Koncernpresentation...1. Ekonomisk översikt...2. Aktier och aktieägare Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning...

Transkript

1

2 Innehåll Koncernpresentation Ekonomisk översikt Aktier och aktieägare Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Förändringar i eget kapital Koncernens kassaflödesanalys Noter till koncernredovisningen Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets balansräkning Moderbolagets noter Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse Ledningsgrupp Corporate governance Uträkning av nyckeltal Bokslut 2001 är en översättning från den engelska originaltexten. Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av tror, förväntar och förutser eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of Dessa uttalanden bygger på befintliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befintliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfluktuationer på råvaror, finansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller teknologier; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fluktuationer i räntor och valutakurser.

3 Koncernpresentation Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av journalpapper, tidningspapper, finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Enso har en omsättning på 13,5 miljarder EUR och en produktionskapacitet för papper och kartong på cirka 15 miljoner ton. Antalet anställda är omkring i mer än 40 länder. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, New York och Stockholm. Journalpapper Produkter: Obestruket superkalandrerat (SC), obestruket maskinglättat (MF), lättviktigt bestruket (LWC), mediumviktigt bestruket (MWC), tungviktigt bestruket (HWC) och maskinglättat bestruket (MFC) journalpapper samt tapetpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger och direktreklam. Marknadsposition: Världens näst största tillverkare av journalpapper, den näst största i Europa Marknadsandel: cirka 21 % i Europa och 17 % globalt Huvudmarknader: Europa (55 % av omsättningen) och Nordamerika (43 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 4,6 miljoner ton Tidningspapper Produkter: Standard och specialkvaliteter av tidningspapper, exempelvis förbättrat tidningspapper, katalogpapper och bokpapper. Används till tidningar, tidningsbilagor, flygblad, telefonkataloger, inbundna böcker och pocketböcker. Marknadsposition: Världens fjärde största tillverkare av tidningspapper, standard och specialkvaliteter, den största tillverkaren i Europa Marknadsandel: 24 % i Europa och 7 % globalt Huvudmarknader: Europa (88 % av omsättningen) och Nordamerika (6 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,3 miljoner ton Finpapper Produkter: Bestruket finpapper (grafiskt papper) och obestruket finpapper (kontorspapper). Används för tryckning av dokument, reklamtryck och kvalitetsböcker. Marknadsposition: Världens näst största tillverkare av grafiskt papper, tredje största i Europa. Världens sjätte största tillverkare av kontorspapper, näst största i Europa Marknadsandel för grafiskt papper: 12 % i Europa och 10 % globalt. Marknadsandel för kontorspapper: 14 % i Europa och 3 % globalt Huvudmarknader: Europa (54 % av omsättningen) och Nordamerika (30 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,8 miljoner ton Förpackningskartong Produkter: Vätskekartong, bägarkartong (cupstock), cartonboard, containerboard (wellråvara), wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor, laminatpapper, tekniska papper, flexibla förpackningar och etikettpapper. Marknadsposition: En av världens ledande tillverkare av konsumentförpackningskartong och specialpapper Huvudmarknader: Europa (77 % av omsättningen), Asien (7 % av omsättningen) och Nordamerika (4 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,5 miljoner ton förpackningskartong och -papper, ton wellpappförpackningar, ton hylsor Träprodukter Produkter: Sågade trävaror och vidareförädlade träprodukter. Används i byggnads-, snickeri- och möbelindustrin. Marknadsposition: Världens tredje största tillverkare av sågade barrträprodukter, störst i Europa Huvudmarknader: Europa (61 % av omsättningen), Asien (23 % av omsättningen) och Nordamerika (6 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet för sågade trävaror 5,8 miljoner m 3 och vidareförädlade produkter 2,2 miljoner m 3 BOKSLUT

4 Ekonomisk översikt Värdeskapande Stora Enso har satt upp tydliga verksamhetsmässiga och finansiella mål för att stärka lönsamheten, kassaflödet och kapitalstrukturen. Detta bidrar till att fokusera ledningen på affärsmässigt riktiga beslut, och därigenom till att skapa värde för aktieägarna. Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) WACC består av den sammanlagda kostnaden för främmande och eget kapital. Kostnaden för främmande kapital i koncernens nuvarande låneportfölj uppgår till cirka 6 %. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria långa räntan på 5 % plus en riskpremie på 4 %, vilket ger en sammanlagd kostnad efter skatt på 9 %. Med en antagen genomsnittlig skattesats på 35 % blir kostnaden för eget kapital före skatt cirka 14 % och, med en skuldsättningsgrad på 0,8, blir WACC före skatt cirka 10 %, dvs den siffra som är tilllämplig för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. För beräkning av diskonterat kassaflöde är motsvarande WACC cirka 7 %. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Ett grundläggande mål för koncernen är att upprätthålla en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) på 13 % över konjunkturcykeln. ROCE definieras som rörelseresultatet exklusive engångsposter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. ROCE kan jämföras med WACC. Då framgår att koncernen skapar värde för aktieägarna när ROCE överstiger WACC. Värdeskapande per produktområde framgår nedan, där WACC, beräknat på genomsnittligt operativt kapital, subtraheras från rörelseresultatet exklusive engångsposter för att fastställa skapat värde. Risknivån antas vara densamma för samtliga produktområden utom skog, som har en lägre riskfaktor och där WACC har beräknats till 8 %. Rörelseresultat och värdeskapande per produktområde Rörelseresultat Värdeskapande Räkenskapsår Räkenskapsår MEUR Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt Löpande verksamhet, totalt Avskrivning av goodwill Avvecklad verksamhet, Energi Koncernen totalt, exkl engångsposter 328,4 399,4 346,9 120,5 141,9 4,7 306,4 268,3 508,8 164,9 133,8 386,0 238,7 688,8 394,5-32,7 350,1-38,9 237,9 441,3 346,2-33,7 154,7 76,0 43,5 73,3 12,6 8,0 34,0-27,9 4,1 9,9-7,2-14,4-11,2-28,6 132,3 115,3 88,1 22,2 6,8-14,5-23,1-35,1-43, , , ,7 164,5 739,5 238,8-61,9-88,3-151, ,3 52, , , ,2 197,7 778,5 107,1 2 BOKSLUT 2001

