Omvärldsanalys: Designpedagogik. vad, vem, varför & hur. Rhetikfabriken AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsanalys: Designpedagogik. vad, vem, varför & hur. Rhetikfabriken AB"

Transkript

1 Omvärldsanalys: Designpedagogik vad, vem, varför & hur Rhetikfabriken AB

2 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 2 Innehållsförteckning Designpedagogik med barn och unga i fokus...3 Relationen till konst- och arkitekturpedagogik...3 Designprocessen...5 Pedagogiska verktyg...7 Ny teknik nya möjligheter...8 Designpedagogik på svenska...10 Child culture design - HDK...11 Det nationella uppdraget...12 Arkitekturmuseum...12 Riksutställningar...12 Designpedagogik i vår omvärld...13 Danmark...13 Designmuseum Danmark...13 Designkolding...13 DCUM...14 Norge...14 Finland...14 FantasyDesign in Community...15 Storbritannien...15 Tyskland...15 Polen...16 Utvecklingspotential...17 Begreppets omvärld i korthet...18 Några tänkbara besöksmål och samarbetspartners...19 Källförteckning/fördjupning/länksamling...20

3 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 3 Designpedagogik med barn och unga i fokus Designpedagogik är som begrepp och som verksamhetsområde under utveckling. Kommuner, konsultföretag, forskningsinstitutioner och kulturinstitutioner arbetar i växande omfattning med designpedagogiska projekt. Ändå verkar inte begreppet fått något starkt fäste i Sverige eller ens en tydlig definition ännu. Utvecklingen verkar primärt ske genom att de genomförda projektet får definiera vad designpedagogik är, istället för att man utgår från en speciell designpedagogisk definition eller arbetsmodell. Traditionellt har design tolkats som att skapa något fysiskt. Begreppet har de senaste åren breddats till att i större utsträckning även omfatta skapande av interaktion, skapandet av sociala innovationer och annat icke-fysiskt skapande. Det kan exempelvis vara design av nya välfärdstjänster och design av olika former av projekt. Breddandet av designbegreppet kan tolkas som en naturlig anpassning och utveckling i övergången från produktionssamhället till tjänstesamhället. Ett samhälle där gränserna mellan humaniora, naturvetenskap och andra områden luckras upp. Det finns tydliga tecken på en allt starkare direkt förbindelse mellan konst, kulturella och kreativa näringar, innovation och ekonomisk tillväxt. 1 Den snabba teknikutvecklingen har också bidragit till att bredda designområdet och göra det tillgängligt för fler. Det finns en mängd designverktyg fritt tillgängliga på nätet och utvecklingen går snabbt. Surfplattor i förskolan och 3D-skrivare för några få tusenlappar är bara några exempel. Alla designar idag och den professionelle designern måste finna sin position i ett virrvarr av tekniska hjälpmedel, amatördesigners, nätverk och samverkansformer. 2 Mitt i virrvarret växer delaktighet, estetiska läroprocesser och kreativitet fram som allt mer centrala delar inom designområdet. Mycket av det som idag är unikt med design hittar man i designprocessen. Det handlar lika mycket om att skapa som att skapas. Därför är det kanske naturligt att utvecklingen av designpedagogiken också är mer av en skapande process än en teorioch metodutveckling. Defining by doing! Även om barn och unga föds in i den nya tekniken, kommer inte förståelse för designprocessen, den estetiska känslan, nödvändig baskunskap och allmänbildning inom kultur och design av sig själv. Att arbeta med barn och unga ställer stora krav på kunskap om metoder. Speciellt när arbetet omfattar delaktighet och inflytande, vilket har ett stort värde i sig själv när vi ska fostra morgondagens generationer till att bli självständiga individer med stark självkänsla och stort ansvarstagande. Det finns ett behov av att utveckla designpedagogiska metoder för barn och unga. Föreliggande text är en första scanning av hur begreppet designpedagogik tolkas och diskuteras i olika länder. Var finns kunskapen och metoderna idag och var saknas de? Omvärldsanalysen är en del av Form/Design Centers satsning på att i framtiden kunna erbjuda barn och unga ett tydligare verktyg för djupare förståelse och starkare ingångar till design och arkitektur som kan bidra till deras utveckling att bli aktiva kulturskapare med kreativitet i sin läroprocess och inte stanna som passiva åskådare i vårt samhälle. 1 EU-kommissionen (2011). Enligt Tillväxtverket innefattar kulturella och kreativa näringar områdena arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 2 Emilson (2010)

