Patientsäkerhet och kvalitetsberättelse Folktandvården Stockholms län AB

Transkript

1 Patientsäkerhet och kvalitetsberättelse 2016 Folktandvården Stockholms län AB

2 Innehåll 1. Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten Åtgärder för att förbättra tandhälsan... 7 Barn och ungdomar... 7 Vuxna Kvalitetssäkring av nyanställda behandlare Geriatrisk tandvård Patientnära datastöd... 8 T Take Care... 9 Kvalitetssäkring av daganteckningar Åtgärder för att minska förskrivning av antibiotika Samlad specialisttandvård i det nyrenoverade Eastmaninstitutet Uppdaterade och nya vårdriktlinjer Nätverk för ökad patientsäkerhet Forskning och utveckling Strålsäkerhetsarbetet Kontrollmätning av lokaler och utrustning Kompetens radiologiskt arbete Kvalitetsarbete röntgen Eastmaninstitutet röntgen i nya lokaler Forskningsprojekt som rör röntgen Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för ökad vårdkvalitet och för att förebygga vårdskador Remisshantering Samarbete med sjukvården... 15

3 Folktandvården Sid 2 (29) 7.3 Samverkan med andra aktörer för att bättre vård för äldre Samverkan med skolor, BVC och patientföreningar Samverkan mellan kliniker i Folktandvården Samverkan med privata vårdgivare Riskanalys Riskbedömning av kemikalier Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Lex Maria Hantering av klagomål och synpunkter Kompetensutveckling Samverkan med patienter och närstående Delaktighet från patienter och medborgare Resultat Anvisningar Förskrivning av antibiotika Ledningssystem Tillgänglighet Allmäntandvård Specialisttandvård Kompetensutveckling Kariespreventionsprogram för barn och ungdomar Aktiviteter riktade mot ettåringar och deras föräldrar Program för tvååringar Skolverksamheten Fluorlackningar på 7- och 13-åringar Frisktandvård Övergripande mål och strategier för kommande år... 28

4 Folktandvården Sid 3 (29) 1. Sammanfattning Rapporten beskriver hur Folktandvården Stockholms län AB under 2016 arbetat med patientsäkerhet och kvalitet. I rapporten används fortsättningsvis enbart beteckningen Folktandvården. Ett övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet i Folktandvården är förbättrad tandhälsa hos våra patienter. För att nå målet har vården ett stort fokus på hälsofrämjande åtgärder. Det innebär bland annat att klinikerna arbetar enligt ett preventionsprogram för barn och ungdomar som innehåller extra profylaxinsatser för de som bor i socialt utsatta områden. Folktandvården erbjuder sedan 2010 avtal om tandvård till fast pris under en 3-årsperiod, så kallad Frisktandvård. Avtalet stimulerar till regelbunden tandvård, vilket är en viktig faktor för att bibehålla en god tandhälsa. Folktandvårdens mål var att patienter vid årsskiftet skulle ha valt att teckna avtal om Frisktandvård. Målet nåddes nästan och antalet avtal var Även under 2016 har Folktandvården arbetat för att förbättra tandhälsan hos de äldre och sköra patienterna. Fler äldretandvårdsteam har utbildats och arbetet med att stötta teamen i nätverket har fortsatt. En god tillgänglighet är ett av Folktandvårdens huvudmål. Under 2016 har verksamheten återigen kunnat flytta in i de nyrenoverade lokalerna på Eastmaninstitutet. Att samtliga ämnesområden inom specialisttandvården samt medicinsk tandvård är lokaliserade i samma lokaler ger goda förutsättningar för effektiva flöden och ett gott omhändertagande av dessa patienter som ofta har mycket komplexa besvär. Landstingets gemensamma system för avvikelsehantering, Händelsevis, används på samtliga kliniker och under 2016 rapporterades drygt 900 avvikelser. För att sprida kunskap om avvikelser och minska risken för att de ska upprepas tas alla avvikelser upp på arbetsplatsmöten. Folktandvårdens Patientsäkerhetsgrupp har haft regelbundna möten då samtliga avvikelser analyserats och återföring har skett till verksamheten dels via klinikcheferna och dels via intranätet, Bryggan. Under året har ett nytt digitalt nätverk för patientsäkerhet bildats. Här kan deltagarna dela med sig av sina erfarenheter och ta hjälp av varandra för att förhindra att avvikelser upprepas. Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga ska i första hand hanteras av den som tar emot ärendet. För att klagomålen ska leda till förbättringar diskuteras de på klinikernas arbetsplatsträffar. Antalet ärenden som inkommit till Patientnämnden respektive Inspektionen för vård och omsorg är fortfarande lågt i förhållande till det totala antalet patientbesök. För att höja kvaliteten på journalanteckningar och underlätta flöden vid undersökningar har Folktandvården under 2016 implementerat gemensamma daganteckningsmaller. Introduktionsprogrammet för nyexaminerade tandläkare och tandhygienister har reviderats och innehåller nu bland annat moment där handledaren kvalitetssäkrar adeptens kompetens.

5 Folktandvården Sid 4 (29) 2. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Folktandvården arbetar efter de strategier för kvalitet och patientsäkerhet som utvecklats av Socialstyrelsen och SLL där en god och säker tandvård kännetecknas av kunskapsbasering och ändamålsenlighet, säkerhet, patientfokusering, effektivitet, jämlikhet och vård i rimlig tid. Nedan beskrivs övergripande mål i Affärsplanen samt strategierna för att nå dessa. Minst Frisktandvårdsavtal vid årets slut Frisktandvård är ett treårigt avtal mellan patienten och Folktandvården. Det stimulerar till regelbundna kontroller och att alla får den tandvård de behöver, när de behöver den. Patienten betalar ett fast pris och slipper därför överraskande kostnader hos tandläkaren. Alla kliniker har tydliga mål för hur många avtal de ska ha tecknat vid årets slut Fortlöpande utveckling av det administrativa stödet för Frisktandvård Central och lokal marknadsföring Nya vuxna patienter utan akuta besvär ska inom allmäntandvården och medicinsk tandvård erbjudas tid för undersökning inom två veckor Ständig översyn av processer och arbetsfördelning De kliniker som inte kan erbjuda nya tider inom två veckor erbjuder patienten hjälp med att boka tid på en klinik som har kortare väntetid Översyn av schemaläggning för att utnyttja behandlingsrummen effektivt Följer strukturplanen vilket innebär att nya behandlingsrum tillskapas Speciella insatser vid de kliniker som haft en stor tillströmning av asylpatienter för att det inte ska uppstå en undanträngningseffekt gentemot övriga patienter Deltagande i ronder på sjukhusen där patienternas hela behandling presenteras underlättar vid prioriteringar Barn och ungdomar som remitteras till specialisttandvård ska som längst behöva vänta två månader och vuxna patienter sex månader Utbildning av specialisttandläkare Utbildning av nischtandläkare Konsultationsstöd till allmäntandvårdsklinikerna med syftet att så många patienter som möjligt ska kunna få sin behandling på hemmakliniken Kompetensutveckling av allmäntandvårdens personal för att fler patienter med svåra problem ska kunna få sin behandling på hemmakliniken Kvalitetssäkra daganteckningar och remissflöden Framtagande av gemensamma daganteckningsmallar som implementerats på samtliga kliniker i allmäntandvården

