Folkhälsorådet i Mölndal Handlingsplan 2016

Transkript

1 Folkhälsorådet i Mölndal Handlingsplan

2 Innehåll Innehåll 1 Bakgrund Utmaningar Resurser Inriktning Område: Delaktighet, inflytande och gemenskap... 8 Område: Barn och unga... 9 Område: Åldrande med livskvalitet Område: Goda levnadsvanor Område: Utveckling o strategiska insatser Finansiering och budget Bilagor: Begrepp Gott liv i Mölndal Exempel på folkhälsoarbete i ordinarie verksamhet Stadens övergripande mål Ledamöter i folkhälsorådet

3 Den hållbara staden där vi växer och mår bra Målet för folkhälsoarbetet är så många som möjligt ska ha en bra fysisk och psykisk hälsa och att hälsan ska vara jämt fördelad mellan olika grupper i samhället. Vision Mölndal 2022 lyfter fram Mölndal som den hållbara staden där alla får chansen och där vi växer och mår bra. Både visionen och de elva övergripande mål som fullmäktige slagit fast lägger grund för en socialt hållbar utveckling, där hälsa och livsvillkor är centrala delar. Det innebär att folkhälsoarbetet allt mer blir en självklar del i stadens ledning och styrning. Många behövs i folkhälsoarbetet Ett lokalt folkhälsoarbete bygger samtidigt på att många olika parter finns med i arbetet. Det handlar om staden, med till exempel skolor, fritidsgårdar, socialtjänst, teknisk förvaltning och stadsbyggnadsplaner och om andra offentliga verksamheter, såsom vårdcentraler, tandvård och ungdomsmottagning. Men en stor del av arbetet för människors hälsa och välmående sker inom den ideella sektorn i föreningar, församlingar, studieförbund och andra organisationer, liksom av många enskilda mölndalsbor som gör stora insatser. Företag och näringsliv har också en roll att spela. I Mölndal finns en lång tradition av samverkan. Folkhälsorådets roll är att ta initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Vi hoppas att rådet ska kunna inspirera såväl offentliga, som privata och ideella aktörer att tillsammans och var för sig verka för en god hälsa bland både gamla och nya mölndalsbor. Den här handlingsplanen lyfter fram de fokusområden som rådet ser är angelägna. De konkreta insatser som beskrivs är de som kommer att genomföras med stöd av folkhälsobudgeten. Pernilla Övermark (S) Marianne Ahlborg (L) Merjem Maslo (M) Mölndals stad Hälso- o sjukvårdsnämnden Mölndals stad Ordförande 1 v ordförande 2 v ordförande 3

4 1 Bakgrund Folkhälsoarbete och social hållbarhet Det råder numera en allt större samstämmighet om att hälsa till stor del påverkas av sociala bestämningsfaktorer. Hälsa är därmed inte bara en fråga för individen och hälso- och sjukvården, utan för hela samhället. Att prioritera social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa är kostnadseffektivt och ett sätt att hushålla med samhällets resurser. I en attraktiv tillväxtregion är hög kunskapsnivå i befolkningen och ett kreativt utvecklingsklimat viktiga förutsättningar, men också en socialt gynnsam och stabil miljö med trygghet, god hälsa, hög integration och minskat utanförskap. Folkhälsan kan vara ett samlat mått på detta - en god och jämlikt fördelad hälsa tyder på ett socialt hållbart samhälle. Nationellt och regionala mål Regeringens övergripande mål för folkhälsoarbetet är Att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riktningen för utvecklingen i Västra Götaland slås fast i VG 2020, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Sedan flera år finns även Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy, liksom visionen om Det goda livet. Regionfullmäktige har även antagit dokumentet Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Åtgärderna som lyfts fram för att minska skillnader i hälsa berör många verksamhetsområden, varav flera tillhör kommunernas ansvar. Utveckling i landet och goda exempel På flera håll i landet har det under senare år pågått processer för att definiera vad som bör göras för att minska skillnaderna i hälsa och främja en socialt hållbar utveckling. Dessa initiativ har sin grund i WHO:s rapport Closing the Gap in a Generation som lämnades av den sk Marmot-kommissionen I Malmö har den sk Malmökommissionens arbete bidragit med mycket kunskap som nu övergår i praktiskt arbetet. I Östergötland pågår initiativ som är intressant att följa. Processen i Västra Götaland är dokumenterad i Åtgärder för jämlik hälsa. Dessa regionala utvecklingsarbeten har lett till att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting nu aktivt samordnar och stödjer fortsatt utveckling och lärande kring frågorna inom ramen för Mötesplats Social Hållbarhet. 4

5 2. Utmaningar I ett internationellt perspektiv är hälsoläget i Sverige gott. Under senare år har dock skillnaderna i hälsa och livsvillkor förstärkts. I landet totalt sett är personer med funktionsnedsättning, hbtq-personer och personer med invandrarbakgrund grupper som generellt sett har sämre hälsa. Det gäller också grupper med kort utbildning. Unga personer upplever lägre psykiskt välbefinnande än äldre. Boende i välbärgade områden har en bättre hälsa, än boende i socioekonomiskt utsatta områden. Ojämlikheten i hälsa kan alltså relateras skillnader i livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor. Hälsa och livsvillkor i Mölndal De flesta mölndalsbor har generellt sett god hälsa och goda livsvillkor. Utbildningsnivån är hög och arbetslösheten relativt låg. Många har goda levnadsvanor. De flesta ungdomar mår bra, trivs med livet och har framtidstro. Precis som i landet i övrigt finns dock systematiska skillnader. Arbetslösheten är till exempel högre bland ungdomar än vuxna och högre bland män än bland kvinnor. Förhållandevis många unga vuxna visar psykisk ohälsa och kvinnor med kort utbildning är en utsatt grupp. Även bland tonåringar är det vanligare att flickor rapporterar psykisk ohälsa, men tecken finns på att även pojkarna behöver uppmärksammas. Försäkringskassan rapporterar också om ökat antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, framför allt bland unga kvinnor och vuxna under 40 år. Livsvillkoren ser olika ut i olika delar av staden och det bidrar till skillnader i hälsa bland både barn och vuxna. Senaste folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som genomförs av SCB och Västra Götalandsregionen visar att skillnaderna i upplevd hälsa ökat i Mölndal sedan mätningarna 2007 och Enkäten 2007 visade inga skillnader mellan andelen män och kvinnor som uppgav ett bra eller mycket bra hälsotillstånd, men 2015 uppger männen bättre hälsa än kvinnorna. Samtidigt är det betydligt vanligare bland män än bland kvinnor att ha ohälsosamma levnadsvanor. Sammantaget är bedömningen att majoriteten av mölndalsborna mår mycket bra, men den psykiska ohälsan är en signal att ta på allvar. En utmaning är att stödja invandrade ungdomar och familjer i att kunna stärka sin hälsa. Nytt välfärdsbokslut 2016 Folkhälsorådet presenterar ett nytt välfärdsbokslut under våren 2016 med aktuella uppgifter om mölndalbornas hälsa och livsvillkor. 5

6 3. Resurser Samverkansavtal Folkhälsoarbetet utgår från ett avtal om samverkan mellan Mölndals stad och Hälso- och sjukvårdsnämnd Västra. Avtalet reglerar samverkan i folkhälsoråd, gemensam finansiering av en tjänst samt verksamhetsbudget. Under 2016 är det befintliga avtalet, , förlängt ytterligare ett år. Under våren kommer en diskussion att ske kring inriktning och arbetsformer inför nästa avtalsperiod. Folkhälsorådet Folkhälsorådets övergripande uppgift är att initiera, samordna och följa upp folkhälsoinsatser. Rådet ska inte driva egna verksamheter, utan snarare inspirera och sprida kunskap. Rådet ska verka utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv. Till uppdraget hör att följa utvecklingen av mölndalsbornas hälsa och livsvillkor. I folkhälsorådet ingår förtroendevalda från Mölndals stad och hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen. Strukturer för samverkan - Hälsodisken Balansen - Nätverk som arena för samverkan mellan ett 20-tal lokala aktörer - vårdcentraler, tandvård, samordningsförbundet, församlingar, studieförbund, bibliotek, och förebyggande verksamheter från staden - Styrgrupp med chefsrepresentanter från staden, primärvården, tandvården, samordningsförbundet, folkbildningen och Svenska kyrkan - Nätverk primärvård med distriktssköterskor och rehabaktörer - Nätverk ANDT-arbete med skola, socialtjänst, fritid, polis - Nätverk ANDT-arbete med 13 föreningar och gemensam föreningspolicy - Nätverk för planering och genomförande av Föräldrar Emellan med representanter från bl a studieförbund, barnhälsovård, socialtjänst, bibliotek samt ungdoms- och samhällsarbete - Tillfälliga projekt- och arbetsgrupper 6

