks via utelektionerna. Dessutom lär hon eleverna hantera och vistas i uterummet. Vid inspektionstillfället gör eleverna upp eld utan tillgång till tändstickor och berättar med stolthet om att det i alla fall blev glöd trots att det regnade. 5

68 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET På skolan läggs extra tid på rörelse och hälsa för att ge eleverna utlopp för sitt rörelsebehov och för att lägga grunden för en god hälsa. Antalet idrottslektioner är ökat för eleverna i årskurserna 2 och 3. Skolan försöker ha någon form av motion inplanerat varje dag. Eleverna har tillgång till skolsköterska som är placerad på Önneredsskolan. Skolsköterskan deltar också aktivt i arbetet med friskvård. Sammanfattningsvis arbetar Högenskolan på ett föredömligt sätt med att utveckla elevernas sociala kompetens via ämnet livskunskap och via faddersystemet. Elevernas delaktighet i verksamheten bör vidgas till att beröra fler områden och den behöver dessutom tydliggöras för eleverna. Skolans handlingsplan mot mobbning bör utvecklas till att även omfatta alla former av kränkande behandling och åtgärder om vuxna kränker elever eller elever kränker vuxna. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Högenskolan finns lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna som tagits fram i samverkan med den skola eleverna går till efter årskurs 3, Önneredsskolan. I området pågår ett arbete med att bygga upp en röd tråd från och med förskoleklass till och med årskurs 9 i matematikundervisningen, ämnet livskunskap och svenska. Klasserna arbetar med samverkan. Det innebär att de samarbetar över två årskurser förskoleklass med årskurs 1, årskurs 2 med årskurs 3. I detta samverkansarbete deltar ett flertal pedagoger så att eleverna kommer att arbeta i mindre, åldersblandade grupper med en vuxen i varje grupp. Vid inspektionsbesöket arbetade eleverna i förskoleklass och årskurs 1 med tema djur. Eleverna hade tillsammans med sin fadder/fadderbarn fått välja vilket djur de ville arbeta med och utifrån det sattes grupper samman. Flera grupper hade varit på studiebesök på Naturhistoriska museet och använde sig av information därifrån. Såväl lärare som skolledning påtalar att vid skolan bedrivs en pedagogik som i många stycken är uppbyggt kring ett förmedlande förhållningssätt. Eleverna är omedvetna om målen för sin utbildning och ges inte i tillräcklig utsträckning möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Tynnered skall införa individuella utvecklingsplaner IUP och det finns förhoppningar att detta skall stärka arbetet med måluppfyllelse och tydliggöra progression i varje elevs utveckling. Inspektörerna konstaterar att arbetet vid inspektionstillfället är strukturerat och tydligt, eleverna vet vad de skall arbeta med, men variationen i arbetsuppgifterna utifrån olika behov hos eleverna tycks vara liten. 6

69 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered Eleverna påtalar att de tycker att det är tråkigt när alla skall arbeta med samma sak. Ibland får de då arbeta med sådant de redan kan. De uttrycker också oro för de elever som inte hinner med veckans beting. Enligt eleverna får de då göra klart hemma och har dessutom den vanliga läxan. Eleverna berättar att de i någon klass får möjlighet att forska om vad de vill. Detta arbete följs enligt eleverna inte upp i någon form av redovisning inför klassen eller i form av utvärdering av hur arbetet gått och vad eleverna lärt sig. När man är klar med en forskning börjar man direkt med nästa. Elever i behov av särskilt stöd identifieras via de återkommande samtalen om eleverna i arbetslagen. För dessa elever upprättas åtgärdsprogram i samverkan med elev och föräldrar. Åtgärdsprogrammen följs kontinuerligt upp. Psykolog, specialpedagog och skolsköterska finns att tillgå och deltar aktivt i arbetet med elever i behov av stöd. Fritidspedagogerna deltar vid eventuella elevvårdskonferenser för att utifrån sin kompetens kunna arbeta med att stötta dessa elevers utveckling. På Högenskolan är de noggranna med att samverkan skall vara tydlig avseende elever i behov av stöd och att alla skall medverka utifrån sin kompetens. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Eleverna förbereder sig inför dessa och upplever dem som meningsfulla. På dessa samtal ges information elevernas utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Enligt Balansen är föräldrarna nöjda med den information de får avseende elevernas utveckling. På Högenskolan och i elevernas bostadsmiljö finns ett fåtal elever med utländsk bakgrund. Därmed får skolan ett extra ansvar för att förbereda och medvetandegöra eleverna om att samhället består av en blandning av kulturer, religioner och människor. Detta arbete är outvecklat på Högenskolan. Planer finns att så småningom börja samverka med en skola i stadsdelen där det mångkulturella samhället är relativt väl representerat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten på Högenskolan präglas av struktur, lugn och samverkan mellan personal med olika kompetenser. Skolans pedagogiska verksamhet bör utvecklas avseende elevernas delaktighet och ansvarstagande för det egna lärandet. Skolan använder sig regelbundet av en flexibel organisation där eleverna ibland arbetar över åldersgränserna. Undervisningens innehåll bör planeras så att elevernas olika förutsättningar tas till vara och att även de elever som kommit långt i sin utveckling inte använder sin tid till att vänta in andra elever. Det mångkulturella samhället speglas inte i skolans verksamhet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. 7

70 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Rektorn vid Högenskolan har, förutom skolan, ansvar för en förskola med fem avdelningar. Det är på denna förskola hon har sitt kontor och följaktligen där hon tillbringar större delen av sin tid. På skolan finns också en arbetsenhetsledare som sköter vissa samordningsfrågor som till exempel rastvärdsschema, omdisponering av personal, beställning av material och dylikt. Rektorn uppger att hon har stort förtroende för arbetsenhetsledaren och att denna avlastar rektorn mycket arbete. Dessutom finns tillgång till en administrativ tjänst på 25 procent, placerad på ytterligare en annan skola, Önneredsskolan. Stadsdelen Tynnered är delad i två skolområden med var sin områdeschef. Skolledarna har ledningsmöte med områdeschefen en gång per vecka och rektorn vid Högenskolan är nöjd med dessa möten. De är inte bara informationsmöten utan ett aktivt utvecklingsarbete drivs i gruppen. Till exempel har gemensamma studiedagar arrangerats varav en hade som tema att bygga broar att skapa en röd tråd från förskolan till och med årskurs 9 och att arbeta med övergångarna. Rektorn är förtrogen med verksamheten. Alla elever vet vem som är rektor, dock inte riktigt vad hon gör. Hon är en slags lärare till dem som är fröknar säger en elev i årskurs 3. Lärarna uppger att rektorn är pedagogiskt drivande och de har ett stort förtroende för henne. Hon är stöttande och har ett perspektiv framåt hur verksamheten bör utvecklas. Skolan har lokala arbetsplaner som har karaktären av lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Någon kvalitetsredovisning eller några dokument som kan sägas motsvara en sådan finns inte. Enligt rektorn är en process på gång för att ställa upp och utvärdera mot mål för verksamheten. Först därefter ser rektorn att det är möjligt att göra en kvalitetsredovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn vid Högenskolan är väl förtrogen med verksamheten och har ett perspektiv på den pedagogiska utvecklingsprocessen. Dock måste arbetet med måldiskussioner och utvärderingar accelereras så att en lokal arbetsplan och kvalitetsredovisning snarast kan upprättas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. 8

71 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered Vid Högenskolan erbjuds inte elevens val mer än i en klass där läraren uppger att tiden för att forska är elevens val. Eleverna är dock inte medvetna om att de har elevens val. Föräldrar hålls informerade om verksamheten via föräldrabrev från lärarna och informationsblad från rektorn. Lättillgängligt finns dessutom en pärm med handlingsplaner och en med protokoll från skolråd och brukarråd. Modersmålsundervisning erbjuds de fåtal elever som är berörda. Denna är dock förlagd till annan skola, Önneredsskolan. Skolan är inte anpassad för personer med rörelsehinder då det är en trång byggnad med många och smala trappor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att information om verksamheten ges i tillräcklig omfattning till föräldrarna. Elevens val bör tydliggöras för eleverna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Högenskolan har all personal adekvat utbildning för den arbetsuppgift de har. Personalgruppen är stabil och nyrekryteringar förekommer sällan. Lärarna är nöjda med den fortbildning de får. I år satsas en hel del av fortbildningen på införandet av IUP och på att utbilda lärarna i att använda datorer. Dessutom har lärarna fått gå på individuella utbildningar på den av Göteborgs skolutvecklingsenhet arrangerade mässan Attraktiv skola ett antal dagar i november. Läromedel och annan utrustning är väl anpassade till arbetssätten. Skolan har nyligen utrustats med datorer och lärarna går på fortbildning för att lära sig hantera dessa. De är inte inkopplade på nätet i tillräcklig omfattning ännu men det är på gång. Lokalerna är trånga men väl utnyttjade för olika typer av aktiviteter. Skolan har inrättat ett minimalt bibliotek i ett utrymme. Detta tycks dock tillgodose elevernas behov. Resursfördelningsmodellen inom stadsdelen är väl känd. Stadsdelen är segregerad och vissa skolor får betydligt mer än andra på grund av socioekonomiska faktorer. Högenskolan hör till de skolor som får en mindre tilldelning och fördelningen inom skolan är känd av personalen. Genom att till exempel plocka hem verksamheter såsom textilslöjd och använda på skolan befintliga lokaler och personal kan de resurser som finns inom skolan användas på ett så flexibelt sätt som möjligt. 9

72 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Högenskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt i de nationella kursplanerna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Högenskolan övergripande är av god kvalitet. Det råder en vänlig och trygg stämning på skolan. Arbetet med livskunskap bedrivs på ett föredömligt sätt och ger eleverna kunskaper om det sociala samspelet som de direkt kan se att de har nytta av även utanför klassrummets väggar. I den pedagogiska verksamheten används de fördelar närheten till grönområden erbjuder på ett föredömligt sätt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analys och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - skolan bör aktivt arbeta med att förbereda eleverna för det mångkulturella samhället, - handlingsprogram mot kränkande behandling behöver utvecklas så det inkluderar kränkande behandling där vuxen och elev är inblandade, - elevernas ansvarstagande för och inflytande över sitt eget lärande, - undervisningens innehåll bör planeras så att elevernas olika förutsättningar tas till vara, - arbetet med att tydliggöra målen för utbildningen samt - att tydliggöra elevens val. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Anna Wide Agnetha Ardfelt 10

73 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Kannebäcksskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

74 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Kannebäcksskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 34 Förskoleklass 16 Grundskola 64 Särskola 2 Kannebäcksskolan är en skola med förskoleklass och årskurserna 1 5. Eleverna läser i åldersblandade klasser som är 4 till antalet. Åldersindelningen är förskoleklass till årskurs 3 och årskurserna 4 5. Skolan har två spår som följer denna indelning. Det finns ett arbetslag per spår och varje spår har ett fritidshem knutet till sig. I skolans lokaler finns också en fritidsklubb för årskurserna 4 6 samt delar av Tynnereds kulturskolas verksamhet. På samma skolgård finns också ytterligare en skola som också heter Kannebäcksskolan. Den skolan är reserverad för elever med hörselnedsättningar och styrs av Högsbo stadsdel. Skolorna har vissa lokaler gemensamt exempelvis matsal. I samband med att Kannebäcksskolan byggdes ut renoverades de delar som fanns i den gamla skolan och skolgården rustades upp. Skolan är belägen vid Opaltorget omgiven av stora hyreshus. Skolan har ett blandat upptagningsområde och 50 procent av elever har utländsk bakgrund. Genomförandet av inspektionen i Kannebäcksskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kannebäcksskolan har bestått av undervisningsråden Anna Wide och Kjell Ahlgren. Besök i Kannebäcksskolan genomfördes den 1 december Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Kannebäcksskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

75 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered I Kannebäcksskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare samt rektorn. Lektioner i alla grupper besöktes. Under besöket fördes också samtal med övrig personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Kannebäcksskolan har eleverna demokratiska värderingar och de kan i de flesta fall acceptera demokratiskt fattade beslut. Enligt lärarna är eleverna bra på att argumentera och med stigande ålder ifrågasätter de verksamheten, i de flesta fall på ett positivt sätt. Eleverna tycker att det är viktigt att påverka och anser att de vuxna lyssnar på dem. I många situationer, exempelvis i de kompissamtal som alla klasser har, visar eleverna att de har förmåga att respektera andra och acceptera varandras olikheter. Eleverna är medvetna om vad mobbning innebär och anser att det inte förekommer och att det heller inte skall förekomma. Däremot förekommer det konflikter, men de har fullt förtroende för att de vuxna löser svårare situationer. Enligt eleverna fungerar kompisstödjarna bra även om det kan vara jobbigt för en kompisstödjare att ta hand om en ledsen kamrat. Eleverna anser också att kompissamtalen gjort att de lärt sig hantera konflikter bättre vilket bland annat innebär att de löser konflikter själva bättre och oftare. Alla elever som inspektörerna talat med anser att skolan är trygg men de känner till att några få elever som känner sig otrygga. Även lärarna är medvetna om att några av eleverna känner sig otrygga och de arbetar på många olika sätt för att förbättra situationen. Eleverna har stort förtroende för sina lärare och tycker att de får lära sig meningsfulla saker. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kannebäcksskolans resultat inom området normer och värden är av god kvalitet. Eleverna har stort förtroende för att de vuxna löser eventuella konflikter. Eleverna är delaktiga i den demokratiska processen och lär sig ta ansvar för och konsekvenser av sitt handlande. 3

76 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna arbetar både självständigt och tillsammans med andra. Lärarna uppger att de allra flesta eleverna når målen i årskurs 5 vilket bekräftas av nationella prov. Läsår 2003/2004 Svenska Matematik Engelska Grupp % 90 % 91,5 % Grupp % 100 % 98,3 % Totalt 100 % 94,7 % 86 % Någon ytterligare redovisning av kunskapsresultat finns inte. Sammanfattningsvis redovisar inte skolan sina resultat förutom måluppfyllelse i årskurs 5. Systematisk dokumentation av eleverna kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas. Flertalet elever når de nationella målen, varför skolans resultat inom området kunskaper är bra. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Kannebäcksskolan finns målet att alla vuxna på skolan skall ha ett tydligt och gemensamt förhållningssätt till eleverna. Vid terminsstarten upprättas ett trivselkontrakt, ett kontrakt där elevers och lärares ansvar förtydligas. Kontraktet har tagits fram tillsammans med elevrådet och elever och lärare går igenom kontraktet och skickar därefter hem det. Enligt eleverna lyssnar de vuxna på eleverna och eleverna är medvetna om vilka regler som gäller och att elevrådet varit med när reglerna tagits fram. Elevrådet träffas en gång per månad och rektorn är med varje gång. På elevrådet tas i första hand upp frågor som rör elevernas miljö såsom fler lekredskap, mat osv. Före skolans ombyggnad hade elevrådet ofta synpunkter på utemiljön men i samband med ombyggnationen rustades även skolgården upp. Enligt eleverna lyssnade de vuxna på eleverna och idag är de mycket nöjda med skolgården. 4

