Omvärldsanalys: Designpedagogik. vad, vem, varför & hur. Rhetikfabriken AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsanalys: Designpedagogik. vad, vem, varför & hur. Rhetikfabriken AB"

Transkript

1 Omvärldsanalys: Designpedagogik vad, vem, varför & hur Rhetikfabriken AB

2 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 2 Innehållsförteckning Designpedagogik med barn och unga i fokus...3 Relationen till konst- och arkitekturpedagogik...3 Designprocessen...5 Pedagogiska verktyg...7 Ny teknik nya möjligheter...8 Designpedagogik på svenska...10 Child culture design - HDK...11 Det nationella uppdraget...12 Arkitekturmuseum...12 Riksutställningar...12 Designpedagogik i vår omvärld...13 Danmark...13 Designmuseum Danmark...13 Designkolding...13 DCUM...14 Norge...14 Finland...14 FantasyDesign in Community...15 Storbritannien...15 Tyskland...15 Polen...16 Utvecklingspotential...17 Begreppets omvärld i korthet...18 Några tänkbara besöksmål och samarbetspartners...19 Källförteckning/fördjupning/länksamling...20

3 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 3 Designpedagogik med barn och unga i fokus Designpedagogik är som begrepp och som verksamhetsområde under utveckling. Kommuner, konsultföretag, forskningsinstitutioner och kulturinstitutioner arbetar i växande omfattning med designpedagogiska projekt. Ändå verkar inte begreppet fått något starkt fäste i Sverige eller ens en tydlig definition ännu. Utvecklingen verkar primärt ske genom att de genomförda projektet får definiera vad designpedagogik är, istället för att man utgår från en speciell designpedagogisk definition eller arbetsmodell. Traditionellt har design tolkats som att skapa något fysiskt. Begreppet har de senaste åren breddats till att i större utsträckning även omfatta skapande av interaktion, skapandet av sociala innovationer och annat icke-fysiskt skapande. Det kan exempelvis vara design av nya välfärdstjänster och design av olika former av projekt. Breddandet av designbegreppet kan tolkas som en naturlig anpassning och utveckling i övergången från produktionssamhället till tjänstesamhället. Ett samhälle där gränserna mellan humaniora, naturvetenskap och andra områden luckras upp. Det finns tydliga tecken på en allt starkare direkt förbindelse mellan konst, kulturella och kreativa näringar, innovation och ekonomisk tillväxt. 1 Den snabba teknikutvecklingen har också bidragit till att bredda designområdet och göra det tillgängligt för fler. Det finns en mängd designverktyg fritt tillgängliga på nätet och utvecklingen går snabbt. Surfplattor i förskolan och 3D-skrivare för några få tusenlappar är bara några exempel. Alla designar idag och den professionelle designern måste finna sin position i ett virrvarr av tekniska hjälpmedel, amatördesigners, nätverk och samverkansformer. 2 Mitt i virrvarret växer delaktighet, estetiska läroprocesser och kreativitet fram som allt mer centrala delar inom designområdet. Mycket av det som idag är unikt med design hittar man i designprocessen. Det handlar lika mycket om att skapa som att skapas. Därför är det kanske naturligt att utvecklingen av designpedagogiken också är mer av en skapande process än en teorioch metodutveckling. Defining by doing! Även om barn och unga föds in i den nya tekniken, kommer inte förståelse för designprocessen, den estetiska känslan, nödvändig baskunskap och allmänbildning inom kultur och design av sig själv. Att arbeta med barn och unga ställer stora krav på kunskap om metoder. Speciellt när arbetet omfattar delaktighet och inflytande, vilket har ett stort värde i sig själv när vi ska fostra morgondagens generationer till att bli självständiga individer med stark självkänsla och stort ansvarstagande. Det finns ett behov av att utveckla designpedagogiska metoder för barn och unga. Föreliggande text är en första scanning av hur begreppet designpedagogik tolkas och diskuteras i olika länder. Var finns kunskapen och metoderna idag och var saknas de? Omvärldsanalysen är en del av Form/Design Centers satsning på att i framtiden kunna erbjuda barn och unga ett tydligare verktyg för djupare förståelse och starkare ingångar till design och arkitektur som kan bidra till deras utveckling att bli aktiva kulturskapare med kreativitet i sin läroprocess och inte stanna som passiva åskådare i vårt samhälle. 1 EU-kommissionen (2011). Enligt Tillväxtverket innefattar kulturella och kreativa näringar områdena arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 2 Emilson (2010)

4 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 4 Relationen till konst- och arkitekturpedagogik Konstpedagogik är i Sverige ett begrepp som är välutvecklat och tydligt definierat. Flera svenska museum har heltidsanställda konstpedagoger som arbetar med besökare och universiteten erbjuder utbildningar i ämnet. Konstpedagogens uppgift är att förmedla hur konst kan förstås, hur man kan diskutera konst och tolka den. I ett samhällsklimat där konstens roll ofta är att provocera och pröva gränser, har konstpedagogerna en viktig roll för att skapa förståelse för konst. De bidrar till att man ökar kunskapen och förståelsen för vilken roll kreativiteten spelar för inlärning. Ämnet är nära besläktat med bildpedagogiken. Arkitekturpedagogik som begrepp är inte lika etablerat. Snarare verkar det som att det liksom designpedagogik ligger i startgroparna. Att begreppet inte har fått ett starkt fäste, betyder däremot inte att arkitekturpedagogik som ämnesområde är svagt utvecklat. Det finns mycket kunskap om hur man på ett enkelt sätt lär ut till unga om arkitekturens och platsens betydelse och utformning, samt hur man kan involvera unga i skapandeprocessen. 3 Begreppen arkitektur och design är i sig själva i viss mån överlappande. Den tydligaste skillnaden är att arkitekturen har en större betoning på byggande av den fysiska miljön, medan design är bredare. Design förenar arkitekturens funktionalitet med konstens estetik och samhällets etik. Designpraktiken kan karaktäriseras som "en förmåga att hantera komplexa och dynamiska problem med ett helhetsperspektiv på tekniska, estetiska och sociala aspekter." 4 Bredden ställer andra krav på den pedagogik som designpedagogen arbetar utifrån. Det blir nödvändigt att i högre grad fokusera på reflektionen, den kreativa processen, den estetiska processen och problemlösningen som metoder som kan appliceras på alla designområden. 3 Se exempelvis Michelsen (2012) 4 Källa: Designfakulteten, KTH

5 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 5 Designprocessen Design handlar mycket om ett speciellt tänk - designtänket. Hur tänker man och hur arbetar man som designer? Själva processen blir därför helt central i förståelsen för vad design är för något. Det finns många sätt att beskriva designprocessen och den kan tillämpas inom en mängd olika områden. Den designprocess SVID 5 presenterar är en traditionell modell för att arbeta med design inom produktutveckling. Källa: Användarstudierna utgår från en behovs- och funktionsanalys. Med användarstudierna som plattform utvecklas konceptförslag. I utvärderingsfasen väljs ett eller flera koncept ut och utvecklas. Förberedande aktiviteter inför presentationer påbörjas och detaljer justeras. Det slutliga förslaget presenteras, testas och utvärderas. Därefter går man över i en produktionsprocess. Denna överlappas ofta av en uppföljande och utvärderande designfas som inte så sällan leder fram till en ny utgångspunkt för en ny designprocess. Den mest utbredda beskrivningen av designprocessen som också är bredare, verkar vara den modell som brittiska Design Council UK har utvecklat: The double diamond design process model. Rutan till vänster i modellen beskriver uppstartsfasen som ofta utgår från någon form av problem eller otillfredsställt behov där det finns en outvecklad idé till lösning eller behovstillfredsställelse. I utforskandefasen kan projektet breddas genom att man inkluderar användarstudier, marknadsstudier, referensgrupper etc. för att få in fler perspektiv. Det leder fram till en definierande fas som i bästa fall leder fram till en tydlig uppdragsbeskrivning. Därefter rör man sig över i den högra rutan där man utifrån uppdragsbeskrivningen igen breddar projektet genom att inom ramen för uppdragsbeskrivningen initiera en kreativ process där lösningar utvecklas och testas, för att i slutändan leda fram till en färdig tjänst eller produkt. Bredden i double 5 Stiftelsen Svensk Industridesign

6 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 6 diamond-modellen kan sannolikt infånga merparten av de olika designprocesserna. Den kan rymma en mer mer kreativ och öppen process och kan därmed också infånga designprocesser som ligger närmare konstnärliga skapandeprocesser och design inom nya områden såsom design för social innovation. Den konstnärliga skapandeprocessen sker dock ofta genom andra mindre strukturerade processer. Designprocessen liknar mer den process som används inom innovation, vilket understryker att design och innovation är närliggande fält, men där innovation inte nödvändigtvis inkluderar den estetiska dimensionen. Nedan illustreras innovationsprocessen i en såväl tekniskt som juridiskt mycket formaliserad förkommersiell upphandlingssituation. I sina olika faser liknar den såväl Double Diamond-modellen och SVID:s modell.

7 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 7 Källa: Vinnova Det är idag mycket stark fokus på innovation och innovationskultur i samhället. EU, OECD, stat, kommun - alla är eniga om att vi behöver utveckla och förnya vår samhällsmodell och konkurrenskraft genom innovation. Ur det perspektivet blir det intressant att se den direkta koppling som finns mellan designpedagogens arbete med att tydliggöra de kreativa och estetiska läroprocesserna i barn och ungas utveckling och samhällsutvecklande innovationsprocesser. Pedagogiska verktyg Det finns redan idag ett antal metoder och verktyg som används inom pedagogiken för att stimulera och inspirera till diskussioner och tänkande kring design. Exempel på dessa är designväskan som helt enkelt är en väska fylld med vardagssaker designade på 1900-talet som man kan låna från ett museum för att ha som utgångspunkt för en diskussion eller lektion om design. Arkitekturboxen är en låda med kort som det står tips på övningar för barn på. De flesta övningarna i arkitekturboxen är rent arkitektoniska, men en del kan sägas lika mycket handla om design. Exempelvis: Hur känns dörrhandtaget? Beskriv vilka stämningar som skapas av färgerna i din skola? Ett tredje exempel på pedagogiska verktyg inom fältet är en designpedagogisk matta som Arkitekturmuseet tog fram med hjälp av en tävling. Det vinnande bidraget är en matta som ser ut att vara tredimensionell, föreställande något som liknar tre stycken Rubiks kub. Mattan är tänkt att inspirera till lek samtidigt som den ger möjlighet att vara utgångspunkt för lärande om design. Verktygen är utmärkta sätt att få elever eller andra deltagare att börja fundera på hur form, material,