4 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 4 Relationen till konst- och arkitekturpedagogik Konstpedagogik är i Sverige ett begrepp som är välutvecklat och tydligt definierat. Flera svenska museum har heltidsanställda konstpedagoger som arbetar med besökare och universiteten erbjuder utbildningar i ämnet. Konstpedagogens uppgift är att förmedla hur konst kan förstås, hur man kan diskutera konst och tolka den. I ett samhällsklimat där konstens roll ofta är att provocera och pröva gränser, har konstpedagogerna en viktig roll för att skapa förståelse för konst. De bidrar till att man ökar kunskapen och förståelsen för vilken roll kreativiteten spelar för inlärning. Ämnet är nära besläktat med bildpedagogiken. Arkitekturpedagogik som begrepp är inte lika etablerat. Snarare verkar det som att det liksom designpedagogik ligger i startgroparna. Att begreppet inte har fått ett starkt fäste, betyder däremot inte att arkitekturpedagogik som ämnesområde är svagt utvecklat. Det finns mycket kunskap om hur man på ett enkelt sätt lär ut till unga om arkitekturens och platsens betydelse och utformning, samt hur man kan involvera unga i skapandeprocessen. 3 Begreppen arkitektur och design är i sig själva i viss mån överlappande. Den tydligaste skillnaden är att arkitekturen har en större betoning på byggande av den fysiska miljön, medan design är bredare. Design förenar arkitekturens funktionalitet med konstens estetik och samhällets etik. Designpraktiken kan karaktäriseras som "en förmåga att hantera komplexa och dynamiska problem med ett helhetsperspektiv på tekniska, estetiska och sociala aspekter." 4 Bredden ställer andra krav på den pedagogik som designpedagogen arbetar utifrån. Det blir nödvändigt att i högre grad fokusera på reflektionen, den kreativa processen, den estetiska processen och problemlösningen som metoder som kan appliceras på alla designområden. 3 Se exempelvis Michelsen (2012) 4 Källa: Designfakulteten, KTH

5 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 5 Designprocessen Design handlar mycket om ett speciellt tänk - designtänket. Hur tänker man och hur arbetar man som designer? Själva processen blir därför helt central i förståelsen för vad design är för något. Det finns många sätt att beskriva designprocessen och den kan tillämpas inom en mängd olika områden. Den designprocess SVID 5 presenterar är en traditionell modell för att arbeta med design inom produktutveckling. Källa: Användarstudierna utgår från en behovs- och funktionsanalys. Med användarstudierna som plattform utvecklas konceptförslag. I utvärderingsfasen väljs ett eller flera koncept ut och utvecklas. Förberedande aktiviteter inför presentationer påbörjas och detaljer justeras. Det slutliga förslaget presenteras, testas och utvärderas. Därefter går man över i en produktionsprocess. Denna överlappas ofta av en uppföljande och utvärderande designfas som inte så sällan leder fram till en ny utgångspunkt för en ny designprocess. Den mest utbredda beskrivningen av designprocessen som också är bredare, verkar vara den modell som brittiska Design Council UK har utvecklat: The double diamond design process model. Rutan till vänster i modellen beskriver uppstartsfasen som ofta utgår från någon form av problem eller otillfredsställt behov där det finns en outvecklad idé till lösning eller behovstillfredsställelse. I utforskandefasen kan projektet breddas genom att man inkluderar användarstudier, marknadsstudier, referensgrupper etc. för att få in fler perspektiv. Det leder fram till en definierande fas som i bästa fall leder fram till en tydlig uppdragsbeskrivning. Därefter rör man sig över i den högra rutan där man utifrån uppdragsbeskrivningen igen breddar projektet genom att inom ramen för uppdragsbeskrivningen initiera en kreativ process där lösningar utvecklas och testas, för att i slutändan leda fram till en färdig tjänst eller produkt. Bredden i double 5 Stiftelsen Svensk Industridesign

6 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 6 diamond-modellen kan sannolikt infånga merparten av de olika designprocesserna. Den kan rymma en mer mer kreativ och öppen process och kan därmed också infånga designprocesser som ligger närmare konstnärliga skapandeprocesser och design inom nya områden såsom design för social innovation. Den konstnärliga skapandeprocessen sker dock ofta genom andra mindre strukturerade processer. Designprocessen liknar mer den process som används inom innovation, vilket understryker att design och innovation är närliggande fält, men där innovation inte nödvändigtvis inkluderar den estetiska dimensionen. Nedan illustreras innovationsprocessen i en såväl tekniskt som juridiskt mycket formaliserad förkommersiell upphandlingssituation. I sina olika faser liknar den såväl Double Diamond-modellen och SVID:s modell.

7 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 7 Källa: Vinnova Det är idag mycket stark fokus på innovation och innovationskultur i samhället. EU, OECD, stat, kommun - alla är eniga om att vi behöver utveckla och förnya vår samhällsmodell och konkurrenskraft genom innovation. Ur det perspektivet blir det intressant att se den direkta koppling som finns mellan designpedagogens arbete med att tydliggöra de kreativa och estetiska läroprocesserna i barn och ungas utveckling och samhällsutvecklande innovationsprocesser. Pedagogiska verktyg Det finns redan idag ett antal metoder och verktyg som används inom pedagogiken för att stimulera och inspirera till diskussioner och tänkande kring design. Exempel på dessa är designväskan som helt enkelt är en väska fylld med vardagssaker designade på 1900-talet som man kan låna från ett museum för att ha som utgångspunkt för en diskussion eller lektion om design. Arkitekturboxen är en låda med kort som det står tips på övningar för barn på. De flesta övningarna i arkitekturboxen är rent arkitektoniska, men en del kan sägas lika mycket handla om design. Exempelvis: Hur känns dörrhandtaget? Beskriv vilka stämningar som skapas av färgerna i din skola? Ett tredje exempel på pedagogiska verktyg inom fältet är en designpedagogisk matta som Arkitekturmuseet tog fram med hjälp av en tävling. Det vinnande bidraget är en matta som ser ut att vara tredimensionell, föreställande något som liknar tre stycken Rubiks kub. Mattan är tänkt att inspirera till lek samtidigt som den ger möjlighet att vara utgångspunkt för lärande om design. Verktygen är utmärkta sätt att få elever eller andra deltagare att börja fundera på hur form, material,