5 Marknad Papper och andra skogsindustriprodukter tillverkas och används i hela världen. Nedanstående tabell visar den totala konsumtionen av papper och kartong fördelat på huvudmarknader. Bruttonationalproduktutvecklingen har traditionellt setts som en ledande indikator för pappers- och kartongkonsumtionen. Därmed är befolkningsökning och urbanisering också viktiga faktorer som påverkar efterfrågan framöver på olika marknader. Marknaden förändras genom den pågående omstruktureringsprocessen i både leverantörskedjan och kundbasen, vilket medför ökad priskonkurrens och ökade krav på servicenivån. Konsumtion av papper och kartong Väst- Nord- Latin- Asien (inkl Miljoner ton europa amerika amerika Afrika Oceanien) Tidningspapper Obestruket journalpapper (SC) Bestruket journalpapper Bestruket finpapper Obestruket finpapper Containerboard (wellpappråvara) Cartonboard 9,6 12,1 1,8 0,5 11,0 3,2 2,5 0,1 0,1 0,3 6,1 5,2 0,4 0,1 2,3 6,3 4,7 0,7 0,2 6,8 7,1* 12,0 2,6 0,9 15,7 20,4 32,2 6,8 1,4 29,0 6,2 10,8 1,8 0,5 10,6 * Endast bulkkvaliteter. Källa: Stora Enso Business Intelligence Leveranser Efterfrågan började minska redan under fjärde kvartalet 2000 och fortsatte sedan att minska under hela Leveranserna av papper och kartong minskade med 1 %. Lägre orderingång, till följd av den ekonomiska nedgången, motsvarades av produktionsminskningar för att undvika alltför höga lagernivåer. Produktionsminskningarna uppgick till ton, vilket är lika med 10 % av total kapacitet. Leveranserna av träprodukter var oförändrade jämfört med föregående år. Nedanstående tabell visar koncernens leveranser. För att få en korrekt jämförelse mellan åren måste följande justeringar av leveranserna före förvärvet av Consolidated Papers göras: under 2000 ska leveranserna av journalpapper ökas med ton, leveranserna av finpapper med ton och leveranserna av förpackningskartong med ton. Leveranser per produktområde Räkenskapsår Förändring Produktions ton % begränsningar Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Avyttrade pappersenheter Papper och kartong, totalt Träprodukter, 1000 m 3 Wellpapp, miljoner m BOKSLUT

6 Stora Enso marknadsför sina produkter globalt men Europa är hemmamarknad och står för 69 % (76) av omsättningen, medan Nordamerika och Asia Pacific står för 20 % (12) respektive 7 % (8) av omsättningen. Nettoomsättning per land Räkenskapsår MEUR Tyskland UK Frankrike Sverige Finland Nederländerna Italien Spanien Belgien Danmark Övriga EU Summa EU Övriga Europa Nordamerika Asia Pacific Övriga Totalt 1 825, , , , , ,8 974, , ,0 810, , ,6 730,2 821,8 776,0 538,8 610,1 581,9 450,7 520,6 403,2 440,0 495,9 445,5 349,4 366,8 345,1 286,8 319,8 307,6 423,0 495,5 482, , , ,2 635,3 788,5 813,2 607, , ,1 773, ,9 954,3 468,6 539,9 562, , , ,8 Finansiella resultat (exkl engångsposter) Omsättningen under året ökade till ,8 MEUR (13 017,0), en ökning med 491,8 MEUR, eller 3,8 %, jämfört med föregående år. I 2000 års siffror ingår det avyttrade Gruvöns Bruk med 317,2 MEUR, medan förvärvet av Consolidated Papers medför en nettoökning om 1 375,3 MEUR jämfört med föregående år. Den justerade sammanlagda minskningen var främst hänförlig till lägre volymer av journal- och finpapper. Rörelseresultatet var 1 495,2 MEUR (1 925,6), vilket motsvarar 11,1 % (14,8) av omsättningen, en minskning med 22,4 % jämfört med föregående år. Minskningen berodde främst på lägre försäljningsvolymer och priser, men även på större avskrivningar. Journalpapper Rörelseresultatet var 346,9 MEUR (399,4), en minskning med 52,5 MEUR eller 13 %, jämfört med föregående år. Resultatminskningen var en följd av lägre volymer, framför allt av bestrukna kvaliteter. Produktionsbegränsningar på grund av minskade ordervolymer ledde till lägre produktivitet och högre relativa kostnader. Tidningspapper Rörelseresultatet uppgick till 508,8 MEUR (268,3), en ökning med 240,5 MEUR eller 90 %, huvudsakligen hänförlig till högre försäljningspriser och något lägre returpapperspriser. 4 BOKSLUT 2001 Finpapper Rörelseresultatet var 394,5 MEUR (688,8), en minskning med 294,3 MEUR eller 43 %. Resultatminskningen var huvudsakligen relaterad till lägre försäljningspriser och marknadsrelaterade produktionsbegränsningar. Förpackningskartong Rörelseresultatet uppgick till 346,2 MEUR (441,3), en minskning med 95,1 MEUR eller 22 %, beroende på lägre försäljningsvolymer och högre fasta kostnader, som bara delvis balanserades av högre försäljningspriser. Resultatet påverkades negativt av produktionsbegränsningar under året och ombyggnader i slutet av året. Träprodukter Rörelseresultatet var 12,6 MEUR (73,3), en minskning med 60,7 MEUR eller 83 %, framför allt till följd av lägre försäljningspriser. Grossister Rörelseresultatet var -7,2 MEUR (9,9), en minskning med 17,1 MEUR eller 173 % på grund av lägre volymer och lägre försäljningspriser i kombination med svaga prestationer i UK. Skog Rörelseresultatet var 88,1 MEUR (115,3), en minskning med 27,2 MEUR eller 24 %, främst till följd av lägre volymer på grund av produktionsbegränsningar i pappersbruken samt den svagare svenska kronan.

