NARKOTIKA OCH NARKOTIKAKEMIKALIER

Transkript

1 NARKOTIKA OCH NARKOTIKAKEMIKALIER Samverkan mot olaglig hantering av narkotika och narkotikalika droger För dig som medverkar i hanteringen av kemikalier som kan användas vid olaglig drogtillverkning.

2 Innehåll Hjälp oss! Inledning Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Kap 8 Kap 9 Kap 10 Kap 11 Kap 12 Kap 13 Hjälp oss... 1 Hur kan vi tillsammans förhindra att kemikalier används för olaglig framställning av narkotika?... 2 Memorandum of understanding (MoU)... 3 Indikatorer på användning av kemikalier för drogtillverkning... 4 Vid misstänkta iakttagelser eller händelser... 5 Narkotika, vad är det?... 5 Narkotikaprekursorer... 6 Syntetiska narkotika... 7 Växtbaserade och halvsyntetiska narkotika Narkotikaförklarade växter Vill du veta mer? Tillverkning av syntetisk narkotika i illegala laboratorier Kemikalier som kan användas för att tillverka narkotika Litteratur Sid Olaglig framställning av syntetiska narkotika och narkotikalika droger utifrån kemikalier är ett växande problem, framförallt internationellt men också i Sverige. Tillverkningen kan vara omfattande för distribution till en större missbruksmarknad eller mindre och då oftast för personligt bruk eller för en mindre krets missbrukare. Exempel på syntetiska droger är amfetamin och ecstasy, vilka framställs genom kemiska reaktioner mellan olika kemikalier (kemisk syntes) i illegala laboratorier. Recepten som beskriver hur man genomför en tillverkning är ofta lättåtkomliga, bl a via Internet, tekniken inte alltför komplicerad, i vissa fall ganska enkel, vilket innebär att en tillverkning kan ske även med ganska begränsade kunskaper i kemi. För att lyckas med att tillverka en del av preparaten krävs emellertid djupare insikter och färdigheter i kemi men de ofta mycket stora vinsterna från narkotikatillverkning gör det möjligt att betala kvalificerade kemister som kan utföra arbetet. Internet spelar en allt viktigare roll i samband med tillverkning och distribution av narkotika. Information om tillverkning, nya typer av droger, sätt att missbruka (dosering), sätt att inta droger, chatsidor för utbyte av kunskap, upplevelser från missbruk av olika typer av droger etc är exempel på hur Internet används i drogsammanhang. För att bromsa den här utvecklingen är flera av de kemikalier som används för tillverkning av narkotika reglerade i internationella konventioner och lagstiftningar. Efterlevnaden av dessa lagar och regleringar är viktig för att nå resultat. Därtill behövs engagemang för att på olika sätt begränsa åtkomsten av såväl kemikalier som teknik som är nödvändiga i en illegal drogtillverkning. Inte minst är det nödvändigt att det finns en medvetenhet om problemet samt problemrelaterade rutiner inom de företag och institutioner som hanterar kemikalier. Denna broschyr ger en kort beskrivning av narkotikaproblemet med fokusering på olaglig framställning av syntetiska preparat samt om åtgärder för att stävja en utveckling mot en ökande illegal tillverkning av droger. Allt i förhoppning om att du som privatperson och företagare skall identifiera din roll som medspelare i kampen mot drogmissbruk och engagera dig i ett samarbete mellan myndigheter och näringsliv för en drogfri miljö. Bilder: SKL = Statens Kriminaltekniska Laboratorium NCIS = National Criminal Intelligence Service, UK 1

3 1. Hur kan vi tillsammans förhindra att kemikalier används för olaglig framställning av narkotika? Det finns i huvudsak två, samverkande, sätt : Att lagstifta mot tillgängligheten av vissa kemikalier. Att söka frivilliga samarbetsavtal mellan myndigheter och kommersiella aktörer i kemikaliebranschen. Båda sätten är viktiga och nödvändiga instrument för att hindra att kemikalier kommer till användning för olaglig narkotikaframställning. Internationella erfarenheter har visat att en frivillig samverkan mellan kemikaliebranschens företag och myndigheterna är den effektivaste metoden för att minska risken för