Ett kulturliv som ger livskraft och skapar sammanhang Kulturplan för Gävleborg

Transkript

1 Mall-ID Datum Dnr I 10, LS 2014/1159 Upplaga 3 Ett kulturliv som ger livskraft och skapar sammanhang Kulturplan för Gävleborg

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kulturpolitiska utgångspunkter... 4 Regionala kulturpolitiska mål... 4 Nationella kulturpolitiska mål... 5 EU-perspektiv... 5 Roller och verktyg... 5 Utvecklingsområden... 6 Prioriterade perspektiv Gävleborg Generella förutsättningar och utmaningar Kulturlänet Gävleborg Kulturlivet i kommunerna Civilsamhällets roll Länets professionella kulturliv Kulturlivets regionala aktörer Kulturutveckling Arbetet går vidare i kultursamverkansmodellen Former för samverkan Årsplanering Uppföljning och utvärdering Bilagor (36)

3 Inledning Riksdagen har beslutat om en ny nationell kulturpolitik med nya nationella kulturpolitiska mål samt om en ny modell för den statliga medfinansieringen till regional kulturverksamhet. Den så kallade kultursamverkansmodellen ger den regionala nivån i vårt län Region Gävleborg 1 ett utvecklat och samlat ansvar för den regionala kulturpolitiken. Kultursamverkansmodellen innebär ökad frihet och större möjligheter att utforma en regional kulturverksamhet med utgångspunkt från de regionala förutsättningarna. Istället för att staten fördelar sina medel direkt till regionala kulturinstitutioner får landsting och regioner ansvar för att fördela en samlad offentlig finansiering till regional kulturverksamhet. Den regionala kulturplanen är det dokument som beskriver de politiska ambitionerna för den regionala kulturverksamheten samt ger underlag för prioriteringar mellan olika verksamheter och insatser. Det är viktigt att understryka att kulturplanen inte är detsamma som kultursamverkansmodellen. Kulturplanen kan istället ses som nyckeln till samverkansmodellen, ett dokument som ska beskriva och ge förutsättningar för en vidareutvecklad samverkan mellan berörda aktörer i syfte att utveckla de regionala kulturverksamheterna och kulturlivet i Gävleborg. Region Gävleborgs ambition med kulturplanen är också att tydliggöra och förnya uppdraget till de regionala kulturverksamheterna. Kulturplanen blir därmed ett viktigt led i en vidareutveckling av den regionala kulturpolitiken. Kulturplanen omfattar tre år ( ), men är ett levande dokument som under denna period bör utvecklas, kompletteras och fördjupas. Hur arbetet med att ta fram kulturplanen genomförts redovisas i särskild bilaga. Som ett led i arbetet har ett omfattande utredningsarbete genomförts. Utredningarna har med utgångspunkt från de regionala och lokala villkoren i Gävleborg belyst hur svensk kulturpolitik vuxit fram och hur de regionala kulturverksamheterna i länet formats. Det gemensamma syftet med utredningarna har varit att ge ett underlag, en kulturpolitisk plattform, för regionens arbete med en kulturplan och för berörda verksamheters fortsatta utveckling. 1 I dokumentet används Region Gävleborg och regionen som uttryck för den organisatoriska enheten. Gävleborg används för det geografiska området 3 (36)

4 Kulturpolitiska utgångspunkter Regionala kulturpolitiska mål Region Gävleborg vill genom den regionala kulturpolitiken bidra till ett kulturliv som ger livskraft och skapar sammanhang. Regional kulturverksamhet och regionala insatser ska i samverkan med kommunernas verksamheter och insatser utgöra en stödjande infrastruktur för kulturlivet i länet. Den regionala kulturpolitikens övergripande mål är att: möta människors grundläggande behov av kulturupplevelser förklara, inkludera och skapa delaktighet i samhället utmana det etablerade och vitalisera demokratin bidra till kreativitet, nya idéer och nya kulturella uttryck främja likvärdiga förutsättningar för kulturlivet i länet Den regionala kulturpolitiken ska även bidra till att: främja folkhälsan öka länets attraktivitet främja innovation och hållbar tillväxt Utgångspunkten för den regionala kulturpolitiken är att ett rikt och levande kulturliv är nödvändigt och självklart för en hållbar samhällsutveckling i Gävleborg. Kulturverksamhet ska ge människor redskap att bättre förstå sig själva och sitt samhälle, men också redskap för att påverka sin situation och delta i samhällets utveckling. Kulturverksamhet ska skapa kommunikation mellan individer och grupper, ge förutsättningar för olika slags kulturupplevelser och bildning samt ge människor möjlighet att utveckla sina skapande förmågor. I en samtid och ett län som utmanas av nya och snabba samhällsförändringar behövs kulturverksamheter som kan ge perspektiv och insikter och som stärker människors förmåga att möta och tillvarata förändringarna med tillförsikt. Samhällets förändring påverkar också kulturverksamheterna och synen på vad de kan vara, vilket i sig är en utmaning. Kulturverksamheternas uppgift är inte att nå ut till människor, utan att angå och vara angelägna för sin tids människor i hela Gävleborg. Detta förutsätter att de som är verksamma med olika kulturfrågor samspelar inbördes lika väl som med kommuner och civilsamhälle. Den regionala kulturpolitiken är en del av den regionala utvecklingspolitiken och har naturliga kopplingar till andra politikområden. Den regionala kulturpolitiken omfattar också andra regionala verksamheter än de som behandlas i kulturplanen. 4 (36)

5 Nationella kulturpolitiska mål De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för den regionala kulturpolitiken och omfattar de verksamheter som beskrivs i kulturplanen. Med sina inriktningar samspelar de nationella och de regionala målen och bidrar till varandras uppfyllelse. De nationella målen uttrycks på följande sätt: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur EU-perspektiv Europeiska mål inom kulturområdet uttrycks i olika beslut fattade av parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Inom EU-politiken betonas kulturens betydelse för sammanhållningen inom unionen, men också betydelsen i ett näringspolitiskt perspektiv. Kulturområdet är relativt sett ett litet område inom EU-politiken, men det har under senare fått en allt starkare ställning. Det ligger dock inte inom EU:s beslutskompetens att besluta om en gemensam, övernationell kulturpolitik. I Europa 2020-strategin slår EU fast hur unionen ska arbeta för att uppnå sysselsättning och en smart och hållbar tillväxt för alla. Europeiska kommissionen har inför perioden lanserat programmet Kreativa Europa, som syftar till att stödja de kulturella och kreativa näringarna inom unionen och genom dem bidra till uppfyllelse av de mål som uttrycks i Europa 2020-strategin. Roller och verktyg Samverkansmodellen inom kulturområdet är ett exempel på det som kallas flernivåstyrning. EU, staten, landsting/regioner och kommuner har olika roller, ansvar och verktyg, men genom ett bättre samspel kan en mera ändamålsenlig politik och verksamhet uppnås. Region Gävleborg har i och med kultursamverkansmodellens införande fått ett nytt ansvar för att tillsammans med kommunerna utveckla samspelet mellan olika nivåer och inblandade aktörer inom kulturområdet, vilket i sig är en viktig och gemensam uppgift. Kommunerna i Gävleborg har det politiska ansvaret för huvuddelen av den offentligt finansierade kulturverksamheten i länet. I kommunerna finns största 5 (36)

6 delen av den verksamhet som länets medborgare möter i sin vardag och varje kommun bestämmer sin egen ambitionsnivå. Region Gävleborgs direkta ansvar omfattar insatser vars syfte är att med ett regionalt helhetsperspektiv komplettera och stödja de kommunala insatserna. Enkelt uttryckt ska regionala verksamheter och insatser omfatta sådant som det inte är ändamålsenligt att göra på kommunal nivå. Regionen använder i sitt arbete tre olika verktyg som beskrivs nedan. De ekonomiska prioriteringarna görs årligen med utgångspunkt från kulturplanen och i anslutning till ordinarie budgetarbete. Regionala uppdrag kan genomföras av exempelvis Region Gävleborgs kulturverksamhet, institutioner, föreningar samt i vissa fall kommuner. Varaktiga regionala uppdrag Verksamhetsbidrag lämnas till regionala verksamheter med långsiktiga uppdrag. Med dessa externa aktörer tecknas uppdragsöverenskommelser mellan aktuell styrelse och ansvarig nämnd inom Region Gävleborg. Uppdrag till regionens kulturverksamhet formuleras i regionens interna styrdokument. Samtliga uppdrag följs upp årligen och vidareutvecklas kontinuerligt i dialog mellan parterna. Tidbegränsade regionala uppdrag Region Gävleborg kan ge bidrag till verksamheter som under en avgränsad period (1-3 år) får ett regionalt uppdrag. Uppdragen ska utveckla, pröva eller sprida verksamhetsformer och arbetssätt vars inriktning ligger i linje med den regionala kulturpolitiken. Initiativ till tidsbegränsade regionala uppdrag kan tas både i form av en ansökan från den enskilda verksamheten och i form av en förfrågan från Region Gävleborg. Utvecklingsbidrag Region Gävleborg ger löpande bidrag till verksamheter för att genomföra särskilda insatser i linje med den regionala kulturpolitiken. Uppdragsöverenskommelse Uppdragsöverenskommelser tecknas med de verksamheter som arbetar med varaktiga regionala uppdrag liksom med de verksamheter som får tillfälliga regionala uppdrag. Uppdragsöverenskommelsen tecknas mellan ansvarig nämnd inom Region Gävleborg och verksamhetens styrelse eller nämnd. I dokumentet konkretiseras innehållet i verksamheten med utgångspunkt från den regionala kulturplanen samt anges hur stort anslag verksamheten får för att genomföra överenskommelsen. Uppdragsöverenskommelsen, som tecknas årligen och biläggs den regionala kulturplanen, beskriver hur den regionala kulturpolitiken och kulturplanens prioriteringar omsätts i praktiken. Utvecklingsområden De områden som presenteras i detta avsnitt har identifierats som särskilt intressanta och viktiga för utvecklingen av kulturlivet i Gävleborg. Urvalet har skett mot bakgrund av länets identifierade styrkor och utmaningar samt utifrån 6 (36)