7 Övrigt Rörelseresultatet uppgick till 43,2 MEUR (35,1), en minskning med 8,1 MEUR, eller 23 %. Beräknat på årets genomsnittskurser, motverkades förstärkningen av US-dollarn av försvagningen av det brittiska pundet och den svenska kronan. Nettoeffekten på omsättningen var -15 MEUR. Motsvarande valutaeffekt på rörelseresultatet beräknas till 60 MEUR, motsvarande 0,05 EUR per aktie, huvudsakligen till följd av kostnader och avskrivningar i svenska kronor. I nedanstående tabell visas nettoomsättning, rörelseresultat (EBIT) och avkastning på operativt kapital (ROOC), exklusive engångsposter, per produktområde. En specifikation av uppgifterna per kvartal finns på sidorna Nettoomsättning och rörelseresultat per produktområde Avkastning på operativt Nettoomsättning Rörelseresultat kapital, % * MEUR Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt Löpande verksamhet, totalt Avyttrade pappersenheter Avvecklad verksamhet, Energi Intern försäljning, Energi Koncerngoodwill Summa exkl engångsposter Engångsposter Totalt 2 156, , ,0 328,4 399,4 346,9 15,8 15,5 10, , , ,9 306,4 268,3 508,8 21,7 19,9 41, , , ,5 238,7 688,8 394,5 8,8 20,3 9, , , ,0 237,9 441,3 346,2 8,8 15,4 12, , , ,5 43,5 73,3 12,6 12,2 18,6 3,1 787,2 890,6 840,3 4,1 9,9-7,2 2,2 4,7-3, , , ,6 132,3 115,3 88,1 9,6 8,5 6, , , ,0-23,1-35,1-43, , , , , , , , , ,0 70,3-91,9 52, ,4-30, ,9-88,3-151, , , , , , ,2 12,1 16,8 10, ,0 445,7-8, , , , , , ,9 13,1 20,7 10,7 * Siffror avseende koncernen avser avkastning på sysselsatt kapital. Nettoomsättning per produktområde Rörelseresultat per produktområde Journalpapper...22 % Tidningspapper...12 % Finpapper...23 % Förpackningskartong..17 % Träprodukter...8 % Övrigt...18 % Journalpapper...21 % Tidningspapper...30 % Finpapper...23 % Förpackningskartong..20 % Träprodukter...1 % Övrigt...5 % Operativt kapital per produktområde Journalpapper...27 % Tidningspapper...8 % Finpapper...32 % Förpackningskartong..17 % Träprodukter...3 % Övrigt...13 % BOKSLUT

8 Resultaträkning i sammandrag Per aktie, Räkenskapsår Förändring EUR MEUR % 2001 Nettoomsättning EBITDA* exkl engångsposter Rörelseresultat exkl engångsposter Engångsposter Rörelseresultat Resultatandelar i intressebolag Finansnetto Resultat före skatt och minoritetsintressen Skatt Skatt (engångspost) Minoritetsposter Periodens resultat *Resultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar Nettoomsättning och rörelseresultat MEUR % Rörelseresultat MEUR , , ,8 3,8 14, , , ,8-7,0 3, , , ,2-22,4 1,66 103,0 445,7-8,3 - -0, , , ,9-37,3 1,65 9,7 20,6 79,6-0,09-266,6-292,9-343,5 - -0, , , ,0-41,7 1,36-391,8-650,3-386,2 - -0, ,6-0,10-4,5-13,7 2, , ,0 926,3-35,4 1,03 Resultat före skatt och minoritetsintressen MEUR % Nettoomsättning Rörelseresultat, % av omsättning Rörelseresultat exkl engångsposter, % av omsättning Exkl engångsposter Resultat före skatt och minoritetsintressen, % av omsättning Exkl engångsposter Periodens resultat MEUR Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % Avkastning på eget kapital (ROE), % Exkl engångsposter BOKSLUT 2001

9 Avskrivningarna uppgick till sammanlagt 1 267,6 MEUR (1 129,4). Till följd av förvärvet av Consolidated Papers, Inc. ökade avskrivningarna med 416,0 MEUR på helårsbasis, eller 285,0 MEUR mer än föregående år, varav 95,5 MEUR respektive 64,7 MEUR avsåg goodwill. Ökningen motverkades delvis av avyttringen av Gruvöns Bruk. Resultatandelar i intressebolag var 79,6 MEUR (20,6), eller 0,09 EUR per aktie, varav 56,9 MEUR var hänförligt till Billerud AB och 15,2 MEUR till Sunila Oy. Resultatet före skatt och minoritetsintressen uppgick till 1 223,0 MEUR (2 099,0). Årets räntenetto var 333,1 MEUR, vilket var 5,9 % av den räntebärande nettoskulden och 27,9 MEUR högre än föregående år. Kursförluster på 58,5 MEUR var hänförliga till perioden. Utdelningsintäkterna var 17,0 MEUR och övriga finansiella intäkter 31,1 MEUR. Nettoresultatet var 926,3 MEUR (1 435,0), eller 1,03 EUR (1,77) per aktie. Skatten uppgick till 299,6 MEUR (650,3) inklusive en engångsjustering på 86,6 MEUR hänförlig till förändring av bolagsstrukturen i Tyskland. Exklusive justeringen var skatten 31,6 % (31,0). Avkastningen på sysselsatt kapital, exklusive engångsposter, var 10,8 % (16,8 %). Per 31 december uppgick sysselsatt kapital till ,1 MEUR, en nettominskning med 43,8 MEUR under året. Förändring av resultat per aktie (EPS) EUR Förändring av rörelseresultat MEUR 1, ,4 1,2 1,0 0,8 1,32 0,06 0,18 0,25 0,07 0,05 0,13 0, ,6 82,7 241,3 325,8 95,1 62,5 105, ,2 0,6 0,4 0, EPS Journalpapper 3. Tidningspapper 4. Finpapper 5. Förpackningskartong 6. Träprodukter 7. Övrigt 8. EPS Rörelseresultat Journalpapper 3. Tidningspapper 4. Finpapper 5. Förpackningskartong 6. Träprodukter 7. Övrigt 8. Rörelseresultat 2001 Eget kapital per aktie EUR Resultat och utdelning per aktie EUR 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Kassamässigt resultat per aktie EUR 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, Målet är att dela ut 1/3 av nettovinsten över en konjunkturcykel Resultat per aktie, exkl engångsposter Utdelning per aktie Exkl engångsposter BOKSLUT