77 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered Elevrådet har också tagit upp varför de numera inte har elevens val. Enligt eleverna tog rektorn direkt upp fråga i kollegiet, men ännu har inget hänt. Förutom elevråd finns det också ett biblioteksråd som består av lärare och elever från båda Kannebäcksskolorna. Biblioteksrådet leds av en pedagog och har uppkommit som ett sätt att ytterligare utveckla verksamheten i mediateket. I varje klass finns det klassråd eller motsvarande. På klassråden tas klassens trivselfrågor upp samt frågor till och från elevrådet. Förutom klassråd och elevråd arbetar skolan med kompissamtal i alla klasser. Varje klass skall minst en gång i veckan ha kompissamtal, där eleverna får tillfälle att ta upp ouppklarade händelser eller andra frågor. Ett av dessa kompissamtal besöktes och där diskuterades dels någon ordningsfråga dels fördes en längre diskussion om vikten av att använda ett vårdat språk. Effekterna av en avslutad särskild satsning för att framhålla språkets betydelse i mötet med varandra, kallad Jag vårdar mitt språk diskuterades. Enligt eleverna har kampanjen gjort att de blivit mer medvetna om språket och vilka regler som gäller även om vissa inte ansåg att de påverkats. Enligt lärarna har kampanjen medfört att eleverna mer än tidigare tänker sig för innan de använder ovårdat språk och att svordomar och könsord minskat. Eleverna anser att kompissamtalen är viktiga. De har, enligt både dem själva och lärarna, blivit bättre på att lösa konflikter själva. I kvalitetsredovisningen konstateras detta men också att skolan måste fortsätta att förfina metoderna och hjälpa eleverna att själva ta och lösa konflikter. På skolan finns också stödkompisar, två i varje klass, som har uppdraget att vara lite extra uppmärksamma på händelser och eventuella mobbningssituationer. Även stödkompisarna träffar rektorn regelbundet. Stödkompisarna har drivit frågan om kompissamtal med bara pojkar respektive flickor, så kallade kill- och tjejsamtal, och detta har nu införts. Skolan har också ett brukarråd, där elever, lärare, föräldrar och rektorn ingår. Brukarrådet träffas två gånger per termin. I brukarrådet har företrädesvis tagits upp frågor som rör utemiljön, trafik och liknande. Enligt rektorn är det viktigt att utgå ifrån föräldrarnas behov. Rådet har från och med denna termin bytt representanter som delvis ändrat inriktning mot att mer diskutera skolans inre arbete. Rådet förfogar över lite pengar som elever, lärare eller grupper kan söka. Pengarna kommer från ett överskott från Kannebäcksskolans dag. Eleverna har ett visst inflytande över lärandet. Lärarna ger exempel på när barnens förslag och exempel påverkat utbildningen. Även eleverna kan ge sådana exempel men i första hand kan de påverka när uppgifter skall göras mer sällan vilka uppgifter som skall göras, hur de skall göras, på vilket sätt uppgifterna skall redovisas osv. Både lärare och rektorn anser att elevernas direkta inflytande kan utvecklas. Kränkande behandling förekommer, men inte i någon större omfattning. Eleverna har fullt förtroende för att de vuxna på skolan agerar när mobbning förekommer eller när eleverna inte klarar att lösa konflikter själva. En plan för arbetet mot kränkande behandling finns där mobbningsteamet presenteras, mobbning definieras och åtgärder vid mobbning och förebyggande arbete beskrivs. Planen skickas hem till alla föräldrar. Planen är inte helt komplett, bland annat 5

78 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET saknas åtgärder mot kränkande särbehandling som innefattar alla former av kränkningar till exempel mellan vuxna och elev. Skolan har skolhälsovård men i begränsad omfattning beroende på skolans storlek. Vid akuta behov nyttjas den andra Kannebäcksskolans skolhälsovård. Skolan arbetar med att barnen skall röra mycket på sig och har därför dubblat antalet idrottslektioner. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kannebäcksskolans elever har de formella möjligheter som behövs för att eleverna skall få inflytande. Däremot behöver det individuella inflytandet utvecklas. Skolans arbete mot mobbning fungera bra men programmet behöver utvecklas så att de omfattar kränkande behandling i vidare mening och tydligare beskriver skolans insatser när kränkningarna gäller vuxen gentemot elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Enligt Kannebäcksskolans personal innebär åldersblandad undervisning att skolan bättre möta olikheter och att de därför kan styra pedagogiken utifrån elevens individuella behov och det behöver inte bli så många fasta grupperingar. Därför har Kannebäcksskolan åldersblandade grupper från förskoleklass upp till och med årskurs 5 fördelade i två spår. Det ena spåret arbetar utifrån montessoripedagogiken. Skolans storlek och ojämna ålderskullar gör det också svårt att organisera på annat sätt. Skolan har lokala bearbetningar av de nationella målen som undervisningen utgår ifrån. Skolans största fördelar enligt både lärare och elever är att skolan har relativt små och flexibla grupper och att de kan individualisera även om detta är ett område som kan utvecklas. Skolans ombyggnad och allt praktiskt det medfört har gjort att de pedagogiska diskussioner som de tidigare haft avstannat. Lärarna efterfrågar fördjupade diskussioner när det gäller det pedagogiska arbetet speciellt när det gäller att anpassa undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära. Enligt skolan kvalitetsredovisning utnyttjas inte skolans lokaler optimalt. Halva skolan arbetar utifrån montessoripedagogiken. De flesta föräldrar är inte medvetna om den pedagogiska inriktningen utan väljer skolan av sociala skäl. Vid inspektörernas besök gavs flera exempel på olika grupperingar för att få så effektiva grupper som möjlig. Detta innebär bland annat att idrotten, av pedagogiska skäl, organiserats om och numera har något större grupper som då ger utrymme för något mindre grupper vid andra tillfällen. Några av lärarna har 6

79 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered organiserat undervisningen på ett sådant sätt att de ofta kan ha små grupper vilket innebär fler timmar ihop med klassen/gruppen än brukligt. Eleverna förefaller ovana vid att tala om hur och varför de lär sig. De känner inte till målen med utbildningen men i något fall har läraren pratat om vad moment av utbildningen skall leda till. I några av grupperna bedrivs undervisning där eleverna har små möjligheter att ta ansvar för sin undervisning. Oavsett förkunskaper arbetar eleverna med samma uppgifter. I de klasser som planeringsbok används får eleverna ett sorts beting och när betinget är klart får de extrauppgifter, oftast roliga sådana. Några elever påpekar att det oftast är samma elever som får förmånen att arbeta med de roliga uppgifterna. Enligt eleverna finns det lärare som har fel förväntningar på eleverna och eleverna har diskuterat detta men det har inte skett någon förändring. Arbetet med individuella utvecklingsplaner har precis inletts och det finns förhoppningar om att detta arbeta skall medföra en ökad pedagogisk diskussion och stärka arbetet med att tydliggöra målen. Skolan är nyligen ombyggd och anpassad för rörelsehindrade. Skolan har väl utvecklade rutiner för att hitta elever i behov av särskilt stöd. Rutinerna har bland annat medfört att flera av elevernas behov klaras av lärarna själva vilket i sin tur inneburit färre elevvårdskonferenser. Det råder däremot delade meningar om alla elever får det stöd de är berättigade till. Enligt lärarna är det tveksamt framför allt när det gäller barn i behov av socialt stöd. Socialtjänstens handläggningstider är för långa och samverkansparterna har inte resurser att sätta in. För ett flertal elever är den sociala situationen svår vilket påverkar elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Rektorn håller till viss del med om beskrivningen men anser ändå att eleverna får det stöd som krävs även om den sociala situationen för vissa av barnen är svår. En bidragande orsak till att skolan ändå lyckas är, enligt rektorn, skolan storlek och personalens höga ambitioner. En fördjupad diskussion om definitionen av elever i behov av stöd och skolans ansvar behövs. För varje elev som bedöms ha svårigheter upprättas ett åtgärdsprogram. Skolan har inte själv någon särskild undervisningsgrupp men två elever går i Ängåsskolans lilla grupp. Enligt rektorn så är hon fullt ansvarig för dessa elever och är förtrogen med deras verksamhet på Ängåsskolan. Samarbetet mellan personalen i Ängåsskolans lilla grupp, Ängåsskolans rektor och Kannebäcksskolan fungerar mycket bra. Målet är att dessa två elever skall återförenas med sina klasser. På utvecklingssamtalen diskuteras elevernas prestationer och eleverna har i de flesta fall realistiska uppfattningar om sin egen förmåga. Eleverna är oftast medvetna om de områden som de behöver förbättra och de områden som de har lätt för. Lärarna är noga med att samtalen förs i en positiv anda så att eleverna uppmuntras och så att inte glädjen i att lära sig minskar. Enligt lärarna finns det flera olika sätt att kontrollera att eleverna når målen. Bland annat används olika tester, diagnoser, uppföljning utifrån arbetsplanerna mm. Dessa tester diagnoser och liknande redovisas inte på annat sätt. Alla elever som är berättigade till modersmålsundervisning får det om de önskar det. Eftersom skolan är liten samverkar skolan med andra skolor, bland annat friskolan Drakbergsskolan, för att få ihop grupper för modersmålsundervisning. 7

80 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Modersmålsundervisningen ges efter skoltid. Någon samverkan mellan modersmålslärare och skolans förekommer inte. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i Tynnered. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kannebäcksskolan har en väl genomtänkt pedagogisk planering utifrån lokal bearbetning av de nationella målen. Skolan präglas av flexibla grupperingar i syfte att optimera kunskapsinhämtandet. Undervisningen är till viss del individualiserad. Skolan behöver fördjupa diskussioner när det gäller det pedagogiska arbetet speciellt när det gäller att anpassa undervisningen till elevers olika sätt att lära. Diskussionen med eleverna om skolans mål bör förbättras och elevernas möjlighet till inflytande förstärkas. Skolan har väl utarbetade rutiner för att hitta elever i behov av stöd. En fördjupad diskussion om definitionen av elever i behov av stöd och skolans ansvar behövs. Studiehandledning i modersmålet erbjuds inte. Samverkan mellan skolans lärare och lärarna i modersmål bör förbättras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelen Tynnered är delad i två skolområden med var sin områdeschef. Förvaltningschefen har ledningsmöte med områdescheferna en gång per vecka. På dessa möten lyfts vissa pedagogiska frågor fram och förs vidare till rektorsgruppen, men inte alltid utifrån ett behov och inte alltid förankrat i rektorsgruppen. Den lilla skolans dilemma är att på samma sätt som en större skola har skolan ett antal uppdrag som skall delas av personalen. Uppdrag som dataansvarig, miljöansvarig, facklig representant osv. måste delas av få personal. Rektorn prioriterar den pedagogiska verksamheten och har prioriterat uppdragen samt åtagit sig ett antal själv för att frigöra personal. Rektorn är väl känd av eleverna på skolan. Eleverna berättar att rektorn ofta har möten med eleverna och att hon ofta äter ihop med barnen. Rektorn är förtrogen med verksamheten. Lärarna uppger att rektorn är pedagogiskt drivande även om det senaste året handlat mycket om ombyggnad och flyttning. Rektorn är positiv till utveckling och fortbildning. För att få bättre kunskap om svenska som andraspråk läser rektorn och en av specialpedagogerna svenska som andraspråk på Pedagogen. Skolan har ingen lokal arbetsplan men vissa dokument kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. 8

81 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered Skolans mål finns formulerade i en skrift där Kannebäcksskolans verksamhetsidé, grundsyn och värdegrund beskrivs. I skriften finns mål som består av beskrivningar av skolans utgångspunkt för sitt arbete. Det finns också två delmål som dels handlar om åldersblandad undervisning och dels samarbetet med förskolan och Tynneredsskolan. Dessa mål har inte utvärderats. I kvalitetsredovisningen har tre andra mål utvärderats; elevernas arbetsklimat, lärandemiljön och skolans ansikte utåt. Kvalitetsredovisningen har tagits fram gemensamt av personal och rektorn. Kvalitetsredovisningen saknar en analys av måluppfyllelse relaterat till nationella mål. Det är upp till var och en av lärarna om utvärdering av lärandet sker. Skolan har inte någon enhetlig utvärderingsmetod. Enligt både rektorn och personalen är detta ett utvecklingsområde. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn vid Kannebäcksskolan är förtrogen med verksamheten och driver den pedagogiska utvecklingen framåt. Skolan behöver förbättra arbetsplanen och skolans mål behöver definieras och utvärderas. Kvalitetsredovisningen skall kompletteras med analys av måluppfyllelse av de nationella målen. Utvärderingen av lärandet behöver utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid Kannebäcksskolan råder det delade meningar om elevens val erbjud eller ej. Enligt eleverna hade de elevens val tidigare men numera har de bara eget arbete men det uppfattar de inte som att de kan göra egna val och fördjupa sig i något ämne. Detta verifieras av lärarna men enligt rektorn så har frågan diskuterats och viss del av eget arbete skall avsättas för elevens val. Eleverna har påtalat detta för rektorn via elevrådet och rektorn har tagit upp saken med lärarna. Enligt lärarna så har också hem- och konsumentkunskap försvunnit från schemat. Det finns möjligheter att genomför hem- och konsumentkunskap men detta utnyttjas inte. Enligt beslutade lokala utläggningen av tid enligt timplanen skall både hem- och konsumentkunskap och elevens val finnas. I ett av skolans mål påtalar skolan vikten av information till alla föräldrar. I syfte att öka kunskapen om skolan har skolan ökat samarbetet med kringliggande förskolor, gjort utställningar som ställts ut bland annat på Frölunda Kulturhus, 9

82 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET kontaktat press, arbetat fram presentationer på webbsidan mm. Ett av resultaten är att något fler elever än planerat började i förskoleklassen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det saknas elevens val samt hem- och konsumentkunskap. Informationen till föräldrar är god och omfattande. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Kannebäcksskolan är all personal utbildad för den arbetsuppgift de har. Nyrekryteringar förekommer sällan. Lärarna är nöjda med den fortbildning de får och anser att rektorn ser positivt på fortbildning. Som i resten av stadsdelen har personalen fortbildats i IUP. Läromedel och utrustning är anpassade för verksamheten. Skolan har nyligen kopplats upp på Kunskapsnätet, Göteborgs skolors nät, men fortfarande finns vissa inkörningsproblem. Lokalerna är nyligen renoverade och mycket fina. Skolan har inte så många elever som det är tänkt vilket innebär att det finns gott om lokaler. Antalet lokaler återspeglas inte alltid i det pedagogiska arbetet. Möjligheten att låta eleverna välja rum utifrån exempelvis lärstil utnyttjas inte. Matsalen och mediateket disponeras av båda skolorna. Matsalen är mycket fin och föredömligt tyst. Mediateket är bibliotek som också har ett antal datorer tillgängliga. I mediateket arbetar en pedagog med speciellt ansvar för detta. Både elever och lärare lovordade det nya mediateket som i och med att det alltid är öppet möjliggör nya sätt att arbeta undersökande. Eleverna är med och påverkar mediateket via biblioteksrådet. Enligt eleverna fungerar detta mycket bra, bland annat har de fått påverka vilka böcker och tidningar som skall inköpas. Mediateket anses som skolans hjärta och en början på ett bättre samarbete med den andra Kannebäcksskolan. Resurser får skolan utifrån stadsdelens resursfördelningssystem som bygger på socioekonomiska faktorer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna. Kompetensutveckling erbjuds i sådan omfattning att skolan har möjlighet att utvecklas. Lokalanvändandet kan förbättras utifrån ett pedagogiskt perspektiv. 10

83 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kannebäcksskolan är av god kvalitet. Eleverna har stort förtroende för att de vuxna löser eventuella konflikter. Eleverna är delaktiga i den demokratiska processen och lär sig ta ansvar för konsekvenserna av sitt handlande. Kannebäcksskolan har en väl genomtänkt pedagogisk planering utifrån lokalt bearbetade kursplaner. Skolan präglas av flexibla grupper i syfte att optimera kunskapsinhämtandet. Rektorn är förtrogen med verksamheten och driver utvecklingen framåt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - systematisk dokumentation och utvärderingen av lärandet, elevernas kunskapsutveckling och resultat, - skolans program mot kränkande behandling, - pedagogiska arbetet speciellt när det gäller att anpassa undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära, - diskussionen med eleverna om skolans mål och elevernas möjlighet till individuellt inflytande, - definitionen av elever i behov av stöd, - samverkan mellan skolans lärare och lärarna i modersmål, - arbetsplanen, - skolans mål behöver definieras och utvärderas samt - lokalanvändandet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Studiehandledning i modersmålet erbjuds inte (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte (2 kap grundskoleförordningen). - I skolan genomförs inte undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) 11

84 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kannebäcksskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET - Kvalitetsredovisning saknas vid skolan (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Anna Wide 12

85 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Näsetskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