8 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 8 färg med mera är kopplat till vår vardag och vår egna eller platsers identitet, hur det skapar strukturer och formar vårt beteende. Samtidigt har det sina begränsningar i att man inte får någon känsla för hela designprocessen. Det finns sannolikt ett relativt stort utvecklingspotential när det gäller pedagogiska metoder och verktyg för att utveckla förståelsen och intresset för designområdet. Ny teknik nya möjligheter Ny teknik och bättre tillgång till teknik innebär förändrade förutsättningar för att arbeta med designpedagogik. Ett exempel är surfplattornas ökande roll i skolan och förskolan. Samtidigt som tekniken har utvecklats väldigt snabbt, har användarvänligheten de senaste åren nästan utvecklats ännu snabbare, vilket har öppnat upp för att tekniken på ett helt annat sätt än tidigare kan användas i skolan. "Tidigare var tanken att det krävdes mognad för it i skolan. Nu är det snarare tvärtom, att det ska satsas på de små och sedan byggs digital kompetens upp över tid. Sandra Wissting, affärsutvecklare på Atea 6 Riksutställningar följer ny teknik och lyfter bland annat fram laserprojicering i äkta 3D, till skillnad från traditionell 3D-teknik som oftast bygger på att lura ögat. Det sker en snabb utveckling även på det här området. Ett av de mest intressanta områdena för designpedagogiken är utvecklingen av 3D-skrivare. En av styrkorna med 3d-skrivarna är att de är optimala för produktion i små serier. Barn och ungdomar kan alltså ta steget från att endast designa någonting på papper eller i datorn till att få en färdig produkt. Detta medför att delar av designprocessen som tidigare varit svåra att ta del av på grund av höga kostnader eller tekniska svårigheter att bygga själv, blir tillgängliga. Möjligheten att vrida, vända och testa hur egna produkter fungerar, gör att man kan utvärdera och sedan förbättra dem enkelt. En av de intressanta möjligheterna är också att man genom funktionen 3D-scanning får möjlighet att bygga vidare på någon annans produkt. Detta gör att trösklarna till att göra produkter som är fullgoda för användning sänks betydligt. För att illustrera hur snabbt utvecklingen av 3D-skrivare går, kan man se på en av de ledande tillverkarna Makerbot. De släppte sin första skrivare i januari Bara åtta månader senare släppte de en ny modell som är 20 gånger snabbare och kan skriva ut 37 procent större volym, jämfört med den tidigare modellen. Priset ligger på cirka kronor. För bara några år sedan fanns bara 3D-skrivare som kostade över kronor. Idag finns det budgetalternativ med priser under 4000 kronor. Utvecklingen gör i än högre grad design och hela designprocessen tillgänglig för alla. Metodutvecklingen inom utbildningen drivs på av tillverkarna själva. Makerbot har exempelvis lektionsplaner på sin hemsida från årskurs 3 i grundskolan och uppåt. Teknikutvecklingen och de snabbt fallande priserna går hand i hand med den allt starkare gör-detsjälv-trenden. För några få tusenlappar kan man få en dator som man kan fylla med gratis open source-program för bildredigering, ritprogram etc. och till dessa kan man köpa en egen liten fabrik i form av en 3D-skrivare, specialanpassad för produktion i små serie. Skapandeprocessen blir både mer individualiserad och mer öppen, vilket i än högre grad kommer 6 Segertåget fortsätter i skolorna, PC för Alla (http://pcforalla.idg.se/2.1054/ /segertagetfortsatter-i-skolorna)

9 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 9 att komplicera frågor omkring äganderätt och patent. Ett hint om hur framtidens skapande kan se ut ges av The Pirate Bays nya fildelningskategori - physibles: "We believe that the next step in copying will be made from digital form into physical form. It will be physical objects. Or as we decided to call them: Physibles. Data objects that are able (and feasible) to become physical. We believe that things like three dimensional printers, scanners and such are just the first step. We believe that in the nearby future you will print your spare parts for your vehicles. You will download your sneakers within 20 years. The benefit to society is huge. No more shipping huge amount of products around the world. No more shipping the broken products back. No more child labour. We'll be able to print food for hungry people. We'll be able to share not only a recipe, but the full meal. We'll be able to actually copy that floppy, if we needed one. We believe that the future of sharing is about physible data. We're thinking of temporarily renaming ourselves to The Product Bay - but we had no graphical artist around to make a logo. In the future, we'll download one." 7 7