10 Finansiering och investeringar Det operativa kassaöverskottet uppgick till 2 757,5 MEUR (2 818,0) och det operativa kassaöverskottet minus investeringar till 1 849,9 MEUR (-1 800,9). Vid årsskiftet uppgick den räntebärande nettoskulden till 4 819,9 MEUR, en minskning med 362,8 MEUR jämfört med Outnyttjade kreditlimiter uppgick till 2,8 miljarder EUR. Per 31 december 2001 var skuldsättningsgraden 0,53 jämfört med 0,59 vid utgången av 2000, och eget kapital per aktie var 10,0 EUR jämfört med 9,4 EUR vid samma tidpunkt Investeringar i anläggningar uppgick till 857,1 MEUR (769,3), vilket är i linje med koncernens policy att investeringarna inte ska överstiga den årliga avskrivningsnivån. De största investeringarna var den nya massalinje 3 (134,5 MEUR) och ombyggnaden av kartongmaskin 5 (11,2 MEUR) i Imatra i Finland, ombyggnaden av finpappersmaskin 6 (56,7 MEUR) i Uleåborg i Finland, finpappersmaskin 2 (22,1 MEUR) i Uetersen i Tyskland och tidningspappersmaskin 3 (14,5 MEUR) i Summa i Finland. Ett omstruktureringsprogram med syfte att öka konkurrenskraften på tidnings- och journalpappersområdet har också inletts. Programmet omfattar en produktionslinje för tidningspapper med beräknad igångkörning i juni 2003, ett biobränslekraftverk samt ombyggnad av pappersmaskin 3, samtliga i Langerbrugge i Belgien, samt nedläggning av pappersmaskin 2 i Langerbrugge och pappersmaskin 1 i Summa. Skuldsättningsgrad 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Mål: 0, Investeringar och avskrivningar MEUR Investeringar Avskrivningar Investeringar, % av omsättning % Förändring av räntebärande nettoskuld MEUR Förändring av sysselsatt kapital MEUR ,9 148,5 406,7 152, , ,7 621,4 145, , ,5 410,5 51, ,7 907,8 941,9 221, Räntebärande nettoskuld 1 jan Kassaflöde från rörelsen 3. Nettokassaflöde från investeringar 4. Nettokassaflöde från skatter och finansiella poster 5. Nettokassaflöde från eget kapital 6. Strukturförändringar 7. Övriga förändringar och omräkningsdifferenser 8. Räntebärande nettoskuld 31 dec Sysselsatt kapital Förvärv 3. Avyttringar 4. Investeringar exkl avskrivningar 5. Förändring av rörelsekapital 6. Förändring av skatteskulder 7. Omräkningsdifferens och övrigt 8. Sysselsatt kapital BOKSLUT 2001

11 Kapitalstruktur Per aktie, MEUR EUR Anläggningstillgångar Rörelsekapital Operativt kapital Nettoskatteskuld Sysselsatt kapital , , ,2 16, , , ,2 1, , , ,4 17, , , ,3-2, , , ,1 15,47 Eget kapital Minoritetsintressen Räntebärande nettoskuld 5 956, , ,0 10,03 202,0 149,4 50,2 0, , , ,9 5, , , ,1 15,47 Sysselsatt kapital MEUR Operativt kapital Nettoskatteskuld Sysselsatt kapital USA Finland Sverige Tyskland Kanada Frankrike Kina Portugal Österrike Övriga Totalt 5 503,9 34,2% 762,6 33,9% 4 741,3 34,2% 4 522,1 28,0% 474,4 21,1% 4 047,7 29,2% 2 799,0 17,4% 818,8 36,4% 1 980,2 14,3% 1 098,1 6,8% 208,6 9,3% 889,5 6,4% 613,1 3,8% -18,6-0,8% 631,7 4,6% 276,0 1,7% 27,8 1,2% 248,2 1,8% 252,7 1,6% - 0,0% 252,7 1,8% 229,0 1,4% -5,0-0,2% 234,0 1,7% 170,8 1,1% 9,0 0,4% 161,8 1,2% 641,7 4,0% -30,3-1,3% 672,0 4,8% ,4 100% 2 247,3 100% ,1 100% Kassaflöde per produktområde För- Journal- Tidnings- Fin- packnings- Träpro- Löpande MEUR papper papper papper kartong dukter Övrigt verksamhet Rörelseresultat (exkl goodwill och engångsposter) Avskrivningar, engångsposter och justeringar Förändring i rörelsekapital Kassaflöde från rörelsen 346,9 508,8 394,5 346,2 12,6 37, ,7 325,3 127,2 351,8 218,6 35,7 0, ,4 44,8-53,6 80,4 37,5 0,9-58,6 51,4 717,0 582,4 826,7 602,3 49,2-20, ,5 Förändring av räntebärande nettoskuld Löpande Struktur- Koncernens Omräknings- Påverkan på ba- MEUR verksamhet förändringar kassaflöde differens lansräkningen Rörelseresultat Avskrivningar och justeringar Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från rörelsen Investeringar Förvärv Avyttringar Övriga förändringar i anläggningstillgångar Operativt kassaflöde Finansnetto (inkl intressebolag) Betalda skatter Aktieemission Utdelning Återköp av aktier Övriga förändringar i eget kapital och minoritetsposter Förändring av räntebärande nettoskuld 1 486, , , , , ,2 51,4 7,9 59,3-7,4 51, ,5 7, ,4-7, ,0-857, , ,1-148, , ,5 92,6-92,6-92,6 5,4 244,3 249,7-157,4 92, ,9 252, ,1-164, ,3-263, , ,9-678,0-31,0 709,0 2,7-706,3 29,5-29,5-29,5-407, , ,4-199, , ,8-43, ,7 17,1-26,6 286,6 221,2 507,8-145,0 362,8 BOKSLUT

12 Riskanalys Priserna på pappers- och kartongprodukter har historiskt varit cykliska och reflekterat såväl den allmänna konjunkturen som kapacitetsutvecklingen i branschen. Detta förhållande, tillsammans med volatiliteten i råvarupriserna, framför allt för virke, massa och energi, och valutakursexponeringen, påverkar lönsamheten i skogs- och pappersindustrin. Koncernen har identifierat ett antal potentiella risker som kännbart kan påverka lönsamheten och utvecklingen i framtiden. De kan indelas i tre huvudkategorier: Utbuds- och efterfrågerisk Produktpriserna och råvarukostnaderna är cykliska, och en period med lägre produktpriser eller högre råvarukostnader påverkar lönsamheten. Beroendet av virkesimport kan tvinga koncernen att betala ett högre pris för betydelsefulla råvaror eller att ändra produktionen. Beroendet av utomstående leverantörer för huvuddelen av energibehovet gör koncernen känslig för energiprisförändringar och bristande tillgång på energi. Ändrade kundbeteenden kan påverka efterfrågan på vissa produkter och därmed lönsamheten. Valutakursfluktuationer kan ha en betydande inverkan på resultatet. Investeringsrisk Fortsatt konkurrens i pappers- och skogsindustrin kan påverka lönsamheten och nödvändiggöra betydande investeringar. Koncernens expansionsplaner, inklusive framtida förvärv, kan komma att kräva stora investeringar. Expansionsplanerna förutsätter delvis att framgångsrika förvärv eller samgåenden kan genomföras, och misslyckanden härvidlag kan påverka konkurrenskraften. Nya förvärv kan också förändra riskprofilen. Värdet av investeringar i länder utanför Västeuropa och Nordamerika kan påverkas av den politiska, ekonomiska eller juridiska utvecklingen i dessa länder. Extern, strukturell och rättslig risk Ett fåtal dominerande ägare kan påverka eller styra bolagets verksamhetsinriktning. Stora Enso kan ådra sig stora kostnader i samband med efterlevnaden av miljökrav eller i samband med återställande av miljöingrepp som sanktioneras av lagar och regler på miljöområdet, vilket kan minska vinstmarginalen och resultatet. För att få en mer stabil verksamhet har koncernen som policy att dämpa effekten av risker, enligt följande beskrivning. 10 BOKSLUT 2001

13 Riskhantering Rörelseresultat: Påverkan av +/- 10 % förändring Affärs- och råvarurisk Koncernens resultat påverkas av pris- och volymförändringar, men effekten på rörelseresultatet beror på inom vilken produktgrupp de sker. Vidstående tabell visar rörelseresultatets känslighet för en ±10-procentig förändring av antingen pris eller volym inom olika produktområden. MEUR Pris Volym Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Priser och volymer för olika kostnadskomponenter påverkar också resultatet. Vidstående tabell visar de viktigaste posterna i fråga om procentuell andel av kostnader och omsättning. De största posterna är personalkostnader och kostnader för timmer, massaved och returfiber. Exempelvis motsvarar en förändring på 1 % av personalkostnaderna 20 MEUR och 1 % av fiberkostnaderna motsvarar 30 MEUR. För att mildra resultateffekterna av dessa förändringar har koncernen börjat risksäkra vissa råvaru- och energirisker. Alla derivat som koncernen använder för att säkra prisrisker på råvaror och energi redovisas enligt IAS 39, och där så är möjligt tillämpas säkringsredovisning (hedge accounting). Koncernens massabalans var positiv. Produktionen om totalt 4,64 miljoner ton resulterade i en extern nettoförsäljning på ton, efter produktionsbegränsningar för att möta en minskad efterfrågan från pappersbruken. Inräknat den tillkommande massakapaciteten i Imatra, som togs i drift i april 2001, kommer massabalansen i framtiden att visa något högre extern nettoförsäljning. Ytterligare information om råvaror och leveranser lämnas i Stora Ensos miljöredovisning Miljö och Resurser Sammanställning av kostnader och omsättning % av totala % av Kostnadsposter kostnader omsättning Rörliga Transporter och försäljningskommissioner Timmer, massaved och returfiber Kemikalier och fyllmedel Energi Övrigt Fasta Personal Övrigt Avskrivning Summa kostnader BOKSLUT

14 Valutarisk Som internationell tillverkare och säljare av papper och andra skogsindustriprodukter är Stora Enso exponerat för både transaktions- och omräkningsrisker. Transaktionsrisken är den påverkan på koncernens resultat som följer av förändringar av valutakurser, medan omräkningsrisken är sådana variationers påverkan på posterna i koncernens balansräkning. Omräkningsrisk och risksäkring per 31 december 2001 Euro- MEUR området USA Sverige Kanada UK Kina Övriga Totalt Sysselsatt kapital Räntebärande nettoskuld Minoritetsintressen Andelar i andra bolag Omräkningsrisk på eget kapital Risksäkring av skulder* Övrig risksäkring* - EUR/USD - EUR/CAD - EUR/GBP Omräkningsrisk efter risksäkring * Långfristiga skulder eller terminskontrakt klassificerade som säkring av nettoinvesteringar i utländska tillgångar. För att minimera valutakursfluktuationers påverkan på värdet av nettotillgångar som utgör eget kapital har koncernen som policy att finansiera tillgångarna i den lokala valutan, där så är möjligt och kommersiellt gångbart. Koncernen har därför säkrat investeringar i USD, CAD och GBP enligt reglerna för risksäkring i IAS 39 avseende nettotillgångar i utländska bolag. Tabellen ovan visar risksäkringarnas motsvarande värde i EUR. Transaktionsrisk och risksäkring per 31 december 2001 MEUR EUR USD GBP SEK CAD Övriga Totalt Omsättning 2001 Kostnader 2001 Nettokassaflöde Risksäkring per 31 december EUR/USD - EUR/GBP - EUR/SEK - EUR/övriga valutor - USD/SEK - GBP/SEK - SEK/övriga valutor - USD/CAD Nettokassaflöde efter risksäkring Stora Ensos policy är att risksäkra minst 25 % och högst 75 % av de kommande tolv månadernas nettoexponering i respektive valuta. Riktvärdet för risksäkringen ska vara 50 %, men enheter som redovisar i SEK kan avvika från detta. Från och med juli 2001 tillämpar koncernen IAS 39 för säkringsredovisning (hedge accounting) av kassaflöden som sammanhänger med extern försäljning. De säkringstransaktioner som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning (hedge accounting) har värderats till marknadsvärde, och resultatet har redovisats under finansiella poster på balansdagen. Tabellen ovan visar utestående derivat avseende säkring av nettokassaflödet vid slutet av året. 12 BOKSLUT 2001

15 Finansieringskostnader Enligt Stora Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga låneskulder vara minst fyra och högst sju år. Policyn föreskriver vidare att koncernen ska ha kreditlöften som täcker alla kända finansieringsbehov, utestående företagscertifikat och övriga obekräftade kortfristiga lån. Koncernen diversifierar sin finansiering i enlighet med policyn genom att öka antalet kapitalmarknadsemissioner. Därigenom kan koncernen dra nytta av de längre löptider som erbjuds på marknaden för företagsobligationer. Inom det svenska Medium-Term Noteprogrammet ökade 2003 och 2006 års lån i mars 2001 med 500 MSEK (53,8 MEUR) respektive MSEK (215,0 MEUR). En första emission på USA-marknaden gjordes i maj 2001, när en globalobligation på 750 MUSD (851,0 MEUR) som löper till maj 2011 placerades hos institutionella investerare. Finansieringsstruktur per 31 december 2001 Valuta (miljoner) / Förfaller EUR USD SEK Publika emissioner Institutionella placerare Kortfristiga program Bekräftade kreditlöften Eurobond Globalobligation Medium-Term Note EUR/ USD/ SEK/2003 Finska serieobligationer SEK/ EUR/ EUR 750 USD SEK Euro företagscertifikat US företagscertifikat Svenska företagscertifikat EUR 300 USD SEK Finska företagscertifikat 750 EUR Kredit hos bankkonsortium* Kredit hos bankkonsortium* DEM USD/2004 (EUR 766)/ USD, 364-dagarskredit * Flervaluta (multi-currency) Återbetalningsplan för lån per 31 december 2001 MEUR Stora Enso anser det vara ett viktigt mål att upprätthålla två olika kreditbetyg. Aktuella betyg och utsikter från Moody's och Standard & Poor's framgår av nedanstående tabell. Kreditbetyg per 31 december 2001 Kortfristig Långfristig Institut upplåning upplåning Utsikter Moody s Standard & Poor s P-2 Baa1 Stabila A-2/K-1 BBB+ Stabila Övriga långfristiga skulder Leasingskulder Pensionslån Lån från kreditinstitut Obligationslån Bekräftade kreditlöften BOKSLUT

16 Ränterisk Koncernens räntekostnader påverkas av räntefluktuationer. Beroende på branschens cykliska natur har koncernen en ränteriskpolicy som syftar till att synkronisera kapitalkostnaden och kapitalavkastningen. Policyn formuleras som en målsättning att ha tolv månaders räntebindning, med en tillåten avvikelse på +/- 6 månader. För att nå det målet omvandlar koncernen fasta räntor till rörlig ränta med hjälp av finansiella derivat. Andra risker Att leverantörer kan fullgöra sina åtaganden avseende kvalitet, miljöhänsyn och leveranstider är av väsentlig betydelse både för effektiv produktion och vid investeringar. För att säkerställa detta sker regelbunden kontroll och utvärdering av såväl leverantörer som produkter, transportsätt och övriga tjänster. Kreditrisk Koncernens kreditrisk kan delas in i två huvudkategorier, finansiell kreditrisk respektive kreditrisk i förhållande till kunder. Finansiell kreditrisk är den risk koncernen löper i förhållande till finansiella motparter. I allmänhet accepteras finansiella institutioner med kort- och långfristiga kreditbetyg på A1/P1 respektive AA-/AA3 eller bättre som motparter. Stora Enso följer utvecklingen av samtliga motparters kreditvärdighet noga, och den totala exponeringen beräknas regelbundet. Kundkreditrisken är risken att koncernen förlorar pengar på något kundengagemang. För att minimera denna risk tillämpar koncernen en strikt kreditkontroll genom att göra en intern kreditvärdering och sätta upp interna kreditgränser för merparten av kunderna, baserat på deras finansiella ställning. Orealiserade värden Stora Enso har vissa tillgångar som har ett bokfört värde som är lägre än deras marknadsvärde och som därigenom representerar en orealiserad vinst på 1 104,4 MEUR. Medan skogstillgångarna värderas baserat på en beräkning av det diskonterade kassamässiga resultatet avseende den produktiva skogsmarken i de nordiska länderna, cirka 2,1 miljoner hektar, värderas andra tillgångar till marknadsvärde. Från och med 2003 måste skogstillgångarna redovisas till marknadsvärde enligt IAS 41 (Agriculture), och den orealiserade vinst som uppkommer vid denna omvärdering ska redovisas som other comprehensive income under eget kapital. Orealiserade värden per 31 december 2001 Marknads- Orealiserad MEUR Bokfört värde värde vinst Nordisk skog Säljbara aktier Totalt 1 158, , ,9 138,9 197,4 58, , , ,4 14 BOKSLUT 2001

17 Kvartalsuppgifter och nyckeltal Leveranser per produktområde 1000 ton I/00 II/00 III/00 IV/ I/01 II/01 III/01 IV/ Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Totalt Träprodukter, 1000 m 3 Wellpapp, miljoner m Nettoomsättning per produktområde MEUR I/00 II/00 III/00 IV/ I/01 II/01 III/01 IV/ Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt Löpande verksamhet, totalt Avvecklad verksamhet, Energi Intern försäljning, Energi Totalt 562,5 590,0 729,1 937, ,8 910,2 847,6 831,7 859, ,0 416,0 417,0 449,6 484, ,7 501,7 490,7 471,9 469, ,9 758,5 768,1 883, , , ,3 904,1 838,6 853, ,5 719,2 746,9 753,0 755, ,0 701,9 704,2 672,8 645, ,0 298,1 334,8 293,7 315, ,1 307,3 311,8 266,2 295, ,5 225,4 221,4 212,9 230,9 890,6 231,4 211,5 188,9 208,5 840,3 508,1 452,2 426,4 490, ,4 511,5 442,3 410,3 461, ,6-522,8-449,5-494,8-599, ,5-548,3-523,8-479,9-510, , , , , , , , , , , ,8 46,4 23, , ,7-10, , , , , , , , , , , ,8 BOKSLUT

18 Justerat rörelseresultat per produktområde MEUR I/00 II/00 III/00 IV/ I/01 II/01 III/01 IV/ Journalpapper Tidningspapper Finpapper Förpackningskartong Träprodukter Grossister Skog Övrigt Löpande verksamhet, totalt Avvecklad verksamhet, Energi Avskrivning på koncerngoodwill Rörelseresultat exkl engångsposter Engångsposter Rörelseresultat, totalt Finansnetto Resultatandelar i intressebolag Resultat före skatt och minoritetsintressen Skatt Resultat efter skatt Minoritetsintressen Periodens resultat 91,6 91,4 138,6 77,8 399,4 113,6 72,3 83,9 77,1 346,9 62,6 43,2 80,8 81,7 268,3 134,1 125,6 128,7 120,4 508,8 150,5 146,5 194,1 197,7 688,8 167,6 81,9 70,6 74,4 394,5 115,7 91,2 130,5 103,9 441,3 115,1 90,2 97,5 43,4 346,2 23,8 21,7 16,5 11,3 73,3 5,6 7,9 2,5-3,4 12,6 5,0 2,4 0,5 2,0 9,9 0,2-1,3-1,6-4,5-7,2 28,2 34,5 23,6 29,0 115,3 25,3 26,8 15,9 20,1 88,1-4,6-2,9-1,7-25,9-35,1-1,9-17,7-21,9-1,7-43,2 472,8 428,0 582,9 477, ,2 559,6 385,7 375,6 325, ,7 26,9 25, , ,1-14,8-22,6-36,8-88,3-36,6-39,3-36,6-39,0-151,5 485,6 439,0 560,3 440, ,6 523,0 346,4 339,0 286, ,2 24,0 554,9-23,1-110,1 445,7 - -9,6 18,0-16,7-8,3 509,6 993,9 537,2 330, ,3 523,0 336,8 357,0 270, ,9-68,8-96,5-39,4-88,2-292,9-121,8-121,4-67,7-32,6-343,5 5,8 4,4 2,7 7,7 20,6 28,3 23,3 16,3 11,7 79,6 446,6 901,8 500,5 250, ,0 429,5 238,7 305,6 249, ,0-148,5-266,9-161,9-73,1-650,3-146,0-82,2-93,9 22,5-299,6 298,1 634,9 338,6 177, ,7 283,5 156,5 211,7 271,7 923,4-7,4-1,0-4,1-1,2-13,7-0,2-1,7 2,0 2,8 2,9 290,7 633,9 334,5 175, ,0 283,3 154,8 213,7 274,5 926,3 Balansräkning i sammandrag Per 31 december MEUR Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Minoritetsintressen Räntebärande nettoskuld Rörelseskulder Skatteskulder Eget kapital och skulder BOKSLUT 2001

19 Nyckeltal MEUR Nettoomsättning Förändring från föregående år, % Löner % av omsättning EBITDA Avskrivning Goodwillavskrivning och värdejusteringar Rörelseresultat % av omsättning Rörelseresultat exkl engångsposter % av omsättning Resultatandelar i intressebolag Finansiella intäkter och kostnader % av omsättning Resultat efter finansiella poster % av omsättning Skatter Periodens resultat Utdelning Investeringar i anläggningar % av omsättning FoU-kostnader % av omsättning Rörelsekapital Sysselsatt kapital Räntebärande nettoskuld Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % ROCE exkl engångsposter, % Avkastning på eget kapital (ROE), % Soliditet Skuldsättningsgrad Medeltal anställda ,1 4,9 1,4 22,4 3, ,4 17,2 16,5 15,3 16, ,9 6,7 13,2 18,2 11, ,5 11,2 12,2 14,8 11, ,8 3,6 2,5 2,3 2, ,3 3,2 10,7 16,1 9, ,3 8,5 7,0 5,9 6, ,8 0,8 0,8 0,7 0, ,0 6,2 13,1 20,7 10,7 8,5 10,4 12,1 16,8 10,8 7,5 3,3 12,8 19,5 10,4 37,2 36,0 38,4 40,9 44,0 1,00 0,99 0,78 0,59 0, BOKSLUT

20 Aktier och aktieägare Aktiekapital Enligt bolagsordningen ska bolagets aktiekapital vara lägst 850 MEUR och högst MEUR. Inom dessa gränser kan aktiekapitalet höjas eller sänkas utan att bolagsordningen behöver ändras. Aktierna har ett värde motsvarande 1,70 EUR per aktie. Per 31 december 2001 hade bolaget ett aktiekapital på 1 541,5 MEUR registrerat i det finska handelsregistret. I december 2001 tecknades nya R-aktier inom ramen för 1997 års optionsprogram. Aktierna registrerades i det finska handelsregistret den 10 januari 2002, varigenom aktiekapitalet höjdes till 1 543,5 MEUR. registrerade som VPC-aktier i det svenska värdepappersregistret och av bolagets R-aktier var registrerade hos Citibank i form av amerikanska depåbevis. Konvertering Enligt bolagsordningen har innehavare av Stora Enso A-aktier rätt att byta dessa mot R-aktier under en viss period på året som styrelsen bestämmer. Under aktieväxlingsperioden (17-28 september 2001) lämnades anmälningar om aktieväxling in, vilka resulterade i att A-aktier byttes mot R-aktier. Aktier och röster Bolagets aktiekapital är uppdelat på serie A- och serie R-aktier. Samtliga aktier ger samma rätt till utdelning. Skillnaden ligger i aktiernas röstvärde. Vid bolagsstämma ger varje A-aktie och varje tiotal R-aktier en röst. Varje aktieägare har dock minst en röst. Per 31 december 2001 var det totala antalet aktier och det totala antalet röster Aktienoteringar Stora Ensos aktie är noterad på börserna i Helsingfors och Stockholm. R-aktien är även noterad på New Yorkbörsen i form av amerikanska depåbevis. Aktien är noterad i euro (EUR) i Helsingfors, i euro (EUR) och svenska kronor (SEK) i Stockholm samt i US-dollar (USD) i New York. Amerikanska depåbevis (ADR) Stora Ensos R-aktie har handlats i form av amerikanskt depåbevis på New York-börsen sedan den 13 september 2000 under börskoden SEO. De amerikanska depåbevisen ges ut och annulleras av Citibank, som fungerar som depåbank för depåbevisen. Utbytesrelationen mellan depåbevis och R-aktier är 1:1, det vill säga att ett depåbevis motsvarar en R-aktie. Handelsvolymen i New York var cirka 3 % av den sammanlagda handelsvolymen under Bemyndigande för 2001 På bolagsstämman den 20 mars 2001 bemyndigades styrelsen att återköpa och avyttra högst A- aktier och högst R-aktier. Antalet återköpta aktier får inte överstiga 5 % av rösterna eller kapitalet i bolaget. Bemyndigandet gäller till och med den 19 mars För närvarande är styrelsen inte bemyndigad att emittera aktier, konvertibla skuldebrev eller obligationer med teckningsrätt. Återköp och annullering av aktier Vid bolagsstämman den 20 mars 2001 beslutades att minska bolagets aktiekapital med EUR genom att annullera A-aktier och R-aktier. Dessa aktier återköptes efter bemyndigande från bolagsstämman Enligt bemyndigande från bolagsstämman 2001 kan högst A-aktier och högst R- aktier återköpas av bolaget. Återköpen inleddes den 28 mars Per 2 januari 2002 hade A-aktier och R-aktier återköpts, vilka representerar 8 % respektive 28 % av återköpsmålet. Det genomsnittliga priset för A- och R-aktierna var 12,06 EUR respektive 11,63 EUR. Sammansättningen av Stora Ensos aktiekapital framgår av tabellen Förändring av aktiekapital på sidan 24. Aktieregister Bolagets aktier finns registrerade i det aktiekontosystem som förs av det finska värdepappersregistret, som även för aktieboken i Stora Enso Oyj. Per 31 december 2001 var av bolagets aktier Options-/syntetiska optionsprogram Options-/syntetiska optionsprogram Stora Enso har tre options-/syntetiska optionsprogram för nyckelpersoner. Emissionsåren för dessa optioner/ 18 BOKSLUT 2001

21 syntetiska optioner är 1999, 2000 och Beroende på lokala förhållanden kommer innehavarna av dessa att få antingen kontant betalning eller optioner att förvärva redan emitterade aktier (inga nya aktier). Obligationer med teckningsrätter Optionsprogrammet för ledande befattningshavare omfattar obligationer med teckningsrätter som emitterades 1997 till personer i företagsledningen. Varje teckningsrätt berättigar innehavaren att teckna nya R-aktier. Optionsprogram för anställda i Stora Enso North America Efter förvärvet av Consolidated Papers, Inc. beslutade styrelsen att omvandla aktieoptionsprogrammen i Consolidated Papers till optionsprogram i Stora Enso. Optionerna ger innehavarna rätt till antingen kontant betalning eller optioner att förvärva redan emitterade aktier (inga nya aktier). För utförlig information om programmen, se not 23 på sid 71. Företagsledningens innehav per 31 december 2001 Vid årsskiftet ägde styrelseledamöterna, koncernchefen och vice koncernchefen tillsammans aktier i Stora Enso, varav A-aktier. Aktierna representerar 0,3 % av aktiekapitalet och 0,1 % av rösterna i bolaget. Koncernchefen har dessutom genom obligationer med teckningsrätter rätt att teckna R-aktier, motsvarande 0,0 % av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Koncernchefen innehar och vice koncernchefen optioner/syntetiska optioner. Vid årsskiftet innehade medlemmarna av ledningsgruppen sammanlagt aktier och hade genom obligationer med teckningsrätter rätt att teckna R-aktier. Efter att teckningsrätterna har utnyttjats, representerar ledningsgruppens samlade innehav 0,1 % av aktiekapitalet och 0,0 % av rösterna i bolaget. Ledningsgruppen innehar optioner/syntetiska optioner. Detaljerad information om styrelsens och ledningsgruppens innehav framgår av not 23 på sid Koncernen närstående enheters aktieinnehav per 31 december 2001 Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond innehade A- och R-aktier. Erik Johan Ljungbergs Fond innehade A- och R-aktier. Makarna Ljungbergs Testamentsfond innehade A- och R-aktier. Stiftelsen Bergslagets Sjuk- och Hälsovårdskassa innehade A- och R-aktier. Ensos pensionsfond hade inga aktier i Stora Enso. Aktieägare I juni 2001 sålde Investor AB hela sitt innehav i Stora Enso till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Efter transaktionen blev finska staten största ägare i bolaget. Sedan juni 1998 måste emellertid finska staten inte längre äga aktier i Stora Enso. Om aktieägare som innehar mer än 5 % av aktierna eller rösterna undantas, uppgår de fritt omsatta aktierna till cirka 648 miljoner eller 75 % av totalt antal emitterade aktier. Vid årsskiftet hade bolaget cirka registrerade aktieägare, varav cirka är svenska aktieägare och cirka innehavare av amerikanska depåbevis. Varje förvaltarregister ingår i aktieregistret som en aktieägare. Omkring 649 miljoner (72 %) av aktierna i bolaget var förvaltarregistrerade. Aktiens utveckling och omsättning Helsingfors Stora Ensos R-aktie (STERV) steg med 10 % under 2001 (ned 30 % under 2000). Under samma period har HEX generalindex fallit med 32 %, HEX portföljindex fallit med 22 % och HEX skogsindex stigit med 6 %. Stockholm Stora Ensos R-aktie (STE R) steg med 19 % under 2001 (ned 26 % under 2000). Under samma period har Stockholmsbörsen All-Share index fallit med 16 % och SX15 Material stigit med 27 %. New York På New York-börsen har Stora Ensos amerikanska depåbevis (SEO) stigit med 4 % under 2001 (31 % under 2000). Under samma period har Standard & Poor's Paper index stigit med 0,8 %. Den volymvägda genomsnittliga kursen för R-aktien var 12,57 EUR i Helsingfors, 115,61 SEK i Stockholm och 10,95 USD i New York. Den sammanlagda handelsvolymen i Helsingfors var aktier (52 % av total volym), i Stockholm aktier (45 % av total volym) och i New York aktier (3 % av total volym). Vid BOKSLUT