Xavier leder nyskapande statistisk forskning

Transkript

1 #1 Ett magasin från Handelshögskolan vid Umeå universitet Elenas två hemstäder Perugia-professorn som trivs i Umeå Mot Mount Everest Hur fattas beslut i extrema miljöer? Hela Afrika står inför en otrolig utveckling Långvarigt samarbete med Tanzania Vi ska ta hit världen! Många nationaliteter på Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi Xavier leder nyskapande statistisk forskning Registerbaserad forskning kan få stor samhällsekonomisk betydelse

2 #1 Ledare Välkommen att ta del av vårt nya magasin Altitude som presenterar Handelshögskolan vid Umeå universitet. andelshögskolan etablerades för H 25 år sedan med ett betydande och aktivt stöd från näringslivet i regionen. I dag är vi en integrerad del av Umeå universitet med ett tydligt eget ansvar för våra tre huvuduppgifter: utbildning, forskning och samverkan med näringslivet. Handelshögskolan har nått en hög nivå i sin internationalisering vad gäller studentutbyte med våra många partneruniversitet utomlands och vår internationella rekrytering av forskare, lärare och studenter. Arbetsmiljön på Handelshögskolan är genuint internationell då forskare och lärare från olika länder bidrar till en mångsidig kulturell lärandeatmosfär. Handelshögskolan har utvecklats till en spännande internationell mötesplats för forskare och studerande. Handelshögskolan har en ny organisation sedan 2012 då kärnkompetenser inom företagsekonomins olika områden har stärkts med nationalekonomi och statistik. På detta sätt har vi både fått mer bredd i våra utbildningsprogram och mer djup inom centrala forskningsområden i vår växelverkan med samhället. Den bredare kompetensen har också möjliggjort tvärvetenskapliga satsningar inom bland annat ämnet finansiering där företagsfinansiering har kunnat kompletteras med finansiell ekonomi och ekonometri inom nationalekonomi. Handelshögskolan har stark forskning inom många områden och en profil i hållbarhet som genomsyrar flera områden. Vi samlar den mest framstående forskargruppen i Europa inom miljö- och naturresursekonomi för att utvärdera effekterna av olika policyinstrument. Vi har också lett det största programmet i världen när det gäller hållbar kapitalförvaltning för att utvärdera det ekonomiska utfallet av olika typer av hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier. Institutet för hållbarhet och företagsetik har ett mera övergripande företagsekonomiskt ansvar när det gäller att bistå och utveckla forskningsaktiviteter om hållbarhet och etik i affärsrelaterat beslutsfattande. Forskningen ger oss en god bas att öka inslaget av hållbarhet inom utbildning och samverkan. Utbildningen skall genomsyras av värderingar som bygger på långsiktigt värdebyggande och hållbar företags- och samhällsutveckling. Framtidens ekonomer skall ha dessa värderingar i bagaget när de lämnar oss för arbetsmarknaden. När det gäller vår tredje uppgift att samverka med näringsliv och samhälle ställer vi oss gärna till tjänst för att stödja nya företags- och förvaltningsmodeller med vårt kunnande inom hållbarhet. Samverkan med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet är av stor vikt för att Handelshögskolan skall kunna tillhandahålla kvalificerade utbildningar. I samverkan utvärderar vi vårt kursutbud kontinuerligt så att det är tidsenligt och kan svara på kommande utmaningar som våra studenter möter. För studenterna är det otroligt värdefullt att få inblick i verkliga problem och på så vis få praktiska erfarenheter och kontakter samt en uppfattning om vilka jobb deras utbildning kan leda till. Umeå är en av de snabbast växande städerna i Sverige och kan lätt nås från olika håll i världen. Här händer det hela tiden nya, spännande saker. Under 2014 är Umeå till exempel Europas kulturhuvudstad. Allt detta gör staden till en högintressant mötesplats som bidrar till en framtidsinriktad utveckling av vår region, något Handelshögskolan också vill vara en del av. Lars G Hassel, rektor 02

3 Innehåll Internationell prägel på alla enheter Stipendiet som tar dig till Frankrike Stor aktör engagerar sig i Handelshögskolan Handelsstudenter är eftertraktade på arbetsmarknaden Handelshögskolans olika program Komatsu Forest knyter kontakter med framtida medarbetare Kaya gillar årstidernas växlingar i Umeå Hjälper studenter som vill läsa utomlands Perugia och Umeå har mycket att lära av varandra Bytte hertigstad mot björkstad Många nationaliteter på Centrum för Miljö - och Naturresursekonomi Hållbarhet och etik i affärslivet högre upp på dagordningen Markus på väg mot Mount Everest Prisbelönt forskare förbättrar kunskapsprov Från 1800-talets barnauktioner till dagens upphandlig av äldreomsorg Forskarna i Tanzania på frammarsch Vad händer när företag konkurrerar och samarbetar samtidigt? Kultur en språngbräda för tillväxt Externa partners lyfter handel- och logistikforskning Nytt nätverk för studenter Vad betyder barnaåren för livslång hälsa? Höga betyg i högskoleverkets utvärdering En stabil ekonomi Konferenser med besökare från både Sverige och utlandet Maximilian är ordförande i universitetets största studentförening Hej Hannah Öst, chefredaktör på Ekbladet Altitude är ett magasin från Handelshögskolan vid Umeå universitet. Läs mer om Handelshögskolan på Ansvarig utgivare: Lars G Hassel Redaktör: Susanne Schmidt Produktion/texter: Plakat Tryck: Joma Grafisk Produktion Omslagsfoto: Andreas Nilsson Fotografer: Malin Andersson, Elin Berge, Mats Bäcker, Patrick Degerman, Marie Holmberg, Rickard Lindberg, Mikael Lundgren, Andreas Nilsson, Mattias Pettersson, Erik Trysberg, Gösta Wendelius Illustration sid 12: Pia Koskela Har du synpunkter på innehållet i magasinet? Hör gärna av dig till: Susanne Schmidt, tel , e-post susanne.schmidt@ usbe.umu.se