86 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Näsetskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 142 Förskoleklass 59 Grundskola 285 Näsetskolan är en av 10 grundskolor i stadsdelen Tynnered i Göteborgs kommun. Utbildningen vid Näsetskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5, samt skolbarnsomsorg. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i 5 arbetslag. Två arbetslag för elever i förskoleklass och årskurserna 1 2, två arbetslag för elever i årskurserna 3 5 och ett arbetslag för elever i förskoleklass och årskurserna 1 5. Det senare arbetslaget arbetar med tonvikt på montessoripedagogik. Dessa arbetslag bildar Näsetskolans tre spår. Inför årskurs 6 flyttar eleverna till Tynneredsskolan, en grundskola för elever i årskurserna 6 9. Skolans huvudbyggnad är från 1970-talet och tillbyggd Två paviljonger finns för yngre elever i skolans omedelbara närhet. Skolan har inga lokaler för trä- och metallslöjd eller textilslöjd. Eleverna får sin undervisning i dessa ämnen vid Åkeredsskolan. Näsetskolan ligger i närheten av havet med möjligheter till rika naturupplevelser. Bebyggelsen i skolans upptagningsområde består av radhus och villor. Genomförandet av inspektionen i Näsetskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för inspektionen i Näsetskolan har bestått av undervisningsråden Anna Wide och Ulla-Britt Norin. Besök i Näsetskolan genomfördes den 27 samt 28 oktober Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Näsetskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

87 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered I Näsetskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, personalrepresentanter, representant för mobbningsteam och elevhälsoteam samt elever ur skolans två trivselgrupper. Lektioner i förskoleklass och årskurserna 1 4 besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med övrig personal och elever. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Skolans devis är, att alla barn är allas barn. Rektorn säger sig ha som mål för verksamheten, att skapa en demokratisk anda på skolan där elevernas arbete fylls med glädje, nya kunskaper och stimulerande upplevelser. Enligt rektorn sker ett temainriktat arbete för att nå målen i skolans värdegrund. Eleverna stimuleras att uttrycka sig förutom med språket också genom skapande aktiviteter. Vid inspektörernas besök råder en lugn och trevlig stämning på skolan. Eleverna är positiva, har lätt för att uttrycka sig och ger intryck av att de är vana vid vuxenkontakter. Eleverna vid Näsetskolan säger sig vara medvetna om hur de demokratiska processerna inom skolan är tänkta att fungera och kan beskriva hur de på olika sätt tar gemensamma beslut. Vid lektionsbesök möter inspektörerna ett flertal elever som ger intryck av att de är trygga i skolan, är självständiga och tar ansvar för sitt arbete. Enligt eleverna i skolans trivselråd förekommer ingen mobbning på Näsetskolan. Elever uttrycker åsikten att alla har det bra på Näsetskolan. Inspektörernas intryck vid besöket är att eleverna har insikt i hur skolan arbetar med att skapa bra relationer mellan eleverna och de tycks förstå syftet med skolans arbete för att förhindra och motverka utanförskap och kränkningar. De äldre eleverna säger sig vara bekymrade över de yngre elevernas ordval och uppförande. Personalen bekräftar att några av de yngre eleverna uppvisar ett beteende som inte kan anses acceptabelt. Eleverna säger sig ha stort förtroende för sina lärare och vänder sig till dem när konflikter blir för svåra att lösa själva. Några elever framför att flickor ibland inte vågar berätta 3

88 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET om kränkande situationer för sina lärare av rädsla för repressalier från en del pojkar. Klasserna arbetar med samtal av olika slag med syfte att bygga upp ett tryggt tillåtande klimat. Eleverna tränas, enligt personalen, i att lösa sina konflikter på ett positivt sätt. Samtliga klasser arbetar med ett läromedel, som heter Livsviktigt. Det är åldersrelaterat och tar upp frågor om hur man ska vara mot varandra. Eleverna övas i att bry sig om varandra och att kunna tala sina kamrater till rätta vid enklare dispyter. Varje vuxen ingriper när något händer och ett mobbningsteam finns. Syftet med skolans handlingsplan mot mobbning och annan kränkande behandling är att alla skall känna sig trygga, få arbetsro och bli respekterade utifrån de individer de är. Inom Tynnereds stadsdel varierar elevunderlaget vid skolorna. Ytterst få av Näsetskolans elever har mångkulturell bakgrund. Inför årskurs 6 fortsätter eleverna sin skolgång vid Tynneredskolan som representerar en mångkulturell miljö. För att förbereda eleverna och skapa goda kontakter mellan olika elevgrupper har Näsetskolan och Ängåsskolan genomfört ett dansprojekt där de två skolornas elever deltagit. Av Ängåsskolans elever har 75 procent invandrarbakgrund. Syftet är att båda skolornas elever har glädje av att lära känna varandra. Elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Därigenom finns på skolan ett systematiskt utvärderingssystem av delar av det som ligger inom ramen för normer och värden. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda elevindex för Näsetskolans elever i förskoleklass till och med årskurs 3 för trivsel 87 och för trygghet 87. Motsvarande index för Göteborgs kommun är 88 respektive 87. För elever årskurs 4 till och med årskurs 5 är indexet för trivsel 82 och för trygghet 89 för Näsetskolans elever. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 74 för trivsel och 79 för trygghet Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elever vid Näsetskolan ges goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Ett utvecklingsområde för Näsetskolan är att förbereda sina elever för vårt mångkulturella samhälle. Skolan skall främja förståelse för andra människor. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. De äldre elevernas oro för de yngre elevernas språkbruk och uppträdande bör beaktas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Vid Näsetskolan eftersträvas kontinuitet i lärandet. Varje lärare dokumenterar sina elevers utveckling, enlig de lärare inspektörerna talar med. Näsetskolans speciallärare följer varje elevs utveckling med hjälp av ett system av diagnoser och prov för att kontrollera elevernas kunskaper i svenska, engelska och mate- 4

89 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered matik. Målsättningen är att hjälp och stöd skall erbjudas eleven så tidigt som möjligt. Specialläraren säger att alla elever som behöver stöd, får det. Varje termin genomförs klasskonferenser, där eleverna diskuteras i förhållande till kunskapsnivå och social situation i skolan. En del av eleverna säger sig känna till vilka mål de skall uppnå och säger att olika inlärningsstilar prövas och diskuteras. Elever i några klasser kan vid intervjuer redogöra för hur de på olika sätt väljer innehåll och arbetssätt, planerar och tar eget ansvar. Vid besök i andra klasser är eleverna mer tveksamma. Flertalet elever tycks, vid inspektörernas lektionsbesök, trivas på lektionerna och med skolarbetet. Flertalet elever når målen att uppnå för årskurs 5. Resultatet av Skolverkets nationella prov i årskurs 5 för år 2004, visar att 98 procent av eleverna når målen för såväl svenska som matematik och engelska vilket, enligt rektorn, innebär att elever endast saknar delmoment i de olika ämnena. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har en god förmåga att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att eleverna vid Näsetskolan utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i läroplan och kursplaner. Inspektörerna anser dock att elevernas ansvarstagande för och inflytande över sitt eget lärande bör genomsyra samtliga klasser. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid Näsetskolan kan såväl elever som lärare ge exempel som visar att elevernas önskemål och uppfattningar tas tillvara när det gäller att utforma både skolans yttre och inre skolmiljö och skolans regler. Elevernas ansvarstagande är synligt vid Näsetskolan. Föräldrar har möjlighet till samverkan med skolan framför allt genom utvecklingssamtal, föräldramöten och när åtgärdsprogram upprättas. Samverkan med föräldrar förekommer även genom att ett brukarråd skapats. Där kan föräldrar föra fram idéer och synpunkter samt påverka och få information. I detta forum lyfts frågor fram som föräldrar, personal och eventuella tjänstemän från stadsdelsförvaltningen kan samverka kring. Vid varje brukarrådsmöte förs minnesanteckningar som via eleverna når alla föräldrar. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över föräldrarnas uppfattning i frågor som rör deras barns skolgång. Det redovisade indexet för föräldrarnas delaktighet och inflytande ligger Näsetskolan över det värde som gäller för Göteborg i helhet. 5

90 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Trivselrådet är ett forum där rektorn träffar en representant från varje klass en gång varje månad. Representanterna har med sig frågor och funderingar från sina klasser, som rådet försöker finna lösningar på. Eleverna berättar att de via trivselrådet bl.a. ordnat fler cykelställ till skolan. Trivseln på skolan diskuteras och vad som eventuellt behöver göras för att förbättra den. Eleverna säger att de oftast pratar med sina lärare när de vill ändra på något. Deras lärare brukar lyssna och ta tag i frågan direkt. Minnesanteckningar förs vid trivselrådens möten och varje representant återkopplar till sin klass. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Det redovisade indexet för medbestämmande i förskoleklass och årskurserna 1 3 visar att Näsetskolan ligger över det värde som gäller för Göteborg som helhet. För årskurserna 4 5 ligger värdena betydligt över genomsnittet för Göteborg. Samtliga elever har tillgång till skolhälsovård. Dokument och intervjuer visar att det finns skolsköterska, läkare, kurator och skolpsykolog. Skolhälsovård anordnas förebyggande. Skolsköterskan berättar att hon arbetar 55 procent på Näsetskolan och finns tillgänglig tre dagar i veckan. I skolans elevhälsoteam ingår skolsköterskan tillsammans med skolpsykolog, speciallärare och rektorn. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. På dessa möten tas beslut om vidare åtgärder som till exempel anpassning inom skolan, tid för elevhälsokonferens eller tid för uppföljning av tidigare åtgärder. Vid elevhälsokonferens deltar berörda föräldrar, elevhälsoteamet och ansvarig lärare. Beslutsprotokoll skrivs och åtgärdsprogram upprättas tillsammans med föräldrarna. Näsetskolans mobbningsteam är inte känt av eleverna. Eleverna säger att de pratar med sina lärare och om det inte hjälper går de till rektorn. Enligt en representant i skolans mobbningsteam förkommer ytterst lite mobbning. Konflikter förekommer däremot dagligen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns formella strukturer för inflytande och delaktighet. Det finns även en strategi för att ta itu med mobbning och kränkande handlingar. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen finns beskriven i skolans arbetsplan. Arbetsplanen utgår från grundskolans kursplaner och innehåller en sammanställning av de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret och hur elever och personal går till väga för att nå målen. Intervjuer 6

91 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered och besök i verksamheten visar att arbetsplanen styr undervisningens planering och genomförande. Lektionsbesöken visar en flexibilitet i arbetssätt och arbetsformer. Verksamheten ser olika ut i olika klasser och är, enligt inspektörerna, av skiftande kvalitet. Det är svårt att avgöra graden av elevernas inflytande. Inspektörerna ser elever som arbetar såväl enskilt som i grupp. Yngre elever berättar att alla inte arbetar med samma saker i klassen. De beskriver också sina arbetsscheman, där vissa elever har individuellt anpassade sådana. På frågan varför de går i skolan, svarar de äldre eleverna att de går i skolan för att lära sig saker. För att få ett bra jobb eller för att klara sig i livet. Skönlitteratur har en framträdande plats i klassrummen. Eleverna visar att de känner till skolans tre prioriterade mål: - Etik och moral, där målet är att öka förståelsen för vikten av ett respektfullt förhållningssätt gentemot medmänniskor, ting och omgivning. - Språk och litteratur, där målet är att eleverna skall förstå språkets värde, få ökad läsförståelse och upptäcka glädjen i att kunna läsa en bok. - Miljö och hälsa, där målet är att öka elevernas fysiska aktiviteter, att uppskatta aktiviteter utomhus och ge eleverna insikt i vikten av att äta rätt. I nära anslutning till Näsetskolan finns två områden där naturskola bedrivs med verksamhet för alla skolans elever under läsåret. Skolans fritidspedagoger ansvarar för klassernas besök i naturskolan. Varje klass gör ett besök per termin. Därutöver kan klasserna fortsätta arbeta med uppgifter som lämpar sig för naturskolans miljö, men då tillsammans med sina ordinarie lärare. En del av tiden för skolans val används för detta ändamål. Rektorn betonar naturens betydelse för skolans elever. Vid Näsetskolan eftersträvas arbete på ett temaorienterat sätt vilket innebär att så många ämnen som möjligt integreras. Lärare uttrycker att på Näsetskolan får de vara lärare och endast i undantagsfall agera som kurator eller polis. De har bl.a. få elever med social problematik. Lärare för de äldre eleverna undervisar ofta i varandras grupper för att utnyttja skiftande kompetens och för att se varandras elever. Skolan har rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och ge dessa elever hjälp. Alla får stöd som behöver det, enligt specialläraren. Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd finns och åtgärdsprogram finns. Åtgärdsprogrammen innehåller en beskrivning av elevens skolsituation med en formulering av elevens resurser och möjligheter. Den innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå samt elevens specifika behov av stöd. Specialläraren upprättar åtgärdsprogram tillsammans med arbetslaget, eleven och föräldrarna. Vid upprättandet av åtgärdsprogram anges tidpunkt för uppföljning och utvärdering. Vid utvärdering av åtgärdsprogram dokumenteras elevens, vårdnadshavarens och pedagogens upplevelse av hur arbetet utvecklats, nya mål diskuteras samt vem som i fortsättningen ansvarar för de nya målen. Arbetslagen dokumenterar inför och under utvecklingssamtalen tillsammans med elever och föräldrar. Under höstterminen 2004 genomförs ett arbete med individuella utvecklingsplaner, IUP, i samband med utvecklingssamtalen. De 7

92 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET individuella utvecklingsplanerna eftersträvar att ge en bild av elevens personliga utveckling, demokratiska utveckling samt elevens inlärnings- och kunskapsutveckling. Elev, förälder och lärare enas om och dokumenterar vilka mål eleven bör uppnå. De dokumenterar också hur målen kan nås och vem som ansvarar för de olika insatser som de kommit överens om. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten vid Näsetskolan är av god kvalitet. Flera variationer i arbetssätt och arbetsformer tillämpas för att individualisera samt för att tillgodose elevernas olika sätt att lära. Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd finns och är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn har ett övergripande ansvar för den pedagogiska verksamheten, för administrationen samt personansvar på skolan. Det finns personal på skolan som inte ingår i rektorns personalansvar såsom lokalvårdare, vaktmästare och skolmatsalens personal. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen och har arbetat som rektor för Näsetskolan i 11 år. Rektorn känner sig förtrogen med den dagliga verksamheten i skolan men önskar fler pedagogiska samtal med personalen. Personalen upplever att rektorn är förtrogen med verksamheten, men önskar fler lektionsbesök. Rektorn har ingen ledningsgrupp på skolan. En samordningsgrupp med rektorn och personalrepresentanter träffas var tredje vecka. Vid dessa tillfällen diskuteras arbetsmiljö och pedagogik. I denna grupp finns en person, som ansvarar för de pedagogiska diskussioner som genomförs på konferenser varannan vecka. Eleverna känner sin rektor och menar att de har god kontakt med varandra. Vidare berättar eleverna att rektorn är engagerad och lyhörd för deras synpunkter. Skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2003/2004 bygger på ett underlag som diskuterats i arbetslagen. Kvalitetsredovisningen är förankrad och väl känd hos personalen. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av skolan och dess organisation samt skolans tre prioriterade mål. För respektive mål finns en beskrivning av vilka strategier som används, utvärderade resultat och hur arbetet planeras fortsätta. De prioriterade målen anknyter till nationella mål. Kvalitetsredovisningen avslutas med förbättringsområden. Den speglar skolans arbete och utvärderas av samtliga arbetslag. De prioriterade målen i kvalitetsredovisningen för år 2004 har tidigare redovisats i denna rapport. 8

