ALBYDALEN DELSTUDIE TILL FRAMTID ALBY AIX ARKITEKTER LOLA ARKITEKTUR OCH LANDSKAP SPACESCAPE

Transkript

1 ALBYDALEN DELSTUDIE TILL FRAMTID ALBY AIX ARKITEKTER LOLA ARKITEKTUR OCH LANDSKAP SPACESCAPE

2 ALBYDALEN SID 2 / 18 Introduktion De bärande idéerna i förslaget till stadsutveckling av Albydalen är: - Integrera stadsdelen med intilliggande stadsdelar. - Etablera tydliga (trafik)stråk genom och runt området. - Skapa en idag saknad rumslig skala av ny bebyggelse och grönska. - Konsekvent gestalta gränser mellan offentligt, gemensamt och privat med byggd eller grön struktur. Dominerande bostadsanvändning kompletteras med verksamheter och handel längs Hågelbyvägen. Eriksbergs handelsområde expanderar till östra sidan om Hågelbyvägen och längs den föreslagna Alby allé som förbinder Alby centrum med Eriksberg. Flerbostadshus och radhus kompletterar området och skapar mer traditionella gatu-, torg- och gårdsrum tillsammans med tillkommande grönska och markplanering. ILLUSTRATIONSPLAN 1:4000/A3

3 ALBYDALEN SID 3 / 18 Nytt entrétorg Alby allé Lagman Lekares väg Alhagsvägen Albyparken Alhagsvägen Hågelbyvägen Blandad trafik GC - trafik Kvarnhagsvägen Öka antalet entrépunkter! Väv ihop trafiken! Stärk öst-västlig grön axel! Alby entré Mosquéen Lektorg Torget Centrum Parken Handel Flerbostadhus Trafik Fordonstrafik samsas med gång- och cykeltrafik i ett gemensamt rum. Planskildheter byggs bort. Gator och stråk kopplas samman i en nätstruktur och delas in i huvudgator, lokalgator och parkgator. Alla gator utformas som gröna och fotgängarvänliga miljöer. Albyvägen dras om och sänks till torgets nivå. Lagman Lekares väg formas som en esplanad och ges betydelse som aktivitetsstråk mellan Eriksberg, Alby park och Alby strand. Kantstensparkering möjliggörs generellt. Befintliga p-däck ersätts delvis av ytparkering, gestaltad med grönska. Parkering för tillkommande handel vid Alby entré ordnas i samlad lösning. Skolan Lekplatser Villastad Mötesplatser Mötesplatser ordnas där de stora flödena korsas. Alby entré blir det nya namnet för Albys möte med Eriksbergs handelsområde. Den centrala grönytan vid skola och dagis utvecklas till en stadsdelspark, Alby park, vilken tillgängliggörs genom fler och tydligare kopplingar till omgivande gatunät. Som förutsättning för trafikprincipen gäller att Hågelbyleden avlastas sin nuvarande funktion och att kopplingen till E4 sker via Eriksberg. Etablera fler mötesplatser! Tydliggör kvartersstrukturen!

4 ALBYDALEN SID 4 / 18 GRÖNSTRUKTUR Grönstrukturen bygger på tre grundprinciper: 1. Befintliga skogsklädda höjder 2. Vegetationsrika axlar och rörelsestråk 3. Grönskande gårdsrum Strukturbärande delar: STRUKTURGIVANDE RAM OCH CENTRAL TRÄDAXEL FYSISKT OCH VISUELLT LÄNKANDE TVÄRAX- LAR AVGRÄNSANDE OCH RUMSSTÄRKANDE HÄCKAR OCH TRÄDGRUPPER KARAKTÄR OCH IDENTITET I GÅRDSRUM REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET I GÅRDS- RUM VATTENHANTERING PÅ GÅRDAR GRÖNSTRUKTUR