7 genomförda dialoger och de remissvar som kommit in under processen med att arbeta fram kulturplanen. Utvecklingsområdena ligger i linje med de regionala kulturpolitiska målen och kommer att vara prioriterade under perioden. Ansökningar om verksamhetsbidrag, tillfälliga regionala uppdrag eller utvecklingsbidrag kommer att prövas med utgångspunkt från följande utvecklingsområden. Mångfald av berättelser Samhället idag karaktäriseras allt mer av en ökad individualisering och differentiering. Människor definierar sig själva, eller sorteras av omvärlden, utifrån kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, utseende, intresse eller på andra sätt. Det finns majoriteter och minoriteter, men sammantaget kännetecknas samhället i första hand av en ökande mångfald. Detta måste påverka de regionala kulturverksamheterna vad gäller innehåll och i fråga om organisation och arbetsmetoder. En gemensam utmaning för de regionala kulturverksamheterna är att ge utrymme för en ny mångfald av berättelser. När människor identifierar sig starkt med olika grupper blir kulturens medlande roll särskilt viktig. Ett starkt kulturarv blir både en möjlighet och en utmaning i en mångkulturell miljö. Ett interkulturellt 2 utbyte blir nödvändigt för att kulturen ska fungera som en sammanhållande kraft. När den enskildes berättelse lyfts fram och speglas mot andras visar det sig ofta att berättelser som först verkar vara helt olika varandra innehåller något som är allmänmänskligt både över tid och rum. Kulturverksamheter med ett mångfaldsperspektiv och ett inkluderande arbetssätt, bidrar till att det skapas samhörighet mellan människor i samhället. Ett arbete där en mångfald av berättelser lyfts fram stärker kulturens demokratiska dimension. I detta sammanhang är det viktigt att uppmärksamma att de nationella minoriteterna har ett särskilt skydd vars konsekvenser kulturverksamheterna behöver arbeta vidare med. Region Gävleborg samt flera av Gävleborgs kommuner är förvaltningsområden för finska vilket innebär att finskan ska främjas särskilt. Identifierade utvecklingsbehov: främja aktiviteter som stärker självbilden hos medborgarna och synliggör vårt mångkulturella lokalsamhälle utveckla de befintliga arrangörsnätverken och söka former för arrangörskap som angår fler grupper utveckla metoder för att lyfta fram länets många olika berättelser vidareutveckla metoder för ett interkulturellt förhållningssätt 2 Interkulturell i meningen möten mellan kulturer, till skillnad mot mångkulturell som syftar på flera kulturers parallella existens 7 (36)

8 Av och med barn och unga I grunden skiljer sig inte kulturens betydelse för barn och unga från dess betydelse för vuxna. Kulturverksamhet handlar om kulturupplevelser, bildning och om att utveckla individens skapande förmågor. Kulturverksamhet för barn och unga handlar alltså inte i första hand om utbildning eller om att fostra en kunnig publik. Det som särskiljer barn och unga handlar mer om att de är i beroendeställning till vuxna för att få tillgång till kulturlivet. Som ung befinner man sig dessutom i en period av livet som karaktäriseras av intensiv personlig utveckling. Detta gör kulturen än mer betydelsefull, vilket är bakgrunden till för varför barn och unga är kulturplanens viktigaste målgrupp. De regionala kulturverksamheterna ska främja barns och ungas tillgång till ett kulturliv som är angeläget för individen och ger honom och henne redskap att pröva och forma sin identitet genom konstnärliga uttryck. En mycket stor del av den kulturverksamhet som finns för barn och unga i länet sker inom kommunernas olika ansvarsområden. De regionala verksamheterna agerar främst stödjande genom att exempelvis erbjuda och producera ett utbud för skolorna samt genom kompetens, nätverk och metodutveckling. Ett utvecklat arbete inom detta område sker därför naturligt och bäst genom samverkan mellan kommunerna och de regionala kulturverksamheterna. I strategin för barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg 3 anges att barns och ungas kunskaper, erfarenheter och kompetenser är viktiga för det gemensamma samhällsbyggandet. De regionala kulturverksamheterna behöver involvera barn och unga i verksamheterna för att fånga det nya och följa med i utvecklingen. Identifierade utvecklingsbehov: vidareutveckla metoder för arbete med barn och unga öka ungas delaktighet i de regionala kulturverksamheternas inriktning och planering främja en arrangörsutveckling som ger unga inflytande över utbudet och skapar möjligheter för flera unga arrangörer vidareutveckla samspelet mellan de regionala kulturverksamheterna och länets kultur- och musikskolor Nya kulturella och konstnärliga uttrycksformer Nya tider skapar nya uttrycksmöjligheter. Den mänskliga kreativiteten har inga gränser och det går inte att förutspå hur konsten kommer att formas och se ut. Ofta sker utveckling i gränsland och mellanrum mellan etablerade verksamheter och uttryck. Då skapas det nya vid sidan av det vedertagna och dess indelningar. En kulturpolitik i tiden måste kunna formas med hänsyn till de nya uttryckssätt som växer fram, oavsett genre. Ett exempel är arbetet med crossmedia där berättelser växer fram i ett samspel mellan olika konstnärliga uttrycksformer. 3 Antagen av regionstyrelsen Region Gävleborg (36)

9 Kulturskaparnas arbete närmar sig ofta högskolornas forskning. När forskning och konstnärligt skapande möts uppstår goda förutsättningar för innovation och nytänkande. Det är en utmaning både för utbildningsinstitutioner och för kulturinstitutioner att öppna sig för det gränsöverskridande. Kulturinstitutionerna kan ha en roll som arenor för möten mellan kulturskapare och forskare samt för att i nästa steg förmedla processer och resultat till länsinvånarna. Det är även en utmaning att hantera det nya och oförutsägbara inom ramen för offentlig förvaltning, att ha nyfikenhet och öppenhet för det som inte passar in i vedertagna former. Det är nödvändigt att den regionala politiken ständigt förmår ompröva vad som ska stödjas och i vilken form, så att även initiativ som organiseras på otraditionella sätt kan få stöd och utvecklas. Identifierade utvecklingsbehov: söka vägar att stärka konstformer med svaga strukturer vidareutveckla alternativa metoder för att stötta engagemang skapa mötesplatser mellan forskning och konst Digital teknik för kulturskapande Teknikutvecklingen ger nya förutsättningar och möjligheter att skapa kultur, konst och utveckla nya uttryck. I och med att de digitala redskapen kan koppla ihop kulturskapare med en extremt hög hastighet och kvalitet skapas nya förutsättningar för gemensamt skapande oavsett avstånd. Den tekniska utrustningen krymper också i storlek och blir allt billigare och därmed allt mer tillgänglig både för den professionella kulturskaparen och för länsinvånarens eget skapande. Det behövs mötesplatser där den nya teknikens möjligheter och begränsningar kan utforskas och inspirera till nya uttryck. Ett sätt att skapa sådana lokala arenor kan vara att vidareutveckla biblioteken. Här finns både lokaler och ofta en personal med kompetens inom det digitala området. Digitaliseringen och utvecklingen av det virtuella rummet skapar nya möjligheter. Men den väcker också frågor om bland annat upphovsrätt och annan juridik. Nya medier ställer krav på ny kunskap. Identifierade utvecklingsbehov: göra det möjligt för fler att använda de digitala redskapen för kulturella uttryck utarbeta en gemensam strategi för länets kulturliv med syfte att utforska den digitala teknikens möjligheter och påverkan på verksamheterna 9 (36)

10 Att överbrygga geografiska avstånd Gävleborgs geografiska förutsättningar, med relativt långa avstånd i regionen och residensstaden Gävle i länets sydöstra ände, har betydelse för invånarnas närhet och tillgänglighet till de regionala kulturinstitutionerna. Hälsinglands Museum i Hudiksvall är den enda av dessa som har annan placeringsort än Gävle. Samtliga regionala verksamheter arbetar på olika sätt med att överbrygga avstånden och inom länet som helhet finns en god tillgång till deras tjänster 4. Samtidigt är frågan ständigt aktuell. Diskussionen måste fortsätta om vad som kan göras lokalt ute i regionen genom turnéer och utlokaliserad verksamhet. Samtidigt finns verksamhet som det inte är ändamålsenligt att flytta som ändå kan vara betydelsefull för hela regionens invånare. Idag utveckas allt fler digitala lösningar för tillgänglighet och kommunikation. Det finns dock både tekniska och ekonomiska begränsningar. För att de digitala lösningarna ska vara funktionella ställs höga krav på kvalitet. Att tillgängliggöra samlingar digitalt via webben är mycket resurskrävande och det är förmodligen nödvändigt att göra ett urval. Där de digitala lösningarna är ändamålsenliga och tillämpbara bör användningen utökas. Här är de lokala biblioteken och de digitala biograferna resurser som kan vidareutvecklas. Trots allt är det personliga mötet och den fysiska närvaron ofta oersättlig. Därför har kollektivtrafiken stor betydelse för tillgängligheten. Regionen har ett ansvar för att i samråd med Gävleborgs kommuner utforma en ändamålsenlig kollektivtrafik. Samtidigt har länets kulturliv ett arbete att utföra genom att anpassa föreställningstider samt visa besökare till den kollektivtrafik som ändå finns. Inom detta område är utvecklad samverkan mellan de olika aktörerna nödvändig. Identifierade utvecklingsbehov: utveckla användningen av digitala redskap för interaktivitet och tillgängliggörande samordna exempelvis metodval, urval och genomförande vid digitalisering av regionala samlingar hitta formerna för kollektivtrafiken som ett redskap att tillgängliggöra länets kulturliv Kultur, hälsa och livskvalitet Ett rikt kulturliv är viktigt för människors livskvalitet. Både kulturupplevelser och eget skapande bidrar till att tillgodose det mänskliga behovet av att se sig i ett sammanhang, att uttrycka sin egen berättelse och att spegla sig i andra. De lokala musik- och kulturskolorna, tillsammans med studieförbunden inspirerar invånarnas eget skapande och är därför betydelsefulla även i ett folkhälsoperspektiv. 4 Se verksamheternas årsberättelser. 10 (36)

11 Kultur och hälsa är ett spännande område som allt mer uppmärksammas 5. Evidensbaserad forskning visar kulturens positiva effekter exempelvis för att lindra psykisk sjukdom och demens. Men kultur kan också bidra till bättre läkande och rehabilitering i samband med fysiska skador Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning används ibland kultur som medel för inkludering vilket ger positiva effekter på hälsa och livskvalitet. Kultur kan också användas som redskap för att en allt äldre befolkning i regionen ska behålla sin vitalitet. Kulturverksamhet inom vård och omsorg kan tillföra nya dimensioner för de som arbetar inom området. Kultur, hälsa och livskvalitet är ett tvärsektoriellt område där bred samverkan mellan exempelvis kulturverksamheterna, kommunernas omsorgsverksamheter och sjukvården är nödvändig för att uppnå goda resultat och långsiktiga folkhälsoeffekter. Identifierade utvecklingsbehov: vidareutveckla samspelet mellan olika aktörer och kompetenser för metodutveckling inom området kultur och hälsa sprida kunskap och erfarenhet i syfte att öka användningen av kulturverksamhet inom vård och omsorg Kultur och kreativa näringar Kulturliv och kulturverksamheter har stor betydelse för utvecklingen av de kreativa näringarna och för besöksnäringen. Överhuvudtaget kan kulturliv och kulturverksamheter bidra till kreativitet och innovation som skapar tillväxt och sysselsättning. För att utnyttja denna potential behövs fortsatt arbete samt insatser för att främja en ökad samverkan mellan offentlighet, näringsliv, akademi och ideell sektor inom kulturområdet. Projektet Kulturella och Kreativa Näringar Gävleborg har avslutats. Satsningen syftade till att stärka kultursektorns företagare på deras egna villkor och öka kunskapen om dem och deras förutsättningar i de befintliga organisationer som förmedlar stöd till företagare. Efter projekttiden har dessa organisationer ansvar för att frågorna drivs vidare och fortsätter att utvecklas till ett integrerat förhållningssätt i arbetet. Region Gävleborg fortsätter att främja utvecklingen av kultur och kreativa näringar. Bildandet av Region Gävleborg 2015 innebär att landstingets kulturpolitiska ansvar och regionförbundets tillväxtpolitiska ansvar samlas i en organisation vilket ger bättre förutsättningar för ett helhetsperspektiv i arbetet med dessa frågor. 5 Se exempelvis Centrum för kultur och hälsa på Göteborgs universitet, 11 (36)

12 Identifierade utvecklingsbehov: vidareutveckla arbetet med att skapa goda förutsättningar för de kreativa näringarna hitta former för ökad samverkan mellan offentlighet, näringsliv, akademi, ideell sektor och de professionella kulturskaparna undersöka nya finansieringsformer, som exempelvis crowdfunding 6 Litteratur och läsfrämjande Under de senaste åren har en rad undersökningar visat på hur läskunnigheten och läsandet bland landets invånare minskar oroväckande. Läsförståelse är mer komplext än att läsa orden i en text. Det handlar om förmågan att kunna söka och inhämta information i en text, sammanföra och tolka det lästa samt reflektera och utvärdera texten för att kunna relatera den till egna erfarenheter. Detta blir allt viktigare i en tid som präglas av hög förändringstakt och stora krav på individen att lära om och lära nytt. Därigenom får det minskade läsandet allvarliga demokratiska konsekvenser. Skolan har huvudansvaret för att lära våra barn att läsa. Kulturlivet däremot har en viktig roll för att väcka läslusten hos invånarna. Det pågår ett stort läsfrämjande arbete genom Gävleborgs bibliotek. Identifierade utvecklingsbehov: bidra till en vidareutveckling av det läsfrämjande arbetet genom kompetenshöjande insatser utveckla författarnas medverkan för ett ökat läsande i Gävleborg Prioriterade perspektiv Följande perspektiv omfattar all regional kulturverksamhet. Perspektiven skall behandlas i uppdragsöverenskommelserna och följas upp årligen. Kvalitetsperspektiv Det är viktigt att de verksamheter som omfattas av kulturplanen håller en hög kvalitet. Kvalitetsbegreppet har inom kulturområdet en dubbel innebörd. Dels kan man mena kvalitet i betydelsen professionalitet, teknisk skicklighet, fysiska förutsättningar och liknande. De regionala kulturverksamheterna ska som en naturlig del i sin verksamhetsutveckling arbeta med ständiga förbättringar. Med kvalitet kan man också mena konstnärlig kvalitet som är ett kontextuellt begrepp i ständig förändring, mellan olika genrer, över tid och mellan människor. Kulturverksamheternas strävan efter hög konstnärlig kvalitet förutsätter därför en 6 En metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer ofta via internetbaserade system. 12 (36)

13 ständigt pågående och levande diskussion kring kvalitetsbegreppet både i organisationerna och i relationen med länsinnevånarna. Mot bakgrund av kvalitetsbegreppets komplexitet är det en utmaning att utveckla metoder för uppföljning och utvärdering. Detta är en viktig uppgift som i sig kräver särskilda insatser och som lämpligen genomförs i samverkan med andra. Barn och unga Barn- och unga är kulturplanens viktigaste målgrupp. De verksamheter som berörs av kulturplanen ska i sitt ordinarie arbete aktivt verka för barn och ungas tillgång till kultur samt vara möjliggörare för barns och ungas eget skapande. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv Den regionala kulturpolitiken riktar sig till Gävleborgs alla invånare 7. Kulturlivet som helhet ska ha ett innehåll som angår både flickor och pojkar, män och kvinnor och som är angeläget för samhällets olika grupper. För att kulturlivets ska vara angeläget och inkluderande måste regionens mångfald tas tillvara samtidigt som stereotyper behöver utmanas. All verksamhet kan inte och ska inte rikta sig till alla. Men aktörerna ska eftersträva att alla oavsett exempelvis kön, eller grupptillhörighet har tillgång till och möjlighet till inflytande över kulturlivet. 8 För att bevaka detta perspektiv är utvärderingar och analyser av uppföljning och statistik viktig. Miljöperspektiv Resor och transporer är i och med regionens långa avstånd särskilt betydande för miljön i Gävleborg. Förutom de utvecklingsbehov som lyfts fram inom utvecklingsområdet Att överbrygga avstånd måste de regionala kulturverksamheterna ständigt sträva efter att göra så liten miljöpåverkan som möjligt. Funktionshinderperspektiv Den nationella funktionshinderspolitiken syftar till att skapa ett samhälle som är utformat så att människor med funktionsnedsättning ska vara fullt delaktiga i samhällslivet. Därför beslutade regeringen att möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras. De regionala kulturinstitutionerna har en handlingsplan för ökad tillgänglighet och tillämpar den beslutade strategin. 7 Region Gävleborgs Likabehandlingspolicy. 8 Nya mål i jämställdhetspolitiken: Betänkande 2005/06:AU11 9 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (36)

14 Interregionalt perspektiv I Gävleborg finns en samsyn kring behovet av att långsiktigt ingå i en större regionbildning. Detta gäller även inom kulturområdet där det i många fall finns behov av att agera i större regionala sammanhang som kan ge verksamheterna utvecklingsmöjligheter, bredda kompetensen och effektivisera arbetet. Under många år har också institutioner, landstingets kulturverksamhet och tillfälliga regionala aktörer utvecklat interregionala samarbeten, företrädesvis tillsammans med Dalarna och Uppsala län. Verksamheterna ska fortsätta att utveckla en ändamålsenlig interregional samverkan, främst med angränsande län. Internationellt perspektiv Internationellt samarbete inom kultursektorn är angeläget av flera skäl. Konstnärliga utbyten bidrar till att bredda länets kulturutbud och länsinvånaren berikas i mötet med andras kulturella uttryck. En modern kulturorganisation i en globaliserad värld måste ha en omvärldsspaning och utblick på vad som händer både nationellt och internationellt. Genom att jämföra sig med andra får man också perspektiv på sig själv och på den egna verksamheten. Väl fungerande internationella samarbeten som bidrar till verksamheternas utveckling ska eftersträvas. Gävleborg Generella förutsättningar och utmaningar Följande avsnitt utgår ifrån den analys som gjorts inom ramen för arbetet med den regionala utvecklingsstrategin Nya möjligheter som gäller för perioden Beskrivningen bygger också på analysen i de utredningar 10 som genomförts inom ramen för kulturplanearbetet. I Gävleborg skedde övergången från ett jordbruksdominerat till ett industridominerat samhälle tidigare och med ett kraftigare genomslag än i landet som helhet Detta har präglat länet och dess invånare på många sätt. Till skillnad från övriga landet blev industrin till stora delar kvar i de mindre samhällena. Detta har lett till att länet som helhet bevarat en landsbygdsbaserad befolkningsstruktur. Gävleborgs övergång in i tjänstesamhället har sedan släpat efter riksgenomsnittet och länet har idag en relativt låg urbaniseringsgrad. I globaliseringens tidevarv påverkas utvecklingen i Gävleborg i högsta grad av skeenden i omvärlden. Allt flera verksamheter finns på en global arena, men kräver samtidigt en lokal bas för handling vilket skapar ett glokalt sammanhang. Regionen blir en mötesplats där allt mer rörliga människor möts - frivilligt och ofrivilligt. 10 I första hand Keith Wijkander: Kulturinstitutionerna i Gävleborg: länets självbild och dess speglar 14 (36)

15 Gävleborgs läge vid södra Norrlandskusten ger geografiska förutsättningar som innebär relativt långa avstånd mellan samhällen i ett förhållandevis glest befolkat län. Samtidigt ligger Gävleborg nära den expanderande Storstockholmsregionen, vilket ger fördelar att tillvarata. Avstånden har stor betydelse för samhällets utvecklingsmöjligheter och för att överbrygga avstånden blir infrastrukturen den fysiska och den digitala viktig. Mot denna bakgrund har också betydande satsningar gjorts inom IT-området. Befolkningsutvecklingen har varit negativ under 2000-talet, men de senaste åren har det skett en viss befolkningstillväxt tack vare ett flyttningsöverskott. Detta har berott på invandring, men också på att Gävle kommun vuxit. Den demografiska strukturen är under förändring och andelen äldre i länet växer. En förklaring är att den eftergymnasialt utbildade arbetskraften i allt högre utsträckning koncentreras till storstadsregionerna. Att arbetsmarknaden i Gävleborg under lång tid dominerats av en stark basindustri och av offentlig sektor, kan vara en förklaring till de förhållandevis svaga traditionerna vad gäller högre utbildning. Senare tids generellt sett ökande behov av mer kvalificerad arbetskraft utmanar Gävleborgs förmåga att mobilisera kompetens. Samhällen med endast en dominerande arbetsgivare är också mera sårbara. Pågående strukturomvandling bidrar till hög arbetslöshet och höga investeringskostnader för utbildning som innebär påtagliga utmaningar i Gävleborg. Den historiskt starka basindustrin kan även ha verkat hämmande på utvecklingen inom andra branscher samt medverkat till en relativt stereotyp syn på företagande. Insatser görs för att förändra dessa synsätt och stimulera företagande i nya branscher. Mer än dubbelt så många män som kvinnor i Gävleborg är egna företagare. Bland de yngre är dock skillnaden när det gäller viljan att starta företag väldigt liten mellan könen. Bland unga vuxna planerar allt flera att studera vidare på eftergymnasial nivå. Unga kvinnor påbörjar i högre utsträckning högskolestudier än unga män. Det finns också skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund vad gäller behörighet till gymnasium och eftergymnasiala studier. Det pågår sedan några år en medveten ungdomssatsning i syfte att ta vara på unga människors utvecklingskraft och ge dem inflytande. Gävleborg har en starkt segregerad utbildnings- och arbetsmarknad. Detta kan begränsa utvecklingen och gör frågan om jämställdhet och jämställdhetsintegrering särskilt angelägen. 15 (36)

16 Sammanfattningsvis kan konstateras att Gävleborg är en region i stark omvandling. Den stora utmaningen är att möta och bli en del av ett framväxande samhälle med nya förutsättningar. I denna förändring har ett livskraftigt kulturliv med starka kulturinstitutioner stor betydelse för både människor och samhälle, samtidigt som förändringen skapar nya förutsättningar för kulturlivet. Kulturliv och kulturverksamheter har en direkt tillväxtdimension som inte ska underskattas och som uppmärksammats allt mer under senare år. Kulturlänet Gävleborg Under arbetet med kulturplanen har det inte gjorts någon särskild kartläggning av hela kulturlivet i Gävleborg. I stället har information samlats via möten, dialoger och remissförfarande. En kartläggning av mera systematisk karaktär skulle kunna genomföras inom ramen för den fortsatta samverkan, men då bör man vara klar över syftet och hur det insamlade materialet ska hållas ajour. En beskrivning av ett kulturlän är komplicerad på flera sätt. En svårighet är insikten om att en skriven text alltid innebär en tolkning och att den nästan ofrånkomligt medverkar till att stärka stereotyper. De stereotypa bilderna av länet bidrar sällan till utveckling och riskerar att förstärka utanförskap hos grupper som inte synliggörs. Trots detta följer här en beskrivning av områden som karaktäriserar kulturlänet Gävleborg. Gävleborg har ett rikt kulturliv med starka institutioner, ett brett föreningsliv samt en rad intressanta och utmanande professionella kulturskapare. I beskrivningen nedan tecknas en allmän bild av kulturlivet i regionen samt en bild av vad som karaktäriserar kulturlivet i de olika kommunerna. Civilsamhällets roll för kulturlivet beskrivs liksom kulturskaparnas betydelse och villkor. Den tidiga industrialiseringen i Gävleborg utgör bakgrunden till regionens långa och starka folkrörelsetraditioner. Föreningslivet och studieförbunden är fortfarande betydelsefulla för kulturlivet, både som arrangörer och som möjliggörare för människors eget skapande. I Gävleborg finns många olika kulturmiljöer från stenålderns boplatser till modernismens bebyggelse platser som bär på minnen och berättelser av många olika slag. Välbevarade kulturmiljöer är källor till kunskap och reflektion. Industrins utveckling präglar Gävleborgs kulturarv, ett exempel är Järnriket med berättelserna om 2000 år av järnhantering. Samtidigt förknippas kanske regionen främst med den starka allmogekulturen. I juni 2012 placerades hälsingegårdarna på UNESCO:s världsarvslista. Utnämningen ger möjligheter och många spännande utmaningar inför det fortsatta arbetet. Gårdarnas bevarande är säkerställt och arbetet för att utveckla gårdarna som nav för besöksnäringen pågår på olika sätt. Ett exempel på områden som behöver vidareutvecklas är forskningen kring hälsingegårdarna, exempelvis om de som bodde på gårdarna, i vilket 16 (36)

17 sammanhang gårdarna växte fram och vad detta lär oss om vår tid. Det finns överhuvudtaget en stor utmaning i att arbeta med Gävleborgs samlade kulturarv så att kulturarven, som de regionala kulturpolitiska målen säger, bidrar till att förklara, inkludera och skapa delaktighet i samhället. Gävleborgs kulturarv tar sig flera olika uttryck i länet. De kännetecknas av en stor rikedom och en genuin folklig kultur. Utmärkande för många av de traditionsbärare som för arven vidare är att de låter traditionen utgöra en grund för förnyelse inom exempelvis slöjd, musik eller dans. Det finns anledning att lyfta fram folkdansen och folkmusiken. Vi ser ofta på Gävleborgs län som två delar, Gästrikland och Hälsingland. Men inom detta område, liksom många andra förs landskapen samman, hela länet har rika traditioner inom folkdans och folkmusik. Här finns även starka band med omgivningen och då framför allt med Dalarnas och Uppsala län. Gävleborg har ett rikt musikliv och en sjudande musikscen. Amatörmusicerandet och dess genrebredd utmärker regionen i ett nationellt perspektiv. Musik- och kulturskolorna har en viktig del i detta. Men det finns anledning att även uppmärksamma folkrörelsernas betydelse, med kyrkornas musikliv och studieförbundens förmåga att fånga upp framför allt musikintresserade unga. Som en del av det unga musiklivet i regionen driver regionen två ungdomsorkestrar och som ytterligare inspiration arrangeras tävlingar inom musik och dans. Det faktum att Gävleborgs haft en professionell symfoniorkester ända sedan 1912 har säkert bidragit till det starka musikintresset. Gävleborg har flest antal amatörteaterföreningar i landet. Teaterintresset tar sig även uttryck i att regionen är väl försedd med arrangerande teaterföreningar, många med långa traditioner. Detta tillsammans med Folkteatern Gävleborgs arbete har bidragit till att skapa en kompetent teaterpublik i hela regionen. Folkteatern visar sina föreställningar runt om på större och mindre orter i kommunerna, med en form som kommer nära publiken samt med frågor som är aktuella för invånarna. Filmen är ett växande konstområde, inte minst i och med de ungas starka intresse. Digitaliseringen och teknikutvecklingen har helt förändrat förutsättningarna för film och rörlig bild, både vad gäller konsumtion och produktion. Gävleborg har varit tidigt ute med digitalisering av biografer, vilket motiverats av biografens stora betydelse som mötesplats. Gävleborg är förhållandevis väl försett med scener så väl på de större som på de mindre orterna. Denna viktiga del av den kulturella infrastrukturen utgörs av exempelvis föreningslokaler, bibliotek och folkhögskolor. Länets tradition med ett rikt kultur- och föreningsliv, har genererat många yrkesverksamma musiker, konstnärer och författare. Gymnasieskolorna har estetiska program med olika inriktningar för de ungdomar som vill vidareutveckla sitt skapande. Landstingets folkhögskolor har förberedande utbildningar för 17 (36)

18 kulturskapare inom områdena musik, konst, litteratur, textil, foto och media samt en yrkesutbildning i dramapedagogik. Några av dessa utbildningar hör till de mest attraktiva i landet inom sitt område. Högskolan i Gävle har en viktig roll för det regionala kulturlivet. Med sina estetiska utbildningar och sin bildande funktion bör den på ett bättre sätt kunna involveras i länets övriga kulturliv. Det finns en rad goda exempel på samarbeten inom kulturlivet. Under lång tid har gemensamma arbeten på olika nivåer bidragit både till utveckling av verksamheter och till nysatsningar. Dessa samarbeten pågår på många plan och bidrar till att stärka verksamheterna, ge större genomslag och skapa högre kvalitet för de som bor och vistas i länet. Ett exempel på framgångsrika samarbeten inom länet är HelGe-biblioteket som beskrivs närmare i avsnittet Biblioteksverksamhet och litteratur. Tillsammans med Dalarna och Uppsala pågår det nationellt unika videokonstsamarbetet VideoGUD med en årligen återkommande festival. Den konsertserie för folk- och världsmusik som i Gävleborg heter FolkmiX och som i Dalarna går under namnet Dalfolk är ett annat exempel på projekt som genomförs i samarbete med Dalarna. Kulturlivet i kommunerna För de flesta av länets kommuner är biblioteken och musik- och kulturskolorna de viktigaste lokala kulturinstitutionerna. Dessa utgör mötesplatser och nav för en stor del av det lokala kulturlivet. Musik- och kulturskolorna är betydelsefulla både som utbildningsinstitutioner och som arrangörer. De har ett nära samarbete över kommungränserna och arbetar målmedvetet för att utveckla det ytterligare. Bilden är olika i olika kommuner, men flera av musik- och kulturskolorna samarbetar också allt mer med studieförbunden som är en annan viktig lokal aktör för ungdomars eget skapande. För att Gävleborgs invånare ska få tillgång till ett rikt kulturliv där de offentliga insatserna samverkar måste kommunerna och regionen vidareutveckla en samsyn om roller och gemensamma strategier. Ett exempel är kulturarrangemangen i skolan som till stor del förmedlas till kommunerna genom de regionala kulturverksamheterna. Ett annat är den gemensamma utmaningen att arbeta med arrangörsutveckling. Relationerna mellan kommunerna och de lokala föreningarna ser olika ut. Genomgående står dock föreningslivet för den stora delen av det lokala kulturutbudet. Länets kommuner har både likheter och skillnader. Följande beskrivning lyfter exempel som visar dessa olikheter och särdrag. Tillsammans bidrar dessa till ytterligare en bild av kulturlivet i Gävleborg. 18 (36)