93 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered Sammanfattningsvis konstaterar inspektörerna, att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag och tar ansvar för övergripande funktioner. Skolans kvalitetsredovisning är av god kvalitet. Den är väl förankrad och bearbetad av både personal och skolledning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning o0ch med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Näsetskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter utan extra kostnad. Istället för elevens val tillämpas särskilt arbete. Detta arbete har som mål att eleven skall utvecklas inom olika områden. Eleverna får välja vad de vill arbeta med under olika perioder. Arbetet sker i tvärgrupper inom arbetsenheterna. Förskollärare, fritidspedagoger och lärare fungerar som handledare och inspiratörer. Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet regelbundet och på olika sätt. Såväl rektorn som lärare skickar information till hemmen. Föräldrarna bjuds in till föräldramöten och regelbundna utvecklingssamtal äger rum. Vidare berättar rektorn, att föräldrar besöker skolan spontant och har lätt att få kontakt med såväl rektorn som skolans lärare. Rektorn bedömer att funktionshindrade elever har goda möjligheter att få sin undervisning tillgodosedd vid skolan. Vid Näsetskolan erbjuds elever skolbarnsomsorg upp till 10 år. Verksamheten börjar 6.30 och slutar Varje arbetslag bildar ett eget fritidshem med viss samverkan i slutet av dagen. Elever år, som är i behov av skolbarnsomsorg erbjuds enligt rektorn ingen omsorg i Näsetskolans regi, men omsorg anordnas inom stadsdelen på Kannebäckskolan och Önneredsskolan. Eleverna vid Näsetskolan flyttar över till Tynneredsskolan inför årskurs 6. De äldre eleverna på Näsetskolan uttrycker, inför inspektörerna, en oro för skolbytet. Enligt information från elever och personal väljer ett antal elever fristående skolor. Under en period har skolorna i stadsdelen arbetat med stadieövergångarna. Manual och handlingsplan finns när det gäller övergång mellan årskurs 5 och 6 i Tynnered-Kannebäck-Näset. 9

94 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på undervisning är av god kvalitet. Elevens val behöver förändras så att eleverna får möjlighet att arbeta med fördjupning eller breddning i skolämnen i enlighet med grundskoleförordningen. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Tillgången på utbildad personal är, enligt rektorn, god och omsättning av personal är liten. Kompetensutveckling för alla lärare som arbetar med elever från 1 år till och med 16 år har genomförts i stadsdelen. Lärare har bland annat gjort besök i varandras verksamheter. Genom denna aktivitet har tankar väckts om lärandefrågorna i skolan. Kompetensutveckling anordnas även med anknytning till de prioriterade målen. Läromedel och annan undervisningsmateriel är tidsenlig och anpassad till läroplan och kursplaner. Ett tillfälligt skolbibliotek finns, men inför nästa läsår skall ett särskilt rum avsättas för ändamålet. Inspektörerna konstaterar att, skönlitteratur och läsning har en framträdande roll på Näsetskolan. Skolans resursfördelning sker, enligt rektorn, i en diskussion mellan rektorn och personalen. Skolans lokaler är, enligt personalen, ändamålsenliga för den undervisning som bedrivs på Näsetskolan. Personalen påpekar dock att de är i behov av fler grupprum än vad som finns idag på skolan. De anser att ett individualiserat arbetssätt kräver tillgång till fler mindre rum. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Näsetskolan har resurser för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna kan nå de nationella målen för utbildningen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Näsetskolan övergripande är av god kvalitet. Eleverna ges goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Eleverna utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Rutiner finns för att kartlägga och upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Strategi finns för att ta itu med mobbning och kränkande handlingar. Skolans kvalitetsredovisning är väl förankrad och av god kvalitet. 10

95 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Näsetskolan i stadsdelen Tynnered Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - planering av samarbetet mellan mångkulturella skolor och förskolor och de som inte är mångkulturella, - de yngre elevernas språkbruk och uppträdande samt - elevernas ansvarstagande för och inflytande över sitt eget lärande. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val ger inte eleverna möjlighet att arbeta med fördjupning eller breddning i skolämnen i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Anna Wide 11

96 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Tynneredsskolan, grundskola 6 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

97 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Tynneredsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 532 Tynneredsskolan är en av grundskolorna i stadsdelen Tynnered i Göteborgs kommun. Utbildningen vid Tynneredsskolan omfattar elever från årskurserna 6 9. Till Tynneredsskolan kommer elever från Näsetskolan, Åkeredsskolan, Vättnedalsskolan och Ängåsskolan inför årskurs 6. Från och med höstterminen 2004 har Tynneredsskolan startat tre idrottsklasser från årskurs 6. Personalen är indelad i sex arbetslag och Tynneredsskolans elever är fördelade i klasser årskursvis. Eleverna fullföljer sitt arbete inom klassens ram under skoldagen utom under sa (självständigt arbete), naturorienterande ämnen, moderna språk, hem- och konsumentkunskap, slöjd och matematik. På skolan finns ett antal olika råd med elevmajoritet såsom; ett år-råd för varje årskurs, elevråd, miljöråd, biblioteksråd och sa-råd samt stödkompisgrupper i årskurserna 6 och 9. Flertalet elever bor inom skolans närområde och går eller åker med allmänna kommunikationer till skolan. Skolan är byggd i slutet av 1960-talet. Lokalerna består till största delen av traditionella klassrum och korridorer. Grupprum finns i mycket begränsad omfattning. Det finns arbetsrum för personal. Genomförandet av inspektionen i Tynneredsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Tynneredsskolan har bestått av undervisningsrådet Ulla-Britt Norin och experten Agnetha Ardfelt. Besök i Tynneredsskolan inleddes den 16 november och avslutades den 18 november Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Tynneredsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

98 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered I Tynneredsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, två arbetslag, fem elevgrupper samt skolans elevhälsoteam. Under besöket fördes även spontana samtal med elever och personal. Besök i skolans olika verksamheter ägde också rum. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgskommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Tynneredsskolan bedrivs, enligt skolans arbetsplan, ett förebyggande arbete när det gäller normer och värden. Inspektörerna får uppfattningen att flertalet elever vid Tynneredsskolan är skötsamma och ansvarskännande. De visar intresse för inspektörernas besök och samtalar på ett artigt och trevligt sätt. Inspektörerna observerar också att många elever verkar trivas i sin skola. Den människosyn som skall eftersträvas enligt 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), återspeglas i flera elevgrupper. Vid elevintervjuer framkommer dock, att elever känner sig otrygga under skoldagen. Elever, som inspektörerna talar med, uttrycker att det inte finns mobbning på skolan men att det dagligen förekommer kränkande behandling. Elever säger att de har vant sig vid att bli kränkta av andra elever såväl kroppsligt som språkligt. De flesta eleverna på skolan respekterar andras egenvärde och människors lika värde men en minoritet av elever förstör helhetsintrycket, enligt skolledningen. Inspektörerna kan under sitt besök på skolan se hur några elevgrupper försöker störa lektioner och raster. De vuxnas förhållningssätt på skolan är trevligt och tillmötesgående bland flertalet lärare, men en del av personalen signalerar viss uppgivenhet och trötthet. I Tynneredsskolan uttrycker såväl personal som elever att det ibland är svårt att vara motiverad och känna lust att lära. Vissa elevers användning av mobiltelefoner skapar oro i klassrummen. När en elev inte får förväntad uppmärksamhet, händer det att eleven lämnar klassrummet. 3

99 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Vid inspektörernas lektionsbesök råder vid några tillfällen en orolig stämning. Därmed upplever eleverna att det är svårt att koncentrera sig på lektionerna och lärarna har svårt att få ut sitt budskap. Risker för stölder och sabotage medför att alla dörrar och skåp är låsta. Samtliga elever har varsin nyckel eftersom även toaletterna är låsta. Skolledningen uttrycker att situationen är bekymmersam. Enligt nöjdhetsgraden i Balansen är utfallet inom samtliga områden för elever och föräldrar under genomsnittet i Tynnered. Enkätfrågorna omfattar trivsel, trygghet, bemötande, handledning, process, säkerhet, delaktighet/inflytande, skolmiljö och läromedel. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tynneredsskolans resultat inom området normer och värden bör förbättras. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet för att säkerställa en trygg miljö för alla som finns och verkar i skolan som en grund för delaktighet och lusten till lärande. Elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande bör utvecklas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Resultatet av Skolverkets nationella ämnesprov i årskurs 9 för elever vid Tynneredsskolan år 2003 visar att målen uppnås enligt följande: - svenska 92 procent - engelska 92 procent - matematik 87 procent - 5 procent av eleverna deltog inte i något prov. Vid elevintervjuer framkommer en omedvetenhet när det gäller de mål för utbildningen, som anges i Lpo Elever i årskurserna 6 och 7 berättar vid intervju att de är osäkra på vad som förväntas av dem och vilka mål som skall uppnås. Enligt elever från årskurserna 8 och 9 diskuteras målen någon gång i början av varje termin. Diskussioner om målen pågår, enligt personalen, inte fortlöpande under läsåret. När det gäller i vilken utsträckning eleverna har inflytande över sitt eget lärande är eleverna tveksamma. Dokumentation och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen görs inte på ett enhetligt sätt, enligt personalen. Ett gemensamt underlag för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling finns inte. Tynneredsskolans planering för införande av Individuella utvecklingsplaner (IUP) kan bli en arbetsmodell för att säkerställa och dokumentera elevernas kunskapsutveckling, men är ännu inte ett gemensamt redskap för skolledning, personal, elever och föräldrar. 4

100 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered Tynneredsskolans utbildningsresultat Avser åk Meritvärde 217,0 208,9 209,3 212,3 Andel behöriga till nationellt program Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 84,8 % 93,1 % 90,7 % 93,0 % 77,6 % 78,5 % 72,9 % 79,7 % Med hänsyn till de bakgrundsfaktorer som enligt SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser) anges som de mest betydelsefulla för betygsresultat (föräldrars utbildningsnivå, andel pojkar och flickor med utländsk härkomst) når Tynneredsskolan strax över modellberäknat värde. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas resultat avseende kunskaper är av god kvalitet. Tynneredsskolan bör på ett bättre sätt än hittills klargöra för eleverna vilka målen och betygskriterierna för olika ämnen är. Dokumentation och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och resultat bör förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö - fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid Tynneredsskolan finns formella samverkansorgan för samverkan med eleverna. Eleverna vid Tynneredsskolan har ett år-råd för varje årskurs. Det finns dessutom elevråd med en ordförande och en sekreterare och klassråd i några av klasserna. Råden träffas en gång varje månad. Vid dessa möten deltar en lärare som mötesordförande samt en elev som protokollförare. Representanter till årråd och elevråd väljs via klassomröstningar. Elevrådets ordförande deltar i stadsdelens ungdomsråd. Ärenden som tas upp är bland annat, att eleverna önskar tvål på toaletterna. De önskar en klocka i skolans matsal och att skolans övriga klockor lagas samt andra förbättringsområden på skolan. Dessa önskemål beaktas och åtgärdas, enligt personal och skolledning. Eleverna uttrycker att de är osäkra på om deras förslag förs vidare. Vid Tynneredsskolan finns också ett brukarråd, som består av föräldrarepresentanter, elever, skolpersonal och rektorn. Minnesanteckningar från brukarrådets möten skickas till hemmen. Skolan strävar efter att öka föräldrarnas engagemang för skolan. Föreläsningskvällar för personal och föräldrar anordnas. Många av elevernas föräldrar har annat modersmål än svenska. Vid inspektionstillfället finns ingen skolinformation på annat språk än svenska. Bland några pedagoger finns en ambition att förändra skolans föräldramöten från att vara 5

101 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET informationsmöten till att bli mer diskussionsträffar där mål - kriterier och skolans uppdrag skall föras fram. Gemensamma regler för Tynneredsskolan finns och har skickats till elevernas målsmän. Eleverna uttrycker dock en osäkerhet när det gäller skolans regler. De tror inte att reglerna är kända av alla elever. Tynneredsskolans förebyggande arbete när det gäller normer och värden sker på flera olika sätt, enligt personalen. - Kill- och tjejsnack anordnas av kurator, skolvärd, ungdomspedagog m.fl. - Alla elever i årskurs 6 får uppleva en dag på en äventyrsbana. Där tränas färdigheter som att arbeta i lag och att argumentera för sin egen åsikt men ändå vara lyhörd för andras. - Eleverna deltar i kurser i livskunskap - I alla klasser skall finnas två stödkompisar, som skall vara extra goda kamrater och ta kontakt med en vuxen, när kränkningar förekommer. - I varje klass skall det finnas ett skyddsombud. Vid Tynneredsskolan har två ungdomspedagoger anställts, vars huvuduppgift är att skapa en ökad trygghet för eleverna. Detta upplevs inte, enligt eleverna, som ett stöd i den utsträckning som de skulle önska. Under innevarande läsår har all pedagogisk personal utökad rastvakt, sammanlagt 60 minuter i veckan, för att ytterligare förstärka tryggheten under elevernas raster. Under hösten 2003 startades ett MOB-projekt; en omfattande satsning i Stockholm, Malmö och Göteborg kring arbete med förebyggande åtgärder mot droger. I Tynneredsskolan finns en gruppledare och lärare som arbetar i ett filmprojekt inom ramen för MOB-projektet. Målet är att skapa en film, som betonar vikten av att vara drogfri, där eleverna är aktörer. Eleverna skriver manus tillsammans med drama- och filmpedagoger. Några elever sköter kameran och några är skådespelare. En gång i veckan träffas gruppen. Filmen beräknas vara klar under vårterminen år 2005 och skall visas bland annat på filmfestivalen i Göteborg och senare på andra skolor. Eleverna uppskattar projektet och trivs med samarbete och diskussioner i grupp. Svårigheter kan, enligt elever och personal, vara att få filmen så verklig som möjligt. Inom MOB-projektets ram har också utbildas stödkompisar. Återkommande föredrags - och informationskvällar för föräldrar har också arrangerats. I MOBprojektets regi har personal utbildats särskilt för att kunna arbeta med livskunskap På skolan finns en plan mot kränkande behandling. Planen innehåller en beskrivning av skolans förebyggande arbete samt vilka åtgärder som genomförs vid kränkning och hur dokumentation i samband med kränkningar sker. Intervjuade elever känner inte till planen. Tynneredsskolan har ett elevhälsoteam där skolsköterska, ungdomspedagog, kurator, specialpedagog och rektorn ingår. Teamet träffas en gång varje veckan. 6

102 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered Elevernas fysiska aktivitet tillgodoses genom en idrottslektion i veckan med idrottslärare och övriga fysiska aktiviteter sker efter elevens eget önskemål under tiden för självständigt arbete. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tynneredsskolan bedriver ett arbete för att förebygga kränkningar. Inspektörerna bedömer dock att skolan ytterligare bör anstränga sig för att alla elever skall känna sig trygga och att skolan skall vila på en gemensam värdegrund med utgångspunkt i Lpo 94. Skolans plan mot kränkande behandling och skolans regler bör vara kända av alla. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Eftersom Tynneredsskolan tar emot elever från flera skolor är det viktigt att överlämnandet mellan de olika skolorna fungerar. Det finns för Tynnered en sådan överlämnandeplan som både avlämnande och mottagande skola upplever som väl fungerande. Inspektörerna ser exempel på hur elever tränas i att ta ansvar för sitt lärande. Ett exempel är under elevernas tid för självständigt arbete. Sedan 1978 avsätts lektioner för ett självständigt undersökande arbetssätt. Dessa lektioner kallas självständigt arbete (SA) och utgör skolans profil. Självständigt arbete utgör en fjärdedel av elevens undervisningstid. Tiden som avsätts för självständigt arbete tas från elevens val, skolans val och från samtliga ämnen i timplanen. Varje måndagsmorgon träffar eleverna sina handledare i halvklassgrupp och planerar veckans självständiga arbete. Lärarna har planerat en arbetsgång som eleverna skall följa och som syftar till att öka måluppfyllelsen. Eleverna får inför självständigt arbete ansvara för sin planering, vilken sker under måndagen och inlämning av arbetet sker vid veckans slut. Med hjälp av handledaren utvecklar varje elev sin individuella planering. Under veckan besöker eleven olika stationer och får av vaktande lärare en underskrift på att eleven deltagit. Förutom alla vanliga skolämnen kan eleven på tiden för självständigt arbete ha svenska som andra språk eller specialundervisning. Tiden används också till undervisning i de ämnen som elever riskerar att inte få betyg i. Även obligatoriska uppgifter förekommer. Det kan t.ex. handla om att läsa en bok och skriva en recension eller att arbeta med engelsk grammatik. Eleverna arbetar i sin egen takt och kan välja att arbeta enskilt eller i grupp. Eleverna skriver i slutet av veckan hur arbetet har varit och funderar över vad de har lärt sig och vad som varit bra eller mindre bra. Betyg sätts inte på självständigt arbete, men de arbeten eleven gör stärker resultaten i respektive ämne. 7

