Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation

Transkript

1 1(6) Handläggare Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 10 Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation Ärendebeskrivning För att nå målen för Stockholms läns kollektivtrafik har trafikförvaltningens behov av forskning och innovation tydliggjorts genom en inriktning för perioden Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande den 21 oktober 2015 Rapport: Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation , den 16 oktober Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att fastställa förslag till trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation som underlag för trafikförvaltningens FoIverksamhet. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Trafikförvaltningens inriktning beskriver det behov av forskning och innovation som har identifierats för att nå målen i det regionala trafikförsörjnings-programmet. Inriktningen omfattar också en övergripande beskrivning av uppdrag, resurser och organisation för att möta behovet och nå de resultat som förväntas. Behoven utgår från trafikförvaltningens strategier. Med utgångspunkt i trafikstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om resenärernas behov, beteenden, hur resandet kan påverkas för olika typer av resenärer och för flera ärendetyper och om hur bytet mellan olika färdslag kan utvecklas. Det finns också behov av metoder och modeller för att mäta och värdera nyttor, intäkter och kostnader för kollektivtrafikåtgärder, ökad kunskap om

2 2(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE hur samverkan fungerar och kan förbättras och om hur den allmänna kollektivtrafiken kan bli mer tillgänglig och säker för personer med funktionsnedsättning. Med utgångspunkt i infrastrukturstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om de särskilda krav som ställs på kollektivtrafikens infrastruktur såsom hög trafiklast, stora krav på tillgänglighet, robusthet och säkerhet, kompakta fysiska miljöer och höga miljökrav. Det behövs även åtgärder för att öka driftsäkerheten och hantera risken för ökad sårbarhet med hänsyn till allt mer digital teknik och digitala system. Härutöver behövs metoder och rutiner för att hantera infrastruktur på systemnivå för att ytterligare effektivisera investeringar i ny och befintlig infrastruktur inklusive drift och underhåll. Med utgångspunkt i affärsstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om hur väl nuvarande affärsavtalsformer fungerar, hur trafikförvaltningen kan öka intäkterna i kollektivtrafiken, ett underlag för hur investeringar och trafikavtal för eldriven buss bör utformas och en modell för riskhantering av affärsmodeller. Med utgångspunkt i strategin för hållbar utveckling föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få erfarenheter och beslutsunderlag för busstrafik som inte drivs av förbränningsmotorer och som är effektivare, nya standarder för bullerkrav och tillåtna partikelnivåer och en etablering av forskning om social hållbarhet och sociala konsekvensanalyser. Med utgångspunkt i kommunikationsstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om hur resenärer kommer att välja att ta emot information och kommunicera för att lösa sina transportbehov i framtiden. Med utgångspunkt i kundservicestrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om metoder för att bättre förstå kundens nöjdhet med hela resan, dvs. från dörr till dörr, om vad dagens och morgondagens resenär förväntar sig av kollektivtrafiken och om metoder eller arbetsrutiner för att förbättra trafikförvaltningens och trafikleverantörernas kundbemötande. Trafikförvaltningen ska ha en aktuell beskrivning av behovet av forskning och innovation, effektiva arbetsformer för att producera forskning och innovation samt god resultatuppföljning. För att få ut den eftersträvade effekten av den nationella centrumbildningen och för att effektivisera trafikförvaltningens produktion av forskning och innovation ska trafikförvaltningens forskningssamverkan och forskningsuppdrag koncentreras till K2.

3 3(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE K2 ska också verka för en samordning av trafikförvaltningens övriga forskningsoch innovationsverksamhet. Under förutsättning att det finns andra parter som finansierar merparten av verksamheten och att trafikförvaltningens behov kan tillgodoses ska trafikförvaltningens forskning och innovation inom infrastrukturområdet koncentreras till Järnvägsgruppen vid KTH och befintligt avtal kan i så fall förlängas. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag från andra beställas. Trafikförvaltningen ska samverka med Trafikverket, Vinnova, Västra götalandsregionen och Region Skåne samt även inom Stockholms läns landsting för att samordna behov av och resurser för forskning och innovation. Trafikförvaltningens avdelning för strategisk utveckling leder arbetet med trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation. Resurser behöver avdelas för att stärka kontakterna med trafikförvaltningens uppdragstagare och samverkansparter för att säkerställa att resultat från forskning och innovation omhändertas. Trafikförvaltningen ska delta i styrelsearbetet för de ingångna samverkansavtalen för att säkerställa att trafikförvaltningens behov av forskning och innovation tillgodoses. Trafikförvaltningen ska stödja kansliet för forskning och innovation inom landstingsstyrelsens förvaltning. Inom trafikförvaltningen etableras ett särskilt råd för beredning av forsknings- och innovationsärenden. Bakgrund Trafikförvaltningen har etablerat ett brett kontaktnät med universitet och högskolor i Sverige och stödjer forskning inom flera relevanta områden, allt från teknik, beteendevetenskap, organisationsutveckling, tjänsteutveckling till affärsutveckling. De resurser som trafikförvaltningen lägger på forskning och innovation inom förvaltningen omfattar att ta fram och överlämna information om kollektivtrafik, att dela med sig av kunskap i form av intervjuer, seminarier och arbetsmöten samt ställa upp med resurser för att utarbeta behov och frågeställningar. Syftet med trafikförvaltningens olika verksamheter inom forskning och innovation är vanligtvis att skapa forum för kunskapstillväxt. En mer praktisk nytta i form av nya råd, nya rutiner, utbildningar eller förslag på förändringar i driften är begränsad eller inte lika tydlig. De pågående innovationsprojekten Quiet Track 1, ZeEUS 2 och försök av induktiv elväg på busslinje 755 i Södertälje 3 1 Projekt inom EU:s sjunde ramforskningsprogram om reduktion av buller från spår. 2 Projekt inom EU:s sjunde ramforskningsprogram om utsläppsfria transportsystem för stadsmiljö, med fokus på eldriven busstrafik. 3 En del av regeringens innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och utvärdera elvägar som en möjlig metod för att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet.

