Monstret. Av:Simon Wikell

Transkript

1 Monstret Av:Simon Wikell

2 Kapitel1: Ljudet När Karl var hos skolsystern så hörde han något konstigt ljud. -Hörde du? sa Karl till skolsystern. Skolsystern tittade frågande på Karl. Karl ryste, han blev genast tyst igen och han funderade vad ljudet kom från. Efter att Karl hade varit hos skolsystern var det lektion. Karl berättade för sin bästa kompis Linus att han hade hört ett konstigt ljud. - Vad pratar ni om? sa Ingbritt. Ska ni säga det till alla här inne!? Ni ska stanna kvar efter skolan så ska jag prata med er. Då kom Erik. - Hörde du ljudet av en gråsugga eller. Hahahahahahahahahaha, sa Erik - Tyst Erik, sa Ingbritt.

3 Efter att Karl och Linus hade varit hos Ingbritt så skulle de till hockey träningen. - Skit!!!!! Vi missar hockeyn, sa Karl. - Jaja, skit i det, sa Linus. Det gör ändå inget bara jag inte missar innebandyn. Då ringde någon i Karls mobil och det var Erik. Karl svarade. - Hej det är Karl, sa han. - Det är Erik. Ni kommer att missa innebandy också, hahaha ni kan aldrig passa tiderna. Bara för ni får kvarsittning eller får prata med Ingbritt och jag får aldrig kvarsittning. Och då la Karl på. - Skit, sa Karl igen. Vi kommer missa innebandyn också sa Han till Linus. Linus blev lite ledsen. Men vi kan leka sa Karl. - Ja, sa, Linus det var en bra ide.

4 Kapitel 2: Rädslan Efter att de hade lekt igår så var det skola igen. När Karl gick in i skolan så såg han en spricka i väggen och det hade runnit ut något ur springan. Det såg ut som vatten först fast när Karl kom närmare såg det ut som genomskinit bajs. Han såg också att det var fotspår på marken, små ynkliga fotspår. Karl ryste när han såg det. Han tänkte att det kanske skulle vara en kobra som hade ben. Då hörde han djuret igen, mmrrmrmrmr. Han rös till igen och sprang genast där ifrån. När det var rast så sa han till Linus: - Kolla där!!!!!!!!!!!!!!!! Det är flera fotspår där också. Då gick Erik förbi och sa att du är ju färgblind din idiot och då blev Karl ledsen och sprang iväg. Linus försökte springa efter men Karl var för snabb. Han hann inte med och Linus gick tillbaka till klassrummet. Karl satt sig i ett hörn och grät. Då kom fröken Åsa och undrade varför han grät. - Det är en kille i min klass som är dum mot mig. - Okej följ med mig så ska du få glass.

5 Karl följde med fröken Åsa och han fick sin glass. Sen gick han till klassrummet med Åsa och allt kändes redan mycket bättre. När Ingbritt såg Karl blev hon arg och skällde på honom, hon sa? - Var har du varit!!!! Du ska få kvarsittning! - Nej det ska han inte få för det är en i hans klass som har retat honom, sa Åsa. - Okej du slipper kvarsittning i dag men inte nästa gång.

6 Kapitel 3: Affischen Nästa dag på skolan så skulle Karl leta sin väska i skåpet när han fick syn på en affisch som några barn hade satt upp. När de har gått där ifrån så gick Karl dit och kollade på affischen, det stod: Fotboll på KIP Kom till Kip på fredagar mellan klockan till Vi kommer att träna teknik och massa andra roliga aktiviteter. Glöm inte att ta med fotbollsskor och vattenflaska. Vi är fyra tränare som kommer lära ut målvaktsträning, reaktionsträning, inkast och många andra saker. Efter får alla var sin present och en boll. Kom och ha roligt med oss. Jag blev så nyfiken och jag försökte hitta mer text. När jag kollade i högra hörnet var det lite vikt på kanten och Karl såg en skugga som såg ut som ett monster. Monstret Har du set monstret i källaren! Det är som en kameleont som kan byta färg! Monstret har kommit tillbaka!!! Nu har monstret kommit tillbaka, jag vanar er! Gå inte ner där. Och det sägs att det är som en skorpion. Det sägs att det är omöjligt att göra den tam. Ännu en gång, jag varnar er gå inte ner dit.