5 ALBYDALEN SID 5 / 18 STRUKTURGIVANDE Vegetation kan skapa övergripande struktur inom områden och ge logik genom planteringar som förbinder, kopplar, avskärmar, uppdelar etc. ALBY STRUKTURGIVANDE OCH CENTRAL TRÄDAXEL Inom Alby kan en övergripande struktur skapas som ger en stark och tydlig logik till området. Som del av huvudstrukturen ingår naturligtvis de entrévägar på vilka man anländer till området. Dessa bör markeras som allégator, där träden ger gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat och säsongseffekter. Gatuplanteringen föreslås göras med en enhetlig, övergripande trädsort för att skapa en stark ram till området. Sortxempel kan vara tex lönn eller kärrek. Vi föreslår därutöver en stark central trädaxel som organiserar Albydalen inifrån. Trädplanteringen skall skapa en tät central ruslighet där viktiga gång- och cykelstråk organiseras som länkar Albydalen västerut, mot verksamhetsområdet, och österut mot rekreationsområden vid Albysjön. Den skall vara en lätt igenkännbar miljö som ger en unik upplevelse. I förslaget fungerar denna som en grön rörelseaxel, men är inte planerad som ett parkrum, etersom den också organiserar en central parkering. Trädplanteringen föreslås göras med en varierande trädsorter för att skapa en större biologisk mångfald och en bred intryck av blomning och höstfägring. Sortxempel kan vara fågelbär, oxel, rönn, robinia. LÄNKANDE Vegetation kan förbinda och koppla områden och platser både fysiskt och visuellt. FYSISKT OCH VISUELLT LÄNKANDE TVÄRAXLAR Viktiga rörelsemönster kan kopplas till Alby genom att med vegetation länka målpunktersom tex Ica Maxi, Alby Centrum, Subtopia och närliggande rekreativa områden till området. Denna roll har naturligtvis även de ovan beskrivna entrévägarna och den centrala trädaxeln. Därutöver föreslår vi ett antal trädplanterade tväraxlar till den centrala trädaxeln som kopplar områdets inre till de omgivande vägarna, Alby allé och Kvarnhagsvägen, såväl fysiskt som visuellt. Huvudstråken kan förtydligas visuellt och fysiskt genom vegetation i form av trädrader. Trädraderna föreslås ges olika uttryck genom att man använder enhetliga trädsorter, men olika i de olika raderna. Sortxempel kan vara fågelbär, oxel, rönn, robinia. VEGETATIONS STRATEGIER

6 ALBYDALEN SID 6 / 18 RUMSKAPANDE/ AVSKÄRMANDE ALBY Vegetation kan verka rumsbildande och avskärmande. Tex genom växtväggar, häckplanteringar, trädridåer och trädplanteringar AVGRÄNSANDE OCH RUMSSTÄRKANDE HÄCKAR Träddungar och buskplanteringar tydliggör gränsen mellan de gemensamma gårdsrummen och den offentliga ramverket utanför. Gårdsrummen görs mer sammanhållna. Häckar och byggda staket/murar avgränsar det privata mot det gemensamma. KARAKTÄRSGIVANDE Vegetation kan användas för att skapa karaktärsstarka platser med olika funktioner och upplevelser KARAKTÄR OCH IDENTITET Karaktären i de olika gårdarna utvecklas genom infillbebyggelsen. Samtidigt kan medvetna val av vegetationssorter bidra till att skapa en stark egen identitet åt varje gård. Grundmaterialet bör återfinnas i den övergripande strukturen, men på gårdarna kan även exotiska trädslag och solitärbuskar användas. VEGETATIONS STRATEGIER

7 ALBYDALEN SID 7 / 18 VATTENUPPTAGANDE Vegetation som del av dagvattenhantering ALBY VATTENHANTERING OCH KLIMAT Vegetationen stöttar vattenhanteringen genom skapandet av mindre vattenmagasin som vattenträdgårdar, skålade vegetationsrika planteringar med vattenälskande växter, eller öppna vegetationsdiken, sk biodiken. I dessa kan dagvatten magasineras och även renas via sk rotzonsrening (phytoremediation), innan det vid behov breddas ut till det områdesövergripande dagvattensystemet. Trädplantering och övrig vegetation i gårdsmiljöer och gator bidrar också till ett bättre lokalklimat, såsom vindskydd och klimatmildrare. KLIMATMILDRANDE Vegetation kan bidra till att skapa gott lokalklimat Vegetation kan ge skugga, fördröja vatten, förbättra infiltrationen och sänka avrinning, lindrar effekterna av höjda temperaturer och bli oaser av kall luft. Alla gröna ytor i staden bidrar till att motverka klimatförändring- parker, privata trädgårdar, träd längs gatan, men storleken, kvaliteten och formen på en plats, vegetationstyp och mängden grönska bidrar till graden av påverkan. VEGETATIONS STRATEGIER