10 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 10 Designpedagogik på svenska I Sverige är begreppet designpedagogik nära kopplat till Konstfack. Högskolan erbjuder inom Institutionen för bildpedagogik en examenskurs som heter Självständigt arbete i designpedagogik. Kursen är en gemensam nämnare hos många som arbetar med designpedagogik och projekt som genomförts inom området. Då Konstfacks tolkning av begreppet kan ha påverkat många aktörer både direkt och indirekt, så är det relevant att förhålla sig till deras tolkning. En bra illustration av hur designpedagogik tolkas inom Konstfack, är hur Den Pedagogiska Designbyrån, ett företag bildat av före detta studenter på kursen, beskriver ämnet: "Design handlar om så mycket mer än att skapa produkter. Designprocessen kan användas som ett verktyg för att få insikt i barn och ungas åsikter, ett sätt att undersöka ett rums förutsättningar eller en metod för att förändra ett system. I designprocessen undersöks också andras erfarenheter av problemet eller sammanhanget. Man försöker tänka sig in i andras situationer. Tillsammans skapar vi nya erfarenheter som kan förändra strukturer och utveckla metoder. Vi sätter oss in i och reflekterar kring våra egna och andra människors liv och vardag. Det gör designpedagogik till en demokratisk rörelse som genom problemlösning och kreativt skapande lyfter fram olika synvinklar och uppfattningar." 8 Begreppet diskuteras på ett liknande sätt inom ett flertal examensarbeten från Konstfack. Designpedagogik är här någonting som man kan använda för att inspirera, förändra och medvetandegöra världen. Ofta finns andra begrepp som participatory design, DIY och craftivism med i diskussionen och ses som nära kopplat till designpedagogiken. Participatory design går i korthet ut på att man har ett tydligt brukarfokus och involverar brukaren i hela designprocessen. DIY är en akronym för Do It Yourself. Craftivism är en sammanslagning av Craft (hantverk eller slöjd) och activism, där man genom hantverk som uttrycksmedel/verktyg vill skapa samhällsförändring. Gemensamt har begreppen ett fokus på att individer själva ska deltaga i skapandet av produkter och miljöer. När individerna själva deltar så skaffar de sig en makt över produkterna de använder och miljön de befinner sig i, istället för att vara beroende av det som företag och myndigheter skapar åt dem. Rörelsen är till viss del besläktad med open source-rörelsen inom programvaruutveckling. Man ser det ofta som en demokratisk rörelse, där det också är ett starkt fokus på att skapa samhällsförändring genom gör-det-själv och brukarinvolvering. Just samhällsförändring med delaktighet i centrum är utgångspunkten i det Öresundsbaserade projektet Design to improve life som drivs av non-profit-organisationen INDEX i samarbete med Københavns kommune, Malmö Stad, Malmö Högskola m.fl. Det övergripande målet är att genom designprocesser nå fram till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt mer hållbart samhälle. Man utvecklar också en designskola och en designkompass som ska kunna användas i grundskolan. Två lärare från Latinskolan i Malmö har gått en pilotkurs. 9 Vad gäller utbudet av designpedagogiska projekt eller kurser, så erbjuder en del museer och andra institutioner temadagar om design eller lånar ut verktyg som designväskan till skolor och andra intresserade. Typiskt är dessa kopplade till pågående utställningar och ofta tenderar de att röra sig mer mot konstpedagogik och bildpedagogik, även om det finns ett relativt stort mått av begreppsöverlappning här. Få inkluderar barn och unga i själva designprocessen och inkluderar det Kompass-visar-vagen.html ( )

11 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 11 bredare kultur- och samhällsperspektivet i pedagogiken. Intrycket är att designpedagogik riktad till barn och unga är relativt outvecklad. Child culture design - HDK Det erbjuds designutbildningar vid en rad högskolor och universitet i Sverige. Merparten av designutbildningarna samarbetar med den relativt nya Designfakulteten vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm som är nationellt centrum för designforskning. Flera av utbildningarna har betoning på den mer tekniska delen av design med inriktning mot materialutveckling och produktdesign. Så vitt det har varit möjligt att få fram, är det få högskolor och universitet som använder begreppet designpedagogik i sin forskning och i sina utbildningar. Det är egentligen bara Konstfack som direkt använder begreppet i en utbildning. Även om Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs Universitet inte i någon större utsträckning tycks använda begreppet, berör deras program på avancerad nivå Child Culture Design i hög grad ämnet. Programmet är sannolikt unikt i världen med sin inriktning på hur man omsätter kunskap och forskning kring barnkultur i designprojekt. Målet med utbildningen är att fördjupa kunskaper i kreativa processer och samtidigt ge specialistkompetensen att ha barns perspektiv i fokus i alla delar av designprocessen. Programmet är uppbyggt runt brukarperspektivet. Genom studier av slutbrukaren byggs kunskap om brukarens förutsättningar som vävs in och tillämpas i designprocessen. Studenten ska få en mångvetenskaplig kunskapsplattform att stå på. Denna bredd är något som genomsyrar alla HDK:s utbildningar inom design, där de dessutom har tagit bort traditionella fackgränser. HDK har ett samarbete med Röhsska Museet i Göteborg som är ett kommunalt designmuseum som även har ett nationellt nätverksuppdrag inom konsthantverk och formgivning. Samarbetet har bland annat har resulterat i utställningar såsom Play 2011, där tolv designstudenter från Child Culture Design skapade en interaktiv utställning utifrån några artiklar i FN:s Barnkonvention och Homo Ludens - Den lekande människan 2010, där studenter från HDK ställde ut möbler och formgivning som stimulerade till fantasi och kreativitet speciellt riktat till barn i åldern 5 till 8 år. Studenter från Child Culture Design har också varit engagerade i utvecklingen av Stadsbiblioteket i Malmö där man har utvecklat ett koncept för inredning av miljöer för 9 till 12-åringar. Konceptet har haft ett brukarfokus och har utvecklats i en öppen designprocess tillsammans med mellanstadieelever från Mellanhedsskolan och Möllevångsskolan Slideshow om processen: ( )

12 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 12 Det nationella uppdraget Under 2011 tog regeringen initiativ till en översyn av form- och designområdet med fokus på hur form och design kan synliggöras i ökad grad. Regeringen vill skapa bätte förutsättningar för kulturen att påverka samhällsutvecklingen. Kulturens egenvärde och medborgarperspektivet betonas. "Design och formgivning passar bra in i denna målsättning eftersom området berör den samtida och framtida samhällsutvecklingen, livskvalitet, företag, offentliga verksamheter och miljöfrågor. För många framstår kultur som en omistlig del av livet och design är en av de kultursfärer som bredast och djupast påverkar människor. 11 I översynen ges det en ganska god bild av i vilken riktning Kulturdepartementet vill att form och designområdet utvecklas. Det handlar bland annat om mode, boendefrågor, miljöfrågor och IT. Det finns också en tydlig prioritering av barn och ungas tillgång till kultur. Nyckelbegrepp det ska arbetas utifrån är samverkan, förnyelse, uppföljning, spridning och kompetenshöjning. Arkitekturmuseet En stor del av översynen handlar om behovet av en tydligare nationell arena för form och design. Arkitekturmuseet har sedan 2009 just det uppdrag som efterlyses, men har inte lyckats synliggöra det i tillräcklig omfattning. I framtiden ska uppdraget förtydligas. I förtydligandet föreslås ett namnbyte och en tydlig koordinatorsroll för ett nytt och utvidgat designnätverk. Inom det pedagogiska området erbjuder Arkitekturmuseet en mängd program för skolor i olika åldrar. Majoriteten av programmen som de erbjuder är klart inriktade på arkitektur, men designpedagogik verkar vara något som de försöker arbeta mer med. Den designpedagogiska mattan är ett exempel på detta och de har nyframtagna kurser med ett större fokus på just design. Med tanke på tydliggörandet av deras nationella uppdrag på form- och designområdet, kan man förvänta att fler initiativ till utveckling av verktyg och metoder likt den designpedagogiska mattan kommar att tas de närmaste åren. Riksutställningar Det krävs stor digital kommunikationskompetens om man vill nå barn och unga. Riksutställningar, som är en myndighet under Kulturdepartementet, har det nationella uppdraget att fungera som expertmyndighet när det gäller ny teknik, utställningsmetodik och pedagogik riktad mot barn och unga. I Riksutställningars uppdrag ingår att samarbeta närmare med Arkitekturmuseet för att hjälpa Arkitekturmuseet att förverkliga uppdraget som tydlig nationell arena för form och design. De ska även stödja lokala designcenter i designnätverket. Lokala designcenter med nationellt uppdrag I det nätverk som Arkitekturmuseet ska koordinera ingår förslag på lokala profilerade designcenter med ett nationellt uppdrag och därtill nationell finansiering 12. Det är i första hand inte en fråga om att skapa nya center. Form/Design Center och Röhsska museet i Göteborg lyfts fram som exempel 11 Kulturdepartementet (2012) 12 Kommun, region och/eller näringsliv ska dock fortsatt vara huvudfinansiär för verksamheten.

13 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 13 på väl etablerade lokala designcenter det kan byggas vidare omkring. I översynen föreslås ett trefaldigt nationellt uppdrag åt lokala designcenter. 13 Uppdraget ska likna den nationella arenans uppdrag "att lyfta och synliggöra design- och formprocesser och skapa förståelse för designens roll i nutid och framtid." Men ett lokalt designcenter "bör ha ett betydligt mer närings- och samhällsinriktat samarbete med regionen än den nationella arenan, vars fokus ska ligga på den kulturella aspekten." Samtidigt ska lokala designcenter utveckla profilområden, där de i det nationella nätverket kan fungera som expert inom profilområdet. Uppdraget blir att sprida och synliggöra profilområdet såväl lokalt som nationellt. Exempel på profilområden som nämns är mode, digitala medier, konsthantverk och industridesign eller annan verksamhet som det redan finns kompetens och underlag för. 13 Kulturdepartementet (2012)

14 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 14 Designpedagogik i vår omvärld Designpedagogik är ett fält i stark framväxt i flera länder. Det är svårt att få någon komplett bild av allt som pågår. För att få en ingång till ämnet i de olika länderna, har utgångspunkten för omvärldsanalysen i första hand varit nationella designorganisationer. Danmark Danmark är en stark designnation där det av tradition även finns gott om aktiviteter som är riktade mot barn och unga. Enligt chefen på Dansk Design Center, Nille Juul-Sørensen är dansk design i särklass eftersom den bygger på en lång demokratisk tradition som har människan som utgångspunkt och som tänker system, processer och produkter underifrån och upp. 14 Designmuseum Danmark Designmuseum Danmark har ett brett program med kurser som riktar sig till olika åldrar. För 5 till 8-åringar erbjuds lite lättsammare kurser där barnen får se hur designers blivit inspirerade av djurvärlden, i kombination med att de får gå runt på museet. För barn i grundskolan erbjuds tolv olika kurser. För yngre årskurser erbjuds enklare lektioner i att lära sig arbeta med olika typer av material och för de lite högre årskurserna erbjuds lektioner om politiska utopier och ideologier som inspirerar och uttrycks inom design och arkitektur. Designmuseet har även tagit fram undervisningsmaterial som är riktat mot framförallt gymnasieskolor. Detta finns fritt tillgängligt på Där kan man genom videoklipp och intervjuer från ett antal olika designprojekt följa alla steg i designprocessen, allt från test av hållbarhet i tekniska laboratorium, till framställning av råmaterialet och byggandet av modeller. Ett annat intressant danskt projekt är tjänsten som tillhandahålls på Det är ett samarbete mellan ett flertal danska kommuner och kulturinstitutioner för att ta till vara det pedagogiska värde som finns inom kulturinstitutionerna och nå ut med det till skolorna. Skoletjensten.dk fungerar som en slags grossist eller kunskapsbank för skolorna. Designkolding Om Konstfack till stor del äger begreppet designpedagogik i Sverige har triple helix-initiativet 15 Designkolding 16 tagit på sig ledartröjan i Danmark. I 2008 antog Kolding kommun en vision om att stärka kommunens redan starka designprofil. Det är en form av klusterinitiativ där kommunen, Kolding Designskole, Museet på Koldinghus och Trapholt tillsammans med Syddansk Universitet utgör kärnan i nätverket. Centralt i Designkolding är en utbildningssatsning. Visionen är att alla barn i kommunen ska delta i estetiska läroprocesser och gå ut skolan som kreativa individer som kan tänka utanför boxen. "Vi er kommet så langt nu med læsning og naturfag, at vi kan begynde at kigge op over kanten og tage fat på nogle andre områder. Det handler om kreativitet, om evnen til at tænke 14 DDC skifter fokus og ændrer huset radikalt, ( ) 15 Triple Helix är ett samspel mellan aktörer inom högskola, offentlig sektor och näringsliv inom ett område för att få ut en synergieffekt av de invividuella insatserna. 16

15 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 15 ud af boksen og lige give det et twist." menar Ulla Visbech som är projektledare för utbildningsprojektet. 17 Precis som i Sverige definieras begreppet mycket underifrån, i en process man skulle kunna kalla defining by doing: "Vi har kaldt det designpædagogik, og nu er vi så nødt til at diskutere, hvad det er. Det skal udvikle sig nedefra - vi kommer ikke med en færdig Plan B-model, som lærerne skal følge." Den nuvarande definitionen tar utgångspunkt både i hela arbetsprocesser och i estetiska arbetsprocesser. Projektet har bland annat inneburit en omfattande kompetenshöjande insats i grundskolan där 50 lärare och pedagoger blev utbildade i designpedagogik under En målsättning var också att samtliga grundskolor i Kolding senast vid utgången av 2011 skulle ha en handlingsplan för designpedagogik. Enligt Ulla Visbech hänger designpedagogiken också bra ihop med de kompetenser som OECD lyfter fram som viktiga i det framtida samhällsbygget - att arbeta i heterogena grupper, tänka självständigt och ta beslut. DCUM Under 1990-talet växte en rörelse bland elever i Danmark som samlade sig bakom parollen Svara nu!. Uppropet gällde delaktighet i beslutsprocesser som behandlar skolans fysiska miljö. I samband med en av de danska ungdomsriksdagarna i början av 2000-talet föreslogs en lag för om skolans miljö. Frågan lyftes av dåvarande utbildningsministern som lade den till grund för ett lagförslag. I dag kan lagen ses som första steget på vägen mot att ge elever fulla rättigheter till inflytande över skolans miljö. Miljön benämns i lagstiftningen som en helhet med betoning på fysisk, psykisk och estetisk miljö. 18 Som en konsekvens av den nya lagen bildades Dansk Center for Undervisningsmiljø (DCUM), som är ett oberoende nationellt centrum. Trivsel och barns medinflytande är kärnområden i DCUM:s verksamhet. Mycket av verksamheten handlar om det fysiska rummet och inom det estetiska området dominerar arkitektoniska frågor. Men man arbetar även med designfrågor. Varje år bjuder man in kommuner till nätverksmöten för kunskapsdelning och inspiration. Det senaste mötet behandlade designpedagogik som ett efterfrågat ämne. Norge En viktig aktör i Norge är Norsk Form som har flera projekt igång som riktar sig mot unga. Framför allt är dock dessa främst inriktade mot arkitektur, t.ex. test av hållfasthet i olika konstruktioner. De var även med i projektet Fantasy Design som tas upp nedan. Tidigare har de även varit pådrivande i arbetet för att få in arkitektur och design på schemat i norska skolan. Ämnet Design og Teknologi infördes år 2006 i både grundskolan och för äldre årskurser. I tidskriften FORM, som ges ut av Kunst og Design i skolen, som beskriver sig själva som en intresseorganisation som skall främja design, konst och hantverk i skolan, skriver Liv Oddrun Voll om några av de lärdomar de tagit i Norge hittills 19. Hon menar att det har funnits svårigheter med att integrera design i skolan. Designprojekten inom skolan har en tendens att få ett stort fokus på själva 17 Ud af boksen (interview), Folkeskolen.dk, ( ) 18 Michelsen (2012) 19 Teknologi og design en gjøkunge i norsk skole?, FORM, nr.1, 2011

16 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 16 skapandet/den estetiska delen. Den teoretiska kopplingen till t.ex. matematik eller naturvetenskap tappas ofta bort. Finland I Finland bör organisationerna Design Forum Finland och Design museum Helsinki nämnas. De har tillsammans med några andra organisationer drivit projektet Ampiainen (Geting)- Form med sting och tagit fram material för skolor så att de kan arbeta med arkitektur- och designprojekt. De har även varit drivande i projektet FantasyDesign in Community finansierat av EU (se nedan). Finlands Arkitekturmuseum har arbetat med något de kallar för Eco Boxes. Det var ett projekt som riktade sig mot skolor och andra intresserade för att ge inspiration till utbildning om design, arkitektur och miljön. Mer än konkreta tips på övningar så fungerar det som inspiration till olika ingångar man kan ha på undervisningen, till exempel intressanta fakta om skillnaden i energiåtgång mellan olika transportsätt. FantasyDesign in Community Fantasydesign in Community var ett projekt som pågick som var delvis finansierat av EU:s kulturprogram. I samarbetet ingick Design museum Helsinki som koordinerade projektet, Design Museum Gent (Belgien), University College Sealand (Danmark) and Museo Nacional de Artes Decorativas (Spanien). Projektet hade som mål att stödja learning with design och designmetoder i formell och informell utbildning. Inom ramen för projektet anordnades även konferenser för att utvärdera metoder och resultat. Projektet var indelat i små projektgrupper som arbetade på olika sätt, totalt ingick cirka 40 mindre projekt som finns beskrivna på hemsidan. Vissa av dessa projekten har säkerligen fortsatt vidare efter att projektperioden avslutades. Storbritannien I Storbritannien finns det en mängd organisationer som arbetar med att främja design på olika sätt. En som arbetar aktivt med att nå ut med kunskap om design till skolor är Design Council som får anses vara ledande inom området. Organisationen är till största delen offentligt finansierad och arbetar brett med att främja och lyfta fram design mot näringslivet och offentliga institutioner. Den årliga budgeten ligger på omkring 100 miljoner kronor, vilket naturligtvis gör dem stora på området. En stor del av deras verksamhet är riktat till skolor. Mest intressant är kanske en guide de har tagit fram till hur man håller workshops i design. 20 Guiden betonar tydligt vikten av att förstå användarnas behov, att arbeta i team, hur beslut fattas, hur man arbetar med brainstorming etc. Med det så närmar sig guiden själva designprocessen mycket mer än de guider där man enbart skapar något eller fokuserar på att reflektera över materialval, färg och liknande. De använder sig också av double diamond-modellen 21. Det har inte varit möjligt att finna en direkt motsvarande begrepp till designpedagogik som används i Storbritannien. Design pedagogy används i viss utsträckning, speciellt inom forskning omkring Läs mer under rubriken Designprocessen

17 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 17 hur man bäst utbildar designstudenter. Det finns bland annat en Special Interest Group in Design Pedagogy som är knuten till universitetet i Coventry. Inom skolan talar man om och undervisar i ämnet Design and Technology. Design thinking och learning by design är andra begrepp som används. Tyskland Rat für Formgebung 22 är en organisation som verkar i Tyskland med att på olika sätt stödja och utveckla design och designbranschen. De har ett stort fokus på att hjälpa unga designers på olika sätt. För skolor har de tagit fram hemsidan designwissen.net. Där har de lagt upp information om design och tips på övningar i text, videos och podcasts anpassat för skolor och klasser i olika årsgrupper. Ett begrepp som de arbetar mycket med är design thinking, som i korthet innebär att man ska tänka som en designer för att lösa olika problem. Universitetet i Vechta var tidigt ute med att starta utbildningar i Designpädagogik. 23 I deras beskrivningar om ämnet designpädagogik kan man inte se samma aktivistiska och politiska diskussion som Konstfack har om designpedagogik. De har också inom ramen för detta område på universitetet en del utåtriktad verksamhet, bland annat samarbete med designwissen.net och något de kallar för Kinderuniversität och Sommerakademie där 10 till 12-åringar får gå workshops i att lära sig fota, göra serietidningar, bygga stolar och så vidare. 24 Polen I Polen finns Lodz Design festival 25 som på bara fem år vuxit till att bli en av Polens viktigaste event inom design. Festivalen har utöver tävlingar, konferenser och utställningar även ett brett program som är riktat mot en yngre målgrupp, för barn ända ner till fem års ålder är andra året som de arrangerar ett sådant program. Programmet innehåller en mängd föreläsningar om design för barn, workshops för unga, samarbeten med skolor och liknande. Det finns alltså ett intresse för designpedagogik även i Polen. På festivalen medverkar bland annat Toprojekt.pl - en blogg inriktad mot design för barn. Eftersom målgruppen för de flesta av deras projekt är väldigt unga barn så är det mycket fokus på att få barn att skapa egna saker efter instruktioner

18 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 18 Utvecklingspotential Den snabba teknikutvecklingen i kombination med ett breddande av designbegreppet och ett allmänt ökande intresse för design, har skapat ett virrvarr av trender och tendenser. Stort sett alla designar idag och mycket av vår identitet byggs upp av de designval vi gör, vilka designade kläder vi köper, hur vi designar vår personliga hemsida, vilken personligt designad kaffekopp vi använder på kontoret, vilket utseende och ljud vi ger vår mobiltelefon etc. Samtidigt som hjulen snurrar allt snabbare slår pendeln också tillbaka. Ett förnyat intresse bland unga för traditionella hantverk och slöjd kan tolkas som ett sätt att söka sig tillbaka till kulturella rötter och finna en identitet i brukskonstens traditioner när mer och mer i vardagen flyter. Samtidigt är det inte ett konservativt och passivt förhållningssätt till traditionen som unga söker. Interaktivitet, förnyelse och individuell anpassning står högt i kurs. Man vill designa sin egen identitet och sin omgivelse. Gör-det-själv-rörelsen är stark och växande. Ofta blir rörelsen också ett en positionering mot slit-och-släng-kulturen. Det är efter hand länge sedan hållbar design bara betydde att en produkt skulle vara funktionell, inte gå sönder och inte bli otrendig allt för snabbt. Nu är det för många självklart att design också ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Designpedagogiken har stor potential att bidra till att ge barn och unga den kompass de behöver för att navigera i det allt mer flytande och designade samhället, där man till och med har börjat designa barn. Målgruppen barn och unga är en prioriterade inom kulturpolitiken. De ställer dock krav på avsändaren. "Barn och unga är en prioriterad målgrupp i kulturpolitiken och metoder för att nå dem behöver anpassas och uppdateras. Likaså initieras förändringsprocesser i dag i allt högre grad nerifrån och upp, dvs. genom en aktiv och interaktiv delaktighet från gräsrotsnivå. Unga målgrupper kräver i högre grad en tvåvägskommunikation med interaktiva element som de själva kan vara delaktiga i. Detta innebär bland annat att utställningar, debatter, designföremål och designprocesser även måste kommuniceras i digital form, och finnas tillgängliga via nätet." 26 En utmaning blir att vidareutveckla degignpedagogiska metoder, så att de ger en inblick i kulturens och estetikens värden, samtidigt som de ger fördjupande kunskap om estetiska läroprocesser och innovativa processer, uppmanar till eget skapande och omfattar en hög grad av individuellt skapande och delaktighet i det gemensamma skapandet. Ett steg på vägen blir att tydligare definiera och avgränsa begreppet designpedagogik. 26 Kulturdepartementet (2012)

19 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 19 Begreppets omvärld i korthet För att få en snabb överblick över vad begreppet designpedagogik omfattar kan det sättas in i ett nät av begrepp som på olika sätt är närliggande. Listan kan mycket väl göras längre. Den skulle också kunna fungera som diskussionsunderlag till workshop eller liknande för att ringa in vad designpedagogik är, bör vara och kan vara. Design Produktdesign Interaktionsdesign Pedagogik Konstpedagogik Arkitekturpedagogik Designprocess Do-it-yourself (DIY) craftivism Transformativ design Service design Design för sociala innovationer Participatory design Inklusiv design Hantverk Designtänk Estetisk läroprocess Innovation Demokrati Identitet Skapande Kultur...

20 Omvärldsanalys: Designpedagogik - vad, vem, varför & hur Sida 20 Några tänkbara besöksmål och samarbetspartners Sverige: HDK+Malmö Stadsbiblioteket HDK+Röhsska Konstfack Arkitektmuseet Utland: Designmuseum Helsinki Design Council UK Kolding - Designkolding.dk Designmuseum Danmark Lodz Designfestival Universitetet i Vechta, de

DAX FÖR DESIGNPEDAGOGIK

DAX FÖR DESIGNPEDAGOGIK DAX FÖR DESIGNPEDAGOGIK EN FÖRSTUDIE AV FORM/DESIGN CENTER, DECEMBER 2013 DAGS FÖR DESIGNPEDAGOGIK 1 Design is complex, often elusive phenomenon that has changed dramatically over time by adopting different

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Svenskt Designsamarbete har skapats av landets designorganisationer för att informera beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN!

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! 1 6 Låt barnen leka sig till en bättre värld i er kommun! I leken är allt möjligt! Lek är något som förenar alla barn, vart vi än befinner oss. Hos

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! Kultur i tiden Upplevelsebaserat lärande Unikt industrilandskap Ditt utvidgade klassrum Gratis för förskola och grundskola i Marks kommun VI ÄR EN ARENA FÖR DIG! Vi kan erbjuda

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes 9 april 18:00 Administrativa frågor : Statusrapporten: I Norge har man börjat sätta samman rapporten. I Sverige är det deadline nästa vecka.

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer