FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN PLANFÖRSLAG. Granskningsutkast

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN PLANFÖRSLAG

2 2 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Förord Upplands Väsby kommun strävar efter att skapa en kommun som är attraktiv för många. I Väsby ska du kunna bo nära attraktiva rekreationsmöjligheter som tillgängliggörs i våra vackra skogsoch kulturmiljöer. Genom våra satsningar på den västra kommundelen ökar tillgängligheten för alla till Mälaren och till rekreationsområden i toppklass. Upplands Väsby har också unika naturvärden som måste vårdas och tillgängliggöras för fler människor. Genom medveten planering och kompetens från ledande auktoriteter på området ser vi till att utbyggnaden sker på ett sätt som stärker och utvecklar Järvakilens natur- och upplevelsevärden samtidigt som belastningen på klimatet minimeras. I de västra kommundelarna fortsätter vi med planförslaget för denna fördjupade översiktsplan visionen för ansvarsfull bebyggelse som kombinerar miljösmart byggteknik, kloka energilösningar samt en utbyggd och fungerande kollektivtrafik och service. Med Väsby Sjöstad skapas förutsättningar för attraktiva bostäder som utvecklar Väsby. Upplands Väsby den x xxx 2010 Jan Holmberg Kommunstyrelsens ordförande

3 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 3 Innehåll Sammanfattning och läsanvisning... 4 INLEDNING... 6 Vad är en FÖP?... 6 Planområdets läge och avgränsning... 7 BAKGRUND OCH PROCESS... 8 Uppdrag och syfte... 8 Övergripande mål och strategier... 9 Handlingsplan för de Västra Kommundelarna Planarbetet Begreppsförklaring PLANFÖRSLAGEN Väsby Sjöstad - strategiskt värde Illustrerad vision Nyckelfrågor Kunskapsbas Problemformulering Introduktion till planillustrationer Planillustrationer med beskrivning Väsby Sjöstad - Kariohöjden Väsby Sjöstad - Sättra, Kairohöjden och Kyle Backe Idéskiss för Kyleparken Förändring av Sättra naturreservat Aktivitetscentrum i Sättra Småbåtshamn och båtuppställning Natur- och kulturvärden Befolkning Service Trafik Dagvatten Översvämningsrisk Störning Teknisk försörjning PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR (nuvarande förhållanden) Planförhållanden, förordnanden och riksintressen Järvakilen Landskapet Naturvärden Mälarstranden Kulturhistoria Markägare Befintlig bebyggelse Befolkning Arbete, näringsliv och service Sociala aspekter och folkhälsa Trafik Teknisk försörjning Geologi Risker Störning Vatten Dagvatten Markavvattningsföretag Miljökvalitetsnormer (MKN) Underlagsmaterial och utredningar... 75

4 4 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Sammanfattning och läsanvisning Den fördjupade översiktsplanens handlingar är resultatet av arbetets första delskede - samrådet. Arbetet är en demokratisk process som ska ge berörda möjlighet att ta del och påverka det slutliga utfallet genom att yttra sig över de förslag som tas fram. Den fördjupade översiktsplanen är uppbyggd av tre intimt sammanhängande dokument som ska läsas tillsammans: 1. Planförslag, med planeringsförutsättningar 2. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 3. Genomförandebeskrivning Ett antal utredningar har fungerat som underlag, och bifogas handlingarna som möjlighet till fördjupning för den som önskar. Kommunstyrelsen gav stadsarkitektkontoret i uppdrag att upprätta förslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för område väster om Njurstatorp, norr om Mälarvägen, öster om Kairo Båtbyggartorp - Skarvängskroken Harva, samt i norr inkluderande Sättra naturreservat. Samlingsnamnet har under planarbetet blivit Väsby Sjöstad. I uppdraget ingick också att inarbeta förstudie för område vid Sättra naturreservat, se bilaga Sättraförstudie. Uppdragsbeslutet togs med utgångspunkt i förstudien Handlingsplan för de Västra Kommundelarna, godkänd av kommunstyrelsen Resultatet av viktiga utredningar och analyser som togs fram i samband med förstudien har arbetats in i denna fördjupade översiktsplan. Den fördjupade översiktplanens främsta syfte är enligt uppdraget att reglera markanvändningen och avgränsa samhällets urbana utvecklingsmöjligheter i förhållande till de starka natur-, kultur- och rekreationsintressen som t ex uttalas i form av Järvakilen och Berga/Runbyskogen. 1. Planförslaget Planförslaget utgår ifrån antagandet att en ny stadsdel vid Mälaren är av strategiskt värde för kommunen som ett sätt att förändra bilden av kommunen, locka nya invånare och göra mälarstrandens och Runsahalvöns rekreationsvärden tillgängliga för kommunens och regionens invånare. Området omfattar en känslig del av Järvakilen. En ny stadsdel nära Mälaren medför en svårlöst konflikt mellan den nord-sydliga kilens värden och funktioner och den öst-västliga tätortens fortsatta utbredning på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt. Planförslaget omfattar dessutom förslag till bebyggelse i Sättra naturreservat, vilket kräver att godtagbar kompensation kan åstadkommas. För att att öka kunskapen kring dessa frågor och möjliggöra ett bättre beslutsunderlag har ett omfattande utrednings- och inventeringsmaterial tagits fram. Den fördjupade översiktsplanen tar upp ett antal nyckelfrågor och föreslår problemformuleringar. I syfte att bilda diskussionsunderlag presenteras en illustrerad vision och två strukturförslag med ca 1000 bostäder respektive ca 2100 bostäder. Dessa lyfter fram områdets potential och de kvalitéer som kan skapas för boende och besökare, samt förslag till lösningar på några av nyckelfrågorna. De två förslagen har olika utgångspunkt beträffande geografisk utbredning och bebyggelsemassa, och skapar olika förutsättningar att åstadkomma en hållbar struktur.

5 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 5 2. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Förslaget utgör en översiktsplan och ska därmed i enlighet med plan och bygglagen (PBL 5:18) samt miljöbalken (MB 6:11) bedömas med en MKB. MKBn fokuserar främst på bevarande- och utvecklingsintressen för kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö, naturrekreation och friluftsliv. För påverkan på hälsa och säkerhet ligger fokus på mark-, byggnads- och vattenföroreningar samt buller. MKBn behandlar även de aktuella riksintressena som finns i området. Förslagets påverkan på den regionala grönstrukturen belyses särskilt. I MKBn bedöms vilka konsekvenser visionen och strukturförslagen får för landskapsbild, biologisk mångfald, kulturmiljö, naturrekreation, yt- och grundvatten, hälsa och säkerhet, den regionala grönstrukturen, lagskyddade områden och nationella miljömål och riksintressen. Avslutningsvis förs ett resonemang om förutsättningarna att skapa en långsiktigt hållbar stadsdel. 3. Genomförandebeskrivningen Genomförandebeskrivningen för ett resonemang om konsekvenserna för kommunens ekonomi, genomförandesfrågor, etappindelning och fortsatt process. Genomförandebeskrivningen är ännu mycket översiktligt skriven. Den kommer att detaljeras under arbetet med utställningshandlingen slutliga strukturförslag. Planhandlingar 1. Planförslag (detta dokument) 2. Miljökonsekvensbeskrivning 3. Genomförandestrategi Bilagor Handlingsplan för de Västra Kommundelarna Järvakilsutredning Landskapsanalys Naturinventering Kulturhistorisk utredning Mälarstrandsinventering Trafikutredning Kommunalekonomisk bedömning Förstudie Sättra

6 6 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Inledning Vad är en fördjupad översiktsplan (FÖP)? En fördjupad översiktsplan (FÖP) är, som namnet anger, en fördjupning av översiktsplanen. Den omfattar en del av kommunen där närmare studier av platsens förutsättningar behöver göras, till exempel inför en förestående utveckling. Fördjupningen blir efter antagande en del av kommunens översiktsplan, men i ett eget dokument. Den fördjupade översiktsplanen ska, liksom den kommuntäckande översiktsplanen, redovisa allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Av planen ska framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, samt hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande. Den har dock stor tyngd i beslutssammanhang och ger vägledning till alla parter inför strategiska beslut. Den ersätter den kommuntäckande översiktsplanen i berörda delar. Den fördjupade översiktsplanen för Väsby Sjöstad har samma planeringshorisont som översiktsplanen dvs år Den fördjupade översiktsplanen utgör ett program för framtida detaljplaner inom området. Detaljplanerna kan vara flera och omfatta olika etapper av utbyggnad och bevarande. Detaljplanerna är juridiskt bindande dokument som reglerar markanvändning, fastighetsindelning, byggrätter, utförande, bevarande samt genomförandefrågor.

7 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Sättra Kairohöjden Kyle backe Kyleparken Planområdets avgränsning Avgränsningen är gjord med syfte att inrymma diskussionen om Sättra naturreservat, ny bebyggelse inom området närmast Mälaren, samt grönkilsområdet mellan detta och Runby. I söder har området avgränsats mot pågående planering, se karta s. 48. Eds Allé 7

8 8 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Bakgrund och process Uppdrag och syfte Kommunfullmäktige antog en strategisk kommunplan Framtidens Upplands Väsby. Planen är både en strategisk utvecklingsplan och en mark- och vattenanvändningsplan (översiktsplan enligt Plan- och bygglagen). I kommunplanen föreslås en bostadsutbyggnad motsvarande 300 lägenheter/år. Motiven till detta är dels att bibehålla en rimlig åldersfördelning och servicenivå inom kommunen, dels att bidra till Stockholmsregionens utveckling. Större delen av de nya bostäderna avses tillkomma väster om motorvägen (E4), en mindre del öster därom. För de västra kommundelarna redovisar översiktsplanen ett större utbyggnadsområde för bostäder väster om Ägget ( lägenheter), samt två mindre områden öster om Skarvängskroken, i anslutning till Runsavägen. Översiktsplanen föreslår att en fördjupad översiktsplan tas fram med avseende på rörligt friluftsliv på Runsahalvön. Kommunstyrelsen gav stadsarkitektkontoret i uppdrag att upprätta förslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för område väster om Njurstatorp, norr om Mälarvägen, öster om Kairo Båtbyggartorp - Skarvängskroken Harva, samt i norr inkluderande Sättra naturreservat. Samlingsnamnet har under planarbetet blivit Väsby Sjöstad. I uppdraget ingick också att inarbeta förstudie för område vid Sättra naturreservat, se bilaga Sättraförstudie. Uppdragsbeslutet togs med utgångspunkt i förstudien Handlingsplan för de Västra Kommundelarna, godkänd av kommunstyrelsen Resultatet av viktiga utredningar och analyser som togs fram i samband med förstudien har arbetat in i denna fördjupade översiktsplan. Den fördjupade översiktplanens främsta syfte är enligt uppdraget att reglera markanvändningen och avgränsa samhällets urbana utvecklingsmöjligheter i förhållande till de starka natur-, kultur- och rekreationsintressen som t ex uttalas i form av Järvakilen och Berga/Runbyskogen. I FÖP-arbetet ingår att utveckla Sättra som målpunkt för det rörliga friluftslivet, att pröva ny väg till Sättra, samt att ändra Sättrareservatets gränser. FÖP-områdets omfattning norrut slutar vid Sättrareservatets gräns. I kommunens översiktsplan nämns att en särskild fördjupad översiktsplan bör göras för Runsa med avseende på frågan om ny golfbana på Runsahalvön, samt med inriktning på fritids- och rekreationsintressena. I denna FÖP behandlas rekreationsvärdena norr om reservatet översiktligt i fråga om de viktigaste målpunkterna och vilka konsekvenser som ökad rekreation inom området får om Väsby Sjöstad blir verklighet.

9 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 9 Övergripande mål och strategier Planförslagets konsekvenser utifrån nedanstående mål och strategier framgår av miljökonskevensbeskrivningen. Kommunala mål och strategier Visionen för Upplands Väsby kommun sammanfattas i Den vackra kommunen, där framtid och forntid möts upplevelserik, öppen och trygg (Kommunfullmäktige den 19 juni 2006). Visionen innehåller fyra kännetecken: Dynamisk satsning på kunskap och kultur Öppen för nya idéer Ekologiskt hållbar Tillgänglig och trygg för alla Strategisk kommunplan (innehållande kommunens översiktsplan) Den övergripande utgångspunkten för hela den strategiska kommunplanen är att utveckla Upplands Väsby till en modern småstad. För att åstadkomma denna utveckling har följande strategier lagts till grund för planförslaget. Tätare bebyggelse i de centrala delarna av Väsby. Förskjutning av bebyggelsens tyngdpunkt mot väster, avrundning i öster och utvidgning i söder. Förtätning och komplettering inom nuvarande bebyggelseområden. Förstärkning av det öst-västliga sambandet inom kommunen. Planen ska möjliggöra byggande av 300 lägenheter per år eller lägenheter inom planperioden. Utveckling av knutpunkten Upplands Väsby station. Väsby Centrum med angränsande stråk ska fortsätta utvecklas som kommuncentrum. Minimera biltrafikens miljöeffekter genom satsning på cykelvägar, åtgärder för kollektivtrafiken och gena förbindelser samt separering av den regionala och lokala biltrafiken. Förtätning av verksamhetsområden och omvandling av delar av områden utmed järnvägen och E4. Utveckling av natur-, kultur- och rekreationsstråk. Utveckling av Runsahalvön, i första hand för rekreation och fritid. Utvecklingsområden Stadsliv i Upplands Väsby. Mötesplatser. Ett utvecklat offentligt rum. Portarna ansiktet utåt. Attraktiva mötesplatser. Omsorgsfull gestaltning av stads- och gaturummet. Skolorna och deras uterum som mötesplatser. Samordning av olika servicefunktioner. Det nära Upplands Väsby. Kommunikationerna har stor betydelse för en modern småstad. I Upplands Väsby är det nära i många avseenden, både ut i världen och inom kommunen. Detta utvecklingsområde handlar om att skapa ett hållbart transportsystem på småstadens villkor. Utveckla inomkommunal kollektivtrafik. Extra satsning på cykeltrafik. Bulleråtgärdsprogram med åtgärder på kort och lång sikt. Strategi för minskat flygbuller i kommunen. Bo i Upplands Väsby. Bostäder för alla i en god bebyggd miljö. Variation i nya utbyggnadsområden. Förändring av ensidigt sammansatta bostadsområden. Nya boendeformer och god arkitektur. Kollektivbostäder, ungdomsbostäder, flergenerationsboende, seniorboende och tekniskt avancerade hus. Upplevelserikt. Skapa förutsättningar för utveckling av kultur- och fritidslivet. Bl a delmål 3 - Mälaren som rekreationsområde. Gröna Upplands Väsby. I en modern småstad finns en medvetenhet om och strävan efter att leva i samklang och nära till naturen. Detta utvecklingsområde handlar om att bibehålla och utveckla en av Upplands Väsbys största tillgångar, natur- och strövområdena och den gröna närmiljön. Effektiv energianvändning. Bl a delmål 3 - rent vatten och vatten som upplevelse.