illegal användning av kemikalier i narkotikalaboratorier. En sådan samverkan måste bygga på ett ömsesidigt förtroende mellan parterna och vara till gagn för samtligas intressen. Sverige har skapat ett unikt nationellt samarbete mellan de centrala tull- och polismyndigheterna samt Läkemedelsverket. Detta samarbete har visat sig vara ett effektivt sätt att motverka olaglig framställning av narkotika. Genom samverkan med kemikaliebranschens företag ökar dessa möjligheter. En viktig länk i en samverkan med företagen är kontaktpersonerna i kemikaliefrågor vid tull och polis. Dessa personer har utbildats i samarbete mellan polis, tull och Läkemedelsverket och har en viktig uppgift i att skapa och förstärka kontakterna med kemikalieföretagen i landet Det absolut viktigaste i det nationella samarbetet är utbyte av information mellan de samverkande parterna. Genom utbyte av information mellan myndigheter och företag om misstänkta händelser kan en planerad eller pågående illegal narkotikatillverkning förhindras eller stoppas. 2. Memorandum of Understanding (MoU) Mellan branschorganisationer med anknytning till kemi och kemiindustri i Sverige (Plast- & Kemiföretagen - P&K, Kemisk Tekniska Leverantörsförbundet KTF och Svensk Instrument & Diagnostika Förening SINDIF) samt Rikspolisstyrelsen och Läkemedelsverket har det upprättats en överenskommelse om samverkan, ett s k Memorandum of Understanding (MoU). Detta är en form av frivillig överenskommelse mellan parter med ett gemensamt intresse och mål. När det gäller kemikalier som används för illegal narkotikatillverkning innebär MoU-överenskommelsen ett nära samarbete mellan å ena sidan företag som hanterar kemikalier och å andra sidan ansvariga myndigheter. Målet med samarbetet är att förhindra att kemikalier avleds till illegal narkotikatillverkning. En MoU-överenskommelse är ej juridiskt bindande utan fungerar som ett gentlemens agreement inom vilket parterna frivilligt har överenskommit om vissa åtaganden. Inom ramen för det svenska programmet mot narkotikakemikalier har det utsetts regionala kontaktpersoner från polis. Dessa särskilt utbildade personer finns vid utvalda polismyndigheter, en polis inom vart och ett att de sex polisiära Samverkansområdena. Deras uppgift är att informera och hålla kontakt med kemikalieföretagen inom respektive region. Målet med detta är att förbättra kontakterna mellan företagen och polis inom ramen för MoU-överenskommelsen mellan myndigheter och kemikalieföretagens branschorganisationer. I praktisk handling innebär detta att kontaktpersonerna lämnar information och riskanalyser till företagen om narkotika/ kemikalier/illegal tillverkning samt information om trender inom narkotikamarknaden. Företagen kan i sin tur lämna information om misstänkta kunder och transaktioner samt information om försäljning av känsliga kemikalier. En viktig del av en MoU-överenskommelse är att myndigheterna behandlar känslig information från företagen med största sekretess. Det finns flera fördelar med ett väl fungerande samarbete om känsliga kemikalier inom ramen för en MoU-överenskommelse. Ett väl fungerande samarbete kan innebära att lagar och regelverk som rör kemikalier kan förenklas till gagn för företagens administration och ekonomi. Även om flera lagar och konventioner diskuteras, både nationellt, inom EU och i övrigt internationellt, anser de flesta länder att ett väl fungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter och de kommersiella aktörerna på kemikaliemarknaden är det bästa för alla parter. Lagar och förordningar behövs för att reglera kontrollen av kemikalier och narkotika men de kan aldrig ersätta ett genuint personligt engagemang för att förhindra uppkomsten av illegala narkotikalaboratorier. Utöver aktörerna inom ramen för MoU-avtalet medverkar Tullverket i kampen mot den illegala hanteringen av narkotikakemikalier och samverkar med polisen, Läkemedelsverket och kemikalieföretagens branschorganisationer. 2 3

