ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING RÖK- OCH KEMDYKNING. Beslutad den 20 april 1995 (ändringar införda t.o.m. den 17 februari 2005)

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1995:1 Utkom från trycket den 26 juni 1995 RÖK- OCH KEMDYKNING Beslutad den 20 april 1995 (ändringar införda t.o.m. den 17 februari 2005)

2 AFS 1995:1 2 RÖK- OCH KEMDYKNING Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rök- och kemdykning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 20 april 1995 (ändringar införda t.o.m. den 17 februari 2005)

3 AFS 1995:1 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rök- och kemdykning Beslutad den 20 apri (ändringar införda t.o.m. den 17 februari 2005) Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) efter samråd med Statens Räddningsverk följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller rök- och kemdykning som utförs - i kommunal eller statlig räddningstjänst eller - av industriräddningsorganisation, räddningsföretag eller liknande. De gäller dock inte industriräddningsorganisation avsedd för insatser som beräknas medföra endast måttlig fysisk ansträngning. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Rökdykning Kemdykning Inträngande i tät brandrök, vanligen inomhus, för att rädda liv eller bekämpa brand eller liknande. Inträngande i område med farlig luftförorening eller farlig oxygenbrist (syrebrist) för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande. Arbete i miljö där typ av förorening och koncentration är kända och filterskydd ger erforderligt skydd är inte att hänföra till kemdykning. Förflyttning ut ur ett förorenat område t.ex. med användning av s.k. flyktutrustning liksom bekämpning av kemikalieutflöde som inte förorsakar luftföroreningar är inte heller att betrakta som kemdykning. Kemskydds- Övertrycksventilerad, gastät kemikalieskyddsdräkt som dräkt tillsammans med andningsskydd täcker hela kroppen. Utrustning 3 Vid rök- och kemdykning skall användas andningsskydd av typ tryckluftapparat med dosering och säkerhetstryck i kombination med helmask eller annan utrustning som ger

4 AFS 1995:1 4 motsvarande skyddsfaktor. Är inträngningsvägen så lång att en tryckluftapparats aktionstid är otillräcklig får i stället oxygenapparat utan säkerhetstryck användas. Oxygenapparat skall ha en skyddsfaktor av eller mer, vilket i samband med utbildning skall kontrolleras genom mätning av inläckningen i masken på var och en som skall använda en sådan apparat. Vidare skall kommunikationsradio (rökdykarradio), brandhjälm, branddräkt, brandhandskar, brandstövlar och brandbälte användas. Rökdykarledare skall dessutom ha räddningsluftslang och säkerhetslina. Vid kemdykning skall, om det behövs, kemskyddsdräkt användas. Utrustning som föreskrivs i tredje stycket får vid kemdykning avvaras eller ersättas med annan utrustning när det finns skäl för detta. Läkarundersökning 4 Den som rök- eller kemdyker skall vara fullt frisk och ha god fysisk arbetsförmåga samt kunna arbeta lugnt i svåra situationer. 5 Arbetsgivare skall ordna med medicinsk kontroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet för arbetstagare som utför eller kommer att utföra rökeller kemdykning. (AFS 2005:12) 6 Upphävd. (AFS 2005:12) 7 Upphävd. (AFS 2005:12) 8 Kvinnlig arbetstagare som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte sysselsättas med rök- eller kemdykning. Arbetsgivare skall upplysa kvinnlig arbetstagare om denna regel. 9 Upphävd. (AFS 2005:12) Utbildning, övning 10 Den som anlitas för rök- eller kemdykning skall ha genomgått särskild teoretisk och praktisk utbildning för detta arbete. Färdigheten skall vidmakthållas genom minst fyra övningar per år varav minst två med värmetillsats. Rök- och kemdykare skall få tillfälle till fysisk träning i erforderlig omfattning. Rök- och kemdykning 11 Räddningsledare skall se till att de risker som rök- eller kemdykare utsätts för är rimliga med tanke på vad som kan uppnås med insatsen.