10 10 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Kunskap och tillväxt. Utvecklande näringslivsklimat. Miljöprofilering. Under kommunplanens huvuddrag framhålls området väster om Runby (Eds Allé) som relativt stort och centralt område för exploatering. Dessutom anges en försiktig komplettering av bebyggelsen kring Båtbyggartorp och Tegelhagen. Kopplingen av grönstruktur (Järvakilen) anges från Runsahalvön söder- och sydvästut mot Järfälla kommun. Edssjön ska utvecklas för upplevelser och rekreation med ett grönt stråk runt sjön. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 I den regionplan som kommer att antas under våren 2010 är visionen att Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Plankartan för Stockholms län ger vägledning i frågor om mark- och vattenanvändning samt lokalisering av bebyggelse och anläggningar. Plankartan visar regionala prioriteringar mellan olika intressen där avgränsningar och sträckningar är schematiska. Den slutliga avvägningen görs på kommunal nivå. Den förväntade stora befolkningsökningen i regionen ställer krav på genomtänkta avvägningar för hur mark- och vattenområdena långsiktigt ska användas. Den föreslagna rumsliga inriktningen stödjer vision, mål och strategier och kan sammanfattas i följande planeringsprinciper: en sammanhållen och vidgad region en resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik en tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden en sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet en robust vattenmiljö i en växande region. samtidigt som parker och grönområden utvecklas. En resurseffektiv bebyggelsestruktur och konkurrenskraftig kollektivtrafik stödjer en stadsmässig utveckling och bidrar till att motverka en utspridning av bebyggelsen. Befolkningstillväxten innebär också fortsatt bebyggelsetryck i strandnära lägen. (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Utställningsförslag, REMISSHANDLING, 30 juni 30 oktober 2009) Kommunens yttrande över RUFS i samrådet I Upplands Väsby kommun byggs det mycket attraktiva bostäder i de centrala delarna och i framtiden kan vi bygga mycket attraktiva bostäder i kommunens västra delar. På detta sätt kan kommunen bidra till både visionen och målen för regionen. Upplands Väsby kommun tänker sig därför en något annan utveckling av framförallt bostadsbyggandet än vad samrådsförslaget anger. Ambitionen om att ha en planberedskap för ett bostadsbyggande på ca 300 bostäder/år i genomsnitt åtminstone (enligt kommunplanen) fram till 2020 kvarstår som kommunen tidigare framfört. Upplands Väsby kommun delar till stora delar samrådsförslagets värderingar när det gäller behovet av att bevara och vidareutveckla regionens unika gröna struktur. Upplands Väsby kommun avser att samverka med Sollentuna och Järfälla kommuner när det gäller utvecklingen av kommu nens sydvästra delar och där grönfrågorna inklusive strukturen är en del av de frågor som skall behandlas och avvägas mot andra intressen. I regionplanen anges att ny bebyggelse i första hand bör lokaliseras inom eller i direkt anslutning till den befintliga bebyggelsen. Då minimeras intrånget i de gröna kilar och det går att behålla en god tillgång till den tätortsnära naturen. Inriktningen är att skapa en sammanhängande och upplevelserik stadsbygd med blandning av olika funktioner och miljöer,

11 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 11 Utdrag ur Plankartan RUFS 2010 Utställningförslag. Runsahalvön redovisas som en del av den regionalt värdefulla grönkilen, Järvakilen.

12 12 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Handlingsplan för de västra kommundelarna Handlingsplanens syfte var främst att översiktligt bedöma en framtida utveckling och markanvändning för kommunens västra delar, mot bakgrund av områdets förutsättningar och möjligheter. De kommunalekonomiska konsekvenserna redovisades i särskild kommunalekonomisk bedömning, se reviderad bilaga. Handlingsplanen är inte ett formellt dokument enligt plan- och bygglagen, men har legat som grund för beslut om fortsatt planering, bl a denna fördjupade översiktsplan 1. Sättra-Kairo-Båtbyggartorp 2. Runby 3. Törndal-Harva 4. Sydvästra delen grönstruktur bostäder verksamheter och bostäder utvecklad målpunkt, Sättra friluftscentrum ny målpukt för närservice bef. målpunkt, Ängsjö nya vägalternativ upprustad väg befintlig väg kraftledning Utredningar och samtal Fördjupade inventeringar för områdets naturförutsättningar utfördes i form av landskapsanalys, naturinventering och mälarstrandsinventering. Landskapsanalysen och naturinventeringen har reviderats under FÖParbetet, se bilagor En översiktlig trafikutredning redovisades. Dess syfte var dels att belysa möjligheten att bygga en ny väg till Sättra, dels att kartlägga vilka upprustningsåtgärder som krävs för Runsa- och Harvavägen. 3. Under arbetet har samtal förts med större markägare, föreningar och verksamhetsutövare. Information om projektet har annonserats i lokalpress och på kommunens hemsida. 4. Markanvändningsskiss ur Handlingsplan för de Västra Kommundelarna FÖP-område

13 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 13 Planarbetet Planprocessen för den fördjupade översiktsplanen är densamma som för den kommuntäckande översiktsplanen. Arbetet omfattar tre huvuddelar, nämligen samråd, utställning och antagande. Under samrådstiden (ca 2 månader) har fastighetsägare, sakägare, boende, organisationer och myndigheter möjlighet att framföra sina synpunkter på samrådsförslaget. Efter bearbetning med hänsyn till de synpunkter som inkommit utformas ett utställningsförslag som ställs ut för granskning. Under utställningstiden (ca 2 månader) kan berörda åter framföra sina synpunkter. Planen antas efter eventuella justeringar därefter av kommunfullmäktige. Start Samråd Utställning Antagande Laga kraft 2008 vi är här 2010/ /2012 Preliminärt bedöms planprocessen för FÖP Väsby Sjöstad få ovanstående tidplan. Därefter kan detaljplaneskedet vidta. Detaljplanearbete kan påbörjas omedelbart efter lagakraftvunnen fördjupad översiktsplan. Begreppsförklaring Detaljplan = i fysisk planering ett juridiskt bindande dokument som reglerar markanvändningen inom ett område. FÖP = fördjupad översiktsplan. Se ingående beskrivning s. 6. Grön värdekärna = del av en regional grönkil där ett flertal av rekreations-, natur- och kulturvärden sammanfaller. Kairohöjden = arbetsnamn för område i FÖP-en, se karta s. 7 Kritisk massa = ett antal eller en kvantitet av någonting som är nödvändig för att en viss process ska kunna vara möjlig. Kyle Backe = arbetsnamn för område i FÖP-en, se karta s. 7 Kyleparken = arbetsnamn i FÖP-en för naturområdet som utgör kilens midja. Området föreslås utvecklas till en park eller ordnad natur. Syftet är att ge området en attraktivitet som gör det befolkat och därmed ökar förutsättningen för en trygg passage, se karta s. 7, samt särskilt avsnitt s. 28. Spridningskorridor = långsträckt område, längs vilket djur, växter och människor kan röra sig (spridas). Sättra = områdesnamn i FÖP-en, se karta s. 7 Sättra Aktivitetscentrum = arbetsnamn i FÖP-en för en satsning på aktiviteter för friluftslivet i Sättraområdet, se s. 33 Väsby Sjöstad = samlingsnamn för all nyplanerad bebyggelsestruktur med tillhörande rekreations-, natur- och kulturvärden inom ramen för den fördjupade översiktsplanen. ÖP = kommunens översiktsplan, i Väsby kallas den även Strategisk Kommunplan.

14 14 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx PLANFÖRSLAGEN

15 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 15 Väsby Sjöstad - strategiskt värde Ett av den fördjupade översiktsplanens huvudsyften är att få framtida markanvändning inom området prövad utifrån ett helhetsperspektiv. Områdets användning ska vägas mot kommunen i övrigt och mot kommunens roll och potential regionalt. I en fördjupad översiktsplan ska kommunens strategiska ställningstagande gentemot dessa helhetsperspetiv framgå. Vi vet att Runsahalvön innehåller rekreations-, natur- och kulturvärden av regionalt intresse. Människor från hela Stockholmsregionen är beredda att resa långt för att uppleva dessa värden. Vi vet också att väderstreck, närhet och höjdläge mot Mälaren skapar förutsättningar för ett boende med kvaliteter som endast kan erbjudas på ett fåtal platser i regionen, och ingen annanstans i kommunen. bättre tillgång till natur- och kulturupplevelser för fler positiva effekter för folkhälsan rekreation av regionalt intresse Strategiskt värde: Ett sätt att förändra bilden av kommunen, locka nya invånare och göra mälarstrandens och Runsahalvöns rekreationsvärden tillgängliga för kommunens och regionens invånare. stärkta och tydliggjorda grön-, blå- och kulturvärden väcker kommuninvånarens intresse för att upptäcka de gröna värdena attraktivt boende i blandade boendeformer nya kommuninvånare nya attraktiva platser - torg, parker, gator en ny levande stadsdel för alla levande lokal ekonomi - verksamheter mm bättre tillgång till natur- och kulturupplevelser för fler nya och förbättrade transportmöjligheter till rekreationsvärden

16 16 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Na Nat atur ur,, rekrea kreati tion on, jord- och ssk kogsbruk bruk k Järv Jä ärv rva ak kililen Beva ara ade de, utveckla ade oc ch nåb ch åba arra n natu a urr- och atu ch re ekreati kreatiionsvä värd vä ärd den Tillgä ängli ng gliig sttrandzon n Leva ande jo jordd oc ch sk kog og gsbr sbrruk Juridiskt idi kt skyd kyd dd ffö ör iin ntilli tillllllig ti igga ande de områd åd den de d en med högt n nat atu at urrvä urvä ärd de e Utbli blickar och nåba åba arhe Aktiivitetsscentrum En E n stta ad dssstruktur t kt som m öpp ppnass mo mot Småbåtsham Sm mn gröna a oc ch blå värd den Frilufts Fril luf u tssbad b d ba Båtup pp ppst pst ställning st ä lning / som äl mmarp marpa park rk rkering g Ridklubb mm mm Kaj mot ot det et gröna Mä M äla äl are en SSkyd Sk kyd ydda dad, omh mh hän än ä nde dertta ag gen en llok ok kal alg a lg park park pa rkrre em mssa m me ellllan an sttta ads dsde de ell o oc c ch hn Om mhä hän ndertagn nd rtagna gna a na natur nat tur och tu rek krea eation ation onsvärden äd n Ång gbåt åttsb å brygga? ygga? Kilens bredd Gamla Ru unsav saväge en Erfo Er E rfford fo order errllliigt gt avsstå ttånd ånd d beh eh höv öv ö vs ffö ör at attt biibe bi be b e ehå hå hå ållllla o och oc ch utve uttve ve ec ck klla a reg egi e gio iion ona nala la vär ärd rden en och ch fun unkttion unkt io on ne er Ett fra am mttida flan nörsst örsstr trå råk åk i hi histo h s orris st iska is k sp pår Vä ässby Sjö äsb Sjösstad Ny y hå ållb bar ar och h miljövän ij nlig ig stad dsde dsde ds el vid Mä M la are en. n SSättra Sä ättra a - Kai airo r h roh höj öjden - Kyle e Bac cke ck Illustrerad vision Visionskartan är en sammanfattning av de kvalitéer som FÖP Väsby Sjöstad bedöms kunna erbjuda. Ny väg till Sättra En lä änk k ttill ill nya kva alitéer Eds Allé FFö öres re esl slag ag e en n be b eb by ygg ggel elseut seut se utb bred br ed dni ning ng Kyle y epark arken B f lkad, ttr Befolka tryg ryg gg och ordna dna ad natu tur i möte ötet mellan n grö rönk nki kilil o och ch tä ätort

17 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 17 Nyckelfrågor Kunskapsbas Kommer vi att kunna bibehålla viktiga regionala spridningssamband för djur och natur längs Järvakilen? Kommer man att känna sig trygg på sin cykelfärd i mörkret mellan Kairo och Runbyskolan? Går det att hindra att detta inte bara blir startskottet på ett successivt exploaterande av hela Runsahalvön? Går det att planera så att vi ökar tillgången till områden med höga naturvärden om vi bygger en ny stadsdel? Går det att skapa en stadsdel som blir levande och ger underlag för närservice utan att det blir motsatsen och leder till större bilberoende? Kan man undvika att en ny väg till Sättra bara blir en motorled och en barriär som stör naturupplevelsen och skapar osäkerhet med buller och höga hastigheter? Kan Sättra naturreservats natur- och rekreationsvärden öka om del av det nuvarande reservatet bebyggs? Hur påverkas kommunens värdefulla Mälarstrand av föreslagen exploatering? Detta är den fördjupade översiktsplanens nyckelfrågor. Utgångspunkten för arbetet med den fördjupade översiktsplanen är naturligtvis att skapa en struktur som kan ge positiva svar på samtliga frågor. För att ge kommunens invånare och beslutsfattare ett underlag som gör att det går att besvara dessa frågor behöver vi ha alla korten på bordet - vilka värden finns inom området idag? Vilka brister? Vad tror vi om samhällets framtidsutveckling, och hur påverkar det vår syn på området och dess möjligheter och hot? etc. I miljökonsekvensbeskrivningen förs en diskussion om konsekvenser och hållbarhet som tillsammans med detta dokument ger en del av svaren. En del av svaren kräver den dialog och diskussion med berörda parter som samrådsförslaget är ett första formell del av. Vi behöver kunskap för att forma området på ett sätt som skapar nya värden utan att förstöra befintliga, och vi behöver presentera juridiska intrument och en uthållig plan för ett långsiktigt bevarande av dessa värden. För att öka vår kunskapsbas under planarbetet har följande utredningar och inventeringar tagits fram (se bilagor): - Naturvärden - Vattenvärden - Rekreationsvärden - Kulturvärden - Trafikutredning - Järvakilens regionala värden och funktioner - Utformning av och kritisk massa för en hållbar bebyggelsestruktur Här är kommunens invånare en viktig kunskapskälla. Underhandssamråd med föreningar och dialogmöten med allmänheten har genomförts. Detta samråd är ett första formellt tillfälle att inhämta kommuninvånarnas kunskap, lokalkännedom och synpunkter.

18 18 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Problemformulering Två arkitektkontor har tillsammans med expertkompetens inom rekreations, natur och kulturvärden anlitats för att, i samråd med kommun och markägare, diskutera och grafiskt illustrera olika tänkbara sätt att utforma en bebyggelsestruktur för området. Den grundläggande frågeställningen har handlat om långsiktig hållbarhet. Respektive förslag ges en konsekvensanalys i miljökonsekvensbeskrivningen. Som grundstruktur för arbetet har ovan nämnda nyckelfrågor spelat en avgörande roll och resulterat i följande problemformuleringar: 1....hitta rätt balans mellan intrång och kritisk massa Intrånget i gröna värden kontra kritisk massa för en ekonomsikt och socialt hållbar stadsdel klara mötet mellan Järvakilens gröna spridningskorridor och Väsby Stads urbana spridningskorridor Hur klara båda funktionerna? Detta är fundamental problematik för länets grönkilar. T EX: kontinuerliga natur-, rekreations- och kulturvärden kontinuerlig känsla av social närvaro - trygghet spridningsmöjligheter transportmöjligheter ekosystemtjänster attraktiva miljöer Kritisk massa innebär utöver bostäder underlag för närservice, verksamheter och kollektivtrafik, vilket skapar förutsättningar för minskat bilberoende och en levande och trygg stadsdel....och att forma Kyleparken... Själva korsningspunkten mellan det gröna och det urbana, där fokus ska vara på den gröna eller den urbana spridningskorridoren, eller båda? - Tydlig entrépunkt till viktiga rekreationsområden - Risk för otrygghet för gående och cyklister - Hur tillförs området ögon som skapar förutsättning för trygghet? - Den förhållandevis smala midjan riskerar att att bli längre i nord-sydligt och skära av kilens spridningsfunktion och ekosystemtjänster - Skydd och skötselföreskrifter i detaljplan Lösning: Ingen konkret lösning kan ges. I miljökonsekvensbeskrivningen förs ett samlat resonemang. Lösning: Ingen konkret lösning kan ges. I miljökonsekvensbeskrivningen förs ett samlat resonemang.

19 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx forma en ny väg till Sättra Det handlar om huvudgatans placering i strukturen. Ska flödet koncentrerat till utkanten eller som resurs för stadsdelens verksamheter och bostäder, och vilka konsekvenser får det för bullerstörning, hastighetshållande och förutsättningarna för en trygg och levande stadsdel långsiktigt bevaka gränsen mot Järvakilen... Hur skapas en tydlig fysisk gränszon som motverkar småskalig successiv exploatering - utan gräns, med huvudgata, eller med lokalgata och parkstråk? fig. a fig. b fig. c Lösning: fig. a fig. b I handlingsplanen föreslogs en lösning enligt fig. a i syfte att skapa en tydlig sammanhängande fysisk gräns som hinder för småskalig successiv exploatering. Under FÖP-arbetet har argumenten för en huvudgata inom strukturen, enligt fig. b, övervägt - bullserstörning för boende kan hanteras och trafiken stör inte gröna värden, hastigheten hålls nere av det smala gaturummet, tryggheten ökar flödet bidrar till stadens liv och verksamheternas överlevnad. Detta har lett till ett annat förslag för skapande av fysisk gräns, se nästa punkt. Lösning: I FÖP-en föreslås en lösning enligt fig. c - en fysisk gräns bestående av lokalgata med intillligande kontinuerlig parkzon. Detta skyddas som s k allmän plats i detaljplan. Parkzonen kan utformas både som anlagd park för rekreation och naturvärden. Den kan också användas för närodling. En detaljplan gäller endast till dess att kommunen bestämmer sig för att upphäva den eller ersätta den med ny detaljplan. Att planlägga för park eller natur markerar dock starkt ett kommunalt ställningstagande, och en sammanhängande parkzon är ett starkt övergripande motiv. Det bedöms därför vara ett gott långsiktigt skydd.