4 3. Händelser som kan indikera användning av kemikalier för drogtillverkning Förfrågan, order (särskilt från privatperson eller enskilt företag): Ovanlig mängd som avviker från det normala för kunden/branschen/ämnet. Ämneskombination som avviker från det normala för kunden/branschen/ämnet. Ovanligt betalningssätt, t ex kontantköp. Ovanligt leveranssätt, t ex hämtköp med privat bil eller hyrd lastbil. Avvikelser från tidigare order, ordermetoder och normal affärssed. Kunden är okänd och - svarar undvikande på frågor, verkar osäker - visar okunskap om ämnet - anger ovanligt användningsområde (t ex dyrbara kemikalier för penseltvätt) - vill inte lämna adress eller telefonnummer utan enbart mobiltelefonnummer - anger företagshotell som leveransadress eller ovanlig leveransadress - använder mellanhand eller anger speditör som slutanvändare. Svinn i hanteringen av kemikalier: Mindre mängd levererad än beställd. Större lageravvikelser än normalt. Oredovisade restmängder, spill, skadade förpackningar. Andra avvikelser från det normala: Ovanligt lång transporttid, ovanlig transportväg. Ovanlig leverantör; kemikalien kan erhållas billigare och enklare på närmare håll. Avsaknad av eller falska dokument (t ex har man olagligt utnyttjat ett känt företagsnamn och ändrat dess leveransadress hos PRV). Ytterligare exempel, se referens i kap 13 (litteratur). 4. Vid misstänkta iakttagelser eller händelser I första hand, vänd dig direkt till närmaste regionala kontaktperson vid Polisen. Saknar du telefonnummer till dessa kan de erhållas från Plast- & Kemiföretagen, tel (handläggare av narkotikafrågor). Du kan också ringa till 112 och begära Narkotikatipset. (Där samarbetar tull och polis). 5. Narkotika, vad är det? Narkotika, som tidigare varit en benämning för sömnmedel, är numera en juridisk definition på vissa läkemedel och andra ämnen som i hög grad konstaterats vara beroendeframkallande euforiska (ger känsla av välbefinnande) medicinskt och socialt skadliga De flesta ämnen som är förtecknade som narkotika i Sverige är också internationellt listade som narkotika med stöd av FN-konventioner. Enligt Lag (SFS 1992:860) om kontroll av narkotika och Narkotikastrafflagen (SFS1968:64) är all hantering av narkotika olaglig med undantag för vissa medicinska och vetenskapliga ändamål. Exempel på hantering är tillverkning, export/ import(smuggling), innehav, överlåtelse samt eget missbruk. Hit räknas också medhjälp till narkotikabrott, finansiering samt förberedelser för tillverkning. Det finns inga säkra uppgifter om antalet missbrukare i Sverige, men det har uppskattats att ca personer är fast i ett mycket intensivt narkotikamissbruk och att betydligt fler missbrukar narkotika mer eller mindre regelbundet. Attityden mot narkotika och narkotikamissbruk har varierat mellan olika tidsperioder. Påverkan från drogliberala trender, både från opinionsskapare i Sverige och i utlandet, har stor betydelse för attityder bland i första hand ungdomar. Kopplingen mellan olika trender och ökning/minskning av narkotikamissbruk är mycket tydlig och återspeglas i rapporter om beslag av narkotika av tull och polis samt information från sociala och medicinska institutioner. Missbruk av narkotika påverkar individens beteende, omdöme och uppfattningsförmåga. Det betyder att ett stort antal missbrukare som fortfarande har ett arbete eller går i skolan, kör bil o s v utgör en riskfaktor, både för sig själva och för andra. 4 5