19 Bollnäs Kulturkvarteret i Bollnäs har blivit en samlande punkt för det lokala kulturlivet. Här finns biblioteket och kulturskolan men även scener, en konsthall och en fritidsgård. Verksamheten bygger på samverkan med det lokala föreningslivet. Kommunens relation med de arrangerande föreningarna regleras genom en avtalskonstruktion. Samtidigt är Kulturkvarteret ett exempel på den professionalisering som sker och de ökade krav som ställs i kulturlivet, både av de som deltar som kulturskapare och av kulturbrukarna. År 2012 har Bollnäs kommun utnämnts till årets kulturkommun och Bollnäs kulturskola blev för andra året i rad utnämnd till årets kulturskola. Detta är ett erkännande som visar att verksamheten prioriteras av de lokala politikerna. Gävle Gävle är residensstad och till invånarantalet den största av länets kommuner. Kommunen har en särställning vad gäller mängden institutioner och professionell kultur. Samtidigt karaktäriseras kulturlivet i Gävle, precis som i de övriga mindre kommunerna i länet, av ett rikt och betydelsefullt föreningsliv antog Gävle kommun ett kulturpolitiskt program kallat Kulturell allemansrätt. Programmet lyfter särskilt fram demokrati, upplevelser och mötesplatser som övergripande mål. Ett av programmets sju strategiska områden är independentkultur 11. Gävle Symfoniorkester har sin hemvist i Gävle Konserthus, som är arena både för ett brett konsertutbud och för symfoniorkesterns egen verksamhet. I kommunen finns också Skottes Musikteater, länets enda fria professionella teatergrupp. Som länets största kommun spelar Gävle en särskilt viktig roll för det samlade kulturlivet i Gävleborg. Det är därför betydelsefullt att formerna för samverkan mellan Gävle och övriga kommuner liksom mellan Gävle och regionen fortsätter att utvecklas. Hofors I Hofors har politikerna prioriterat de unga medborgarna genom att frigöra resurser till Entré ungdom. Satsningen utgår från den lokala LUPP-undersökning 12 som lyfter fram de viktigaste områdena för unga i Hofors. Genom att starta ett café har en kravlös mötesplats skapats. Ett aktivitetshus har gett möjlighet för spontana aktiviteter inom olika områden som exempelvis musik, teater, konst och film. Trots att man inte längre har någon traditionell musikskola har aktivitetshuset gett möjligheter för unga att spela musik och skapa även inom andra områden men under öppnare former och med tillgång till fler kulturella 11 Fritt kulturskapande 12 Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 19 (36)

20 uttryckssätt. Entré ungdom handlar också om att hitta former för stärkt delaktighet och ökad hälsa. Hudiksvall Hudiksvalls kommun har under en längre tid arbetat med sin lokala kulturplan. Den lyfter fram fyra profilområden. Man vill utveckla potentialen inom distanskommunikation genom fiberoptik och kultur. Ett exempel är utvecklingen av folkmusiken där fibertekniken kan underlätta internationella kontakter och ge nya möjligheter för world music. Hudiksvall lyfter möjligheterna i att koppla samman kultur, innovation och kreativitet. Man utvecklar en strategi för kreativa verkstäder, exempelvis genom att utveckla metoder för kreativitet inom kulturskolan. Ytterligare ett profilområde i Hudiksvalls kulturplan är upplevelseturism och kultur. Man prioriterar också att gynna inkludering av grupper som riskerar utanförskap genom att integrera kultur i alla kommunala verksamheter. Ljusdal För att skapa goda förutsättningar för barns och ungas eget skapande pågår ett brett samarbete i satsningen Estrad Ljusdal. Arbetet innebär att de aktörer i kommunen som bedriver kulturverksamhet riktad till barn och unga, exempelvis kommunens skolor, musikskolan, studieförbunden och civilsamhället, samarbetar i ett nätverk med målet att samordna verksamheterna och bredda utbudet. Ett intressant arbete i Ljusdals kommun har varit att relatera kultur till demokratiutveckling och social utveckling. Detta har bland annat skett genom olika communityprocesser 13 tillsammans med Folkteatern i Gävleborg. Genom att utveckla ett Per Jonsson Dance Center länkas dansaren och koreografen Per Jonssons konstnärliga arv inom den samtida dansen med unga dansare i Ljusdal och Gävleborg. Man hoppas också kunna väcka ett intresse för Per Jonsson och dans som konstnärligt uttryck lokalt, regionalt och nationellt. Nordanstig Nordanstigs kommun är en av länets nordligaste och saknar en större tätort. Detta bidrar till att frågan om tillgänglighet till kulturlivet, som överhuvudtaget är aktuell i länet, får extra stor betydelse här. Som i många mindre kommuner är biblioteket och grundskolan de viktigaste kommunala kulturverksamheterna. De tjänstemän som arbetar med kulturverksamhet har flera ansvarsområden, vilket gör att kulturlivet i ännu högre grad blir beroende av de ideella krafterna. Som ett led i att stärka dessa har Nordanstigs kommun startat ett arbete med att synliggöra, samla och lyfta kultursektorns civilsamhälle. 13 En metod där den professionella teatern bygger en föreställning tillsammans med människor i en speciell situation 20 (36)

21 Ockelbo Ockelbo är en liten kommun med ett starkt ideellt engagemang. Kommunens geografiska läge i länet gör att invånarna har relativt lätt att ta del av kulturutbud och arrangemang i angränsande kommuner. För Ockelbo blir det därför extra angeläget att kulturlivet samordnas och marknadsförs över kommungränserna samt att kollektivtrafiken fungerar väl. Wij trädgårdar är en nationellt känd kulturverksamhet i kommunen, liksom bruksmiljöerna och museijärnvägen. I vardagen är biblioteket och kulturskolan viktiga kulturinstitutioner. Ovanåker Trots att Ovanåkers kommun är förhållandevis liten har man samlat sin kulturverksamhet i en egen organisation med en kulturchef. Kulturavdelningen prioriterar verksamheternas basnivå. Tack vare den sammanhållna organisationen har man möjlighet att driva utveckling genom att fokusera arbetet på specifika områden under avgränsade perioder. Man arbetar också utifrån en samarbetsmodell där kommunen tar det övergripande ansvaret och skapar projekt tillsammans med föreningslivet, studieorganisationer, privata aktörer och enskilda medborgare. Den tidiga digitaliseringen av biograf Röda Kvarn, gratisarrangemangen PlayWood och Barnens Dag är exempel på detta. Kommunen har ett uttalat medborgarperspektiv i sina kultursatsningar vilket påverkar utbud men också tillgänglighet och marknadsföring. Ovanåker använde tidigt sociala medier som en kanal till invånarna och producerar egna reklamfilmer för att marknadsföra kulturlivet på den lokala biografen. Sandviken Kulturcentrum i Sandviken samlar en rad olika kulturverksamheter i gemensamma lokaler. Biblioteket, kulturskolan och den kommunala konsthallen fungerar som motorer i Kulturcentrum. Den kommunala verksamheten prioriterar barn vilket kommer till uttryck genom att man har en kulturförskola och att ett litteraturhus för barn och unga är under utveckling. Litteraturhuset avser att verka för barns språkutveckling genom ett genreöverskridande förhållningssätt. Verksamheten samarbetar bland annat med flera av länets övriga kommunbibliotek, landstingets kulturverksamhet samt med Högskolan i Gävle. Kommunens musikliv har såväl bredd genom kulturskolan och olika orkestrar som spets genom de lokala amatörorkestrarna Sandvikens Symfoniorkester och Sandviken Big Band. 21 (36)

22 Söderhamn Söderhamns kommun har genomfört en bred satsning på ungas delaktighet kallad Ungdomslyftet. Detta har bland mycket annat inneburit att förutsättningarna för ungas eget skapande breddats både organisatoriskt och genremässigt. Kulturskolans verksamhet och studieförbundet Bildas rockskola har kompletterats med en medieverkstad och Drömverkstan som är en verkstad för bild och form. En intressant utveckling har skett i och med att en rad företag inom den kreativa sektorn vuxit fram i kommunen. Detta har inneburit en tydlig förnyelse och breddning av näringslivet. Projektet Konstkraft Ljusne har utgångspunkt i några konstnärers lokala engagemang. Syftet med arbetet är att genom samtidskonsten i kombination med det industrihistoriska kulturarvet bygga en ny självbild för en bruksort som har både omställningsbehov och stor potential. Söderhamns kommun antog i augusti 2010 ett kulturpolitiskt inriktnings dokument. Civilsamhällets roll För kulturlivet i länet är civilsamhället och allt det ideella arbete som bedrivs inom föreningslivet en förutsättning och en grundstruktur för invånarnas tillgång till ett rikt kulturliv. Det gäller så väl arrangerande föreningar som hembygdsföreningar och museiföreningar. De regionala kulturverksamheterna bidrar många gånger som medaktörer till att fylla denna bas med innehåll. Det är viktigt att se att hela föreningslivet är en resurs för kulturlivet, även exempelvis bygdeföreningar och idrottsföreningar. Dessa kan ofta ha funktioner som arrangörer på landsbygden, eller som handkraft vid större arrangemang. Eftersom civilsamhällets organisationer har avgörande betydelse för kulturlivet är det angeläget att uppmärksamma de förändringar som sker inom föreningslivet. Föreningarna lever vidare men har medlemmar med en hög medelålder och svårighet att hitta förnyelse. Många grupper i samhället står utanför de traditionella organisationerna eller väljer andra samarbetsformer och mer tillfälliga engagemang. Detta ställer krav på de regionala kulturverksamheterna som både behöver arbeta för att stärka det befintliga föreningslivet och söka former för samverkan på nya arenor för att fortsätta vara angelägna för regionens invånare. En aktör som blir allt vanligare i detta samanhang är en privatperson eller en grupp individer med en stark drivkraft som på egen hand i ett företag, eller genom att omge sig med ett nätverk, kanske i föreningsform, utvecklar kulturlivet på sin ort. En stor del av utvecklingen och förnyelsen av kulturlivet sker idag just i dessa gränsområden mellan företagande och civilsamhälle. I och med att det är en ny företeelse med otydlig organisationsform och med en stark vilja att realisera kulturidéer kan det vara svårt för dessa att passa in i de offentliga strukturerna som ofta upplevs som tröga och byråkratiska. 22 (36)

23 Länets professionella kulturliv De professionella kulturskaparna är viktiga för kulturlivet i Gävleborg. De delar samma verklighet och har ofta på så sätt möjlighet att komma nära länsinvånaren. Därför är det angeläget att hitta former för hur deras delaktighet i länets utveckling kan tillvaratas. De professionella kulturskaparna är en betydelsefull resurs för kulturinstitutionerna och involveras på olika sätt i deras arbete. Detta gör omvänt institutionerna värdefulla som samarbetspartners för kulturskaparna, som uppdragsgivare eller arena för att presentera sitt skapande. Detta samspel bidrar till en konstnärlig drivkraft även för det övriga kulturlivet i Gävleborg Kulturskaparna möter landstingets kulturverksamhet exempelvis via workshops, kompetensutveckling och som uppdragstagare. I arbetet med att ge de professionella kulturskaparna bättre förutsättningar som företagare bidrar landstingets kulturverksamhet med fackkunskap inom de olika konstområdena. De regionala kulturverksamheterna arbetar enligt villkoren i ramavtalet för konstnärers medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet). Kulturlivets regionala aktörer I det följande beskrivs Gävleborgs kulturliv ur ett regionalt perspektiv med dagens regionala aktörer och deras samspel med det omgivande samhället i fokus. De regionala aktörerna kan delas in i tre grupper. Den första utgörs av det som kan kallas för självständiga kulturinstitutioner med långsiktiga uppdrag och som i regel arbetar direkt ut mot Gävleborgs invånare. Dessa kulturinstitutioner har särskilda kvaliteter jämfört med institutioner från andra delar av landet då de har god lokalkännedom och därigenom möjlighet att agera platsspecifikt i sin verksamhet. De regionala institutionerna är idag: - Arkiv Gävleborg - Folkteatern i Gävleborg - Gävle Symfoniorkester - Hälsinglands Museum - Länsmuseet Gävleborg - Riksteatern Gävleborg Den andra gruppen regionala aktörer är den verksamhet som organiseras som en del av Region Gävleborgs förvaltning, i avdelningen Kulturutveckling. Kulturutveckling arbetar företrädesvis främjande inom olika kulturområden och riktar sig i första hand till intressenter som exempelvis föreningslivet, kommunerna och kulturskaparna. Den tredje kategorin är de verksamheter utanför de regionala organisationerna som får stöd från Region Gävleborg till utvecklingsinsatser och tidsbegränsade regionala uppdrag. 23 (36)