20 20 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 5....att skapa rätt struktur Samlande eller spridning av trafik ger olika konsekvenser för barriäreffekt, bullerstörning, trafiksäkerhet, reseavstånd att utveckla Runsahalvöns rekreations- och kulturvärden Se vidare resonemang s att strukturera om del av Sättra naturreservat Se vidare resonemang s. 31. Lösning: fig. a fig. b I FÖP-en förordas nätstrukturen, fig b., som bedöms ge alla fördelar, men inga egentliga nackdelar. Ett vanligt förekommande motargument är att bubbellösningen enligt fig. a ger högre trafiksäkerhet därför att huvuddelen av trafiken hålls utanför boendegatan. Detta leder dock till stora trafikströmmar och höga hastigheter längs de samlande stråken. Antalet olycker i de båda alternativen är erfarenhetsmässigt ungefär lika stor, typen av olyckor har dock visat sig betydligt allvarligare i en lösning enligt fig. a.

21 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 21 Introduktion till planförslagen Detta är ett samrådsförslag för en fördjupad översiktsplan. I följande stycken presenteras en diskussion om innehållet i Väsby Sjöstad. Denna handling utgör både ett underlag för en diskussion om olika förslag till bebyggelseutveckling och konsekvenser av dessa, och ett diskussionsunderlag för omhändertagande och utvecklande av rekreations-, natur- och kulturvärden. Utgångspunkten för följande diskussion och bedömningar är två utbyggnadsförslag som redovisar två strategiska förhållningssätt. De innehåller olika förutsättningar för möjligheten att skapa en hållbar stadsdel. Ett max -alternativ som redovisar någon sorts bristningsgräns mot Järvakilen har inte prövats. Däremot förs en diskussion om max och även min utifrån långsiktig ekologisk hållbarhet i miljökonsekvensbeskrivningen. Till tillkommande bebyggelsemassa i närområdet ska adderas sammanlagt ca 200 befintliga och tillkommande bostäder i Kairo-Harva-Törndalsområdet, och ca 500 tillkommande enligt programmet för Eds Allé. Ytor inom FÖP-området som inte berörs i planillustrationerna ska läsas som fortsatt användning som idag, med uteckling för att främja det rörliga friluftslivet. En stor del av nedan redovisade slutsatser tar sin utgångspunkt i mängden bostäder. Man ska dock ha klart för sig att förslagens konsekvenser, bl a beträffande rörelsemönster och social hållbarhet, också intimt hör ihop med den slutliga utformningen av kvartersstruktur, bebyggelseskala och blandade innehåll. Väsby Sjöstad Kairohöjden o o o o o Förslaget bygger på att endast ytan på höjden vid Kairo bebyggs. Bebyggelse i Sättra samt länkning österut mot Eds Allé saknas. Utformningen är en stadsmässig struktur, men med större eftergift för det som bedöms vara marknadsaktörernas krav, dvs utsikt och flerbostadshus vid kanten mot Mälaren och villabebyggelse inåt. En ny väg till Sättra byggs. Förslaget innehåller ca bostäder. Förslaget skapar på egen hand tillräckligt underlag för en utökad kollektivtrafik (enligt SLs nuvarande normer), men inte för en ny grundskola Strategisk betydelse: Kan bidra till bilden av en attraktiv kommun med attraktiva boendemiljöer med viss Mälarkontakt. I viss mån kan förslaget stärka en utveckling av mötesplatser, butiker och verksamheter i kommunens västra delar. Kan tillsammans med utbyggnad av en ny väg till Sättra öka kommuninvånarnas tillgänglighet till det gröna. Väsby Sjöstad Sättra, Kairohöjden och Kyle Backe o o o o o Förslaget bygger på en sammanslagning av ytorna i Sättra, på Kairohöjden och vid Kyle Backe. Utformningen är en stadsmässig struktur i sin helhet, med blandad skala och upplåtelseformer genom hela strukturen. En ny väg till Sättra byggs. Förslaget innehåller ca 400 bostäder i Sättra, ca 1700 bostäder på Kairohöjden och Kyle Backe. Förslaget skapar på egen hand tillräckligt underlag för en ytterligare utökad kollektivtrafik (enligt SLs nuvarande normer), samt för en ny grundskola. Strategisk betydelse: Kan bidra till bilden av en attraktiv kommun med attraktiva boendemiljöer med Mälarkontakt. Kan utgöra en del av en stadsutveckling väster om järnvägen där etablering av mötesplatser, butiker och verksamheter stärks. Kan tillsammans med utbyggnad av en ny väg till Sättra öka kommuninvånarnas tillgänglighet till det gröna.

22 22 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Sättra Höjden Kairo Runby Harva Eds Allé Enbostadshus Flerbostadshus Radhus Bef. bebyggelse Skala 1:12500 (A3) N Väsby Sjöstad - Kairohöjden A1 arkitekter FÖP-område

23 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 23 Väsby Sjöstad - Kairohöjden A1 arkitekter Arkitektens beskrivning Gestaltningsidén bakom stadsplanen är att skapa kontakt med landskapsrummet vid Mälaren, ge stadsdelen en huvudgata längs utsikten och samtidigt skapa så stora möjligheter till socialt utbyte, både mellan de boende och besökare, som möjligt. I bästa fall kan detta även skapa möjligheter att bedriva viss handel i områdets centrala delar. Kontakten med det gröna Avgränsningen mot Runbyskogen i öster, naturreservatet i norr, gammelskogen i nordväst och Järvakilen i söder görs på ett sätt som förmedlar kontakten mellan grönområde och bebyggelse och skapar god tillgänglighet till grönområdet. Att skogen är ett friluftsområde, tillgängligt för allmänheten, markeras genom att skogen närmast bebyggelsen gallras hårt. Kvar lämnas bara välväxta tallar och enstaka granar som fritt stående solitärer framför skogsbrynet. En gång- och cykelväg skiljer de enskilda tomterna i kvarteren från detta parkstråk för allmänheten. Längs skogsbrynet slingrar sig en parallell stig som avgränsar parkstråket från skogen. gata kvarter gc-väg gallrad parkzon stig skog Exempel på hur stadens möte med naturen tas omhand. Ett sätt att skydda GC-väg och parkzon juridiskt är att reservera dessa som s k allmän plats i kommande detaljplan. Stadsstrukturen Planen är uppbyggd kring en huvudgata i sydöstlig-nordvästlig riktning längs höjdryggen som sluttar ned mot Mälaren. Längs västra sidan av denna gata skapar flerbostadshus i fyra våningar ett tydligt gaturum. Detta korsas av raka gator vinkelrätt mot huvudgatan som har utblicken över Mälaren i fonden och sluttar svagt ned mot denna för att skapa visuell kontakt med det öppna landskapet över Mälaren även långt upp i området. I östra kanten av området korsas dessa långgator i sin tur av en bred gata som går från rondellen i söder genom området och fortsätter genom naturreseratet i norr ned till Sättra. Vinkelrätt mot de raka gatorna ned mot Mälaren ligger sekundära gator som i kontrast till dessa slingrar sig mjukt genom terrängen upp på de höjder i norra och södra delan av området som flankerar höjdplatån. Tillsammans skapar dess gator ett fritt format rutnät som inbjuder till att promenera genom området till fots, och skapar möjligheter till socialt utbyte på gatorna som är tydligt gestaltade som allmän plats. Alla gator har trottoarer på bägge sidor och huvudgatorna är trädplanterade. Centralt i området ligger en park som ger plats för både avkoppling och sociala aktiviteter. Denna park bör ges en vårdad och kultiverad karaktär med tydlig gestaltning. I östra delen av området, där sumpskogsbiotopen finns idag, undantas ett område för exploatering. På samma sätt undantas den brantaste terrängen i norra och södra delan av området från exploatering. Parker gallras i lämplig omfattning och gångstigar anläggs, men i övrigt lämnas marken i sitt nuvarande skick. Framför flerbostadshusen ligger radhus med utsikt över Mälaren längs en gata mellan dessa och flerbostadshusen. Denna bebyggelse fortsätter längs den brantare terrängen i norr. Övriga delar av området bebyggs med friliggande enbostadshus på tomter mellan m2. Förslagsvis styrs bebyggelsen av en detaljplan som styr bebyggelsen så att dessa friliggande hus byggs längs ett gemensamt husliv indraget något från tomtgränsen mot gatan.

24 24 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Väsby Sjöstad - Sättra, Kairohöjden och Kyle Backe Arken-SE arkitekter FÖP-område

25 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 25 Väsby Sjöstad - Sättra, Kairohöjden och Kyle Backe Arken-SE arkitekter Arkitektens beskrivning Upplands Väsbys förvandling till en både charmig och hållbar Mälarstad kan ske genom utväxten av en bebyggelse längs ett kollektivtrafikstråk från Väsbys kärna ut mot Kairohöjden och Sättra. Bebyggelsestråkets bredd får sitt mått utifrån gångavstånden till en sekvens av hållplatstorg. Här utgör det kollektiva färdmedlet huvudfåra. Hållplatserna formas till hållplatstorg i attraktiva lägen, dels intill Järvakilen, dels som anslående hyllor vid hanget ut mot Mälaren, och slutligen som ett kajtorg i Sättra. Bebyggelsestråket tväras av stora Järvakilen och ett antal mindre gröna passager. Korsningarna mellan bebyggelsestråk och grönstråk har medvetet formats som grönrum. Trädgårdsstad i skogen På Kairoplatån och vid Kyle Backe har bebyggelsen formats som en trädgårdsstad i skogen. Tätheten och kvarterstyperna bör som i en riktig trädgårdsstad variera, men redan snitthöjden 2,5 våningar ger ca 1800 enheter, i en mix av bostäder och verksamheter. Vid Sättra där bebyggelsestråket når Mälaren har det getts formen av en sjöstad med täta små kvarter och smala intima gator och gränder. Med en liknande snitthöjd på 2,5 vån ryms i sjöstadskvarteren ca 400 enheter. Det ger sammantaget 2200 enheter. Plantypen kan lätt justeras en analys av hållbarheten i ett brett perspektiv visar att Väsby Sjöstad med fördel kunde eller borde ökas till kanske enheter. Med bibehållna egenskaper av trädgårdsstad / sjöstad, se diskussion i miljökonsekvensbeskrivningen. Skala Snitthöjden 2,5 våningar ska läsas just som ett genomsnitt vid inre delar, torg och pregnanta platser kan och bör bebyggelsen varieras både uppåt och neråt det ger större variation i både utbud och stadsbild. Snitthöjder kring 2-3 våningar rekommenderas eftersom det erfarenhetsmässigt ger en täthetsgrad där parkeringar kan hållas enkla - och genererade trafik- mängder där gaturum kan förbli just gaturum och inte blir trafikbarriärer. Tätt nog för de urbana kvalitéerna, glest nog för de gröna kvalitéerna. Blandat innehåll Terrängen, topografin och de olika stadstyperna ger sammantaget betingelser för en bebyggelse som är så attraktiv att den kan locka både boende och verksamheter, dvs till den blandning som är en levande stadsdels signum. En finmaskig väv av gator och gränder ger den genomsilning som är nödvändig för att service och stadsliv ska kunna uppstå. Det är inte lätt, men kan främjas av detaljplaneregler som gynnar blandning och en skala på markanvisningar som ger spelrum för både stora och små aktörer. Med en genomtänkt lokalisering av verksamheter och kommunal service vid hållplatstorgen ges resesekvenser som gör det naturligt att nyttja de allmänna färdmedlen. Biltillgängligheten är god i hela gatuväven, men det är det kollektiva färdmedlet som formar bebyggelsestråkets huvudfåra. Öppet för alternativen buss, spårvagn eller spårtaxi. Marina kvalitéer Väsby Sjöstad är en viktig satsning för Väsbys framtoning. Av detta skäl är det viktigt att inte bara nosen utan hela bebyggelsestråket andas marina kvalitéer. Bebyggelsen på platån har därför lagts så att den både får en västlig framsida i hanget mot Mälarens vatten, och dessutom en östlig framsida mot Järvakilen och de vattenspeglar som med en genomtänkt placering ernåtts i denna kaj mot det gröna. En tvärande sumpskog/ våtmark i centrala delen ger ytterligare vattenkvalitéer i form av dammar och vattentrappa i bebyggelsens inre. Alla dessa vattendammar ger rikare djur- och fågelliv, möjlighet till både plask och isbanor och framförallt en meningsfull roll i dagvattenhanteringen. Intill våtmarkssänkorna finns spår av gamla torp och torpängar som genom planen kan få nytt liv som stadsnära odlingskvarter. Den östra sidan, kajen mot det gröna, har getts en sådan form att bebyggelsen ska kännas omfamna och blicka ut över grönskan och naturen. En tydlig gräns mellan tomtmark och naturmark ger ett stråk för den som vill

26 26 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx ha ett tryggt och bekvämt alternativ till stråken inne i Järvakilen. Vid ett av de naturliga vattenfången ligger ett torg, vid ett annat kan ligga tomter för speciella profilbyggen som kommunen vill ha beredskap för. Dammens prosaiska omhändertagande av dagvatten kan här kombineras med både rekreativ vila och livfull lek. Med denna kaj mot det gröna får Järvakilen längs sin ena sida en alternativ användning som bildar ett tillägg till de inre mer vilda och tysta kvalitéer som hör till grönkilens huvudsakliga funktioner. Kyleparken En bred remsa av Järvakilen lämnas orörd, men där det nya bebyggelsestråket och Järvakilen möts skapas en passage, här benämnd Kyleparken, som ska tillgodose grönkorridorens uppgifter samtidigt som en trygg koppling skapas från Väsby Sjöstad in mot Eds Allé och det inre av Väsby. Denna både-och-yta är en utmaning. Korspunkten blir en yta som ska förnimmas som del både i Järvakilen och i bebyggelsestråket. Två medel rekommenderas: dels bör bebyggelserna på ömse sidor formas med framsidor mot den gröna passagen, dels bör så kallade urbana tuvor föras in i passagen för att boende och andra som färdas här ska kunna känna sig trygga även efter mörkrets inbrott. Dessa urbana tuvor kan vara av varierande innehåll, såsom tibblen med bostäder, ny gärna kvällsöppen verksamhet vid nuvarande skjutbanan och upplysta stråk som ger trygghet och rörelse under olika tidpunkter på dygnet. En serie skulpturer, en ring av fågelholkar, en minneslund, en ekodukt har varit andra teman som nämnts. Kulturhistoria Stadsdelens föreslås som kulturhistorisk förankring ges en bas i Mälarbygdens småskaliga bebyggelsekaraktär. Stationssamhället Väsby bör med fördel också här i väster avläsas som en bebyggelse som har sin form efter det kollektiva färdmedlets sekvens av hållplatstorg. Båtbryggan och stationstorget som markörer efter den parentes av bilsynt planering som 1900-talet gett kunde bli en mycket kraftfull markering av en ny hållbar stadsplanering, som både knyter an till traditioner och vänder blicken fram mot en mer optimistisk framtid. Karaktären av trädgårdsstad i skog, med nyttjande av ängslyckor för lokalt odlande, närheten till hästgård och odlingsdalar stärker denna kombination av lokal tradition och framtidsmedveten planering. Stadsstrukturen De tre delarna av förslaget, Sättra, Kairohöjden och Kyle backe, kompletterar varandra och behövs för att tillsammans ge kritisk massa för en hållbar stadsdel, dvs med underlag och struktur för välfungerande kollektivtrafik, integrerande boende, service och verksamheter. Ifall den juridiska problematiken med naturreservatet vid Sättra försvårar, försenar eller omöjliggör byggandet av delen nere vid Sättra, kan Kairoplatåns kvalité av hylla mot Mälaren ändå utgöra den Väsby Sjöstad som är en så viktig del av Väsby framtida profilering. Här bjuds flertalet boende och alla som färdas med de kollektiva färdmedlet hänförande vyer som ger alla en känsla av bo i en Mälarstad. Bebyggelsen har strukturerats för att ge så goda betingelser som möjligt för småskaligt stadsliv. Gatunätet är öppet och varierat för att ge stadsdelen livgivande flöden, där gatorna placerats så att de i sina fonder har intressanta blickfång och utblickar. Gatuvävens nätstruktur är avgörande för stadsdelens liv, men är genom sin vindlande form också öppen för justeringar utifrån kommande mer noggranna träd- och våtmarksinventeringar. Gatorna ligger avsiktligt så placerade att de i sina fonder har intressanta utblickar eller anblickar; det ger både identitet, hemkänsla och en lust att ströva i olika mönster. Den nya Mälarboulevarden uppe på platån avlastar den nuvarande Runsavägen och ger möjlighet att bevara Kairobadet som pga trängseln idag är hotat. En inre Dammboulevard länkar via gatuväven vidare norrut ner mot Sättra. Avsikten med det valda stadsmönstret är att skapa en stadsdel med stark identitet, småskaliga revir och därmed socialt engagerade invånare. Bebyggelsen bör vara tillräckligt stor för att bli hållbar, men inte så stor att