5 6. Narkotikaprekursorer Kemikalier som ofta används eller är betydelsefulla för olaglig tillverkning av narkotika brukar kallas prekursorer. För många av dessa (särskilt listade, s k förtecknade ämnen) gäller särskilda krav på tillstånd eller anmälningsskyldighet för tillverkning, import, export eller annan hantering, se (EG) nr 273/2004, (EG) nr 111/2005 och (EG) nr 1277/2005. Andra (s k icke-förtecknade ämnen) är listade på frivillighetslistor (EU-listan) vilket innebär att de som på olika sätt hanterar dessa kemikalier skall vara uppmärksamma på risken för att de kan avledas för olaglig narkotikatillverkning. Avsikten är att operatörerna på frivillig basis skall informera behöriga myndigheter om händelser, t ex ovanliga beställningar eller transaktioner, som kan tyda på att kemikalierna ifråga skall användas för olaglig tillverkning av narkotika. Krav och rekommendationer gällande samverkan mellan myndigheter och operatörer då det gäller narkotikaprekursorer finns i förordningarna som nämns ovan. 7. Syntetiska narkotika Amfetamin, ecstasy (MDMA), metamfetamin, fenmetrazin, LSD, GHB och metylfenidat är några exempel på syntetiskt framställd narkotika, d v s preparat som tillverkas i laboratorier utifrån kemikalier. Den illegala tillverkningen av dessa är mycket omfattande till skillnad mot den begränsade legala tillverkningen. Nedan beskrivs kortfattat några i Sverige vanligen förekommande syntetiska narkotika samt ett par exempel på syntetiska preparat som avletts från legal tillverkning. Amfetamin Missbruk av den centralstimulerande drogen amfetamin ger på sikt individen både fysiska och psykiska skador samt skadar samhället då missbrukarna ofta förekommer i samband med våldsbrott och annan kriminalitet. Amfetamin är, i likhet med ecstasy (se nedan), också en partydrog och används som stimulans av ungdomar i samband med nöjen och fester. Vid missbruk intas drogen oralt (via munnen), sniffas eller injiceras i form av en vattenlösning. Sedan introduktionen i Sverige på 1960-talet har drogen fått en stor spridning över hela landet och förekommer numera i alla åldersgrupper, i alla socialgrupper och i de flesta miljöer. Bild 1. I Sverige förekommer amfetamin vanligtvis i form av ett vitt pulver men även i form av tabletter. Ecstasy Ecstasy, som vanligtvis förekommer som tabletter med olika färger och märkningar, är ursprungligen ett slanguttryck för en amfetaminliknande narkotisk substans med den kemiska förkortningen MDMA (metylendioxymetamfetamin). Efterhand har ecstasy blivit ett samlingsnamn för en stor grupp av substanser, varav de flesta är närbesläktade med MDMA. Påverkan vid missbruk varierar mellan de olika ecstasypreparaten men flera har gemensamt att de samtidigt har en stimulerande och hallucinogen verkan. 6 7

6 Kopplingen mellan denna grupp av droger och s k technomusik på ravepartyn, är stark p g a drogernas påverkan på individens känsloupplevelser. I extremfallet ökar risken att begå självmord. LSD intas genom att missbrukaren suger på den indränkta pappersbiten eller att denna sväljs. Preparatet förekommer även i form av små tabletter, s k mikrodots, eller indränkt i sockerbitar. GHB (Gamma - HydroxyButyrat) Bild 2. Ecstasy marknadsförs vanligen som trendiga färgade tabletter med olika figurer ( logos ) i samband med ravepartyn, på klubbar och diskotek. Missbruk av ecstasypreparat leder ofta till allvarliga psykiska problem som depressioner och panikångest. Ecstasy motverkar trötthet och missbrukaren kan t ex dansa timmar i sträck. Kroppsansträngningen ökar risken för överansträngning, värmeslag och i värsta fall dödsfall. LSD LSD har en mycket kraftig hallucinogen påverkan redan vid mycket låga doser. En dos utgörs vanligtvis av mikrogram (motsvarar ett par saltkorn) vilket betyder att även en till synes liten mängd LSD kan ge upphov till ett stort antal missbrukardoser. Då drogen är mycket svår att dosera intar missbrukaren ofta för stor mängd vilket kan leda till mental förvirring och panikupplevelser. Missbrukaren kan helt tappa kontakten med verkligheten, förlora förmågan att bedöma tid och avstånd och kan därför råka ut för allvarliga olyckor. GHB är en av de senaste i raden av syntetiska droger som introducerats på den svenska narkotikamarknaden. Drogen, som snabbt spridit sig över stora delar av landet, har en avtrubbande effekt som påminner om ett alkoholrus men utan att ge missbrukaren baksmälla dagen efter ruset. GHB föreligger i ren form som ett vitt pulver men förkommer på missbrukarmarknaden oftast som en