GUC. Identitet. Lärare: Kattis Lindberg
|
|
- Marianne Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GUC Identitet Lärare: Kattis Lindberg
2 Identitet lektion 1 identitet (senlatin ideʹntitas identitet, till idem), självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ.
3 Avsnitt 1 Identitet Examination tema Identitet Religionskunskap 1 Centralt innehåll: Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Varje lektion under v kommer ni att få ett antal frågor att arbeta med i grupp. Var noga med att skriva ned det ni diskuterar och även det vi pratar om under lektionerna. Vecka 20 kommer ni att få en examinationsuppgift som bygger på de frågor ni diskuterat under lektionerna. Du får välja om du vill göra en muntlig examination eller en skriftlig examination. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. E - Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Tid: v. 18! mån 27/4 föreläsning och arbeta med uppgifter v. 19! mån 4/5 föreläsning och arbeta med uppgifter!! C - Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. obs! fredag 8/5 extralektion v. 20! mån 11/5 arbeta med examinationsuppgift v. 21! mån studiedag!!!! OBS! Inlämning fre 22/5 för de som vill redovisa! skriftligt.! A - Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. v. 22! mån Tid att arbeta med rester och att redovisa Identitet!!! muntligt för de som väljer att redovisa så. De som skickat in!! och inte har några rester får ledigt. 2
4 Avsnitt 2 Identitet Identitet betyder ungefär självbild och handlar om hur du själv och hur andra uppfattar dig. Det är lätt att tänka sig att vi fritt väljer våra identiteter, men riktigt så lätt är det tyvärr inte. Vi är nämligen väldigt påverkade av vår omgivnings uppfattningar om oss och om vad som enligt omgivningen är rätt och fel. Regler om vad som är rätt och fel brukar kallas för normer. Normer är idéer, regler och föreställningar som formar oss som människor, som ligger till grund för vår identitet. Vi är ständigt omgivna av normer som talar om för oss hur vi ska vara, vad vi ska tänka och känna osv. Normerna blir som ett manus som vi följer. Det finns olika manus för till exempel killar och tjejer. De flesta normer anpassar vi oss till utan att tänka på det. Men, då och då, eller hela tiden, bryter vi mot vissa normer. Normer förändras över tid. De första kvinnorna som bar byxor bröt mot en tydlig norm, men idag höjer ingen på ögonbrynen i Sverige om en kvinna bär byxor. En man som bär kjol däremot bryter mot normen och kommer säkert att få det uppmärksammat. Religiösa livsåskådningar är en av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar normer i en grupp eller i ett samhället. Därmed påverkar religioner också människors identiteter. I Sverige har vi en tendens att se på religion som mindre viktig när det gäller identitetsuttryck, vi glömmer att majoriteten av världens befolkning är religiösa och att religion i allra högsta grad påverkar dessa människors identiteter. Vissa identiteter är värda mer än andra... När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka grupper vi tror att hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är personen? osv. Varför gör vi då detta? Jo, för att vi förväntar oss vissa egenskaper och beteenden av människor beroende på vilka grupper vi tänker oss att de tillhör. Kön, etnicitet och ålder är de vanligaste koderna en människa försöker bestämma när den träffar nya människor. Det går mer eller mindre på automatik. Grupper använder människor för att förstå omvärlden och för att känna sig trygga. Med det är också problematiskt med grupperingar, det har med hierarkier att göra. Vissa grupper värderas högre än andra, vilket påverkar oss alla - varken vi vill det eller ej. Det har till exempel länge värderats högre att vara man än kvinna, heterosexuell än homosexuell och att vara ljushyad än mörkhyad. Vilka grupper och därmed även identiteter som värderas högt i samhälle eller i en grupp varierar och påverkas av en mängd olika faktorer. När vi placerar människor i grupper får inte individer existera bortom grupper, utan får utstå generaliseringar utifrån den grupp de sorteras in i av omgivningen. Gruppen pensionärer förväntas till exempel ha liknande intressen och värderingar - trots att gruppen består av en mängd människor som troligtvis inte är mer lika varandra än andra. Den som oftast tillhör normen behöver inte försvara sin identitet. Men, de som bryter mot normer ifrågasätts ständigt. Att ständigt ifrågasättas som person kan i värsta fall leda till ångest, depression och självförakt. 3
5 Uppgift lektion 1: Diskutera tillsammans i grupp. Glöm inte att anteckna. 1. Förklara begreppen: a. identitet b. individuell identitet c. kollektiv identitet 2. Vad är normer? 3. Hur påverkar normer människors identiteter? 4. Ge exempel på när du eller någon annan bryter mot ett eller flera identitetsmanus. Vad händer då? 4
6 Identiet lektion 2 Religion och identitet