27 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 27 den gör alltför stora ingrepp i den viktiga Järvakilen eller i den vackra naturen runt Kairo och Sättra. Den förbättrade kollektivtrafiken ut mot Mälaren som den nya stadsdelen medför är till gagn för hela kommunen eftersom den gör naturområdena vid Kairo och Sättra mer tillgängliga för alla kommuninvånare. Baden vid Kairo och Sättra kan utvecklas och rustas upp, och även ridverksamheten vid Sättra blir mer tillgänglig. Referensbilder

28 28 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Idéskiss för Kyleparken Hanna Asp, landskapsarkitektstudent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna Skissförslaget utgår från idén att området, som i framtiden kan komma att utgöra korsningspunkten för den gröna och den urbana spridningskorridoren, behandlas som en park, eller ordnad natur. Trygghet Det handlar om ett ca 800 meter brett område som liksom idag kommer att genomkorsas av den viktiga transportlänken mellan tätorten och den nya stadsdelen. Ett viktigt syfte är att skapa ett stråk som ger goda förutsättningar för trygghet för den som färdas till fots eller på cykel/moped. Det kräver att vi skapar mänsklig närvaro - flera ögon. En ordnad park skapar förutsättningar för rörelse bland de som bebor dess gränser - hundägare, ridande, motionärer, flanörer, m fl. I förslaget finns också en 4H-gård som en symbol för en händelse längs stråk som förmedlar liv och aktivitet. En pedagogisk entrépunkt till det gröna Vid denna punkt möts tre övergripande landskapskaraktärer. Området är därmed en entrépunkt för rekreation i olika miljöer. Genom att ordna området finns också en stor pedagogisk möjlighet att lyfta fram och tydliggöra värden i syfte att skapa ett intresse hos de människor som passerar längs den nya vägen till Sättra.

29 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I OMRÅDET: b betad kulturma ark med gärdesgårdar ha andikappanpassad k npassad le lek / motion hundrastgård & frisbeegolf beego ny ädellövskog & fruktlund historis to s sk ka a landmärken r e gc-vä väg & vandringsled vä e ÖPPET LANDSKAPSR RUM M Idag brukad åkermark iinforma nformattionsbyggnad scen / amfiteater a naturlek k & bollplaner MÖJ JLIGT T ATT S SKAPA DAG GVATTENSYSTEM G V TTENS NSYSTEM ÖP PPET ET LAN LANDSKAP SK PSRUM Idag bruk brukad åk åkerrmark me ed d värdefull ärd lu uts sikt överr slåttterevenemang g ko onst & landart 4H H-gård gård & c café olika habitat utsiktsplats 1000 m 5 N KYLEPARKEN 29

30 30 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx I förslaget är området utvecklat med hög skötselintensitet. Utgångspunkten är att man här i mötespunkten mellan nord-sydlig grönkil och öst-västligt urbant sammanhang bevarar det gröna som ett stycke ordnad natur, som ett sätt att stärka områdets upplevelsevärden. Parkens storlek och kvalitet gör att den kan uppfattas som en sorts stadspark - en fortsättning av tätorten, samtidigt som den klarar grönkilens funktioner och värden. Hela det öppna rummet mot Eds Allé får klippt gräs. Lövträd planteras in. I anslutning till den görs även sittplatser. Vid Prästtorpsvägen finns parkering och odlingsmöjligheter. Längs Runsavägen placeras en fotbollsplan med parkering. Gamla skjutbanan görs om till 4H-gård med historiska byggnader och beteshagar. Här finns också café, parkering och naturlek. Byggnaderna har möjlighet att hysa annan verksamhet som hembygdsförening, ur- och skurdagis, vävstuga, scoutförening och liknande. I anslutning till gården görs en finpark med planteringar, klippt gräs, sittplatser, boulebana och minigolf. Den täta granplanteringen tas bort och asp planteras istället längs kanten på de bägge skogspartierna. Vid enebacken görs en större parkering med lövträd. Nuvarande åkermark övergår till klippt gräs, äng med årlig slåtter samt P P ett flertal betade ytor. Vissa av de stigar som går över parkens öppna ytor görs hårda för att höja tillgängligheten. En cirkulationsplats markerar entrén till parken från Kairohöjden. Skogsbrynen utvecklas med körsbär, sälg, hagtorn, asp och liknande. X X X X X X X GÅNG- och CYKELVÄG GRÄSYTA ODLINGSY GSYTA FOTBOLLSPLAN EDS ALLÉ ny bebyggelse Frågan om att skapa långsiktigt skydd mot successiv exploatering återfinns även här. Det kan lösas genom att hela området detaljplaneläggs som park eller natur och att de byggrätter som ges för friluftsaktiviteter etc blir tydligt avgränsade. X X P BOLLPL LAN och SITTPLATSER TP

31 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 31 Förändring av Sättra naturreservat Strategiskt värde och större naturvärden Kommunens initiativ att ta fram denna fördjupade översiktsplan grundar sig i möjligheten att skapa ett värde av strategisk betydelse för kommunen. Enligt beskrivning på s. 15 innebär förslaget: Ett sätt att förändra bilden av kommunen, locka nya invånare och göra mälarstrandens och Runsahalvöns rekreationsvärden tillgängliga för kommunens och regionens invånare. Nuvarande marina inom Sättra naturreservat har särskilt goda förutsättningar att skapa en vacker och levande stadsdel, och ett fantastiskt boende för många. Boendeformerna kommer att variera och ett starkt fokus ligga på miljöinriktat byggande. Kommunen ser här i ett större perspektiv även en möjlighet att forma juridiskt skydd för vissa kartlagda naturvärden intill reservatet. Kommunen äger marken för nuvarande Sättra naturreservat. Intilliggande markområden är privatägda. Med anledning av kommunens planeringsinitiativ för Sättra Aktivitetscentrum finns ett ekonomiskt incitament för markägare intill att föra en diskussion om byte av mark. Under förutsättning att en exploatering kommer till stånd bör det finnas ett ekonomiskt utrymme för att säkra området från exploatering. Vi står alltså inför en situation där vi både kan realisera ett värde av strategisk betydelse för kommunen och samtidigt skapa ett samlat juridiskt skydd av natur- och rekreationsvärden som är överstiger värdet av nuvarande Sättra naturreservat. Bakgrund Reservatet bildades av länsstyrelsen 31 juli 1970 på kommunalt initiativ och efter beslut i dåvarande kommunalnämnden 30 maj 1970, med syfte att: säkra ett naturskönt närströvområde som är värdefullt för allmänhetens friluftsliv. Kommunen förfogade över fastigheten Sättra 1:2 och 1:3 och föreslog genom beslut i kommunfullmäktige bildande av reservat. Området gavs en avgränsning som var möjlig då med hänsyn till markägande. Naturreservatet är baserat på ägogränser snarare än gränser för friluftslivets utbredning eller befintliga naturvärden. Det har gått 40 år sedan bildandet av reservatet och allmänhetens användning av Runsahalvön som helhet som rekreationsområde har fortsatt, utan att särskild vikt lagts vid utveckling av reservatsområdet som allmänt rekreationsområde i förhållande till övriga Runsahalvön. Större natur- och rekreationsvärden intill reservatet Två intilliggande skogsområden med gammal barrblandskog (1.), respektive talldominerad barrblandskog (2.), är av särskilt intresse. Områdena har dessutom höga rekreationsvärden, bl a värdefull strandäng (1.), kallkälla vid Grönstahamn (1.), kallkälla vid Skarvberget (1.) och Barkarby kallkälla (2.). Naturvärdena har klassats som av regionalt intresse vid naturinventering. Ytterligare två skogsområden, klassade som kommunalt intresse, inom reservatet har identifierats. Områdena ligger längs Mälarstranden. En särskild studie har visat att Mälarstranden i Upplands Väsby är unik och en stor tillgång i dess förhållandevis långsträckta orördhet. Inom reservatsområdet fanns sedan xx en båthamn som efter hand har utökats. Sättra ridanläggning tillkom xx och har också utökats efter hand. Kommunens naturskola bedriver sedan xx naturskoleverksamhet vid torpet Skeppartorp inom reservatet. Synnerliga skäl Länsstyrelsen får enligt Miljöbalken 7 kapitel 7 helt eller delvis upphäva beslut som den har meddelat enligt 4-6, om det finns synnerliga skäl. Beslut om upphävande eller dispens får meddelas endast om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på naturreservatet eller på något annat område. Kommuen anser att det med anledning av ovanstående finns synnerliga skäl för att ta tillvara möjligheten till en förändring av reservatsområdet, med juridiskt skydd av utpekade områden 1. och 2. i karta nedan som kompensation. I korthet: Förslaget innebär bättre uppfyllande av reservatets nuvarande funktion att främja det rörliga friluftslivet. Förslaget innebär också att syftet vidgas till att omfatta även biologiska värden av kommunalt och regionalt intresse, samt visst utökande av den samlade ytan juridiskt skyddade

32 32 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx natur- och rekreationsvärden. Att ersätta nuvarande marina med en stadsdel med allmäntillgänglig kaj tillför stora värden och variation till friluftslivet. Det strategiska värdet för kommunen är möjligen underordnat som synnerligt skäl för förändrat reservat, men av stort värde för kommunens möjlighet att utvecklas. 1. Bevarad del av nuvarande naturreservat Föreslagen kompensation Väsby Sjöstad - Sä ra Underliggande karta innehåller kartlagda områden från naturinventeringen 2.

33 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 33 Aktivitetscentrum i Sättra För en mera fullödig beskrivning se bilaga Förstudie Sättra. Avsnittet innehåller idéer för ett aktivitetscentrum inom reservatet. Oavsett möjligheten att bygga bostäder i en del av nuvarande reservat kommer delar att av nedanstående förslag att behöva prövas mot reservatets syfte. Aktivitetscentrum Inom aktivitetsområdet kan ett aktivitetscentrum som erbjuder en mängd olika aktiviteter förläggas. Vattenaktiviteter - Bad med bryggor, hopptorn och vattenrutschbana - Beach Volley - Fiske - Kanotuthyrning - Livräddningskurser - Långfärdsskridskor - Rodd - Segling - Vinterbad med bastu Andra aktiviteter som kan vara lämpliga: Skogsaktiviteter - Frisbeegolf - Höghöjdsbana - Iordningställda grillplatser - Klättring - Längdskidor - Sagostigar - Scoutverksamhet - Spännande lekplatser - Tältplatser - Utveckling av elljusspåret - Utveckling av Skeppartorps verksamhet - Friluftsgym Verksamheter samt övriga aktiviteter - Café/Restaurang - Konferensverksamhet med övernattning och teambuilding - Naturrum - Bangolf - Utedansbana Följande aktiviteter kan vara svårförenliga med övrig verksamhet i Sättra: - Bullrande aktiviteter, som exempelvis motorsport. Skrämmer hästar och stör andra friluftsaktiviteter. - Orientering. Orienterare som dyker upp skrämmer lätt hästarna. - Mountainbike och andra aktiviteter som kan skada naturvärdena i reservatet. - 4H-gård. Ökad djurhållning kan vara svårt att förena med en bostadsetablering. Väsby ridskola Ridskolan är en naturlig del i satsningen på aktiviteter. Det finns möjlighet att uppföra ett nytt ridhus på den mark de arrenderar av kommunen. Det kan komma att bli nödvändigt att flytta ett par av hagarna vid anläggandet av en större parkeringplats i samband med etablering av ett aktivitetscentrum. Flytten av hagarna innebär även att risken minskar för störning av allergen för eventuella nya bostäder. Ridskolan är en tillgång inom det tilltänkta aktivitetsområdet. Verksamheten kan samordnas och utvecklas tillsammans med nya verksamheter och en bostadsetablering. Ridskolan har behov av ett nytt ridhus, ny paddock, bättre parkeringslösningar samt mer hagmark.

34 34 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Jordbruket Jordbruket arrenderar ett par byggnader i anslutning till ridskolan, om ridskolan ska expandera kan det uppstå en konflikt. Jordbruket är dock inte enbart inskränkt till reservatsområdet och kan fortleva även om viss mark blir ianspråkstagen. Det är viktigt att jordbruket kan fortsätta att existera inom Sättra för att hålla landskapet öppet. Lantbruket Sättra Gård brukar ett par åkrar inom zonen för aktivitetsområdet samt zonen natur. Merparten av jordbrukets landareal ligger dock utanför reservatet. Invid ridskolan ligger ett par byggnader med verkstad och förvaring av traktorer och andra jordbruksmaskiner. Jordbruket och ridskolan har i dagsläget stort utbyte av varandra, det handlar bland annat om ett samnyttjande av olika jordbruksmaskiner. Vid en expansion av respektive verksamhet kan konflikt uppstå då verksamheterna i stort sett ligger på samma mark. I bägge fallen arrenderas marken av kommunen. Så länge jordbruksverksamheten inte hindrar annan verksamheten kan den ligga kvar. Parkering 1 Angöring och möjlighet att utöka nuvarande parkering till ca 60 p- platser. 2 Vid flytt av hagar och paddock kan en parkering med plats för fordon, som även kan fungera som båtupplag under vintern, skapas. 3 Alternativ lokalisering av parkering/båtuppläggningsplatser. Småbåtshamnen Småbåtshamnen är en tillgång i ett aktivitetscentrum. Se särskilt avsnitt. Friluftsbadet Ramböll Sverige AB har genomfört en utredning som visar att det finns förutsättningar att anlägga en större sandstrand i närheten av det befintliga badet vid Tegeludden. I anslutning är det möjligt att erbjuda olika slags vattenaktiviteter. Skeppartorp Skeppartorp med naturskolan fortsätter att vara ett nav för aktiviteter riktade mot barn och den pedagogiska verksamheten kan breddas.

