MSN KALLELSE HEDEMORA KOMMUN

Transkript

1 MSN KALLELSE HEDEMORA KOMMUN

2 ~ HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Eva-Lis Säfström KALLELSE '- S i~a 1 (1) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ka llas härmed till sammanträde onsdag den 27 ilugusli kl i Tjädernhuset, sammanträdes rum Björnen för att behandla följande ärenden: Ärenden Faststallande av dagordning Yttrande över förslag till förva ltningsplan för slora rovdjur i Dalarnas lan Beslut om byggsanktionsavgift avseende Vikmanshyttan 4:32 4. Strandskyddsdispens för ekonomibyggnad Långsbyn 7:1 5. Nybyggnad av kraftstation Rörsh ytta n 4:1 6. uppsattning av solpaneler Vilan 1:6 7. Ändrad användning från skola till bostad er Tyskgården Trafikbeställning Hedemora Rapporter 10. Beslutsförteckning över delegerade ärenden 11. Underrättelser Hans Andersson Stefan Kvarnström Karin Lidholm S Kvarnström Mats Aronsson Per Fagerström (S) ordförande Eva-Lis Säfström sekreterare

3 UPPROPS- OCH VOTERNGSLSTA Datum: Sida 1 NÄ RVARANDE JA NEJ T JÄNSTGORANOE ERSÄTTARE ÄRENDE NR ARENDE NR L JA NEJ JA NEJ Fagerström Per, ordf. Burell Ulla, led :j(allberg Helen-a.!ed " Persson nger, led Hedlund Leif, l:e v_ ordf. Mattsson nga-stina, led Bylehn Mats, led Andersson Ulf, 2:e v _ ordf. Olsson ngemar, led Brandt Kerstin, ers Tengslröm Gerth, ers SeHn Henrik, ers Eriksson nger, ers Arts Carl-Erik, ers Pettersson Björn, ers Ahlen Dick, ers Nilses Erik, ers Dalmals Mona, ers s S S S c C C M M Ersättare S Ersättare S Ersättare S Ersättare C Ersättare C Ersättare V Ersättare FP Ersättare M Ersättare M

4 .:t: HEDE MORA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlraoesdall,1m s.. 3(41 ) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden A1 Dm [Ärendenr} Fastställande av dagordning Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut: Dagordningen faststalles. u...,."",."""

5 4: HEDE MORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMM ANTRÄDES PROTOKOLL Sa r-lm an:radesdatj't' S,da 4(37) A2 Dnr Yttrande över förslag till förvaltnings plan för stora rovdjur i Dalarnas län Dalarnas rovdjursförvaltn ing följer den nationella rovdjurspolitiken och har två huvudmål: 1) det ska råda en fungeran de samexistens mellan männis ka och rovdjur och 2) Dalarna ska ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar. För att nå dessa mål specificeras ett antal delmål rörande rovdjursrelaterad turism, m3nniskors attityder till rovdjur och rovdjursrörvaltning, rovdjursskador, illegal jakt. legal jakt, påverkan på människors livskvalitet samt populationsstorlekar och utbredning Förvaltningen för att nå dessa mål bör enligt regeri ngens beslut följa ekosystemansatsen och vara adaptiv. Dalarnas lan berors i dag av alla de fem stora rovdjuren. Lanet har ökande slammar av björn och varg, medan Dalarnas lodjursstam har uppvisat en negativ trend de senaste tio åren. Jarv och kungsörn har uppvisat stabila populationstrender, men det finns indikationer på att järven är på väg att kolonisera länets sydligare skogsregioner. Dalarnas miniminivåer för populationsstorlekar anger de lägsta nivåerna som varje art får ha inom länet. Dessa är satta till XX föryng ringar av björn (m otsvarande XX individer), XX föryngringar av jårv (motsvarande XX individer), XX föryngringar av lodjur (motsvarande XX individer), och XX föryngringar av varg (motsvarande XX individer). Miniminivå för kungsörn har inte angetts. Förutsatt att bevarandemålen är uppnådda kommer förvaltning s målen att baserats en kombination av jakt och andra intressen. Dalarnas förvaltningsrnål gallande popurationsstorlekar är XX XX individer för björn, XX - XX individer för järv, XX - XX individer för lodjur, XX - XX individer för varg och XX - XX individer för kungsörn. Metoder för att uppnå och upprätthålla alla delmål inklu derar populationsreglerande licensjakt, information för bättre förståelse och acceptans för rovodjuren och dess förvaltning, samt olika förebyggande åtgärder för att begransa rovdjursskador. Syfte m ed denna förvaltningsplan Lansstyrelsen har i uppdrag att upprätta en regional förvaltningsplan för björn, järv, lodjur, varg och kungsörn. Planen ska fungera som ledning för den länsvis a rovdjursförvaltningen och lägga grunden till en förutsägbar förvaltning med tydliga mål och riktlinjer och åtgärder för hu r målen ska uppfyllas. Planen ska beskriva hur de politiska målen om en gynnsam bevarandestatus och långsiktigt livskraftiga stammar för rovdju re n ska uppnås, samt klargöra förutsättn ingarna för rovdjursförvaltningen, delrnålen för förvaltningen och vilka verktyg som finn s för att uppfylla dessa delrnål. Den ska åven klargöra för vilka rättigheter och skyldigheter som de olika aktörerna inom rovdjursförvaltningen har. FörvaltningspJanen ska Forts. Justerand es sign

6 ~ HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sar-1r1BntradeSd atl. '1" Skl" 5(37 ) Forts. A 2 godkännas av länets viltförva ltn ings-delegation och ska gäll a i fem ar, De nn a plan ska revideras senast 2018, Förändras förutsättningarna för förvaltningen kan planen dock revideras tidigare. Då förvaltningen ska vara adaptiv bör förvaltnings planen ses som ett arbetsdokument som kontinuerligt kan uppdateras med ökande kunskap och som ett svar till miljö- och samhällsförändringar. Strategi för lokal förankring av förvaltningsplanen Förvaltn ingsplanen har tagits fram i en öppen process där alla berörda myndigheter och intressen inkluderats. För att förvaltningen ska få legitimitet och acceptans är det viktigt att den förankras lokalt och i re late rade intresseorganisatione r. Detta sker i Dalarna via tre processer. Först sker en förankring genom att representanter ifrån viltförvaltning sdefegatione ns intressegrupper ingår i den arbetsgrupp som uta rbetar förvaltnings planen. Dessa representanter har under arbetets gång i uppg ift att återkoppla arbetsförslagen till sina lokala intressekretsar, och ta upp åsikterna ifrån dessa kretsar kontinu erligt under arbetets fortskridand e. Därefter sker en förankring genom att intresseorganisationer och allm3nhet ges t i!1f~u le att ge kommentarer och förslag till förbattringar och föränd ringar till av planen. Dessa tas i särskilt beaktande in nan en slutgiltig plan fastställs. Slutligen sker ytterligare förankring genom att beslut om planen tas av viltforvaltningsdelegationen. Målgrupp FOrvaltningsplanen och dess bifogade strategidokument ska användas av LMsstyrelsen och vara ett verktyg i den löpande förvaltningen. sin helhet är således förvaltningsplanens målgrupp i första hand länsstyrelsens qanstemän, viltförvaltningsdelegationen, berörda intresseorganisationer och Mringsidkare. För intresserade län s in nevånare ska den vara en källa ti ll information för hu r stora rovdjur förvaltas i länet. Planen ska finnas i en kortare sammanfattande version både i tryckt och elektroniskt format. Förvaltningsstrategi Dalarna ha r goda biologiska förutsättningar för att hysa stora rovdjursstammar. Detta innebar en utmaning i form av att rovdjursförvaltningen måste tillgodose en bra balans mellan att Dalarna ska bidra till ett långsiktigt bevarande av de nationella rovdjursstammarna men samtidigt ta hänsyn till lokala intressen och potentiella konflikter. Den svenska rovdjursförvaltningen ska enligt riksdagen följa ekosystemansatsen och vara adaptiv. Ekosystemansatsen har sitt ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald, och ar en forvaltn ingsstrategi som baseras på 12 olika principer (ibland kallade Malawiprinciperna). Sammanfattat bygger dessa principer på en förvaltning för bevarande och hållbart utnyttjande av naturresurser som också in kluderar rattvjseaspekter. Ekosystemansatsen anger att manniskan ar en del av ekosystemet och det lyfts fram att ekosystemen har en viktig funktion nä r det galler produktion av varor och tjanster. Vidare anges att beslut ska tas på lagsta lämpliga beslutsnivå. Aven om förva ltningen ska ha en försiktighetsprincip ska hänsyn tas till ku lturyttringar såsom rennaring och fäbod bruk. Ekosystemansatsen finns sammanfattad på Svenska av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2007). En adaptiv förvaltning inn ebar att förvaltningsstrategin ska utformas på ett satt som tar hmsyn till nya eller förandrade förhållanden, så att förvaltn ingsåtgarder justeras Forts. J ~sterandes sign

7 !: HEOEMORA Miljö- och samhälls byggn adsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sal1'T artracesda:jm Sida 6(37) Forts Ä 2 ko ntinuerligt mot konkreta mål på ett kunskapsuppbyggande sätt, en adaptiv förvaltning blir darför målsättn ingarna av central betydelse, liksom uppföljningen av hur dessa mål uppfylls. nventering av förekomst av såväl rovdjur som bytesdjur blir mycket viktiga, parallellt med uppfölj ning av skador på naringar och människors inställning till rovdjur. Detta adaptiva arbetssätt medför också att förvaltningen uppdateras kontinuerligt, både vad galler förvaltningsmål och strategier för att nå dessa mål. Finansiering av rovdjursförvaltn ingen Rovdjursförvaltningen finansieras med medel från Naturvårdsverket, l andsbygdsprogrammets medel för rovdjursstangsel, l änsstyrelsens förvaltningsanslag samt Sametinget (ersättningar för rovdjursskador till samebyarna) och medel för Jägareförbundets allmmna uppdrag (rovdjursinformation), Nuvarande populationsstatus i Dalarnas län Björn Björnstammen har haft en stadig tillväxt i länet sedan 1980-taleL Beräkning av bjömstammens storlek har varit problematisk men 1996 uppskattades stammens storlek i Sverige till cirka ind ivider, 2001 och 2002 genomfördes de första storskaliga spillningsinventeringarna av björn. Detta gjordes i Dalarna och Gävleborg Metoden har därefter används inom hela björnens utbredningsområde. Dalarna genomfördes ytterligare en spillningsinventering hösten Utifrån denna beräknades björnstammens storlek till att sannolikt ligga på individer. Björnobservationer under älgjakten indikerar en ökande populationsutveckling i Dalarnas län Björn förekommer i hela Dalarna men är vanligast i de centrala och nordöstra delarna av länet Jarv Under vintern observerades en sannolik föryngring i Dalarna. Detta är den sydligaste föryngringen i Sverige (Viltskadecenter 2012). Totalt ligger sannolikt Dalarnas järvstam på individer. länsstyrelsens inventeringar indikerar en stabil populationsutveckling för järv i Dalarnas län. Järvens förekomst i Dalarna är framför allt knutet til! fjällregionen, men järv har också observerats i Mets syd ligare delar. Dock har föryngring hittills ba ra konstaterats i fjällregionen Lodjur Lodjursstammen har fluktuerat beroende på bland annat jakt och födounderlag. Från mitten av 1980-talel ökade rådjursstammen kraftigt beroende främst på rävstammens kraftiga tillbakagång. Detta fick tillföljd att lodjursstammen tillväxte. nventeringar har kunnat konstatera uppemot 40 föryngringar i slutet av 1990-talet. Födounderlaget har därefter min skat och vintern har 12 fami ljegrupper konstaterats inom Da larna och ytterligare 6 familjegrupper har delar av sina hemområden i länet (Viltskadecenter 2013c). Totalt motsvarar detta individer. Av dessa återfanns 2 familjegrupper inom renskötselområdel. länsstyrelsens inventeringar indikerar en starkt nedåtgående populationsutveckling för lodjur i Dalarnas 13n, men därefter har m inskningen varit mindre Forts, J"""'''''' "'0