8 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 8 färg med mera är kopplat till vår vardag och vår egna eller platsers identitet, hur det skapar strukturer och formar vårt beteende. Samtidigt har det sina begränsningar i att man inte får någon känsla för hela designprocessen. Det finns sannolikt ett relativt stort utvecklingspotential när det gäller pedagogiska metoder och verktyg för att utveckla förståelsen och intresset för designområdet. Ny teknik nya möjligheter Ny teknik och bättre tillgång till teknik innebär förändrade förutsättningar för att arbeta med designpedagogik. Ett exempel är surfplattornas ökande roll i skolan och förskolan. Samtidigt som tekniken har utvecklats väldigt snabbt, har användarvänligheten de senaste åren nästan utvecklats ännu snabbare, vilket har öppnat upp för att tekniken på ett helt annat sätt än tidigare kan användas i skolan. "Tidigare var tanken att det krävdes mognad för it i skolan. Nu är det snarare tvärtom, att det ska satsas på de små och sedan byggs digital kompetens upp över tid. Sandra Wissting, affärsutvecklare på Atea 6 Riksutställningar följer ny teknik och lyfter bland annat fram laserprojicering i äkta 3D, till skillnad från traditionell 3D-teknik som oftast bygger på att lura ögat. Det sker en snabb utveckling även på det här området. Ett av de mest intressanta områdena för designpedagogiken är utvecklingen av 3D-skrivare. En av styrkorna med 3d-skrivarna är att de är optimala för produktion i små serier. Barn och ungdomar kan alltså ta steget från att endast designa någonting på papper eller i datorn till att få en färdig produkt. Detta medför att delar av designprocessen som tidigare varit svåra att ta del av på grund av höga kostnader eller tekniska svårigheter att bygga själv, blir tillgängliga. Möjligheten att vrida, vända och testa hur egna produkter fungerar, gör att man kan utvärdera och sedan förbättra dem enkelt. En av de intressanta möjligheterna är också att man genom funktionen 3D-scanning får möjlighet att bygga vidare på någon annans produkt. Detta gör att trösklarna till att göra produkter som är fullgoda för användning sänks betydligt. För att illustrera hur snabbt utvecklingen av 3D-skrivare går, kan man se på en av de ledande tillverkarna Makerbot. De släppte sin första skrivare i januari Bara åtta månader senare släppte de en ny modell som är 20 gånger snabbare och kan skriva ut 37 procent större volym, jämfört med den tidigare modellen. Priset ligger på cirka kronor. För bara några år sedan fanns bara 3D-skrivare som kostade över kronor. Idag finns det budgetalternativ med priser under 4000 kronor. Utvecklingen gör i än högre grad design och hela designprocessen tillgänglig för alla. Metodutvecklingen inom utbildningen drivs på av tillverkarna själva. Makerbot har exempelvis lektionsplaner på sin hemsida från årskurs 3 i grundskolan och uppåt. Teknikutvecklingen och de snabbt fallande priserna går hand i hand med den allt starkare gör-detsjälv-trenden. För några få tusenlappar kan man få en dator som man kan fylla med gratis open source-program för bildredigering, ritprogram etc. och till dessa kan man köpa en egen liten fabrik i form av en 3D-skrivare, specialanpassad för produktion i små serie. Skapandeprocessen blir både mer individualiserad och mer öppen, vilket i än högre grad kommer 6 Segertåget fortsätter i skolorna, PC för Alla (http://pcforalla.idg.se/2.1054/ /segertagetfortsatter-i-skolorna)

9 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 9 att komplicera frågor omkring äganderätt och patent. Ett hint om hur framtidens skapande kan se ut ges av The Pirate Bays nya fildelningskategori - physibles: "We believe that the next step in copying will be made from digital form into physical form. It will be physical objects. Or as we decided to call them: Physibles. Data objects that are able (and feasible) to become physical. We believe that things like three dimensional printers, scanners and such are just the first step. We believe that in the nearby future you will print your spare parts for your vehicles. You will download your sneakers within 20 years. The benefit to society is huge. No more shipping huge amount of products around the world. No more shipping the broken products back. No more child labour. We'll be able to print food for hungry people. We'll be able to share not only a recipe, but the full meal. We'll be able to actually copy that floppy, if we needed one. We believe that the future of sharing is about physible data. We're thinking of temporarily renaming ourselves to The Product Bay - but we had no graphical artist around to make a logo. In the future, we'll download one." 7 7