7

8 Kapitel4: Upptäckten Nästa dag i skolan när Karl skulle lämna sina saker i skåpet så hörde Karl ett skrik. Det lät som det kom från nedervåningen. Karl gick ner en våning, då hörde han skriket igen och det kom från källaren. Han gick och kände på dörren, den var låst. Karl försökte dra upp dörren och han drog och drog. Till slut gick den upp den var bara lite seg. Karl gick in i källaren, det var läskigt och han darrade av skräck. Källaren var helt fuktig och full av spindelnät. Han ville gå tillbaka, men Karl var så spänd av nyfikenhet så han fortsatte att gå. Nu hörde han ljudet igen och han darrade till av skräck. Hjärtat bultade snabbare och snabbare, nu såg han något som rörde sig. Det såg ut som ett marsvin men helt plötsligt försvann det. Sen såg Karl det igen, det bara dök upp igen. Karl skrek och sprang där ifrån men han snubblade och monstret kom snart efter. När Karl hade ställt sig upp på benen så stod monstret vid hans fötter och gjorde inget. Men Karl fortsatte att springa ut ur källaren. Han stängde dörren med en smäll!!!!!! Då kom Ingbritt. Hon hade visst hört smällen. Hon sa: - Vad håller du på med!! Du ska få mail hem och två timmars kvarsittning! Ingbritt var jätte arg men Karl brydde sig inte. Han bara fortsatte på att tänka var han hade sett. Det läskiga monstret som var litet, läskigt, snabbt, med sex ben och en skorpionklo. Läskigt! Han undrade vad monstret ville? Det kanske ville något.

9

10 Kapitel 5: Dikten När Karl kom till skolan nästa dag efter att ha haft kvarsittning med Ingbritt så stod det en dikt vid ett skåp, det stod: Det är löjligt att tro på ett monster. Ett litet monster med sex ben och riktigt ful, och när det skriker kan ändra färg till gul. Med en skorpionklo som sticks, Och som gör så ont att du gör trix. Om den stångar dig med sitt horn, Känns det som du har en sten i skon. Ett monster som i en fuktig källare går, med spindelnät i taket som fastnar i ditt hår. Det är löjligt att tro på ett monster. När Karl hade läst det blev han ledsen. Först ville Han gå hem men sen gick han till klassrummet. När Karl kom in var redan alla där. Då sa Erik att det är töntigt att tro på monster. Karl blev ännu mer ledsen men det visade han inte. Han försökte att inte bry sig. Efter lektionen tänker han på vem som har skrivit den medan han går till biblioteket. Karl tror att det är Erik som har skrivit dikten.

11

12 Kapitel 6: Boken När Karl har gått in i biblioteket letar han efter en djurbok. Han gick och tittade vid fakta om djur och då hittade han en marsvinsbok och han läste den. Men det var svårt att läsa för att det var livligt där. Det stod att marsvin har funnits i många år faktist i flera miljoner år. Förut levde marsvin i det fria/vilda. Det finns fortfarande vilda marsvin hos indianerna i Sydamerika, där de bor i det höga gräset på slättland. Det finns olika sorter av dem och en del kan bli mycket stora, lika stora som en liten hund. Marsvin äter äpple, apelsin, päron, melon, druvor och tomat. När Karl hade läst klart slog han ihop boken den var lite kladdig någon hade haft den förut. Karl tog den och la den i väskan.

13

14 Kapitel 7: Blandningen Karl gick till skolsystern för att locka monstret. Nu ska han få tänkte Karl. Han läste på receptbladet. Det här behöver du: melon, morot, äpplen, ostron, en vass kniv, grönsaksbuljong och en kastrull med kokat vatten. Karl satte igång. Så här gjorde han: Häll i kokat vatten, hacka,morötterna i skivor och lägg i de i kastrullen. Skala äpplet och skär äppelbitarna i tärningar. Skär melonen också i tärningar och lägg ner det i kastrullen. Blanda och hacka sedan buljongtärningen i små små bitar, lägg ner dem i kastrullen. Mosa ostronen och blanda. Karl la ner lite getblod och så ville han lägga ner socker, men det fanns inte så han smög ner till bamba för att hämta socker. Dörren var öppen Karl smög in och hämtade sockret. Nu sprang Karl till skolsystern igen. Karl la ner sockret och getblodet för det skulle lukta mer. Nu ska Erik få för allt han har gjort mot mig, sa Karl.

15

16 Kapitel 8: Hämnden Nästa dag när Karl hade kommit till skolan hade han med sig lockbete. Han gömde sig bakom skåpet han smög sakta mot Erik det var en placenging där Karl smög dit och gömde sig där bakom Erik pratade med sin bästa kompis utanför klassrummet Karl tog fram lockbetet medan Erik pratade med sin bästa kompis. Karl väntade i några minuter och till slut kom monstret. Först blev Karl rädd men när monstret kom närmre var han inte så rädd längre. När monstret var ännu närmare, nästan bredvid Karl så sträckte Han sig för att klappa det. Det gjorde inget det bara sa pip. Karl blev glad och sa att han skulle kalla det för Pipskrik och monstret Pipskrik nickade. Men nu ska jag inte klappa dig nu ska jag skrämma Erik. Karl kikade ut, Ingbritt var inne i klassrummet. Karl brydde sig inte om han fick skäll. Eriks kompis skulle gå på toa. - Nu kör vi, sa Karl till Pipskrik. Pipskrik ville bara ha maten så han gjorde det Karl sa. När Eriks kompis hade gått på toaletten smög Karl fram och knäppte vid Eriks ena öra. Erik tittade dit då gick Karl till andra örat och la en klick lockbete på axeln. Pipskrik kröp upp på Eriks axel. Erik kollade på axeln och där satt Pipskrik. - Aaaaaaaaaaaaaa, skrek Erik. Då gick Karl fram och sa att det är rätt åt dig. - Ta bort honom, skrek Erik. - Om du säger förlåt och om du slutar att göra fula saker mot mig. - Okej jag lovar! Erik sa förlåt! Då tog Karl bort Pipskrik. Pipskrik fick skålen som Karl hade hållit i. Då kom Ingbritt ut från klassrummet. - Vad försiggår här. Men Ingbritt sa inget mer sen. Hon bara stod still, Pipskrik hade skrämt henne.

17

18 Kapitel 9: Sanningen Nästa dag var allt så konstigt, alla gick bara ifrån Karl men inte Erik. Han sa förlåt för allt jag har gjort mot dig och undrade om vi kunde bli vänner?.mkarl funderade och sa okej då. Karl och Erik gick tillsammans. - Vem hade skrivit affischen, sa Karl. - Det var jag, sa Erik, för jag ville hitta monstret före dig. Okej sa Karl men vem hade du skrivit om den? -Det var inte jag sa Erik. -Men vem var det, sa Karl? -Det måste ha varit Ingbritt, sa Erik. - Ja, sa Karl. -.Men hur kan monstret har blivit så, sa Erik? - Den hade blivit biten av en skorpion på ett universum, sa Karl. - Okej, sa Erik. Erik sa att nu är allt i alla fall som vanligt förutom att Ingbritt har slutat. Hon fick sluta för hon var för sträng. - Men var hände med monstret, sa Erik. Hur kunde den leva så länge utan mat och vatten? Det var nattvakten vaktis som hade gett den mat och vatten förklarade Karl.

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29