8 ~ HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sar-mar.tl ad e sda~jm Sida 7(37) Fo rts Ä 2 dramatisk. Lodj ur förekommer över hela Dalarnas lån men framför allt i de norra och södra delarna av länet. Varg Vargpopulationen i Skand inavien har haft en stark tiv3xt de senaste 20 åren. efter det att arten återetablerat sig i Sverige under tidigt 1980 tal. Dalarna har varg fu nnits al lt sedan mitten av 198O-talet. nventeringar under vintern identifierade 7 fami ljegrupper, 2 revirmarkerande par och ytterligare 5 station3ra individe r inom Da larna. Dessutom delades 6 familjegrupper och 2 revirmarkerande par med angränsande lan (Viltskadecenter 2013a). Totalt ror det sig om individer. Lansstyrelsens inventeringar har indikerat en kraftigt ökande populationstrend för varg i Dalarnas lan, men därefter har ökningen varit mindre dramatisk. Varg förekommer i hela Dalarna. Kungsörn Antalet hackande kungsörnar i Sverige har varierat mellan 100 och 300 par sedan Dom flesta hackningar har återfunnits i landets nora delar, på Gotland och i Skåne. nventeringar under identifierade 8 hackningar inom Dalarna, varav 6 lyckade. Av dessa var en häckning med okänt resultat inom renskötselområdet (Viltskadecenter 2013b). Kungsörnen har uppvisat en stabil populationsutveckling de senaste tio åren i Dalarnas län. Kungsörn häckar företrädesvis i norra och mellersta Dalarnas skogsområden fjällvärlden är häckningsframgången oroande låg. Förvaltnjngsmål Den nya svenska rovdjurspolitiken ger tydliga riktlinjer för den svenska rovdjursförvaltningen. Dessa riktlinjer är förankrade i internationella konventioner rörande bevarande och utnyttjande av biologisk mångfald och naturmiljöer. Vi sammanfattar dessa riktlinjer i två övergripand e förvaltningsmål för Dalarnas län. För att nå de övergripande målsättningarna har ett antal del mål satts upp. Dessa delmål kommer att följas upp kontinuerligt för att utvärdera effektivitet av länets rovdjursförvaltning. Delmålen kommer också att utvärderas årligen aven arbetsgrupp bestående av delegater från viltförvaltningsdelegationen, och eventuellt justeras med hänsyn till förandrade förhållanden eller om ny kunskap har inhämtats Alla delmål ska harmonisera med nationell a mål och riktl injer. 3.1 Övergripande målsättningar Det ska råda en fungerande samexistens mellan människa och rovdjur Dalarna ska ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar 3.2 Delmål gällande turism Rovdjursrelaterad jaklturism och viltskådning ska utvecklas ndikatorer: ndikatorer av dessa naringars omsauning och utveckling framtagna av markagarorganisationer och jägarförbunden. Forts. ljusterandes Sgn Utdragsbestyrlla"de

9 .!. HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sa ~ ~a ' 1' 3des d a : c rr Sida 8(37) Forts. Ä Delm ål gällande människors attityder Det ska råda en god acceptans för länets rovdjursförvaltning Det ska råda en god samstämmighet mellan människors attityder till rovdjur och saklig information ndik.atorer: - Attitydundersökningar framtagna av Sveriges anibruksuniversitet 3.4 Delmål gällande skadenivåer Toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur ska vara maximalt 10 procent räknat på den aktuella samebyns faktiska renantal Rovdjursskador på hägnad tamboskap ska minimeras med hjälp av förebyggande medel Rovdjursskador på fribetande tamboskap, bikupor och hundar, raknat som procent attackerade djur eller bisammlen, ska inte öka över en basnivå som beräknas efter medelvardet Rovdju rsskador på gröda ska inte vara så allvarliga att de påverkar enskilda lantbrukares grödoval, ndikatorer: - nformation om skador från viltskadecenters officiella statistik Okning över tid be raknas med ett glidande medelvärde öve r tre år för att ta hansyn till slumpmassig mellanårsvariation. 3.5 Delmål gällande jakt llegal jakt ska inte förekomma Rovdjursstammarna ska förvaltas så att jakt på rovdjur ar möjlig utan att förvaltningsnivån underskrids. Den samlade rovdjurspredationen ska inte tillåtas vara så stor at! den påtagligt påverkar jakten, ndikatorer: - Antalet polisanmälda fall av illegal jakt - Jaktresultat - Resu ltat från viltinventeringar Forts. '"""'"'" " ge

10 .it. HEDEMORA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samr"1(l1ntr9Cesd atj'l S,da 9(37 ) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Forts. Ä Oelmål gällande negativ paverkan på människors livskvalitet Rovdjuren ska vara en integrerad del av Dalarnas livs miljö och darför inte påtagligt påverka människors livskvalitet ndikatorer: - Resultat ifrån attitydundersökningar framtagna av Sveriges lantbruksuniversitet. 3.7 Oelm ål gällande populationsstorlekar och utbredning Den svenska rovdjurspolitiken har som en huvudmålsättning att tamdjurshållning inte påtagligt ska försvåras och att socioekonomisk hänsynska ska tas, Detta innebär med Dalarnas regionala förutsättningar att stor hansyn ska tas ti ll länets aktiva fäbodkultur, rennaring, annan tamdjurshållning och starka jakttraditioner. Den minsta storleken på populationerna inom varje lån begransas dock av så kallade miniminivåer. Dessa beslutas av Naturvårdsverket efter förslag från länsstyrelserna, och anger det minsta antalet föryngringar som ska förekomma inom ett lan för att artens bevarandestatus nationellt ska anses som gynnsam. En miniminivå representerar darför en absolut minsta accepterbar populationsstorlek, och del målen med avseende på populationsstorlekar bör vara satta med god marginal Over miniminivåerna för att en aktiv förvaltning ska kunna föras. Förutsatt att forvaltningsmålet om en långsiktigt livskraftig stam har uppnåtts kommer Dalarnas förvaltningsmål att baseras på en kombination av jakt och andra intressen Björn Miniminivå av björn: XX föryngringar motsvarande XX ind ivider Delmål gallande populationsstorlek av björn: XX-XX individer Delmål gallande utbredning av björn: Hela lanet, men det samlade rovdjurstrycket inom renbetesområdet ska inte överstiga 10% av renbeståndet Jarv Miniminivå av järv: XX föryng ringar motsvarande XX individer Delmål gällande populationsstorlek av jarv: XX-XX individer Delmål ganande utbredning av järv: Hela länet, om det sker genom naturlig spridning, men det samlade rovdjurstrycket inom renbelesområdet ska inte överstiga 10% av renbeståndet Jarv Miniminivå av järv: XX föryngringar motsvarande XX individer Delrnål gällande populationsstorlek av järv: XX-XX individer Delmal gällande utbredning av järv: Hela lanet, om det sker genom naturlig spridning, men det samlade rovdjurstrycket inom renbetesområdet ska inte överstiga 10% av renbeslåndet Forts.!Justera nd es sign

11 ~ HEDEMORA Miljö- och sa mhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S a T"lantr3d e sd a l~rr S'da 10(37) Forts. Ä lodjur Miniminivå: XX föryngringar motsvarande XX ind ivider Delmål gallande populationsstorlek av lodjur: xx-xx individer Del mål gällande utbredning av lodjur: Hela lan et, men det samlade rovdju rstrycket inom renbetesområdet ska inte överstiga 10% av ren bestå n det Varg Miniminivå: XX föryngringar motsva rande XX individer Delmål g311ande populationsstorlek av varg XX-XX individer Delmål gallande utbredning av varg: Hela lane! utom i den alpina regionen 3.7,5 Kungsörn Delmål g311 and e populalionsstorlek av kungsörn häckande par Detmål gallande utbredning av kungsörn: Hela lanet, men det samlade rovdjurstrycket inom renbetesområdet ska inte överstiga 10% av ren bestå n det Förv a tn i ngsåtgä rd e r Effektiva förvallningsåtgärder ar en förutsättning för en fungerande samexistens mellan stora rovdj ur och manniskor. Lämpliga förvaltningsåtgarder är beroende av de satta del målen för att nå förvaltningens övergripande målsättningar, men begränsas i sin utformning av gällande regelverk och statlig förvaltn ingsbudget. 4.1 nventeringar l änsstyrel sen har enligt förordning om förvaltn ing av björn, varg, järv, lo och kungsörn (2009:1263) det övergripande ansvaret för inventeringar av rovdjur. För varg, jarv, lodju r och kungsörn ska länsstyrelsen varje år undersöka hur många föryngringar som skett i lan et. Naturvårdsverket ska en ligt förordningen ansvara för att en beståndsuppskattning för björn görs minst var femte år. Detaljerad in formation om inventeringsmetodik finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur, och kungsörn (NSF 2007: 10, NSF 2012: 1, NSF 2012: 12) samt i en serie instruktioner och faktablad som ar tillgangliga från Viltskadecenter. Populationsuppskattning av björn sker via en kombination av spillningsinventering och observationer av björn under älgjakten. Spillningsinventeringen bör utföras va rt femte år, och ger via DNA analyser en direkt uppskattning av björnstammens storlek vid inventeringstillfallet. Denna spillningsinventering kompletteras med årliga observationer av björn under älgjakten som rapporteras till villdata ( (hltp://vvww.jaktrapport.se ). Populalionsuppskattning av järv, lodjur och varg sker genom årliga inventeringar och kartlaggning av föryngringar och för varg aven av revirmarkerande par och övriga stationära vargar. Denna kartläggning sker framför allt med hjälp av spårning och kontroller av lyor. samt kompletterande DNA analyser. nventeringarna utförs av Länsstyrelsens personal, och inom renskötselom rådet också av representanter Forts. J""","'",;g" Utdragsbestyrkande

12 A HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄD ESPROTOKOLL Sammanträae s da ~u r"l S;da 11(37) Forts. A 2 fran respektive sameby. Rapporter fran allmänheten om observationer av djur elle r spår är viktiga i hela länet. Det ar också en intention att involvera intresseorganisationer i större utsträckning än vad som sker i dag, framför al lt i form av stöd för Länsstyrelsens ord inarie inventeringsverksamhet. Populationsuppskattning av ku ngsörn sker genom årlig ka rtläggning av häckande par och uppföljning av hackningsframgång. Denna kartläggning utförs av Dalarnas ornitologiska förening på uppdrag av Lä nsstyrelsen. Vissa år sker också områdesinventering av lodjur i samarbete med jagarorganisationerna. 4.2 nformati on och kommunikation Stora rovdjur väcker ofta starka känslor. Dessa kansiar kan vara både positiva och negativa. Genom öppenhet och dial og Kri ng den regionala förvaltningens mål och strategier Kan dock de konflikter och motsättningar som finns i synen på de stora rovdjuren förebyggas och minskas. Detta betyder att tillgång till saklig information om rovdjurens biologi samt uppdaterad information om rovdjurssituationen inom länet är en central del av en fu ngerande rovdjursförvaltning. nformation om rovdjurens biologi tillhandahålls via Länsstyrelsen s hemsida, via information vid Lansstyrelsens naturrurn, och via riktade informationskampanjer framför allt till skolor. Uppdaterad information om Dalarnas rovdjurspopulationer, dess utbredning, och rovdju rsproblematik inom Dalarnas lan kommer kontinuerligt att göras ti!lgmgligt via LMsstyrelsens hemsida för rovdju r ( Lansstyrelsen beaktar olika aktörers åsikter och förslag M r del gäller förvaltning av rovdjuren. LMsstyrelsens naturbevakare och inventeringspersonal är mycket viktiga resurspersoner fö r insamling och spridning av information ute i länet i samband med besök hos djurägare och i möten med markäg are, jägare och allmänheten. De har en viktig roll i att bygga upp företroende för l ansstyrelsens rovdjursförvaltning. lansstyrelse ns personal anordnar också informationsmöten i områden med lokala rovdjursproblem, till exempel områden där vargar vistas i närhet av bebyggelse. Viltförvaltningsdelegationens ledamöter har ett långtgående ansvar att förmedla saklig information i sina roller som företrädare för myndigheter, näringar och olika intressen. 4.3 Bidrag för uppstartande av turismverksamhet Det finns många möjligheter till att bo, arbeta eller driva företag på landsbygden. Här kan utvecklad jakt, försäljning av viltkött och viltskådning utgöra viktiga produkter för Dala rnas landsbygdsföretagare. Länsstyrelsen kan inom gällande regelverk ge ekonomiska bidrag och stöd inom framst EUs landsbygdsprogram. Det nya Landsbygdprogrammet för åren är dock inte beslutat än nu. 4.4 Popufationsregfera nde åtgärder Sverige sker populationsreglering av vill huvudsakligen genom jakt. För de stora rovdju ren sker all populationsregjerande jakt via licensjakt, som regleras enligt 23 i jaktförordningen (1987:905). Förutsättn ingen för licensjakt är att jakten inte försvårar upprätthållandet aven gynnsam bevarandestatus. Jakten måste dess utom vara lamplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansattning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden Då ett rovdjursförvaltningsområde har uppnått miniminivån för en art kan Naturvårdsverket Forts.!Justel8ndeS s, ~n Utdragsbestyrkande

13 ~ HEDEMORA SAMMANTR ÄDESPROTOKO LL S<tmMantrlljesdat~ " S,da 12(37) Miljö- och samhäjlsbyggnadsnämnden Forts. Ä 2 delegera beslut om licensjakt till sam tliga länsstyrelser som ingår i förvaltningsområdet utan begransning. Hur jakten utformas och vilka djur som skjuts har stor påverkan på rovdjursstammarna. Jakt som inriktar sig mot ungdjur i första hand och handjur i andra hand är lämplig om man vill ha ett stort jaktligt uttag ur en stabil stam, eller om man vill alt stammen ska tillåtas vaxa sakta. Björn ar ett undantag då jak! på stora hanbjörnar kan leda till ökad ungdödlighet eftersom nya hanar ibland dödar andra hanars avkomma. Om det jaktliga uttaget istt.llet ar proportionerligt mot kön och åldersklasser i populationen blir det jaktliga uttaget lågre för att behålla en stabil stam. Om det jaktliga uttaget är inriktat mot könsmogna hondjur kan få djur fällas i förhållande till stammens storlek om stammen inte ska minska. Detta kan vara låmpligt om målet är att stabilisera stammen med minsta möjliga jaktliga ansträngning, eller om målet år att minska en population. Det kan dock vara svårt att genomföra praktiskt då honor ofta åtföljs av ungar, vilket kan leda till etiska konflikter om ung arna inte ar kapabla att klara sig själva. Det ar också i många fall oförenligt med gallande lagstiftning. En detaljstyrd jakt är ett bra förvaltningsinstrument men kan vara svår att genomföra i praktiken eftersom det kan vara svårt att köns- och åldersbestamma individer under jakt. Den kan dock genomföras så att jakten avbryts då en viss könskvot uppnåtts av den givna licensen. Vid förvaltning genom jakt bör man också ta hansyn till det totala predationstrycket (den sammanlagda effekten på bytesdjuren av alla rovdjur) och interaktioner mellan rovdjursarter Licensjakt pä björn licen sjakt på björn bör syfta till alt maximera jaktuttaget med en bibehållen stabil populationsutveckling och att underlätta en spridning av björnstammen söd erut j lånet. Detta innebär att jakten framför allt bör bedrivas mot hanbjörnar. Då det ar mycket svärt att könsbestämma björnar innan påskjutning bör det därför sattas upp en honkvotering, där jakten avlyses efter det att ett specifikt antal honor har skjutits. Jakten skall dock inriktas mot ensamma individer och honor med åtföljande ungar ska vara fredade. Specifika regler gallande jaktmetoder och jakttider delges vid va~e beslutstillfälle licensjakt på järv Det är inte aktuellt med licensjakt på järv. Förutsatt att förvaltningsmålet för popujationsstorlek är uppfyllt kan licensjakt dock komma att övervägas om ytterligare expansion sker i länets skogsregion licensjakt på lodjur Förutsatt att förvallningsmålet för populationsstorlek är uppfyllt ar licensjakt på lodjur möjlig. På grund av den nedåtgående trenden i lodjurspopulationen är det dock inte aktuellt med en licensjakt på lodjur innan stammen stabiliseras Licensjakt på varg Licensjakt på varg ska huvudsakligen inriktas mot hela rev ir och rev irens samtliga vargar. Slumpmässig avskjutning av delar av vargflockar kommer sannolikt inte att få önskade bestånds reg lerande effekter, och kan dessutom orsaka social turbulens inom 'largpopulationen med eventuellt ökade skadebilder som följd. En avskjutning av hela revir möjligg ör också en aktiv förvaltning där hänsyn kan tas till det totala Forts. Justerandl!$ sign

14 ~ HEDEMORA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SaM~an:ra~esda!~'T" Si da 13(37) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Forts. Ä 2 rovdjursbestandet inom ett visst område, Sådan hansyn ar framför allt relevant fö r renskötsel och f3bodbruk. men kan också vara relevant för att minska rovdjurens påverkan på jaktbart vilt. Li censjakten på varg bör ske mot av Länsstyrelsen definierade revir. Dessa revir samt andra restriktioner gällande jaktmetoder och jakttider delges vid varje beslutstillfälle Kungsörn ngen licensjakt på kungsörn är aktuell under perioden för den här förvaltn ingsplanen 4.5 Förebyggande av illegal jakt llegal jakt på stora rovdjur är ett grovt jaktbrott och det polisiära arbetet med att stoppa denna verksamhet måste fortgå. Länsstyrelser ska vara polismyndigheten behjälplig i detta arbete, framsl genom observationer från U:lnsstyrelsens naturbevakare. Flera Lansstyrelser, däribland Dalarna, har också gått ihop med polisen inom 'Oppet öga', ett initiativ som syftar till att öka möjligheterna för allmänheten att anonymt kunna rapportera misstänkt faunakriminalitet. Dock, enligt del Brottsförebyggande rådet (BRA 2007) intar illegal jakt mot stora rovdjur en särställning inom Svensk illegal verksamhet, eftersom det finns ett relativt brett slöd, eller i alla fall förståelse, för den illegala jakten. Detta stöd gör det mycket svårt att förebygga illegal jakt enbart med samma metoder som anvands för att förebygga andra typer av illegal verksamhet, det vill säga med metoder som direkt försvårar möjligheterna att begå brott. stället krävs mer långsiktiga åtgärder som syftar tit! att öka acceptans och förståelse för rovdjursförvaltningen och de som ar satta att genomföra den. Sådana åtgärder inkluderar en rovdjursförvaltning som är brett förankrad, öppen och som aktivt engagerar olika intressegrupper. samt en samarbetsinsats där Länsstyrelsen, jagarorganisationer, renskötare och markägare kollektivt tar ansvar för alt skapa en social miljö där illegal jakt inte accepteras. Lansstyrelsen i Dalarna kommer aktivt att arbeta för att detta sker som ett led i att förebygga den illegala jakten. 4.6 Skadereglerande åtgärder Rovdjursskador kan ofta vara betydande för de som drabbas. både känslomässigt och ekonomiskt. Därför är en begränsning av rovdjursskador en mycket viktig del i den regionala rovdjursförvaltningen. första hand ska skador förorsakade av stora rovdjur förebyggas. Är inte detta möjligt finns möjligheter för avlivning av specifika individer för att undvika allvarliga skador. Rovdjursskac:tor på tamboskap och hundar har varierat kraftigt mellan år. Björn har attackerat fler får på fäbod bete an hägnade djur, medan lodjur har attackerat fler djur inom hägnade områden. Vargen har uppvisat en viss variation av attacker på hägnade och fribetande djur. Antalet angripna djur har dock inte varit direkt relaterade till rovdjurspopulationernas storlek under den senaste tioårsperioden. Detta tyder på att lokalt skadeförebyggan de åtgärder, som till exempel rovdjursavvisande stangsel, har varit mycket effektiva i alt begränsa rovdjursskador. Avsaknaden aven relation mellan skador och rovdjurpopulationernas storlek kan också bero på förändrat beteende hos djurägare, där man på olika satt kan ha anpassat sig och sin verksamhet till förekomsten av rovdjur. Forts., Utdragsbestyrkande

15 it. HEDEMORA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammar tfacesdat ~." Sida 14(37) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Forts Ä 2 Skadeförebyggande åtgärde r Förebyggande åtgärder för skada på rennäring sker framför allt inom ramarna för samebyvisa rovdjursförvaltn ingsplaner. Des sa plan er arbetas fram i nära samarbete mellan varje sameby och Länsstyrelsen, och syftar till att ta fram detaljerade strategier för begränsning av rovdjurss kador som tar specifik hänsyn till lokala förutsättningar inom varje enskild sameby. En grundläggande förebyggande åtgärd mot angrepp på tamboskap är att inte attrahera rovdjur till områden som ligger i direkt anslutning ti ll boskapsbesättningar. För att minska risken för att locka rovdjur bör man därför kontrollera att inget avfall i form av kadaver, slaktavfall, frukt eller grönsaker finns i anslutning till hägn, fäbodvall eller i närliggande skogsområde. För hägnad tamboskap är stängsling med rovdjursavvisande elstängsel en mycket effektiv förebyggand e åtgärd. Elstängsel har god effekt mot alla rovdjur, men det är viktigt att ett stängsel mot rovdjur utformas och underhålls på ett korrekt sätt, Risken för skador på fritt betande tamdjur vid fäbodar är svårare att förebygga. Rovdjursavvisande stängsel ar generellt inget alternativt för fäbodbrukare. En akutåtgärd som kan användas efter en attack, eller då rovdjur har synts i nära anslutning till ohägnad boskap, är att sätta upp lapptyg. lapptyg är en lång lina med tyg lappar som sätts upp runt besättningen och kan vara ett enkelt och effektivt sätt alt minska risken för upprepade angrepp av framför allt varg, lapptyg ska dock inte sitta uppe mer än tre veckor, och representerar därmed ingen permanent lösning. Om djuren hålls i en stängslad nattfålla kan detta också vara ett sätt att minska risken för angrepp, En metod som har prövats och som historiskt sen länge tillämpats for alt förebygga angrepp på tamdjur på fritt skogsbete har varit att markera mansklig närvaro genom att dagligen gå runt och röra sig i det område där djuren uppehåller sig. Rovdjur kan också stötas av människor och/eller hundar som rör sig igenom områden på fäbodar dar djur ska släppas på bete. En förebyggande metod som för närvarande ar under utvärdering i Sverige ar anv3ndning av boskapsvaktande hundar. Metoden har lång tradition i många länder och det finns ett flertal hundraser som används för ändamålet. Även lamadjur och tjurar har använts i rovdjursavskräckande syfte. För att boskapsvaktande hundar ska få gå lös med djuren under hela året kravs tillstånd och dispens från lagen om tillsyn över hundar och katter (SFS 2007: 11S0). Skällor eller pinglor på tamdjur är en metod som bygger på att rovdjur som hör ljudet avviker från platsen. Denna metod fungerar antagligen bäst när rovdjuren hör ljudet innan de på annat sätt kan avgöra vad som kommer. Rovdjursskador på grödor sker framför allt i form av björnskador på ensilagebalar, men också på spannmål. Det bästa sättet att motverka sådana skador ar lagra ensilage balkarna i gårdens närhet och framför allt inte i nära anslutning till skog. För att undvika upprepade skador kan aven rovdjursaw isande stängsel tillfälligt användas, Stangsel kan även vara en effektiv åtgard för biodlare. Atgarder för att förebygga angrepp på hundar kan ske på flera sätt, Pinglor på hundar kan minska risken för angrepp från rovdjur. både Ryssland och USA används pinglor på hundar vid löshundsjakt och anses ha effekt mot framförallt vargangrepp. Metoden är dock inte utvärderad. Skyddsvästar som skyddar mot rovdjurasangrepp kan användas på hundar vid löshundsjakt. Det finns flera typer av västar. Användn ingen av västar är dock an så lange för liten för att man ska kunna utvärdera metoden. En viktig åtgärd för att förebygga framför allt vargattacker mot lösdrivande jakthundar är att undvika att släppa hundar i områden där det är Forts. Utdragsbestyrl<ande

16 A. HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S arl 'l\arl ra d es dill ~ T Sida 15(37) Forts_ A 2 bekräftad vargaktivitet. Viss information om vargarnas rörelser gors lill9an9 1i9 under jaktperioden från Sveriges Lantbruksuniversitet ( ndex.htm) och ytterligare information om var varg setts kan erhållas från andra databaser som til! exempel Skandobs ( Om möjlighet finns kan även jaktområdet avspåras. Med exempelvis bil eller skoter kan vägar runt jaktområdet kontrolleras, Om inspår men inga utspår hittas bör inte hunden s l~pp as i området. Metodens effektive! är dock beroende av bland annat senaste snöfall och noggrannhet i spårningen. Länsstyrelsen kan ge ekonomiskt bid rag till skadeförebyggande åtgärder, vanligtvis i form av rovdjursavvisande stängsel som skydd för tamdjur eller biodling. Stöd kan också ges för andra typer av förebyggande åtgärder, till exempel boskapsvaktande hundar och smdare på tamdjur. Även andra åtgärder som har dokumenterad skadeförebyggande effekt och utveckling av åtg ärder som bedöms kunna ge tillräckliga skadeförebyggande effekter kan vara berättigade till bidrag. Anslaget är dock inte obegränsat och varje ansökan behandlas individuellt så att största möjliga nytta uppnås. Stöd ges i första hand till naringsidkare men kan under speciella omständigheter även ges till andra. samband med bidrag ges också rådgivning så att de förebyggande åtgarderna utformas på basta satt Beredskap för rovdjursangrepp och akutgrupper Vid rovdjursangrepp kan Lansstyrelsens naturbevakare rycka ut med kort varsel, dels för att besiktiga uppkomna skador och dels för att ge rådgivn ing och hjälp med insatser för att minska risken för upprepade angrepp. Akuta åtgarder kan till exempel vara att satta upp elstängsel eller lapptyg under kortare tid för att skydda tamdjur. Vid akuta handelser dar rovdjur är inblandade som till exempel rovdjursangrepp, närgångna rovdjur eller anmälan av avlivat rovdjur under skyddseller licensjakt, kontaktas Länsstyrelsen via rovdjurstelefonen. Anmälan utanför kontorstid vidarekopplas till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (Ti8) som ska finnas tillgänglig dygnet ru nt. Det går även att nå TiB direkt genom att ringa Denne tar emot en anmälan och kontaktar naturbevakaren i beredskap som därefter ta r över ärend et Skyddsjakt Om ett vilt djur akut orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerllet får polismyndigheten låta avliva dj uret om det inte finns någon annan ti llfredsställande lösning. En sådan avlivning har stöd i 9 jaktlagen (SFS 1987:259). brottsbalken (SFS 1962:700, Kap 24 4 ) anges en grundläggande rätt att i nödsituationer försvara liv, hälsa och egendom. Denna rätt har förtydligats för rovdjur i 28 jaktförordningen (SFS 1987:905), som anger att vid akuta angrepp får enskilda personer döda rovdjur om man bedömer att det krävs för att skydda egna eller andras tamdjur. Rovdjuret får dock bara dödas om angrepp inte kan förhindras genom skrämsel eller annan lämplig metod Sådana händelser ska från och med den 1 j uli 2013 anmälas till Länsstyrelsen och inte som tidigare till Polisen. Länsstyrelsens personal har dock fått strikta instruktioner om att tillka11a polis om några ok larheter rader om händelseförloppet runt avlivningen. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära alt det finns misstankar om brott, utan bara att Länsstyrelsens personal kan behöva polisens expertkompetens i at! utreda eventuella händelseförlopp. Forts. """"'" "g" ljtdragsbestyli<.ande

17 .å. HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAM M ANTRÄDES PROTOKOLL SaMma~lr.. oesoat~., Sida 16(37) Forts. Ä 2 Om ett akut angrepp inte pågår kan skyddsjakt ända beviljas enl igt 23 jaktförordningen (SFS 1987:905), En så dan skyddsjakt innebar att man tar bort enskilda individer som stauer till skador som inte kan förbyggas euer åtgardas på annat sätt, Skyddsjakt enligt 23 jaktförordningen är alltså ett sista alternativ för att minimera risk för skador från rovdjur. Skyddsjakt kan tillåtas till exempel om ind ivider har specialiserat sig på att ta tamdjur, eller om de är ovanligt närgångna mot människor. Möjligheterna till skyd dsjakt ar dock starkt begränsade i lagutrymmet och får bara gäras under speciella omständigheter. För det första ska risk för allvarlig skada eller förvärrande av allvarlig skada föreligga. Skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet aven gynnsam bevarandestalus hos artens bestand i dess naturliga utbredningsområde, och det far inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Kravnivån gällande skyddsjakt ska enligt Naturvårsverkets rekommendationer påverkas av bevarandestatusen för den aktuella arten. Kraven kan ändras om bevarandestatusen ändras. ngående riktlinjer för beslut om skyddsjakt har publicerats av Naturvårdsverkets (Naturvårdsverket 2012). Länsstyrelserna har efter delegering ifrån Naturvårdsverket ratt alt besluta om skyddsjakt på samtliga stora rovdjursarter efter delegering från Naturvårdsverket. Vid tidpunkten för den har planens fastställande ar rådande delegering giltigt till och med 30 juni 2015 (dnr NV ). Bedömning Underlaget är informativt om de rovdjur som berörs i remissen referensförteckningen finns angivet bedömd status på individ nivå för respektive art. Det borde alltså ha redovisats ett förslag till storlek på t.ex individnivå. Overgripande målsättningar ar bra. Delmålen behöver utvecklas ytterligare. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande yttrande: Justerandes sign UtdragSbestyrk ande,

18 A HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SamTa'lra~esc' a:um Soda 17(37) Ä3 Vikmanshyttan 4:32 Beslut om byggsanktionsavgift avseende Vikmanshyttan 4:32 Fastighetsägarnas namn och adress Patrik Lindström, Matsjansvagen 9, Vikmanshyttan Maria lindström, Matsjansvagen 9, Vikmanshyttan Ärendebeskrivning På fastigheten Vikmanshyttan 4:32 har i befintlig affarsbyggnad inretts en restaurang (spartbar) ulan att byggjav sökts och därmed utan att startbesked funnits. Restaurangen har även tagits i bruk utan att slutbesked funnits. Det aktuella utrymmet i byggnaden har tidigare använts som bulikslager. Berörd bruttoarea är 136 m 2. Vidare har två skyltar satts upp på byggnaden utan bygglav och startbesked. Fastighetsägaren har fått möjlighet att vidta rätte lse innan beslut om byggsanktionsavgift tas. Vid besiktning 2014-mm-dd var rättelse inte vidtagen. Bygglov har sökts i efterhand och kommer att behandlas som ett separat ärende. nkomna yttranden Fastighetsägarna har fått ti llfalle att yttra sig över byggsanktionsavgiften. Yttrande daterat har inkommit från fastighetsägarna. De skriver att sportbaren öppnades den 19 mars och stängdes för allmänheten den 30 april. Sedan dess anvands köket och matsalen av personal som arbetar i affären. De anser inte att byggsanktionsavgiften ar skälig då de under besök på Tjädernhuset fått besked om att allt angående byggandet i sportbaren var ok. Vad gäller skyttarna är den ena endast en banderoll och den andra har tidigare suttit på fastigheten innan de köpte den. Bedöm n i ng! motiveri ng Enligt 11 kap. 5 plan- och bygg lagen (PBL) ska byggnadsnämnden pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte följt en bestämmelse i plan- och bygg lagen mm, Miljö- och samhällsbyggnad s nämnden konstaterar att den åtgärd som vidtagits här har påbörjats utan bygglov och utan startbeske<l. Enligt 11 kap. 51 PBL ska en byggsanktionsavgift tas ut om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. Avgiftens storlek framgår av kap. 9, plan - och byggförordningen, PBF (SFS 2011 :338). En byggsanklionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Forts. lj usterandes sign

19 ifu HEDE MORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sarr ~anlradeiwa:llm Sida 18(37) Forts. A 3 Miljö- och samhällsbyggnadsförvallningen har beräknat att en sammanlagd byggsanktionsavgift om kr ska tas ut för de vidtagna åtgärderna. Avgifien har beräknats en ligt följa nde: Byggsanktionsavgift för att utan startbesked påbörjat inreda nd e av lokal för handel ska beräknas en li gt PBF 9 kap 9. punkt 2. Avgiften ska vara 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea ändringen avser. Sanktionsarean är beräknad till 121 m 2. Byggsanktionsavgiften för denna överträdelse blir därmed kr. Byggsanktionsavgift för att utan startbesked påbörjat uppsättande av 2 st skyltar ska beräknas enligt PBF 9 kap 14, punkt 1. Avgiften ska vara 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,0025 prisbasbelopp per kvadratmeter av den skyltens area. Skyltarnas area ar beräknad till 1 m 2 resp 2 m Z Byggsanktionsavgiften för denna överträdelse blir därmed kr. Byggsanktionsavgift för att utan slutbesked tagit i bruk lokal för handel ska beräknas enligt PBF 9 kap 21, punkt 2. Avgiften ska vara 0,05 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av den sanktionsarea ändringen avser. Sanktionsarean är beräknad till 121 m 2. Byggsanktionsavgiften för denna överträdelse blir därmed kr. Pris basbeloppet för 2014 är kr. En ligt 11 kap 53a PB L får byggsanktionsavgiften i ett enskilt fall sattas ned om avgiften inte står i rimlig proportion ti ll den övertradelse som begåtts. Avgiften får sattas ned till M lften eller en fjärdedel. Miljö- och samhallsbyggnadsnamnden bedömer att det saknas förutsättningar för nedsatt avgift i detta fall. Enligt 11 kap 60 PBL ska, om två eller flera ar avgiftsskyldiga för samma överträdelse, de so lidariskt ansvara för betalningen. Förslag till beslut: Med stöd av 11 kap. 51 plan- och bygglagen påförs fastighetsägarna Patrik lindström och Maria Llndström solidariskt en byggsanklionsavgift om kronor. Avgiften ska betalas till Hedemora kommun inom två månader efter det att beslutet har delgetts den avgiftsskyldige/eller ett senare datum, senast den xx månad 20XX. En faktura kommer att skickas ut separat. Bilagor Bilaga 1 - Blankett: Hu r man överklagar beslutet. Bilagor till kallelsen: yttrande över byggsanktionsavgift Forts. ljusterandes sign UtdragsbeSlV'kaMe

20 A HEDE M ORA s SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(37) S3mMantr<ide$Cal~T Miljö- oc h samhällsbyggnadsnämnden Forts. Ä 3 Beslutet delges: Patrik lindström Maria lindström J ust era~d es sigr'l UOd",'bo"."d.

21 A HEDEMORA Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDES PROTO KO LL Sa,.,,;r.a~l' a des:;la:l 1" S,da 20(37) Ä4 Dnr långsbyn 7 1 Strandskyddsdispens tör ekonomibyggnad Sökandes namn och adress Louise W inberg, Långsbyvägen 19, Långshyttan Ärendebeskrivning Ärendet gäller ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av ekonomibyggnad. Strandskyddsdispens krävs för att byggnaden för sin funktion inte behöver ligga vid stranden Plan- och fastighelsförhållanden Fastigheten ar belägen utanför detaljplanelagt område men inom strandskyddat område vid sjön Lången. Fastigheten ligger inom ett naturområde med friluftsintressen en ligt översiksplanen samt inom riksintresseområde för naturvård. nkomna yttranden Sökanden har inkommit med ett yttrande till miljö- och sammlsbyggnadsnämnden. Sökanden skriver att jordbruksmarken inte ar något friluftsområde. Det ar bete på jordbruksmark, odlade skiften och frigående djur innanför elslangsel. Sökandens målsattning ar att fortsätta med dju rh ushållning och exploatera mark för småhus för storstadsbor. Bed öm ni n g/motivering Enligt Miljöbalken 7 kap 15 får inte nya byggnader uppföras inom strandskyddat område. Byggnader eller byggnaders användning får inte ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om de hindrar eller avhåller allmanheten från att betrada ett område där de annars sku lle ha fått fardas fritt. Grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar får inte utföras. Atgärder får inte vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Syftet med strandskyddsbestämmelserna är, enligt miljöbalken 7 kap 13, att lå ngsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgå ng till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Miljö- och samhallsbyggnadsnämnden bedömer at! ansökan strider mot syftet med strandskyddet, och att inget av de i miljöbalken 7 kap 18c uppräknade sä rskilda skalen är tillämpbara i detta ärende. Ansökan måste därför avslås. Forts. \Justerandes sign Utdragstles\y!U"de

22 -*- HEDEM O RA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sa!l'l'ar!faoesda:un Sida 21(37) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Forts. Ä 4 Förs lag till beslut: Dispens från strandskyd dsbes tl3 mmelserna avslås m ed stöd av miljöbalken 7 kap Avgift för beskedet är 4440 kronor (i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige). Fa ktura skickas se parat. Bi lagor Bilag a 1 - Hur man överklag ar beslutet Bilagor till kallelsen: Kartor, fasadritningar, skrivelse Beslutet delges: Louise W inberg!jus:erandes sign Utdragsbestyrl<.and!

23 ~ HEDEMORA Miljö och samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sar'1ma ntrioesaat. 'r Sida 22(37) Ä5 Dnr Rörshyttan 1:4 Nybyggnad av kraftstation Sökandes namn och adress Magnus Andersson, Östra Parkgatan 37, Hotors Ärendebeskrivning Ansökan avser byggja" för nybyggnad av kraftstationsbyggnad med 95 m 2 byggnadsarea. Den nya byggnaden föreslås inom strandskydda! område. Då åtgärden redan är prövad och beviljad tillstånd av mark- och miljodomstolen så behandlas ärendet ej som en ansökan om dispens ifrån strandskyddsbestämmelser enligt Miljöbalken 7:16 p,2. Plan- och fastighetsforhållanden Fastigheten ar belägen utanför detaljplanelagt område men inom sammanhållen bebyggelse. Den föres lagna byggplatsen ligger inom jordbruksområde J3 enligt kommunens översiktsplan. Enligt översiktsplanens rekommendationer bör ny bebyggelse lokaliseras med stort hansynstagande till lantbruks företagens utvecklingsbehov. Ny bebyggelse bör lokaliseras intill befintliga bebyggelsegrupper. Ansökan strider inte mot översiktsplanen. Byggnaden placeras inom en reg istrerad fornlämning, med Riksantikvarieämbetets nummer Husby 61 : 1. Fornlamningen ar av typen hyttområde. Lansstyrelsen har lamnat tillstånd för ingrepp i fornlämningen. Marken i området är bedömd som normalriskområde för markradon. nkomna yttranden Yttrande har inkommit från Hedemora Energi AB som inte har något att erinra mot ansökan. Yttrande har inkommit från Länsstyrelsen som anser att det är fråga om ett mindre ingrepp i fornlämningen och har lämnat tillstånd till ingreppet. Länsstyrelsen anser att det är väsentligt att kraftverket med dess maskinhus anpassas till den lokala kulturmiljön. Anpassningen består i att kraftstationen i möjligaste mån knyter an till hyttmiijön och befintlig bebyggelse vad gäller storlek, volym, form, materialval och färgsattning. Forts. ljusterandes sign