103 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Under höstterminen år 2004 startar en försöksverksamhet med idrottsklasser från årskurs 6 på Tynneredsskolan. Bland eleverna i Tynnered finns ett stort idrottsintresse som skolledning och personal vill ta vara på. Idrottsklassernas elever har utökad tid för idrott och hälsa jämfört med övriga klasser. Tanken är att dessa klasser, i större utsträckning än de övriga klasserna, ska ha möjlighet till olika idrottsbesök och idrottsaktiviteter utanför skolan. Klasserna är inte, enligt skolledningen, någon satsning på elever med elitambitioner. De är till för elever som är engagerade och nyfikna på att lära sig mer om idrott, ledarskap och hälsa samt hur kroppen fungerar. Inspektörerna ser under besöket endast i samband med självständigt arbete, att eleverna arbetar undersökande, självständigt eller i grupp utifrån egna lärprocesser. Den mesta inlärningen i samband med övriga lektionsbesök är styrd av läraren. Läraren och läroböckerna tycks oftast styra verksamheten. Elevernas olika sätt att lära främjas sällan på de besökta lektionerna. Personalen uttrycker att de har få tillfällen för pedagogiska diskussioner. För att identifiera elever i behov av särskilt stöd på Tynneredsskolan görs varje år diagnoser i främst svenska och matematik. Elever i behov av särskilt stöd erbjuds undervisning, handledning eller annan hjälp av specialpedagog eller övrig personal. Elev, förälder och undervisande lärare avgör i samråd med specialpedagogen hur undervisningen skall ske. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp efter utsatt tid. Några elever som tillhör en s.k. flexgrupp har anpassad studiegång. Eleverna har tillsammans med föräldrar och personal utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Eleverna uttrycker att eftersom de inte i förväg känner till vilka kriterier som gäller, är det svårt att avgöra om de är rättvist bedömda, när betygen kommer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten behöver förbättras. Skolan behöver fördjupa diskussioner när det gäller det pedagogiska arbetet speciellt när det gäller att anpassa undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära. Personalen saknar tillfällen för gemensamma diskussioner kring mål, uppdrag och kriterier. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Inom Tynnereds stadsdel finns en verksamhetschef och två områdeschefer samt kvalitetssamordnare och utvecklingsledare. Tynneredsskolan leds av en rektor med en heltidstjänst och två biträdande rektorer med var sin halvtidstjänst. Till deras hjälp finns en heltidsanställd byråsek- 8

104 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered reterare. Ansvarsfördelning eller arbetsbeskrivning mellan de tre rektorerna finns inte nedtecknad utan sker via muntlig överenskommelse, enligt rektorn. Skolans ledningsgrupp består av rektorn och biträdande rektorer samt sex arbetslagsledare och två lärare med ansvar för fastighet och ordning. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och det rådande läget på skolan. Eleverna är medvetna om vem som är rektor och säger att de kontaktar rektorn vid behov. De önskar att rektorn oftare är ute på lektionerna. Vid inspektörernas besök framkommer, att såväl Tynneredsskolans ledning som personal inför läsåret 2004/2005 framfört att skolan såg svårigheter i att ta emot fler elever än övriga skolor för äldre elever i stadsdelen. Ledning och personal efterlyser mera stöd från förvaltningen. Tynneredsskolan har en kvalitetsredovisning för läsåret 2003/2004. I kvalitetsredovisningen finns ett flertal områden som skall genomföras under innevarande läsår samt ett antal förbättringsområden. Vid Tynneredsskolan finns även en arbetsplan. Eftersom elever från Åkeredsskolan inte får teknik eller hem- och konsumentkunskap under sina första fem år, är det viktigt att skolorna samordnar dessa ämnestimmar så elevernas totala tillgång av den garanterade undervisningstiden blir tillfredsställande. Betygskatalog förvaras hos byråsekreteraren och katalogerna är undertecknade av betygssättande lärare men cirka hälften saknar underskrift av klassföreståndare eller rektorn. Inspektörerna vill påpeka att det är viktigt för elevernas rättsäkerhet att katalogerna undertecknas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna styrning och ledning vara av god kvalitet. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Elevens val, skolans val, språkval, specialundervisning, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, teknik, hem- och konsumentkunskap och vissa delar av idrott är förlagda inom skolans tid för självständigt arbete, som är ca 6 timmar per vecka; fördelade med ca två timmar under tre eftermiddagar varje vecka. 9

105 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Av Tynneredsskolan 532 elever har ungefär hälften rätt till modersmålsundervisning. Det är dock endast en fjärdedel av skolans elever som deltar i undervisning av modersmål och svenska som andraspråk. Eleverna erbjuds undervisning i modersmål men studiehandledning i de olika modersmålen saknas. Svenska som andraspråk erbjuds de elever som enligt skolledningen har rätt till detta. Skolledningen säger att svenska som andraspråk är obligatoriskt för de elever som bedöms vara i behov av det och är en del av självständigt arbete. Vissa elever får således undervisning i både svenska och svenska som andra språk. Eleven kan dessutom välja ytterligare svenska som andraspråk istället för tyska, franska, spanska eller svensk-engelska på tiden för språkval. Information om skolans verksamhet lämnas av klassläraren, men eftersom många föräldrar inte kan svenska språket och informationen inte ges på fler språk än svenska, kan det vara svårt att nå ut med informationen till alla. Tyrometern är en informationsskrift som utges av skolledningen på Tynneredsskolan. Den utkommer två till tre gånger per termin och innehåller aktuell information för personal, elever och föräldrar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning, är god. Information till elever och föräldrar bör dock finnas på fler språk än svenska. Elever saknar möjlighet till studiehandledning på modersmålet. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På skolan arbetar personal med adekvat utbildning, enligt skolledningen. Kompetensutbildning anordnas via stadsdelens försörjning eller efter egna önskemål på skolan. Personalen har, enligt skolledningen, fått kompetensutveckling i värdegrundsfrågor, samarbetsövningar och konfliktlösning. Detta har resulterat i att eleverna i årskurs 7 har livskunskap. Eleverna i årskurs 6 har regelbundna samarbetsövningar och övriga elever har kill- och tjejsnack samt värderingsövningar vid behov. I klassrummen ser inspektörerna få läromedel och de är av skiftande karaktär. Läromedlen är inte helt tidsenliga och vissa av läromedlen innehåller, enligt personalen, fakta som inte är aktuell. Enligt lärarna är det låg standard på datorutrustningen trots att skolan fick 60 nya datorer år 2003 i samband med Kunskaps-nätssatsningen. Det finns en separat datorsal. Utbildningen är avgiftsfri. Skolmåltider erbjuds alla elever, men de elever som kommer sent till matsalen kan inte äta sig mätta eftersom maten ofta tagit slut, enligt eleverna. Tynneredsskolan byggdes i slutet av 1960-talet och lokalerna är, enligt skolledning och personal, inte anpassade efter skolans nuvarande uppdrag enligt Lpo 10

106 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered 94. Gruppaktiviteter är svårt att ordna då det saknas tillräckligt med grupprum eller avskärmningsmöjligheter och klassrummen är små. Skolan upplevs av inspektörerna som välskött. Den är ren och utan klotter. I Tynneredsskolan finns en skolvärd med placering i skolans uppehållslokal Tyrolen, där eleverna kan vistas på raster och där elever i årskurs 9 ansvarar för caféverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna ges möjligheter att uppnå målen Lpo 94 och de nationella kursplanerna, dock ger lokaler begränsade möjligheter att arbeta flexibelt. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Tynneredsskolan övergripande är av god kvalitet som dock kan förbättras. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande, - normer och värden och att en samsyn utvecklas bland personal och elever för att skapa en helhetssyn på skolan, - dokumentation och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och resultat, - klargörande av mål och betygskriterier för eleverna, - skolans plan mot kränkande behandling och skolans regler bör vara kända av alla, - arbetet med att öka elevernas trygghet, - skolan behöver fördjupa diskussioner när det gäller det pedagogiska arbetet speciellt när det gäller att anpassa undervisningen utifrån elevers olika sätt att lära, - skapa tillfällen för gemensamma diskussioner bland personalen kring mål, uppdrag och kriterier, - information till föräldrar och elever med annat modersmål än svenska samt - lokalernas funktionalitet. 11

107 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tynneredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas: - Skolan erbjuder inte studiehandledning på elevens modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Agnetha Ardfelt Ulla-Britt Norin 12

108 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Vättnedalsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

109 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Vättnedalsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg: 83 Förskoleklass: 45 Grundskola: 272 Särskola: 1 Vättnedalsskolan är en av grundskolorna i stadsdelen Tynnered. Utbildningen vid Vättnedalsskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 med 1 integrerad särskoleelev. Under de senaste 5 6 åren har andelen elever med annat modersmål ökat från ca 45 procent till ca 70 procent. I nuvarande förskoleklasser är andelen elever med annat modersmål än svenska ca 90 procent. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Tre arbetslag omfattar personal och elever som arbetar med förskoleklass och årskurs 1. Övriga arbetslag är åldershomogena. Skolan består av fem byggnader och är byggd Genomförandet av inspektionen i Vättnedalsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för inspektionen i Vättnedalsskolan har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin, Kjell Ahlgren och Anna Wide. Besök i Vättnedalsskolan genomfördes den 2 och 3 december Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vättnedalsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Vättnedalsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, personal och elever. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Under besöket fördes även spontana samtal med elever och personal. 2

110 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid besöket samtalar inspektörerna med elever från de olika arbetslagen dels genom intervjuer och dels vid spontana möten på skolgården och i klassrummen. Vid samtalen framkommer att eleverna genomgående uttrycker att de trivs, är trygga och tycker det är roligt i skolan. Den allmänna stämningen på skolan är lugn och trygg för eleverna. Eleverna tycker det är en bra skola eftersom det, enligt eleverna, inte förekommer någon mobbning. Personal och elever säger sig ha som målsättning att reda ut konflikter direkt när de uppstår. Personalen är noga med att framhäva vikten av att ta konsekvenserna av sitt handlande. Personalen betonar även vikten av ett gemensamt ansvar för skolans samtliga elever. Möjligheter till inflytande och ansvar finns i den dagliga verksamheten. Eleverna berättar att de ofta får ge förslag till vad de ska arbeta med eller hur de ska arbeta. Eleverna på skolan uttrycker egna uppfattningar och en vilja att påverka. De visar respekt för andras uppfattningar genom att lyssna på varandra. Vid lektionsbesök får inspektörerna se att eleverna genom muntlig framställning tränas i att lyssna på varandra samt vågar uttrycka sig inför klassen. År 2001 fick Vättnedalsskolan Spirapriset, med anledning av sitt arbete kring identitetsutveckling och livsfrågor. Skolpriset Spira är ett skolpris från Skandia i samarbete med Sveriges Skolledarförening och Utbildningsradion. Inspektörerna får ta del av hur elever och personal aktivt arbetar med värderingsfrågor, där personalen kombinerar språkets utveckling och hjälp till en stärkt självbild och ett bättre självförtroende. Skolans arbete i dessa frågor har resulterat i en metod- och inspirationsbok med titeln, Vill du veta vad jag tänker? Boken är skriven av två lärare på skolan. Elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Därigenom finns på skolan ett systematiskt utvärderingssystem av delar av det som ligger inom 3

111 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET ramen för normer och värden. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda elevindex för Vättnedalsskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 för trivsel 91 och för trygghet 91. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 88 för trivsel och 87 för trygghet. För elever i årskurserna 4 9 är det sammanvägda indexet 82 för trivsel och 82 för trygghet. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 74 för trivsel och 79 för trygghet. Sammanfattningsvis utvecklar eleverna vid Vättnedalsskolan normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen som anges i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete är av mycket god kvalitet. Eleverna är delaktiga i den demokratiska processen och lär sig ta ansvar för konsekvenser av sitt handlande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektörerna kunde vid lektionsbesök och vid granskning av dokumentation i form av elevarbeten m.m. se goda resultat av skolans strävan att utveckla elevernas kunnande utifrån de mål som anges i Lpo 94 och nationella kursplaner. Lärarna berättar att eleverna i årskurs 5 får kännedom om målen för utbildningen inför de nationella proven i svenska, matematik och engelska. Vid inspektionen är elevarbeten synliga i många av skolans utrymmen. Eleverna visar att de kan arbeta individuellt och i grupp. En stor del av undervisningen styrs av läraren. Vid Vättnedalsskolan har personalen valt att prioritera arbetet med utveckling av elevernas basfärdigheter, framförallt läsinlärning. De elever som är i behov av extra stöd får hjälp på ett tidigt stadium. Samtliga elever följs upp årligen vilket ger ett gott resultat. Eleverna säger att de lär sig i skolan. De yngre eleverna ger som exempel att de lärt sig addition, subtraktion och multiplikation samt att de har lärt sig skriva och läsa. De säger att de går i skolan för att bli bra och ger ett gemensamt intryck av att de är stolta över sin skola. Det bästa med skolan är dock, enligt de yngre eleverna, rasterna, skollunchen och att de gör många utflykter. Skolan har en hög måluppfyllelse vilket bland annat framgår av resultaten på Skolverkets nationella prov för elever i årskurs 5. År 2003 och 2004 visar att målen uppnås enligt följande: År och elevantal svenska engelska matematik 2003, 64 elever 92 % 89 % 95 % 2004, 73 elever 97 % 97 % 88 % Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas resultat avseende kunskaper är av god kvalitet. Skolan har rutiner för att följa elevernas kunskapsinlärning och stödja de elever som behöver extra stöd. 4

112 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På frågan om eleverna har inflytande vid Vättnedalsskolan tycker några av de yngre eleverna att lärarna bestämmer mest. De äldre eleverna uttrycker att de oftast får vara med och bestämma. Vid temaarbeten får eleverna vara med och bestämma vilka teman klassen skall arbeta med och de får göra olika arbeten med utgångspunkt från sina varierande intressen. Elevråd finns för de äldre eleverna. De uttrycker sig positivt om att såväl personal som rektorn lyssnar på deras synpunkter. Elevernas självkänsla är viktigt att stärka, enligt personalen, genom att stimulera deras nyfikenhet och lust att lära. Elevernas sociala kompetens tränas genom att lära eleverna att ta ansvar, respektera och hjälpa varandra. Brukarråd finns där föräldrar, lärare och rektorn träffas för information och diskussion. Brukarrådet träffas två gånger varje termin. Föräldrarepresentanterna utgörs av två personer från varje klass. Uppslutningen av föräldrar är, enligt rektorn, vid brukarrådets möten mycket varierande. Personalen uttrycker att för många av deras elever är skolan en trygghet. Personalen eftersträvar täta barn- och föräldraträffar, oftast en gång varje månad. Träffarnas ämne och innehåll kan vara att visa en elevutställning, teaterföreställning eller att presentera aktuell och viktig information. Uppslutningen vid dessa tillfällen är, enligt personalen, alltid mycket god. Vättnedalsskolans dag lockar ett stort antal föräldrar, släktingar och syskon att besöka skolan. Dagen arrangeras en gång varje läsår med öppet hus, där varje klass gör sitt eget program. En gång varje termin anordnas en gemensam föreläsning för personal och föräldrar. Rektorn och personal betonar vikten av att skapa en vi-känsla på skolan, som omfattar såväl personal som elever och föräldrar. Vid Vättnedalsskolan finns regler utformade för hur skolans arbetsmiljö skall vara. Reglerna betonar allas ansvar och att man skall vara aktsam om det som finns på skolan. Samtliga tillfrågade elever säger sig känna till skolans regler. Vid varje läsårsstart diskuteras skolans regler i varje klass. Eleverna tar dem med sig hem för en diskussion och föräldrarna skall underteckna en bekräftelse på att diskussionen i hemmet genomförts. Eftersom ett stort antal av skolans elever har annat modersmål än svenska, finns reglerna översatta till fem språk. Alla barn är allas barn, är ett viktigt gemensamt förhållningssätt enligt personalen. Inspektörerna observerar att detta förhållningssätt är synligt på skolan. Varje rast ses vuxna ute bland eleverna. Personalen arbetar förebyggande och konsekvent bl.a. för ett bättre språkbruk. Vid skolan har införts så kallad nolltolerans mot kränkande beteende och tillmälen. Personalen arbetar aktivt och förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. All personal säger sig till- 5