4 4(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE bedöms samtidigt ge beslutsunderlag inom områden där trafikförvaltningen behöver ny kunskap. Trafikförvaltningens förmåga att tillgodogöra sig resultatet av forskningssatsningarna kan i vissa fall påverkas av begränsade resurser. Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen påverkas av omvärlden och behöver möta nya och förändrade krav såsom Stockholmsregionens befolkningsutveckling, den moderna människans nya krav, ökad hälsomedvetenhet, en komplex marknad i förändring, den digitala utvecklingen, krav på medietransparens, klimatkrav och krav förnybar energiförsörjning samt nya trafikkoncept och fordon. Trafikförvaltningens inriktning och styrning av forskning och innovation utgår från målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Härutöver finns övergripande mål för kollektivtrafiken, dock ej specifika för forskning och innovation. Överväganden Trafikförvaltningens behov av forskning och innovation behöver tydligare kopplas till förvaltningens strategier för att nå de övergripande målen för kollektivtrafiken. Behoven måste också kunna kompletteras med andra styrdokument och de strategiska råd som trafikförvaltningen utarbetar inom ramen för en systematisk omvärldsanalys. Trafikförvaltningen behöver därutöver finna former för hur resultat från forskning och innovation kan ge nytta samt följa upp verksamheten och inhämta behov av justeringar av frågeställningar. Resultatredovisning behöver också anpassas för trafikförvaltningens behov. Trafikförvaltningen behöver etablera synsätt och arbetsrutiner för att inrikta och tillvarata resultatet av forskning och innovation. Trafikförvaltningen ska koncentrera satsningar till de behov där trafikförvaltningen, i jämförelse med andra aktörer, har unika behov. Inom de områden där trafikförvaltningens behov är gemensamma med andras ska trafikförvaltningen ta en mer stödjande roll, eller endast följa verksamheten. Det är också viktigt att trafikförvaltningen fortsätter ha en god samverkan med andra aktörer för att samordna ekonomiska resurser och stärka behovet av forskning och innovation för kollektivtrafikens behov. Trafikförvaltningen behöver etablera arbetsrutiner så att trafikförvaltningen styr hur forskning och innovation utnyttjas som ett medel för olika typer av åtgärder. Trafikförvaltningen bör utveckla en helt eller delvis öppen informationstjänst för att skapa ytterligare förutsättningar för forskning och innovation. Ekonomi och övriga resurser för en sådan informationstjänst behöver samtidigt utredas i särskild ordning innan den kan förverkligas. Avslutningsvis behöver trafikförvaltningen arbeta för att kollektivtrafikens behov är en del av landstingets gemensamma forsknings- och innovationsverksamhet.

5 5(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE Genom samverkan med landstingsstyrelsens förvaltning och kansliet för forskning och innovation kan också resurser för styrning och uppföljning av forskning och innovation samutnyttjas. Ekonomiska konsekvenser av beslutet De ekonomiska resurserna för forskning inom ramen för samverkan ska omfatta 3,7 mnkr per år varav 3 mnkr avser K2 och kr avser Järnvägsgruppen vid KTH. Beslutet innebär att kostnaderna för samverkansavtal minskar med kr per år jämfört med år Under perioden planerar trafikförvaltningen att innovationsprojekten kostar drygt 9 mnkr. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Den ekonomiska omfattningen ska rymmas inom budget och medför därmed inga ekonomiska konsekvenser. Sociala konsekvenser Utvecklingen av kunskap om hur kollektivtrafiken bättre bemöter, omhändertar och tar ansvar för transportbehoven för resenärer och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är en del av de behov som prioriterats i forskningsinriktningen. Forskningsresultaten förväntas vara ett medel, bland flera, för att nå målen för bland annat färdtjänst och social hållbarhet samt för att åtgärda miljön i anläggningar såsom tunnelmiljöer. Samråd har inte genomförts med personalgrupper, barn, äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Inriktningen ger inga konsekvenser ur ett jämställdhets- eller jämlikhetsperspektiv. Konsekvenser för miljön Inriktningen innebär att ett antal av trafikförvaltningens miljöutmaningar bättre kan hanteras genom att nya innovationer prövas och ny kunskap utvecklas. Genom projekten ZeEUS och försök av induktiv elväg på busslinje 755 i Södertälje prövas utsläppsfria transportsystem för stadsmiljö, med fokus på eldriven busstrafik. Och genom projektet Quiet Track undersöker trafikförvaltningen hur effektiv användning av kontinuerlig övervakning kan ge såväl reduktion av buller som minskade underhållskostnader. Inriktningen fokuserar också på behovet av ökad kunskap om hur bussar och tunnelbanetågen genererar partiklar i luften för att bättre förstå hälsoeffekterna, kunna fastställa riktvärden och ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Riskbedömning Inriktningen redovisar behov av forskning och innovation som är beroende av att ekonomiska medel avdelas och att trafikförvaltningen avdelar tid för ledning, genomförande och uppföljning av inriktningen.