4 # studenter från hela världen Vid Handelshögskolan läser mer än studenter från hela världen. Här finns utbildning på grund-, master- och forskarnivå och ett antal internationellt etablerade forskningsmiljöer. Verksamheten bedrivs inom de tre enheterna företagsekonomi, nationalekonomi och statistik, som alla har en internationell prägel. Inom företagsekonomi verkar ett 80-tal forskare, lärare och administratörer. De bedriver forskning och undervisning inom entreprenörskap, finansiering, management, marknadsföring samt redovisning. Forskning från flertalet ämnen har samlats i två profiler; projekt, innovationer och nätverk samt Institutet för hållbarhet och företagsetik. Forskare från enheten driver även det internationella programmet Sustainable Investments Research Platform. Många utbytesstudenter Enheten är värd för fyra civilekonomprogram och fem masterprogram samt är en partner i ett Erasmus Mundusprogram; Master s Program in Strategic Project Management. Utbildningarna har en internationell prägel och alla kurser på avancerad nivå, de flesta kurser under det tredje året och ett helt civilekonomprogram, ges på engelska. Det möjliggör ett stort antal utbytesstudenter varje år. Företagsekonomi deltar också på ett stort antal andra grundutbildningsprogram inom Umeå universitet. Enheten arbetar även med samverkansfrågor i form av uppdragsutbildning, forskningsprojekt, doktorander i företagsforskarskolan samt genom undervisning. Bland annat finns lång erfarenhet av olika former av strategiska utvecklingsprogram i små- och medelstora företag och andra organisationer. Global mötesplats Enheten för nationalekonomi är i dag en mötesplats för forskare och studenter från bland annat Asien, Afrika, Nordamerika och Europa. Från och med hösten 2012 kan hela kursutbudet läsas på engelska. Såväl internationella studenter som lärare förekommer på alla nivåer. Även som arbetsplats har enheten förändrats; av de cirka 50 som har anknytning dit har fler än en fjärdedel sitt ursprung utanför Norden. Detta innebär också att engelska är det språk som används mest frekvent. När det gäller forskning bedrivs den inom flera av det nationalekonomiska ämnets huvudområden. De viktigaste områdena är offentlig ekonomi, som inkluderar frågor som rör beskattning, offentlig upphandling, kommunala och regionala aspekter, miljö- och naturresursekonomi, som inkluderar det center för miljöekonomi, CERE, som skapats av Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet samt arbetsmarknadsekonomi och ekonometri. Utvecklar nya statistiska metoder Vid enheten för statistik, som i år fyller 50 år, jobbar idag runt 30 personer med undervisning, forskning och samverkan. Ambitionen är att utrusta studenterna med såväl grundläggande som fördjupade statistiska kunskaper. Det är därför värdefullt att de som jobbar vid enheten är intresserade av både undervisning och forskning. Detta bäddar för att studenterna får undervisning av hög kvalitet som bedrivs av engagerade lärare med koppling till den forskning som sker inom ämnet. Huvudfokus i forskningen är utvecklingen av nya statistiska metoder som behövs för att analysera registerdata som ofta är insamlad över tid. De flesta som jobbar vid enheten samarbetar med forskare inom andra vetenskapliga discipliner såsom demografi, ekonomi, medicin, psykologi och skogsvetenskap, i och utanför Sverige, och dessa samarbeten är viktiga för enheten. De sker i första hand i form av konsulting inom och utanför universitetet och skapar inte sällan nya samarbeten i form av undervisning för nya studentgrupper eller nya forskningsprojekt. Jessica Eriksson, biträdande prefekt, enheten för företagsekonomi. Kenneth Backlund, biträdande prefekt, enheten för nationalekonomi. Ingrid Svensson, biträdande prefekt, enheten för statistik. 04

5 Det är naturligt att vi engagerar oss Sök stipendium för studier i Frankrike Är du verksam på Handelshögskolan och sugen på ett gästspel i fransktalande länder? Då har du möjlighet att söka stipendier ur Per och Eivor Wikströms Stiftelse. Min far tyckte att det blivit för mycket fokus på den anglosaxiska världen och startade stiftelsen för att utöka utbytet med fransktalande länder, berättar Carl Wikström, som sitter i stiftelsens styrelse. Stiftelsen har funnits sedan 1996 och har bidragit till att flera hundra studenter och forskare kunnat vistas en tid i bland annat Marseille och Grenoble. Storleken på stipendierna varierar, allt från kronor per termin till betydligt större belopp för forskning som delats ut under åren. Efter stipendievistelsen förväntas man skriva en sida eller två och berätta om sina erfarenheter. Det samlade intrycket är att det är berikande att se nya universitetsmiljöer utomlands och få nya intryck, säger Carl Wikström. En del av stipendiaterna har också fått jobb där nere och blivit kvar i Frankrike. Att Per Wikström, som var en framgångsrik affärsman, valde att knyta sin stiftelse till Handelshögskolan beror på att en betydande del av hans verksamhet fanns i Västerbotten. Han satt länge i styrelsen för Masonite AB i Nordmaling och var vd för Masonite-koncernens dotterbolag, P. Wikström Jr AB ett handelshus inriktat på framför allt sågade trävaror och annat byggmaterial. Släkten Wikström är fortfarande verksam i Nordmaling genom P. Wikström Jr AB som äger Olofsfors AB, världsledande tillverkare av band till skogsmaskiner. Intresserad av stipendiet? Läs mer på internationalisering/stiftelse/ 1989 var Handelsbanken med och stöttade bildandet av Handelshögskolan. Sedan dess har parterna haft ett nära samarbete. I dag är Olof Lindstrand, rådgivare till Handelsbankens bankledning, ordförande i högskolans styrelse. När Handelshögskolan bildades i slutet av 1980-talet fick de ekonomiskt stöd från flera olika företag. Ett av dessa var Handelsbanken som samtidigt tog en plats i högskolans styrelse. Sedan dess har bankens engagemang vuxit till ett mycket nära samarbete. Under åren har Handelsbanken donerat medel för en professur i finansiering och våra olika forskningsstiftelser har stöttat ett stort antal forskningsprojekt inom Handelshögskolan, säger Olof Lindstrand. Olof Lindstrand är sedan ett år tillbaka ordförande i Handelshögskolans styrelse. Under hans första år har styrelsen bestämt att högskolan ska inleda en process för kvalitetssäkring i form av ackreditering. Styrelsen har också beslutat att Handelshögskolan ska profilera sig mot hållbarhet där ett viktigt steg är att införa ett miljöledningssystem och ansöka om certifiering. Vi gör detta för att ytterligare profilera Handelshögskolan, säger han. Enligt Lindstrand examinerar Handelshögskolan studenter inom områden som är intressanta för banken. Vissa av studenterna kan därför komma att anställas av banken direkt, andra av företag som är viktiga kunder till banken. Det är naturligt att vi som en stor regional aktör engagerar oss i Handelshögskolan. 05

6 Altitude Utbildning På Handelshögskolan läser mer än studenter. Här finns utbildningar på grund-, master- och forskarnivå inom företagsekonomi, nationalekonomi och statistik, och högskolan lockar studenter från hela världen.

7 Utbildningarna som lockar företagen Redan före examen är Handelshögskolans studenter eftertraktade på arbetsmarknaden. Sahar Bokharaei, student på Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik, erbjuder en förklaring till detta: Vi får en helhetsbild av företag istället för detaljkunskap inom ett litet område. Trots att Sahar Bokharaei fortfarande läser på Handelshögskolan har hon redan hunnit med att arbeta inom sitt framtida yrke. Förra sommaren jobbade hon nämligen på Volvo Powertrain i Göteborg och var delaktig i fyra projekt. Bland annat skulle hon komma på hur man genomför en hållbarhetsberäkning på val av leverantörer. Sahar berättar att Handelshögskolans studenter får en övergripande vy över hur organisationer fungerar. Det gör att de kan lösa grundläggande problem som uppstår oavsett vilken inriktning studenterna har valt. Läste en termin i Finland Under studiernas gång blir kompetensen såklart spetsad. I Sahars fall innebar det en utbytestermin i Finland där hon bland annat läste logistik på avancerad nivå. Att utbytesterminen inte blev förlagd till ett mer exotiskt ställe än Finland ångrar hon inte. Fördelen med att läsa i Norden är att det är samma normer och förhållningssätt. Man behöver inte anpassa sig till studiekulturen innan man kan ta tag i studierna. Alumner gästföreläser Studenterna behöver dock inte resa särskilt långt för att få ta del av nyheter inom företagsvärlden då Handelshögskolan erbjuder en rad gästföreläsningar och inspirationsdagar. Bland annat har alumner föreläst om sin väg till arbetslivet. 07

8 Handelshögskolans utbildningsutbud På Handelshögskolan kan studenterna välja mellan att läsa ett program eller själva sätta samman en unik examen genom att välja fristående kurser. Här kan du se vilka program Handelshögskolan erbjuder. Civilekonomprogram Civilekonomprogrammet 240 hp Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik 240 hp Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management 240 hp International Business Program IBP 240 hp (ges helt på engelska) Kandidatprogram Statistikerprogrammet 180 hp Masterprogram (ges alla på engelska) Master s Program in Accounting 120 hp Master s Program in Business Development and Internationalisation 120hp Master s Program in Economics 120 hp Master s Program in Finance 120 hp Master s Program in Management 120 hp Master s Program in Marketing 120 hp Joint Program Umeå - Milano - Edingburgh Master s Program in Strategic Project Management 90 hp Fristående kurser Handelshögskolan erbjuder ett stort antal kurser i företagsekonomi, nationalekonomi och statistik både på svenska och engelska. Några av de svenska kurserna är nätkurser. Forskarutbildning Handelshögskolan bedriver forskarutbildning inom ämnena företagsekonomi, nationalekonomi och statistik. Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier och består av en kursdel och en avhandlingsdel. Antagning till forskarutbildning sker efter utlysning av lediga platser. Uppdragsutbildning Handelshögskolan bedriver skräddarsydda utbildningar för företag, organisationer och myndigheter.

9 Nära kontakt med näringslivet Komatsu Forest, världsledande tillverkare av skogsmaskiner, är ett av de företag som Handelshögskolan har ett nära samarbete med. Samarbetet med Handelshögskolan har under åren rört allt från forskningsprojekt och kandidatuppsatser till studiebesök och praktikplatser. Vi konkurrerar båda på en internationell marknad och kan ge varandra draghjälp, säger Roland Lundqvist, marknadschef på Komatsu Forest. Komatsu Forest är ett av de större företagen i Umeåregionen med tydlig internationell inriktning. Företaget är verksamt över hela världen och därför spännande för både studenter och forskare. Många som flyttar hit för att studera flyttar söderut igen efter studierna för att få jobba internationellt, men möjligheten finns att göra det även i Umeå, säger Roland Lundqvist. Skogsindustrin är stark i regionen, även Cranab, Indexator och Olofsfors arbetar mycket med export. Och Ålö, som tillverkar frontlastare för jordbruk, finns i över 40 länder. Framtidens arbetskraft Komatsu Forest är alltid intresserade av duktiga medarbetare och en vinst för dem med Handelhögskolan-samarbetet är just att ha kontakt med dem som kan bli framtidens medarbetare. Många studenter har internationell inriktning och de är extra intressanta för oss. För studenterna är samarbetet en chans att komma i kontakt med realistiska case och se arbetslivet på nära håll. Genom åren har en rad examensarbeten och uppsatser av olika slag skrivits om företaget av studenter från Handelshögskolan. Vi brukar kunna hitta case i vår verksamhet som är intressanta för både oss och studenterna. Populära studiebesök Studiebesök är ett annat populärt inslag i samarbetet. Komatsu har i vissa fall vid samma tillfälle tagit emot upp till 80 personer, som fått en rundvandring och en inblick i hur det fungerar i verkligheten. Företaget har vid vissa perioder även haft praktikanter från Handelshögskolan. En praktikplats är ett bra tillfälle för oss att testa en rekrytering och se om personen passar hos oss. Men praktikplatser kan vi bara erbjuda i mån av tid. Det krävs resurser för att ta hand om en praktikant på ett seriöst sätt och det är inte alltid vi har den möjligheten i vår slimmade organisation. Forskning om informationsflödet Komatsu ingår just nu också, som ett av flera företag, i ett forskningsprojekt kring Competitive Intelligence som Handelshögskolan driver. I projektet ska forskarna undersöka informationsflödet i Komatsu, se hur företaget får tag i sin information om omvärlden och omvandlar den till information som är värdefull för verksamheten. Projektet har just inletts, men jag tror att det kan bli jätteintressant. Mycket av den här informationen handlar om magkänsla för oss, hur vi reagerar på olika signaler som vi får. Det ska bli spännande att se om det finns någon struktur i informationsflödet och om vi kan lära oss något av detta. Olika världar möts Roland Lundqvist framhåller att samarbetet mellan Komatsu och Handelshögskolan bygger på en långsiktig relation och att parterna har en förståelse för att man rör sig i olika världar. I näringslivet är vi operativa, effektiva och hands on. Saker går snabbt och svar krävs direkt. På universitetet handlar det om att noggrant och metodiskt lära sig saker från grunden. Det här innebär också att språkbruket är annorlunda i näringslivet än vid universitetet. För att samarbetet ska utvecklas tror Roland Lundqvist det är viktigt att Handelshögskolan fortsätter ha engagerade personer som är insatta i hur näringslivet fungerar. Vi måste i vår tur vara lyhörda för vad studenterna söker och anstränga oss för att synas på deras arenor, som Uniaden, universitetets största och årligen återkommande arbetsmarknadsdag, om vi ska kunna locka hit och konkurrera om framtidens välutbildade arbetskraft. Komatsu Forest Komatsu Forest, som har sitt huvudkontor i Umeå, är en av världens största tillverkare av skogsmaskiner. Företaget har cirka 1300 anställda, varav 370 jobbar i Umeå där huvuddelen av produktionen och teknikutvecklingen sker. Komatsu Forest ingår sedan 2004 i den japanska koncernen Komatsu, som är världens näst största tillverkare av gruv-, skogs- och entreprenadmaskiner med cirka anställda och en omsättning på runt 13 miljarder dollar. 09

10 #1 Globetrotter som trivs i Umeå Kaya van Enckevort kommer från Arnhem i Holland och är en riktig globetrotter. Innan hon började på Handelshögskolans Masterprogram hann hon med studier och jobb i Norge, Australien och Nya Zeeland. Nu stortrivs Kaya i Umeå, där hon utöver studierna även för studenternas talan i Handelshögskolans programråd. Umeå är exotiskt, jag älskar kontrasterna mellan årstiderna. edaktionen träffar Kaya på R ett café i centrala Umeå och det dröjer inte länge förrän vi kommer in på hennes kärlek till staden, som hon tycker det är lite vemodigt att lämna i sommar när hon är klar med sin Master. Här finns allt jag behöver, trots att det inte är någon stor stad. Jag kände mig snabbt hemma, atmosfären är så i Umeå tycker jag. Sedan gillar jag att det händer mycket, det känns att det är en ung studentstad på väg framåt. Gillar mindre städer Kaya har en Bachelors degree i International Business and Management från Arnhem Business School i Holland. Och internationell är hon verkligen, ut i fingerspetsarna. Under utbildningen i Holland läste hon en termin internationell marknadsföring i Norge och gjorde sitt avslutande examensarbete på hotellet Nomads Hervey Bay i Australien. Hon har dessutom varit lärling på företaget Bay of Plenty Polytechnic i Nya Zeeland. Jag gillar verkligen att resa och se nya platser, jag kanske letar en plats där jag känner mig hemma. Jag föredrar mindre städer fram- I Umeå är det nära mellan lärare och studenter, menar Kaya van Enckevort. Det är lätt att diskutera med lärare och det finns inga egentliga hierarkier. 10

11 för större, det sociala livet är lättare då. Att hon hamnade i Umeå var både en slump och en logisk fortsättning på hennes utforskande av världen. Jag är förtjust i Skandinavien och under min tid i Norge, där jag pluggade i Rena, en liten stad med invånare 70 kilometer från Oslo, fick jag kontakt med en professor som kände folk i Umeå och tipsade om stan och på den vägen är det. Universitet med bra rykte Efter Norgestudierna blev det dock både fortsatta studier i Arnhem och turer till Nya Zeeland och Australien innan hon hamnade i Umeå Jag visste att universitetet hade bra rykte och fick bra information om Masterprogrammet genom att kolla universitetets webbplats. Om Umeå visste jag annars bara att det är mörkt och kallt på vintern och väldigt ljust på sommaren. Och det stämde verkligen. Att det är sådana kontraster mellan årstiderna tycker jag är häftigt. Studiemässigt skiljer sig Umeå och Sverige från många andra universitet ute i Europa, menar hon. Ute i Europa läser man alla ämnen parallellt under utbildningarna, då är det lätt att bli splittrad. I Umeå är det fokus på ett ämne i taget och det passar mig bättre. I till exempel Holland är det också väldigt teoretiskt, medan det i Umeå är bättre balans mellan det teoretiska och det praktiska. Det kommer jag ha nytta av i arbetslivet. Sedan gillar jag att lärare och studenter är på samma nivå här, det är lätt att få kontakt med lärare och diskutera med dem. Det är en platt organisation, utan egentliga hierarkier. Länk mellan högskolan och studenterna Kaya har ända sedan hon kom till Umeå och högskolan suttit i skolans programråd. Där fungerar hon som en länk mellan studenterna på alla sju Masterprogram och skolan och övervakar bland annat frågor som rör utbildningens kvalitet. Jag är lite av spindeln i nätet och ser till att rätt folk diskuterar rätt saker om programmet. Skolans ledning är lyhörd inför våra synpunkter, vi studenter kan verkligen påverka utbildningen genom programrådet. För mig som internationell student har det också varit ett bra sätt att lära känna universitetets verksamhet och få koll på vad som händer. Annars hade det lätt blivit så att jag bara fokuserat på studierna och blivit lite isolerad. Kaya menar att utbildningen överlag håller hög klass och att den hela tiden utvecklas mot att bli ännu bättre. Om det är något hon skulle vilja ändra på är det betygssystemet. Ett betygsystem där betygskalan är mer internationellt gångbar vore bra. Det är en stor sak att ändra, men det pågår diskussioner och jag hoppas de leder till en förändring. Yoga, squash och barbecues När Kaya inte studerar eller arbetar med Handelshögskolans programråd spenderar hon en hel del tid på träningsanläggningen Iksu, som är en av Europas största. Iksu är perfekt! Det är så skönt att koppla bort studierna några gånger i veckan, göra något annat och rensa hjärnan. Jag brukar springa på löpbandent, köra yoga eller spela squash. Squash är ett bra sätt att få ut sina aggressioner, ha, ha, ha. En annan favorit i Umeå är Nydalasjön, som Kaya brukar promenera runt för att rensa huvudet från tankar, men också ha barbecues vid när det är lite varmare ute. Sedan har vi en del hemmafester. Som student har man ofta rätt lite pengar att röra sig med och då är det billigare. När jag går ut blir det ofta på något av studenthaken. 11

12 #1 Förmån att studera i ett annat land 12

13 Alla våra studenter borde ta chansen att åka utomlands under studietiden, de får aldrig ett bättre tillfälle. Det säger Monica Palmqvist, internationell koordinator på Handelshögskolan. Hon och hennes kollegor hjälper årligen runt 150 studenter som vill åka ut i världen och tar emot ungefär lika många. andelshögskolan arbetar intensivt och målmedvetet med in- H ternationalisering. Ekonomerna är de studenter vid universitetet som i störst utsträckning läser utomlands under sin studietid och Handelshögskolan har partneruniversitet över hela världen. Det ligger ett gediget arbete bakom våra utbytessamarbeten. Utan satsning på internationalisering skulle vi inte vara konkurrenskraftiga, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv, konstaterar Monica Palmqvist. Umeå bäst i Sverige Hon har jobbat med utbytesfrågor på Handelshögskolan i mer än tio år och är en av dem som kan ta åt sig äran av Umeå universitets goda betyg i International Student Barometer en undersökning som besvaras av internationella studenter efter avslutade studier. I barometern är Umeå universitet bäst i Sverige i ett flertal grenar bland annat då det gäller utbildningskvalitet och mottagande. Det är självklart jätteroligt, säger Monica Palmqvist. International Office jobbar hårt med universitetets buddyprogram, som hjälper internationella studenter att komma tillrätta i sin nya miljö så fort som möjligt. De åker på resor i regionen tillsammans, bakar semlor och träffas i olika sociala sammanhang till exempel. Högt prioriterat av arbetsgivare Många av studenterna väljer att plugga utomlands två gånger under sin studietid vid Handelshögskolan. Monica Palmqvists erfarenhet är att studenterna åker första gången för att byta miljö och prova något nytt. Andra gången de åker är de mer fokuserade och intresserade av att kurserna de ska läsa utomlands håller en hög kvalitet. Många undersökningar visar att utlandserfarenhet är högt prioriterat av arbetsgivare. Det är något bra att kunna lägga till sitt CV, säger hon. Men självklart finns det många fler fördelar med att spendera en termin utomlands ta del av ett nytt språk, en annan kultur och ett annat studiesystem, knyta kontakter och bygga nätverk för framtiden. I många fall är den personliga utvecklingen lika viktig som den akademiska. Handelshögskolan har ett 70-tal egna utbytesavtal, alltså avtal med andra universitet runt om i världen. Många av dessa har höga studieavgifter, som inhemska studenter samt de som reser och studerar på egen hand (så kallade free movers) måste betala. Men inom ramen för ett utbytesavtal studerar du gratis. Det är en fantastisk förmån. Dessutom får man som utbytesstudent både bidrag och lån från CSN, precis som hemma, säger Monica Palmqvist. Aldrig någon som ångrat sig Till Handelshögskolan kommer runt 150 utbytesstudenter per år och ungefär lika många åker utomlands härifrån. Och trots att tusentals studenter har valt att åka utomlands genom åren har Monica Palmqvist aldrig mött någon som har ångrat sina utlandsstudier. Det är en värdefull erfarenhet man har med sig genom hela livet även om det skulle råka inträffa något tråkigt när man är borta. Att åka på utbyte är enkelt och smidigt, den som åker tas emot av ett mottagande system. Studenten får ofta en buddy som hjälper till med det praktiska, man får hjälp med boende och extra pengar i form av ett stipedium. Vi önskar att ännu fler tog chansen att åka! Många undersökningar visar att utlandserfarenhet är högt prioriterat av arbetsgivare, säger Monica Palmqvist, internationell koordinator på Handelshögskolan. 13

14 #1 Perugia-professor med koll på gömda variabler Elena Stanghellini är professor i statistik vid universitetet i Perugia men också, sedan 2008, ett känt ansikte vid Handelshögskolan och enheten Statistik. Hon besöker Umeå ett par gånger per år och är här verksam som föreläsare, gästforskare och handledare för studenter. Perugia och Umeå har mycket att lära av varandra, jag hoppas att vi får igång ett utbyte mellan studenter och forskare på de två lärosätena under detta år, berättar hon. lenas historia om hur hon E hamnade i Umeå visar hur internationell universitetsvärlden är i dag kom hon vid en konferens i North Carolina, USA, i samspråk med Xavier de Luna, professor i statistik vid Handelshögskolan. Det visade sig att de hade liknande forskningsinriktning och det ledde så småningom till att Elena bjöds in att opponera på en doktorsavhandling i Umeå. Jag minns mycket väl första gången jag flög till Umeå från Stockholm, skrattar Elena. Jag såg bara vatten och skog överallt utanför fönstret, undrade vad jag gett mig in på och om jag var på väg till världens ände. Men när jag väl kom fram kände jag mig snabbt hemma. Jag blev väl mottagen och inspirerad av den aktivitet som fanns inom mitt område. Drömmer om Umeå Sedan 2008 kommer Elena till Umeå några gånger per år och stannar då i två-tre veckor. När redaktionen pratar med henne är hon i Perugia, men berättar att hon drömt om Umeå natten före intervjun. Det har ju blivit som min andra hemstad och jag hoppas snart få återvända, förmodligen 14

15 Jag såg bara vatten och skog överallt utanför fönstret, undrade vad jag gett mig in på och om jag var på väg till världens ände. Men när jag väl kom fram kände jag mig snabbt hemma. blir det till hösten nästa gång. Vid mitt senaste besök fick jag bland annat vara med och göra stearinljus för första gången i mitt liv, det var väldigt intressant. Elena har fått en stor vänkrets i Umeå på bara några år. När hon är här umgås hon en hel del med dem, men gillar också att cykla (på sommaren), se på bio och gå på Norrlandsoperans föreställningar och konserter. Jag är fascinerad av att det är så lugnt i trafiken i Umeå. Här kan jag cykla sida vid sida med bilarna och gå över vägen utan att riskera att bli påkörd. Så är det inte i Perugia. Italien kontra Sverige Elena har bra inblick i både Perugias och Umeås universitetsliv och menar att båda kan lära av varandra. Hon beskriver Umeå universitet som mer strukturerat än Perugias och undervisningen som mer inriktad mot att studenterna ska bli forskare. Studenterna är också en mer homogen grupp i Sverige enligt henne, det är lätt att förstå vilken bakgrund de kommer från och vilken nivå de är på när de börjar på universitetet. I Italien är variationen mycket större på studenternas förförståelse, vilket kräver större insatser för en föreläsare. Elena menar också att undervisningen står mer i centrum i Perugia än i Umeå. Generellt sett är studenterna i Italien lite mer odisciplinerade och utåtriktade, föreläsningarna är också lite livligare i Perugia än i Umeå. Elena jobbar tillsammans med kollegor i Umeå för att få igång ett utbyte mellan de två universiteten och eventuellt kan det första steget tas under året via det EU-finansierade Erasmus-programmet. Att dela erfarenheter och samarbeta skulle ge mycket, inte minst för studenterna, det är i dagens globaliserade värld viktigare än någonsin att tidigt kunna röra sig bekvämt i internationella sammanhang. Undervisar mer och mer Elena disputerade 1995 och var under de första åren av sin akademiska karriär helt inriktad på forskning. Men med tiden har hon börjat ägna sig alltmer åt undervisning, så även i Umeå där hon är en populär föreläsare vid sina besök i staden. Det är helt enkelt väldigt kul att undervisa, interaktionen med studenterna är givande och viktig. Jag lär mig mycket av deras sätt att vara. Och att vara med och forma en ny generation statistiker känns både spännande och meningsfullt. Umeå har blivit som en andra hemstad för mig, säger Elena Stanghellini, professor i statistik vid Perugias universitet. 15