35 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 35 Möjlig gränsdragning för ett aktivitetsområde i Sättra Möjligt område för jordbruksverksamheten Möjligt område för ridskoleverksamheten Utveckling av Skeppartorp Paddock och hagar flyttas hit Nytt ridhus alt. A alt. B 1 P Möjligt område för service Möjligt område för vattenaktiviteter Alternativ parkering/ båtupplag 2 Parkering/ båtupplag A Möjligt område för skogsaktiviteter Viktig siktlinje. Långgärdet ska hållas fri från bebyggelse Ny sandstrand B Konferensverksamhet Angöring/ parkering/båtuppläggningsplatser A Planerad väg B Möjlig alternativ vägsträckning Utdrag ur Förstudie Sättra Möjlig ny väg till aktivitetsområdet

36 36 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Småbåtshamn och båtuppställning Småbåtshamnen är en tillgång inom det tilltänkta aktivitetsområdet. Verksamheten kan samordnas och utvecklas tillsammans med nya verksamheter och en bostadsetablering. Föreningen Upplands Väsby båtsällskap har i dagsläget ca 400 båtplatser och ungefär lika många uppläggningsplatser intill hamnen. De arrenderar marken av kommunen. Vid en bostadsetablering kan det bli aktuellt att flytta båtuppläggningsplatserna till den tilltänkt parkeringen vid Runsavägen. De ca parkeringsplatserna kan då samutnyttjas och fungera som uppläggningsplatser för båtar under vintersäsongen. Därmed kan dagens mark för uppläggning av båtar användas för bostadsändamål. En bostadsetablering vid hamnen kan medföra en ökad efterfrågan på båtplatser. Det kan även bli aktuellt med en omdisponering av bryggorna och hamnplatserna så att hamnen blir mer yteffektiv. Båtklubben har själva framfört följande behov för framtida utveckling: - ytbehovet är idag ca kvm. I framtiden bedöms ytterligare ca kvm behövas. - båtklubben har i dagsläget ett eget parkeringsbehov på ca p- platser - olika teknisk utrustning behövs för att effektivisera verksamheten, t ex tömning av septitankar, slipsystem/ramper med subliftar, mastkran - lokalbehov i form av mastskjul, klubblokal, verkstad - inte alla båtar sjösätts sommartid, vilket begränsar dubbelanvändandet av båtuppställningsytan som parkering - båtklubben är tveksam till att flytta uppställning från strandkanten Referenser båtupplägningsplats En båtuppläggningsplats i Hässelby-Bromma i nordvästra Stockholm är referensobjekt för att visa hur det kan fungera för en småbåtshamn att ha en extern båtuppläggningsplats. Inom området finns tre småbåtshamnar som vintertid delar båtuppläggningsplats i form av en grusplan. Under sommaren fungerar båtupplaget som parkeringsplats för besökarna till baden i området. På hösten transporteras båtarna med hjälp av båtsläp antingen till grusplanen eller andra platser. 2 km 1,5 km 0,4 km Vid Kaananbadet i Bromma finns en inhängnad grusplan på kommunalägd mark som används för bilparkering på sommaren och båtupplag på vintern. Dessa frågor och deras finansiering kommer att behöver diskuteras och lösas i detalj innan en flytt blir aktuell. Båtkvarter Vätö - exempel på magasinsbyggnader

37 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 37 Natur- och kulturvärden Nåbar och synlig natur Centralt för de två utbyggnadsförslagen är närheten till och omhändertagandet av omgivande gröna värden. Utpekade natur-, kultur och rekreationsvärden sparas i möjligaste mån och inarbetas i strukturerna med syftet att göra dessa värden tillgängliga och synliga, både för nya boende och besökare. Det är bl a viktigt att gränszonen mot dessa värden utformas för en naturlig nåbarhet. Nyttjandet av Runsahalvöns rekreationsvärden ska kunna fortgå. Det ska vara lätt att hitta ut i naturen, och gränszonen ska alltid vara offentligt tillgänglig. Runsahalvön som rekreationsområde och gemensamt åtagande Runsahalvön norr om Sättrareservatet omfattas inte av planområdet för den fördjupade översiktsplanen. Utbyggnad av Väsby Sjöstad och förbättrad tillgänglighet till Sättra kommer dock att medföra ökat allemansrättsligt nyttjande av Runsahalvöns rekreationsvärden. Runsahalvön utgör idag i sin helhet en stor sammanhängande resurs för det rörliga friluftslivet. Som unik företeelse i regionen är Runsahalvön även av stort strategiskt värde för kommunen och dess identitet. Runsahalvön utgörs till största delen privatägd mark. Det allemansrättsliga nyttjandet av mark med så omfattande rekreationsvärden är förenat med starkt slitage på skog och mark. För att bevaka en långsiktig utveckling av allmäntillgängliga värden på Runsahalvön krävs ett gemensamt åtagande mellan kommun och markägare, för att bevakning och skötsel av de mest frekventerade rekreationsområdena ska kunna hanteras och säkras långsiktigt. För stora delar av Runsahalvön bedrivs produktionsinriktat jord- och skogsbruk. Dessa områden är beroende på tidpunkt och område känsliga för beträdande, då t ex nyplanterad skog och växande grödor kan ta skada, och därmed inte är allemansrättsligt tillgängliga. Allemansrätten gäller inte heller privat tomtmark, trädgårdar, parkplanteringar. Cykling får inte ske på tomt eller plantering och inte heller på annan skadekänslig mark. Detsamma gäller ridning. Enskild väg, för vilken statsbidrag inte utgår, får stängas av för allmän motortrafik. Ett gemensamt åtagande för långsiktig skötsel bör även ta hänsyn till att tydliggöra dessa aspekter. Norr om Sättra naturreservat är det framförallt två områden som fångar allmänhetens intresse och därmed utsätts för särskilt slitage. För dessa

38 38 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx områden pågår arbete med framtagande av ytterligare skötselplaner, i gemensam överenskommelse mellan kommun och markägare. Fornborgen och skeppssättningen Platsen var geografiskt strategiskt belägen där tidens viktiga farleder från söder och öster möttes. Här ligger Runsa fornborg som var en befäst stormannagård under järnålder som troligen haft inflytande i handel, markrättigheter och militärt beskydd för den omgivande bygden. Här finns också en av landets största skeppssättningar, en gravform som vanligtvis hör till bronsålder och vikingatid och som ingår i gravfält med 30-talet gravar. Kulturstigen Den anlagda kulturstigen leder besökaren förbi intressanta lämningar som till exempel varggropen. För den som parkerar sin bil vid Ribacken blir kulturstigen idag enkelriktad, vilket föranlett omfattande beträdande av känslig åkermark och tomtmark. Arbete med ledens sträckning i syfte att undvika detta genom att leda besökaren i slinga pågår. Förenklad karta som visar besöksslingor för de två ovanstående områdena

39 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 39 Kulturmiljön som resurs I den kulturhistoriska utredningen redovisas förslag till teman och utvecklingsmål att ta fasta på för respektive delområde. Sättra I området finns ett bärande tema att ta fasta på Odlingslandskapet Odlingslandskapet syftar på den historiskt och idag intensivt uppodlade dalgången som löper i nord sydlig riktning från vattnet vid Sättra gård och norrut upp mot Runsa säteri. Dalgången erbjuder långa siktlinjer med tydlig riktning. Markanvändningen är tydligt terränganpassad med relativt öppna skogsbryn i övergången mot skogen. Vägen har en ålderdomlig dragning i gränsen mellan odlad mark och skog. Utvecklingsmål Områdets övergripande landskapskaraktär bibehåller sitt distinkta och tydliga uttryck. Runahalvöns odlingslandskap, rikt på upplevelser, ekologiska kvaliteter och tidsdjup är en resurs som bidrar till en god boende- och livsmiljö. Kairoskogen I området finns två bärande teman: Skogligt resurslandskap Fritidslandskap Området inom avgränsningen av programområdet består av skogsmark på höjden ovanför Mälaren. Detta område har historiskt utgjort utmark och resurslandskap till jordbruksgårdarna på Runsahalvön och används idag flitigt som friluftsområde för framför allt invånarna i Upplands Väsby tätort. Villasamhället Kairo har växt fram kring det tidigare pensionatet och friluftsbadet. Kairobadet är idag en populär samlingsplats sommartid och är viktig för platsens identitet och historia. Utvecklingsmål De fysiska uttrycken för 1900-talets framväxande fritidslandskap är en karaktärsgivande resurs som tillvaratas och förvaltas. Områdets gröna karaktär och dess karaktär av skogligt resurslandskap för de omgivande gårdarna är en bärande tanke i gestaltningen av den nya miljön. Kyletorp Området har ett bärande tema: Småbrukarlandskap Området kring Kyletorp präglas än idag av småskalighet även om mosaiken av olika markslag försvunnit och ersatts av enbart odlad mark eller skogsområden. Den odlade marken är småskalig och löper i smala tarmar mellan skogsområden och impediment. Bebyggelsen består av kvarvarande torp och nybyggda hus på äldre torpplatser och därmed har landskapets grundläggande organisation bibehållits in i modern tid. Utvecklingsmål Sambanden men också kontrasten mellan småbruken, torpen och herrgårdarna upprätthålls så att den sociala dimensionen i landskapet kan förstås och upplevas. Öppenheten och tillgängligheten som historisk kännetecknat platsen värnas och stärks.

40 40 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Befolkning Befolkningsprognosen i den kommunalekonomiska bedömningen visar hur invånarantalet skulle utvecklas i området fram till Under denna period beräknas det byggas ungefär 150 bostäder om året, med undantag för några år, vilket ger totalt ca bostäder. Utbyggnaden beräknas ske etappvis där merparten är småhus och ca 20 procent är flerbostadshus, vilket kan anses gälla för båda utformningsalternativen. Befolkningsprognosen grundar sig på att ett varierat bostadsutbud är planerat för Väsby Sjöstad och att man i ett nybyggt område kan förvänta sig fler barnfamiljer och färre ungdomar än bland inflyttare i befintliga områden. Ålder w Summa Prognos över befolkningsutveckling i Väsby Sjöstad Befolkning i tusental.

41 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 41 Service Kommunal service Den kommunalekonomiska bedömningen har legat till grund för bedömningen av behovet av kommunala service i området. Barnomsorg och grundskola Prognosen visar på en ökning med ca 430 barn upp till 2021, varav ca 400 barn tros behöva beredas förskoleplats. I dagsläget finns en förskola i Harva-området. Troligt att någon eller flera utbyggnadsetapper kan behövas och inom planförslaget bör plats reserveras för ny förskola. Det större utbyggnadsalternativet ger underlag för en ny grundskola för ca 600 elever. Skolan föreslås få ett centralt läge med säkra skolvägar och kan också fungera som mötesplatser i stadsdelen. Antalet ungdomar i Väsby Sjöstad ger i sig inte behov av ytterligare gymnasieskola. Med en beräknad topp på 150 ungdomar i gruppen år finns utrymme att ta emot eleverna i kommunens nuvarande gymnasieskola. Äldreomsorg och planering för funktionshindrade Väsby Sjöstad ska planeras så att hela miljön är anpassad för personer med nedsatt rörelseförmåga och ork. Den ska vara rullatorsvänligt planerad, till exempel med sittplatser utefter gångstråken. Stadsrummet utformas med tanke på god orienterbarhet, ljusa, säkra gångstråk med möjlighet till vilostunder. God orienterbarhet och torg och mötesplatser ökar möjligheten för äldre att bo kvar hemma. Små närbutiker är viktiga av serviceskäl. Väsby Sjöstad ska möjliggöra delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder. Servicepunkter och kollektivtrafik ska finnas nära. Gaturum, gångvägar, korsningar, torg etc ska gestaltas med hänsyn till tillgänglighetskrav enligt mål och ambitioner i kommunens handikappolitiska program. Krav ska ställas på exploatörer och projektörer att bevaka och kvalitetssäkra tillgängligheten till bostadshus och allmänna byggnader. När nya lekplatser anläggs ska man tänka på att de ska fungera också för handikappade. Trygghet Stadslandskapet ska utformas för att ge trygghet i parker, på allmänna mötesplatser och gångvägar. Undanskymda platser med skärmande vegetation som kan upplevas som otrygga ska undvikas. Gångstråken ska utformas för att vara trygga, säkra och högkvalitativa från start till mål, särskilt viktigt är det i gatuavsnitt som binder samman bostadsområden med kollektivtrafikpunkter. Genom att blanda verksamheter och bostäder skapas en levande, tät och trygg stadsdel. Se vidare diskussion under avsnittet Trafik, s. 42. Integration Genom att skapa boendemiljöer med olika upplåtelseformer, storlekar, kostnadsnivåer och hustyper ska segregerade boendemiljöer motverkas. Väl utformade och lokaliserade mötesplatser skapar förutsättningar för möten mellan människor med skilda bakgrunder. Kommersiell service Sättra aktivitetscentrum och i viss mån Kyleparken kommer att erbjuda möjligheter att bedriva verksamheter. Stadsdelens förutsättningar för kommersiell service är starkt kopplade till befolkningsmängd och flöden. Utgångspunkten är att planeringen, i syfte att minska bilberoende, bör skapa förutsättningar för detta.

42 42 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Trafik Ny väg till Sättra - tryggt, säkert, hållbart Hållbart resande De planerade områdena kommer att byggas i ett attraktivt sjö- och naturnära läge. Då planområdet ligger avskilt från de centrala delarna av kommunen med långt avstånd till pendeltåg, handel och social service finns risk att exploateringen leder till ett stort bilberoende. För att motverka en sådan utveckling är det viktigt att planera för en god kollektivtrafikstandard. Man har därför diskuterat om spårtaxi mellan Mälaren och pendeltågsstationen kan vara en möjlighet. I denna utredning har antagits att bussar kommer att stå för det kollektiva resandet. Den nya linjesträckningen bör följa Sättravägen där man kommer att få det största resandeunderlaget. Genom att dubblera busslinjerna får boende längs Runsavägen kortare avstånd till busshållplatser. Gång- och cykelvägar För att utveckla ett hållbart resande i planområdet är det också viktigt med attraktiva och säkra gång- och cykelvägar.det är viktigt både inom området till exempel till busshållplatser och skola, men också för pendlingsresor till kommuncentra och pendeltågsstation. Fågelvägen är det ca 2,5 km från Sättragård till pendeltågsstationen och centrum. Föreslagen vägsträckning Område där vägen eventuellt kan placeras. Den genaste vägen går genom Järvakilens skogsområde. God belysning och goda siktförhållanden blir då viktigt för att vägen skall kännas trygg att färdas på. En kombination med motionsanläggning, se ex Kyleparken s. 28, kan vara en möjlighet att skapa tillräckligt folkliv för att trygghet ska uppnås. Tydliga målpunkter och vägvisning kan öka attraktionen för gång- och cykelstråket. FÖP-område

43 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 43 Längs Sättravägen planeras också en gång- och cykelväg. För att gång- och cykelvägen ska vara attraktiv och tillgänglig har den maximala längslutningen begränsats till 5 % och det har styrt Sättravägens profil. (Vill man sänka standarden för gång- och cykeltrafiken och få en bättre terränganpassning av vägen kan lutningarna som mest öka till 7%. Det motsvarar maxvärdet för busstrafikering.) Det promenadvänliga samhället Gaturum kan fungera som sociala träffpunkter i små stadsdelar där det ofta saknas mötesplatser som t.ex. butiker och caféer. Genom att skapa attraktiva utemiljöer uppmuntras människor till att bättre nyttja sitt närområde för promenader och kortare vardagsresor. Uppskattade promenadstråk ska gärna vara småskaliga och varierande. Det kan t.ex vara att röra sig genom villakvarter, stadsgator och parker. Att möta andra människor ute, att se och bli sedd, skapar en känsla av förankring och samhörighesom gör att människor känner stolthet och ansvar för sitt område. Gaturummets utformning Den nya Sättravägen kommer att gå genom Järvakilens skogspartier och vissa sträckor kan upplevas som landsvägskörning. Därför är det viktigt att gatan ändrar karaktär när den möter bostadsbebyggelsen. Detta kan åstadkommas genom att anlägga generösa trottoarer på båda sidor av gatan samt att välja gatumaterial som har ett stadsmässigt intryck. Gatuträd hjälper till att ta ner skalan på vägrummet samtidigt som de ger en variation över årstiderna. Längsgående gatuparkering kan bidra till en ökad mängd av intryck. Placering av bebyggelse Placering och utformning av bebyggelse har stor betydelse för att skapa en attraktiv gatumiljö. Fasadernas höjd och placering bestämmer skalan på rummet och kan bidra med variation. I många bostadsområden utmed trafikerade miljöer har man valt att dra tillbaka fasaderna Platser som är fattiga på upplevelser tex. stråk utmed trafikerade vägar och trafikleder upplevs ofta som monotona och otrygga. Dessa områden bildar fysiska och mentala barriärer som bidrar till att människor i större utsträckning väljer att färdas med bil. Bilismens påverkan på utemiljön och tvärtom Bilisters körsätt och hastighet har stort inflytande på hur gaturummet upplevs. Anpassas biltrafiken till de långsamma trafikanterna, t.ex. gående och cyklister, finns förutsättningar att skapa ett levande stadsrum med många aktiviteter samtidigt. På gator som upplevs som händelsefattiga är det svårt att motivera en låg hastighet. Småskaliga gaturum med många händelser utmed vägen kräver en större uppmärksamhet vilket gör att farten hålls nere.