24 Enligt förordningen om fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet 14 ska regionen ansvara för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till följande sju kulturområden: 1) professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2) museiverksamhet, 3) biblioteksverksamhet, 4) konst- och kulturfrämjande verksamhet, 5) regional enskild arkivverksamhet, 6) filmkulturell verksamhet, och 7) främjande av hemslöjd, därtill kommer 2015 ett åttonde uppdrag kring litteratur och läsfrämjande. I dag när en allt större del av både professionell kulturverksamhet och kulturskapandet bland medborgarna, tenderar att överskrida gränser är det en utmaning att följa denna indelning. Ett försök att beskriva hur regional kulturverksamhet verkar i ett samspel tillsammans med kommunal, privat och ideell verksamhet görs i det följande. För varje avsnitt beskrivs också vad som bedöms vara angeläget att vidareutveckla med utgångspunkt från den regionala kulturpolitiken. Scenkonst Invånarnas möjlighet att ta del av ett rikt kulturutbud runt om i hela Gävleborg möjliggörs till stor del av det samspel som sker mellan det lokala kulturlivet och de regionala scenkonstaktörerna. De regionala verksamheterna är ofta producerande medan arrangemangen förmedlas lokalt av exempelvis föreningar, eller kommuner. Scenkonstarrangemang når givetvis ut i regionen även genom andra kanaler än de regionala som via privata bokningsbolag, eller via personliga kontakter. De privata initiativ som tidigare omnämnts får allt större betydelse, framför allt som musikarrangörer. Dessutom är exempelvis kyrkorna och studieförbunden viktiga arrangörer i länet. En trend inom scenkonstområdet är en ökad professionalisering hos både utförare och publik. Förväntningarna på arrangemangen ökar. Den moderna tekniken ger nya möjligheter och fysiska förutsättningar för exempelvis ljud och ljus, men även marknadsföring och värdskap förväntas fungera allt mer professionellt. Ett exempel på detta är ombyggnaden av Bollnäs Folkets Hus till ett Kulturkvarter med bland annat en stor välutrustad konsertsal. Denna trend ska sättas i relation till att samhällets förväntningar på vad civilsamhället och det ideella engagemanget ska åstadkomma också ökar. Många av musikarrangemangen i regionen kommer till genom samspelet mellan de lokala arrangörsföreningarna och landstingets avdelning Kulturutveckling. Avdelningen producerar, samordnar turnéläggning och marknadsföring samt subventionerar kostnaderna för arrangörerna. Avdelningen Kulturutveckling behandlas vidare under avsnittet Landstingets kulturverksamhet. 14 Regeringens förordning om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (SFS 2010:2012) 24 (36)

25 Gävle symfoniorkesters konserter arrangeras på orkesterns hemmascen i Gävle Konserthus och vid några tillfällen per år i Hudiksvall och på senare tid även i Bollnäs. Det finns önskemål om fler konserter av orkestern runt om i regionen. Men höga turnékostnader och svårigheter att hitta lämpliga lokaler för en stor orkester är försvårande omständigheter. Dans är ett brett område vilket omfattar såväl folklig dans, sällskapsdans, tävlingsdans som scenisk- och konstnärlig dans. Som konstområde har dansen en relativt svag struktur i länet med blygsamma resurser och utan de starka traditioner och arrangörsnätverk som många av de övriga konstformerna har. Samtidigt finns ett ökande intresse för dans, främst hos unga. Arbetet i Ljusdals kommun för att utveckla ett Per Jonsson Dance Center är ett initiativ som kan bidra till utvecklingen av en ny regional struktur för dansen. Landstingets stödjande verksamhet inom dansområdet finns organiserad som en del av avdelningen Kulturutveckling. IDKA är en regionala arena för digitala konstarter. Verksamheten har drivits som ett samarbete mellan lanstingets kulturverksamhet och Gävle kommun. IDKA har ombildats till en regional förening som för närvarande söker sina arbetsformer För att stötta teaterföreningarna, men också för att komplettera bilden av situationen i länet och länets behov har Riksteatern Gävleborg och Folkteatern i Gävleborg under en tid bedrivit ett projekt med syfte att stärka teaterföreningarnas inre arbete, att uppnå en ökad samverkan mellan föreningarna i länet och att utveckla en närmare relation mellan Riksteaterns föreningar och Folkteatern. I projektet uppmärksammades svårigheterna för det etablerade föreningslivet att engagera ungdomar och som en följd av detta har man startat en regional ungdomsplattform för teater. Det professionella utbudet av scenkonst för barn i Gävleborg samordnas genom Länsgruppen för barnkultur i Gävleborgs län. I gruppen finns de regionala aktörer som verkar för barnkultur representerade och då inte enbart från scenkonstområdet. Tillsammans presenterar gruppen förslag till kulturaktiviteter för länets skolor och arrangerar utbudsdagar för skolornas kulturombud. Många av arrangemangen som erbjuds skolorna är gästspel från olika grupper runt om i landet. Regionala produktioner görs av de regionala scenkonstinstitutionerna, den lokala gruppen Skottes Musikteater samt av avdelningen Kulturutveckling. Länsgruppen är en viktig regional aktör även utanför scenkonstområdet. Den är ett informations- och samordningsorgan för alla konstformer och har möjlighet att fungera som en kontaktpunkt för kommunernas skolledare, pedagoger och kulturtjänstemän i frågor om barnkultur. Länsgruppen kan vara en resurs som rådgivare och stöd för skapande skola-projekt. 25 (36)

26 I den särskilda utredning som gjorts om den professionella teatern i Gävleborg 15 beskrivs hur utvecklingen inom teaterområdet skett i en samhällelig kontext och hur dess relation till kulturpolitiken sett och ser ut. Det är värdefullt att förstå dessa samband i arbetet med att vidareutveckla teaterns uppdrag. Folkteatern i Gävleborg Folkteatern i Gävleborg grundades 1980 och är en stiftelse med Region Gävleborg som huvudfinansiär. Kärnan i verksamheten är en liten fast ensemble som strävar efter att arbeta nära regionens invånare och med frågor som är relevanta här och nu. Teatern ska vara en mötesplats för gestaltning av idéer och aktiviteter, erfarenheter och omprövningar. Den ska skapa nya sammanhang där oväntade kontakter knyts och nya aktiviteter och projekt möjliggörs. Genom att väcka känslor och genom att fungera i ett samspel med det omgivande, föränderliga, samhället vill den bidra till att öka människors makt och möjligheter att påverka sina liv och öka sin delaktighet i länets samhällsliv. En förutsättning för att teatern ska fungera på detta sätt är att den verkar runt om i Gävleborg. I det fortsatta arbetet är det angeläget att Folkteatern vidareutvecklar publikens delaktighet i institutionens verksamhet samt fortsätter arbetet tillsammans med Riksteatern Gävleborg för att utveckla arrangörsledet. Riksteatern Gävleborg Riksteatern Gävleborg är Riksteaterns regionala organ och drivs som en förening där de lokala teaterföreningarna är medlemmar. Verksamheten är ett stöd till de lokala teaterföreningarna och man arbetar aktivt med teater för barn och unga. Föreningen samordnar skolornas teaterutbud och erbjuder föreställningar till ett subventionerat enhetspris som överbryggar de geografiska skillnaderna i Gävleborg. Tillsammans med de lokala föreningarna arbetar man med verksamhetsutveckling och med att utveckla arrangörskapet. I det fortsatta arbetet är det angeläget att Riksteatern Gävleborg vidareutvecklar arbetet tillsammans med Folkteatern Gävleborg för att utveckla arrangörsledet i länet. Gävle Symfoniorkester Gävle Symfoniorkester drivs som en enhet under avdelningen Gävle Konserthus & Gävle Symfoniorkester inom Kultur- och fritidsförvaltningen i Gävle kommun. Orkestern grundades Under många år och fram till 1994 drevs den med delat huvudmannaskap mellan Region Gävleborg och Gävle kommun. Gävle Symfoniorkester är tillsammans med symfoniorkestern vid Norrlandsoperan de enda två symfoniorkestrarna norr om Dalälven. 15 Keith Wijkander: Den grå jägaren i järnburen - Teater i Gävleborg 26 (36)