8 ALBYDALEN SID 8 / 18 REKREATIV Vegetation kan erbjuda rekreativa funktioner och ge möjligheter för sociala aktiviteter genom goda utemiljöer som gröningar, gårdsrum, parkrum, kolonioch odlingslotter etc. ALBY REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET I GÅRDSRUM Gårdsrummen bör utvecklas så att de får en tydlig social funktion som gemensamma rum för de närboende. Här används vegetationen för att tydliggöra mötesplatser och skapa skönhetsvärden som ökar de boendes känsla för sin miljö. Kolonilottsodlingen i Alby kolonilottsförening visar att trädgårdsodling är en välfungerande social motor i området. Vi vill imitera denna struktur och flytta in odling och kanske även föreningsbundet ansvarstagande i gårdsmiljöerna. Detta bidrar till att etablera en gemensam struktur i de gemensamma rummen, liksom incitament för enskilda individer att engagera sig i närmiljön. Att ge Gårdsföreningen Äppellunden uppdraget att förvalta den gemensamma gården, samt låta individer anlägga egna trädgårdar, bidrar till aktiv social närvaro. Odlingsaktiviteten bidrar också till hälsosam fysisk aktivitet i hemmiljön. HÄLSOFRÄMJANDE Naturen,vegetation och trädgård har en viktig roll för människors livskvalitet och hälsa. Vegetation har stora effekter på hälsan såväl fysiskt och psykiskt och används för att för att förebygga sjukdomar och främja motion. Tex Promenadstråk som Hälsansstig och Rehabträdgårdar VEGETATIONS STRATEGIER

9 ALBYDALEN SID 9 / 18 Acer platanoides VEGETATION varationsrikedom mångfald trädsorter inhemska arter exotiska solitärer Prunus avium Robinia pseudoacacia Sorbus Aria Sorbus domestica VEGETATION SORTER

10 ALBYDALEN SID 1 0 / 18 Lagman Lekares väg Alby Allé Odling Lek Odling gemensam uteplats gemensam gård RADHUS Lek gemensam uteplats Privata trädgårdar Privata trädgårdar lokaler ATRIUM BOSTADSHUS Lektorg lokaler lokaler NYA RADHUS ATRIUM BOSTADSHUS NORR

11 ALBYDALEN SID 1 1 / 18 Bebyggelse Ny bebyggelse placeras dels i zonen mellan befintlig bostadsbebyggelse och angränsande gator, dels som rumsdelare i de stora och diffust gestaltade gårdsrummen. Utmed Alby allé byggs en tät stadsmiljö för ett levande stadsliv mellan Alby centrum och Eriksberg, med våningsantal varierande mellan 2 och 9. Vid Alby entré byggs ett högre hus, i c:a 20 våningar, som tyngdpunktsmarkering synlig från E4. Hågelbyledens östra sida bebyggs konsekvent, närmast Alby entré med blandat innehåll dominerat av handel för att söderut övergå till bostäder. Lagman Lekares väg omgestaltas och frigjord mark bebyggs med bostäder. All tillkommande bebyggelse formas för en fotgängarvänlig gårds- och gatumiljö i varierande typologier, i skala 2-5 våningar. Bottenvåningarna möjliggörs för lokalanvändning i strategiska lägen. Alby centrum Alby park Alhagsvägen Alby entré Alby allé Lagman Lekares väg Kvarnhagsvägen Hågelbyvägen FLYGBILD, VOLYMSKISS