7 Avsnitt 1 Värderigar påverkas av religiös tro Sekulära och rationella värden (Secular - rational values) finns längst upp längs y-axeln. Sekulära och rationella värden är alltså motsatta de traditionella värdena. I sekulära och rationella samhällen läggs mindre vikt vid religion, traditionella familjevärderingar och auktoriteter. I dessa samhällen är skilsmässor, abort, dödshjälp och självmord relativt accepterade. I NTERAKTIVT 2.1 World Values Survey World Values Survey World Values Survey är frågor som regelbundet ställs till en majoritet av världens befolkning. Samma frågor ställs till medborgare i 100 länder och befolkningen i de länderna representerar tillsammans 90% av världens befolkning. Undersökningarna, som genomförs enligt vetenskapliga metoder, innehåller frågor om exempelvis ekonomisk utveckling, demokratisering, religion och jämställdhet. I The Cultural Map (se nästa sida) har svaren på olika frågor från World Values Survey sammanställts i ett diagram. Diagrammet visar hur olika typer av värden och processer hänger samman. Traditionella värden (Traditional values) finns lägst ned utmed y-axeln. Samhällen som förespråkar traditionella värden lägger stor vikt vid religion och familjen. I dessa samhällen är skilsmässor, abort, dödshjälp och självmord inte accepterade. De samhällen där många har traditionella värden har ofta en stark nationalistisk gemenskap och det finns en stark tilltro till auktoriteter. Sekulära och rationella värden Traditionella värden Ekonomisk och social säkerhet Individuella och universella värden The Cultural map
8 Utmed x-axeln visas värden som har med ekonomisk och social säkerhet (Survival values) att göra. Längst in mot y-axeln finns de samhällen som har höga Survival values. Höga Survival values indikerar ofta ett etnocentriskt förhållningssätt, låg tillit och låg tolerans för oliktänkande. På X-axeln visas också Self Expression values, det är värden som rör individen och individuella värderingar. Samhällen långt ut till höger på xaxeln prioriterar miljöfrågor, jobbar i högre utsträckning med jämställdhetsfrågor och har högre tolerans mot främlingar och homosexuella. Dessutom finns ett intresse för att arbeta för ökade möjligheter att delta i beslut som rör samhällets ekonomiska och politiska frågor. En enkel analys av värdena visar att i de länder där levnadsstandarden höjs, tenderar länderna att flytta sig från det vänstra nedre hörnet (från fattigdom) till det övre högra hörnet (till rikedom). Men, samtidigt påverkas människors värderingar starkt av de filosofiska, politiska och religiösa strömningar som dominerar i landet. Människor vill kunna göra fria val och vara självständiga. Självständighet är dock inte en topprioritet för människor som bor i länder där överlevnaden är osäker på grund av till exempel fattigdom. Så länge som den fysiska överlevnaden är osäker, är strävan efter demokrati underordnad överlevnadsinstinkten. De senaste 30 åren har stora framsteg gjorts i hela världen rörande politiska, ekonomiska och sociala frågor i kombination med teknologisk utveckling. Normer som rör familjer, giftermål, kön och sexualitet har dramatiskt förändrats i ekonomiskt utvecklade samhällen, men inte i fattiga länder. En majoritet av världens befolkning tror fortfarande till exempel att män är bättre ledare än kvinnor, trots att stora förändringar skett i jämställdhetsfrågor. Skillnaderna i värderingar mellan långinkomstländer och höginkomstländer har totalt sett ökat i världen. Uppgifter lektion 2: 1. Ge exempel på vad som avgör hur stor inverkan religion har på människors värderingar (generellt - det är ju omöjligt att uttala sig om enskilda individer). 2. Titta på variationerna i svaren i tabellen längst ned på sidan. Hur kan skillnaderna mellan de olika ländernas inställning till religion förklaras? Diskutera tillsammans. (Frågan som ställdes var: Hur viktig är religion i ditt liv?) Religionens inverkan på människors liv och värderingar varierar stort mellan olika länder. I länder där man har en hög tilltro till auktoriteter är till exempel religiösa ledare ofta starka. I de länderna blir normer och värderingar påverkade av religösa föreställningar, eftersom det inom många religioner finns normer som rör sexualitet, abort, jämställdhet osv. 7
9 Identiet lektion 3 Sexualitet
10 Avsnitt 1 Sexualitet Sexuella script Ett sätt att analysera begreppet sexualitet är att utgå från att sexualitet är en socialt och kulturellt konstruerat. Det innebär att man bortser från fysiologiska och biologiska aspekter av sexualitet och istället fokuserar på hur samhället och den kultur, som en individ är omgiven av, är avgörande för vad som anses vara ett acceptabelt sexuellt uttryck. Vad som är accepterat i ett samhälle/i en kultur kan därmed självklart också vara totalt oacceptabelt i andra sammanhang eller i andra tidsperioder. För att stärka uppfattningen om vad som är en god sexualitet är det vanligt att i samhällen/kulturer framhålla otillåtna sexuella handlingar som onormala, perversa, orena osv. På så sätt stärks känslan av gruppgemenskap. Begreppet sexuella script används för att visa att sexualitet är som ett manus, människor lär sig i interaktion med andra hur de ska agera sexuellt och följer sedan det manuset. De sexuella scripten förändras över tid, precis som en människas identitet förändras. När det gäller religion och skillnader i svar på frågor som rör sexualitet, ligger sällan svaret i vilken religion en person tillhör - oftast handlar det om vilken gren eller gruppering en person tillhör inom en viss religion. Det går alltså inte att säga något generellt om vad kristna eller muslimer anser om homosexualitet eller sex innan äktenskapet. Konservativa kristna och konservativa muslimer har troligtvis mer gemensamma åsikter i frågan om homosexualitet än alla världens kristna tillsammans. Uppgift lektion 3: Diskutera tillsammans i grupp. 