27 Symfoniorkestern ska förvalta och föra ett kulturarv vidare. Den ska bidra till konstnärlig mångfald och till att skapa lokal, regional och nationell identitet. Många konserter arrangeras tillsammans med det civila samhället. Konserter för, med och av barn och unga är en naturlig del av orkesterns verksamhet. En viktig del av Gävle Symfoniorkesters verksamhet är samarbetet med konstnärliga utbildningar i landet. Det är viktigt att Gävle Symfoniorkester vidareutvecklar sitt arbete för att bli en angelägenhet för invånarna i hela Gävleborg samt vidareutvecklar samverkan med länets kommuner och Region Gävleborg. Kulturarv Arkiv Gävleborg, Hälsinglands Museum och Länsmuseet Gävleborg är tre jämbördiga enheter med olika funktioner inom ett gemensamt regionalt museioch arkivuppdrag. I Gävleborg finns också det statliga Sveriges Järnvägsmuseum samt en rad lokala museer och arbetslivsmuseer. De flesta av dessa drivs ideellt. Sveriges Fängelsemuseum i Gävle, Söderhamn F15/Flygmuseum, Ljusdalsbygdens Museum, Bollnäs Museum och Edsbyns Museum är exempel på museer med anställd personal och som har öppet hela året. En viktig aktör inom kulturarvsområdet är den starka hembygdsrörelsen, länets största föreningsrörelse inom kultursektorn. Dess föreningar förvaltar omfattande samlingar och bedriver lokalhistorisk forskning. Länets hembygdskonsulent, som är anställd av Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund, har sin arbetsplats på Länsmuseet som allt sedan det grundades har det haft en stark anknytning till hembygdsrörelsen. För att öka tillgängligheten och undvika slitage är en digitalisering av kulturarvsinstitutionernas samlingar eftersträvansvärd. Samtliga aktörer arbetar med frågan, med lite olika inriktningar. Detta är ett kostsamt och komplicerat område eftersom aktörerna har olika förutsättningar och behov. Ett exempel på en föreningsdriven digitaliseringssatsning är Digital bild i Söderhamn som är en paraplyorganisation dit föreningar och privatpersoner med fotosamlingar kan ansluta sig och låta samlingarna bli tillgängliga och sökbara via webben. Sedan några år finns i Gävle den så kallade ABM gruppen 16 som är ett samarbete i syfte att effektivisera och göra respektive institutions resurser mera tillgängliga. Arkiv Gävleborg Arkiv Gävleborg är en förening som idag har cirka 600 medlemmar. Sedan 2003 samlar och vårdar man både föreningsarkiv och företagsarkiv. Arkivet är en viktig och för många självklar aktör som mottagare av arkivmaterial från regionens organisationsliv. Det är även en stor resurs för forskningen och arbetar aktivt med 16 ABM står för arkiv, bibliotek, museer. I gruppen ingår Gävle stadsarkiv, Arkiv Gävleborg, Länsmuseet Gävleborg, Landstingsarkivet, Sveriges fängelsemuseum, Statens järnvägsmuseum, Gävle Stadsbiblioteket och landstingets avdelning Kulturutveckling. 27 (36)

28 verksamhet för skolan. Arkiv Gävleborg har utmärkt sig genom sitt arbete med arkivpedagogik och under en period har man haft ett nationellt uppdrag inom området. Hälsinglands Museum Hälsinglands Museum finns i Hudiksvall och drivs som en stiftelse med Hudiksvalls kommun och Region Gävleborg som huvudmän. Museet arbetar med tre profilområden: kyrklig medeltidskonst, folkligt interiört väggmåleri och folklig textil. Till profilområdena knyts programverksamhet med workshops, seminarier och pedagogisk verksamhet som ger reflektion och problematiserar det aktuella temat. Museets arbetssätt karaktäriseras av ett nära samarbete med lokala aktörer som exempelvis skola, omsorgsverksamhet och kyrka samt att museet dessutom knyter till sig extern expertis beroende på aktuellt behov. På så sätt skaffar man sig lokal och regional förankring samtidigt som man får tillgång till forskare och konstnärer både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Nätverken behandlar olika områden där museet ser som sin roll att koppla den externa kunskapen till institutionen för att få möjlighet att göra den tillgänglig för länets invånare. Museet självt beskriver det som att man har en nodfunktion. Länsmuseet Gävleborg Ursprunget till dagens länsmuseum är länsintendentfunktionen från 1934 och den donation som ledde till att Gävle museum öppnades ombildades verksamheten till Länsmuseet Gävleborg med dåvarande Gävleborgs läns landsting och Gävle kommun som stiftare blev landstinget (nu Region Gävleborg) och staten ensamma huvudfinansiärer för verksamheten. Några av verktygen i arbetet med kulturarvsinstitutionernas gemensamma uppdrag (angå, ompröva, delaktighet) är pedagogiska projekt för alla åldrar, kunskapsuppbyggnad, rådgivning och dialog genom möten och exempelvis sociala medier. Arbetet bedrivs ofta i samverkan med andra parter och genom nätverkande. Kulturmiljö, konst och skapande för barn och unga är områden som museet arbetat mycket med. Museet har även verksamhet i Hudiksvalls och Ljusdals kommuner i form av en arkeolog respektive en byggnadsantikvarie. Länsmuseet arbetar med visionen att kulturarvet i Gävleborgs län ska betyda mer för fler. Kulturarvsinstitutionernas gemensamma uppdrag Hösten 2010 genomfördes en förstudie om de regionala museerna i Gävleborg 17. Med utgångspunkt i förstudien har museerna tillsammans med Arkiv Gävleborg arbetat för att formulera grunden i ett gemensamt regionalt uppdrag. Den regionala musei-, kulturmiljö- och arkivverksamheten ska vara angelägen för människor och samhälle, genom att ge redskap för att förstå och hantera historiska och samtida skeenden. Musei- och arkivverksamheten ska angå, ompröva och 17 Keith Wijkander: Gävleborg och dess museer, en förstudie 28 (36)

29 skapa delaktighet. Detta ska ske genom att man möter och undersöker samtidens frågor, involverar människors kunskap, berättelser och känslor samt gestaltar historiens mångtydighet. Verksamheterna ska gemensamt vara resurser för hela Gävleborg med sina olika inriktningar och kompetenser. De ska fungera som stöd och utvecklingsresurser och arbeta med regionens frågor. Prioriterade aktiviteter: utveckla/genomföra en gemensam institutionsplanering genomföra en utredning om uppdragsverksamheten utveckla de strategiska gemensamma projekten med utgångspunkt från devisen Möta och undersöka - Involvera - Gestalta utveckla samarbeten med skolan och Skapande skola-initiativ ökad lokal samverkan Länsstyrelsen ansvarar för kulturmiljövården i länet enligt kulturminneslagen. Länsstyrelsens kulturarvsarbete utgår från strategin Kultur som en rättighet för alla, där grunden är samverkan och dialog med museerna. Länsstyrelsen fördelar också statliga medel till kulturmiljöändamål. Även om dessa inte omfattas av kultursamverkansmodellen kan de vara viktiga i samverkansprojekt. Då kulturarvsområdet kommer att omfattas av två styrdokument, den regionala kulturplanen och länsstyrelsens kulturmiljöstrategi, är det angeläget att berörda parter samverkar. Biblioteksverksamhet, läsfrämjande och litteratur Som lokal kulturinstitution har kommunbiblioteken många funktioner som gör dem betydelsefulla för litteraturen, folkbildningen och det demokratiska samhället. Kommunbiblioteken i Gävleborg har genom stöd från den regionala biblioteksverksamheten varit tidigt ute med ett samarbete om gemensam katalog, gemensamma låneregler och ett effektivt utnyttjande av det gemensamma bokbeståndet. I många delar är de idag att betrakta som ett gemensamt bibliotek, HelGe-biblioteket. Detta samarbete har inneburit en ökad service och kortare väntetider för låntagarna. Det har också lett till effektiviseringar på olika plan för de lokala biblioteken. Diskussioner pågår om att utveckla HelGe-biblioteket och eventuellt lyfta in även andra bibliotek än kommunbiblioteken i samarbetet. Bibloteken i länet gör ett stor läsfrämjande arbete med författarbesök, bokcirklar, besök på föräldramöten, samarbeten med BVC, samarbeten med lokalradion, Språkpiller, Äppelhyllor samarbeten med fritidsgårdar, fängelser, äldreboenden Listan på läsfrämjande aktiviteter är otroligt lång. Här är den regionala biblioteksverksamhetens omvärldsspaning och metodutvecklande arbete betydelsefull för att bidra till utvecklingen av arbetet. 29 (36)

30 För kulturlivet och spridningen av litteratur har även bokhandlarna en viktig roll. Det finns flera anrika bokhandlare i länet. Men bokbranschens villkor har förändrats i och med e-bokhandlarna. Detta innebär att det både kan vara lättare och svårare att få tag på litteratur. Bokhandlarna är särskilt betydelsefulla för spridningen av den litteratur som skapas i regionen. Det är också på sin plats att lyfta fram att Gävleborg har en rad erkända författare. Det finns också en stark tradition av skrivande bland allmänheten med skrivarföreningar och berättaraftnar. Skrivarlinjerna på Bollnäs och Västerbergs Folkhögsskolor har en betydelsefull roll i sammanhanget. Ytterligare en positiv faktor för skrivandet är Hälsinge Akademins arbete med att uppmärksamma unga författare genom stipendier. Bibliotekskonsulenterna i landstingets avdelning Kulturutveckling bedriver stödjande verksamhet gentemot länets kommunbibliotek. IT-frågorna är för biblioteken ett aktuellt och viktigt område där digitaliseringen och internet ger nya förutsättningar. Andra områden för Kulturutveckling är det läsfrämjande arbetet som nämns ovan samt arbetet med tillgänglighetsfrågor för biblioteken. Avdelningen Kulturutveckling behandlas vidare under avsnittet Kulturverksamheten inom Region Gävleborg. Konstverksamhet Museerna har en mycket viktig roll för konstlivet i länet. Bägge de regionala museerna har betydande konstsamlingar, Länsmuseets samling anses vara en av de mest betydande samlingarna av svensk konst utanför storstäderna. Både Länsmuseet Gävleborg och Hälsinglands Museum är också viktiga arrangörer av tillfälliga konstutställningar. En annan större utställare är Gävle Konstcentrum som är en av Sveriges mest uppmärksammade konsthallar på landsorten med utställningar av nationella och internationella samtidskonstnärer. Utöver dessa större institutioner finns flera lokala aktörer inom konstområdet. De jobbar med utställningar, men också med olika konstprojekt, för att stärka det lokala kulturlivet och för att bidra till samhällsutvecklingen. Några exempel är Sandvikens konsthall, Konstkraft Ljusne och det konstekologiska arrangemanget Konst och landskap i Ockelbo. Föreningslivet är betydelsefullt även för regionens konstliv. Konstföreningarna bidrar till att tillgängliggöra konsten för invånarna och till att lyfta fram lokala konstnärskap genom utställningar och konstrundor. Ett projekt pågår i samverkan mellan Sveriges Konstföreningar Gävleborg, Kulturutveckling och Riksutställningar för att hitta former som involverar ungdomar i det lokala konstlivet. Länets gallerister fyller också en viktig funktion, inte minst för att koppla ihop det enskilda konstnärskapet med invånaren. 30 (36)

31 Både Region Gävleborg och flera av kommunerna arbetar med konstnärlig miljögestaltning i det offentliga rummet med utgångspunkt från den så kallade 1%-regeln. Region Gävleborgs konstfrämjande verksamhet är organiserad inom avdelningen Kulturutveckling. I arbetet för att främja konsten ligger exempelvis att stödja konstpedagogiskt arbete och samspel med länets konstliv. Den konstfrämjande verksamheten deltar också i olika projekt. Ett exempel är det nationellt unika trelänssamarbetet VideoGUD som innebär att samtida videokonst sprids på ett helt nytt sätt via videokonststationer i Uppsala län, Dalarna och Gävleborg. Den konstfrämjande verksamheten behandlas vidare under avsnittet Kulturverksamheten inom Region Gävleborg. Filmverksamhet Film och rörlig bild är ett expanderande konstområde som även det genomgår stora förändringar i och med digitaliseringen. Människor ser mer film, men skapar också film och rörlig bild som enkelt tillgängliggörs via webben. Gävleborgarna ser film på kommersiella biografer, hos filmklubbar/filmstudios och i hemmen. Frågan om att digitalisera biografer har varit prioriterad i arbetet med landsbygdutveckling. Det har lett till att regionen är väl försedd med digitala biografer. Röda Kvarn i Edsbyn och Biografteatern i Kilafors är två exempel på biografer som tar aktiv plats på sina orter och bidrar till bygdens utveckling. Filmfestivaler är ett annat sätt att både uppmärksamma filmen som konstform och ge den betydelse för utvecklingen på en ort, ett exempel är filmfestivalen i Stocka i norra Hälsingland. De digitala biograferna har ökat möjligheterna att ta del av ett bredare filmutbud, men används även för andra typer av visningar. Biograferna går mot att bli interaktiva arenor och visningsfönster även för eget skapande. Detta sammanfaller delvis med trenden att utveckla det interaktiva berättandet mot så kallad cross media som använder digitala redskap för att engagera publiken/deltagarna. Kommunernas engagemang inom filmområdet ser olika ut. Film används i skolan som konstform och som ett stöd i undervisningen. Möjligheten för barn och unga att själva göra film finns främst i skolan och inom fritidsverksamheten. Dessutom finns några medieverkstäder i regionen. På Exit Filmfestival får unga filmskapare möjlighet att visa sina filmer, inspireras och lära sig nytt om att göra film. The Galaxy of Postproduction är ett nätverk för postproduktion av professionell film (klippning, ljudläggning mm som görs efter att filmen spelats in) som sträcker sig genom Gävleborg och Dalarna. Initiativet kommer från de professionella aktörerna men det har kunnat förverkligas genom stöd från flera offentliga aktörer i Gävleborg och Dalarna. 31 (36)

32 Region Gävleborg bedriver stödjande och nätverkande filmverksamhet med inriktning mot barn och unga, biografer, filmföreningar samt filmskapare. Verksamheten är organiserad inom avdelningen Kulturutveckling. Landstingets filmfrämjande verksamhet behandlas vidare under avsnittet Kulturverksamheten inom Region Gävleborg. Hemslöjdsverksamhet Länet har starka traditioner inom hemslöjd. Många aktiva föreningar inom hemslöjdsrörelsen arbetar för att bevara och utveckla slöjdens traditioner och hantverk. Båda de regionala museerna bedriver arbete med utgångspunkt i hemslöjden och hemslöjdsrörelsen. Man studerar slöjden och dess historia och drar paralleller till företeelser i vår tid. Det finns många duktiga slöjdare i Gävleborg som förvaltar hantverkstraditionerna men som också arbetar med utveckling och förnyelse för samtiden. Några av dem kan helt eller delvis försörja sig genom sitt slöjdande. Hemslöjdsrörelsen har alltsedan dess start haft en stark koppling till näringsliv och företagande. Det under 2014 avslutade projektet Kulturella och Kreativa Näringar Gävleborg har pekat ut slöjd som ett prioriterat område. Samarbetet mellan KKN-projektet och regionens hemslöjdsverksamhet har bland annat resulterat i stödjande arbete med produktutveckling och företagarutbildningar. Det finns en ny ungdomstrend inom hemslöjdsrörelsen som vuxit fram som en del av miljörörelsen och i ungdomars drivkraft att göra själva och att återbruka. Ytterligare en inriktning inom slöjden är det arbete som pågår med interkulturellt utbyte mellan olika slöjdtraditioner, där människor förenas genom slöjden oavsett språk och kulturell bakgrund. Region Gävleborg bedriver en hemslöjdsverksamhet som syftar till att bevara slöjdens traditioner genom stöd till föreningslivet. Den ska också stärka slöjden som näringsgren och att bidra till slöjdens utveckling exempelvis genom att skapa möten med andra konstnärliga uttryckssätt. Verksamheten är organiserad inom avdelningen Kulturutveckling. Landstingets hemslöjdsfrämjande verksamhet behandlas vidare under avsnittet Kulturverksamheten inom Region Gävleborg. 32 (36)

33 Kulturutveckling Inom avdelningen Kulturutveckling finns en rad olika funktioner exempelvis konsulenter, producenter och andra stödjande roller. Denna verksamhet har precis som i övriga landet tillkommit och fått sin utformning som ett svar på den statliga politikens utveckling genom åren 18. Det som särskiljer denna del av den regionala kulturverksamheten från institutionerna är att den inte i första hand arbetar direkt mot medborgarna. Istället har den en rad intressenter som målgrupp, exempelvis föreningar, arrangörer, professionella kulturskapare och länets kommuner. Verksamheten inom Kulturutveckling får genom sin närhet till den politiska styrningen en speciell roll som redskap för den kulturpolitiska förnyelsen. Med sin kompetens, sitt kontaktnät och sin överblick fungerar Kulturutveckling, både direkt och indirekt, stödjande och rådgivande till många av kulturaktörerna i Gävleborg. Men människors behov av att uttrycka sig begränsas inte till definierade konstformer. Konstformerna genomgår också ständig förändring där genrer flyter i varandra och förnyas. Detta ställer krav på organisationen att både ha expertkompetens inom olika konstområden och ett konstområdesöverskridande förhållningssätt. Kulturutveckling stödjer kulturlivets aktörer. Aktörerna får på så sätt ökad möjlighet att bidra till att invånarna kan använda konstupplevelser, eget skapande och kulturellt engagemang som redskap för att hantera livets villkor och vår tids samhälleliga omvandling. I det fortsatta arbetet är det viktigt att verksamheten inom Kulturutveckling vidareutvecklar sin medlande roll, sina metoder och sitt arbetssätt med utgångspunkt från den regionala kulturpolitikens intentioner. Särskilt angelägna utmaningar är utveckling av arrangörer och föreningsliv, hur alternativa organisationsformer inom kulturområdet kan mötas och stödjas, vidareutveckling av stödformer riktade till de professionella kulturskaparna samt överhuvudtaget hur det gränsöverskridande och nya kulturella uttryck kan mötas. Detta arbete måste ske med stor lyhördhet för regionens behov och i dialog med kulturlivets aktörer. 18 Se även Keith Wijkanders utredning: Kulturens konsulenter Konstens missionärer eller medlare i en samhällsomvandling 33 (36)

34 Arbetet går vidare i kultursamverkansmodellen Kulturplanen är inledningen på det fortsatta arbetet i kultursamverkansmodellen. Under processen med att ta fram kulturplanen har formen för fortsatt dialog diskuterats. Kultursamverkansmodellen och dess dialoger ska bidra till att kulturlivets olika resurser kan fungera tillsammans på ett bra sätt. I detta arbete behöver befintliga mötesplatser vidareutvecklas och nya tillkomma. Uppdragsöverenskommelserna med de externa verksamheterna och motsvarande interna styrdokument blir redskap för att förvekliga kulturplanens inriktning. Arbetet med dessa dokument blir därigenom en viktig del av landstingets samverkan med de externa kulturverksamheterna. Former för samverkan Politiskt kultursamråd Det politiska kultursamrådet består av presidiet i ansvarig nämnd inom Region Gävleborg samt en politisk representant från varje kommun. Kultursamrådets huvudsakliga uppgifter är att följa upp den regionala kulturplanen samt vidareutveckla samverkan mellan regionen och kommunerna. Verksamhetsuppföljning De verksamheter som har varaktiga regionala uppdrag presenterar sina årsberättelser för ansvarig nämnd. Det politiska kultursamrådet deltar vid verksamhetsuppföljningen. Kulturting Politiker och tjänstemän från region, kommuner, institutioner, civilsamhälle, professionella kulturskapare och allmänt intresserade inbjuds till denna nygamla mötesplats för att få gemensam inspiration och föra ett brett samtal om frågor som är viktiga för länets kulturliv. Speeddating eller liknande Tjänstemän från de verksamheter som har varaktiga regionala uppdrag och från kommunerna möts i dialog om olika gemensamma frågor. Verksamhetsforum De regionala kulturverksamheterna bjuder vid lämpliga tillfällen in aktuella grupper från kommuner, kulturskaparna och civilsamhället för dialoger om verksamhetsutveckling och samverkan. Kulturskaparforum Med syfte att tillvarata kulturskaparnas erfarenheter genomförs ett årligt möte med representanter från regionens professionella kulturskapare. Tjänstemannasamråd med staten Landstingets och kulturrådets handläggare möts för dialog. Övrig kommunikation Kommunikationen om utvecklingen av samverkansmodellen fortsätter i olika former genom bloggar, webbsidor, facebook, medier mm. 34 (36)

35 Årsplanering Den generella processen kring verksamhetsbidragen till de regionala kulturinstitutionerna och övriga bidragsgivning sammanfattas nedan, förändringar kan komma att ske. Januari Statens kulturråd beslutar om fördelning av statsbidrag. Mars Verksamheterna lämnar sina årsberättelser till Region Gävleborg och presenterar dem för nämnden och det politiska kultursamrådet. April Region Gävleborg rapporterar in statistik till Statens kulturråd. Maj Region Gävleborg redovisar måluppfyllelse till Statens kulturråd. Juni Planerings- och budgetförutsättningar presenteras. Överläggningar om uppdragsöverenskommelser startar. September - Region Gävleborg meddelar planeringsförutsättningar för kommande år till berörda verksamheter. Oktober/november Institutionsstyrelserna beslutar om uppdragsöverenskommelser November/december Region Gävleborg beslutar om uppdragsöverenskommelser. Löpande under året - Region Gävleborg beslutar om utvecklingsbidrag till de regionala kulturverksamheter som omfattas av kulturplanen Beslut om utvecklingsbidrag för externa verksamheter tas löpande under året. 35 (36)