44 44 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Dagvatten Störning FÖP-områdets dagvattenhantering kommer att behöva utredas mera detaljerat under arbetet med utställninghandlingen, utifrån ett slutligt förslag till bebyggelsestruktur. Principer i kommunens dagvattenpolicy är vägledande. Luft I samband med kommande detaljplanearbete kommer utredningar att behöva göras för att säkerställa att luftkvaliteten i de täta gaturummen inte överskrider miljökvalitetsnormer (MKN). Även när MKN inte överskrids är luften nära tättrafikerade gator påverkad av trafikens luftutsläpp. Styrande av placering av luftintag för ny bebyggelse kan bli aktuellt. Placering av uppehållsplatser för människor ska ske med hänsyn till buller och luftföroreningar. Buller Utredningar kommer att behöva tas fram under kommande detaljplanering för att säkra boendemiljöerna med avseende på buller från trafik, samt buller från Kungsängens skjutfält. Exempel på dagvattenhantering Översvämningsrisk ArkenSE arkitekter Teknisk försörjning Nya tekniska försörjningssystem för VA, energi och avfall kommer att behöva byggas. Utbyggnaden av Väsby Sjöstad kommer att ställa mycket höga krav på miljöteknik. Idéer om dessa kommer att utvecklas under arbetet med utställningshandlingen utifrån ett slutligt förslag till bebyggelsestruktur. I Sättra-områdets sydvästra del redovisas en risk för översvämning. Vid utbyggnad av bostäder bör en riskanalys enligt länsstyrelsens riktlinjer först tas fram. Gällande översvämningsrisken bör hänsyn tas till 100-års flödet som kan innebära en stigning på 1,25 m av Mälarens vattennivå. Vid bebyggande av marken närmast Mälaren kan marknivån behöva höjas för att klara detta.

45 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 45 PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR

46 46 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Planförhållanden, förordnanden och riksintressen Planområdet i den strategiska kommunplanen För hela kommunen gäller strategisk kommunplan antagen av kommunfullmäktige i december Den är både en strategisk utvecklingsplan för kommunen och en översiktsplan i Plan- och bygglagens mening. Kommunplanen anger att Runsahalvöns utveckling ska studeras vidare i en FÖP, i första hand med inriktning mot rekreation och fritid. Gällande detaljplaner Större delen av planområdet är inte detaljplanelagt. Området gränsar i öster till planlagd mark. Gällande detaljplaner finns vid Båtbyggartorp (nr 307), som är en avstyckningsplan som godkändes 21 december 1944, och vid Skarvängskroken (nr 438), som är en äldre byggnadsplan som fastställdes den 28 december Båda detaljplanerna saknar genomförandetid. Dessa ersätts för närvarande av pågående planering vid Kairo och Harva. Utveckling av ett grönstråk mellan Oxundasjön och Edssjön längs med Väsbyån samt runt Edssjön Centrala delarna av Väsby utvecklas till en modern småstad, se detaljerad karta över centrala Väsby. Mälaren utvecklas som rekreationssjö Runsahalvöns utveckling studeras vidare i en FÖP, fördjupad översiktsplan Utsnitt ur Karta till Kommunplan FÖP-område Områdesbestämmelser För viss permanentbostads- och fritidshusbebyggelse vid Sättra gård vann laga kraft den 10 maj Området begränsas till landytan, men har i övrigt samma omfattning som Sättra naturreservat. områdesbestämmelserna gäller befintliga hus i reservatet. Naturreservat Enligt Miljöbalken 7 kap 4 får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. Naturreservatet Sättra gård som bildades 1970 av länsstyrelsen i syfte att tillgodose behovet av område för friluftslivet. Strandskydd Syftet med strandskydd är att trygga förutsättningarna för allmänhetensfriluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtlivet. I Strandskyddet omfattar land- och vattenområden intill 100 meter intill strandlinjen. För att tillgodose något av strandskyddets syften kan länsstyrelsen utvidga det till högst 300. Inom FÖP-området är strandskyddet vid Mälaren 100 meter, vilket omfattar lika stort område i vattenområdet.

47 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 47 Riksintressen Kraftledningar Genom FÖP-området går kraftledningar som är av riksintresse enligt 3 kapitlet 8 MB. Dessa två är på 220 kv (Svenska Kraftnät) respektive 130 kv (Banverket). Geografiska bestämmelser Mälaren Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse på grund av de natur- och kulturvärden som finns. Turismens och frilufts livets intressen skall särskilt tas hänsyn till. Hela Mälaren är avsatt som riksintresse också för yrkesfisket (4 kapitlet 1,2 och 4 MB). Arlanda flygplats Arlanda flygplats utgör ett riksintresse enligt 3 kap 8 MB, enligt beslut fattat av Luftfartsverket FÖP-området omfattas av influensområdet för buller från inflygning till Arlanda, max 70 db (A). influensområdet är avgränsat genom länsstyrelsens beslut en barockträdgård och ett stort antal torp med bibehållen äldre karaktär, samt allén längs Runsavägen. Hammarby-Östra Fresta som berör planområdets nordöstra del är en del av landets största och mest komplexa fornlämningsmiljöer från järnåldern. Totalförsvaret FÖP-området berörs av Kungsängens övnings- och skjutfält, Upplands- Bro kommun, som är av riksintresse enligt Miljöbalken 3 kapitlet 9. Detta område har särskilda så kallade förordnanden enligt plan och bygglagen (PBL) 12 kapitlet 4. Förordnandet innebär att byggnadsnämndens beslut om bygglov eller förhandsbesked kan prövas av länsstyrelsen. Försvarsmakten gör nu med anledning av mer sofistikerad programvara för bullerberäkning en översyn av utbredningsområdet för buller från Kungsängen. Luftfartsverket (LFV) Stockholm-Arlanda Airport har för närvarande tagit fram ett underlag för samråd rörande ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun enligt miljöbalkens regelverk. Kulturmiljö FÖP-området innehåller inte, men angränsar till, riksintresseområden för kulturmiljövården. Planområdet berörs av riksintresse för kulturmiljövård enligt Miljöbalken 3 kap 6, vid Runsa och Hammarby-Östra Fresta. Runsa är ett fornlämningsområde som tillhör de mäktigaste i landet. Gravanläggningar och Runsa fornborg ger bilden av väl befäst och betydelsefull stormansgård från yngre järnåldern. I området ingår även Runsa herrgård som var Upplands Väsbys största gods från 1600-talet till 1900-talet,

48 48 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Sättra naturreservat, området innehåller områdesbestämmelser Sättra Gård Pågående detaljplan- eller FÖP-arbete DPL KAIROBÅTBYGGARTORPSKARVÄNGSKROKENHARVA DPL EDS ALLÉ Detaljplanelagt område Strandskyddat område, 100 och 300 m. Strandskyddat område i vattnet, 100 m Riksintresset Arlanda, max 70 db(a) Riksintresse totalförsvaret FÖP VÄLLSTA Riksintresse kraftnät 220 kv Riksintresse kraftnät 130 kv ( Banverket)

49 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 49 Järvakilen Stockholmsregionen är en grön storstadsregion ur ett internationellt perspektiv. Exploateringen har skett radiellt kring ett transportnät som utgörs av järnvägar och motorleder. Det stjärnformiga bebyggelsestrukturen ger förutsättningar för ett boende med goda kommunikationer som samtidigt ger både god tillgång och nåbarhet till grönområden av hög kvalitet. Kilstrukturen innebär att en stor mängd människor får tillgång till stora grönområden och fungerar mycket mer effektivt än vad till exempel en struktur med ett grönt bälte runt staden skulle göra. Järvakilen Järvakilen är regionens mest centralt belägna gröna kil, med viktig funktion som tätortsnära natur. Kilen innehåller många olika värden av hög kvalitet, b. la. i nationalstadsparken och i flera stora naturreservat. Här finns välbesökta turistmål, strand- och vattenområden och stora kulturmiljövärden, viktiga för regionens karaktär och attraktivitet. Kilens norra delar omfattar långa Mälarstränder, ett kulturlandskapkring Sigtuna och Håtuna som är knutet till Sveriges äldsta historia samt ett vattenstråk mot Uppsala, med höga kulturmiljö-, natur och rekreationsvärden. Kilen är betydelsefull som spridningssamband för ädellövskogsarter, men även för gamla barrskogar. Järvakilen harockså betydelse för luftomväxling och klimatutjämning för Stockholms innersta delar. JÄRVAKILEN GÖRVÄLNKILEN EKERÖKILEN RÖSJÖKILEN ANGARNKILEN BOGESUNDSKILEN NACKA-VÄRMDÖKILEN Rapporten Järvakilens värden och funktioner Rapporten har tagits fram av Ekologigruppen AB och AKT Landskap på uppdrag av Upplands Väsby kommun. Projektet är delfinansierat av landstingets miljöanslag då det behandlar landskapet på en regional nivå och berör ett ämne som kan påverka boende i en rad olika kommuner. Rapporten har två huvudsyften, dels ska den fungera som underlag i miljöbedömningen i de fördjupade översiktsplaner som pågår i de västra delarna av Upplands Väsby och dels kan den fungera som ett första steg mot ett handlingsprogram för kilen. Rapporten belyser de regionala värdena på ett sätt som inte är möjligt i en lokal studie. Ambitionsnivån i rapporten utgår från att påverkan på Järvakilen är en kritisk faktor för möjligheterna att genomföra planarbetet. Sammanfattningsvis syftar utredningen i första hand till att beskriva kilens regionala värden och funktioner. Vilka är de regionalt viktigaste värdeområdena? Värdekärnor för biologisk mångfald? Sociala värden/upplevelsevärden? Friluftsområden? Kulturmiljökvaliteter? Aktivitetspunkter för regionalt viktigt friluftsliv? Vilka är de regionalt viktigaste funktionerna? Habitatnätverk, vandrings- och cykelleder, strandpromenader, kulturhistoriskt intressanta strukturer (t.ex. ägogränser, gamla vägar mm), ekosystemtjänster, mm. I rapporten ligger tyngdpunkten på kulturmiljövärden, bl.a. då de ofta behandlats översiktligt eller blivit förbisedda i liknande sammanhang. Rapporten består av tre olika delar: kulturmiljövärden, biologisk mångfald samt ett avsnitt som behandlar sociala värden i gröna miljöer, så kallade naturrekreationsvärden. För rapporten i sin helhet, se bilaga Järvakilens Värden och Funktioner. BORNSJÖKILEN HANVEDENKILEN TYRESTAKIL LEN

50 50 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Översiktlig karaktärsanalys Utdrag ur Järvakilens Värden och Funktioner - kulturmiljö FÖP-område Utdrag ur Järvakilens Värden och Funktioner FÖP-område I det avslutande kapitlet berörs regionala värden på Runsahalvön som är det område som berörs av den fördjupade översiktsplanen. Materialet är även en sammanställning av andra framtagna utredningar som landskapsanalys, naturinventering, och mälarstrandsinventering - se sammanfattningar längre fram, samt särskilda bilagor.

51 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 51 Landskapet Följande är ett utdrag ur LANDSKAPSANALYS Upplands Väsby - Västra kommundelarna , rev , utförd av Ekologigruppen AB. För den fullständiga utredningen, se bilaga. Syfte Landskapsanalysens huvudsakliga syfte är att ge en helhetsbild av landskapet och dess funktioner i de Västra kommundelarna. Landskapsanalysen ska kunna: Vara ett underlag för strategiska bedömningar av vilka värden som ska prioriteras, bevaras och utvecklas. Peka på viktiga rekreativa förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Ge stöd för prioriteringar i markanvändningsfrågor. Utgöra stöd för bedömningar i miljökonsekvensbeskrivningar. Vara ett underlag för förslag till åtgärder och förslag till utveckling av värden. Ingå i en handlingsplan som hanterar utveckling och exploatering i känsliga delar av Uppland Väsbys västra delar. Hälsa och rekreation Att ha tillgång till naturen runt husknuten har stor betydelse för folkhälsan. Svenskar rör sig allt mindre och som en följd av detta drabbas allt fler av vällevnadssjukdomar. Stress och utbrändhet är andra vanliga fenomen. Båda dessa kan tillsammans med andra åtgärder förebyggas genom att vistas i natur av god kvalitet som i en stor del av Upplands Väsbys skogsområden. Hur ett område används är kopplat till vilka funktioner som finns där. Genom en SWOT- analys har Västra kommundelarna inventerats. Med utgångspunkt i detta har kvaliteter och brister identifierats. Upplands Väsbys västra kommundelar har utomordentligt goda förutsättningar för friluftsliv, rekreation och vistelse i gröna miljöer. Närheten till både vatten och skog ger stor variationsrikedom. I norr finns stora strövområden med tydliga målpunkter som Runsa fornborg. Närmast tätorten finns väl utvecklade stigsystem som upplevs vara välanvända och som skulle kunna användas i ännu större utsträckning. Analys Landskapsanalysen innehåller sju olika delar som tillämpar olika, specifika metoder för att kunna ge en helhetsbild av landskapets värde, innehåll och användning. Delarna är som följer: Funktioner och kvaliteter Tillgänglighet Gröna stråk Värdefull rekreationsskog Landskapsbild Brister och barriärer Landskapets funktioner Ett områdes värde för rekreation och friluftsliv bedöms utifrån en rad olika faktorer. Naturupplevelser, tysthet, mångsidighet, skönhet, tillgänglighet, storlek och frånvaro av restriktioner och barriärer är exempel på sådana.

52 52 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Funktionsområden 3. Runsahalvöns skogslandskap,västra 4. Runsahalvöns skogslandskap, östra 6. Norra Sättra-dalgångens åkerlandskap 7. Sättra-aktivitetsområde och Upplandsleden 8. Kairo aktivitetsområde 9. Lövsta Lövstatorp 10. Vaxmyra koloniområde 11. Lövstaskogen norra 12. Lövstaskogen södra Bergaskogen 16. Skomakarskogen och Skomakarhagen Ägget skogen och Ägget Hagmarken Edsby och Törnby Harva 31. Roparudden/Upplandsleden 32. Edsskogen/Dalstakärret Upplevelsevärden och funktioner Funktionsområden FÖP-område 32 Upplevelsevärden säger mycket om ett områdes karaktär, till exempel om det är kulturhistoriska värden som ska tas tillvara eller om det är en värdefull skogsupplevelse. Upplevelsevärden har kartlagts i Regionplane- och trafikkontorets rapport Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Bedömningarna i landskapsanalysen bygger till stor del på RTK:s kartläggning men också på egna fältstudier. Bedömningarna kan därmed skilja sig något från RTK:s rapport från 2004.

53 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 53 Naturvärden Följande är ett utdrag ur en inventering av naturvärden för hela Upplands Väsby, som utförts av Ekologigruppen AB. I kartorna har områden med särskilda naturvärden redovisats och nummersatts. Utredningen som helhet finns som bilaga. Syfte Naturinventeringens syfte är att ge en god bild av: de värden för biologisk mångfald och geologi som finns i kommunen. dessa värdens känslighet för påverkan samt i vilken grad de är beroende av skötsel. väsentliga ekologiska spridningssamband inom kommunen samt samband med den regionala grönstrukturen. Utgångspunkter Utgångspunkter vid värdering: Sällsynthet Kontinuitet Storlek Spridningsituation Klassning Identifierade naturvärden har indelats i klasser utifrån riktlinjer som utarbetats av Naturvårdsverket. Dessa är: Klass 1 - Högsta naturvärde (riksintresse) Klass 2 - Mycket höga naturvärden (regionalt intresse/länsintresse) Klass 3 - Höga naturvärden (stort kommunalt intresse) I FÖP-området finns klass 2 (rödmarkerat) och klass 3 (gulmarkerat) representerade. Resultatet finns redovisat geografiskt i följande karta. Varje identifierat område finns beskrivet med objektsdatablad i kommunens GIS-databas. Skrafferingar och punktmönster anger naturtyp. Detaljerad beskrivning återfinns i respektive objektsblad. Inventeringen är en indikator på var värden finns. Närmare analyser av naturvärden bör göras i kommande detaljplaneskeden. Nedan följer en förteckning över förekommande naturvärden inom FÖPområdet: Sumpskog. Centralt i det aktuella FÖP-området ligger en nyckelbiotop som utgörs av en blandsumpskog. 6. Barrblandskog N Sättra gård. Nyckelbiotop. Grov gammal barrskog på slänt ner mot sjön. Delvis blockigt och förekomst av död ved. Naturvärdena bevaras om skogen lämnas för fri utveckling. 9. Barrblandskog N Kairo. Nyckelbiotop. Grov gammal tallskog med inslag av lövträd i västslänt. Sandig mark. Förekomst av lågor och torrträd Barrblandskog N Eds kyrka. Gammal talldominerad barrblandskog med stort lövinslag. Luckig skog med inslag av gamla grovbarkiga tallar. Skogen har varit betad i sen tid Ädellövskog N Eds kyrka. Ädellövskog/park med alm, ask, bok, lind och lönn, bitvis grova träd. Gamla tallar förekommer också. Granuppslag bör röjas bort.