vattenlösning. Flera svåra fall av överdos som bl a resulterat i andningsförlamning har rapporterats från sjukhus i landet. Även dödsfall har inträffat, särskilt efter samtidigt alkoholintag. Missbruket sker vanligen genom att GHB-lösningen dricks. GHB tillverkas genom en enkel process från gammabutyrolakton (GBL). Den senare kan missbrukas direkt och ger samma påverkan som GHB. GBL har ett brett kommersiellt användningsområde och är inte reglerad i den svenska narkotikalagstiftningen vilket bidragit till ett snabbt ökande missbruk i stora delar av landet. Även BDO eller BD (I,4-butandiol) fungerar på samma sätt som GHB och har därigenom kommit in på missbrukarmarknaden och orsakat svåra förgiftningar. Dessa sistnämnda ämnen är dock i viss mån reglerade genom lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Bild 4. GHB-lösning maskerad som kokosnötolja. Preparatet används bl a av kryppsbyggare eftersom det stimulerar bildning av tillväxthormon. GHB-alternativ, ämnen som i kroppen omvandlas till GHB, förekommer också på missbrukarmarknaden. Bild 3. LSD är ett hallucinogent narkotikum som marknadsförs i form av små pappersbitar indränkta i LSD-lösning. 8 9

7 Narkotiska läkemedel Det numera i Sverige avregistrerade läkemedlet Rohypnol, med den aktiva substansen flunitrazepam, är ett exempel på narkotiska läkemedel som har fått en stor utbredning på den illegala svenska narkotikamarknaden. Rohypnol har legalt används som sömnmedel eller lugnande medel. Vid högre doser eller vid intag tillsammans med alkohol kan missbrukaren reagera med ett våldsamt beteende, t ex aggressivitet och oprovocerat våld. Missbrukaren blir oftast socialt avtrubbad och får en känsla av oövervinnlighet. Rohypnol förekommer antingen som legala tabletter från andra länder som smugglats in till Sverige eller som illegalt tillverkade tabletter. De senare innehåller ofta andra aktiva substanser än flunitrazepam. Missbruk sker genom förtäring, ibland även rökning, snusning eller injektion. Tabletter med legalt ursprung och som smugglats in till Sverige innehåller numera ett blått färgämne för att avslöja om medlet tillsatts exempelvis en drink i syfte att underlätta sexuellt eller annat utnyttjande av en person som förtärt drinken. Medel som används för förstnämnda ändamål kallas date rape drugs. Effekten förstärks av att Rohypnol i kombination med alkohol ofta orsakar en black-out ; den drabbade har inget minne av vad som hänt. 8. Växtbaserade och halvsyntetiska narkotika Kokain, Morfin och Heroin Många narkotika, exempelvis kokain och morfin, har sitt ursprung i växtriket. Kokain utvinns ur kokabuskens blad som lakas i ett lösningsmedel, renas och slutligen omvandlas till ett vattenlösligt salt. Morfin utvinnes ur opium och utgöres av den torkade växtsaften från opievallmons frökapslar. Genom en kemisk process kan morfin omvandlas till heroinbas som i sin tur kan omvandlas till vattenlösligt heroin. För att utföra de olika stegen i framställningarna krävs tillgång till kemikalier som lösningsmedel, syror, baser och specialkemikalier som exempelvis kaliumpermanganat och ättiksyraanhydrid. Kokain har i likhet med amfetamin en stimulerande påverkan på missbrukaren. Drogen är spridd över hela världen och produceras i stora mängder, i första hand i Sydamerika. Kokain är mycket beroendeframkallande en enda dos kan leda till ett beroende. Det är den enda drog som försöksdjur frivilligt intar tills de avlider av överdos. Drogen intas vanligtvis genom sniffning men andra sätt som exempelvis injektion förekommer. Kokainmissbruk kan framkalla en rad skador, t ex kramper, andningssvårigheter, hjärtstillestånd, impotens och missfall. Bild 5. Rohypnoltabletter med blåfärgat innehåll för att motverka att personer omedvetet drogas för att sedan rånas eller bli sexuellt utnyttjade. Morfin och Heroin har båda en bedövande och smärtstillande effekt men ger också ett starkt rus som missbrukaren upplever som ett tillstånd av total harmoni och välbehag. Heroin ger en kraftigare påverkan än morfin men båda är mycket beroendeframkallande. Personer som missbrukat morfin och heroin under en längre tid är mycket svåra att behandla p g a de mycket kraftiga abstinenssymptomen. Det är vanligt att speciellt heroinmissbrukare efter en tid återfaller i missbruk efter avslutad rehabilitering. Drogerna intas vanligen genom injektion eller rökning. Risken för dödsfall vid överdos i samband med injektion är stor

8 9. Narkotikaförklarade växter Flera narkotika utgörs av växter eller växtdelar. Cannabis, d v s Hampa (Cannabis sativa) är den kanske mest välkända missbrukade växtdrogen. En annan missbrukad växtdrog är Khat som liksom Cannabis är en gammal kulturväxt som har använts inom vissa kulturer under lång tid. Andra exempel är hallucinogena svampar och kaktusar. Cannabis, som odlas över stora delar av världen, förekommer på missbruksmarknaden i olika former; som torkade växtdelar (marijuana) vilka rullats till cigarettliknande joints, som sammanpressade kakor (cannabisharts eller hasch ) vilka utgörs av sammanpressad kåda från växten eller som cannabisolja som utgörs av extrakt från cannabisharts. Den aktiva narkotiska substansen är tetrahydrocannabinol (THC) som varierar i koncentration beroende på typ av cannabisväxt samt beredningsform. Missbrukaren blir avtrubbad och får en känsla av behagfull harmoni. Ett långvarigt missbruk av cannabispreparat kan leda till allvarliga psykotiska tillstånd och en rad andra sjukdomar. Khat missbrukas i första hand bland personer med ursprung från Afrikas Horn och södra delarna av Arabiska Halvön. Drogen utgörs av de färska bladen från khatbusken som smugglas, bl a till Sverige, i form av färska grenknippen. Missbruket sker genom tuggning av bladen varvid de centralstimulerande substanserna katin och katinon frigörs och sväljs. Påverkan har stora likheter med ett svagt amfetaminrus. Hallucinogena svampar innehåller psilocybin och psilocin vilka båda ger en stark hallucinogen påverkan vid missbruk. Svamparna äts direkt eller torkas och bereds tillsammans med mat och dryck. Det finns ett stort antal arter av sådana svampar och en del återfinns även i Sverige. 10. Vill du veta mer om narkotika och andra droger? Svenska Carnegieinstitutet och Svenska Narkotikapolisföreningen: Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor. 8:e aktualiserade upplagan, (52 sidor, rikligt illustrerad) ISBN Beställning: Mediahuset i Göteborg, tel Publikationen illustrerar på ett överskådligt och lättillgängligt sätt hur olika narkotika och andra droger ser ut, hur de används, vilka effekter och skadeverkningar de har, vilka lagar och konventioner som gäller, hur man upptäcker narkotikamissbruk o s v. 11. Tillverkning av syntetisk narkotika i illegala laboratorier Illegal narkotikatillverkning förekommer i mindre omfattning i Sverige och i de fall sådana avslöjats har det i de flesta fall handlat om mindre och begränsade tillverkningar. De flesta illegala laboratorier som hittills slagits ut av polis har tillverkat amfetamin, men även andra syntetiska narkotika har förekommit, exempelvis metamfetamin. ILLEGALA LABORATORIER KAN SE UT PÅ OLIKA SÄTT Exempel 1. Den enklaste typen av laboratorium är ett s.k. kökslaboratorium. Sådana kännetecknas av en tillverkning i liten skala där den framställda drogen är avsedd för tillverkaren själv och/eller en mindre krets vänner och bekanta. Bild 6. Kökslaboratorium för narkotikatillverkning

9 Tillverkaren kan vara en högskoleutbildad kemist eller en hobbykemist som tillgodogjort sig de nödvändiga kunskaperna genom självstudier. Mycket kunskap om tillverkning av droger förmedlas idag via Internet som på mycket kort tid utvecklats till att bli ett dominerande forum för korrespondens mellan olika amatörkemister. Utrustningen i den här typen av laboratorier är i allmänhet mycket enkel med vanlig köksutrustning som kompletterats med glasvaror för laboratoriebruk. Tillverkningen kan antingen vara amatörmässig utifrån nedskrivna recept eller kunskapsbaserad med experimentell tillverkning på hög nivå ( designer drugs, d v s droger med narkotiska egenskaper men med en kemisk struktur som gör att de inte omfattas av narkotikalagstiftningen). Exempel 2 Denna typ kännetecknas av en omfattande tillverkning i stor skala. Verksamheten är ofta välorganiserad med ett flertal kriminella personer inblandade på olika nivåer, dels i verksamheten omkring själva tillverkningen, dels i införskaffandet av kemikalier samt avyttrandet av den tillverkade drogen. Ofta finns en mer eller mindre utbildad kemist som ansvarar för det kemiska arbetet i laboratoriet. Bild 7. Exempel på laboratorium för storskalig illegal tillverkning av narkotika. SÅ KOMMER DE ILLEGALA TILLVERKARNA ÖVER KEMIKALIER Ett sätt är att inhandla vissa av de kemikalier som behövs i närmaste butik som saluför sådana, exempelvis färgbutik eller apotek. Ett annat sätt kan vara att per telefon, fax eller e-post beställa kemikalier hos någon av de större kemikalieåterförsäljarna i landet. Ett tredje sätt är att göra en beställning hos någon av tillverkarna utanför landet och då oftast via någon mindre återförsäljare i Sverige. Tyvärr har det visat sig att en del av dessa mindre återförsäljare inte har uppmärksammat att de beställda kemikalierna kan användas vid tillverkning av narkotika. Ett fjärde sätt att få tag i kemikalier är att smuggla in dem i landet. Den omfattande handeln med kemikalier inom EU skapar många möjligheter till smuggling. HUR HAR ILLEGALA LABORATORIER AVSLÖJATS I SVERIGE? Den vanligaste upprinnelsen till avslöjandet av ett illegalt laboratorium är att det kommer in ett eller flera tips till polisen som talar för att det pågår en tillverkning någonstans. Källan för sådana tips kan variera. En typ av källa är kriminella personer, som ofta själva är missbrukare, som av någon anledning anser att tillverkningen bör stoppas. Informationen kan dels gälla kemikalier som efterfrågas i den undre världen dels gälla den färdiga drogen som tipsaren anser vara för bra eller för dålig. Tyvärr ger denna typ av tips oftast endast en allmän information som sällan leder direkt till den illegala tillverkningen. En annan källa är legala tillverkare eller återförsäljare av kemikalier som har uppmärksammat att någon efterfrågar kemikalier som kan användas vid tillverkning av narkotika. Tipsen kan komma från Sverige eller från utlandet. Ofta är dessa tips mycket värdefulla eftersom informationen i allmänhet är av hög kvalité och på ett tidigt stadium kan vägleda polis och tull till de personer som står bakom den illegala tillverkningen. Tips kan också komma från polis eller tull i något annat land. Det kan handla om att en kemikalieåterförsäljare eller tillverkare i landet ifråga lämnat tips om att en leverans av kemikalier är efterfrågad och planerad till Sverige. I likhet med vad som nämnts ovan kan det också handla om tips från kriminella personer som av någon anledning vill lämna sådan information. Utrustningen är oftast relativt avancerad med speciella laboratorieglas, värmemantlar och annan nödvändig utrustning i större dimensioner. Det vanliga är att tillverkningen sker utifrån ett recept som följs noggrant under överseende av den ansvariga kemisten. Eftersom det investerats mycket stora pengar i tillverkningen vågar brottslingarna inte riskera ett bra resultat genom alltför mycket improviserande i den kemiska processen