10 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 10 Designpedagogik på svenska I Sverige är begreppet designpedagogik nära kopplat till Konstfack. Högskolan erbjuder inom Institutionen för bildpedagogik en examenskurs som heter Självständigt arbete i designpedagogik. Kursen är en gemensam nämnare hos många som arbetar med designpedagogik och projekt som genomförts inom området. Då Konstfacks tolkning av begreppet kan ha påverkat många aktörer både direkt och indirekt, så är det relevant att förhålla sig till deras tolkning. En bra illustration av hur designpedagogik tolkas inom Konstfack, är hur Den Pedagogiska Designbyrån, ett företag bildat av före detta studenter på kursen, beskriver ämnet: "Design handlar om så mycket mer än att skapa produkter. Designprocessen kan användas som ett verktyg för att få insikt i barn och ungas åsikter, ett sätt att undersöka ett rums förutsättningar eller en metod för att förändra ett system. I designprocessen undersöks också andras erfarenheter av problemet eller sammanhanget. Man försöker tänka sig in i andras situationer. Tillsammans skapar vi nya erfarenheter som kan förändra strukturer och utveckla metoder. Vi sätter oss in i och reflekterar kring våra egna och andra människors liv och vardag. Det gör designpedagogik till en demokratisk rörelse som genom problemlösning och kreativt skapande lyfter fram olika synvinklar och uppfattningar." 8 Begreppet diskuteras på ett liknande sätt inom ett flertal examensarbeten från Konstfack. Designpedagogik är här någonting som man kan använda för att inspirera, förändra och medvetandegöra världen. Ofta finns andra begrepp som participatory design, DIY och craftivism med i diskussionen och ses som nära kopplat till designpedagogiken. Participatory design går i korthet ut på att man har ett tydligt brukarfokus och involverar brukaren i hela designprocessen. DIY är en akronym för Do It Yourself. Craftivism är en sammanslagning av Craft (hantverk eller slöjd) och activism, där man genom hantverk som uttrycksmedel/verktyg vill skapa samhällsförändring. Gemensamt har begreppen ett fokus på att individer själva ska deltaga i skapandet av produkter och miljöer. När individerna själva deltar så skaffar de sig en makt över produkterna de använder och miljön de befinner sig i, istället för att vara beroende av det som företag och myndigheter skapar åt dem. Rörelsen är till viss del besläktad med open source-rörelsen inom programvaruutveckling. Man ser det ofta som en demokratisk rörelse, där det också är ett starkt fokus på att skapa samhällsförändring genom gör-det-själv och brukarinvolvering. Just samhällsförändring med delaktighet i centrum är utgångspunkten i det Öresundsbaserade projektet Design to improve life som drivs av non-profit-organisationen INDEX i samarbete med Københavns kommune, Malmö Stad, Malmö Högskola m.fl. Det övergripande målet är att genom designprocesser nå fram till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt mer hållbart samhälle. Man utvecklar också en designskola och en designkompass som ska kunna användas i grundskolan. Två lärare från Latinskolan i Malmö har gått en pilotkurs. 9 Vad gäller utbudet av designpedagogiska projekt eller kurser, så erbjuder en del museer och andra institutioner temadagar om design eller lånar ut verktyg som designväskan till skolor och andra intresserade. Typiskt är dessa kopplade till pågående utställningar och ofta tenderar de att röra sig mer mot konstpedagogik och bildpedagogik, även om det finns ett relativt stort mått av begreppsöverlappning här. Få inkluderar barn och unga i själva designprocessen och inkluderar det Kompass-visar-vagen.html ( )

11 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 11 bredare kultur- och samhällsperspektivet i pedagogiken. Intrycket är att designpedagogik riktad till barn och unga är relativt outvecklad. Child culture design - HDK Det erbjuds designutbildningar vid en rad högskolor och universitet i Sverige. Merparten av designutbildningarna samarbetar med den relativt nya Designfakulteten vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm som är nationellt centrum för designforskning. Flera av utbildningarna har betoning på den mer tekniska delen av design med inriktning mot materialutveckling och produktdesign. Så vitt det har varit möjligt att få fram, är det få högskolor och universitet som använder begreppet designpedagogik i sin forskning och i sina utbildningar. Det är egentligen bara Konstfack som direkt använder begreppet i en utbildning. Även om Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs Universitet inte i någon större utsträckning tycks använda begreppet, berör deras program på avancerad nivå Child Culture Design i hög grad ämnet. Programmet är sannolikt unikt i världen med sin inriktning på hur man omsätter kunskap och forskning kring barnkultur i designprojekt. Målet med utbildningen är att fördjupa kunskaper i kreativa processer och samtidigt ge specialistkompetensen att ha barns perspektiv i fokus i alla delar av designprocessen. Programmet är uppbyggt runt brukarperspektivet. Genom studier av slutbrukaren byggs kunskap om brukarens förutsättningar som vävs in och tillämpas i designprocessen. Studenten ska få en mångvetenskaplig kunskapsplattform att stå på. Denna bredd är något som genomsyrar alla HDK:s utbildningar inom design, där de dessutom har tagit bort traditionella fackgränser. HDK har ett samarbete med Röhsska Museet i Göteborg som är ett kommunalt designmuseum som även har ett nationellt nätverksuppdrag inom konsthantverk och formgivning. Samarbetet har bland annat har resulterat i utställningar såsom Play 2011, där tolv designstudenter från Child Culture Design skapade en interaktiv utställning utifrån några artiklar i FN:s Barnkonvention och Homo Ludens - Den lekande människan 2010, där studenter från HDK ställde ut möbler och formgivning som stimulerade till fantasi och kreativitet speciellt riktat till barn i åldern 5 till 8 år. Studenter från Child Culture Design har också varit engagerade i utvecklingen av Stadsbiblioteket i Malmö där man har utvecklat ett koncept för inredning av miljöer för 9 till 12-åringar. Konceptet har haft ett brukarfokus och har utvecklats i en öppen designprocess tillsammans med mellanstadieelever från Mellanhedsskolan och Möllevångsskolan Slideshow om processen: ( )