54 54 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Torrbacke N Eds kyrka. Området utgörs huvudsakligen av öppen betesmark med inslag torrbackar/hällar med bl a jungfrulin, prästkrage m fl. Trädskiktet utgörs av tall, gran och björk Hagmark N Eds kyrka. Igenväxande naturbetesmark Barrblandskog SO Sätra gård. Flerskiktad barrblandskog med inslag av äldre tallar. I den östra delen finns ett mindre sumpskogsparti Sumpskog Viltvatten NO Nytorp. Igenväxande viltvatten i jordbruks/skogslandskap Ädellövskog V Sättra gård. Almskog med ett visst inslag av al, ask och hassel. Längs stranden finns grov gammal knäckepil. Förekomst av mycket död ved, både som stående torrträd och liggande. God almföryngring. I den norra delen är inslaget av hassel mycket stort Barrblandskog O Sättra gård. Gles talldominerad blandskog som i kanterna och i den södra delen har ett större inslag av ädellövträd. Lång obruten kontinuitet Barrblandskog VNV Sättra gård. Sluttning, delvis brant, längs Mälaren med grov gammal tall. Död ved både torrträd och lågor av tall och gran förekommer spritt i området. Centralt FÖP-område

55 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 55 i området finns en flerskiktad, grandominerad barrblandskog av blåbärstyp Barrblandskog SV Lövsta. Gammal barrblandskog med tydliga spår av skogsbete. Skogen är grandominerad med grov asp och gammal grov tall förekommer spritt i området. Enstaka granlågor förekommer. är bitvis stort. Viss mängd död ved förekommer, framför allt som torrträd men enstaka lågor finns också Talldominerad barrskog SSV om Lövsta. Ett större talldominerat barrskogsområde. Skogen är flerskiktad och över lag gammal. Inslaget av gammal grov tall är bitvis stort. Ett mindre parti med blandsumpskog finns i den västra delen. Viss död ved förekommer, framför allt som torrträd men enstaka lågor förekommer också Barrblandskog V Runby. Flerskiktad barrblandskog med inslag av gamla tallar. Död ved förekommer mycket sparsamt, framför allt som torrträd av tall Talldominerad barrskog V Runby. Flerskiktad, talldominerad barrblandskog. Gamla grovbarkiga tallar är allmänt förekommande Hällmarkstallskog V Runby. Hällmarkstallskog med grova gamla tallar. Död ved förekommer sparsamt, framför allt som torrträd av tall, men någon enstaka låga finns också Ädellövskog N Eds kyrka. Ädellövskog/park med ask, alm, ek, lönn, och lärk. Skogen är mer eller mindre flerskiktad och snårig. Äldre, grova ädellövträd förekommer sparsamt. Död ved förekommer sparsamt Talldominerad barrskog vid Lövsta. Ett större talldominerat barrskogsområde. Skogen är överlag gammal och flerskiktad. Inslaget av gammal grov tall

56 56 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Mälarstranden Följande är ett utdrag ur Karaktärinsering av Mälarstranden i Upplands Väsby 2006, utförd av Ekologigruppen AB. För den fullständiga utredningen, se bilaga. Syfte Syftet med framtagandet av en mälarstrandsinventering har varit att beskriva biologi och naturvärden längs Mälarstränderna i Upplands Väsby kommun med en biotopkaraktärisering som grund. Sammanfattning Materialet utgör en beskrivning av Mälarstranden i Upplands Väsby kommun. Arbetet ingår som en del i kommunens arbete med EU:s ramdirektiv för vatten. Hela sjöstrandsträckan inventerades med båt. Landstranden inventerades där värdefulla miljöer bedömdes kunna finnas (enligt analys med flygbilder, bakgrundsdokumentation samt indikationer från sjöstrandsinventeringen). Landstranden Landstranden i Upplands Väsby har beskrivits i 59 sträckor, inklusive de stränder där dominerande vassvegetation förekommer. Landstranden domineras av mogen barr- eller blandskog som med naturstrand angränsar till vattnet. Vid strandkanten finns ofta en bård av lövträd, främst al. De sträckor som bedömts vara mest värdefulla för den biologiska mångfalden, sammanfaller huvudsakligen med objekt som redan tidigare bedömts som värdefulla av Skogsstyrelsen, kommunen och länsstyrelsen. Dessa värden är främst knutna till mogen eller gammal barr- och blandskog, samt partier med ädellövskog. Landstranden har också ett värde i sin till stora delar opåverkade naturstrand. Det finns tre längre strandpartier där öppen mark når ner till stranden, vilka alla hävdas med bete i viss mån, om än inte ända ner till vattnet. Deras värde är främst knutet till de öppna betesmarkerna, vilka dock har svag koppling till vattenmiljön. Naturvärde Mälaren ingår i riksintresset Mälaren med öar och strandområden, enligt miljöbalkens 4:e kapitel, och omfattas också till delar av ett naturvårdsobjekt i Länsstyrelsens naturkatalog. I detta arbete har dock varje enskild sträckas naturvärde bedömts som sträckans värde inom riksintresset. Tio landsträckor bedöms hysa naturvården av regionalt intresse, 37 bedöms intressanta på kommunal nivå och 10 är av lokalt intresse. Sett som en helhet, är kommunens Mälarstrand värdefull då den är relativt opåverkad av bebyggelse, anläggningar och dylikt. Det innebär att det mesta av stranden utgörs av naturstrand, där också närmiljön och omgivningen är relativt lite påverkade. Vidare utgörs en stor del av den strandnära skogen av gammal eller mogen skog. De sträckor som bedöms vara av regionalt intresse utgörs främst av de naturvärden och nyckelbiotoper som Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och kommunen redan tidigare bedömt som värdefulla. Naturvärden som tidigare identifierats på land i södra Upplands Väsby är Harvaskogen, vilken ingår i länsstyrelsen naturkatalog objekt 14.03a. I norra Upplands Väsby ingår Runsa i Länsstyrelsen naturkatalog, objekt Till detta kommer ett antal nyckelbiotoper, identifierade av Skogsstyrelsen. Känslighet och åtgärder Den mänskliga påverkan vid de inventerade strandsträckorna har bedömts som begränsad och består främst av tomtmark eller hamn/badplats. En del partier är påverkade av bete eller åkerbruk. De åtgärder som föreslås i rapporten innebär främst att bevara skyddszoner mot strandzonen i samband med skogsbruk och jordbruk, samt upprätthålla och utöka det bete som fanns vid Mälarstranden. Den största hotbilden mot landstrandsträckorna med angränsande skog utgörs av avverkning av skog samt ny bebyggelse. Där landstranden består av öppen mark, utgörs hotet av igenväxning.

57 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 57 Sjöstranden Mälarstrandens sjöstrand i Upplands Väsby har delats in i och beskrivits som 47 delsträckor, exklusive de stränder där dominerande vassvegetation förekommer. Bottensubstratet utgös huvudsakligen av sten, sand, grus och block. Vid en tredjedel av stränderna är vattenvegetationens totala täckningsgrad större än femtio procent. Vass, säv, gul näckros och vattenpest är de vanligast förekommande vattenväxterna. Även smalkaveldun, vattenpilört, ålnate, grovnate och axslinga uppträdde relativt frekvent. Vattenvegetationen vid kommunens stränder bedömdes generellt vara endast något påverkad av mänsklig verksamhet. Bottenfaunan uppvisade överlag obetydliga alternativt mindre avvikelser från det naturliga tillståndet. Stormusslor förekom vid fem av sex inventerade lokaler. De för ekosystemet ursprungligen främmande arterna vattenpest, signalkräfta och vandrarmussla var generellt mycket frekvent förekommande. Naturvärde Rent allmänt bedöms kommunens Mälarstrand som värdefull, då den är relativt opåverkad av mänskliga aktiviteter, samt då det förekommer många sträckor med värdefulla bottensubstrat (minerogena substrat som grus och sand). Fyra av sjöstrandsträckorna bedöms hysa naturvärden av regionalt intresse, och 31 sträckor bedöms som intressanta på kommunal nivå. Två rödlistade arter av bottenfauna har påträffats under inventeringen. Känslighet och åtgärder Eftersom den mänskliga påverkan vid de inventerade strandsträckorna var begränsad, omfattar de åtgärder som rekommenderas huvudsakligen restriktioner, exempelvis gällande fysisk exploatering och grumlingsalstrande verksamhet, samt att anlägga eller bevara skyddszoner mot skogsmark. I övrigt föreslås bl.a. åtgärder i form av information till hushåll gällande användning av gödsel- och bekämpningsmedel samt biltvätt. Kartan visar bedömd naturvärdesklass för sjö-och landstranden enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. För provpunkterna visas naturvärdena också enligt System Aqua, där 5 betyder mest värdefullt Naturvärdesklass Klass 1 är mest värdefullt Klass 4 Lokalt intresse Klass 3 Kommunalt intresse Klass 2 Regionalt intresse Klass 1 Nationellt intresse Provpunkt för bottenfauna och vattenvegetation. sering längs Mälarstranden i Upplands Väsbys kom Exempel på kartillustration ur Mälarstrandsinventeringen - tema naturvärden 1

58 58 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Kulturhistoria AKT Landskap har tagit fram en kulturutredning för FÖP-området. Utredningen som helhet finns som bilaga. Runsahalvön Runsahalvön utmärks av kontrasten mellan det öppna och det slutna. Landskapsbilden domineras av skogen som bryts upp av öppna långsträckta dalgångar anpassade till nord-sydliga och nordväst-sydostliga riktningar. Den tydligt terränganpassade markanvändningen med de öppna väl avgränsade rummen mot de slutna skogsbeklädda höjderna är en bärande karaktär. Det öppna landskapet är överblickbart och möjliggör bitvis utblickar och fria siktlinjer ut mot Mälaren. Ett annat utmärkande karaktärsdrag är skalväxlingarna i landskapet, från det storskaliga, medvetet gestaltade till det vardagliga och småskaliga. Landskapet är förhållandevis glest bebyggt och herrgårdar, torp och småhusbebyggelse är ett visuellt karaktärsdrag i bebyggelsebilden. Landskapets former understryks av kommunikationsmönstret. I området är flera lager av infrastruktur med skiftande tidsdjup och ursprungsfunktion urskiljbara. Det äldre vägnätet är tydligt anpassat till terrängen och markslagsgränser. Från den slingrande Runsavägen strålar ett antal stigar och vandringsleder in mot den höglänta skogsplatån som reser sig brant i öster. Det småskaliga vägnätet fungerar som förbindelselänkar mellan gårdar och dalgångar. Över det gamla vägnätet har de större transportstråken E4: an och Mälarvägen lagts i sen tid. Odlingslandskap, skogslandskap och mosaiklandskap FÖP-området kan avgränsas i tre områden med olika karaktär och historia; 1. Sättras odlingslandskap som till största delen omfattar de öppna intensivt brukade inägorna, dvs. åkrar och ängar, som hört till Sättras marker. 2. Kairoskogen utgörs av det slutna och extensivt utnyttjade utmarkslandskapet på skogsplatån samt småhusbebyggelsen vid Kairo. 3. Och området kring Kyletorp som består av det småskaliga och skogsdominerade torplandskapet som historiskt utmärkts av en mosaik av åkertäppor, ängar och hagar

59 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 59 Sättra - intensivt brukat jordbrukslandskap Sättra 1723 ett formrikt odlingslandskap På 1700-talet möter vi ett mångformigt odlingslandskap, en mosaik av öppna, halvöppna gräsmarker till gradvis mer slutna markslag. Inägorna innehöll åkrar, ängsmarker, stängslade hagar och en liten humlegård. De var intensivt utnyttjade och hägnades för att freda dem från boskapen som släpptes på bete i utmarken. Inom åkergärdena var odlingsmarken uppdelad i ett lapptäcke av små tegar åtskilda genom renar, diken eller impediment. En del åker tycks tidigare varit i bruk men utarmats. De så kallade lindorna var gräsmarker som låg inom gärdena men som slogs för hö. Även i skogsmarken finns tecken på förändrad markhävd. Sättra åkerdominerat landskap Vid 1900-talets början rationaliserades markanvändningen och den tidigare landskapsmosaiken förvandlades. Åkerfälten bredde ut sig och det finmaskiga nät av öppna diken och renar som tidigare delade upp åkermarken försvann. Under 1900-talet kom landskapet också att präglas av den industriverksamhet som växt fram kring Sättra tegelbruk. Tegelbruket låg ute på en udde och strax intill låg Tegeltorpet. Vid 1900-talets början har Sättra gård fått karaktär av en mindre herrgård. Gården ligger omgiven av stor park- och trädgårdsanläggning i anslutning till den allékantade vägentrén. Sättra 1952 moderniserad drift Under 1900-talets senare del avstannade utökningen av åkermarken och utvecklingen kom stegvis att gå i motsatt riktning. Rationella brukningsmetoder och avvecklingen av små jordbruksenheter ledde till att svårbrukade åkrar som med stor möda plöjts och odlats men som nu låg avigt till för de stora maskinerna fick växa igen eller planterades med skog.

60 60 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Kairoskogen extensivt brukat resurslandskap (innehåller Kairohöjden) Sättra tegelbruk (ovan) och Sättra gård (nedan). Okänt datum.

61 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 61 Runby 1764 utmarken en mångsidig markresurs Under lång tid var det i första hand den agrara näringen som påverkade sysslorna i skogen. Man kan vid den här tiden inte tala om ett renodlat jordbruk eller skogsbruk. Skogen ingick i ett mångbruk där skogens bruksvärde var nära integrerat med den övriga markanvändningen. En stor boskapsstock krävde till exempel god tillgång på ängsmark men ökade även behovet av sommarbete. Utmarken användes för bete men det var också här man hämtade timmer, ved och virke till gärdesgårdar och byggnader. Storskogen på den branta skogsplatån var utmark till gårdarna i Övre och Nedre Runby. Runby mot ett mer specialiserat bruk I takt med att skogens betydelse som virkesproducent växte avtog den agrara mångsidiga användningen. Skogsbete och virkesproduktion skildes åt och det traditionella mångbruket, där boskapsskötsel och skogsbruk blandades löstes upp. Runby 1952 ett annat slags mångbruk Samtidigt som skogen fick ett allt större värde som produktionsgren blev det skogliga landskapet också en källa till rekreation i takt med friluftslivets utveckling under 1900-talet. Skogarna kring Kairo används idag för flera olika ändamål, där bland annat behovet av boende samspelar med anspråken på landskapet från friluftsliv och jord- och skogsbruk. Under 1900-talet utvecklades friluftslivet och sommarboendet till breda, folkliga rörelser från att till en början ha varit en exklusiv företeelse förbehållen förmögnare samhällsklasser. Det satte sitt avtryck i landskapet i form av ett litet samhälle, badplats, pensionat och småbåtshamn. På talet uppfördes Kairo pensionat. Det ursprungliga huset brann på talet men en ny fest- och konferenslokal byggdes på platsen. På 1920-talet uppfördes Kairo pensionat. Det ursprungliga huset brann på 1980-talet men en ny fest- och konferenslokal byggdes på platsen.

62 62 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Kyletorp torpdominerat mosaiklandskap (Innehåller Kyle Backe i norr) Edsby 1723 småskalig markmosaik På Edsbyns utmark låg Kyletorp i anslutning till vägen som ledde fram till Runsa. Torpets små domäner begränsades av det hägnadssystem, som omgav inägorna, där små flikiga åkrar, ängar, betade våtmarker och hagar trängdes. Intill låg Edsbyns beteshagar och åkergärden. Landskapet var då öppet och format av slåtter och bete. Torparna ägde inte sin mark men hade brukningsrätt mot skyldigheten att göra dagsverken till markägaren. De var därmed både självständiga småjordbruk och samtidigt en del i gårdens eller godsets arbetsorganisation. Kyletorp tillhörde under en tid Runsa och gjorde då dagsverken till herrgården. Edsby storjordbruk Den småskaliga mosaiken av markslag hade nu omvandlats till åkermark. Nya odlingsytor hade frilagts genom utdikning och torrläggning av våtmarker. Antalet torp hade vid denna tid ökat. Det är antagligen en följd av den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talet då torpen och backstugorna expanderade i utkanten av byarnas ägor och i anslutning till vägarna. Med 1800-talets laga skifte kom också möjligheterna till bildandet av storjordbruk genom uppköp och sammanslagningar av gårdar. Det innebar att stora delar av marken under 1800-talet kom att tillhöra högreståndspersoner och stadsbor som byggde upp stora och inkomstbringade egendomar. Det satte sin prägel på landskapsbilden kring Edssjön där flera gårdar, ibland hela byar slogs samman till en brukningsenhet som fick karaktär av herrgård med tillhörande storjordbruk. Vid Edsby, där det tidigare legat flera gårdar i en by bildades en stor brukningsenhet och landskapet designades för att manifestera gården och ägarens sociala särställning. Ett park- och trädgårdsområde anlades kring herrgården och två allékantade vägar drogs fram för att markera ingången till gården. Edsby 1952 jordbruket mekaniseras Under 1950-talet hade torparsystemet upphört och ersatts av ett arrendesystem. Jordbrukets driftsrationaliseringar ledde nu till en utveckling mot större brukningsenheter. Gårdar växte i storlek och jordbruket mekaniserades. Flikiga och svårbrukade åkrar lades igen. Skogsbetet hade minskade i betydelse och skogsmarken förtätades i takt med den minskade boskapshållningen. Men ännu in på 1950-talet fanns en kvardröjande öppenhet i landskapet. I kartbilden syns de forna hagmarkerna som ljusa områden kring åkern och i skogen.