113 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET lämpa kompissamtal, där eleverna tränas att uttrycka sig och ta ansvar för vad de gjort. Ibland delas eleverna i flick- och pojkgrupper för samtal och diskussioner. Stormöten tillämpas också, där alla samlas och lyssnar på varandra. Vid lektionsbesök samtalar eleverna i kompissamtal om mindre konflikter som förkommit tidigare under veckan på skolgården. Även andra kontakt- och trygghetsskapande övningar förekommer. Arbetet mot kränkande behandling fungerar, enligt elever och personal, bra. En handlingsplan mot kränkande behandling finns och är känd av elever och personal. Ett förebyggande arbete sker, enligt planen, genom att: - Träna eleverna i att utveckla deras sociala och emotionella förmågor, - varje höst gå igenom skolans regler, - ha stödkompisar som uppmärksammar när någon är ledsen eller ensam, - observera tysta och tillbakadragna elever och se hur andra behandlar dem, - personalen tar allvarligt på sin uppgift som rastvakt, - skapa en vi-anda genom gemensamma klass- och årskursbrytande aktiviteter samt - skapa förståelse för att vi är olika men har samma värde som människor. Detta arbete hindrar inte att det förkommer kränkningar, men vid inspektörernas besök ges intryck av att det finns väl förankrade rutiner och kunskap bland skolans personal och elever om hur man hanterar detta. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Det redovisade indexet för medbestämmande i förskoleklass och årskurserna 1 3 visar att Vättnedalsskolan ligger något under det värde som gäller för Göteborg som helhet. För årskurs 4 till och med årskurs 5 ligger värdena betydligt över genomsnittet för Göteborg. Vid Vättnedalsskolan ägnar sig alla elever och personal åt dagliga rörelseövningar. Personalen använder sig av ett rörelseprogram till musik benämnt Röris, som utarbetats av Friskis och Svettis. Varannan eller var tredje vecka samlas alla skolans elever och personal ute på skolans gård och utför tillsammans Röris. Skolsköterska finns och skolhälsovård bedrivs förebyggande. Sedan september 2003 är en socialpedagog anställd på Vättnedalsskolan. Socialpedagogens uppgift är att underlätta skolvardagen, eftersom social problematik förekommer i skolans upptagningsområde. Socialpedagogen har flitig kontakt med skolans lärare och besöker alla klasser och säger sig ha mycket kontakt med elever och föräldrar. Socialpedagogen ansvarar för kontakter med BUP och stadsdelens individ- och familjeomsorg. Det är dock fortfarande rektorn som ansvarar för eventuella anmälningar till individ- och familjeomsorgen. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över föräldrarnas uppfattning i frågor som rör deras barns skolgång. Det redovisade indexet för föräldrarnas delaktighet/inflytande ligger Vättnedalsskolan mycket över det som gäller för Göteborg i helhet. 6

114 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Vättnedalsskolan har en god arbetsmiljö och ett visst inflytande över utbildningen. Elevhälsoarbetet och skolans arbete för att motverka alla former av kränkande behandling är bra. Skolans handlingsplan mot kränkande behandling är av god kvalitet. Skolan gör ett gott arbete när det gäller att främja hälsa och ge eleverna möjlighet till regelbundna fysiska aktiviteter. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Undervisningen skall, enligt skolans dokument, ge eleverna goda grundläggande kunskaper i att tala, läsa skriva och räkna. Mycket tid ägnas åt språkutveckling och kultur i olika former. Vikten av att respektera allas sociala och kulturella bakgrund betonas också. En viktig uppgift, enligt personalen, vid Vättnedalsskolan är hur man på bästa sätt hanterar att eleverna har många olika språk. Med tanke på elevernas bakgrund, ägnas mycket tid till att utveckla elevernas språk. Vid inspektionstillfället observeras att lärarna är mycket språkmedvetna. De ägnar mycket tid åt språklekar och samtal. Eleverna läser mycket själva, ibland läser läraren. Litteraturen har en central plats i varje klassrum. Personalen säger sig sedan länge ha en medvetenhet om detta. Eleverna läser en stund i skolan varje morgon. Lärarna betonar vikten av att eleverna även läser tillsammans med sina föräldrar i hemmet. Föräldrar som är osäkra på språket eller läsning uppmanas att ändå intressera sig och uppmuntra sina barn. Föräldrarnas engagemang och intresse är, enligt lärarna, viktigt för elevernas utveckling. Eleverna har ett visst inflytande över lärandet. Personalen ger exempel på när elevernas förslag påverkat utbildningen. Eleverna ger exempel på grupparbeten de arbetat med, exempelvis forntiden, FN, frukt och att läsa. Eleverna säger sig även få påverka på vilket sätt uppgifterna skall redovisas. Varje fredag utvärderas veckans arbete och eleverna får med sig en veckorapport hem. Varje läsår görs en bedömning, med hjälp av test och en diskussion mellan ansvarig lärare och speciallärare eller specialpedagog, av vilka elever som är i behov av stöd. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som är i behov av stöd. I åtgärdsprogrammen formuleras elevens resurser och möjligheter. Den innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål samt elevens specifika behov av stöd. De elever som kommer som nyanlända invandrare placeras i en s.k. förberedelseklass. Dessa elever klassplaceras omedelbart och deltar redan från början till vissa delar i sin blivande klass. Redan efter ett halvår deltar eleven ungefär 50 7

115 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET procent av skoltiden i sin klass och resten av tiden i förberedelseklassen. Elevens tid i förberedelseklass är, enligt rektorn, maximerad till ett och ett halvt år. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin och fungerar enligt eleverna bra. Samtalen förbereds oftast med frågeställningar som elever och föräldrar diskuterar före samtalstillfället. De intervjuade eleverna säger att det är kul att gå till skolan på utvecklingssamtal. Lärarna är, enligt eleverna, bra på att sammanfatta vad eleven är bra på och vad som behöver utvecklas. Enligt eleverna får de i samband med utvecklingssamtal ge uttryck för hur de upplever sin utveckling mot målen. Ett arbete med att införa individuella utvecklingsplaner, IUP, vid Vättnedalsskolan har påbörjats under hösten år IUP, skall enligt beslut av Göteborgs kommunpolitiker öka elevernas och föräldrarnas delaktighet i elevens kunskapsutveckling. Dessa idéer upplevs av personalen som kommande uppifrån. De är inte tillräckligt förankrade bland lärarna som anser att de hittills inte fått tid att diskutera förutsättningar och genomförande. Enligt rektorn är detta ett arbete för att utveckla den pedagogiska diskussionen och medvetenheten. Rektorn ser den individuella utvecklingsplanen som ett sätt att finna en gemensam dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat, där elever och föräldrar känner igen sig oavsett vilken klass deras barn tillhör. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att fler diskussioner bör föras med eleverna om skolans mål och om elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelen Tynnered är delad i två skolområden med var sin områdeschef. Skolledarna har ledningsmöte med områdeschefen en gång varje vecka. Vid Vättnedalsskolan finns en heltidstjänst som rektor. Rektorn har arbetat 11 år som rektor vid skolan och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att rektorn har förtrogenhet med den dagliga verksamheten. Eleverna känner till sin rektor och säger att han ofta är synlig på skolgården, i matsalen eller besöker deras klassrum. Personalen uttrycker att de har en duktig rektor. De uttrycker att rektorn är positiv, öppen och stödjer sin personal. Rektorn är positiv till att lärarna eftersträvar pedagogisk utveckling och är väl insatt i de problem som gäller skolans elever. Skolan har en stabil personalgrupp som säger sig trivas och har arbetat länge på skolan. 8

116 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered Vättnedalsskolan har ingen lokal arbetsplan men vissa dokument kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Där beskrivs vad rektorn och personalen anser som viktigt för verksamheten. Kvalitetsredovisning finns och är förankrad hos personalen. Den innehåller mål med anknytning till de nationella målen, utvärdering och beskriver åtgärder för utveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna, att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag och tar ansvar för övergripande funktioner. Skolan bör samla sina dokument till en arbetsplan. Kvalitetsredovisningen bör i högre grad visa på graden av måluppfyllelse. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning o0ch med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid Vättnedalsskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med timplanen. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter utan extra kostnad. Vid Vättnedalsskolan erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna. Syftet med elevens val är att bredda och fördjupa kunskaper i ett eller flera ämnen och skall vara förenligt med målen i kursplanerna. Urvalet skall vara allsidigt och skolan skall sträva efter att tillgodose elevernas val. Modersmålsundervisning ges till elever som är berättigade till detta. Undervisningen ges utanför ordinarie skoltid i skolans lokaler. Studiehandledning på modersmål erbjuds inte i stadsdelen. Modersmålslärarna samverkar inte med övriga lärare. Ett skäl är att undervisningen ligger utanför elevens vanliga schema, ett annat är att dessa lärare har en annan rektor. Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet regelbundet och på olika sätt. Såväl rektorn som lärare skickar information till hemmen. Föräldrarna bjuds in till föräldramöten och utvecklingssamtal äger rum. Vättnedalsskolan har en aktuell och informativ hemsida. Eleverna vid Vättnedalsskolan flyttar över till Tynneredsskolan, Önneredsskolan eller Grevegårdsskolan i mån av önskemål och plats inför årskurs 6. De 9

117 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET äldre eleverna på Vättnedalsskolan uttrycker, inför inspektörerna, en oro för skolbytet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevens val inte erbjuds. Studiehandledning på modersmål erbjuds inte. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen vid Vättnedalsskolan har, vid inspektionstillfället, adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter, dock förekommer att lärare t.ex. 1 7 i svenska och samhällsorienterade ämnen arbetar som klasslärare och undervisar eleverna i större delen av klassens ämnen. Den kompetensutveckling som förekommer utgår från verksamhetens och individuella behov. Läromedel, pedagogiskt material och utrustning är enligt personalen av god kvalitet och anpassade till Lpo 94 och nationella kursplaner. På skolan finns ett tidsenligt bibliotek som samtidigt fungerar som datorsal med 12 datorer. Eftersom läsning av skönlitteratur har en framträdande roll vid Vättnedalsskolan finns en stor del av bibliotekets litteratur ute i klassrummen. Personalen säger sig också uppskatta all den litteratur som de kan låna från skolbibliotekscentralen. Tillgång till datorer finns i tillfredsställande grad. Ett flertal elever uttrycker att skolmaten är god. Inspektörerna observerar att eleverna äter med god aptit och tycks uppskatta det salladsbord som erbjuds som komplement till dagens varmrätt. Lokalerna är utformade enligt de principer som gällde vid skolans uppförande Det råder brist på grupputrymmen som skulle ge ytterligare möjligheter för ett flexibelt arbetssätt. Skolan får sina resurser utifrån stadsdelens resursfördelningssystem som bygger på socioekonomiska faktorer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska personalens kompetens bör utnyttjas bättre. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att eleverna vid Vättnedalsskolan utvecklar normer, värden och förhållningssätt i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Eleverna är delaktiga i den demokratiska processen och lär sig ta ansvar för konsekvenserna av sitt handlande. Skolan har rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling och stödja de elever som behöver extra stöd. Elevhälsoarbetet och skolans arbete för att motverka alla former av kränkande behandling är bra. Skolan gör ett gott arbete när det gäller att främja hälsa och ge eleverna möjlighet till regelbundna fysiska aktiviteter. Rektorn är väl förtrogen med sitt upp- 10

118 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Vättnedalsskolan i stadsdelen Tynnered drag och tar ansvar för övergripande funktioner. Inspektörerna bedömer att verksamheten i Vättnedalsskolan övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat, - elevernas medvetenhet om målen och möjligheter till inflytande och ansvarstagande, - skolan skall samla sina dokument till en arbetsplan, - kvalitetsredovisning samt - utnyttjandet av den pedagogiska personalens kompetens. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan anordnar inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmål erbjuds inte (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Anna Wide Kjell Ahlgren 11

119 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Åkeredsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

120 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Åkeredsskolan Beskrivning av Åkeredsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 50 Förskoleklass 34 Grundskola 172 Åkeredsskolan tar emot elever i förskoleklass och årskurserna 1 5. Skolan tillhör stadsdelen Tynnered i Göteborgs kommun. Åkeredsskolans elever är indelade i åldersblandade grupper, det vill säga två förskoleklasser, fem grupper årskurserna 1 3, två grupper årskurserna 4 5 och en homogen grupp årskurs 5 grupp. Flertalet elever bor i skolans närområde och kan gå till skolan. Efter årskurs 5 flyttas eleverna oftast över till Tynneredsskolan, som är en 6 9 skola. Alla föräldrarna är inte positiva till denna förflyttning och många väljer därför i god tid att söka plats på andra, fristående, skolor. Åkeredsskolan har under sista tioårsperioden haft ett stort antal rektorsbyten, vilket skapat en otydlighet bland personalen vart riktningen går och mot vilka mål skolan strävar mot. I dag upplever personalen att det inte finns någon som styr och leder verksamheten utan det är ett flertal olika personalgrupper som drar åt olika håll. Skolan byggdes Under innevarande läsår 2004/2005 ingår Åkeredsskolan tillsammans med Hjällboskolan i projektet Rum för lärande inom tillämpningen färg och måleri. Skolans profil sägs vara det marina temat. Idag arbetar personal och elever endast under en enstaka vecka kring temat. Genomförandet av inspektionen i Åkeredsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Åkeredsskolan har bestått av undervisningsrådet Kjell Ahlgren samt experten Agnetha Ardfelt. Besök i Åkeredsskolan inleddes tisdagen den 27 oktober och avslutades onsdagen den 28 oktober Samtal med rektorn ägde rum den 2 november Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

121 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Åkeredsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Åkeredsskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, elevgrupper årskurserna 1 3, årskurserna 4 5 och elevrådet. Vidare gjordes gruppintervjuer med olika personalkategorier såsom lärare, förskollärare, fritidspedagoger och elevhälsoteam. Lektioner i förskoleklasser, årskurserna 1 3, årskurserna 4 5 och den enda årskursen 5 bevistades. Under besöken fördes också samtal med personal som just var närvarande i elevgrupperna. Under hörsten 2004 har en ledningsgrupp startats och består av rektorn, en arbetslagsledare per arbetslag, tre stycken. Personalen uttrycker vid samtal att de inte vet vilket mandat ledningsgruppen har och vad dess arbetsuppgifter är. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommun eget kvalitetsarbete med balanserad kvalitetsredovisning, kallat Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar bland elever, föräldrar och personal. Därutöver deltar skolan i Kvalitetsdialogen under ledning av personal från Göteborgs Universitet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna vid Åkeredsskolan har klassråd cirka en gång varannan vecka och en gång i månaden träffas elevrådet. Varje klass är representerad och rektorn är ordförande. Frågor som diskuteras är maten i bamba, uteredskap, leksaker och vid några tillfällen har man diskuterat mobbning. Andra diskussionspunkter har varit hur personal och elever ska hantera stölder på skolan såsom kul- cykeloch pennstölder. Emellanåt inträffar sabotage vilka eleverna tror utförs av andra skolors elever. Vid ett besök i årskurs 5 tränades eleverna under klassrådet att själva leda och styra diskussionerna. Eleverna skrev också protokoll. Reglerna på skolan har tidigare elever och föräldrar kommit på för länge sedan uttrycker eleverna besviket vid intervjuerna. Eleverna anser att det är mest lära- 3