12 ALBYDALEN SID 1 2 / 18 Entré/ identitet = Alby entré I mötet mellan Albyvägen och Hågelbyleden formas ett torg, flankerat av en (eller flera) högre byggnader, synlig från E4. Området benämns konsekvent Alby entré. Platsen blir fokus för en kommersiell nod integrerad med Eriksbergs handelsområde. Albyvägen rätas ut, sänks till marknivå och gestaltas som en allégata. Alby allé mellan Alby entré och Alby centrum utvecklas till en dubbelsidigt bebyggd stadsgata med blandat innehåll. Plan och elevation 1:2000/A3 DELSTUDIE AV ALBY ALLÉ OCH ALBY ENTRÉ

13 ALBYDALEN SID 1 3 / 18 Plan och elevation 1:2000/A3 Lagman Lekares väg omgestaltas till ett öst-västligt, grönt aktivitetsstråk. Illustrationen visar möjligheten att förtäta med radhusbebyggelse, nya torg, grönska och parkering längs gatan. En nordsydlig gata kan etableras tvärs över den befintliga storgården. Gatan blir ett stadsrum, kantat av radhus, träd och kantstensparkering. I mötet med Lagman Lekares Väg bildas ett torg, programmerat för lek. DELSTUDIE AV NYTT STRÅK GENOM STORGÅRD OCH NY UTFORMNING AV LAGMAN LEKARES VÄG

14 ALBYDALEN SID 1 4 / 18 LAGMAN LEKARES VÄG, PERSPEKTIV Gatan flyttas så att befintliga byggnader med förgårdsmark gränsar till gatan. Gränser i form av häckar, murar o dyl markerar skillnaden mellan kvartersmark och gatumark. Gårdarnas och byggnadernas entréer accentueras och uppgraderas, vilket bidrar till känslan av en unik adress. Ett kvarterstorg för lek löper tvärs gatan och nya bostadstyper bidrar till ökad variation i området. KOMPLETTERANDE BEBYGGELSETYP; FLERBOSTADSHUS KRING ATRIUM VISIONSBILD: LAGMAN LEKARES VÄG UTGÖR EN DEL AV DET NYA ÖST-VÄSTLIGA STRÅKET

15 ALBYDALEN SID 1 5 / 18 KOMPLETTERANDE BEBYGGELSETYP; RADHUS MED KVARTERSGEMENSAM ALLMÄNNING ALLMÄNNING OCH RADHUS PÅ LAGMAN LEKARES VÄG VISIONSBILD: LAGMAN LEKARES VÄG UTGÖR EN DEL AV DET NYA ÖST-VÄSTLIGA STRÅKET

16 ALBYDALEN SID 1 6 / 18 Plan och elevation 1:2000/A3 Längs Kvarnhagsvägen och i Albydalens södra del kompletteras området, främst med radhusbebyggelse. De befintliga p-däcken förädlas genom att motbyggas med radhus och små punkthus med p-däckets översta plan omvandlat till gemensam trädgård. Garagefunktionen behålls i nedra plan. Bebyggelsen kompletteras med kvartersgemensamma allmänningar och mindre p-platser som smygs in bland träd och grönska. DELSTUDIE: TILLKOMMANDE BEBYGGELSE LÄNGS KVARNHAGSVÄGEN

17 ALBYDALEN SID 1 7 / 18 FÖRÄDLING AV BEFINLIGA P-DÄCK TILL BOENDEMIJLÖER.

18 ALBYDALEN SID 1 8 / 18 Högt hus bostäder och lokaler Atriumhus Kollektivboende Kvartersgemensam gård Radhus gemensam gård P-däck blir bostadsmiljö A B D C Nya Hushåll Zon A: ca 500 hushåll Zon B: ca 180 hushåll Zon C: ca 300 hushåll Zon D: ca 200 hushåll Totalt: ca 1200 hushåll Parkering Kvarvarande kapacitet för befintliga p-däck = 50% Ger ändå ca 20% överskott Tillkommande ytparkering längs gator = ca 600 platser Parkering för kommersiella fastigheter löses dels som ytparkering, dels som p-hus SAMMANSTÄLLNING ÖVER TILLKOMMANDE BEBYGGELSE OCH BYGGNADSTYPER