63 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 63 Fornlämningar Programområdet på sydvästra Runsahalvön är beläget i anslutning till viktiga förhistoriska kommunikationsleder och centralplatser. Vid Runsa på halvöns norra del möter vi ett maktlandskap med lång historia. Platsen var geografiskt strategiskt belägen där tidens viktiga farleder från söder och öster möttes. Här ligger Runsa fornborg som var en befäst stormannagård under järnålder som troligen haft inflytande i handel, markrättigheter och militärt beskydd för den omgivande bygden. Här finns också en av landets största skeppssättningar, en gravform som vanligtvis hör till bronsålder och vikingatid och som ingår i gravfält med 30-talet gravar. Lite längre söderut finns ytterligare ett gravfält med monumentala gravar i form av en kungshög och två stora rösen som brukar betraktas som stormannagravar. Den rika fornlämningsmiljön med storslagna gravar och befästningen berättar om en framstående plats och ett tusenårigt nyttjande som haft de goda kommunikationerna som en viktig förutsättning. Stormannagården vid Runsa var för sin försörjning beroende av boskapsskötande bönder i det närliggande omlandet. Det är sannolikt spåren efter dessa bönder vi möter genom de förhistoriska lämningarna inom FÖP-området. i dalgångarna som idag hyser den mesta odlingsmarken nyttjades då till bete och slåtter. FÖP-områdets enda större gravfält ligger i närheten av Ed som var en större gård invid Edssjön. Ed är en gammal beteckning på ett dragställe för båtar. Här var man tvungen att dra båtarna över land för att nå ut till Mälaren. Lämningar efter industriell verksamhet finns på Sättras marker i anslutning till Mälaren. Det tegelbruk som var beläget vid stranden väster om gården fram till 1900 talets första hälft har lämnat spår efter sig i form av husgrunder, terrasseringar och gamla bruksvägar. Lite längre söderut, i anslutning till den båtklubb som idag ligger söder om Sättra gård finns resterna av en kvarn precis där ett större dike löper ut i Mälaren. På kartan från 1723 finns kvarnstället nämnt, men då finns ingen kvarn i bruk på platsen. På en sockenkarta från 1851 finns kvarnen utsatt och då beskrivs den som husbehovskvarn till Sättra gård. Enligt 1723 års karta är det dike som löper från Dammhagen till den gamla kvarnplatsen grävt för att driva kvarnen. Fornlämningarna inom FÖP-området vittnar om att området varit bebott och uppodlat åtminstone sedan järnåldern. De bebyggelselämningar som finns är företrädesvis torplämningar, men även en del lämningar efter större bebyggelseenheter och industriell verksamhet under historisk tid förekommer. De förhistoriska lämningarna består nästan uteslutande av enstaka stensättningar och lämningar efter odling. Undantagen är ett större gravfält och en stensträng. De enstaka stensättningarna är sannolikt från järnålder. Företrädesvis förekommer de i skogsmark i närheten av senare tiders odlingsmarker och kan indikera förhistoriska bebyggelselägen. En indikator på detta är att det ibland finns områden med röjningssten i anslutning till stensättningarna. Lämningarna efter förhistorisk odling är belägna i skogsmark. De tidigaste uppodlingarna bestod av mindre röjda ytor på sandiga jordar i anslutning till moränen. De leriga jordarna

64 64 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx

65 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Större markägare Kommunen Ankarcrona / Runsa de Geer / Stora Wäsby Curman / Antuna gård 65

66 66 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Befintlig bebyggelse Inom Sättra-området finns ett 30-tal byggnader av vilka några är av kulturhistoriskt värde. Detta gäller t ex Dragontorpet och Värmlandsstugan, två knuttimrade stugor från 1800-talet varav den senare är en parstuga. Övriga byggnader representerar relativt skilda stilar och karaktärer, men huvuddelen är typisk för den lantliga miljön från 30-, 40- och 50-talen. Edsby Slott från 1872 vars nuvarande nationalromantiska utformning utfördes 1915 tillhör områdets betydande kulturhistoriska bebyggelse. Bebyggelsen i området Kairo-Båtbyggartorp intill Föp-området har vuxit fram från början av 1900-talet och påverkats av skiftande behov. Fortfarande finns flera fritidshus, medan merparten är permanentbostäder. Dessutom finns Kairos konferensanläggning. Ett flertal sportstugor och fritidshus finns från talet, egnahemshus från 1920-talet, vitputsade villor från 1950-talet, tegelvillor från 1970 och träpanelvillor från talet och framåt. Den successiva utbyggnaden i området, med varje tids karaktäristiska drag, ger området ett heterogent intryck. Edsby slott, huvudbyggnad. Foto: Marshall Paul, Stockholms läns museum Illustrationskarta från områdesbestämmelser för Sättra Gård

67 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 67 Befolkning Arbete, näringsliv och service Upplands Väsby kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en befolkning på personer, och området väster om Eds Allé norr om Eds kyrka hade 248 invånare. Åldersfördelningen i kommunen och kommundelen visas i nedanstående diagram i jämförelse med länet som helhet. Befolkningsökningen i kommunen har de tre senaste åren legat på i snitt 265 personer per år. Inflyttningen har varit större än utflyttningen. Kommundelen väster om Eds Allé norr om Eds kyrka har haft små förändringar av befolkningen under de senaste åren, en ökning med 15 personer sedan Det hänger samman med ett lågt bostadsbyggande i kommundelen. I Upplands Väsby kommun finns idag drygt 1750 lägenheter. I Upplands Väsby kommun finns drygt 3475 arbetsplatser och över förvärvsarbetande bor i kommunen pendlar ut från kommunen och pendlar in till arbetsplatser i kommunen. I Upplands Väsby finns företag. Här finns såväl stora internationella som små företag. Inom FÖP-området finns idag mycket få arbetsplatser. I Runby finns livsmedelsbutik och andra butiker med närservice, samt grund- och förskola. I centrala Väsby finns vårdcentral, bibliotek och gymnasium.

68 68 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Sociala aspekter och folkhälsa Tillgänglighet och äldre- och seniorperspektivet En allt större andel av kommunens invånare kommer att vara äldre än 65 år inom de närmaste 10 åren. Det skapar behov av fler äldreoch seniorboenden av varierande slag i kommunen. Miljön i och runt bostaden bör vara tillgänglig med tanke på individer med nedsatt ork och rörelseförmåga. Behoven sammanfaller med den tillgänglighet som eftersträvas för att tillgodose funktionshindrades behov. Upplands Väsby utgår i kommunens översiktsplan ifrån de nationella målen för handikappolitiken: En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. samt de nationella målen för äldrepolitiken: Kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende Bemötas med respekt Ha tillgång till god vård och omsorg. Den offentliga miljön ska vara tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Trygghet Upplands Väsby Kommun jobbar aktivt med förebyggande insatser i hela kommunen för välmående individer, ökad trygghet och säkerhet. Allt för att tillgodose en attraktiv samhällsmiljö. Om den moderna småstaden ur kommunens översiktsplan: Den är öppen och säker inbjuder till kontakt och dialog och ger en känsla av trygghet Om Stadsliv i Upplands Väsby, delmål 2, ur kommunens översiktsplan:... trygghet i det offentliga rummet är avgörande för en levande stadskärna. Integration Upplands Väsby utgår i kommunens översiktsplan ifrån att man vid stadsutveckling planerar för ett varierat bostadsutbud, närservice och gemenskap som ett sätt att främja social integration. Rekreationsområden och fysisk aktivitet Regeringen har ställt upp 11 nationella mål för folkhälsan. Bland annat att samhället ska utformas så att det skapar förutsättningar för ökad fysisk aktivitet. Forskning har visat att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv. Regeringen har satt som mål att skapa tillgång till - tillgängliga grönområden för rekreation - bullerfria och säkra grönområden i närheten av bostadsområden - bra utemiljöer vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Inom FÖP-området finns generösa naturområden. Se särskilt Järvakilsutredning, landskapsanalys och kulturhistorisk utredning. Nedan följer exempel på större friluftsaktiviteter inom området. Väsby Ridklubb Väsby Ridklubb utövar ridverksamhet i kommunal regi i Sättra. Ridskolan har ca 600 medlemmar och personer nyttjar ridhuset per vecka. Stallets maxkapacitet är 50 hästar. Ridanläggningen består av en stallbyggnad och två ridhus i vilka det bedrivs ridlektioner, tävlingar samt andra hästrelaterade aktiviteter. Det finns idag bygglov för ett nytt större

69 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 69 ridhus. Inom reservatet finns en specialpreparerad väg samt några skogsstigar som fungerar som ridvägar både för ridskolans ryttare och andra ryttare i området. Förutom dessa stigar tillåts även ridning på en slinga väster om Runsavägen närmast åkern. Småbåtshamn och båtuppställningsplats I reservatets södra del ligger en småbåtshamn som drivs av Upplands Väsby Båtsällskap. Föreningen har drygt 600 medlemmar, varav ca 400 har båtplats. Det finns ungefär lika många uppläggningsplatser. Några förvarar sina båtar på annan plats. Båtplatserna är till för båtar som väger mindre än 14 ton. Det finns tre gästplatser. Föreningen anordnar seglarskola och andra aktiviteter inom fiske, skridskoåkning. Upplandsleden Med sina 17 etapper sträcker sig denna led från Barkarby igenom Upplands Väsby och vidare söder via Uppsala till Älvkarleby vid Dalälven i norr. Den är sammanlagt 35 mil lång och går genom en mängd olika natur- och kulturmiljöer i Uppsala och Stockholms län. I Upplands Väsby löper leden längre sträckor längs Mälarstranden. Friluftsbad Kairobadet ligger i anslutning till FÖP-området. Badplatsen vid Tegeludden är flitigt nyttjad under sommaren. Här finns en badbrygga, en eldstad med sittplatser, en soptunna och under sommarmånaderna en torrklosett. Både badplatsen och vägen till Skeppartorp är i behov av upprustning. Skeppartorp På Skeppartorp bedrivs en mängd aktiviteter, i första hand för barn. Lokalerna disponeras av scouterna och Upplands Väsby naturskola. Naturskolan vänder sig till skolklasser och förmedlar kunskap om naturen genom olika slags utomhusaktiviteter. Kanotklubben Glid Intill Kairobadet ligger kanotklubben Glid som hyr ut kanoter på sommaren och som även arrangerar en Drakbåtsfestival.

70 70 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx Trafik Biltrafik Tillfart till området sker från Mälarvägen via den statliga Runsavägen, väg 880. Vägen är ca 6,8 km lång och slutar vid Runsa Slott. På sträckan närmast Mälarvägen trafikeras den av ca fordon/vardagsdygn. Under vackra sommarhelger, när bad och andra friluftsaktiviteter lockar, kan trafiken mångdubblas. Vägen är hastighetsbegränsad till högst 50 km/tim, ca 5,5 m bred, saknar gångbana och är på långa sträckor backig och kurvig med otillräcklig sikt som följd. Framkomligheten för bussar och tyngre trafik är låg och det saknas utrymme för säkra hållplatslägen.vägens låga standard i förhållande till sin funktion gör att nuvarande väg inte kan fungera som infart till ett framtida bostadsområde. En större bostadsutbyggnad i området fordrar därför ombyggnad/omdragning av vägen. En bedömning av de åtgärder som krävs för att ge Runsavägen tillräckligt god standard för dagens trafik redovisas på bild nedan. Ombyggnaden klarar även en framtida trafikökning från en eventuell större bostadsutbyggnad i Harva/Törndal. Här förutsätts att vägen byggs ut till 7 m bredd för att klara möten mellan tunga fordon och säkra busstrafikens framkomlighet. Ombyggnad av vägen föreslås mellan Mälarvägen och Båtbyg- gartorp. Att bredda och förbättra vägen till tillräckligt god standard efter Båtbyggartorp bedöms ge oönskat stora markintrång på angränsande villatomter och släntutfyllnader mot Mälaren alternativt urgrävningar av slänter på den östra sidan. En större trafikökning på vägen kräver också att vägen separeras från gång- och cykeltrafik. Inom arbetet med ny detaljplan för Kairo-Båtbyggartorp-Skarvängskroken föreslås breddning av denna del av sträckan för att möjliggöra 6 m bred vägbana och gångbana intill. Mer bedöms inte rymmas utifrån befintliga förutsättningar. Kollektivtrafik På grund av det låga resandeunderlaget har Runsavägen och Harvavägen låg kollektivtrafik-försörjning. Runsavägen trafikeras av busslinje 532 (Runsa Upplands Väsby station) med 8 turer i båda riktningarna under vardagar, 5 på lördagar och 3 sön- och helgdagar. Vissa turer utgår endast från Sättra. Gång- och cykeltrafik Större kurvradie Bättre anslutn. till Harvavägen. Tvär kurva byggs om Brant backe med krön och skymd sikt byggs om. Runsavägen saknar gång- och cykelbana. Långtomtastigen genom skogsområdet mellan Kairo och Runby fungerar idag som förbindelselänk för gång- och cykeltrafik. Sträckan är dock förenad med brister ur trygghetsaspekt. norr intlig Harvavägen ansluts vinkelrätt Ny vägdragning Ombyggnadsbehov av Runsavägen.

71 Fördjupad översiktsplan för Väsby Sjöstad, Upplands Väsby kommun, xxxx-xx-xx 71 Teknisk försörjning Avlopp och spillvatten Kommunen är huvudman för den allmänna VAanläggningen i Upplands Väsby kommun. Upplands Väsby är en del av Käppalaförbundet som tillsammans med ytterligare 10 kommuner driver reningsverket Käppalaverket. De befintliga fastigheterna i Sättra-området har försetts med kommunalt VA. Nuvarande fastigheter i Sättra är anslutna genom att avloppsvattnet pumpas till befintlig pumpstation i Kairo. Området Sättra har i dag kommunalt vatten. Nuvarande VA- systemhar kapacitet för ytterligare ca 100 bostäder i området Sättra-Kairo-Båtbyggartorp. Detaljplanering av Kairo-Båtbyggartorp-Skarvängskroken pågår. Dessa bostäder kommer att anslutas till kommunalt VA i anslutning till det. Energi Kommunen förordar värmeförsörjning genom fjärrvärme. De västra delarna är dock än så länge inte anslutna till fjärrvärme i någon högre grad utan uppvärmning sker via direktverkande el. Geoteknik Berggrunden i Sättra Gårdsområdet består av urberg i form av sedimentgnejser, gnejsgraniter och yngre graniter. En sprickdal sträcker sig genom naturreservatet i nord-sydlig riktning. Berghällar i dagen är vanligt förekommande i de högre liggande delarna av reservatet. I övrigt är berggrunden täckt med morän som huvudsakligen är sandig-moig och har ett svallat ytskikt. I öst-västlig riktning finns flera moränryggar, sk De Geermoräner. (Sköteselplan för Sättra Gårds naturreservat, 1990) FÖP-område De geologiska förutsättningarna framgår av Sveriges Geologiska Undersöknings redovisning i det geologiska kartbladet Uppsala SV (1970). Områdets östra delar har i huvudsak goda grundläggningsförutsättningar. Området närmast Harvaviken är gammal sjöbotten.