16 #1 Elena Stanghellini gillar att gå på Norrlandsoperan när hon är i Umeå. Här en bild från föreställningen La Boheme. På frågan vad hon är mest stolt över hittills under sina år som statistiker formulerar hon sig så här: Visst har jag kommit fram till en del resultat som är originella och intressanta, men det vore större om jag kunde säga att jag har format många människor och öppnat ögonen på dem, fått dem att inse hur viktig statistik är för förståelsen av vårt moderna liv i dag. Det är bland annat det jag vill åstadkomma med min undervisning. Hemlösa och hållbarhet Elenas forskningsproduktion sedan 1995 är omfattande och främst inriktad på tillämpad statistik. En stor del av hennes forskning baseras på grafiska Markov-modeller och hur man kan använda dem. Dessa modeller nyttjas för att ta fram sannolikheten för framtida handlingar baserat på tidigare handlingar. Till exempel sannolikheten att jag äter en viss maträtt imorgon baserat på vad jag äter idag. Modellerna har genom åren applicerats inom både samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning. Hennes egna lilla twist på dessa modeller är sådana med gömda variabler. Alltså hur man i modellerna räknar med information som inte syns i underlaget. På senare tid har dessa bland annat använts när vi försökt slå fast hur många hemlösa det finns i Italien. Det är fler än man ser i statistiken och när man forskar kring detta enligt mina metoder tar man hänsyn till denna osynliga faktor. Mellan 2010 och 2012 har Elena varit med i det stora internationella forskningsprojektet SIRP (Sustainable Investment Research Platform), som innefattat forskare från olika ämnesområden. För SIRP har Elena släppt en rapport som heter How to measure sustainability?, där hon visar hur man med hjälp av statistik kan mäta hur hållbart i både social och miljömässig mening - ett företag agerar. Att mäta hållbarhet är mycket komplext, det är många faktorer att ta hänsyn till och forskningen är ännu i sin linda. Vi vet inte säkert vilken statistisk modell som är mest pålitlig. Kanske måste man kombinera olika modeller. 16

17 Utvecklas av forskarmiljön i Umeå Doktoranden Stefanie Heidrich bytte hertigstaden Wolfenbüttel i Tyskland mot Björkarnas stad. Det har hon aldrig ångrat. Här får jag bra handledning, mycket snö och många nya vänner, säger hon. Klimatet är den största skillnaden mellan Tyskland och Umeå, menar doktoranden Stefanie Heidrich. Stefanie Heidrich kommer från staden Wolfenbüttel i delstaten Niedersachsen i Tyskland. Här bor runt invånare och ett mäktigt hertigslott vittnar om stadens historia. Wolfenbüttel är en vacker stad med sina breda avenyer och stora torg, och hit kommer många turister varje år. Dessutom tillverkas after ski-klassikern Jägermeister här. Stefanie Heidrich flyttade till Uppsala för fyra år sedan för att läsa en masterutbildning vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Hon studerade nationalekonomi och miljöekonomi och fick därefter erbjudandet att doktorera. Hon bestämde sig för att stanna i Sverige och efter ett års doktorandstudier sökte hon sig till Umeå. Det var ett bra val. Umeå är en mysig stad med många trevliga och intressanta människor, säger Stefanie Heidrich. Diskuterar på jobbet Avhandlingen hon arbetar med handlar om offentlig ekonomi, vilket innebär studier av statens roll i ekonomin. Just nu jobbar jag och mina handledare på en teoretisk modell där vi undersöker optimal beskattning i samspel med utbildningsval och möjligheten att identifiera sig med olika sociala grupper när man är ung, säger Stefanie Heidrich. Hon tycker om att undervisa, lära sig saker och att diskutera. Och det får hon göra på jobbet varje dag. Det är fantastiskt, jag får syssla med precis det jag är mest intresserad av. Så tycker jag att det ska vara på ett jobb. Som doktorand blir man ofta en miniexpert inom ett område. Men genom att vara del av forskarmiljön och genom samtal med andra forskare utvecklar man ständigt sin kunskap även på bredden, säger Stefanie Heidrich. Hon är engagerad i sitt jobb och blir lätt absorberad av forskningen. Men det är viktigt att ta en paus och rensa huvudet ibland. Då brukar jag träna spinning, dans eller gå på gymmet. Jag älskar också musik och brukar spela piano och gitarr. Sedan Stefanie Heidrich kom till Sverige har hon lärt sig att åka skridskor och längdskidor. Det är jätteroligt. För svenskar är det helt naturligt lära sig det i skolan, men så är det inte i Tyskland. Där har vi ett annat klimat och det är inte lika kallt. Men jag skulle aldrig våga åka skidor utför, det ser farligt ut. Aldrig sett så mycket snö Och det är just klimatet hon tycker är den största skillnaden mellan Wolfenbüttel och Umeå. När jag tittar ut nu är det stora snöhögar utanför fönstren. Jag har aldrig sett så här mycket snö. Varje år åker hon hem till Tyskland över jul och under två veckor på sommaren. I sommar får hon dock besök i Sverige av sin mamma och sina två systrar. Då ska de få fira en äkta svensk semester. Eller rättare sagt, en sådan semester som alla tyskar tror att svenskar firar: i en liten röd stuga vid en sjö med en strand. I Tyskland läser de flesta barn Astrid Lindgrens böcker och då får man den bilden av Sverige, säger Stefanie Heidrich och skrattar. 17

18 Altitude Utbildning På Handelshögskolan finns runt 90 disputerade lärare och forskare. De har ett omfattande nätverk, arbetar i internationellt etablerade forskningsmiljöer och är experter inom företagsekonomi, nationalekonomi och statistik.