7 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 4. Inriktning 2016 Västra Götalandsregionens och hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar Regionfullmäktiges har slagit fast att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa. Inför 2016 anger Hälso- och sjukvårdsnämnd Västra följande mål för folkhälsoarbetet: I dialog med nämndområdets kommuner komma fram till hur parterna gemensamt ska arbeta med folkhälsofrågorna. Folkhälsoavtalen ska gemensamt ses över och utvecklas. Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun. Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Vision och mål i Mölndal stad Vision Mölndal 2022 anger riktningen för stadens utveckling och säger bland annat att Mölndal är den hållbara staden där vi växer och mår bra. Ett av de elva övergripande mål som fullmäktige har slagit som stöd för arbetet med att förverkliga visionen är specifikt inriktat på hälsa, men flera av de övriga har också betydelse för hälsa och välbefinnande. De mål med starkast koppling är: Andelen mölndalsbor som upplever god hälsa ska öka. I Mölndal ska graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning öka. Mölndalsbornas möjligheter att påverka frågor som rör deras vardag och ta ansvar för stadens utveckling ska öka. De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet i det offentliga rummet. Miljöarbetet ska stärkas för att tillförsäkra mölndalsborna en hälsosam och god miljö. Folkhälsorådets strategier och satsningar Folkhälsoarbetet har under senare år utgått från den inriktning som kommunstyrelsen beslutade om 2009 (Gott liv i Mölndal). Rådets prioritering ligger kvar som grund även Inriktningen är att minska skillnader i hälsa. Under året fortsätter arbetet med att länka samman det pågående och etablerade folkhälsoarbetet med stadens arbete för Vision Mölndal 2022 och de tio övergripande målen. Rådets fyra fokusområden Stadens övergripande mål Delaktighet, inflytande och gemenskap Mål 2, 7, 8, 10, 11 Barn och ungas hälsa Mål 6, 8, 10 Goda levnadsvanor Mål 8, 9 Åldrande med livskvalitet Mål 2, 5, 8, 10 Jämlikhet i hälsa Mål 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 7

8 Område: Delaktighet, inflytande och gemenskap Vad handlar det om? Fler mölndalsbor ska uppleva miljö och bemötande som främjar delaktighet och hälsa Ohälsan är generellt sett högre bland personer med funktionsnedsättning än bland andra. Många gånger är ohälsan inte relaterad till funktionsnedsättningen, utan beror snarare på hinder i miljö eller bemötande. Denna onödiga ohälsa finns i alla de grupper som berörs av diskrimineringslagstiftningen 1. Förbättringar i miljö och bemötande ger ökad tillgänglighet till samhällets olika delar och större möjlighet att vara delaktig, något som bidrar till ökad hälsa Jämställd hälsa mellan kvinnor och män Sjukskrivningarna ökar bland unga kvinnor i åldrarna år. Anledningarna kan vara flera, men många har en livssituation där egna och andras krav och förväntningar leder till stor belastning. För att bryta utvecklingen krävs insatser både i samhället, i arbetslivet och på den privata arenan. Normer spelar roll för de förväntningar unga kvinnor, men inte jämnåriga män upplever. Angeläget är att arbetet för ökad jämställdhet involverar både kvinnor och män. Ökad delaktighet och gemenskap när offentlig och ideell sektor samverkar Den civila sektorn och ideella krafter är viktiga parter i folkhälsoarbetet. Den ideella sektorn bidrar till ökad delaktighet och social gemenskap, som spelar roll för tillit människor och grupper emellan. Offentligt och ideellt driven verksamhet kan komplettera varandra och bidra till ökat utbud av aktiviteter och sociala sammanhang för den enskilda mölndalsbon. Det frivilliga engagemanget är stort, men söker idag delvis andra former än den traditionella föreningen. Insatser med stöd av folkhälsobudgeten Medverkan i ESF-projekt för kompetensutveckling av stadens alla chefer mfl i frågor om mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och normkritik- med syftet att verksamheterna ska ge ett bra bemötande och uppnå ökad arbetsintegrering. Hälsodisken Balansen under året ska formerna för samverkan utvecklas Samverkan med Samhällsarbete i bostadsområden (Bifrost, Åby, Kållered, Lindome) Samverkan mellan ideell och offentlig sektor, se avsnitten Åldrande samt Utveckling. Initiativ till förebyggande insatser mot psykisk ohälsa bland kvinnor. Folkhälsoplaneraren o är samordnare för KF mål 8 - att fler ska uppleva god hälsa, fokus är ökad tillgänglighet för fler till aktiviteter och evenemang o är samordnare för KF mål 10 socialt deltagande, egen försörjning och integration ska öka o är kontaktperson för stadens arbete knutet till strategin för Jämställt Västra Götaland 1 De sk diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagstiftningen är etnicitet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, ålder, kön, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. 8

9 Område: Barn och unga Vad handlar det om? Barn och ungas psykiska hälsa ska vara god Anknytningen mellan barn och förälder (eller motsvarande) har betydelse för psykisk hälsa hela livet och är särskilt viktig under barndom och tonår. Barn behöver närvarande vuxna som ger trygghet och kontinuitet, som ser och bekräftar. Föräldrar och familj är viktigast och att ge stöd till föräldrar i föräldrarollen har effekt på både barns och föräldrars psykiska hälsa. Barn kommer tidigt i kontakt med ideal kring både kropp och utseende, liksom värderingar, normer och livsstil. Grundläggande värderingar och demokratiska värden förmedlas i vardagen från vuxna till barn. Vuxna behövs i miljöer där barn och unga tillbringar sin tid. Möten mellan generationer berikar åt båda håll. Ett medvetet arbete bland barn och unga för jämställdhet och människors lika värde är centralt, liksom att utveckla formerna för barn och ungas delaktighet och möjlighet till inflytande i sin vardag. Angeläget är att ge barn och unga kompetens att hantera livet, med högt tempo, i en komplex verklighet som innebär både möjligheter och krav. En förutsättning för ungas väg in i vuxenlivet är eget boende och att komma in på arbetsmarknaden. Gruppen unga kvinnor, särskilt med kort utbildning, signalerar nedsatt välbefinnande och till exempel ohälsosamma vanor (rökning, låg fysisk aktivitet) och bristande tillit till andra. Unga är generellt ekonomiskt utsatta. Även unga män behöver stöd till en bra väg in i vuxenlivet. Insatser med stöd av folkhälsobudgeten Generellt föräldrastöd o Inspirationskvällar för föräldrar (4-5 st) i samverkan med till exempel fritidsgård och föreningar, samhällsarbete, socialtjänst, polis, ungdomsmottagning. o Träffar och kurser för föräldrar i samverkan med studieförbund och bibliotek o Föräldrar Emellan program varje termin i samarbete med nätverk o Utveckling av stadens webbsida för föräldrastöd På lämpligt sätt stödja samverkan kring nyanlända ungdomar. 9

10 Område: Åldrande med livskvalitet Vad handlar det om? Äldre ska vara trygga i sitt närområde och kunna välja ett aktivt liv Äldre ska ha förutsättningar att behålla vitalitet, hälsa och ett aktivt liv långt upp i åren. Otrygghet och rädsla för att gå ut i närområdet får inte begränsa möjligheterna, vare sig det rör sig om rädsla för att till exempel falla eller för överfall. De egna funktionerna förändras med stigande ålder. Både bostaden och närmiljön, liksom tillgången till mötesplatser har betydelse för känslan av trygghet och för möjligheten att vara självständig och leva ett fysiskt och socialt aktivt liv. I det lokala arbetet skulle en tätare samverkan mellan pensionärsföreningar, församlingar, studieförbund, intresseorganisationer och stadens förebyggande verksamhet kunna bidra till ett större utbud av aktiviteter och sociala mötesplatser. Genom samverkan kan offentliga och ideella krafter samordna sina insatser för att komplettera varandra och för att utnyttja de resurser som finns på ett bättre sätt. Insatser med stöd av folkhälsobudgeten Processen som startade 2015 för att stärka samverkan kring äldres hälsa och välbefinnande fortsätter. Föreningar, församlingar, förvaltningar deltar och folkhälsoplaneraren stödjer arbetet som drivs i samarbete med vård och omsorgs enhet för förebyggande arbete. o En konferens enligt dialogmodell genomförs under våren o Stöd till fortsatt arbete kring de frågor som lyfts fram vid konferensen och för att etablera nätverk o Processen knyts till KF mål 2 och uppdraget att utveckla formerna för samverkan mellan staden och civila sektorn o Rapportering till folkhälsorådet 10

11 Område: Goda levnadsvanor Vad handlar det om? 1. Fler ska vara fysiskt aktiva i vardagen Stillasittandet ökar och är ett hot mot hälsan. Både barn och vuxna behöver röra sig kontinuerligt under hela dagen, varje dag. Rörelse bidrar, förutom till fysisk hälsa, också till ökad inlärning, minskad stress och ökat välmående. Att skapa miljöer som minskar stillasittandet är viktigt. Att locka alla åldrar till lek och rörelse i vardagen är en utmaning! Samtidigt vet vi att närhet till grönområden och idrottsanläggningar, liksom väl utformade gång- och cykelstråk ger ökad fysisk aktivitet. Barn och unga är en viktig målgrupp. Vanor som grundläggs i barndomen följer ofta med hela livet, men vardagsrörelse har positiv effekt även högt upp i åren. Fysisk aktivitet har god effekt på flera vanliga sjukdomar t ex högt blodtryck, typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och depression. Insatser med stöd av folkhälsobudgeten Stöd till insatser som bidrar till minskat stillasittande och mera rörelse i vardagen, till exempel o Aqua Mix vattenlek och träning för överviktiga barn, i samverkan med barnmedicinmottagningen och Streteredsbadet. o Öppen idrottshall för barn i Balltorp, i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen o Stöd till skolförvaltningens arbete med barns hälsa, rörelse och återhämtning under skoldagen 11

12 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 2. Tonårstiden ska vara fri från tobak, alkohol och droger Ju senare unga debuterar med tobak, alkohol eller droger, desto mindre är risken för skador, beroende och missbruk. Inriktningen är därför att ungas alkoholdebut ska skjutas upp och andelen ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa ska minska. Många verksamheter, organisationer, enskilda och föräldrar måste samverka om det drogförebyggande arbetet ska ge effekt. Arbetet inriktas på att begränsa tillgängligheten, att minska ungas efterfrågan och på opinionsbildning. Insatser riktas i stor utsträckning till vuxna. Staden svarar för tillsyn och samverkar med polis och skattemyndighet i kontakter med handlare och restauranger. Genom att stärka attityder och normer för att tonårstiden ska vara fri från tobak och alkohol och hela livet fritt från droger ger vi föräldrar och andra vuxna stöd i en restriktiv inställning. Angeläget är att unga med stöd av vuxna får möjlighet att reflektera kring valet av livsstil. Insatser med stöd av folkhälsobudgeten Fortsatt arbete med att utveckla ett strukturerat förebyggande arbete och ett lokalt nätverk för samordning och samverkan. Utgångspunkten är det mål och inriktningsdokument som togs fram Stödja genomförandet av CAN-drogvaneenkät i åk 9 samt år 2 gymnasiet våren 2016 Besöka personalgrupper i verksamheter som möter barn och unga för att sprida CAN-undersökningen s resultat och informera om det gemensamma ANDTförebyggande arbetet (hösten). Erbjuda samtliga 7-9 skolor att ta del av Verktygslådan med material och metoder för ANDT-arbete, och att få stöd för dialog med eleverna. Genomföra kampanjen Tänk om vid Valborg, skolavslutning och jullov. Medverka vid föräldraträffar i olika stadsdelar. Ge fortsatt stöd (introduktion/handledning) till de föreningar som anslutit sig till den gemensamma föreningspolicyn, och inspirera ytterligare föreningar att ansluta. Arbetet drivs av folkhälsosamordnare och brottsförebyggande samordnare i samverkan. Det genomförs i samverkan med skolförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialtjänst, kultur och fritid och polis samt SISU Idrottsutbildarna och i dagsläget 13 föreningar. 12

13 Område: Utveckling o strategiska insatser Vad handlar det om? Folkhälsoperspektiv i styrning och ledning I stadens organisation pågår en utveckling som innebär att perspektivet folkhälsa och social hållbarhet allt mer blir en del i stadens styrning och ledning och därmed i verksamheternas ordinarie arbete. För att stödja detta och undvika parallella spår behöver dialogen utvecklas på politisk nivå. Även på tjänstemannanivå behöver forum för frågorna göras tydliga. Viss samordning sker genom arbetet med de övergripande målen, men även andra övergripande perspektiv som till exempel mångfald, demokrati, jämställdhet, tillgänglighet och bemötande behöver uppmärksammas. Långsiktigt god ekonomisk hushållning inom det sociala området handlar om att genom förebyggande och tidiga insatser, t ex för barn och unga, undvika negativa händelseförlopp som annars skapar stora kostnader på sikt. Det finns nu erfarenheter att ta tillvara från kommuner som arbetar med socialt investeringsperspektiv och även från forskning. Nya former växer fram för samverkan mellan den offentliga och den ideella sektorn. Den nationella överenskommelsen från 2010 med principer för samverkan följs nu i flera kommuner av lokala överenskommelser. Formen Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) öppnar för samverkan i frågor där föreningar och organisationer kan och vill ta ett större samhällsansvar. (Se även Delaktighet samt Åldrande) Metoder för att uppmärksamma sociala konsekvenser i stadsplaneringen utvecklas allt mer. Den fysiska miljön påverkar hälsa och livsvillkor och ökad kunskap om effekterna av olika insatser kan bidra till fler livsmiljöer som främjar hälsa. Insatser med stöd av folkhälsobudgeten Sammanställning av Välfärdsbokslut för presentation våren 2016 Rådet är medarrangör av Hållbarhetsveckan, april och en programpunkt Folkhälsorådets presidium återrapporterar till KSAU under första kvartalet 2016 om möjliga nya arbetsformer för folkhälsorådet Folkhälsoplaneraren o medverkar i stadens arbete med att utveckla formerna för samverkan mellan civila samhället och kommunen (KF mål 2). o deltar i stadens arbete att ta fram en modell för sociala investeringar o finns med bland stadens representanter i projektet Att mäta sociala värden i stadsutveckling, som finansieras av Centrum för management i byggsektorn, CMB och genomförs av SP, Sveriges Tekniska Institut. I projektet medverkar MölnDala Fastighets AB, Mölndals stad samt Älvstranden Utvecklings AB. 13

14 5. Finansiering och budget Folkhälsorådet och dess verksamhetsbudget finansieras med lika delar av staden och hälsooch sjukvårdsnämnden. Inför 2016 bidrar HSN Västra med totalt kr. Staden avsätter kr till folkhälsorådets budget. Ett överskott från 2015 tillkommer, kr. Utöver budgeten finansierar staden 50 % tjänst för lokalt folkhälsoarbete/samordning i hälsodisken Balansen. Samverkan i form av Hälsodisken Balansen regleras i avtal mellan staden (kultur- och fritidsnämnden) och hälso- och sjukvårdsnämnden. Vardera parten bidrar med kr per år till verksamhetsmedel. Till och med 2015 har kultur- och fritidsnämnden och primärvården (de åtta vårdcentralerna tillsammans, både offentliga och privata) avtalat om att var för sig bidra med samordnarresurser. Från och med 2016 medverkar primärvården inte längre till denna finansiering. Stadens finansiering av 50 % samordnare finns dock kvar. Budget Folkhälsoplanerare 100 % samt samordnare 50 % inkl omkostnader, lokaler, it mm Delaktighet, inflytande, gemenskap Barn och unga Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor ANDT Fysisk aktivitet Utveckling och strategiska insatser Summa kr 14

15 Bilaga 1 Begrepp Hållbar utveckling Socialt hållbar utveckling knyter an till det mer övergripande begreppet hållbar utveckling som i Brundtlandkommissionen definieras som En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling består av tre delar; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa delar är ömsesidigt beroende av varandra. Social hållbarhet Det finns olika försök att definiera social hållbarhet. Den definition som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) använder är Att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Dessa mänskliga behov är nära förknippade med människors livsvillkor och hälsa. Andra definitioner betonar även goda livsmiljöer och trygghet. Aspekter som tillit och förtroende mellan människor och grupper, och till samhället i stort, liksom demokrati och delaktighet lyfts fram. Samhällets förmåga att lösa de utmaningar det ställs inför är ytterligare en aspekt Folkhälsa God folkhälsa innebär god hälsa som också är jämlikt fördelad i befolkningen, utan strukturella skillnader mellan olika grupper. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor, till exempel utbildning, sysselsättning och ekonomi, men även tillgång till exempel hälso- och sjukvård. Förutsättningarna påverkas också av den omgivande livsmiljön, både fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Därutöver har individens egna val och levnadsvanor betydelse. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet utgår från kunskap om befolkningens hälsa och om både levnadsvanor och livsvillkor. Det fokuserar på faktorer som främjar hälsa och förebygger sjukdom eller skador. Ett gott folkhälsarbete är strukturerat och långsiktigt. Lokal delaktighet är en förutsättning och många olika parter i samhället är involverade. Såväl offentliga verksamheter som företag, föreningar, organisationer och enskilda har en roll i arbetet. 15

16 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet Skillnader i hälsa jämlikhet i hälsa Skillnader i livsvillkor och olika förutsättningar för kvinnor och män och mellan olika grupper bidrar till strukturella skillnader i hälsa. Med jämlikhet i hälsa menas att människor har likvärdiga möjligheter att uppnå sin fulla hälsopotential. För att bidra till att minska skillnader i hälsa behövs många olika typer av insatser, både på samhällsnivå och individnivå, utformade på olika sätt och tillgängliga på olika arenor. Mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunderna I ett socialt hållbart samhälle respekteras människors lika rättigheter och möjligheter. Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen och på all statlig och kommunal verksamhet. Kommunerna möter enskilda människor i många verksamheter och har därför både stora möjligheter och skyldigheter att förverkliga rättigheterna. Förbud mot diskriminering är den övergripande principen som återfinns i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, i regeringsformen och i nationell lagstiftning. Diskrimineringslagen omfattar idag sju diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989 och Sverige var bland de första länder som anslöt sig (1990). Konventionen består av 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas i frågor som handlar om barn. Dessa innebär att varje barn, utan undantag, har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa skall beaktas vid alla beslut som berör barn, att alla barn har rätt till liv och utveckling samt att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. 16

17 Bilaga 2 Gott liv i Mölndal - Folkhälsoarbetets inriktning Här beskrivs folkhälsoarbetets inriktning enligt dokumentet Gott liv i Mölndal!, som kommunstyrelsen antog Arbetet utgår fortfarande från denna inriktning, men kopplas allt mer till de övergripande mål som fullmäktige beslutat för staden. Årets arbete kommer också att präglas av utvecklingsdialogen med HSN Västra. Folkhälsoarbetets inriktning Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och att etablera goda levnadsvanor. Fyra fokusområden Delaktighet, inflytande, gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet 17

18 Bilaga 3 Exempel på folkhälsoarbete i ordinarie verksamhet Delaktighet, inflytande och gemenskap Samhällsarbete i bostadsområden (Bifrost, Åby, Kållered, Lindome) Projektkontoret för unga Ungdomsråd Metoden Unga Direkt för ungas inflytande HBTQ-träffar för tonåringar och unga Fritidsgårdar och annat ungdomsarbete Kultur unga vuxna i Grevedämmet Mötesplats Mölndal, ett utvecklingsarbete för ökat samarbete mellan vård- och omsorg, socialtjänst och bibliotek Språkvän och språkcafé Bibliotekens utbud av föreläsningar, stickcaféer och andra mötesforum Åldrande med livskvalitet Träffpunkter för äldre Seniorbesökare förebyggande hembesök till 80-åringar Volontär i Mölndal Aktiviteter på äldreboenden Barn och unga - psykisk hälsa Öppen förskola och familjecentraler Föräldrakurser på BVC, Barnhälsovården Föräldrakurser för familjer med behov av extra stöd DISA-grupper i skolan för psykisk hälsa Goda levnadsvanor Cykelstad med satsningar på cykelbanor, skyltar och cykelservice Kampanjer för ökad cykling - Hälsotrampare, cykelutmaningen, vintercyklister Kampanjer bland skolbarn - På egna ben till skolan Skolskogar Spontanidrott genom öppna hallar och näridrottsplatser Hälsoprojekt Universeum, tre grundskolor åk 4 o 8, fokus rörelse och återhämtning Hälsoinspiratörer och miljöombud samverkar för insatser i skolan som främjar både miljö och hälsa Stöd för goda levnadsvanor, t ex tobaksavvänjning stresshantering, sömnskolor, kostrådgivning etc erbjuds av vårdcentralerna FaR-fysisk aktivitet på recept (vårdcentraler och rehab) Dietist för stöd till vuxna att förebygga övervikt hos barn, extraresurs via HSN 18

19 Bilaga 4 Stadens övergripande mål Kommunfullmäktige har antagit följande elva mål som gäller för alla nämnder från Målen ska bidra till att förverkliga Vision Mölndal De som besöker stadskärnan ska i ökad grad uppleva den som sammanhållen, karaktäristisk och modern. 2. De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet i offentliga rummet. 3. Företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv näringslivskommun. 4. Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av regionen. 5. Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka och möta kravet på en hållbar tillväxt. 6. Varje barns potential ska tidigt tas tillvara så att de samlade skolresultaten förbättras samtidigt som fler får godkänt i alla ämnen. 7. Mölndalsbornas möjligheter att påverka frågor som rör deras vardag och att ta ansvar för stadens utveckling ska öka. 8. Andelen Mölndalsbor som upplever god hälsa ska öka. 9. Mölndals miljö- och klimatarbete ska stärkas för att tillförsäkra Mölndalsborna en hälsosam och god miljö. 10. I Mölndal ska graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning öka. 11. Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska stärkas. 19

20 Bilaga 5 Ledamöter i folkhälsorådet 2016 Förtroendevalda: Pernilla Övermark (S) ordförande Marianne Ahlborg (L) 1 vice ordförande Merjem Maslo (M)2 v ordförande Georges Absim (S) Gunilla Arneström (MP) Dagmar Callgard (L) Tomas Angervik (S) Tjänstemän Medverkar vid behov; Stadens tjänstemän Caroline Oskarsson Mölndals stad Hälso- och sjukvårdsnämnd Västra Mölndals stad Mölndals stad Mölndals stad Mölndals stad Hälso- och sjukvårdsnämnd Västra VGR, Koncernstab Regional utveckling, Avd Folkhälsa Folkhälsoplaneraren är föredragande och sekreterare. Mera information Folkhälsoplanerare Hillevi Funck, Mölndals stad, e-post: hillevi.funck@molndal.se 20