6 Folktandvården Sid 5 (29) Uppdatering av rutiner som rör remisshantering 35 team i allmäntandvården ska erbjuda geriatrisk tandvård Teamen ingår i ett nätverk där de får ett strukturerat stöd både i form av kompetensutveckling och stöd vid behandlingsplanering Utbilda ytterligare 20 nischtandläkare Specialisttandvården har haft ett tydligt uppdrag att under året utbilda minst 20 nischtandläkare 3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Folktandvårdens Vd är verksamhetschef och ytterst ansvarig för patientsäkerheten. Vd ansvarar för ledningssystemet och att det finns rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Till sin hjälp för det strategiska arbetet i ledningssystemet har Vd Tandvård- och Utvecklingsavdelningen vars chef rapporterar till Vd. Folktandvården har tre områdeschefer till vilka klinikcheferna rapporterar. Uppföljning av verksamheten sker med hjälp av chefskontrakt, styrkort samt vid regelbundna möten med klinikcheferna. I egenkontrollen ingår också bl.a. interna revisioner, ledningens genomgång och uppföljningar av vårdavtal och kvalitetsprojekt. Klinikcheferna ansvarar för att för att säkerställa att alla anställda har kännedom om ledningssystemet och att de riktlinjer som finns framtagna följs. Alla medarbetare i Folktandvården har ett ansvar för att följa de policys och riktlinjer som finns framtagna. De har också en skyldighet att rapportera avvikelser samt att delta i förbättringsarbetet för kvalitet och patientsäkerhet.

7 Folktandvården Sid 6 (29) 4. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Folktandvården redovisar arbetet med patientsäkerhet och kvalitet i bland annat Patientsäkerhetsberättelsen, Bokslut och Verksamhetsuppföljningar till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Med Affärsplanen som grund upprättas för varje klinik ett chefskontrakt. Fastställda nyckeltal följs månadsvis upp i styrkort. Områdescheferna diskuterar resultatet och eventuellt behov av åtgärder med respektive klinikchef. Klinikcheferna får regelbunden återföring på aggregerad nivå vid klinikchefskonferenser. Uppföljning av verksamheten på kliniknivå och aggregerad nivå presenteras i BI-systemet, Folktandvårdens Business Intelligence system (FBI). Folktandvårdens miljöarbete är certifierat enligt ISO och årligen genomförs både externa och interna revisoner. De interna revisionerna kallas sedan 2012 för förbättringsdagar och innehåller förutom uppföljning av miljöarbetet även viss uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet. Klinikernas arbete med miljö, kvalitet och patientsäkerhet följs upp två gånger per år, i ledningens genomgång och i samband med bokslutet. Folktandvården genomför regelbundet medarbetar- och kundenkäter. Resultatet används i förbättringsarbetet. Avvikelser registreras i landstingets gemensamma system Händelsevis. Alla kliniker tar upp avvikelser på arbetsplatsträffar för att sprida kunskap så att de inte upprepas.

8 Folktandvården Sid 7 (29) Samtliga avvikelser analyseras varje månad av Patientsäkerhetsgruppen där ställning tas till om händelseanalys ska genomföras. Vid klinikernas arbetsplatsträffar får medarbetarna återföring och åtgärder för förbättringar diskuteras. Klinikcheferna genomför en gång per år medarbetarsamtal. Förutom detta genomförs även regelbundna teamsamtal vid vilka hela teamet får feed-back på sina insatser. 5. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 p Åtgärder för att förbättra tandhälsan Barn och ungdomar För att förbättra tandhälsan hos barn och ungdomar följer Folktandvården ett kariespreventionsprogram som i första hand riktar sig till småbarn och småbarnsföräldrar samt yngre skolbarn i riskåldrar. Särskilda insatser görs i socioekonomiskt svaga områden, riskområden, för att utjämna olikheterna i tandhälsa som finns mellan olika delar av länet. Preventionsprogrammet består av ett basprogram som riktar sig till alla barn och ungdomar i riskåldrar med extra insatser till dem med stor kariesrisk eller särskilda behov. I riskområden sker en förstärkning av basprogrammet. En förutsättning för en bibehållen god tandhälsa är regelbunden kontakt med tandvården. Därför lägger Folktandvården ner stor energi för att på olika sätt försöka nå dem som inte hörsammar kallelser. Många av de asylsökande barn som kommer till länet har en kraftigt eftersatt tandhälsa. För att nå så många som möjligt kallar Folktandvården alla barn som finns med på de adressfiler vi erhåller från Hälso- och sjukvårdens förvaltning. När dessa barn kommer till klinikerna får de vård på samma villkor som folkbokföra barn. Barn i förberedelseklasserna får besök av fluortanten och får information om hur man ska sköta sina tänder. Forskningsprojekt med målet att förbättra tandhälsan hos barn i utsatta områden Det finns idag ett stort behov att utveckla metoder för att förebygga utveckling av karies för barn i områden med låg socioekonomisk status och stor andel familjer med invandrarbakgrund. Därför startade Folktandvården och Karolinska institutet 2015 ett projekt för att med hjälp av hälsovägledare utbilda och motivera föräldrar för att upprätthålla en bra munhälsa för sina barn. Hälsovägledarna är tandsköterskor med kulturell och språklig kompetens inom svenska, engelska, arabiska, polska och turkiska.