19 Lockar hit forskare från hela världen 19

20 Altitude#1 Vi ska ta hit världen! Det säger professor Runar Brännlund, som är en av drivkrafterna bakom forskningscentret CERE, Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi i Umeå, vid Handelshögskolan. Vi ska ha den bästa kompetensen som går att hitta. Då kan man inte stanna vid Umeås eller Sveriges gränser. unar Brännlund är forskare R inom miljö- och naturresursekonomi. Han jobbade under flera år på institutionen för nationalekonomi och hade då täta kontakter med kollegorna på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Till slut upplevde han att det var slöseri med tid att springa emellan ständigt och jämt. Jag sa till min forskarkollega Bengt Kriström på SLU att vi borde slå oss samman, säger Runar Brännlund. Sagt och gjort. De presenterade sin idé för respektive universitet, fick ett godkännande och drog igång CERE. I december 2009 bildades centrumet. Vi hade sneglat mycket på Umeå Plant Science Center på naturvetarområdet. Det är exakt samma konstruktion, med två universitet och dess forskare som har gått samman, säger Runar Brännlund. Strategin för CERE är klar och tydlig. För det första ska gruppen vara stor och fysiskt samlad. För det andra ska det finnas ett intellektuellt flöde CERE ska ständigt locka ny personal och intressanta människor på korta 20

21 Varifrån en människa än kommer så är man i grunden likadan. Det är häftigt att se. och mellanlånga forskningsvisiter. För det tredje ska CERE rekrytera internationellt. Umeå är ett litet och perifert ställe, men den kompetens vi vill ha är den bästa. Då kan man inte begränsa rekryteringen till Umeå eller Sverige. Vi ska ta hit världen! Och vi väcker uppmärksamhet vi har haft sökande på varje tjänst, från Kina i öster till Kalifornien i väster, säger Runar Brännlund. Det är engelska som gäller I dag arbetar runt 30 personer på CERE, och många nationaliteter är representerade: Holland, Irland, USA, England, Sydafrika, Turkiet, Mexiko och så vidare. På grund av detta är engelska det tongivande språket på CERE. Det är spännande och nästan skrattretande ibland. Varifrån en människa än kommer så är man i grunden likadan. Det är häftigt att se, säger Runar Brännlund och skrattar. Från grundandet 2009 från till dags dato har CERE befunnit sig i en uppbyggnadsfas. Två universitet har fått smälta samman till en egen enhet, vilket har gett upphov till en hel del huvudbryderier framför allt på det administrativa planet. Hur ska telefonerna kopplas? Vilket universitet ska faktureras vid gemensamma utgifter? Allt sånt har börjat sätta sig nu och vi har övergått i en konsolideringsfas där vi kan titta framåt, säger Runar Brännlund. CERE har förmodligen Europas största ansamling av naturresursekonomer, vilket innebär att Handelshögskolan har fått en viss tyngdpunkt inom hållbar utveckling. Det gör forskningen vid skolan intressant för andra forskarkonstellationer i Europa då det gäller EU-bidrag och andra projekt. På så vis kan vi attrahera mer resurser än vi hade kunnat göra en och en. CERE:s målsättning är att nå ut med forskningen i världen, men också till beslutsfattare och till samhällsmedborgare. Jag måste nog säga att vi har lyckats. Bara under 2012 kom CERE ut med mer än trettio publikationer i internationella tidskrifter, fem böcker och otaliga konferensbidrag och bokkapitel, säger Runar Brännlund. En av Sveriges mäktigaste Dessutom är CERE, med Runar Brännlund och Bengt Kriström i spetsen, väldigt effektiva utåt. De har varit med i alla större statliga utredningar som berör miljöekonomi och naturresurser sedan 1980-talet. År 2012 fanns faktiskt jag och Bengt med på Miljöaktuellts lista över Sveriges mäktigaste inom miljöområdet. Så en viss impact har vi bevisligen, säger Runar Brännlund. Han tror att många universitet sneglar på samma lösning som CERE har gjort. Att bilda ett centrum och ta del av stordriftsfördelarna. Att få jobba tillsammans mot samma riktning, det är fantastiskt, säger Runar Brännlund. Fakta CERE CERE står för Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi i Umeå. CERE är ett interdisciplinärt forskningscenter inom området miljö- och naturresursekonomi. Centret är lokaliserat vid Handelshögskolan och är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Runar Brännlund, är en av drivkrafterna bakom forskningscentret CERE vid Handelshögskolan. 21

22 Altitude#1 Efterlyser mer action kring etik och hållbarhet 22

23 Diskussionen om hållbarhet och etik i affärslivet har aktualiserats alltmer de senaste åren, inte minst på grund av hästköttskandalen. Frågorna är högre upp på dagordningen nu och det är positivt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller ansvarstagande, säger Johan Jansson, forskningsledare vid Institutet för hållbarhet och företagsetik RiseB. orskning kring hållbarhet och F etik i affärslivet har bedrivits under flera decennier på Handelshögskolan, men det är först under de senaste åren man tagit ett gemensamt grepp och kraftsamlat under RiseB. Det är en satsning där vi formerat oss för att samla den kompetens som finns på Handelshögskolan i frågorna och för att på ett effektivare sätt nå ut med vår forskning, berättar Johan Jansson. RiseB bistår, utvecklar och kommunicerar forskning rörande hållbarhet och etik i affärsrelaterat beslutsfattande. Frågor på de individuella och organisatoriska nivåerna fokuseras och en mångfald av perspektiv och metoder ses som nödvändiga för att analysera globalt uppmärksammade sociala och miljörelaterade problem. Det är ett brett och komplext forskningsområde, det kan man till exempel se genom att titta på vilka avhandlingar som lagts fram av RiseB-medarbetare de senaste åren. De handlar om allt från så kallade miljöbilar, ekoturism och privatpersoners fondplaceringar till företagskluster för bioenergi. Klimatmärkning av livsmedel Två större projekt som RiseB är involverade i just nu är klimatmärkning av livsmedel där man samarbetar med olika aktörer i livsmedelskedjan och SIRP (Sustainable Investment Research Platform), ett internationellt forskningsprojekt, där RiseB undersöker hållbarhet i relation till finansiell avkastning. SIRP är något av ett flaggskepp för vår forskning. Bland annat tilldelades det Globe Award för enastående och gripbar forskning inom CSR-området. Forskarna vid SIRP har studerat hur hållbar kapitalförvaltning kan skapa ett mervärde för de institutionella investerarna, särskilt pensionsfonder som har ett längre perspektiv i sina placeringar. De stora institutionella investerarna har också en kraft att påverka företagen mot en mer hållbar utveckling. Många ord, lite handling Johan Jansson konstaterar att frågor om hållbarhet och etik i affärslivet är mer i ropet nu än på länge ett ordentligt lyft kom för fem-sex år sedan i samband med att klimathotet började diskuteras intensivt och att det forskas mer än någonsin. Men det är fortfarande mycket ord och lite handling. Frågorna diskuteras mycket i dag och det är positivt, men det är för lite action. Bland studenterna är dock intresset stort och när nyheter som hästköttskandalen och mutmisstankarna mot Telia dyker upp, intensifieras diskussionerna. Eftersom vi gärna vill veta hur företag ser på dessa frågor och vilka hinder de upplever för att agera, så jobbar vi också nära flera företag. De kommer hit och presenterar case som studenterna sedan får jobba med. Hinder och framtiden Johan Jansson menar att det finns en del politiska och ekonomiska hinder för utvecklingen, men att de största bromsklossarna är mentala. Om en omfattande förändring ska bli möjlig måste vi ändra vårt inrutade sätt att tänka kring hur man gör affärer. Vi måste hitta nya vägar framåt. Behöver vi konsumera så mycket som vi gör i dag? Ska företags vinster överordnas medarbetarnas arbetsförhållanden och vad som är miljömässigt hållbart? Enligt Johan Jansson finns i dag mycket av den kunskap som behövs för att kunna genomdriva nödvändiga förändringar. Nu handlar det mer om vi är villiga att förändra oss och om att kommunicera frågorna på ett engagerande sätt. Tack vare forskningen vet vi otroligt mycket i dag om vad vi gör för fel. Låt oss arbeta för att alltfler ska börja se miljöproblemen som de gemensamma fienderna mot mänskligheten och att vi kan sluta oss samman för att besegra dem. Vi har verktygen men nu måste vi börja använda dem. Företag som pådrivare Även om förändringarna sker långsamt finns det flera exempel på både små och stora företag där tydliga tankar kring hållbarhet och etik går hand i hand med framgångsrik verksamhet. Det kanske mest kända exemplet är Bodyshop, som var först ut i stor skala med att inte sälja produkter där det förekommit djurförsök i produktionen och med att använda återvinningsbara förpackningar. Bodyshop påverkade hela kosmetikaindustrin med sitt agerande, massor av företag följde i deras fotspår. Och det finns definitivt utrymme för fler företag i andra branscher att gå i bräschen på liknande sätt. Det skulle kunna stärka många företags varumärken och ge marknadsfördelar och tränga ut mindre hållbara alternativ. Som andra exempel på företag som med framgång satsat på hållbarhet och etik nämner Johan Jansson klädföretagen Patagonia satsar på kläder av återvunnet material och Klättermusen, lite av Patagonias svenska motsvarighet. Även hamburgerkedjan Max, som jobbar medvetet med klimatkompensering, och Umeåföretaget redq har profilerat sig inom området. redq är lite extra kul eftersom det startades av två studenter som gått på Handelshögskolan. Deras företag är sålt nu, men de byggde upp en verksamhet där de satsade på etisk och miljövänlig heminredning med tillverkning i Bangladesh. Produkterna finns nu på de stora heminredningskedjorna i Sverige och många har blivit inspirerade av deras framgångar. Om hållbarhet och etik i affärslivet ska få ett ordentligt genomslag måste vi ändra på våra inrutade tankemönster, menar Johan Jansson, forskningsledare på RiseB, (Institutet för hållbarhet och företagsetik) vid Handelshögskolan. 23

24 Altitude#1 Beslutsfattande på väg upp mot Mount Everest 24

25 Markus Hällgren studerar organisering och beslutsfattande i extrema miljöer klättringsexpeditioner och akutsjukvården där människor riskerar att komma till skada. Sedan 1,5 år tillbaka bedriver han sin verksamhet på Stanford University, ett av världens främsta universitet, där han är gästforskare. En fantastiskt stimulerande miljö, säger han. edaktionen fångar Markus när R han är på ett kort besök i Umeå. Han kommer närmast från Århus i Danmark där han föreläst om sin forskning. Markus leder forskargruppen Extreme Environments Everyday Decisions (Triple E.D), som har sin bas på Handelshögskolan, och består av åtta forskare från Sverige, Finland och Storbritannien. Gruppen startade för drygt ett år sedan, men Markus har forskat om bergsklättring sedan Jag halkade in på det av en slump, berättar han. Jag hade skrivit en hel del om dieselkraftverk, var less på det och ville göra något annat. Då läste jag boken Touching The Void av Joe Simpson, om hans dramatiska äventyr i Anderna, och slogs av att en klättringsexpedition är ett projekt som jag borde kunna studera utifrån områdena organisering och beslutsfattande. Mount Everest-expedition Hans forskning inom det nya fältet tog snabbt fart och sedan 2007 har det hänt en hel del. Han har bidragit till nya kunskaper inom det relativt outforskade området och lärt känna några av världens främsta bergsbestigare, däribland svensken Fredrik Sträng, som var med vid K2-expeditionen 2008 då 11 personer omkom. Flera av bergsklättrarna har även varit med som föreläsare på seminarier och workshops vid Umeå universitet samt Stanford University. I slutet av mars åker Markus med sin forskargrupp till Katmandu för att studera en Mount Everest-expedition på nära håll. Forskarna ska samla på sig mängder av data från expeditionen genom observationer, intervjuer, hjälmkameror, radiotrafik och ljuddagböcker. Guiderna för expeditionen de följer är amerikaner som Markus intervjuat tidigare för sin forskning. Förutom att följa den egna expeditionen kommer man även att titta på andra expeditioner som är där. Det blir ett otroligt spännande äventyr som kommer att ge många nya insikter om hur organisationer och beslutsfattande fungerar i extrema miljöer. Fattar du fel beslut på väg upp mot toppen på Mount Everest riskerar du både ditt eget och andras liv. Tufft på hög höjd Även om Markus och de flesta i forskargruppen inte ska bestiga Mount Everest förbereder de sig minutiöst mentalt, organisatoriskt och fysiskt. Markus springer själv några mil per vecka för att vara fysiskt förberedd på att klara sig i den tuffa luften på hög höjd. För en av forskarna är utmaningen än större, han är själv klättrare och ska klättra tillsammans med expeditionsdeltagarna och samla in data på högre höjd. Utöver all kunskap som finns i Umeå har teamet även tagit hjälp av forskare från Stanford för att förbereda sig forskningsmässigt inför projektet. Den tekniska utrustningen behöver också väljas med omsorg, eftersom den måste fungera på hög höjd. Just nu lutar det åt att forskarna kommer ha med sig strömsnåla ipads med externa tangentbord som ett av sina viktigaste verktyg. Allt måste vara trippelkollat och fungera 100-procentigt innan vi åker, när vi väl är på väg upp mot Mount Everest finns det få möjligheter att ersätta utrustning som trilskas. Vardagen i det extrema Det Markus forskargrupp framförallt är intresserade av i sina studier är inte när det spårar ur i extrema miljöer och det inträffar olyckor, utan det vardagliga, det som gör att arbetet fungerar trots de svåra förhållandena. 25