1. Vad innebär det att sexualitet är socialt och kulturellt konstruerat? 2. Vad är sexuella script? 3. Hur kan religioner påverka normer för sexualitet? Förklara. 4. Varför går det inte att svara på vad kristna eller muslimer anser om till exempel abort eller sex innan äktenskapet? Hur borde ett svar på en sådan vara? De flesta religioner har några slags föreställningar om normativ sexualitet, alltså om vad som är en god respektive en felaktig sexualitet. När det gäller religioner har generellt sett det sex som utövas inom det heterosexuella äktenskapet varit norm. I vissa fall har religiösa företrädare också presenterat idéer om vad som är tillåtna och otillåtna sexuella handlingar även inom äktenskapet. 9
11 Källor BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. (2011) Forum för levande historia, RFSL Ungdom, upplaga 3 Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2007) Identitet, vilka är du? Natur och Kultur: Stockholm McGuire, Meredith B, (2002) Religion - The Social Context, Wadsworth: Belmont World Values Servey x
Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merPlanering Religionskunskap
Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs merIdentitet - vilka är du?
Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är
Läs merKursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Läs merNi skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.
Hinduism och Buddhism Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Fördjupa er i frågorna nedan och skapa en presentation som ni skall redovisa för en grupp som har
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende
Läs merFördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16
Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merÄmne Religionskunskap
Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merwww.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!
www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merAd Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.
1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna
Läs merVÄRDERINGSÖVNING med ordpar
VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merMomentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt
Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något
Läs merÖka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Läs merJämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta
Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merOskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merSAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merRFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,
Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merSamhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).
1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSeta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén
På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck
Läs merTOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merSexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv
Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs merJag vill inte vara hemlig längre
Jag vill inte vara hemlig längre DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna
Läs merMöten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merSAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merVad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?
Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merEn snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath
HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många
Läs merSexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete
Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merÖvergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merMed migranternas röst i Värmland
Med migranternas röst i Värmland Kort presentation av migrantwvs-undersökning Bi Puranen 2019/2020 www.worldvaluessurvey.org Projektansvarig i länet: Jim Frölander, Filipstads kommun 1 2 Undersökning av
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merAtt prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs mer#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen
#SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merNormkritik utifrån toalettskyltar
Normkritik utifrån toalettskyltar Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet - Allmän utveckling, Äldre Syfte Varför? På vår förskola
Läs merInstruktion till kortspelet
Instruktion till kortspelet Diskutera i grupp om 4-6 personer. Välj en diskussionledare. Den personen tar ett kort och läser påstående längst upp på kortet. De andra i gruppen kommenterar/ reflekterar
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs mer