9 Folktandvården Sid 8 (29) Ett annat projekt studerar hur man kan minska kariesförekomsten hos barn i högriskområden genom att öka medvetenheten om munhälsa hos föräldrar och förskolepersonal. Vuxna Folktandvården erbjuder sedan fem år tillbaka avtal om Frisktandvård, d.v.s. tandvård till fast pris. Konceptet stimulerar till att fler ska gå regelbundet till tandvården, och på så sätt bibehålla en god tandhälsa. 5.2 Kvalitetssäkring av nyanställda behandlare Samtliga nyexaminerade tandläkare och tandhygienister som anställs i Folktandvården genomgår ett introduktionsprogram som dels innehåller utbildningar i form av kurser och seminarier och dels innehåller en strukturerad handledning. Under 2016 har introduktionsprogrammet reviderats. En förändring är att handledaren numera ska kvalitetssäkra adepternas kompetens. Det innebär att handledaren följer en checklista och kontrollerar olika moment genom att t ex assistera adepten. Arbetssättet med kvalitetssäkring av introduktionen omfattar från 2017 samtliga nyanställda, alltså även de med tidigare erfarenhet av tandvårdsyrket. 5.3 Geriatrisk tandvård De geriatriska tandvårdsteamen har under året ökat till 27 stycken. Arbetet med de geriatriska teamen syftar till att säkerställa patientsäkerheten i omhändertagande och tandvårdsplanering för den äldre individen. De geriatriska tandvårdsteamen fungerar som kollegialt stöd i terapiplanering och administration på respektive klinik. En gång per månad genomförs en webbaserad terapikonferens som är öppen för alla geriatriska tandvårdsteam, där patientfall presenteras och diskuteras. Konferenserna resulterar i en nationell databas för patientfall (Gerioweb) som fungerar som plattform för ständig kunskapsutveckling. 5.4 Patientnära datastöd T4 Folktandvården använder journalsystemet T4. Arbetet med en större uppdatering som påbörjades 2014 har fortsatt. Målet är att systemet bättre ska stötta patientarbetet. I T4 finns det möjlighet att diktera statusuppgifter och daganteckningar i stället för att skriva dem. Detta kräver träning och vana för att det ska fungera och Folktandvården har därför tillsatt speciella resurspersoner som stöttar klinikerna vid implementeringen.

10 Folktandvården Sid 9 (29) Take Care Under 2016 har samtliga enheter vid medicinsk tandvård samt de kliniker inom specialisttandvården som tar emot remisser från sjukvården anslutit sig till journalsystemet Take Care, något som underlättar samarbetet med sjukvården och ökar patientsäkerheten. Take Care är ett komplement till T4, den tandvårdsjournal som alla kliniker inom Folktandvården Stockholm använder, och ett arbete pågår för att få ett patientsäkert och effektivt flöde med de bägge systemen parallellt. Det viktigaste flödet är remissflödet, som tidigare gått per post mellan de två systemen, men även funktion för en säkrare dialog med sjukvården, åtkomst till röntgenbilder och läkemedelslistor ökar patientsäkerheten. Folktandvården har en central administration med egen förstalinjesupport, instruktioner och gemensamma flöden på intranätet och även ett digitalt nätverk där klinikerna kan utbyta erfarenheter och stötta varandra. Kvalitetssäkring av daganteckningar Kvalitetsuppföljningar och analys av avvikelser har visat att kvaliteten på journalanteckningar varierar. Folktandvården har under 2016 infört gemensamma daganteckningsmallar som samtliga kliniker använder vid undersökning av patienter. Syftet har förutom att kvaliteten ska förbättras också varit att anteckningarna ska vara lättare att läsa av andra behandlare och att teamarbetet underlättas då alla har samma process vid undersökningen och noterar fynd på samma sätt. Uppföljning genomfördes i form av journalgranskningar och vid årets slut hade 92 % av klinikerna klarat de fastställda kraven. De kliniker som inte klarade kraven genomför uppföljningar även Under 2017 kommer även mallar för vissa behandlingar att implementeras. Andel kliniker som klarat målet Undersökning vuxna tandläkare Undersökning vuxna tandhygienist Undersökning barn 8-12 år 92,4 % 91,4 % 92,4 %

11 Folktandvården Sid 10 (29) 5.5 Åtgärder för att minska förskrivning av antibiotika Folktandvården arbetar aktivt för att minska förskrivningen av antibiotika genom att sprida kunskap och följa upp förskrivningen. Alla förskrivare genomgår utbildning i Läkemedel och miljö. Folktandvården anordnar utbildningen minst två gånger per år för att fånga upp alla nyanställda. 5.6 Samlad specialisttandvård i det nyrenoverade Eastmaninstitutet Under det första kvartalet 2016 kunde Eastmaninstitutet återigen slå upp dörrarna för patienter som har behov av specialisttandvårdens resurser. I huset arbetar ca 200 medarbetare och samtliga specialiteter samt medicinsk tandvård finns representerade. Vid planeringen av de nyrenoverade lokalerna har det tagits stor hänsyn till att de ska fungera för att ta emot svårt sjuka och handikappade patienter. Verksamheten är anpassad till att många patienter har komplexa besvär som kräver samplanering mellan flera kliniker eller med andra vårdgivare. 5.7 Uppdaterade och nya vårdriktlinjer Folktandvårdens riktlinjer finns tillgängliga för alla medarbetare på intranätet Bryggan. Materialet uppdateras löpande. Till grund för revideringar och framtagande av nya riktlinjer ligger bland annat analyser av avvikelser och önskemål från medarbetare. En nyhet under 2016 är en sida som löpande sammanfattar vilka delar av Bryggan och vilka riktlinjer som uppdaterats eller lagts till. Den hjälper användarna att bevaka förändringar enklare, både i det dagliga arbetet och efter en ledighet. Under 2016 har riktlinjer tagits fram som stöttar medarbetarna vid val av material i protetiska konstruktioner samt instruktioner för olika typer av metoder för cementering. Under 2016 har också arbetet avlutas med att uppdatera riktlinjen Dentoalveolär kirurgi av tredje molaren, ett samarbete mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Den innehåller behandlingsrekommendationer kring när de är indicerat att operativt avlägsna en visdomstand och i vilka situationer specialisttandvården ska vara inkopplad. Ett flertal medarbetare har efterfrågat mer information om smärta och behandling av smärta. Under året har intranätet kompletterats med både bakgrundsinformation, riktlinjer och patientinformation som kan användas vid behandling av patienter som lider av smärta. 5.8 Nätverk för ökad patientsäkerhet För att underlätta förmedling av information finns på intranätet olika nätverk där medlemmarna kan ställa frågor till varandra och dela med sig av sina kunskaper. Sedan tidigare finns nätverk för t ex hygien och smittskydd, frisktandvård, implantatbehandlingar och materialfrågor.

12 Folktandvården Sid 11 (29) Under 2016 har ett nätverk för patientsäkerhet bildats. Här kan deltagarna bland annat sprida information om avvikelser samt be om råd hur man kan undvika att de upprepas. 5.9 Forskning och utveckling För att utvärdera befintliga metoder och utveckla vården har Folktandvården även 2016 tilldelat projektmedel för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett mål med den patientnära behandlingsforskningen är att resultaten snabbt ska komma patienterna till nytta. Nedan beskrivs kortfattat några pågående projekt. Biomarkörer i saliv Genom att standardisera provtagning och hantering av prover kan biomarkörer i saliv bli ett framtida verktyg för diagnostik av långvariga smärttillstånd och eventuellt andra inflammatoriska tillstånd. Detta kan på sikt leda till minskat behov av sjukvårdsresurser och vårdkostnader, och inte minst leda till minskat lidande för den enskilda individen. Utvärdering av implantatretinerade broar i materialen zirconia/porslin i jämförelse med guldlegering/porslin Stigande guldpriser har gjort att oädla metaller i stor utsträckning används i dentala implantatkonstruktioner. En klinisk utvärdering av biokompatibla material såsom zirconia är, mot bakgrund av det, efterfrågat. Om det visar sig att implantatbroar utförda i zirconia/porslin uppfyller samma hållfasthetskrav som guldlegering/porslin (dagens gold standard), innebär det en möjlighet till ett mera biokompatibelt materialval för implantatbroar. Bakterieprovtagning vid parodklinik - prevalens och indikationer Studien syftar till att ge en ökad kunskap om vilka indikationer som tillämpas för bakterieprovtagning och i vilken grad resultatet av bakteriprovet påverkar behandlingen. Målet är att ge oss säkrare vägledning om när vi ska sätta in antibiotika vid behandling av parodontit och peri-implantit. Sensory-motor regulation of human biting behavior in patients with myalgia of the masseter and temporalis muscles Kroniska muskuloskeletala smärttillstånd är vanligt förkommande. De orsakar både individuellt lidande och genererar stora kostnader för samhället. TMD är en av de mest frekventa typerna av dessa tillstånd. Kunskap om sambandet mellan smärta och den reducerade käkfunktion som vanligen ses är viktigt för att förstå etiologin, något som kan leda till nya behandlingsstrategier. Prediction of temporomandibular joint involvement in juvenile idiopathic arthritis Projektet syftar till att möjliggöra tidig diagnos av patienter där käkleden drabbats av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA) och möjligheter att förutsäga hur sjukdomen utvecklas i käkleden hos dessa barn.

13 Folktandvården Sid 12 (29) Extensive tooth wear: who are the patients at risk and how should we treat them? Målet med studierna är att underlätta utvecklingen av enkla diagnostiska och preventiva metoder för patienter med tandslitage samt ge en vetenskaplig grund för protetiska åtgärder. Detta kan i sin tur medföra sänkta kostnader för såväl patienter som samhälle. HPV screening av potentiellt maligna orala lesioner för att förebygga oralcancer Studien syftar till att utveckla ett screeningprogram för premaligna munhåleförändringar. Programmet inkluderar HPV-status, tobaks- och alkoholanamnes och biopsier för att förutsäga utvecklingen av malignitet. Målet är att inom 5 år ha ett fungerande screeningprogram som kan identifiera individer som löper stor risk att utveckla cancer i munhålan Strålsäkerhetsarbetet Folktandvården har representation i Landstingets centrala strålskyddskommitté men har också en egen strålskyddskommitté. Folktandvårdens strålskyddskommitté består av representanter från klinikerna (från allmäntandvård, medicinsk tandvård och specialisttandvård), en radiolog, kompetens från förvaltning av röntgensystemet Romexis, teknisk kompetens och sjukhusfysiker. Kontrollmätning av lokaler och utrustning Varje år utförs en mätning genom egenkontroll av intraorala röntgenutrustningar. Klinikerna genomför kontrollmätningen med hjälp av de fyra mätinstrument som cirkulerar mellan klinikerna. Mätningarna dokumenteras i ett protokoll som följer utrustningen hela dess livslängd. Extraorala utrustningar kontrollmäts årligen av extern resurs. Avvikelser rapporteras i Händelsevis och analyseras av sjukhusfysiker. Kompetens radiologiskt arbete På varje klinik finns en tandläkare som innehar rollen radiologisk ledningsfunktion (RALF). De är första stödet till alla medarbetare som deltar i det radiologiska arbetet, och ska också fånga upp brister i det radiologiska arbetet. Klinikernas Romexissamordnare har spetskunskap i bildhanteringssystemet Romexis och är första linjens support på kliniken. Både RALF och Romexissamordnaren är nyckelpersoner med spetskunskap och som får tid att informera och sprida nyheter på kliniken samt stötta medarbetarna, t ex vid nyanställning. Till sitt stöd har nyckelpersonerna utbildningsmaterial på intranätet Bryggan. Där finns bland annat kvalitetshandboken, utbildningsfilmer för intraoral bildtagning och bildtagning med panorama samt web-utbildning och en handbok för Romexis. Förutom riktlinjer och kvalitetshandbok i ledningssystemet finns två digitala nätverk på intranätet, ett för de som innehar den radiologiska ledningsfunktionen på klinikerna och

14 Folktandvården Sid 13 (29) ett för den som innehar rollen som Romexissamordnare på klinikerna. Där kan nyheter spridas och deltagarna kan också ställa frågor och utbyta erfarenheter. För att självständigt få granska bilder och frikänna dem där det inte föreligger någon patologi ska tandhygienisten ha genomgått kursen "Hela bilden i fokus" eller motsvarande kurs från sin grundutbildning eller annat landsting. Utbildningen anordnas regelbundet. Vid alla kliniker med panoramautrustning har den som har den radiologiska ledningsfunktionen påbyggnadskurs i panoramaröntgen, så kallad körkortskurs. De flesta kliniker har flera tandläkare som har genomgått kursen. Folktandvården anordnar panoramautbildning en gång per år. Kvalitetsarbete röntgen Folktandvården har ca 60 panoramautrustningar fördelade i länet och har arbetet med att säkerställa och kvalitetssäkra organisationen av processen panoramabilden, allt från beslut om bildtagning till diagnostik. Ett område som fått lite extra fokus är kvalitén av bilden, det vill säga resultatet av hur bilden tas. För att stötta i bildtagningen har Tandvård och Utvecklingsavdelningen tillsammans med övertandläkaren i radiologi engagerat fyra tandsköterskor från allmäntandvården. De får utbildning i bildtagning på Eastmaninstitutets röntgenavdelning och tar tillsammans fram ett material som ska användas i syfte att stötta och ge en kompetenshöjning av de personer som tar bilder på klinikerna. Utbildningen utförs på den egna kliniken, på den utrustning man är van att använda. Kvalitén i panoramabilden kommer följas upp i ett kommande projekt, först av en liten grupp tandläkare, som leds av övertandläkaren på Eastman Röntgen, och senare i ett mer omfattande arbete. Några kliniker har utfört en egenkontroll av kvalitén på de intraorala röntgenbilderna. Egenkontrollen utförs efter en idé och ett framtaget protokoll från Folktandvården i Västernorrland som Stockholm fått ta del av. Kvalitetskontrollen utförs på kliniken, av personalen i ett gemensamt arbete, och utvärderar olika parametrar i en bitewingbild, den röntgenbild som är vanligast vid en undersökning. Under 2016 har tre kliniker genomfört egenkontrollen. Modellen att engagera personalen i utvecklingsarbetet gör det mindre dramatiskt och ger en tydlig plattform för fortsatt utveckling. Eastmaninstitutet röntgen i nya lokaler 2016 flyttade Folktandvårdens specialistklinik för oral radiologi tillbaka till nya lokaler, efter att ha varit utlokaliserade i ca två år under ombyggnaden av Eastmaninstitutet. I samband med återflytten togs en ny utrustning för CBCT i drift. Den nya utrustningen ger fler möjligheter till variation i bildtagning i ansikts- och käkområdet. Folktandvårdens specialistklinik stöttar tre privata vårdgivare som har CBCT genom att inneha det radiologiska ledningsansvaret. Ytterligare två vårdgivare skickar CBCT-bilder som de tagit på den egna kliniken för att få hjälp med granskning och utlåtande.

15 Folktandvården Sid 14 (29) Forskningsprojekt som rör röntgen Ett nytt sätt att identifiera individer med risk för frakturer Studien analyserar nya metoder för att identifiera individer med hög risk för skörhet och fragilitetsfrakturer genom att använda informationen i de tandröntgenbilder som tas i samband med tandvårdsbesök. Det övergripande målet är att göra det regelbundna tandvårdsbesöket nyttigt även ur ett folkhälsoperspektiv, genom att identifiera riskindivider för skört åldrande och möjliggöra behandlingsförebyggande strategier. Kartläggning av nyttan och risker med CBCT hos barn med retinerade hörntänder Vid retinerade hörntänder är en kartläggning med röntgen nödvändig för att ta ställning till vilken behandlingsmetod som är lämpligast. Studien ska ge svar på vilka patientgrupper som gynnas av en undersökning med CBCT inför terapiplanering. Resultaten kan bidra till en minskning av stråldosexponering för barn och ungdomar med retinerade hörntänder. 6. Uppföljning genom egenkontroll Exempel på egenkontroll: SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Klinikcheferna genomför regelbundet kvalitetssäkring genom journalgranskning Uppföljning av kvalitetskrav i vårdavtalet sker enligt uppföljningsplan Följsamhet till bland annat basala hygienrutiner kontrolleras vid förbättringsdagar (interna revisioner) Klinikernas arbete med miljö, kvalitet och patientsäkerhet följs av högsta ledningen upp i klinikledningens genomgång och i bokslutet Uppföljning av klagomål Medarbetarenkät genomförs regelbundet Kundenkäter genomförs regelbundet 7. Samverkan för ökad vårdkvalitet och för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Nedan finns några av de processer beskrivna där samverkan är viktig för att uppnå en hög patientsäkerhet. 7.1 Remisshantering Många av de patienter som behandlas i Folktandvården har även behandlare inom sjukvården eller andra vårdgivare inom tandvården. För att säkerställa en hög patientsäkerhet finns det i journalsystemet rutiner för att hantera både interna remisser inom Folktandvården och remisser som kommer från externa remittenter.

16 Folktandvården Sid 15 (29) Under 2016 har ett arbete med uppdatering av ledningssystemet för remisshantering avslutats. Flödet för både in- och utgående remisser har kompletterats med mer detaljerad information och länkar till andra delar av intranätet. Alla kliniker har repeterat riktlinjen för remissadministration och dokumenterat klinikens organisation för remissadministration i ny blankett. 7.2 Samarbete med sjukvården Många patienter som behandlas i specialisttandvården och medicinsk tandvård har komplexa problem där tandvården ofta ingår som en del i en hel vårdkedja. Ett nära samarbete med sjukvårdspersonalen är en förutsättning för att uppnå en hög patientsäkerhet. Nya samarbetsformer Ett exempel på utökat samarbete är den tandhygienistmottagning som etablerat sig som en del i Rehabiliteringsprojektet Mun- och halscancerförbundet på Sabbatsbergs sjukhus. För att ytterliga bredda den kirurgiska verksamheten har Folktandvården under 2016 startat med verksamhet på Sabbatsbergs sjukhus. På sjukhuset utförs ingrepp som kräver den hygieniska standard som bara kan upprätthållas i en operationssal och där det även behövs tillgång till sjukhusets resurser. Tidigare etablerade samarbeten Nedan ges exempel på situationer där Folktandvården sedan tidigare samverkar med sjukvården Tandläkarna på kliniken för käkprotetik, Karolinska sjukhuset Solna, deltar i ronder tillsammans med läkarteam Medicinsk tandvård har ett nära samarbete med sjukvårdens narkosteam Barntandvårdsspecialisterna bedriver konsultationsverksamhet vid hjärtmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) Folktandvårdens barntandvårdsteam utför akut tandvård på ALB på barn som av olika skäl inte kan flyttas för sin tandvård Folktandvårdens barntandvårdsspecialister har uppsökande verksamhet mot barn som är långtidssjuka och inneliggande och där tandsjukdomar och orala manifestationer kan få allvarliga medicinska konsekvenser Avdelningen för bettfysiologi på Eastmaninstitutet ingår tillsammans med ALB i ett nationellt program för barn och ungdomar med juvenil idiopatisk artrit Bettfysiologerna samarbetar med sjukvården kring barn med sömnapne eller kronisk smärtproblematik Folktandvårdens anaplastologer har ett nära samarbete med bland annat plastikkirurger Folktandvården på Jakobsbergs sjukhus samverkar tillsammans med vårdcentralen och fysioterapeuterna kring patienter med huvudvärk

17 Folktandvården Sid 16 (29) 7.3 Samverkan med andra aktörer för att bättre vård för äldre Folktandvården har under de senaste åren genomfört stora satsningar för att förbättra munhälsan för de äldre patienterna genom ett utökat samarbete med andra aktörer. Kliniken på Stockholms sjukhem är en del i ett akademiskt centrum för äldretandvård där Folktandvården samarbetar med stiftelsen Stockholms sjukhem och Institutionen för Odontologi vid Karolinska Institutet. Samverkan rör såväl patientverksamhet som forskning och utbildning med fokus på äldre. De äldre patienter som remitteras till medicinsk tandvård är vanligtvis mycket sköra med en behandlingsproblematik som gör att de inte kan behandlas i allmäntandvården. För att tandvården för dessa patienter ska fungera bra är det en förutsättning att Folktandvården finns med i vårdkedjan och har ett nära samarbete med de boenden där de befinner sig. Folktandvården samarbetar med ett flertal äldreboenden och erbjuder bland annat tandvård vid en full utrustad mobil klinik som sätts upp på boendet. Folktandvården Bromma Sjukhus ökat sin närvaro på Vård- och Omsorgsboenden i Västerort vilket lett till ett stabilt och uppskattat samarbete med förbättrad munhälsa för de omsorgsberoende äldre som resultat. 7.4 Samverkan med skolor, BVC och patientföreningar För att nå målet att förbättra tandhälsan till barn och ungdomar bedriver Folktandvården extern verksamhet vid barnavårdscentraler och skolor. För att lyckas med detta arbete är det viktigt att ha ett bra samarbete med lärare i skolan och personal vid BVC. Folktandvården föreläser regelbundet vid möten med olika patientföreningar. 7.5 Samverkan mellan kliniker i Folktandvården Vid telemedicinkonsultationerna leder en specialist terapimöte på allmänkliniken via dator och telefon. Det är ett uppskattat samarbete som bidrar till en spridning av kompetens och att fler komplicerade behandlingar kan genomföras på patientens hemmaklinik. 7.6 Samverkan med privata vårdgivare Protetikkliniken på Eastmaninstitutet har ett samarbete med Global Health Partner. Syftet är att korta väntetiderna genom att föra över remisser till GHP s klinik på Sophiahemmet.

18 Folktandvården Sid 17 (29) Folktandvården har under 2016 påbörjat ett samarbete med Praktikertjänst där vi utbyter erfarenheter från patientsäkerhetsarbetet och diskuterar t ex ledningssystem, händelseanalyser och Lex Maria anmälningar. 8. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Att värdera risker vid implementering av nya rutiner, metoder eller innan beslut fattas om verksamhetsförändringar är en löpande del av patientsäkerhetsarbetet. Vid planering av större förändringar av verksamheten görs en riskanalys där hänsyn tas till patientsäkerhet, arbetsmiljö, säkerhet, ekonomi och marknad. Den som beslutar om förändringen, Vd, områdeschef, avdelningschef eller klinikchef, är ansvarig för att riskanalys genomförs och att en handlingsplan upprättas. Ansvaret omfattar också att, om behovet finns, en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsätts och att handlingsplan för åtgärder tas fram. I den interna kontrollplanen bedöms risken för målen i affärsplanen inte ska nås. Handlingsplaner upprättas utifrån resultatet i riskbedömningen. 8.1 Riskbedömning av kemikalier Inom tandvården används många olika kemikalier och dentala material som kan innebära en risk för medarbetare, patient eller miljön om de inte hanteras rätt. Det är reglerat i lagstiftning att hanteringen av farliga kemikalier och dentala material ska riskbedömas och att medarbetarna ska ha goda kunskaper i hur de ska hanteras. För att underlätta för klinikerna har Tandvård och utvecklingsavdelningen tillsammans med personalavdelningen och facklig representant, under 2016 genomfört riskbedömningar och tagit fram informationsblad för kemikalier och dentala material. Klinikcheferna ansvarar för att gå igenom informationsbladen på arbetsplatsträffar för att säkerställa att alla medarbetare har kunskap om riskerna. 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap 3, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Händelsevis (landstingets gemensamma system för avvikelsehantering) används i Folktandvården för avvikelser som gäller vård, arbetsmiljö och miljö.

19 Folktandvården Sid 18 (29) Att rapportera en vårdavvikelse blir mer och mer en naturlig del i Folktandvårdens förbättringsarbete och trenden är att antalet rapporterade vårdavvikelser ökar rapporterade Folktandvården 900 vårdavvikelser, en ökning med 16 % jämfört med Antal vårdavvikelser Bild, utveckling antal rapporterade vårdaavvikelser per år. Av de rapporterade avvikelserna var majoriteten, 49 %, klassade som negativ händelse, vilket är samma andel som föregående år. Det är glädjande att andelen Risk och Tillbud fortsätter att stå för ca hälften av de rapporterade vårdavvikelserna. Vi strävar efter att hitta risker och undvika att vårdskador uppkommer. Fördelning vårdavvikelser Risk/Tillbud/Negativ händelse Risk Tillbud Negativ händelse Bild, fördelning av vårdavvikelser per år

20 Folktandvården Sid 19 (29) Området Procedurer, rutiner eller riktlinjer har flest avvikelser, 290 stycken. Därefter kommer Teknik, utrustning och apparatur med 152 avvikelser. Klinikchefen ansvarar för att handlägga avvikelser vid sin klinik och använda dessa i arbetet med ständiga förbättringar. Avvikelser tas på samtliga kliniker upp på arbetsplatsmöten för att sprida kunskap och minska risken att oönskade händelser inträffar. Folktandvårdens Patientsäkerhetsgrupp analyserar varje månad samtliga vårdavvikelser. Resultatet och eventuella åtgärder återförs till verksamheten. Detta sker dels vid klinikchefsmöten och dels via Folktandvårdens intranät, Bryggan. På intranätet har ett digitalt Nätverk för patientsäkerhet startat där avvikelser kan diskuteras och spridas, allt i syfte att inhämta erfarenheter och sprida kännedom och kunskap om vårdavvikelser. 9.1 Lex Maria Under 2016 har fem vårdskador anmälts som lex Maria. Folktandvårdens Patientsäkerhetgrupp har utfört 21 händelseanalyser. I de flesta fall har behandlare varit delaktig i analysen och i några fall har patient varit delaktig. Samtliga händelser leder till åtgärder för att minska risken att de upprepas. Vårdavvikelser Övergripande process: ToU Processägare: ToU-chef Delprocessansvarig: KC Risk, tillbud eller negativ händelse Rapportering i Händelsevis KC handlägger ärendet KC avslutar ärendet Eventuellt åtgärder som ska utföras och/eller följas upp, lokalt på kliniken eller på Tou. ToU Kliniken Risk, tillbud eller negativ händelse inträffar på kliniken Rapportering i Händelsevis Tou går varje månad igenom samtliga vårdavvikelser I Patientsäkerhetsgruppen KC handlägger. Vid behov kontakt med Tou. Vid behov Kontakt med KC Tou skriver om avikkelser på Bryggan Ev. åtgärd på klinik och vid behov info till patienten Tou-chefen beslutar om ev. händelseanalys KC avslutar ärendet Patientsäkerhetsgruppen leder händelseanalysen Ev. uppföljning Åtgärder, t ex ny rutin eller ny information till klinikerna. Ev Lex Maria-anmälan Uppföljning Dokument Händelsevis Nyhet på Bryggan Socialstyrelsens mall för Händelseanalys Rutin på Bryggan Bild, Folktandvårdens process för hantering av avvikelser

21 Folktandvården Sid 20 (29) 10. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Folktandvårdens mål är att lösa problemen där de uppstår och de flesta klagomål hanteras därför lokalt på kliniken. Alla anställda som får höra en synpunkt eller ett klagomål har ansvar att hantera det direkt. Det medför att endast ett fåtal patienter går vidare till Patientnämnden, IVO eller framför sina synpunkter till Folktandvårdens ledning. Klinikcheferna har under 2016 registrerat ca 662 klagomål. Även tidigare år har antalet varit drygt 600 registreringar. 57 % av klagomålen kommer från kvinnor och 43 % från män Klagomål framförda till klinikchefer 0 kvinnor män Bild. Fördelning av klagomål och synpunkter mellan kvinnor och män Klagomål framförda till klinikchefer 0 Behandlingbemötande ekonimitillgänglighet övrigt Bild. Fördelning mellan olika kategorier av klagomål

22 Folktandvården Sid 21 (29) Chefernas analyser visar att klagomålen i första hand rör ekonomi, behandling eller bemötande. När det gäller ekonomi är det ofta kommunikationen kring kostnader för behandling som brustit. Dessa klagomål löses vanligtvis direkt på kliniken. Ingen behandling får utföras utan att det finns ett samtycke till behandlingen och kostnaden för den. Vid de fall där tydlig information inte lämnats krediteras kostnaden. När det gäller klagomål som rör behandlingen är orsaken oftast att patienten inte upplever att resultatet uppfyller de förväntningar hen hade. Även dessa problem beror ofta på brister i kommunikation. Samtliga klinikchefer återför klagomålen till berörda samt diskuterar dem på arbetsplatsmöten för att de ska leda till förbättringar av verksamheten. Ungefär 200 patienter har under året kontaktat Tandvård- och Utvecklingsavdelningen på telefon för att framföra sina synpunkter. Vid dessa samtal är rutinen att, efter att ha lyssnat på patienten, hjälpa till att knyta kontakt med klinikchefen för att denne ska utreda klagomålet och hitta en lösning. Under 2016 har 118 patienter eller anhöriga hört av sig till Patientnämnden för att framföra klagomål på bemötande, behandling eller debitering av vård i Folktandvården. Vid 63 av dessa har Patientnämnden vänt sig till Folktandvården för utredning och yttrande. Från Inspektionen för Vård och Omsorg har 27 ärenden inkommit. Under 2016 inkom till Löf sammanlagt 426 anmälningar om skada (skadeår 1975 tom 2015). I dagsläget är 82 anmälningar ersatta, 168 ej ersatta och i 176 fall är slutligt beslut ej taget. I förhållande till 1,4 miljoner patientbesök per år är det få patienter som framför klagomål till klinikchefen, Folktandvårdens ledning eller myndighet. Detta tyder på att Folktandvården har goda rutiner för bemötande och för hantering av synpunkter från patienter eller närstående. Kompetensutveckling Kommunikation tandhygienister Många tandhygienister upplever att det är svårt att motivera patienterna till kostnaden för förebyggande vård. Detta är också något som märks vid analys av klagomål som rör ekonomi. Under 2016 har Folktandvården därför genomfört utbildning för tandhygienister där deltagarna fått tips på hur de kan kommunicera kostnaden för behandlingen. HBTQ Alla våra kunder ska uppleva att vårt bemötande och vår kommunikation är inkluderande och respektfull, och att vår service och våra tjänster är attraktiva för alla oavsett sexuell läggning. För att uppnå detta genomgår alla medarbetare landstingets webutbildning i HBTQ. Vid årsskiftet hade 1650 medarbetare av totalt 1983 genomfört utbildningen.

23 Folktandvården Sid 22 (29) Klagomål från kunder och anhöriga Övergripande process: ToU Processägare: ToU-chef Delprocessansvarig: OC, KC, Ekonomiavdelningen Klagomål inkommer* Utredning Kommunikation Avslut Uppföljning Förbättring** ToU KC OC / VD Klagomål Klagomål Klagomål Ger råd Utreds på kliniken Ber om råd vid behov Ger råd Samlar data till underlag Kommunikation med berörda parter Kommunikation med berörda parter Löser och avslutar ärendet Ärendet löses inte Medlar och ger råd Uppföljning på kliniknivå och rapportering Löser och avslutar ärendet Sammanställer på företagsnivå, föreslår företagsledningen förbättringar Dokument Registrerat klagomål mall Händelseanalys Svar till berörda parter Uppföljningsdokument *) Från kund eller anhörig, via brev, mail, telefon, patientnämnden, webben, m.m. **) Sker genom Händelsevis, revisioner, ledningens genomgång, styrkort, m.m. Bild, Folktandvårdens process för hantering av klagomål. 11. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall upplysas om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som är aktuella samt om kostnaden för att utföra vården. Alla patienter som drabbas av en vårdskada får information om händelsen. I arbetet med vårdavvikelser är patientens upplevelse en viktig del och patienten brukar i de fall där det är relevant involveras i analysarbetet. I arbetet för att förebygga vårdskador är en välinformerad patient en viktig barriär. I Folktandvårdens riktlinje för att förhindra förväxlingar framgår vikten av att alltid kommunicera med patienten för att säkerställa både att det är rätt patient och att det är rätt ingrepp som ska utföras.

24 Folktandvården Sid 23 (29) 11.1 Delaktighet från patienter och medborgare På Folktandvården Stockholms hemsida finns utöver möjligheten att på enkel svenska ta del av en bred information om tandvård även möjlighet att mejla och ställa egna frågor direkt till en tandläkare. Frågeställaren får därefter ett personligt svar mejlat till sig inom senast 2-3 arbetsdagar (vanligtvis snabbare). Expertgranskning av tillgängligheten FUNKA har genomfört en expertgranskning av externwebben och baserat på resultatet (rapporten) har Folktandvården tagit fram en checklista över de förbättringspunkter som har högst prioritet. Checklistan syftar dels till att prioritera förbättringspunkterna och dels till att mäta resultatet av den förändring av hemsidan som kommer att ske under Patienter som får behandling under narkos Inför upphandlingen av narkostjänster har Folktandvården genomfört intervjuer med fokusgrupper bestående av personal och anhöriga till patienter med funktionsnedsättningar samt remittenter. Syftet har varit att skapa en djupare kunskap om vad de anser vara viktiga faktorer att ta hänsyn till vid behandling under narkos. De intervjuade har varit väldigt positiva till att dela med sig av sina synpunkter och mycket har kretsat kring vikten av ett bra bemötande. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Folktandvården har en utsedd kontaktperson som ingår i landstingets nätverk för nationella minoriteter. Under 2016 har kontaktpersonen deltagit på träffar och presenterat Folktandvårdens verksamhet för romer och sverigefinnar. Vid träffarna har det framförts synpunkter på hur Folktandvården kan förbättra kommunikationen. Folktandvårdens informationsbroschyrer är översatta till meänkieli, jiddisch, romani, samiska och finska. 12. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 I kapitlet redovisas några exempel på strukturmått, processmått och resultatmått som rör kvalitet och patientsäkerhet Anvisningar Vid framställning av en specialanpassad tandteknisk produkt skriver tandläkaren en beställning, en s.k. anvisning, till det tandtekniska laboratoriet. Anvisningen är ett viktigt dokument som följer arbetet under hela framställningen.

25 Folktandvården Sid 24 (29) Folktandvården har 2016 gjort en uppföljning av hur väl anvisningen fylls i. Vad som ska finnas med i en anvisning styrs av LVSFS 2003:11. Uppföljningen är gjort på 70 slumpvis valda anvisningar och visar följande: Information som ska finnas i anvisningen: Fanns med i andel av de granskade anvisningarna: Tandläkarens namn 98 % Att avtrycket är desinficerat 67 % Tandläkarens underskrift 60 % Beställningsdatum 44 % Att det är en specialanpassad produkt 94 % Konstruktionsförslag 81 % Materialval 77 % Leveransdatum 98 % En egenkontroll på klinikerna för att följa upp utvecklingen planeras under Förskrivning av antibiotika Under 2016 stod tandvården för 7 % av all antibiotikaförskrivning i länet vilket är samma andel som under 2014 och Antalet recept som har förskrivits av tandläkare i Stockholms län, har nycklat per 1000 innevånare minskat med 3,3 % mellan Förskrivningen från tandläkare i Stockholms län är trots den minskningen fortfarande den näst högsta i landet efter Skåne. Bild, andel uthämtade recept för 2014, 2015 och 2016 inom tandvården

26 Folktandvården Sid 25 (29) Folktandvården mäter antalet förskrivna recept relaterat till 1000 bokade besök. Antalet har under flera år minskat och mellan 2015 och 2016 år är det en minskning med 19 %. Klinikerna använder sina egna resultat i arbetet för att minska användningen av antibiotika och säkerställa att alla förskrivningar sker på korrekta indikationer. Antal recept /1000 besök Bild, antal förskrivna recept per 1000 besök i Folktandvården Stockholm 12.3 Ledningssystem På Folktandvårdens intranät, Bryggan, finns ledningssystemet. Förutom riktlinjer, instruktioner och övriga stöddokument finns där också flera olika digitala nätverk där medarbetarna kan ställa frågor och byta erfarenheter med varandra. Varje år utförs en enkät om Bryggan och resultatet ger en bild av vad som är viktigt för användarna. En jämförelse på Bryggans helhetsbetyg på frågan Hur väl tycker du att Bryggan motsvara dina förväntningar? visar att utvecklingen går mot att Bryggan ger bättre stöd till medarbetarna:

27 Folktandvården Sid 26 (29) 12.4 Tillgänglighet Allmäntandvård Folktandvården har i budgeten för 2016 satt som mål att 75 % av klinikerna inom allmäntandvården och medicinsk tandvård ska kunna erbjuda tider för nya patienter inom 2 veckor. Målet nåddes av 73 % av klinikerna. De kliniker som inte kan erbjuda tider inom två veckor hjälper patienterna att boka tid på en närliggande klinik, vilket innebär att alla patienter som så önskar kan få tid snabbt. Patienter som remitteras till medicinsk tandvård erbjuds vanligtvis behandling inom en vecka. Akuta remissfall tas emot omgående vid samtliga medicinska tandvårdskliniker. Specialisttandvård Målet är att samtliga kliniker ska kunna erbjuda tider till barn och ungdomar inom två månader. 71 % av klinikerna klarade vid årsskiftet det uppsatta målet. De som inte klarade målet har handlingsplaner för att minska väntetiderna. Alla remisser prioriteras och patienter i behov av förtur får alltid ett snabbt omhändertagande. Vuxna patienter som remitteras för specialisttandvård ska erbjudas tid inom 6 månader. De flesta erbjuds tid betydligt snabbare och patienter med akuta besvär får alltid snabb vård. Vid årsskiftet klarade 70 % av klinikerna målet. Klinikerna arbetar med åtgärdsprogram för att minska väntetiderna Kompetensutveckling För att säkerställa god och säker vård anordnar Folktandvården egna kurser. Till grund för planeringen ligger analyser av avvikelser, förändrade rutiner och önskemål från verksamheten. Under 2016 anordnades utbildningar vid 85 tillfällen och dessa lockade 2099 deltagare. Förutom den interna kompetensutvecklingen deltar ett stort antal av de anställda i externt anordnade utbildningar t ex i Tandläkarförbundets regi. Andra viktiga inslag i kompetensutvecklingen för allmäntandvården är auskultationer på specialistklinik, nischutbildningar och meriteringstjänstgöringar. 18 tandläkare genomgår för närvarande specialiseringstjänstgöring (ST-utbildning) och 11 stycken genomgår doktorandutbildning. För nyutexaminerade tandläkare och tandhygienister erbjuds ett introduktionsprogram som förutom ett flertal kurstillfällen fördelade över ett år också innehåller strukturerad handledning. Under 2016 har Folktandvården tagit fram ett nytt introduktionsprogram där det även ingår en kvalitetssäkring av adepternas kompetens. Alla som genomgår introduktionsprogrammet får även utbildning i patientsäkerhet. Alla förskrivare i Folktandvården ska genomgå utbildning i läkemedel och miljö med fokus på antibiotika. Vid årsskiftet hade 923 av 988 gått utbildningen, vilket motsvarar 93,4 %.