12 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 12 Det nationella uppdraget Under 2011 tog regeringen initiativ till en översyn av form- och designområdet med fokus på hur form och design kan synliggöras i ökad grad. Regeringen vill skapa bätte förutsättningar för kulturen att påverka samhällsutvecklingen. Kulturens egenvärde och medborgarperspektivet betonas. "Design och formgivning passar bra in i denna målsättning eftersom området berör den samtida och framtida samhällsutvecklingen, livskvalitet, företag, offentliga verksamheter och miljöfrågor. För många framstår kultur som en omistlig del av livet och design är en av de kultursfärer som bredast och djupast påverkar människor. 11 I översynen ges det en ganska god bild av i vilken riktning Kulturdepartementet vill att form och designområdet utvecklas. Det handlar bland annat om mode, boendefrågor, miljöfrågor och IT. Det finns också en tydlig prioritering av barn och ungas tillgång till kultur. Nyckelbegrepp det ska arbetas utifrån är samverkan, förnyelse, uppföljning, spridning och kompetenshöjning. Arkitekturmuseet En stor del av översynen handlar om behovet av en tydligare nationell arena för form och design. Arkitekturmuseet har sedan 2009 just det uppdrag som efterlyses, men har inte lyckats synliggöra det i tillräcklig omfattning. I framtiden ska uppdraget förtydligas. I förtydligandet föreslås ett namnbyte och en tydlig koordinatorsroll för ett nytt och utvidgat designnätverk. Inom det pedagogiska området erbjuder Arkitekturmuseet en mängd program för skolor i olika åldrar. Majoriteten av programmen som de erbjuder är klart inriktade på arkitektur, men designpedagogik verkar vara något som de försöker arbeta mer med. Den designpedagogiska mattan är ett exempel på detta och de har nyframtagna kurser med ett större fokus på just design. Med tanke på tydliggörandet av deras nationella uppdrag på form- och designområdet, kan man förvänta att fler initiativ till utveckling av verktyg och metoder likt den designpedagogiska mattan kommar att tas de närmaste åren. Riksutställningar Det krävs stor digital kommunikationskompetens om man vill nå barn och unga. Riksutställningar, som är en myndighet under Kulturdepartementet, har det nationella uppdraget att fungera som expertmyndighet när det gäller ny teknik, utställningsmetodik och pedagogik riktad mot barn och unga. I Riksutställningars uppdrag ingår att samarbeta närmare med Arkitekturmuseet för att hjälpa Arkitekturmuseet att förverkliga uppdraget som tydlig nationell arena för form och design. De ska även stödja lokala designcenter i designnätverket. Lokala designcenter med nationellt uppdrag I det nätverk som Arkitekturmuseet ska koordinera ingår förslag på lokala profilerade designcenter med ett nationellt uppdrag och därtill nationell finansiering 12. Det är i första hand inte en fråga om att skapa nya center. Form/Design Center och Röhsska museet i Göteborg lyfts fram som exempel 11 Kulturdepartementet (2012) 12 Kommun, region och/eller näringsliv ska dock fortsatt vara huvudfinansiär för verksamheten.

13 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 13 på väl etablerade lokala designcenter det kan byggas vidare omkring. I översynen föreslås ett trefaldigt nationellt uppdrag åt lokala designcenter. 13 Uppdraget ska likna den nationella arenans uppdrag "att lyfta och synliggöra design- och formprocesser och skapa förståelse för designens roll i nutid och framtid." Men ett lokalt designcenter "bör ha ett betydligt mer närings- och samhällsinriktat samarbete med regionen än den nationella arenan, vars fokus ska ligga på den kulturella aspekten." Samtidigt ska lokala designcenter utveckla profilområden, där de i det nationella nätverket kan fungera som expert inom profilområdet. Uppdraget blir att sprida och synliggöra profilområdet såväl lokalt som nationellt. Exempel på profilområden som nämns är mode, digitala medier, konsthantverk och industridesign eller annan verksamhet som det redan finns kompetens och underlag för. 13 Kulturdepartementet (2012)

14 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 14 Designpedagogik i vår omvärld Designpedagogik är ett fält i stark framväxt i flera länder. Det är svårt att få någon komplett bild av allt som pågår. För att få en ingång till ämnet i de olika länderna, har utgångspunkten för omvärldsanalysen i första hand varit nationella designorganisationer. Danmark Danmark är en stark designnation där det av tradition även finns gott om aktiviteter som är riktade mot barn och unga. Enligt chefen på Dansk Design Center, Nille Juul-Sørensen är dansk design i särklass eftersom den bygger på en lång demokratisk tradition som har människan som utgångspunkt och som tänker system, processer och produkter underifrån och upp. 14 Designmuseum Danmark Designmuseum Danmark har ett brett program med kurser som riktar sig till olika åldrar. För 5 till 8-åringar erbjuds lite lättsammare kurser där barnen får se hur designers blivit inspirerade av djurvärlden, i kombination med att de får gå runt på museet. För barn i grundskolan erbjuds tolv olika kurser. För yngre årskurser erbjuds enklare lektioner i att lära sig arbeta med olika typer av material och för de lite högre årskurserna erbjuds lektioner om politiska utopier och ideologier som inspirerar och uttrycks inom design och arkitektur. Designmuseet har även tagit fram undervisningsmaterial som är riktat mot framförallt gymnasieskolor. Detta finns fritt tillgängligt på Där kan man genom videoklipp och intervjuer från ett antal olika designprojekt följa alla steg i designprocessen, allt från test av hållbarhet i tekniska laboratorium, till framställning av råmaterialet och byggandet av modeller. Ett annat intressant danskt projekt är tjänsten som tillhandahålls på Det är ett samarbete mellan ett flertal danska kommuner och kulturinstitutioner för att ta till vara det pedagogiska värde som finns inom kulturinstitutionerna och nå ut med det till skolorna. Skoletjensten.dk fungerar som en slags grossist eller kunskapsbank för skolorna. Designkolding Om Konstfack till stor del äger begreppet designpedagogik i Sverige har triple helix-initiativet 15 Designkolding 16 tagit på sig ledartröjan i Danmark. I 2008 antog Kolding kommun en vision om att stärka kommunens redan starka designprofil. Det är en form av klusterinitiativ där kommunen, Kolding Designskole, Museet på Koldinghus och Trapholt tillsammans med Syddansk Universitet utgör kärnan i nätverket. Centralt i Designkolding är en utbildningssatsning. Visionen är att alla barn i kommunen ska delta i estetiska läroprocesser och gå ut skolan som kreativa individer som kan tänka utanför boxen. "Vi er kommet så langt nu med læsning og naturfag, at vi kan begynde at kigge op over kanten og tage fat på nogle andre områder. Det handler om kreativitet, om evnen til at tænke 14 DDC skifter fokus og ændrer huset radikalt, ( ) 15 Triple Helix är ett samspel mellan aktörer inom högskola, offentlig sektor och näringsliv inom ett område för att få ut en synergieffekt av de invividuella insatserna. 16

15 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 15 ud af boksen og lige give det et twist." menar Ulla Visbech som är projektledare för utbildningsprojektet. 17 Precis som i Sverige definieras begreppet mycket underifrån, i en process man skulle kunna kalla defining by doing: "Vi har kaldt det designpædagogik, og nu er vi så nødt til at diskutere, hvad det er. Det skal udvikle sig nedefra - vi kommer ikke med en færdig Plan B-model, som lærerne skal følge." Den nuvarande definitionen tar utgångspunkt både i hela arbetsprocesser och i estetiska arbetsprocesser. Projektet har bland annat inneburit en omfattande kompetenshöjande insats i grundskolan där 50 lärare och pedagoger blev utbildade i designpedagogik under En målsättning var också att samtliga grundskolor i Kolding senast vid utgången av 2011 skulle ha en handlingsplan för designpedagogik. Enligt Ulla Visbech hänger designpedagogiken också bra ihop med de kompetenser som OECD lyfter fram som viktiga i det framtida samhällsbygget - att arbeta i heterogena grupper, tänka självständigt och ta beslut. DCUM Under 1990-talet växte en rörelse bland elever i Danmark som samlade sig bakom parollen Svara nu!. Uppropet gällde delaktighet i beslutsprocesser som behandlar skolans fysiska miljö. I samband med en av de danska ungdomsriksdagarna i början av 2000-talet föreslogs en lag för om skolans miljö. Frågan lyftes av dåvarande utbildningsministern som lade den till grund för ett lagförslag. I dag kan lagen ses som första steget på vägen mot att ge elever fulla rättigheter till inflytande över skolans miljö. Miljön benämns i lagstiftningen som en helhet med betoning på fysisk, psykisk och estetisk miljö. 18 Som en konsekvens av den nya lagen bildades Dansk Center for Undervisningsmiljø (DCUM), som är ett oberoende nationellt centrum. Trivsel och barns medinflytande är kärnområden i DCUM:s verksamhet. Mycket av verksamheten handlar om det fysiska rummet och inom det estetiska området dominerar arkitektoniska frågor. Men man arbetar även med designfrågor. Varje år bjuder man in kommuner till nätverksmöten för kunskapsdelning och inspiration. Det senaste mötet behandlade designpedagogik som ett efterfrågat ämne. Norge En viktig aktör i Norge är Norsk Form som har flera projekt igång som riktar sig mot unga. Framför allt är dock dessa främst inriktade mot arkitektur, t.ex. test av hållfasthet i olika konstruktioner. De var även med i projektet Fantasy Design som tas upp nedan. Tidigare har de även varit pådrivande i arbetet för att få in arkitektur och design på schemat i norska skolan. Ämnet Design og Teknologi infördes år 2006 i både grundskolan och för äldre årskurser. I tidskriften FORM, som ges ut av Kunst og Design i skolen, som beskriver sig själva som en intresseorganisation som skall främja design, konst och hantverk i skolan, skriver Liv Oddrun Voll om några av de lärdomar de tagit i Norge hittills 19. Hon menar att det har funnits svårigheter med att integrera design i skolan. Designprojekten inom skolan har en tendens att få ett stort fokus på själva 17 Ud af boksen (interview), Folkeskolen.dk, ( ) 18 Michelsen (2012) 19 Teknologi og design en gjøkunge i norsk skole?, FORM, nr.1, 2011

16 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 16 skapandet/den estetiska delen. Den teoretiska kopplingen till t.ex. matematik eller naturvetenskap tappas ofta bort. Finland I Finland bör organisationerna Design Forum Finland och Design museum Helsinki nämnas. De har tillsammans med några andra organisationer drivit projektet Ampiainen (Geting)- Form med sting och tagit fram material för skolor så att de kan arbeta med arkitektur- och designprojekt. De har även varit drivande i projektet FantasyDesign in Community finansierat av EU (se nedan). Finlands Arkitekturmuseum har arbetat med något de kallar för Eco Boxes. Det var ett projekt som riktade sig mot skolor och andra intresserade för att ge inspiration till utbildning om design, arkitektur och miljön. Mer än konkreta tips på övningar så fungerar det som inspiration till olika ingångar man kan ha på undervisningen, till exempel intressanta fakta om skillnaden i energiåtgång mellan olika transportsätt. FantasyDesign in Community Fantasydesign in Community var ett projekt som pågick som var delvis finansierat av EU:s kulturprogram. I samarbetet ingick Design museum Helsinki som koordinerade projektet, Design Museum Gent (Belgien), University College Sealand (Danmark) and Museo Nacional de Artes Decorativas (Spanien). Projektet hade som mål att stödja learning with design och designmetoder i formell och informell utbildning. Inom ramen för projektet anordnades även konferenser för att utvärdera metoder och resultat. Projektet var indelat i små projektgrupper som arbetade på olika sätt, totalt ingick cirka 40 mindre projekt som finns beskrivna på hemsidan. Vissa av dessa projekten har säkerligen fortsatt vidare efter att projektperioden avslutades. Storbritannien I Storbritannien finns det en mängd organisationer som arbetar med att främja design på olika sätt. En som arbetar aktivt med att nå ut med kunskap om design till skolor är Design Council som får anses vara ledande inom området. Organisationen är till största delen offentligt finansierad och arbetar brett med att främja och lyfta fram design mot näringslivet och offentliga institutioner. Den årliga budgeten ligger på omkring 100 miljoner kronor, vilket naturligtvis gör dem stora på området. En stor del av deras verksamhet är riktat till skolor. Mest intressant är kanske en guide de har tagit fram till hur man håller workshops i design. 20 Guiden betonar tydligt vikten av att förstå användarnas behov, att arbeta i team, hur beslut fattas, hur man arbetar med brainstorming etc. Med det så närmar sig guiden själva designprocessen mycket mer än de guider där man enbart skapar något eller fokuserar på att reflektera över materialval, färg och liknande. De använder sig också av double diamond-modellen 21. Det har inte varit möjligt att finna en direkt motsvarande begrepp till designpedagogik som används i Storbritannien. Design pedagogy används i viss utsträckning, speciellt inom forskning omkring Läs mer under rubriken Designprocessen

17 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 17 hur man bäst utbildar designstudenter. Det finns bland annat en Special Interest Group in Design Pedagogy som är knuten till universitetet i Coventry. Inom skolan talar man om och undervisar i ämnet Design and Technology. Design thinking och learning by design är andra begrepp som används. Tyskland Rat für Formgebung 22 är en organisation som verkar i Tyskland med att på olika sätt stödja och utveckla design och designbranschen. De har ett stort fokus på att hjälpa unga designers på olika sätt. För skolor har de tagit fram hemsidan designwissen.net. Där har de lagt upp information om design och tips på övningar i text, videos och podcasts anpassat för skolor och klasser i olika årsgrupper. Ett begrepp som de arbetar mycket med är design thinking, som i korthet innebär att man ska tänka som en designer för att lösa olika problem. Universitetet i Vechta var tidigt ute med att starta utbildningar i Designpädagogik. 23 I deras beskrivningar om ämnet designpädagogik kan man inte se samma aktivistiska och politiska diskussion som Konstfack har om designpedagogik. De har också inom ramen för detta område på universitetet en del utåtriktad verksamhet, bland annat samarbete med designwissen.net och något de kallar för Kinderuniversität och Sommerakademie där 10 till 12-åringar får gå workshops i att lära sig fota, göra serietidningar, bygga stolar och så vidare. 24 Polen I Polen finns Lodz Design festival 25 som på bara fem år vuxit till att bli en av Polens viktigaste event inom design. Festivalen har utöver tävlingar, konferenser och utställningar även ett brett program som är riktat mot en yngre målgrupp, för barn ända ner till fem års ålder är andra året som de arrangerar ett sådant program. Programmet innehåller en mängd föreläsningar om design för barn, workshops för unga, samarbeten med skolor och liknande. Det finns alltså ett intresse för designpedagogik även i Polen. På festivalen medverkar bland annat Toprojekt.pl - en blogg inriktad mot design för barn. Eftersom målgruppen för de flesta av deras projekt är väldigt unga barn så är det mycket fokus på att få barn att skapa egna saker efter instruktioner

18 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 18 Utvecklingspotential Den snabba teknikutvecklingen i kombination med ett breddande av designbegreppet och ett allmänt ökande intresse för design, har skapat ett virrvarr av trender och tendenser. Stort sett alla designar idag och mycket av vår identitet byggs upp av de designval vi gör, vilka designade kläder vi köper, hur vi designar vår personliga hemsida, vilken personligt designad kaffekopp vi använder på kontoret, vilket utseende och ljud vi ger vår mobiltelefon etc. Samtidigt som hjulen snurrar allt snabbare slår pendeln också tillbaka. Ett förnyat intresse bland unga för traditionella hantverk och slöjd kan tolkas som ett sätt att söka sig tillbaka till kulturella rötter och finna en identitet i brukskonstens traditioner när mer och mer i vardagen flyter. Samtidigt är det inte ett konservativt och passivt förhållningssätt till traditionen som unga söker. Interaktivitet, förnyelse och individuell anpassning står högt i kurs. Man vill designa sin egen identitet och sin omgivelse. Gör-det-själv-rörelsen är stark och växande. Ofta blir rörelsen också ett en positionering mot slit-och-släng-kulturen. Det är efter hand länge sedan hållbar design bara betydde att en produkt skulle vara funktionell, inte gå sönder och inte bli otrendig allt för snabbt. Nu är det för många självklart att design också ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Designpedagogiken har stor potential att bidra till att ge barn och unga den kompass de behöver för att navigera i det allt mer flytande och designade samhället, där man till och med har börjat designa barn. Målgruppen barn och unga är en prioriterade inom kulturpolitiken. De ställer dock krav på avsändaren. "Barn och unga är en prioriterad målgrupp i kulturpolitiken och metoder för att nå dem behöver anpassas och uppdateras. Likaså initieras förändringsprocesser i dag i allt högre grad nerifrån och upp, dvs. genom en aktiv och interaktiv delaktighet från gräsrotsnivå. Unga målgrupper kräver i högre grad en tvåvägskommunikation med interaktiva element som de själva kan vara delaktiga i. Detta innebär bland annat att utställningar, debatter, designföremål och designprocesser även måste kommuniceras i digital form, och finnas tillgängliga via nätet." 26 En utmaning blir att vidareutveckla degignpedagogiska metoder, så att de ger en inblick i kulturens och estetikens värden, samtidigt som de ger fördjupande kunskap om estetiska läroprocesser och innovativa processer, uppmanar till eget skapande och omfattar en hög grad av individuellt skapande och delaktighet i det gemensamma skapandet. Ett steg på vägen blir att tydligare definiera och avgränsa begreppet designpedagogik. 26 Kulturdepartementet (2012)

19 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 19 Begreppets omvärld i korthet För att få en snabb överblick över vad begreppet designpedagogik omfattar kan det sättas in i ett nät av begrepp som på olika sätt är närliggande. Listan kan mycket väl göras längre. Den skulle också kunna fungera som diskussionsunderlag till workshop eller liknande för att ringa in vad designpedagogik är, bör vara och kan vara. Design Produktdesign Interaktionsdesign Pedagogik Konstpedagogik Arkitekturpedagogik Designprocess Do-it-yourself (DIY) craftivism Transformativ design Service design Design för sociala innovationer Participatory design Inklusiv design Hantverk Designtänk Estetisk läroprocess Innovation Demokrati Identitet Skapande Kultur...

20 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 20 Några tänkbara besöksmål och samarbetspartners Sverige: HDK+Malmö Stadsbiblioteket HDK+Röhsska Konstfack Arkitektmuseet Utland: Designmuseum Helsinki Design Council UK Kolding - Designkolding.dk Designmuseum Danmark Lodz Designfestival Universitetet i Vechta, de

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola 18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 Print Visby 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Riksutställningar ska enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 utforma en strategi för sin barn- och

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Svenskt Designsamarbete har skapats av landets designorganisationer för att informera beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

DAX FÖR DESIGNPEDAGOGIK

DAX FÖR DESIGNPEDAGOGIK DAX FÖR DESIGNPEDAGOGIK EN FÖRSTUDIE AV FORM/DESIGN CENTER, DECEMBER 2013 DAGS FÖR DESIGNPEDAGOGIK 1 Design is complex, often elusive phenomenon that has changed dramatically over time by adopting different

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN!

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! 1 6 Låt barnen leka sig till en bättre värld i er kommun! I leken är allt möjligt! Lek är något som förenar alla barn, vart vi än befinner oss. Hos

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan Utlåtande 2006: RI (Dnr 310-3407/2006) Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Under förutsättning av regeringens

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

FUTURE CITY JOBS 1 STÖD TILL UNGDOMSARBETSPLATSER MED HJÄLP AV KULTUR- OCH UNDERHÅLLNINGSINDUSTRIN FALLSTUDIE 3

FUTURE CITY JOBS 1 STÖD TILL UNGDOMSARBETSPLATSER MED HJÄLP AV KULTUR- OCH UNDERHÅLLNINGSINDUSTRIN FALLSTUDIE 3 FUTURE CITY JOBS 1 STÖD TILL UNGDOMSARBETSPLATSER MED HJÄLP AV KULTUR- OCH UNDERHÅLLNINGSINDUSTRIN FALLSTUDIE 3 Det är den tredje delen av fallstudierna i projektet Future City Jobs inriktat på framgångsrika

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete

Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete Dnr BUN13/67 RIKTLINJER Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2014-08-26 Dnr BUN13/67 2/8 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Mål och inriktning... 3 1.1 Övergripande

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN Industridesigns grunder Industrial designs basis 26,5 högskolepoäng / 26,5 ECTS credits Kurskod: IDK112, termin 2 Kursens indelning

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

PARTNERSKAP FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE LÄRANDE

PARTNERSKAP FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE LÄRANDE PARTNERSKAP FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE LÄRANDE På Scania arbetar vi aktivt med att höja intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. Därför är Tom Tits Experiment en självklar samarbetspartner

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer