INLEDNING. Det är alltså de här artiklarna som beslutsfattare behöver ta hänsyn till inför och i ett beslut, eller i budget- och verksamhetsplanering.

Transkript

1 LEDARHANDLEDNING

2

3 LEDARHANDLEDNING

4 INLEDNING VÄLKOMMEN till utbildningen kring barnkonventionen och barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan! Sedan 1 januari 2013 ska Svenska kyrkan göra barnkonsekvensanalys på sina beslut. Det ska gälla i församling, stift och på nationell nivå. Barnkonsekvensanalysen utgår från barnkonventionens fyra vägledande principer: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas. Artikel 12: Barn har rätt till deltagande och inflytande i frågor som rör barnet. Det är alltså de här artiklarna som beslutsfattare behöver ta hänsyn till inför och i ett beslut, eller i budget- och verksamhetsplanering. 1

5 Det kallas för att ha ett barnrättsperspektiv när besluten tas eller när verksamheten utformas. En barnkonsekvensanalys är helt enkelt en analys av hur det tänkta beslutet kommer att påverka barn i sammanhanget. Hela den här utbildningen har församlingen som bas, det vill säga, barnkonventionen och barnrättsperspektivet utgår från församlingens verksamhet. Svenska kyrkan är bra på att utbilda och informera sina förtroendevalda och anställda i barnkonsekvensanalysen. Svenska Kyrkans Unga menar att målgruppen, alltså barn och unga själva, också behöver få lära sig om barnkonsekvensanalysarbetet som pågår i församlingarna, för att kunna hjälpa till och vara experter på det just barn och unga är experter på att vara barn och unga! LYCKA TILL med utbildningen! 2

6 INNEHÅLL Om utbildningen... 4 Upplägg och varianter...5 Det här finns i väskan...6 Ledarhandledning...7 A-delen: Bankonventionen...8 B-delen: Fallbeskrivningar...16 C-delen: 25 utmaningar...26 Metoder

7 OM UTBILDNINGEN Den här utbildningen riktar sig till barn och unga i en lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Utbildningen arrangeras på stiftssnivå tillsammans med Sensus. Alla som ha gått utbildningen får ett intyg och en väska med det här materialet för att ta hem och utbilda andra. Du som utbildas i första hand är alltså du som kan tänka dig att ansvara för utbildningen hemma i din församling. Det kan vara ett uppdrag för kontaktpersonerna eller för lokalavdelningens styrelse. I församlingen kan du välja att göra utbildningen själv, eller i samverkan med Sensus. Om församlingen inte har något lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga kan ni givetvis skicka representanter på stiftsutbildningen i alla fall. Att ha en lokalavdelning behöver inte vara en förutsättning för att kunna vara en resurs för församlingens barnkonsekvensanalysarbete, utan det går att vara delaktig i det arbetet ändå. Får vuxna gå utbildningen? Ja absolut! Om församlingen eller lokalavdelningen väljer att skicka en vuxen till utbildningen så behöver det också följa med någon ung representant så att ni kan göra utbildningen tillsammans. 4

8 UPPLÄGG OCH VARIANTER Utbildningen består av tre delar som kort beskrivs här: A-DELEN handlar mest om att reflektera och samtala om barnkonventionens vägledande artiklar i relation till församlingsverksamhet. B-DELEN handlar om hur artiklarna och barnrättsperspektivet används i konkreta situationer. Det finns fiktiva, korta fallbeskrivningar/exempel kring situationer som kan uppstå i församlingsverksamhet, där du får använda barnrättsperspektivet. C-DELEN är en helt fristående del som kallas 25 utmaningar och är tänkt som en uppgift att jobba med på hemmaplan mellan två kurstillfällen. Kursens omfattning kan variera men förslagsvis omfattar den minst 12 timmar, det vill säga16 studietimmar a 45 minuter om ni gör en studiecirkel via Sensus. Den går att göra på en dag, då görs delarna A och B och följs av en uppföljningsträff efter ungefär 3 månader, då deltagarna kort redovisar och reflekterar över del C. Utbildningen kan också delas upp i fler, kortare tillfällen. Huvudsaken är att ni har tid att genomföra majoriteten av C-delen på hemmaplan innan den avslutande träffen. I väskan finns ett färdigt upplägg i den här ledarhandledningen som du håller i handen. Den kan användas rakt av, eller tas delar ur när utbildningen görs hemma. 5

9 DET HÄR FINNS I VÄSKAN Häftet Ledarhandledning Häftet 25 utmaningar Häftt Dela tro med andakts- och gudstjänstförslag Memory om barnkonventionen Dialogkort + tärning Kartläggningskort Boken Barnets rätt Lista med kontaktuppgifter till alla Sensus regioner och alla Svenska Kyrkans Ungas distrikt. Post-it lappar gilla Vanliga post-it-lappar Penna Klistermärken för att dekorera väskan: Barnkonsekvensanalysutbildningens logga, Svenska Kyrkans Ungas logga, namn-etiketter Jag vill säga nåt! två små häften om barnkonventionen för minior- och junioråldrarna Diplom skickas ut av förbundet efter avslutad utbildning. I denna ledarhandledning finns utförlig information om hur du kan använda de olika sakerna i väskan. 6

10 LEDARHANDLEDNING De kommande sidorna ger handfasta tips på hur utbildningen kan genomföras. Vi börjar med lite tips till dig som ledare: Din roll som ledare är att lotsa gruppen genom utbildningen via ledarhandledningen. Ge gott om tid till reflektion och gruppsamtal i de olika delarna, så att det inte behöver stressas fram ett svar eller ett förslag till problemlösning. Samtalsfrågor finns ofta till varje moment, men ta gärna in följdfrågor och egna reflektioner som kommer upp under tiden. Det är bra om du själv har läst igenom allt material innan du planerar och genomför utbildningen. Du kan välja mellan två olika sätt att jobba med små grupper: 1) Du kan använda dig av basgrupper, som du i början delar in gruppen i, för att sedan regelbundet återkomma till för att diskutera eller göra uppgifter. Mixa då gärna grupperna så deltagarna inte bara sitter med de som de känner eller är från samma församling/grupp. 2) Regelbundet använda dig av de naturliga små grupperna som deltagare från samma församling/grupper bildar. Båda sätten har sina fördelar och nackdelar. 7

11 INTRODUKTION Presentera dig själv och vem du är. Finns någon med från Sensus så presenterar denne sig själv. Fyll eventuellt i listan från Sensus om de är representerade. Berätta lite om vad som kommer att hända under utbildningen, kursens upplägg och hur den är tänkt att genomföras. Berätta även om praktiska saker till exempel när det är fika/lunch/middag, vart det finns toaletter, om pauser och så vidare. I början är det bra att lära känna varandra, eller åtminstone försöka lära sig vad alla heter, speciellt för dig som leder kursen. Du får själv avgöra hur mycket tid du behöver lägga på namnövningar och gruppstärkande övningar. Längst bak i häftet under rubriken Metoder finns några övningar som du kan använda. Tips: det räcker att det är en person som är ny i gruppen för att du ska behöva göra några namn- och gruppövningar. Tid: minuter A-DELEN: BARNKONVENTIONEN FOLDRAR/HÄFTEN Du behöver som första moment berätta om barnkonventionen och de vägledande artiklarna. Beroende på vilken åldersgrupp du jobbar med, kan du välja någon av de tre skrifterna om barnkonventionen som finns med i väskan: Jag vill säga något! Röd folder 5-9 år Jag vill säga något! Grön folder år Barnets rätt från 13 år och uppåt Jag vill säga något!- foldrarna finns som nedladdningsbara pdf:er och går även att beställa från hemsidan Där finns också en tidning för de som 13 år och uppåt som kan delas ut till de äldre deltagarna. 8

12 Så här kan du jobba med de olika materialen: Jag vill säga något! Röd folder Boken kan läsas som en Pixi-bok för en liten grupp. Sitt gärna nära varandra i ring, så att alla ser. Läs först texten och visa sedan runt boken så alla kan se bilden. Prata gärna om bilden igen när de tittar på den. I mitten av boken stannar du upp och har ett samtal kring frågorna. Fler frågor till Röd folder: Hur känns det att inte bli lyssnad på? Vad tycker du är viktigt att kunna? Att lära sig i skolan? Vad gör du om någon blir retad? Be barnen rita en teckning kring frågan Vad tycker du bäst om att leka? Tid: 60 minuter Jag vill säga något! Grön folder Till artiklarna i foldern finns diskussionsfrågor. Använd dem och/eller andra frågor som handlar om artiklarna. Exempel på andra frågor: Hur är det att inte känna sig trygg? Vet barn alltid vad som är bäst för dem? Vad är viktigt att kunna? Vad är viktigt att lära sig i skolan? Är det som är roligt och viktigt samma sak? Vad gör du när du vilar? Deltagarna sitter i en cirkel, para ihop dem två och två och låt dem välja en fråga som de vill diskutera. Efter 5 minuter är det dags att berätta för gruppen vad paren har pratat om. Upprepa så länga det känns meningsfullt. Låt dem gärna byta samtalspartner. Efter samtalen är det dags att göra kollage av tidningar, på valfri artikel. Låt dem arbeta i par även här. Redovisa för varandra, och sätt upp i en utställning i församlingsgården. 9

13 Material: Tidningar av olika slag (dagstidningar, serietidningar, veckotidningar) Tuschpennor Saxar Tejp Limstift A4 och A3 papper Tid: 120 minuter Barnets rätt Berätta kort om barnkonventionen och de vägledande artiklarna. Citaten: Välj några citat ut boken. Läs citaten, eller låt någon av deltagarna läsa ett citat åt gången. Följdfrågor till citaten: Rasmus 9 år, sida 31 Hur skulle det vara om alla såg likadana ut och hette Konrad? Hur vågar du vara olik? Hur olik vågar du vara? Hampus 11 år, sida 32 Varför tror du att tjejerna blir mer omhändertagna än killarna? Är det orättvist? Måste alla behandlas lika för att det ska bli rättvist? Astrid 16 år, sida 33 Är det sant det Astrid säger? Har vuxna i din närhet åsikter om vem du umgås/leker med? Varför då? Hur känns det när någon annan har åsikter om dina kompisar? Isolde 6 år, sida 37 Kan vuxna veta bättre än barnet, vad som är bäst för barnet? Vad tycker du att Isolde, 6 år, skulle kunna få vara med och bestämma om hemma? I skolan? I kyrkan? 10

14 Om Isoldes föräldrar låter henne bestämma om när hon ska gå och lägga sig, är de bra eller mindre bra föräldrar då? Astrid 16 år, sida 49 Är det skrämmande att ta ansvar? Varför då? Vad skulle du vilja bestämma om, som du inte får? Finns det något som du skulle vilja att någon annan bestämde åt dig, som du måste bestämma själv nu? Noa 7 år, sida 51 Får Noa vara med och bestämma PÅ RIKTIGT om maten? Även fast Noas och hans kompisars förslag inte kommer med på matlistan, har de ändå fått vara med och bestämma? Hade det varit enklare om Noa och hans kompisar hade pratat direkt med Anki? Tid: 60 minuter Reflektionsfrågorna: Använd de reflektionsfrågor som finns i boken. Låt dem jobba i par och antingen välja en fråga var från varje artikel, eller en artikel, beroende på hur mycket tid du vill lägga på momentet. Det kan hända att du behöver förenkla en del reflektionsfrågor eller välja ut de som har ett enkelt språk. Kom ihåg att titta på det innan. Kollage: Dela grupper får välja en artikel att göra kollage om. Skicka med en reflektionsfråga till varje grupp, som ska speglas i kollaget: Artikel 2: När är det okej att behandla barn olika? Artikel 3: Vet barn alltid vad som är bäst för dem? Artikel 6: Vad är det viktigaste som barn behöver lära sig när de växer upp? Artikel 12: Vad får du vara med och bestämma om i kyrkan? 11

15 Redovisa med kort beskrivning av varje kollage. Sätt upp som utställning i församlingsgården. Material: Tidningar av olika slag (dagstidningar, serietidningar, veckotidningar m m) Tuschpennor Saxar Tejp Limstift A4 och A3 papper Tid: 120 minuter DIALOGKORTEN I det här momentet jobbar ni med dialogkorten. De går att använda för alla åldersgrupper. Dialogkorten är verktyg för samtal med barn, kring barnkonventionen och synen på barns delaktighet och inflytande och församlingens verksamhet på olika nivåer. Korten är indelade i fyra färger med fokus på de olika artiklarna: Röd Artikel 2 Inget barn ska diskrimineras Blå Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas i alla frågor som rör barn Lila Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling Grön Artikel 12 Barnet har rätt till deltagande och inflytande Frågorna på korten är markerade med stjärnor på följande vis: H H H H H H - 7 år 8-12 år 13 år - Det betyder att de frågor som har en stjärna, passar bra att prata kring med barn upp till 7 år. Äldre barn kan delta i diskussioner även kring frågorna med två stjärnor, och tonåringar eller vuxna kan använda även tre-stjärniga frågor. 12

16 Det följer med en tärning i asken som kan användas tillsammans med korten på olika sätt, här är en rad exempel: Var och en tar ett kort ur högen och svarar på frågan/talar om vad hen tycker om påståendet. Övningen fortsätter så länge det känns meningsfullt. Välj mellan att blanda korten eller bara fokusera på en färg åt gången. Tärningen kastas varje gång det blir någons tur. Olika siffror kan representera olika artiklar, till exempel; ojämna siffror betyder röda och blå kort, jämna siffror betyder lila och gröna kort. Deltagarna får ta ett kort varje gång de slår en etta eller sexa. Deltagarna får svara på frågan varje gång de slår en etta eller sexa. Speeddejting. Gruppen sitter i två ringar, en yttre och en inre, med näsorna mot varandra. Ledaren läser en fråga från kortet och deltagarna diskuterar med den som sitter mitt emot. Innan nästa kort hoppar alla som sitter i den yttre ringen en plats till vänster, så att nya diskussionspar bildas. Speeddejting med tärning. Samma koncept som punkten ovan, fast alla har var sin tärning och använder den för att ta reda på vem som får svara på frågan. Slår du 1-3 får du vara tyst, slår du 4-6 får du svara, får båda samma siffra får båda svara oavsett siffra på tärningen. Walk and talk dela ut ett kort från varje kategori till små grupper/par som tar en halvtimmes promenad utomhus där de diskuterar korten. Dra kort och måla det som du tänker på när du läser kortet. Tid: 60 minuter MEMORY Ett annat sätt att samtala om barnkonventionens artiklar är att använda memoryt. Memoryt består av bilder på församlingsverksamhet. Det finns 16 par, totalt 32 kort. På varje bild finns hänvisning till någon av artiklarna. Det är lämpligt att vara 4-5 deltagare åt gången. Vill du lägga mindre tid på detta moment kan du ta bort några par från memoryt och spela med till exempel hälften så många kort. 13

17 Spela memory som vanligt, alltså att syftet är att samla så många par som möjligt. När en spelare har fått ett par så finns det frågor till bilderna att diskutera. Du väljer hur många och vilka frågor som du vill ställa till bilderna. Alla frågor behöver inte tas upp till varje bild, utan det går att vara flexibel. Du väljer också om den som har fått paret ska svara, och/eller alla deltagare ska svara. Spela tills alla kort samlats upp i par, eller så länge det känns meningsfullt. Tid: minuter Frågor till korten: Artikel 2 alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter, inget barn ska diskrimineras Vad ser du på bilden? Vem/vilka är det? Vad gör de i kyrkan? Varför har de kommit dit i dag? Vad tror du att de personerna har för plats i församlingen? Känner du dig välkommen när du kommer till kyrkan eller till församlingshemmet? Tror du att barn i alla åldrar gör det? Vad tror du behövs för att alla barn ska känna sig välkomna i kyrkan? Fördjupning: Vem tror du har valt psalmerna till gudstjänsten? Vad tror du den äldre mannen känner i fridshälsningen? Vad tänker pojken? Är det mest barn, ungdomar eller vuxna i din församling? Artikel 3 barnets bästa ska beaktas i alla frågor som rör barn Vad ser du på bilden? Vem/vilka är det? Vad gör de i kyrkan? Har de här personerna fått vara med och bestämma om sin situation i kyrkan? 14

18 Hur känns det att få vara med och bestämma? Förstår barn sitt eget bästa, alltså vad som är bäst för dem, i till exempel gudstjänsten eller i barngruppen? Hur kan personen/personerna på bilden bidra till att barnets bästa kommer i främsta rummet? Vad behöver göras för att det ska fungera? Fördjupning: Finns det nåt i gudstjänsten som inte rör barn? I församlingen i övrigt? Vad i församlingen rör barn i allra högsta grad? Vet du vart du ska vända dig om du är missnöjd med något i församlingen som du tycker att du borde få säga till om? Artikel 6 rätt till liv och utveckling Vad ser du på bilden? Vem/vilka är det? Varför har de gått till kyrkan? Vad gör de på bilden och vad pratar de om? Vad innebär andlig utveckling för dig? Hur kan vuxna hjälpa barn att utvecklas andligt? Hur kan barn hjälpa vuxna att utvecklas andligt? Hur kan barn hjälpa varandra att utvecklas andligt? Är det bara i kyrkan det går att utvecklas andligt? Artikel 12 rätt till delaktighet och inflytande Vad ser du på bilden? Vad gör de? Varför har de kommit till kyrkan? Vem/vilka tror du har bestämt om den här verksamheten som visas på bilden? 15

19 Har de som bestämt frågat barn om råd? Är det viktigt att fråga de som ska vara med om hur det ska vara? Varför? Får du vara med och planera verksamheten i gudstjänst/barngrupper? Fördjupningsfrågor: Vem tror du har valt psalmer til gudstjänsten? Har du delat ut nattvard nån gång? Hur känns det? Kan alla vara med och göra allt i gudstjänsten? AVSLUTNING DEL A Nu har ni jobbat igenom de bärande artiklarna från barnkonventionen, och samtidigt pratat om hur de märks i församlingens verksamhet. Nu är det dags att gå över till del B, som handlar om hur ni praktiskt kan använda barnkonventionen och barnrättsperspektivet när ni funderar på olika situationer som kan uppstå. B-DELEN: FALLBESKRIVNINGAR OCH KARTLÄGGNING Det finns tio fallbeskrivningar i häftet. Fallen handlar om olika situationer som kan uppkomma i församlingen när man tar beslut på olika nivåer. Här behöver du som ledare berätta om några olika begrepp: INLEDNING Barnperspektiv: För att kunna ta beslut om vad som är bäst för barn, behöver vi se på situationer och beslut ur barnets perspektiv, inte som vuxna som tolkar vad som är bäst för barnet. Vi behöver sätta oss in i barnets situation, för att förstå vad som är bäst för det och då ta de bästa besluten. Men att ha ett barnperspektiv innebär inte alltid att barnets rättigheter enligt barnkonventionen säkerställs automatiskt. För det krävs ett barnrättsperspektiv. 16

20 Barnrättsperspektiv: Barnet har enligt barnkonventionen rättigheter som vi behöver förverkliga i verksamheten. Det är när dessa rättigheter uppfylls, som barnrättsperspektivet tas hänsyn till. Kompenserande åtgärder: När ett beslut gör att en grupp barn, eller enstaka barn, blir drabbade negativt går det att ordna andra saker för dem, så att deras situation blir bra i alla fall. Det kallas för att vidta kompenserande åtgärder. Dessa tre är sådana som kommer att beröras i de olika fallbeskrivningarna. Församlingsbeskrivningar Församlingsbeskrivningarna kan du använda när du vill jobba med ett fall, men vill ha en sammantagen beskrivning över församlingens förutsättningar. De innehåller information från alla kategorier kartläggningskort utom de blå statistikkorten. Församlingsbeskrivningen kan användas tillsammans med ett par slumpvis dragna statistikkort, eller helt för sig själv. Församlingsbeskrivningarna är märkta med färgerna röd, lila, vit, grön och blå. Kartläggningskorten För att kunna göra en bedömning av fallen, behövs det göras en kartläggning. En kartläggning av församlingen och samhället där församlingen finns ska göras i samband med barnkonsekvensanalysarbetet och är en beskrivning av hur samhället och församlingen ser ut och berörs av varandras existens.det är dock svårt att göra en kartläggning till de här olika fallen, eftersom grupperna inte jobbar med en specifik församling. Kartläggningen finns därför påhittad i form av Kartläggningskort, som är kategoriserade i fem områden: Organisation och församlingsstruktur Verksamhet för barn/unga i församlingen Personal och resurser Samverkan med externa organisationer Statistik/övrig information 17

21 På dessa kort finns information om den påhittade församlingen. Tanken är att grupperna drar två kort vid varje fallbeskrivning som de ska jobba med, för att få olika inputs kring församlingens förutsättningar. Utifrån dessa görs sedan uppgifterna till fallen. Församlingens förutsättningar blir då helt påhittade, slumpvis utvalda och olika från gång till gång. Varken fakta eller det grupperna kommer fram till kan knytas till någon verklig församling. Det går också att använda sig enbart av fallbeskrivning och drar enstaka kartläggningskort. På så vis blir frågan så öppen som möjlig och uppmuntrar deltagare till att tänka utanför boxen. Till alla fallbeskrivningar finns ett gäng frågor som är gemensamma för alla och som ska fungera som stöd till de som ska arbeta med fallen. Det finns också specifika frågor till några av fallen. Utifrån frågorna ska kursdeltagarna formulera ett svar till beslutsfattarna, som beskriver vad de tycker om problematiken. Det kan innehålla förslag till lösning, åsikter som barn och unga vill föra fram i fallet, och annan information som gruppen tycker borde finnas med. FÖRSAMLINGSBESKRIVNINGAR På de kommande fem sidorna i häftet följer församlingsbeskrivningarna, en per sida. Dessa kan du kopiera ur häftet och dela ut. 18

22 DEN RÖDA FÖRSAMLINGEN Den röda församlingen är till stor del en glesbygdsförsamling, där det finns tre mindre orter men ingen stor stad. I församlingens upptagningsområde finns inget gymnasium, utan när eleverna slutar högstadiet flyttar de antingen till centralorten, 10 mil bort, eller pendlar Många flyttar. Arbetslaget består av två präster, en diakon, en förskollärare, en barnledare, en musiker, en vaktmästare, en husmor och tjänster på pastorsexpeditionen, som ligger i en av centralorterna. Det bedrivs verksamhet lokalerna i alla tre centralorter i församlingen. Gudstjänster firas varje söndag sammanlyst till en av tre kyrkor. Det pågår diskussioner om sammanslagning med grannförsamlingen som för tillfället har mindre resurser än den röda församlingen. I församlingen bedrivs gruppverksamhet för barn upp till 12 år och en öppen verksamhet ungefär som en fritidsgård för de som 13 år och uppåt. Fritidsgården drivs tillsammans med kommunen och IOGT-NTO. I grupperna finns cirka 40 barn i olika åldrar, till den öppna verksamheten kommer ungefär 60 ungdomar varje vecka. Församlingen skulle vilja använda sina unga ledare i barn- och ungdomsverksamheten men de flyttar bort och går i skolan på veckorna. I ett samarbete med kommunen har församlingen också tagit tag i verksamhet för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn, på de tre boenden som finns i församlingen för målgruppen. 19

23 DEN LILA FÖRSAMLINGEN Den lila församlingen finns i utkanten av en större stad. Det finns en stark tradition att vara medlem i Svenska kyrkan och medlemsantalet går inte ner. Därför håller sig också ekonomin stabil. Församlingen har två kyrkor och en församlingslokal, där verksamhet bedrivs för alla åldrar. Det pågår diskussioner om att avlysa och sälja kyrkan som inte har en ansluten församlingslokal, just för att församlingen ser den mer en belastning än en möjlighet. Det finns en aktiv lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga i församlingen och all barn- och ungdomsverksamhet drivs via lokalavdelningen. Det satsas hårt på konfirmandverksamheten genom ren kvalitetsutveckling. Det finns också en präst som jobbar på skolan i sin tjänst, som fungerar som en länk mellan kyrkan och skolan. Konfirmandundervisning drivs ihop med några lokala idrottsklubbar, för att samsas om ungdomarnas dyrbara tid istället för att konkurrera om den. De två församlingspedagogerna som jobbar med detta har hög arbetsbelastning och det finns sällan utrymme för dem att vara flexibla. Skolan efterfrågar mer verksamhet tillsammans med kyrkan, men församlingen är tvungen att säga nej pga resursbrist. 20

24 DEN VITA FÖRSAMLINGEN Den vita församlingen ligger i en innerstad, med kyrkan mitt i centrum och församlingslokaler både nära kyrkan och i utkanten av staden. Församlingen har mycket verksamhet för dem som är yngre än 14 år, men för de ungdomar som är äldre finns bara ungdomskören som alternativ. Församlingen har en präst som jobbar med grundskolan, men inte med gymnasiet. Det finns också en barn- och familjeansvarig präst och en ungdomspräst i församlingen. Församlingsanställda har verksamhet för unga mammor under 19 år tillsammans med landstingets familjecentral. En diakon i församlingen är också med i detta arbetet eftersom hen är inriktad på verksamhet för barn och unga, och ideella medarbetare. Vid varje söndagsgudstjänst ordnas söndagsskola för de yngre barn som följer med till gudstjänsten. Det erbjuds endast doptider i den ordinarie gudstjänsten, med hänvisning till att det inte finns resurser att erbjuda dop på övriga tider. Barnen i församlingen bjuds in till kyrkorådet med jämna mellanrum och har yttranderätt under mötena. En gång i månaden hålls familjegudstjänst. 21

25 DEN GRÖNA FÖRSAMLINGEN I den gröna församlingen bor det ungefär personer. Men eftersom det är en turistort så vistas det upp till besökande i orten med jämna mellanrum. Trycket är högt på framförallt dop och bröllop. Församlingen har ett utåtriktat arbetssätt och samverkar med många instanser. Dels för att möta behoven och dels för att bidra med det som församlingen gör bra. Församlingen har en stor roll i kommunens krisgrupp. Församlingens anställda försöker bedriva vardagsverksamhet utöver den verksamhet som rör turisterna, och det är bland annat att besöka förskolorna för att sjunga och prata om livsfrågor med yngre barn. Ideella medarbetare spelar stor roll för församlingens verksamhet och det finns många som behöver handledning och organisering. I församlingen jobbar två präster, en diakon, två barnledare, och två anställda som gör lite allt möjligt, som varierar utifrån tid på året. Församlingen får bidrag från stiftet för den höga belastningen som turisterna innebär. Bidraget har gått till bland annat byggnader och lokaler som används i all verksamhet. Ekonomin räcker ändå inte riktigt till och därför har församlingen fått dra ner på en del annan verksamhet, till exempel har anslagen till barn och unga minskat med 25 procent under de senaste fem åren. 22

26 DEN BLÅ FÖRSAMLINGEN Den blå församlingen finns i anslutning till en storstad, men ligger inte i centrum. Många av församlingsborna jobbar och går i skolan i grannförsamlingen i centrum och vistas därför utanför församlingens gränser stora delar av dagen. Församlingen har kunnat utveckla ett gediget samarbete med kommunen och skolan när det gäller flyktingar och religionsdialog. I en av församlingens lokaler finns ett centrum för minoritetsspråk. Det har gjort att många av de unga ledarna är intresserade av globala frågor, numera består församlingens internationella grupp av unga mellan 16 och 25 år. Församlingens barn och ungdomsarbete är friluftsinriktat, och även konfirmandarbetet präglas av utomhusaktiviteter som läger och fjällvandringar. Det är en stor grupp ideella som hjälper till på fredagarnas öppna fritidsgård, i konfirmandverksamheten och som ansvarar för en gudstjänst i månaden i någon av församlingens tre kyrkor. Församlingspedagogens uppgift har därför utvecklats till att bli den som utbildar, coachar och handleder de unga ledarna som i sin tur sköter själva verksamheten. 23

27 ATT JOBBA MED FALLBESKRIVNINGARNA 1. Första fallbeskrivningen i stor grupp Välj ett fall att gå igenom i stor grupp, så att deltagarna hittar tankebanor och spår för att sedan jobba själva. Läs igenom texten tillsammans. Dra kartläggningskort och skriv upp dem på en whiteboardtavla eller blädderblock så att alla ser Gå igenom de gemensamma frågeställningarna till fallet. Diskutera sedan varje fråga i mindre grupper. Låt grupperna redovisa sina svar och gå sedan vidare till nästa, eller så är målet att ni ska komma överens om ett svar på varje fråga. Då behöver ni också rösta fram ett vinnande svar på varje fråga. Här kan ni använda tummen upp -post it lapparna som finns i väskan. Flest tummar vinner! Skriv sedan tillsammans ett remissvar till den påhittade församlingens kyrkoråd. 2. Mindre grupper tar sig an resten av fallen. Dela sedan in gruppen i mindre grupper, 2-4 personer. Dela ut ett fall till varje grupp eller låt dem själva välja ett fall som de fastnar extra för. Det är bra om de kan ta med sig kartläggningskorten ut i grupperna, om det räcker till alla, annars får de fota/skriva av vad som står, så att alla kan får med sig kartläggningsinformation. Det kan vara så att man får två kort från varje kategori, som står emot varandra, till exempel: Konfirmandstatistiken ligger på cirka 85 procent Konfirmandstatistiken ligger på cirka 30 procent Då kan grupperna få någon av dessa instruktioner (du som ledare bestämmer): 1) Välja ett av korten och jobba med fallet utifrån det 2) Välja ett kort åt gången att jobba med fallet utifrån och se skillanden. Låt grupperna arbeta med fallet i minuter och återsamlas sedan i storgrupp så att alla får redovisa. 24

28 Fördjupning Grupperna ska också lämna ifrån sig en skriftlig redovisning och nedskrivna svar på frågorna som tillhör fallet. Byt sedan fall mellan grupperna och lämna med det som gruppen har skrivit ner. Uppgiften blir nu att se möjligheter och förbättringspotential med den andra gruppens fall och utgå ifrån det som redan finns nedskrivet. Frågor till fördjupningen: Finns det fler barn/unga som drabbas av beslutet och på vilket sätt? Finns det information som du saknar för att kunna göra en bedömning av fallet? Vad? Ser du något mer som kyrkorådet behöver ta hänsyn till innan beslutet? Tips Efter första grupparbetet, bestämmer du hur många fler som ska göras. Antingen hämtar gruppen ett nytt fall och gör processen igen, eller så sätter ni ihop nya grupper mellan varje grupparbete. Du som ledare bestämmer också om du vill göra fördjupningen eller inte efter varje grupparbete, beroende av hur mycket tid ni har. Ett förslag är att hålla en omröstning i helgrupp på de olika lösningarna som de mindre grupperna lagt fram. Ta gärna exempel ifrån redovisningarna/förslagen till problemlösning och benämn dem som kompenserande åtgärder eller barnrättperspektiv, så att dessa begrepp fastnar hos deltagarna. Måste gruppen komma överens? Nej det måste ni inte! Är ni oense kan ni ta fram olika förslag och presentera för storgruppen. Tid hela del B: minst 120 minuter max 4 timmar (inklusive pauser). Avslutning del B Nu har deltagarna fått använda erfarenheterna från del A i olika påhittade situationer. Förhoppningsvis har de stött och blött och diskuterat olika möjligheter till lösning för de olika problemen, och har övat sig i att tänka kring barnrättsperspektiv, barnperspektiv och kompenserande åtgärder. 25

29 Nu är det dags att gå hem till församlingen och praktisera det innan vi ses igen för en uppföljning och redovisning. Du behöver introducera del C 25 utmaningar innan du släpper iväg dem hem för att jobba med utmaningarna. Se introduktionen till del C i den fortsatta ledarhandledingen. C-DELEN: 25 UTMANINGAR Nu gör vi en paus i utbildningen på plats, för att deltagarna ska gå hem till sin församling och göra uppgifter och praktisera allt det de lärt sig i del A och B. I häftet 25 utmaningar finns dessa 25 uppgifter som kan göras i församlingen. Tanken är att de jobbar gruppvis med dessa hemma i församlingen. Alla som gått kursen ihop från samma församling gör utmaningarna tillsammans. Utmaningarna är kategoriserade i områdena: Kyrkoråd/församlingsledning Verksamhet Gudstjänst/teologi Det är olika svårighetsgrad på utmaningarna. Syftet med dem är att: Deltagarna ska tillämpa det de har lärt sig på utbildningen sitt sammanhang. Det ska märkas i församlingarna att det finns deltagare som har gått utbildningen och kan bidra i församlingens barnkonsekvensanalysarbete. Du som kursledare väljer hur du vill handskas med utmaningarna. Du kan antingen ta till så lång tid mellan utbildningsdag 1 och 2 så att alla 25 utmaningarna hinner genomföras av deltagarna. Eller så bestämmer gemensamt i gruppen vilka utmaningar som ska göras, vilka ni tycker verkar mest intressanta eller viktgast för er nivå. Då kan ni också bestämma om alla ska göra samma utmaningar i sina församlingar eller om ni delar upp dem mellan er. Det är bra om det genomförs utmaningar från alla tre kategorier. 26

30 INTRODUKTION AV 25 UTMANINGAR Du behöver introducera utmaningarna, utifrån vad som är beskrivet ovan. Du behöver också berätta om på vilka olika sätt deltagarna kan redovisa utmaningarna efteråt: Skriftligt/muntligt Videosnuttar/mobilfilm Foton Powerpoint Det finns stödfrågor till utmaningarna som de kan ha som hjälp i redovisningen, om de besvarar dessa har de en bra grund för att kunna berätta om sina erfarenheter. Stödfrågorna finns i häftet med de 25 utmaningarna. Nu kan du släppa hem dem för lite praktiskt arbete! Glöm inte att informera om när ni ses nästa gång, tid och plats. ÅTERTRÄFF Välkommen tillbaks! Innan återträffen behöver du ta reda på hur grupperna vill redovisa sina utmaningar, så att du kan anpassa lokalerna efter deras behov, om de till exempel behöver dator, projektor eller ljudanläggning. Beroende på hur stor gruppen är, behöver du avsätta den tid som det tar att redovisa. Är det till exempel 10 församlingsgrupper i gänget och de har 20 minuter var på sig att redovisa, samt att det är frågestund efteråt på ungefär 10 minuter, betyder det att du behöver avsätta en hel dag för återträffen. Förslag på schema för återträffen: Inledning och morgonbön 9.15 Redovisningar grupp Lunch Redovisningar grupp Fika Uppföljande samtal och utvärdering Sändningsgudstjänst/mässa Dagen är slut 27

31 Inledning Hälsa välkommen och repetera eventuellt namnen. Fråga om någon har några spontana reflektioner kring hur det har gått sedan sist. Efterlys även eventuella frågor. Redovisning Ge utrymme för reflektion och samtal under redovisningarna, men försök samtidigt att hålla tiden så att alla hinner redovisa. Ta pauser om det behövs. Ha gruppernas stödfrågor nära till hands så du kan ställa dem om de missar att berätta om något som kan vara intressant för gruppen. Uppmuntra gärna övriga deltagare att anteckna för inspiration att ta med sig hem till sin egen församling. Uppföljning Be deltagarna sitta kvar i församlingsgrupperna och gör ett eller flera av dessa moment: Moment 1 max 10 minuter: Skriv ner ner korta idéer som de vill ta med sig hem och fortsätta jobba med på post-it lappar. Moment 2 max 20 minuter: Rangordna post-it lapparna inom gruppen och kom gemensamt fram till vad som är viktigast och vad som ska göras först. Moment 3 max 10 minuter: Grupperna får berätta de tre främsta insatserna som de vill göra hemma i sin församling. Utvärdering Medan du och/eller någon annan går och förbereder sändningsgudstjänsten, är det dags för utvärdering. Välj någon av utvärderingsmetoderna i metoddelen. Alla dessa är dokumentation som du kan ta med och sammanställa senare, för kommande utbildningar. Tack och hej! Nu är det dags för sändningsgudstjänst. Se förslag i häftet Dela tro. 28

32 MEDTODER NAMN OCH GRUPPÖVNINGAR Ringen Ställ er i en ring. Alla presenterar sig med sitt namn och en rörelse, till exempel säger någon Anna Andersson och vinkar samtidigt. Alla i ringen upprepar namn och rörelse från första person, efter varje nytt namn. Det blir lika många repetitioner som antal deltagare i ringen. Namnbingo Material: pennor, uppkopierade bingobrickor eller papper där deltagarna själva kan rita egna brickor. Gör en bingobricka av 3x3 rutor. Varje ruta ska fyllas med namnet på en person som har en viss egenskap. Uppgiften är att gå omkring och fråga varandra om egenskaper/erfarenheter så att man får bingo. Det får bara vara ett namn i varje ruta. Exempel på erfarenheter: En som har en syster En som har en hund En som är singel En som har barn En som går i skolan En som har körkort En som tycker om vintern En som spelar fotboll En som tycker om choklad En vars favoritfärg är samma som din En som du känner sedan tidigare En som har åkt buss hit 29

33 Filten Material: en filt eller ett lakan. Dela gruppen i två lag. Utse två filthållare som håller upp filten så att de båda lagen kan gömma sig på var sin sida. Lagens uppgift är nu att tyst komma överens om en person i laget som de skickar fram nära filten. När filthållarna släpper ner filten är det lagens representanters uppgifter att snabbast säga vem som sitter på andra sidan. Den som förlorar får gå över till andra laget. Leken är slut när det ena laget bara har en representant kvar på sin sida. VÄRDERINGSÖVNINGAR Viktigt att komma ihåg: I en värderingsövning finns inga rätta svar, utan övningen är till för att lyfta flera olika åsikter och därmed ge många perspektiv på samma sak. Då klargörs åsikter som de ser ut just i gruppen här och nu. Skala Visa en tänkt linje genom rummet. Ena ytterligheten representerar jag hållerhelt och hållet med och andra sidan jag håller inte alls med. Ledaren läser upp påståenden som deltagarna ska ta ställning till och ställa sig på den tänkta linjen i den grad som de anser att de håller med. Någon/några får sedan frågan om varför de har ställt sig just där de står. Mixa gärna vilka som får frågan, så att så många som möjligt får komma till tals. Fyra hörn Läs upp en frågeställning och ge fyra alternativ som deltagarna får välja. Alternativen representerar rummets fyra hörn. Det fjärde hörnet kan alltid vara ett öppet hörn, den som ställer sig där kan komma på ett eget svar. När alla har ställt sig i valt hörn, går ni en runda så att varje hörns argument/åsikter får presenteras. Det är tillåtet att byta hörn under samtalets gång. 30

34 Heta stolen Alla sätter sig i en ring på stolar och så tar ni in en extra stol som ingen sitter på. Ledaren läser upp påståenden som kan besvaras med ja och nej. De som håller med och svarar ja reser sig upp och byter stol med någon annan eller flyttar till den tomma stolen. De som inte håller med och svarar nej sitter kvar. Du som ledare introducerar detta innan och står antingen utanför ringen när du håller leken eller på en stol i mitten eller på en stol i ringen, fast du flyttar dig aldrig. Om du vill kan du ställa följdfrågor till deltagarna: Varför bytte du stol? Varför satt du kvar? Håll på så länge det känns meningsfullt. UTVÄRDERINGSMETODER Handen Material: en whiteboard-tavla eller ett blädderblock, pennor, post-it lappar Rita upp en stor hand på whiteboardtavlan eller blädderblocket. Deltagarna skriver sedan postitlappar och sätter upp i de fem kategorierna som handen visar: Tummen något i utbildningen som har varit bra Pekfingret något jag vill peka på Långfingret något som har varit mindre bra, eller som vi behöver tänka på Ringfingret något jag tar med mig Lillfingret det lilla extra Blädderblocket Material: tuschpennor, blädderblockspapper Alla grupper får ett blädderblockspapper. Dela upp pappret i två, en plussida och en minussida. Alla skriver ner vad de har tyckt varit bra och dåligt med utbildningen på respektive sidor av pappret, eller så kommer gruppen gemensamt överens om vad de ska skriva. Ni kan sedan välja att sätta upp papprena på väggen där deltagarna får läsa vad de andra grupperna har skrivit och sätta gilla-tummar på det som de håller med om. 31

35 Fyrfältaren Material: Blädderblockspapper, tuschpennor, postitlappar, vanliga pennor Dela in papperet i fyra delar. De fyra rutorna representerar: Saker vi gjorde som jag gillade och vill behålla i utbildningen Saker vi gjorde som jag vill ta bort ur utbildningen Saker vi gjorde som jag vill utveckla i utbildningen Saker som inte fanns med men som jag skulle vilja lägga till i utbildningen Antingen skriver deltagarna direkt på papperet, eller så skriver de på post-it lappar som går att flytta runt om de skulle ha hamnat fel. 32

36

37

38

39

40