10 12. Kemikalier som kan användas för att tillverka narkotika Generellt kan kemikalier som används för narkotikatillverkning delas in i fyra huvudgrupper: Synteskemikalier; är i första hand aktuella vid tillverkning av syntetisk narkotika. Kemikalierna utgör grundstommen i de tillverkade drogerna. Reaktionskemikalier; förekommer både vid tillverkning av syntetisk och halvsyntetisk narkotika. Kemikalierna utgör delar av de tillverkade drogerna. Lösningsmedel; deltar ej i den kemiska processen men är viktiga för att en process, upparbetning eller rening skall kunna utföras. Lösningsmedel är i många fall utbytbara. Katalysatorer; fungerar som smörjmedel i en kemisk process. Det finns ett stort antal kemikalier som i olika avseenden kan användas vid tillverkning av narkotika. Hotbilden för ett land som Sverige kan formuleras i följande två scenarier: Kemikalie Narkotikum Statistiskt nummer Förteckning 1 / Kategori 1 Efedrin Ergometrin Ergotamin Lysergsyra 1-fenyl-2-propanon (fenylaceton eller Bensylmetylketon, BMK) Pseudoefedrin Norefedrin N-acetylantranilsyra (2-acetamidobenzolsyra) 3,4-etylendioxifenylpropan-2-on (PMK) Isosafrol Piperonal Safrol Förteckning II / Kategori 2 Metamfetamin Metkatinon (efedron) LSD LSD LSD Amfetamin Metamfetamin Metamfetamin Metakvalon MDMA, MDE(A) MDA MDA MDA, MDE(A) CAS-nr Köp, avledning, stöld och smuggling av i första hand synteskemikalier för tillverkning av syntetisk narkotika i landet och i utlandet. Köp, avledning och smuggling av reaktionskemikalier och lösningsmedel för i första hand tillverkning av halvsyntetisk narkotika i utlandet. Sverige har undertecknat 1988 års FN Narkotikabrottskonvention och därmed förbundit sig att kontrollera en rad kemikalier som är aktuella vid tillverkning av narkotika. Dessa kemikalier är samlade i tre förteckningar varav de i förteckning I är belagda med hårdast restriktioner och de i förteckning III med de mildaste restriktionerna års Narkotikabrottskonvention har implementerats i samtliga EU:s medlemsstater. Ytterligare information om regelverket för den legala handeln finns att hämta på Läkemedelsverkets hemsida, För information om import eller export av kemikalier, kontakta TullSvar, tel: På nästa sida följer en förteckning av de f n (år 2007) 23 kemikalier som omfattas av 1988 års konvention. I förteckningen finns också angivet vilket narkotikum som kan tillverkas utifrån angiven kemikalie samt kemikaliens s k varukod/statistiska nummer och CAS-nummer. Statistiskt nummer är en beteckning som tilldelats varje vara och används vid import/export mellan EU och tredje land. Detta nummer styr tullsatser och eventuella restriktioner som gäller för en aktuell vara. CAS-nummer är ett internationellt system för identifiering av kemikalier. Ättiksyraanhydrid (100 l) Antranilsyra och salter av antranilsyra (1 kg) Fenylättiksyra och salter av fenylättiksyra (1 kg) Piperidin Kaliumpermanganat (100 kg) Förteckning III / Kategori 3) Aceton (50 kg) Etyleter (20 kg) (dietyleter) Metyletylketon (MEK, 50 kg) Toluen (50 kg) Svavelsyra (100 kg) Saltsyra (100 kg) Metakvalon, Heroin, Fenylaceton Metakvalon BMK, Amfetamin Metamfetamin Fencyklidin Reagens vid framställning av kokain m fl Lösningsmedel vid framställning av heroin, kokain m fl (som ovan) (som ovan) (som ovan) Reagens vid framställning av flera narkotika (som ovan) Då mängd/volym angivits inom parantes efter ämnesnamnet avser det den nedre gräns då ämnet blir föremål för någon form av kontrollerande åtgärder, t ex tillståndsplikt eller anmälningsplikt

11 Förutom ovan konventionsreglerade kemikalier förekommer även en del andra ämnen som kan användas som utgångsämnen vid tillverkning av i första hand syntetisk narkotika. Inget av dessa ämnen är reglerat inom ramen för någon interntionell narkotikakonvention. Däremot är många av dessa kemikalier under uppsikt i flera s k MoU-program (se avsnitt. 10) inom EU. Betydelsen av dessa ämnen har ökat i takt med att de illegala tillverkarna utvecklar och förändrar framställningsmetoderna. För att förhindra en illegal användning krävs ett system med frivillig rapportering när sådana kemikalier efterfrågas i något misstänkt sammanhang. 13. Litteratur Europeiska Kommissionen, Generaldirektoratet för skatter och tullar: Kemikaliekontroll i Europeiska Gemenskapen, Vägledning för den kemiska industrin. Kan erhållas från Plast- & Kemiföretagen, tel

12 Rikspolisstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket, Tullverket, Kemisk Tekniska Leverantörsförbundet samt Plast- & Kemiföretagen (P&K). 20