122 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET re som bestämmer. Vid elevsamtal framkom att eleverna inte har fått några bra förklaringar eller motiv till att en viss regel finns. Eleverna önskar få förklaringar. Eleverna får idag påverka en veckas matsedel emellanåt. Ett matråd är planerat att starta framöver för att därigenom inte få så många matdiskussioner på elevråden. Inför upprustning av skolan har eleverna deltagit och tillfrågats gällande färgvalet inomhus. Tidigare har elever även kunnat påverka skolgårdsmiljön och alla elever som inspektörerna talat med är mycket nöjda med den stora skolgården och alla aktiviteter där. Vid samtal med eleverna tycker eleverna att de trivs bra och är trygga i skolan. På rasterna är de vuxna ute och eleverna vet var de finns om behovet uppkommer av vuxnas hjälp. Eleverna uttrycker egna uppfattningar och är bra på att argumentera för dessa och tycks respektera andras åsikter. Eleverna tränas dagligen i att ta ansvar för planering och utförande av arbetsbeting tillsammans med läraren. Eleverna visar lust och motivation vid lektionsbesöken och tycks engagerade i sitt arbete. De arbetar såväl enskilt som i grupp. Eleverna uttrycker vid samtal att pojkarna får mer uppmärksamhet än flickorna på lektionerna. För att öka tryggheten får eleverna en fadder när de kommer till skolan och känner sig nöjda med detta. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna utvecklar normer och värden i linje med målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Vidare kan sägas att eleverna känner sig trygga med varandra och med de vuxna på skolan. Dock bör elevernas möjlighet till inflytande förbättras 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Vid samtal med eleverna och personal vid Åkeredsskolan framkommer att eleverna planerar och följer upp sitt arbete till viss del och att de når målen. Eleverna visar att de kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Däremot är elevernas kännedom om målen begränsade. Nationella prov i år 5 genomförs liksom Skolverkets diagnoser för de yngre åldrarna. Resultaten av de nationella proven i år är goda. I svenska är andelen elever som når målen 96,4 %, i engelska 98,2 % och i matematik 95,5 %. Personalen har en önskan om att få behålla årskurs 6 på skolan bland annat för att kunna hjälpa de elever som ej nått målen till att uppnå ökad måluppfyllelse innan de går vidare till senareskolan, oftast Tynneredsskolan. 4

123 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att måluppfyllelsen är god. Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör dock förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö - fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Efter samtal med elever och personal framkom att eleverna känner sig trygga på skolan och respekterar varandra bra. Eleverna känner att de via klassråd och elevråd kan lämna förslag på åtgärder vid skolan. Främst har det gällt skolmåltiderna. I samband med att skolan skall upprustas i form av målningsarbeten har eleverna och personalen deltagit i planeringsarbetet i projektet Rum för Lärandet. Projektet beräknas vara klart ht - 05 och under arbetets gång ska elever tillsammans arbeta tematiskt med området Färg. Ett brukarråd finns på Åkeredsskolan där 12 föräldrar, 2 lärare och rektorn träffas. Idag pågår ett arbete ute i klasserna där varje klass ska ta fram 3 egna förslag på regler som sen ska ersätta de nuvarande reglerna vilka inte känns aktuella för dagens elever. Arbetet mot förebyggande av kränkningar och mobbning pågår och eleverna tyr sig till vuxna på skolan när något otrevligt inträffar. På skolan finns idag inget gemensamt dokument i form av ett handlingsprogram. Däremot finns ett utkast till ett framtida handlingsprogram som ska gälla för skolan. Elevvårdsteamet, bestående av skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog vid behov och speciallärare arbetar med att stödja elever och personal i elevvårdsarbetet. Upprättande av åtgärdsprogram görs med teamets hjälp. Skolhälsovården är tillgänglig för alla elever. Skolgården på Åkeredsskolan upplevs av eleverna som mycket bra. Där är stora ytor och många olika aktivitetsalternativ. Se även avsnitt 1. Elevernas fysiska aktiviteter på skolan äger rum på idrottslektionerna. Vid samtal med rektorn framkom, att det inte finns några ytterligare dagliga fysiska aktiviteter. Skolan har tillgång till Friidrottens hus i Frölunda en gång per vecka. Varje elev får besöka detta 3 gånger per termin. I Åkeredsskolan har det varit ett stort antal rektorsbyten, vilket föranlett att personalen starkt uttrycker en mycket stor vilsenhet om sitt uppdrag och hur detta ska utföras. En gemensam helhetssyn är något alla uttrycker är viktigt för skolans fortsatta arbete. 5

124 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna känner sig trygga på skolan och det finns ett väl fungerande elevvårdsarbete. Stabiliteten i ledningen bör förbättras och de pedagogiska diskussionerna för att skapa en gemensam helhetssyn på lärandet bör startas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Åkeredsskolan har det inte gjorts en egen kvalitetsredovisning. Det enda underlaget som kan användas är utfallet från Balansen, Göteborgs kommun gemensamma kvalitetsarbete, vilket bygger på enkätfrågor till elever, personal och föräldrar. Åkeredsskolan har också deltagit i Kvalitetsdialogen, utförd av Göteborgs Universitet. Vid inspektörernas besök finns inget gemensamt dokument, gällande skolans sätt att arbeta mot kursplanernas mål nedtecknat i form av arbetsplaner. Några enskilda pedagoger har utfärdat eget underlag för sin egen verksamhet men något gemensamt material har inte gått att erhålla. På skolan råder olika verksamheter av skiftande karaktär när det gäller måluppfyllelse. Vissa lärare låter sina elever arbeta utifrån synen på lärandet i Lpo 94 medan andra lärare inte arbetar helt utifrån intentionerna i Lpo 94. Eleverna, som arbetar i åldersblandade grupper, har i flera klasser möjlighet till att arbeta med egna arbetsbeting. Eleverna ges inte möjligheter att få sin garanterade undervisningstid eller möjlighet att uppnå målen att uppnå i år 5 på grund av att skolan inte följer den beslutade fördelningen av timmar på ämnen och årskurser. Detta gäller tid i ämnena teknik, hem- och konsumentkunskap samt elevens val. Elevernas lust att lära, möjlighet att välja arbetssätt och arbetsformer ökar för vissa elever och ger en mångfald av lärande. Eleverna tillhör åldersblandade klasser och organisationen anpassas efter de olika ålderskullarna. Elevernas rätt till särskilt stöd tillgodoses. Det finns även särskoleintegrerade elever och skolan har möjlighet att ta emot elever med funktionshinder. Modersmålsundervisning ges till elever i eget modersmål än svenska. Studiehandledningar på modersmålet fanns inte vid inspektörernas besök. Det finns ingen särskild undervisningsgrupp på Åkeredsskolan och ingen elev med anpassad studiegång. Elever i behov av särskilt stöd får ett åtgärdsprogram som sammanställts under ledning av specialpedagogen på skolan. Detta program följs senare också upp. 6

125 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered Elevernas studieresultat diskuteras vid de återkommande utvecklingssamtalen en gång per termin. I Tynnereds område ska det under läsåret 2004/2005 utfärdas ett gemensamt IUP - underlag; individuell utvecklingsplan. Idag dokumenteras den enskilda läraren egna noteringar vid samtalet. Läraren använder vid bedömningen av eleven av såväl Skolverkets diagnostiska material för de tidigare åren och nationella prov i årskurs 5 som egna testmodeller. Eleverna uttrycker vid samtal att de upplever att pojkarna får mer uppmärksamhet och tid av lärarna och detta höll lärarna med om. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetsplaner bör utarbetas på skolan som syftar till att klarlägga skolans arbetssätt för att nå målen. Skolan skall säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolledningen på Åkeredsskolan består av en rektor på heltid och till sin hjälp finns en assistent på 50 procent. Rektor är delvis förtrogen med verksamheten och eleverna känner i någon mån till vem som är rektor. Nuvarande rektor har varit anställd sen mars 2003 och är inte fullt insatt i skolans verksamhet. Den rådande personalsituationen har medfört att stadsdelen har tillfört en analytiker för att lösa den rådande situationen. Även en konsult har anlitats men ännu finns inga resultat redovisade. I resultaten från Balansen framgår att flertalet av undersökningsfaktorerna bland elever och föräldrar ligger högre än genomsnittet i området och i Göteborg. Resultatet över hur personalen svarat har ej gått att finna. Rektorns övergripande ledningsansvar för den pedagogiska, personella och administrativa utvecklingen på skolan behöver utvecklas. Kvalitetsredovisning saknas och därmed vilka utvecklingsområden som ska utvecklas på skolan. Från och med höstterminen 2004 har varje arbetslag utsett en representant till att ingå i en ledningsgrupp runt rektor. Dessa personer vet inte ännu vilka mandat och vilken funktion de har ut mot personalen. Vid samtal med personalen framkommer att det är stor förvirring angående våra styrdokument och vad de betyder. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eftersom det saknas gemensamma mål för verksamheten bör skolan omgående starta detta arbete för att framledes höja kvaliteten. Kvalitetsredovisning saknas. 7

126 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Enligt inspektörerna bör skolan också arbetet för en större tydlighet kring uppdraget och skolans målsättning samt uppföljning av resultat. Rektors övergripande ansvar för det pedagogiska arbetet och personal samt administrativa rutiner på skolan bör förbättras. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Åkeredsskolan har eleverna inte tillgång till utbildning i elevens val, teknik samt hem- och konsumentkunskap. Personalen arbetar endast under en vecka per läsår med skolans val, det marina arbetet. Eleverna erbjuds moderna språk och svenska som andraspråk. Föräldrarna kan utifrån principen om val av skola göra sina skolval för sitt barn. Elever som är i behov av skolbarnsomsorg erbjuds detta inom skolans område. Skolvägen är relativt kort eftersom flertalet bor i närområdet och har gångavstånd till skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas ej har tillgång till undervisning i ämnena teknik, elevens val samt hem- och konsumentkunskap. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Åkeredsskolans lokaler är relativt väl bevarade trots sin ålder. Lokalerna inbjuder till små flexibla lösningar utifrån elevernas lärande och studiebehov. Personalen har adekvat utbildning. Det finns förskollärare på förskoleklasserna. Denna personal önskar få följa sina elever när de går vidare till årskurs 1. Det finns även fritidspedagoger, bland annat inom skolbarnsomsorgen. Av intervjuer med olika personalkategorier samverkar inte förskollärare, fritidspedagoger och lärare. 8

127 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered Läromedel, datorer och bibliotek ska enligt personal upprustas. Skolans nystart kan ske efter upprustning genom Rum för Lärande - projektet. I Åkeredsskolan är skolgårdsmiljön mycket bra enligt eleverna. Vidare planeras det för att skapa ett matråd, mycket beroende på att eleverna har haft synpunkter på skolmaten. Åkeredsskolan tar emot studerande från lärarutbildningen på deras verksamhetsförlagda utbildning och detta upplevs positivt bland personalen. Kompetensutveckling sker på skolan, främst genom stadsdelsgemensamma aktiviteter och utbildningar. Därutöver finns även enskilda, enstaka fortbildningsmöjligheter. Personalen saknar idag personalarbetsplatser vilket kommer att förbättras i samband med projektet Rum för lärande. Ett sjunkande elevtal oroar ledning och personal på Åkeredsskolan. En önskan finns att få behålla eleverna även i årskurs 6, vilket skulle tillfredsställa även elevernas, föräldrarnas och personalens önskemål. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns förutsättningar för eleverna att uppnå målen i Lpo 94 och de nationella kursplanerna. Vidare upplevs skolgårdsmiljön på Åkeredsskolan som mycket stimulerande och ger stora aktivitetsmöjligheter för eleverna på ledig tid. Samverkan mellan olika yrkeskategorier bör förbättras Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Åkeredsskolan övergripande är av god kvalitet. Eleverna känner sig trygga med varandra och med de vuxna på skolan. och det finns ett väl fungerande elevvårdsarbete på skolan. Flertalet elever når de mål de ska enligt läroplanen och skolgårdsmiljön på skolan upplevs som mycket stimulerande och erbjuder goda aktivitetsmöjligheter. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande och möjligheter att ta ansvar för sin utbildning, - elevernas kännedom om målen för utbildningen, - pedagogiska diskussioner för att skapa en gemensam helhetssyn på lärandet, - gemensamma mål för verksamheten samt - rektorns övergripande ansvar för det pedagogiska arbetet och personalen samt administrativa rutiner på skolan. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Arbetsplan saknas ( 2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val saknas (2 kap grundskoleförordningen) 9

128 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Åkeredsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET - I skolan genomförs inte undervisning i teknik samt hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Datum Ort Göteborg Agnetha Ardfelt Kjell Ahlgren 10

129 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Ängåsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

130 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Beskrivning av skolan Ängåsskolan Antal barn/elever Förskoleklass 39 Grundskolan 178 Skolbarnsomsorgen 94 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass samt årskurserna 1 5. I skolans lokaler bedrivs också skolbarnsomsorg. Skolans elever och pedagogiska personal är organiserade i arbetslag. Två arbetslag består av pedagoger i förskoleklass, fritidshem och årskurserna 1 2, två består av pedagoger i årskurserna 3 5. Specialpedagoger och lärare i svenska som andraspråk är också knutna till arbetslag. På skolan arbetar de huvudsakligen med åldershomogena grupper. De flesta eleverna bor i närområdet som består av relativt låga hyreshus. Området är ur socioekonomiskt perspektiv relativt tungt belastat. Av skolans elever har 75 procent utländsk bakgrund. Skolans består av två låga, traditionella skolbyggnader som ligger tätt intill varandra samt nedre delen av ett hyreshus som ligger uppför en liten backe. Dessutom använder skolan sig av utrymmen i den intilliggande 6 9 skolan, Tynneredsskolan, för bespisning samt för undervisning i hemkunskap och slöjd. Skolans omges av stora delvis trädbevuxna grönytor, berg och fantasifulla lekredskap. För de yngre barnen skapar de omgivande bergen självklara gränser för hur långt bort från skolan de får gå. Första dagen av inspektörernas besök hade rektorn ordnat en stor överraskning för elever och personal. En cirkus dök plötsligt upp utanför klassrumsfönstren och lockade med sig totalt ovetande elever och lärare ut på skolgården där de genomförde en kortare föreställning. Detta följdes av klassrumsbesök hos de äldre eleverna och på eftermiddagen av en längre föreställning i skolans gymnastiksal för samtliga elever och personal. Genomförandet av inspektionen i Ängåsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Ängåsskolan har bestått av undervisningsråden Kjell Ahlgren och Anna Wide. Besök i Ängåsskolan inleddes den 6 oktober och avslutades den 7 oktober Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

131 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Ängåsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Ängåsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, personal, elever samt skolsköterska. Lektioner i förskoleklass samt årskurserna 1 5 besöktes. Inspektörerna deltog i arbetslagsmöte. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna vid Ängåsskolan har demokratiska värderingar. De kan argumentera för sina åsikter och accepterar majoritetsbeslut. De kan använda sig av det formella demokratiska organ som elevrådet utgör. Enligt lärare på skolan är det dock ett problem att tydliggöra för eleverna när de är med och bestämmer. Eleverna påverkar i liten utsträckning innehållet i sin utbildning. Så har till exempel elevrådet inte diskuterat de skolövergripande tema Ängåsskolan har. Såväl lärare som elever uppger att eleverna i de flesta klasserna inte deltar i planerandet av sitt eget lärande i någon högre utsträckning. En del elever uppger dock att de är med och bestämmer innehållet i SIA - skolans inre arbete - då fritidspedagoger arbetar med eleverna under skoltid. Vid samtal med elever uttrycker de att de är mycket trygga i sin skola. De har stort förtroende för de vuxna på skolan och uppger att om problem i relationer uppstår hjälper de vuxna undantagslöst till med detta. På skolan finns ett mobbningsteam som eleverna känner till men inte tror har speciellt mycket att göra vi har inte haft mobbning här på länge. Eleverna accepterar olikheter mellan individer som en självklarhet. 3

132 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Eleverna uttrycker lust och glädje inför skolan och de upplever den som meningsfull även om de inte riktigt vet varför de lär sig saker. Förtroendet för lärarna är så stort att det tycks räcka som motivation att fröken sagt att vi behöver kunna det här. Skolan har som devis Alla barn är allas barn och tycks väl kunna leva upp till detta. Vid inspektörernas besök är tonen mellan eleverna lugn och tolerant. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna på Ängåsskolan har normer och värden som ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. Eleverna kan använda sig av de demokratiska redskap som klassråd och elevråd utgör. Arbetet med att förbättra elevernas inflytande över utbildningen bör stärkas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Ängåsskolan har utifrån förutsättningen att så många barn har ett annat förstaspråk än svenska satsat på ett ambitiöst språkprojekt under läsåren Att göra alla lektioner till språklektioner. Detta projekt är avslutat men lärdomarna och arbetssätten lever kvar på skolan. Nivån på elevernas kunskaper i det svenska språket har höjts och därmed nivån på kunskaperna i övriga ämnen. På skolan finns täta avstämningspunkter där kunskapsnivåer på olika sätt mäts och enligt specialpedagoger kan de se en positiv trend sedan språkprojektet genomförts. Måluppfyllelsen i årskurs fem har ökat. Tabell 1. Andel elever som är godkända i nationella proven för årskurs fem efter språkprojektet: Läsår Svenska Matematik Engelska 2001/02 84 % 89 % 97 % 2002/03 84 % 89 % 97 % 2003/04 90 % 90 % 95 % 4

133 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered Dessa resultat kan jämföras med resultaten innan språkprojektet avslutades. Motsvarande siffror ser då ut som följer: Tabell 2. Andel elever som är godkända i nationella proven för årskurs fem före språkprojektet: Läsår Svenska Matematik Engelska 1998/99 75 % 69 % 83 % 1999/00 70 % 74 % 78 % Eleverna på Ängåsskolan är inte insatta i målen för sin utbildning. De uppger att de sällan diskuterar mål eller hur de lär sig. På skolan används olika arbetssätt även om lärarna anser att traditionell förmedlingspedagogik är dominerande. Eleverna behärskar dock andra arbetssätt. Vid tillfället för inspektionen domineras undervisningen av cirkusbesöket och inspektörerna konstaterar att flexibiliteten är hög hos lärarna eftersom den planerade undervisningen får ge vika för det plötsligt uppkomna behovet av att arbeta med cirkustema. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans satsning på språkutvecklingen har lett till goda resultat avseende kunskapsnivån. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö - fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Barnens arbetsklimat är ett prioriterat område på Ängåsskolan. På skolan bedrivs ett strukturerat arbete kring den psykosociala arbetsmiljön för eleverna. Devisen ALLA BARN - ALLAS BARN är väl förankrad hos personal och elever. På skolan finns tydliga regler som såväl barn som föräldrar tar del av. Skolan tydliggör vilka konsekvenserna blir om någon bryter mot dessa regler. Eleverna undervisas om vett och etikett och etik och moral. I varje klass genomförs kompissamtal minst en gång i veckan. Eleverna får också en gång per termin svara på en enkät om hur de trivs i skolan. Vid Ängåsskolan finns elevråd och klassråd. Elevrådet består av en elev från varje klass och sammanträder varannan vecka. Rektorn deltar alltid. Eleverna uppger att rektorn har bestämt vad som skall diskuteras på nästa möte. Rektorn talar tydligt om det för dem så att de kan förbereda diskussionen i sina klasser. Det finns också möjlighet att ta upp ämnen på initiativ av eleverna. Ibland deltar husmor på elevrådsmöten. En elev ur årskurs 5 skriver protokoll som distribueras till samtliga klasser. På elevrådets möten diskuteras enligt eleverna matfrågor och nya grejor men inte innehållet i skolarbetet. Eleverna anser att rektorn lyssnar på dem men de får inte igenom saker så ofta. De vet 5

134 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET inte riktigt vad det beror på men tror att det är brist på pengar som är avgörande. Lärarna uttrycker en önskan att vidareutveckla klassråd och kompissamtal så att de skapar en enhet kring arbetet med den psykosociala och fysiska miljön samt planering och utvärdering av kunskapsarbetet. Annars tenderar klassråden enligt lärare att bli ett forum för önskningar och till viss del gnäll. I några klasser förekommer utvärderingar av veckans arbete via en typ av loggböcker. Vid inspektörernas besök i en klass visar eleverna upp dessa böcker och berättar att de inte bara utvärderar saker de lärt sig i ämnena under veckan utan också till exempel att de lärt sig äta mer i bamba eller blivit bättre på att vänta på sin tur. Detta är mål som de i början av veckan satt upp tillsammans med läraren. Här utvärderas också en annan typ av kunskapsutveckling - till exempel Jag har lärt mig när jag skall sätta punkt. Läraren skriver en kommentar i loggboken och den går sedan hem till föräldrarna under helgen så att de kontinuerligt kan följa sitt barns utveckling. I andra klasser förekommer inte denna typ av planeringar och utvärderingar. På skolan finns ett brukarråd bestående av representanter för personalen och föräldrar. Rektorn leder brukarrådets möten. I brukarrådet diskuteras till exempel ekonomi, projekt och arbetet med normer och värden. Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling där alla former av kränkning tas upp. Detta program hålls aktuellt för personalen och de går igenom det vid varje läsårsstart. Det finns också ett mobbningsteam. Arbetet mot mobbning är väl förankrat hos eleverna som med stor trygghet berättar att skulle det uppstå mobbning tar de vuxna tag i det. Kontakt tas med föräldrar om mobbning uppstår. Ängåsskolan har lagt en del av tiden för elevens val på att utöka tiden för idrott. Dessutom har skolan genom det så kallade Handslaget fått möjlighet att ha en elitfotbollsspelare på skolan femton timmar i veckan. Bland hans uppgifter är att ha frivillig extra idrott utanför schemabunden tid med de äldre eleverna på skolan. Han deltar också på elevernas raster och aktiverar dem. Skolsköterska finns i tillräcklig omfattning på skolan. Hon planerar att genomföra utbildning i hjärt- och lungräddning för såväl lärare som elever. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet för en god miljö ligger väl i linje med de nationella kraven. Ängåsskolan har ett väl fungerande system för att förebygga och motverka kränkande behandling. Elevinflytande varierar dock mellan olika grupper och bör förstärkas så det över hela skolan kommer att innefatta ett reellt inflytande över undervisningens planering och utvärdering. Det hälsobefrämjande arbetet är av god kvalitet. 6

135 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. En stor andel av Ängåsskolans elever har ett annat modersmål än svenska. För att ge eleverna en likvärdig utbildning jämfört med skolor där språksituationen är mer homogen deltog skolan för några år sedan i ett treårigt språkprojekt i samarbete med Göteborgs universitet. Detta projekt är numera avslutat men effekterna av den ökade medvetenheten hos personalen om kommunikation och vikten av att arbeta med språket genomsyrar verksamheten på skolan. Här pågår ett medvetet arbete med språket i centrum. Inspektörerna kan konstatera att det cirkusbesök skolans elever och personal överraskades med återfinns överallt i verksamheten i form av språkliga övningar med utgångspunkt från den gemensamma upplevelsen. Efter föreställningen finns i flera klassrum samlingar av ord utifrån företeelsen cirkus på whiteboarden. Barnen pratar, skriver och ritar om sina upplevelser. Under en lektion diskuterar och prövar elever och pedagog olika aspekter på eld med anledning av att en eldslukare förekom i föreställningen. Språkutveckling är också enligt kvalitetsredovisningen ett prioriterat område på skolan. På skolan finns en språkutvecklingsgrupp med representanter för varje arbetslag och yrkeskategori som arbetar med att uppmuntra språkutvecklande arbetssätt. Skolan har satsat mycket på att bygga upp ett väl fungerande skolbibliotek. Biblioteket är bemannat av skolbibliotekarien två timmar i veckan men står öppet hela dagarna och utnyttjas flitigt av eleverna. Vid tillfället för inspektionen pågick ett veckolångt läsprojekt som återkommer varje år. Alla klasser hade under veckan en lektion var förlagd till skolbiblioteket där också nya böcker presenterades. Dessutom läste alla den första stunden på morgonen. I skolbiblioteket fanns också en stor hög med utsorterade böcker. Varje elev fick välja en bok att ta med sig hem som blev en gåva från skolan. Detta är mycket uppskattat av både elever och föräldrar. Undervisningen för elever i behov av stöd bedrivs främst genom att specialpedagogen plockar ut elever ur parallellklasser och bedriver undervisning för mindre grupper av elever. Vid inspektörernas besök i en sådan liten undervisningsgrupp var undervisningen stereotypt upplagd och utrymmet för individualisering litet. Systemet med att ta elever ur parallellklasser för att bedriva specialundervisning med åldershomogena grupper har enligt lärare medfört negativa konsekvenser för den övriga schemaläggningen med minskade möjligheter till flexibilitet som följd. 7

136 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET Det finns en tydlig struktur för att identifiera och hjälpa elever i behov av stöd. Åtgärdsprogram med uppföljningar upprättas för de elever som har rätt till det. På skolan finns också en särskild undervisningsgrupp som har halva stadsdelen som upptagningsområde. I denna grupp arbetar en lärare och en elevassistent. Av skolans 7 elever kommer 6 från Ängåsskolan. Dessa elever är samtliga inskrivna i ordinarie klasser och bedriver en del av sina studier där. Vid besök i denna grupp sitter eleverna utspridda i klassrummet, en del med skärmar mellan sig och övriga elever. Här får elever med mycket stora koncentrationssvårigheter möjlighet att arbeta med sitt arbete på ett individualiserat sätt. Beslut om denna placering fattas av sociala utskottet i Tynnered. Dessa har elever inte anpassad studiegång. Nyanlända invandrare placeras i en s.k. förberedelseklass. Dessa elever klassplaceras omedelbart och läser vissa ämnen i sina blivande klasser. Vid inspektörernas besök var enbart en flicka närvarande. Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs integrerat i klasser eller i smågrupper som ett levande språkarbete helt i linje med det språkprojekt som påverkat skolan i övrigt mycket. Modersmålsundervisning anordnas enbart på eftermiddagar. Detta gör att möjligheten för samarbete mellan lärarna i modersmål och övriga lärare är liten. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i Tynnered. Vid samtal med lärare anser de att det finns ett behov av att utveckla den pedagogiska diskussionen på skolan för att bättre kunna anpassa undervisningen utifrån olika elevers sätt att lära. Skolan bedriver ett delvis traditionellt, förmedlande kunskapsarbete där eleverna inte ges utrymme att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. I en del klasser arbetar alla med samma uppgifter oavsett förkunskaper. Detta betyder att en del elever riskerar att ställas inför för höga krav och en del inför för låga. Vid klassrumsbesök ser inspektörerna också exempel på en annan typ av undervisning där elevernas individuella förutsättningar tas tillvara. Det målrelaterade arbetet är dåligt utvecklat på skolan och målen för utbildningen är okända för många av eleverna. Eleverna uppger att de i många klasser inte deltar i planeringen av sitt lärande. Skolan skall börja arbeta med individuella utvecklingsplaner. Flera lärare ser detta som en början i en process för att arbeta mer målrelaterat. På skolan genomförs täta diagnoser avseende framförallt matematik och svenska. Engelska diagnostiseras i de nationella proven i årskurs fem. Skolan redovisar inte hur kunskapsutvecklingen i övriga ämnen följs upp och diagnostiseras. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin och eleverna förbereder sig inför dessa. I en klass får eleverna relativt utförligt skriva om sin situation och sitt lärande i skolan. Sammanfattningsvis bedriver Ängåsskolan ett föredömligt arbete avseende språkutvecklingen hos eleverna. Elevernas medvetenhet om målen för utbildningen och hur de lär sig bör förbättras. Inte heller deltar de i någon högre utsträckning i planeringen av arbetet. Det finns ett behov av att utveckla den pedagogiska diskussionen på skolan för att bättre kunna anpassa undervisningen utifrån olika elevers sätt att lära. Stöd ges huvudsakligen utanför klassens ram 8

137 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered vilket inte är acceptabelt. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling bör även ske i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Vid Ängåsskolan finns en ledningsgrupp för skolan med en representant från varje arbetslag och rektorn. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten. Alla intervjuade elever vet vem hon är och vad hon har för uppgifter. Vid samtal med inspektörerna framkom också att rektorn har mycket stor insikt i de enskilda elevernas situation på skolan och om skolans styrkor och svagheter samt vilka utvecklingsområden som bör prioriteras. Rektorn är pedagogiskt drivande och har, enligt lärarna, en stor förmåga att koppla ihop nya pedagogiska idéer med den verklighet som Ängåsskolan befinner sig i. Vid samtal med lärare uttrycker de att deras stora förtroende för rektorn gör att om hon säger att de skall arbeta med något så litar de på att det är genomtänkt och motiverat och kommer att bli bra. Inspektörerna tar del av dokument där rektorn tydligt uttrycker sina tankar och planer avseende skolutveckling i allmänhet och på Ängåsskolan i synnerhet. Skolan har en kvalitetsredovisning och i den definieras vilka mål de skall fokusera. Dessa fokusområden är valda med utgångspunkt från utvärdering av den pågående verksamheten. De är språkutveckling, barnens arbetsklimat samt kontinuitet och övergångar i lärandet. I kvalitetsredovisningen anges också måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som skall vidtagas för att förbättra resultaten. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att rektorn är mycket väl förtrogen med verksamheten och är pedagogiskt ledande. Det finns mål för skolans utveckling som är grundade i en analys och utvärdering av skolans verksamhet. 9

138 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Ängåsskolan används tiden för elevens val till tematid och till att öka tiden för idrott. Alla elever och lärare är inte medvetna om att detta är elevens val. Lärare uppger att skolan upphört med elevens val. På skolan finns många elever med utländsk bakgrund. Dessa elever erbjuds undervisning i sitt modersmål på eftermiddagar. Samarbetet mellan modersmålslärarna och lärare i ordinarie undervisning är litet. Detta innebär att modersmålslärarna inte i någon större omfattning deltar i måldiskussioner, pedagogiska diskussioner eller elevvårdsarbete. Någon studiehandledning på modersmålet erbjuds inte. Ängåsskolan har en aktuell, fyllig hemsida med information om arbetet, personal, elevråd m.m. Skolan är anpassad för rörelsehindrade elever. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevens val skall utvecklas så att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen och blir medvetna om att de har elevens val. Information om skolans verksamhet är av god kvalitet. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Ängåsskolan finns gott om nyinköpta datorer. Skolans är i ett initieringsskede när det gäller att använda sig av datorerna i den dagliga undervisningen. Vid tillfället för inspektionen håller eleverna just på att få lösenord till Göteborg kommuns datanät, Kunskapsnätet. Detta kommer att ge dem tillgång till och kunskapskällor anpassade för deras åldrar. 10

139 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered Biblioteket är välutrustat och skolan satsar kontinuerligt på att hålla en god standard avseende aktuella böcker för barn och ungdomar där. Läromedel finns i tillfredsställande omfattning. På skolan pågår ständigt en diskussion om resursfördelningen med personalen av arten: Vi har dessa pengar. Vad skall vi göra med dem för att de skall gagna barnen på bästa sätt?. Personalen har adekvat utbildning för de arbetsuppgifter de utför. Kompetensutvecklingen är kopplat till skolans fokusområden. Så får till exempel under innevarande läsår flera lärare fortbildning i svenska som andraspråk. En av skolans traditioner är att personalen tillbringar en kväll på en bokhandel. Innehavaren presenterar nya barn och ungdomsböcker. Skolan köper sedan böcker istället för att bokhandlaren tar avgift för sin föreläsning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt de nationella kursplanerna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Ängåsskolan övergripande är av god kvalitet. Det finns ett stort engagemang i arbetet med normer och värden. Arbetet mot kränkande behandling är strukturerat och högt prioriterat av alla på skolan. Elever och personal känner glädje och stolthet över sin skola. Inspektörerna finner att skolan präglas av arbetsro och att eleverna är trygga i sin skola. De formella samverkansorganen fungerar bra inom skolan. Det språkutvecklande arbetet är föredömligt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande över utbildningen, - elevernas medvetenhet om målen för utbildningen, - dokumentation av elevernas kunskapsutveckling inom andra ämnen än svenska, engelska och matematik samt - utveckla den pedagogiska diskussionen på skolan för att bättre kunna anpassa undervisningen utifrån olika elevers sätt att lära. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Särskilt stöd till elever i de tidiga årskurserna utformas regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen under längre tid. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Som elevens val erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen). 11

140 Utbildningsinspektion i Göteborg Ängåsskolan i stadsdelen Tynnered SKOLVERKET - Studiehandledning på elevens modersmål ges inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Anna Wide Kjell Ahlgren 12

141 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Önneredsskolan i stadsdelen Tynnered Utbildningsinspektion I Önneredsskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1