5 AFS 1995: Vid rök- och kemdykning skall finnas rökdykarledare. Denne skall ha erforderlig utbildning, ha erfarenhet som rök- och kemdykare och vid behov kunna utföra räddningsinsats. Rökdykarledare skall upprätthålla betryggande samband och ge nödvändiga upplysningar. Han skall kontrollera tiden för insatsen och återkalla personalen när den beräknade insatstiden närmar sig sitt slut eller då det behövs av annat skäl. Rökdykarledare får inte tas i anspråk för andra arbetsuppgifter då insats pågår. 13 Rök- och kemdykare skall arbeta parvis (rök- eller kemdykargrupp). I mycket små och okomplicerade utrymmen där samband kan upprätthållas med lina eller brandslang får undantagsvis rök- eller kemdykare arbeta ensam. 14 Då arbetsinsats påbörjas bör trycket i tryckluftapparatens gasflaskor inte understiga det högsta tillåtna fyllningstrycket med mer än 20%. 15 Rök- och kemdykare skall med jämna mellanrum kontrollera trycket i tryckluftapparatens gasflaskor. Han skall börja återtåget i god tid och senast då apparatens reservluftventil varnar. Han skall meddela till parkamraten och rökdykarledaren då återtåget påbörjas. Han skall rapportera iakttagelser av vikt till rökdykarledaren, exempelvis om det finns gasflaskor och andra tryckkärl, kemikalier och liknande. Han skall så långt möjligt se till att reträttvägen är klar och skall inte tränga längre in än att han är säker på att förbindelsen med rökdykarledaren är klar liksom på att han kan hitta ut igen. Vid omedelbar fara, liksom om han känner sig osäker eller desorienterad skall han avbryta insatsen. Han skall hela tiden hålla ihop med parkamraten. 16 Vid brand eller risk för brand skall rök- och kemdykarna för sitt skydd ha säker tillgång till släckvatten. 17 Före kemdykning skall normalt klarläggas vilka kemikalier som är aktuella, så att lämplig skyddsklädsel kan väljas. Särskilda bestämmelser 18 Bestämmelserna i 5-6 utgör föreskrifter enligt 4 kap. 5 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelsen i 8 första stycket utgör föreskrift enligt 4 kap. 6 samma lag. Bestämmelserna i 9 utgör föreskrifter enligt 4 kap. 7 samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 samma lag medföra böter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rökdykning (AFS 1986:6).

6 AFS 1995:1 6 Läkarundersökning och arbetsprov som utförts enligt den upphävda kungörelsen skall gälla som motsvarande undersökning och prov enligt den nya kungörelsen. AFS 2005:12 med ändringar träder i kraft den 1 juli 2005.

7 AFS 1995:1 7 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om rök- och kemdykning Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av styrelsens föreskrifter (AFS 1995:1) om rök- och kemdykning. Allmänt Rökdykning och insatser vid kemikalieolyckor innebär stora risker för den personal som utför arbetet. Riskerna är av många olika slag och svåra att bedöma. Personalen utsätts för risker dels genom t.ex. explosioner, nedstörtande byggnadsdelar, föremål och dylikt, dels genom risk för fall då sikten är nedsatt eller obefintlig. I brandröken finns kolmonoxid och en mängd andra skadliga gaser i okända koncentrationer varjämte oxygenbrist (syrebrist) kan föreligga. Risknivån har höjts ytterligare genom att plast i stor utsträckning används som byggnadsmaterial och i möbler varigenom dels rökintensiteten ökar dels en mängd hälsofarliga ämnen bildas i röken. Vidare utsätts personalen ofta för stark värme samtidigt som ett fysiskt mycket ansträngande arbete skall utföras. Att inandas oxygenfri eller starkt oxygenfattig gas är ytterst förrädiskt, eftersom det sker en utsköljning av såväl koldioxid som oxygen från blod och andningsorgan. Någon förvarning i form av andnöd uppträder ej, utan medvetslöshet inträder snabbt och utan förvarning. Utsläpp och spill av kemikalier vid bl.a. transporter samt lastning och lossning kan innebära att räddningstjänsten behöver göra insatser i gas- eller vätskemoln med risk för ohälsa och olycksfall. De krav på fysisk arbetsförmåga som ställs på personalen grundas främst på belastningen vid rökdykning, men även arbete i en kemskyddsdräkt är fysiskt ansträngande. Dessa föreskrifter reglerar både rökdykning och insatser vid kemikalieolyckor eftersom det normalt är samma personal som utför båda typerna av arbete. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1992:6) om internkontroll av arbetsmiljön skall arbetsgivaren planera, leda och följa upp verksamheten för att säkerställa att arbetsmiljölagstiftningens krav är uppfyllda. Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 Exempel på uppgifter som kan beräknas medföra endast måttlig fysisk ansträngning är enkla insatser som vägvisning åt räddningsstyrka till en olycksplats eller korta initiala räddningsinsatser. Likaså är välbekanta arbetsmoment på den egna arbetsplatsen som t.ex. avstängning av ventil och andra korta insatser sådana exempel. Andra exempel är insatser i kemskyddsdräkt där den fysiska aktiviteten är måttlig och omgivningstemperaturen låg. För industriräddningsorganisation som har sådana arbetsuppgifter att föreskrifterna inte är tillämpliga kan de dock tjäna som ledning i viss utsträckning. Vilken utrustning, utbildning

8 AFS 1995:1 8 och fysisk arbetsförmåga som kan behövas i sådana fall får bedömas med hänsyn till de förhållanden som råder där insats kan bli aktuell. Viktiga faktorer vid en sådan bedömning är typen av insats, vilken fysisk ansträngning och värmebelastning som kan förekomma och hur långa insatstider som kan bli aktuella. Även vid sådana insatser i kemskyddsdräkt där den fysiska aktiviteten är måttlig och omgivningstemperaturen är låg är det viktigt att vilopauser läggs in om arbetspassen är långa. Till 3 Av paragrafen följer att de två rök- eller kemdykarna och rökdykarledaren skall ha var sin kommunikationsradio. Exempel på utrustning som ibland kan avvaras vid kemdykning är brandhjälm, brandbälte och exempel på vad som kan bytas ut är brandhandskar och brandstövlar. Även branddräkt respektive kemskyddsdräkt kan i vissa fall ersättas med annan lämplig klädsel. Branddräkt med stänkskydd och tryckluftapparat kan användas när kroppsskyddet behöver förstärkas. Stänkskyddet fungerar som lätt kemskydd och förhindrar även att branddräkten blir indränkt av farlig vätska. Kemskyddsdräkt med tryckluftapparat bör användas när kemikalierna är sådana att de frätande eller giftiga egenskaperna överväger framför brandfaran. Kemskyddsdräkten behöver i vissa fall förstärkas med ett tillsatsskydd, köldskydd, mot kondenserade gaser. Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning (AFS 1993:11) samt i Arbetarskyddsstyrelsens allmänna föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 1993:40). Utrustning tillverkad efter harmoniserade europeiska standarder förutsätts uppfylla kraven i AFS 1993:11. Försvarets forskningsanstalt, Umeå, kan lämna upplysningar om och hjälpa till med inläckningsprovning av oxygenapparater. Till 4 Arbete i brandmiljö och vid kemikalieinsatser innebär stor fysisk belastning dels genom yttre värmebelastning dels genom den egna värmeproduktionen. Det ställs därför stora krav på hälsa och arbetsförmåga. Kravet på att kunna arbeta lugnt i svåra situationer innebär att det behövs en allmän bedömning dels genom lämpliga praktiska antagningsprov i samband med rekryteringen, dels genom observationer vid övningar, insatser m.m. Vid nyanställning av rökdykare kan det vara lämpligt att låta vederbörande utföra arbetsprov med påtagen andningsmask för att bedöma förmågan att arbeta i skyddsutrustning. Till 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns regler och råd om arbetsmiljörelaterade medicinska kontroller. Här beskrivs hur och när sådana kontroller skall eller bör anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna m.m. (AFS 2005:12) Till 7 7 är upphävd genom AFS 2005:12.

9 AFS 1995:1 9 Till 8 Det illamående som ofta förekommer redan tidigt i graviditeten kan öka risken för olycksfall vid rök- och kemdykning. Härtill kommer att arbete med rök- och kemdykning kan innebära exponering för ett flertal av sådana, för gravida ogynnsamma, arbetsmiljöfaktorer, som omnämns i bilaga till Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32). Regler om ersättning till den som på grund av havandeskap tvingats avbryta sitt arbete med rök- och kemdykning och inte kunnat få annat arbete hos sin arbetsgivare finns i lagen om allmän försäkring (SFS 1962:381). Till 9 9 är upphävd genom AFS 2005:12. Till 10 Utbildningsprogrammet bör ha minst den omfattning som framgår av bilaga 1. I många fall behövs kompletterande utbildning och övningar för förekommande särskilda risker inom insatsområdet. Övningar kan utföras i rökövningshus med rök, värme och ljudkuliss, i utrangerad byggnad eller på annat lämpligt sätt. Det är viktigt att övningarna anpassas till deltagarnas utbildningsnivå och att de varieras så att ny miljö och så långt möjligt nya arbetsmoment övas. Vid övningar i utrangerad byggnad behövs ofta särskilda säkerhetsåtgärder. Det kan vara lämpligt att föra journal över insatser och övningar så att extra åtgärder kan sättas in för person som av någon anledning inte deltagit under längre tid. Övningar i samband med utbildning som elev utför på Statens Räddningsverks skolor kan räknas som en övning enligt paragrafen. För att kraven på fysisk arbetsförmåga i 7 skall kunna uppfyllas behövs fysisk träning. Behovet av fysisk träning är olika och en viss anpassning till individen kan behövas. Det är lämpligt att träningen bedrivs efter särskilda program där såväl konditions- som styrketräning ingår. Det är viktigt att se till att konditions- och styrketräning bedrivs på sätt som inte medför andra risker för skador. Det har visat sig att lagsporter som innehåller mycket fysisk kontakt har inneburit stora risker för skador. Värmeträning bör systematiskt ingå för att säkerställa en förbättrad värmetålighet. Exempelvis kan viss del av träningen genomföras i träningskläder av tätt material. Till 11 Det är viktigt att en bedömning av riskerna vid en rök- eller kemdykarinsats görs innan insatsen påbörjas. Vid denna bedömning inverkar faktorer såsom de tekniska förhållandena på platsen, som t.ex. risk för rökgasexplosion, om det gäller att rädda människoliv, tillgänglig utrustning och personalens utbildning för och vana vid den aktuella insatsen. Normalt behövs följande grundbemanning för en rökdykarinsats enligt dessa föreskrifter - en räddningsledare (11 ), - en rökdykarledare (12 ), - två rökdykare, utom i mycket små och okomplicerade utrymmen där samband kan upprätthållas med lina eller brandslang (13 ) samt

10 AFS 1995: en särskilt utsedd person som svarar för säker tillgång till släckvatten (16 ). Till 12 Av paragrafen följer att rökdykarledaren behöver uppfylla samma krav som rökeller kemdykarna. Till 13 Exempel på små och okomplicerade utrymmen som avses i paragrafen är utifrån lättillgängliga bostads- eller kontorsrum samt friliggande mindre byggnader, som garage och uthus. Exempel på när rök- eller kemdykare undantagsvis får arbeta ensam är då livräddning behöver utföras och endast en driftklar utrustning finns att tillgå. Till 14 Bestämmelsen innebär att de flaskor som hålls i utryckningsberedskap normalt behöver vara fyllda till maximalt fyllningstryck. Stark kyla under utryckningen gör att flasktrycket sjunker så att det omedelbart före insatsen kan vara ca 20 % lägre än trycket vid förvaringen. Till 15 Det är viktigt att se till att tryckluftapparatens manöver- och kontrollorgan kan hanteras och observeras även när de är placerade under skyddsdräkt. Till 16 Med säker tillgång till släckvatten avses att släckvatten under hela tiden insatsen pågår finns framme hos rök- eller kemdykarna. För att säkerställa detta behövs normalt en särskilt utsedd person. Förutom att övervaka att vattentillgången är säkrad, om det inte finns ett tillförlitligt automatiskt system för detta, behöver den utsedda personen även omedelbart kunna åtgärda fel som kan äventyra rök- eller kemdykarnas säkerhet t.ex. slangbrott eller större läcka. Till 17 Statens Räddningsverks cirkulär "Personligt skydd vid kemikalieolyckor" 3/93, ger vägledning för val av personlig skyddsutrustning vid kemikalieolyckor.

11 AFS 1995:1 11 Bilaga 1 Utbildningsprogram för rök- och kemdykare Det förutsätts att personal som skall utbildas till rök- och kemdykare först erhållit grundläggande utbildning och erfarenhet av räddningstjänst. Programmet omfattar 56 timmar uppdelade på 22 timmar teori och 34 timmar praktik. Ingen åtskillnad görs mellan heltidsanställd och deltidsanställd personal (den deltidsanställde behöver för fullgörande av likartade arbetsuppgifter en lika omfattande utbildning som den heltidsanställde). Den som genomgått utbildningen skall kunna tjänstgöra som rökdykare vid brand och klara enklare kemdykning (spill på gator och vägar). Rök- och kemdykningsutbildning Teori (22 tim) 1. Arbets-, klimat- och andningsfysiologi (6 tim) Mål: Ge eleven kunskaper om andningens fysiologi och de vanligaste föroreningarna i brandrök samt om kroppens reaktioner vid extrema värmebelastningar. * andningsfysiologi * vätskebalans * temperaturreglering * symptom/åtgärder * klädselns påverkan 2. Andningsskydd m.m. (6 tim) Mål: Ge eleven kunskap om olika utrustningars konstruktion och användningsområde, samt vilka krav som ställs från arbetarskyddssynpunkt. * andningsapparater * radioutrustning * specialutrustning Rök- och kemdykningsteknik (10 tim) Mål: Ge eleven teoretiska kunskaper i rök- och kemdykandets teknik med speciell hänsyn till personsäkerhet och effektivitet enligt dessa föreskrifter. 3. Rökdykning (5 tim) * föreskrifter * personlig skyddsutrustning * benämningar/begrepp * organisation i olika riskmiljöer * standardrutiner * åtgärder före, under och efter insats

12 AFS 1995: Kemdykning (5 tim) * föreskrifter * personlig skyddsutrustning * benämningar/begrepp * organisation i olika riskmiljöer * standardrutiner * åtgärder före, under och efter insats * sanering Rök- och kemdykningsutbildning Praktik (34 tim) Mål: Öva eleven i rök- och kemdykningsteknik. Gradvis stegrad svårighetsgrad på övningarna. Viss vård (tillsyn efter rökdykning ingår). 5. Rökdykning (12 tim) * sökteknik * arbetsövningar * arbete under stress * nödsituationer * rökdykning med släckinsatser * standardrutiner 6. Kemdykning (10 tim) (Användning av hälsofarliga kemikalier rekommenderas ej) * tillvänjningsövningar * arbetsövningar * nödsituationer * standardrutiner * sanering Tillämpningsövningar av varierande svårighetsgrad i olika riskmiljöer 7. Rökdykning (6 tim) 8. Kemdykning (4 tim) 9. Skriftligt eller muntligt prov med genomgång (2 tim) Referenslitteratur: Kontakta Statens Räddningsverk för gällande referenslitteratur

13 AFS 1995:1 13 Tilläggsutbildning för rök- och kemdykare som skall använda oxygenapparat (14 tim) 1. Oxygenapparater (8 tim) Mål: Ge eleven kunskaper om konstruktions- och användningsprinciper för andningsapparater samt riskerna med oxygen. *Allmänt *Handhavande *Vård och underhåll 2. Rökdykningsövningar (6 tim)