6 6(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE Det finns en risk för att vissa behov inte kan tillgodoses med hänsyn till att resurser saknas eller priorieras för annan verksamhet. Inriktningen är också beroende av att projekt och uppdrag finansieras genom att kostnader delas med andra aktörer. Om dessa aktörer uteblir bedöms inte dessa uppdrag eller samverkansavtal kunna fullföljas. Risken med hänsyn till utebliven delfinansiering bedöms samtidigt som liten på grund av den begränsade ekonomiska omfattningen. Ragna Forslund T.f. Förvaltningschef Pernilla Helander Bitr. avdelningschef

7 1(37) Handläggare Gabriella Nilsson Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation Behov av forskning och innovation för att nå målen för Stockholms läns kollektivtrafik Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

8 2(37) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inriktningens syfte Läsanvisning Utgångspunkter och nulägesbeskrivning Uppdragets omfattning och avgränsningar Pågående forskning och innovation inom trafikförvaltningen Omvärldsutveckling Övriga utgångspunkter Överväganden kring tre frågeställningar Hur kan trafikförvaltningens behov av forskning och innovation förtydligas och beskrivas? Hur används trafikförvaltningens resurser på bästa sätt för att möta behovet av forskning och innovation? Hur kan trafikförvaltningen bättre samverka med övriga delar av Stockholms läns landsting och stärka forskning och innovation för att nå målen för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen? Inriktning för forskning och innovation Trafik Infrastruktur Affärer Hållbar utveckling Kommunikation Kundservice Uppdrag Resurser Ledning och uppföljning Avslutning... 37

9 3(37) 1 Sammanfattning Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation Trafikförvaltningens inriktning beskriver det behov av forskning och innovation som har identifierats för att nå målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Inriktningen omfattar också en övergripande beskrivning av uppdrag, resurser och organisation för att möta behovet och nå de resultat som förväntas. Behoven utgår från trafikförvaltningens strategier. Med utgångspunkt i trafikstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om resenärernas behov, beteenden, hur resandet kan påverkas för olika typer av resenärer och för flera ärendetyper och om hur bytet mellan olika färdslag kan utvecklas. Det finns också behov av metoder och modeller för att mäta och värdera nyttor, intäkter och kostnader för kollektivtrafikåtgärder, ökad kunskap om hur samverkan fungerar och kan förbättras och om hur den allmänna kollektivtrafiken kan bli mer tillgänglig och säker för personer med funktionsnedsättning. Med utgångspunkt i infrastrukturstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om de särskilda krav som ställs på kollektivtrafikens infrastruktur såsom hög trafiklast, stora krav på tillgänglighet, robusthet och säkerhet, kompakta fysiska miljöer och höga miljökrav. Det behövs även åtgärder för att öka driftsäkerheten och hantera risken för ökad sårbarhet med hänsyn till allt mer digital teknik och digitala system. Härutöver behövs metoder och rutiner för att hantera infrastruktur på systemnivå för att ytterligare effektivisera investeringar i ny och befintlig infrastruktur inklusive drift och underhåll. Med utgångspunkt i affärsstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om hur väl nuvarande affärsavtalsformer fungerar, hur trafikförvaltningen kan öka intäkterna i kollektivtrafiken, ett underlag för investeringar och trafikavtal för eldriven buss bör utformas och en modell för riskhantering av affärsmodeller. Med utgångspunkt i strategin för hållbar utveckling föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få erfarenheter och beslutsunderlag för busstrafik som inte drivs av förbränningsmotorer och som är effektivare, nya standarder för bullerkrav och tillåtna partikelnivåer och en etablering av forskning om social hållbarhet och sociala konsekvensanalyser. Med utgångspunkt i kommunikationsstrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om hur resenärer kommer att välja att ta emot information och kommunicera för att lösa sina transportbehov i framtiden.

10 4(37) Med utgångspunkt i kundservicestrategin föreslås att forskning och innovation inriktas så att trafikförvaltningen kan få ökad kunskap om metoder för att bättre förstå kundens nöjdhet med hela resan, dvs. från dörr till dörr, om vad dagens och morgondagens resenär förväntar sig av kollektivtrafiken och om metoder eller arbetsrutiner för att förbättra trafikförvaltningens och trafikleverantörernas kundbemötande. Uppdrag, resurser och organisation för att realisera inriktningen Trafikförvaltningen ska ha en aktuell beskrivning av behovet av forskning och innovation, effektiva arbetsformer för att producera forskning och innovation samt god resultatuppföljning. För att få ut den eftersträvade effekten av den nationella centrumbildningen (K2) och för att effektivisera trafikförvaltningens produktion av forskning och innovation ska trafikförvaltningens forskningssamverkan och forskningsuppdrag koncentreras till K2. K2 ska också verka för en samordning av trafikförvaltningens övriga forsknings- och innovationsverksamhet. Under förutsättning att det finns andra parter som finansierar merparten av verksamheten och att trafikförvaltningens behov kan tillgodoses ska trafikförvaltningens forskning och innovation inom infrastrukturområdet koncentreras till Järnvägsgruppen vid KTH och avtalet kan i så fall förlängas. De ekonomiska resurserna för forskning inom ramen för samverkan ska därmed omfatta 3,7 mnkr per år varav 3 mnkr avser K2 och kr avser Järnvägsgruppen vid KTH. Beslutet innebär att kostnaderna för samverkansavtal minskar med kr per år jämfört med år Under perioden planerar trafikförvaltningen att innovationsprojekten kostar drygt 9 mnkr. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Trafikförvaltningen ska samverka med Trafikverket, Vinnova, Västra götalandsregionen och Region Skåne samt i övrigt inom Stockholms läns landsting för att samordna behov av och resurser för forskning och innovation. Trafikförvaltningens avdelning för strategisk utveckling leder arbetet med trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation. Resurser behöver avdelas för att stärka kontakterna med trafikförvaltningens uppdragstagare och samverkansparter för att säkerställa att resultat från forskning och innovation omhändertas. Trafikförvaltningen ska delta i styrelsearbetet för de ingångna samverkansavtalen för att säkerställa att trafikförvaltningens behov av forskning och innovation tillgodoses. Trafikförvaltningen ska stödja kansliet för forskning och innovation inom landstingsstyrelsens förvaltning. Inom trafikförvaltningen etableras ett särskilt råd för beredning av forsknings- och innovationsärenden.

11 5(37) Bakgrund till trafikförvaltningens inriktning av forskning och innovation Under våren 2015 har ett arbete genomförts inom trafikförvaltningen i syfte att tydliggöra trafikförvaltningens behov av forskning och innovation och ta fram en inriktning för hur forskning och innovation kan realiseras. Denna rapport sammanställer det genomförda arbetet och lämnar förslag på en inriktning för trafikförvaltningens forskning och innovation för perioden Pågående forskning och innovation Trafikförvaltningen har etablerat ett brett kontaktnät med universitet och högskolor i Sverige och stödjer forskning inom flera relevanta områden, allt från teknik, beteendevetenskap, organisationsutveckling, tjänsteutveckling till affärsutveckling. De resurser som trafikförvaltningen lägger på forskning och innovation inom förvaltningen omfattar att ta fram och överlämna information om kollektivtrafik, att dela med sig av kunskap i form av intervjuer, seminarier och arbetsmöten samt ställa upp med resurser för att utarbeta behov och frågeställningar. Syftet med trafikförvaltningens olika verksamheter inom forskning och innovation är vanligtvis att skapa forum för kunskapstillväxt. En mer praktisk nytta i form av nya råd, nya rutiner, utbildningar eller förslag på förändringar i driften är begränsad eller inte lika tydlig. De pågående innovationsprojekten Quiet Track 1, ZeEUS 2 och försök av induktiv elväg på busslinje 755 i Södertälje 3 bedöms samtidigt ge beslutsunderlag inom områden där trafikförvaltningen behöver ny kunskap. Trafikförvaltningens förmåga att tillgodogöra sig resultatet av forskningssatsningarna kan i vissa fall påverkas av begränsade resurser. Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen påverkas av omvärlden och behöver möta nya och förändrade krav såsom Stockholmsregionens befolkningsutveckling, den moderna människans nya krav, ökad hälsomedvetenhet, en komplex marknad i förändring, den digitala utvecklingen, krav på medietransparens, klimatkrav och krav förnybar energiförsörjning samt nya trafikkoncept och fordon. Trafikförvaltningens inriktning och styrning av forskning och innovation utgår från målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Härutöver finns övergripande mål för kollektivtrafiken, dock ej specifika för forskning och innovation. Kopplingen mellan målen och den pågående forsknings- och innovationsverksamheten är samtidigt otydlig. 1 Projekt inom EU:s sjunde ramforskningsprogram om reduktion av buller från spår. 2 Projekt inom EU:s sjunde ramforskningsprogram om utsläppsfria transportsystem för stadsmiljö, med fokus på eldriven busstrafik. 3 En del av regeringens innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och utvärdera elvägar som en möjlig metod för att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet.

12 6(37) Överväganden Trafikförvaltningens behov av forskning och innovation behöver tydligare kopplas till förvaltningens strategier för att nå de övergripande målen för kollektivtrafiken. Behoven måste också kunna kompletteras med andra styrdokument och de strategiska råd som trafikförvaltningen utarbetar inom ramen för en systematisk omvärldsanalys. Trafikförvaltningen behöver därutöver finna former för hur resultat från forskning och innovation kan ge nytta samt följa upp verksamheten och inhämta behov av justeringar av frågeställningar. Resultatredovisning behöver också anpassas för trafikförvaltningens behov. Trafikförvaltningen behöver etablera synsätt och arbetsrutiner för att inrikta och tillvarata resultatet av forskning och innovation. Trafikförvaltningen ska koncentrera satsningar till de behov där trafikförvaltningen, i jämförelse med andra aktörer, har unika behov. Inom de områden där trafikförvaltningens behov är gemensamma med andras ska trafikförvaltningen ta en mer stödjande roll, eller endast följa verksamheten. Det är också viktigt att trafikförvaltningen fortsätter ha en god samverkan med andra aktörer för att samordna ekonomiska resurser och stärka behovet av forskning och innovation för kollektivtrafikens behov. Trafikförvaltningen behöver etablera arbetsrutiner så att trafikförvaltningen styr hur forskning och innovation utnyttjas som ett medel för olika typer av åtgärder. Trafikförvaltningen bör utveckla en helt eller delvis öppen informationstjänst för att skapa ytterligare förutsättningar för forskning och innovation. Ekonomi och övriga resurser för en sådan informationstjänst behöver samtidigt utredas i särskild ordning innan den kan förverkligas. Avslutningsvis behöver trafikförvaltningen arbeta för att kollektivtrafikens behov är en del av landstingets gemensamma forsknings- och innovationsverksamhet. Genom samverkan med landstingsstyrelsens förvaltning och kansliet för forskning och innovation kan också resurser för styrning och uppföljning av forskning och innovation samutnyttjas. Fortsatt verksamhet Kollektivtrafiken för Stockholmsregionen står inför utmaningar och det finns problem som kräver åtgärder. Forskning och innovation är ett verktyg bland flera för att föreslå lösningar och öka kunskapen kring hur kollektivtrafiken i Stockholmsregionen bäst kan utvecklas. Genom denna inriktning har arbetet med att identifiera forsknings- och innovationsbehov inletts. Allt eftersom arbetsrutiner för forskning och innovation etableras och resultat från forskning och innovation redovisas behöver inriktningen ses över och revideras.

13 7(37) 2 Inriktningens syfte I syfte att tydliggöra behovet av forskning och innovation har en inriktning utarbetats. Utgångspunkten för uppdraget har varit att inriktningen ska vara ett strategiskt underlag för att stödja utveckling av kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting, ett underlag för hur trafikförvaltningens resurser bör prioriteras och ett stöd för dialog med övriga delar av Stockholms läns landsting och externa samarbetsparter. Slutligen ska behoven utgå från det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 4 Inom ramen för uppdraget har tre frågeställningar beaktats: Hur kan trafikförvaltningens behov av forskning och innovation förtydligas och beskrivas? Hur används trafikförvaltningens resurser på bästa sätt för att möta behovet av forskning och innovation? Hur kan trafikförvaltningen bättre samverka med övriga delar av Stockholms läns landsting och stärka forskning och innovation för att nå målen för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen? Denna rapport sammanställer det genomförda arbetet och lämnar förslag på en inriktning för trafikförvaltningens forskning och innovation för perioden Läsanvisning Rapporten är indelad i två delar; en inledande del som sammanställer nuläget och förutsättningar och en avslutande del med inriktningen. Utgångspunkter och nulägesbeskrivning i kap 3 beskriver vilken forskning och innovation som pågår inom trafikförvaltningen år Sammanställningen innehåller begrepp, avgränsningar, kortfattade beskrivningar av pågående forskningssamverkansavtal och pågående innovationsprojekt. Den internationella samverkan sammanfattas med fokus på forskning och innovation och ett antal styrande dokument för att ta fram en inriktning för trafikförvaltningens forskning och innovation redovisas. Utifrån dessa förutsättningar diskuteras sedan möjligheter och begränsningar baserat på tre olika frågeställningar i kap 4. I kap 5 innehåller förslaget till trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation och beskriver det behov av forskning och innovation som har identifierats för att nå målen för kollektivtrafiken i Stockholms län. Inriktningen omfattar också en övergripande beskrivning av uppdrag, resurser och organisation för att möta behovet och nå de resultat som förväntas. 4 Stockholms läns landsting, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholm län, september 2012.

14 8(37) 3 Utgångspunkter och nulägesbeskrivning 3.1 Uppdragets omfattning och avgränsningar Stockholms läns landsting fastslår följande definition av forskning och utveckling i FoUU-strategin: Även om det fortfarande rör sig om en allmän definition av begreppen, avses här forskning när den tillämpar en vetenskaplig metod, drivs eller handleds av vetenskapligt skolade personer och när resultaten görs allmänt tillgängliga, det vill säga blir publicerade. Med utveckling avses här när ny kunskap används för att utveckla nya eller förbättrade metoder, processer, system och produkter. Med andra ord syftar forskning till att producera ny kunskap, medan utveckling syftar till att förbättra redan existerande metoder processer, system och produkter genom att tillämpa ny kunskap. 5 För begreppet innovation är det svårare att hitta en etablerad definition. Ibland kan innovation följa på forskning och utveckling, i andra fall har idéer till en innovation ett annat ursprung. Innovationsarbete syftar till att stimulera och ta tillvara goda och konstruktiva idéer och förslag, som både rör produkter och arbetsmetoder. I inventeringen av vilken verksamhet som detta uppdrag ska omfatta har ovanstående beskrivningar beaktats och preciserats till att gälla verksamhet där trafikförvaltningen avsätter tid och/eller ekonomiska medel för uppdrag, samarbeten eller projekt som genomförs med universitet, högskolor eller andra forskningsorganisationer. Innovationsprojekt eller utvecklingsprojekt har preciserats till att omfatta verksamhet där trafikförvaltningen enskilt eller tillsammans med organisationer eller företag genomfört test eller provning av oprövad eller ny teknik, metoder eller arbetssätt. I följande arbete avgränsas inriktning till att inte omfatta inriktningar eller åtgärder för utbildning eller kompetensutveckling. I fortsättningen används begreppen forskning och innovation enskilt eller tillsammans som beteckning på den verksamhet som inriktningen omfattar. 3.2 Pågående forskning och innovation inom trafikförvaltningen Trafikförvaltningens forsknings- och innovationsverksamhet bygger på samverkan och samarbete med nationella och internationella aktörer, se Figur 1. Trafikförvaltningen samarbetar med myndigheter som Vinnova och 5 Definition enligt Stockholms läns landsting, FoUU-strategi med bakgrund till och beskrivning av FoUU insatser inom Stockholm läns landsting, antagen av landstingsfullmäktige den 22 mars 2011.

15 9(37) Trafikverket för inriktning och styrning av olika samverkansavtal. Universitet och högskolor arbetar inom ramen för samverkansavtal eller uppdrag. Näringslivet deltar i såväl samverkansavtalen som i innovationsprojekt. Figur 1 Myndigheter, organisationer och övriga parter som trafikförvaltningen lägger uppdrag till, har samverkansavtal med eller samarbetar med inom ramen för forskning och innovation Forskning för kollektivtrafiken Trafikförvaltningens forskningsverksamhet har koncentrerats till samverkan med fyra forskningscentrum i Sverige: K2 vid Lunds universitet, Samot vid Karlstads universitet, Järnvägsgruppen vid Kungliga tekniska högskolan och kompetenscentrum järnvägsmekanik (Charmec), vid Chalmers. K2 är ett nationellt centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik med fokus på storstadsområdena. Det nationella centrumet har etablerats på initiativ av Formas, Trafikverket och Vinnova och leds av Lunds universitet, Malmö högskola och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Härutöver deltar och finansierar Stockholms läns landsting tillsammans med Västra götalandsregionen och Region Skåne initiativet. Syftet med K2 är att stärka kollektivtrafikforskningen i Sverige och på ett nytt och utmanande sätt bedriva flervetenskaplig forskning med relevans för kollektivtrafikbranschen i bred bemärkelse. 6 K2:s forskningsverksamhet omfattar fem forskningsområden: finansiering och styrning, resenärsperspektivet, digitalisering, samhällseffekter och samverkan. Trafikförvaltningen deltar i ett projekt inom resenärsperspektivet och i två projekt inom samverkansområdet. Trafikförvaltningen deltar även i styrelsen för K2 och i informationsmöten på handläggarnivå för de tre delaktiga regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Centret har genomfört en internationell konferens kring medfinansiering våren 2015 och verksamheten håller på att etableras. K2 inrättades 2013 och trafikförvaltningen har genom trafiknämndens beslut den 4 november 2014 beslutat att delta och finansiera även en andra etapp

16 10(37) Sedan 2006 deltar trafikförvaltningen i Samot vid Karlstads universitet som är ett av Vinnovas så kallade VINN Excellence Center. Centret bedriver mångvetenskaplig forskning för utveckling av tjänster inom kollektivtrafiken. Enligt avtalet ska forskningen fokusera på ett sömlöst resande som möjliggör en hög tillgänglighet till vardagliga aktiviteter som ska bidra till en långsiktig hållbar utveckling av städer och regioner. 7 Övriga parter som deltar är Karlstads kommun, Svensk kollektivtrafik service AB, Värmlandstrafik AB, Göteborgs spårvägar AB, Färdtjänstförvaltningen i Göteborgs stad, Västra götalandsregionen, Nobina AB, X2AB 8 och Karlstad Airport. Trafikförvaltningen deltar i styrelsen för Samot och lämnar synpunkter på forskningsprojekt. Trafikförvaltningen deltar även i de årliga partnerkonferenser som Samot anordnar. Inom området affärsutveckling pågår en utvärdering av trafikavtalet om busstrafik i Norrtälje, E19B. Trafikförvaltningen har den 26 september 2014 beslutat att delta och finansiera de avslutande två årens verksamhet inom Samot mellan 1 juli 2014 och 30 juni I nuläget finns inte någon planerad fortsättning för detta avtal. Sedan 1998 har trafikförvaltningen haft ett samarbetsavtal med kompetenscentrumet Järnvägsgruppen vid KTH. Trafikverket, Bombardier Transportation Sweden AB, Interfleet Technology AB, Vectura Consulting AB och SJ AB och trafikförvaltningen deltar idag som medfinansiärer. 9 Enligt avtalet ska samarbetet ge trafikförvaltningen möjlighet att initiera och lämna stöd till forskning, införliva resultat i trafikförvaltningens verksamhet, examensarbeten och utbildning samt marknadsföring mot en kompetent rekryteringspotential. Därutöver ska gruppen utgöra en kontaktyta för att delta i nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprogram såsom EU:s ramforskningsprogram. Trafikförvaltningen medverkar i forskningsprojekt om partikelemissioner, traktionsljud, beräkningsmodeller för slitage på hjul och räl och aktiv fjädring samt ett examensarbete om optimering av rälskryss. Trafikförvaltningen har den 13 februari 2013 beslutat att delta och finansiera verksamheten mellan Trafikförvaltningens samverkan med kompetenscentrum järnvägsmekanik (Charmec), vid Chalmers startade i och med att centrumet bildades Järnvägsmekanik finansieras av Chalmers, Trafikverket och elva industriintressenter inklusive trafikförvaltningen. 10 Kompetenscentrumet syftar till att minska järnvägens kostnader för produktion, miljö, drift och underhåll samtidigt som säkerheten, tillförlitligheten och transportkvaliteten ska förbättras. För närvarande pågår cirka 25 forskningsprojekt. 7 samot.kau.se 8 Sedan är X2AB förvärvat och integrerat i Samtrafiken. 9 Enligt avtal SL och SL och SL Utöver Trafikverket, trafikförvaltningen och Chalmers deltar Bombardier Transportation Sweden AB, voestalpine Bahnsysteme GmbH & CoKG, Lucchini Sweden AB, Abetong Teknik AB, Faiveley Transport Malmö AB, Green Cargo AB, Interfleet Technology, SJ AB och SweMaint AB.

17 11(37) Trafikförvaltningen medverkar i uppdragsprojekt om orsaker till rälsbrott och deltar i diskussioner om en studie av squats inom SL:s spåranläggning. 11 Nuvarande samarbetsavtal avseende etapp 7 löpte ut 30 juni 2015 och förhandlingar om ett nytt avtal pågår. Under 2015 har Stockholms läns landsting tecknat ett avtal med Stockholms universitet. Målet är att ett operativt samarbete ska kunna starta under hösten Trafikförvaltningen har samtidigt engagerat Stockholms universitet på olika sätt. Dels stödjer trafikförvaltningen universitetet i diskussioner om inriktningar av examensarbeten, dels får trafikförvaltningen stöd från universitetet inför flytten av Spårvägsmuséet genom att etnologiska institutionen samlat in berättelser från personal och resenärer i kollektivtrafiken. Även KTH är engagerad i att ta fram underlag som beskriver framtida kollektivtrafik till det nya muséet. Trafikförvaltningen har därutöver deltagit i utvecklingen av innehållet i det övergripande samarbetsavtalet mellan Stockholms läns landsting och KTH. Här har förslag inom kollektivtrafikområdet ännu inte initierats. Trafikförvaltningen deltar också i ett projekt inom ramen för Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation. Projektet syftar till att trafikförvaltningen ska bli tydligare i sin kravbild och att leverantörer och tillverkare lättare ska kunna svara upp mot kravbilden. Ändringar och tillägg ska minimeras på ett tidigt stadium och därmed åtgärdas effektivare. Inblandade parter ska kunna planera sin tid och sina åtaganden vilket gör det lättare att hålla givna tids- och budgetramar. Drift och underhåll, reinvesteringar och avveckling kommer att kunna planeras så att störningar i den spårburna trafiken minimeras till gagn för resenärer och skattebetalare. Projektet leds av Statens väg- och transportinstitut, VTI. 13 Slutligen har trafikförvaltningen ytterligare ett samarbete med Statens väg- och transportinstitut, VTI, genom ett uppdrag som ska utvärdera och jämföra nuvarande affärsmodeller för trafikavtal med tidigare affärsmodell Innovation för kollektivtrafiken Trafikförvaltningen är engagerad i två innovationsprojekt för att skapa utsläppsfria transportsystem för stadsmiljö, med fokus på eldriven busstrafik. Inom ramen för EU:s sjunde ramforskningsprogram deltar trafikförvaltningen i ZeEUS-projektet. Åtta städer i sex länder testar olika lösningar och utvärderar ekonomi, miljö, resenärsupplevelse och tillförlitlighet. Sveriges bidrag är 11 Squats är en form av utmattningsskada på räls. 12 Stockholms läns landsting, Landstingsdirektörens underlag till Stockholms läns landsting mål och budget 2015, , dnr LS läst den 30 juni 2015.

18 12(37) busslinje 73 i Stockholm. Utöver trafikförvaltningen deltar Volvo, Vattenfall, Keolis och Viktoria Swedish ICT i projektet. Sträckan mellan Ropsten och Karolinska institutet trafikeras sedan mars 2015 av åtta bussar som drivs av elmotorer med stöttning av biodieselmotorer. Bussens batterier som ger möjlighet till ca 7 km eldrift laddas vid ändhållplatserna. 14 Det andra pågående projektet är en del av regeringens innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och utvärdera elvägar som en möjlig metod för att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet. Här genomförs försök av induktiv elväg på busslinje 755 i Södertälje. i försöket deltar Scania, Södertälje kommun, Telge Energi, Bombardier, Energimyndigheten och trafikförvaltningen. Inom ramen för EU:s sjunde ramforskningsprogram deltar trafikförvaltningen i ytterligare ett innovationsprojekt Quiet Track. 15 I de delprojekt som Trafikförvaltningen deltar i utarbetas metoder för kontinuerlig övervakning av ljudalstrande parametrar hos spåret på tunnelbanan, samt nötning vid gång i kurvor. Projektmålet är att bedöma möjlighet att genomföra denna typ av övervakning, men resultaten ser redan så lovande ut att möjlighet till införande ses över. Vid effektiv användning av kontinuerlig övervakning möjliggörs såväl reduktion av ljudnivå som potential till minskade underhållskostnader. I projektet deltar även Akron N.V., Accon GmbH, Vlaamse Vervoersmaatschappij De Lijn, i-moss NV, D2S International, T.T.&E. Traffic Transportation & Environment Consultants SA, KTH, MTR Stockholm, Tunnelbanan Teknik Stockholm AB, Strukton Rail och Tyréns AB. Utöver detta genomförs utveckling eller innovation med näringslivet inom ett antal investeringsprojekt där ny teknik eller nya metoder utprovas. Exempelvis studeras förbättrade möjligheter att värma upp bussar på ramp vintertid, metoder och utrustning utprovas för att assistera förare av pendeltåg att stanna tåget så att dörrarna ansluter till de plattformsavskiljande väggarna på de nya stationerna City och Odenplan. Trafikförvaltningen studerar också hur enskilda sensorer och sensorsystem kan detektera obehöriga spårbeträdanden bättre samtidigt som falsklarmen kan minskas Trafikförvaltningens internationella forsknings- och innovationssamverkan Den internationella forsknings- och innovationsverksamheten bevakas av trafikförvaltningen genom medverkan i internationella branschorgan och genom att upprätthålla en systematisk omvärldsanalys som dokumenteras i månadsrapporter och strategiska råd tertialvis. 14 ZeEUS is co-funded by the European Commission under the 7th Research & Innovation Framework Programme, Mobility & Transport Directorate General under grant agreement n The ZeEUS project has been launched by the European Commission in the frame of the European Green Vehicle and Smart Cities & Communities. 15

19 13(37) Trafikförvaltningen är medlem i den internationella transportorganisationen för kollektivtrafik, UITP, som driver utvecklingsprojekt, anordnar konferenser, samlar expertgrupper och håller utbildningar. UITP arbetar aktivt som samtalspartner för kollektivtrafikfrågor inom EU. UITP är koordinator för ZeEUS-projektet som redovisas i kap Ekonomisk omfattning Trafikförvaltningens kostnader år 2015 för K2, Samot, Charmec och Järnvägsgruppen vid KTH omfattar kr och ett krav på att delta med egna insatser i form av arbetstid och resurser, så kallad in kind, till ett värde av knappt kr se Tabell 1. Övriga finansiärer deltar med omkring kr och därutöver minst kr in kind. Trafikförvaltningens finansiering är därmed ca 12 % av de totala kostnaderna inom samverkansavtalen. Trafikförvaltningen har härutöver beställt uppdragsforskning från VTI som omfattar kr. Detta VTI-uppdrag pågår under ett halvår. Tabell 1 Sammanställning av årliga kostnader för trafikförvaltningens samverkansavtal och uppdragsforskning. Tabellen redovisar även kostnaden för övriga finansiärer. Avtal Trafikförvaltningens årliga kostnad/kr Övriga finansiärers årliga kostnad/kr K Samot Järnvägsgruppen vid KTH (in kind ) (in kind ) (in kind ) Avtalets utgångsdatum Charmec VTI Våren 2016 Under perioden har de tre pågående innovationsprojekten planerat för kostnader för omkring kr, se tabell 2. Den totala ekonomin för alla finansiärer för dessa tre projekt omfattar enligt projektansökningarna cirka kr. Trafikförvaltningens finansiering av innovationsprojekten är därmed ca 10 % av projektens kostnader. 16 Inklusive ekonomiskt åtagande för Lunds universitet, Malmö högskola och Statens väg- och transportinstitut. 17 Exklusive kostnader för Karlstads universitet. 18 Exklusive kostnader för KTH. 19 Exklusive kostnader för Chalmers. 20 Totalsumma för uppdraget.

20 14(37) Tabell 2 Sammanställning av de planerade kostnaderna för medverkan i EU-projekt. Notera att kostnaden omfattar hela projektperioden för resp. projekt och att projekten har olika start- och sluttidpunkt. EU-projekt ZeEUS-delprojekt Stockholm Induktiv elväg, Södertälje Trafikförvaltningens totala kostnad/kr Projektets totala kostnad/kr Avtalsperiod Ca Ca år, Ca Ca år, Quiet Track Ca Ca år, juni juni Omvärldsutveckling Trafikförvaltningens omvärldsanalys sammanfattas i åtta trender. 21 en togs fram 2012 och omfattar ett tjugoårigt tidsperspektiv och bedöms giltig för en inriktning av forskning och innovation för perioden Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa och befolkningen i Stockholm ökar i snabb takt. Tillväxten sker så snabbt att de vinster som utbyggd infrastruktur, mer cykling och mer distansarbete potentiellt ger, snabbt äts upp av tillströmningen av allt fler invånare. Fortsatt trängsel och längre rusningstider är att vänta. I takt med att Stockholmsregionen expanderar geografiskt växer sakta men säkert Mälardalsregionen ihop. Bilden av den moderna stockholmaren karaktäriseras i allt högre grad av individualism, frihetssträvan och tidsbrist. Att möta individuella behov med kollektivt resande där alla förväntas göra samma sak blir en utmaning. Ett mer resenärsstyrt trafikutbud kan vara ett tänkbart scenario. Ett ökat behov av att detaljplanera sitt liv kan ytterligare öka kraven på tillgänglighet, punktlighet och realtidsinformation. Väntetid och restid måste kunna fyllas med meningsfulla aktiviteter för att optimera tidsanvändningen. Vi kan också förvänta oss ett allt flexiblare arbetsliv när det kommer till var, när och hur man arbetar. Arbete är något man gör, inte längre en plats man går till. Bilens status hos unga stockholmare är i avtagande vilket på sikt torde gynna kollektivtrafiken. Samtidigt har cykling ökat kraftigt. Ökad trängsel är en förklaring, men även att god hälsa under senare år vuxit fram som ett viktigt livsideal för allt fler. Bättre hälsa leder också till att framtidens pensionärer kan förväntas vara aktiva högre upp i åldrarna. Förutom att detta kan leda till en konkurrens om de ekonomiska resurserna inom landstingets budget som i Stockholms län omfattar både vård och kollektivtrafik, kan det ställa nya krav på anpassning av trafiken och resornas utformning. 21 AB Storstockholms lokaltrafik, Omvärld i förändring-trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm, juni 2012.

21 15(37) Den snabba teknikutvecklingen kanske är det som tydligast kommer att prägla vår framtida vardag. Mobiltelefoner och surfplattor kan förväntas bli navet för såväl reseplanering, trafikinformation och betalning av resor som för nytta och nöje under färd. Via sensorer och andra mätpunkter skapas enorma informationsdatabaser vilket möjliggör realtidskoordinering av turtäthet, linjesträckning och underhåll. Kollektivtrafik- on-demand kan bli en realitet. Media sätter i allt högre utsträckning agendan för samhällsdebatten och förmågan att hantera medier blir därför allt viktigare för ledare och verksamheter. I ljuset av den ökande användningen av social media blir det extra viktigt med snabb respons i det strida konversationsflödet. För att hitta rätt tilltal krävs en förståelse för den kommunikationskultur som präglar de olika medierna. Den ökande transparensen leder oss gradvis mot ett kvalitetssamhälle där kraven på olika aktörer blir extremt höga. Den dubbla utmaningen med ett globalt växande energibehov och en tilltagande klimatkris förändrar förutsättningarna för kollektiva transporter. Vi står inför ett paradigmskifte, bort från de fossila bränslena och mot förnybar energi. Sol, vind, vatten och bioenergi är källor som utgör en allt större del av energianvändningen. För tåg, tunnelbana och spårvagnar, liksom eldrift av bilar, kommer en allt större flexibilitet att finnas när det gäller att välja gröna primärenergikällor för elen. För bussar är den tydligaste strömningen el- och elhybrider, men hur kampen mellan olika förnybara bränslen avlöper är högst oklart. Även energieffektivisering blir en väsentlig del i form av lättviktsmaterial, återvinning av bromsenergi och liknande. Kollektivt resande är det enda som på sikt tycks skapa skalbara lösningar. Som en följd kan en ökad politisk vilja skönjas där regler och ekonomiska incitament främjar kollektivtrafiken. Avregleringen av kollektivtrafikmarknaden är en omställning som kan leda till en annorlunda marknadssituation på sikt. För att möta de framtida kraven på kollektivtrafik kommer små justeringar inte vara tillräckliga, utan radikala insatser kommer att krävas för att höja kapaciteten. Utveckling av nya transportlösningar är angeläget för att möta kraven på ett hållbart samhälle. En större öppenhet gentemot alternativa färdslag som spårtaxi, trådbussar, dubbelledsbussar, förarlösa tåg, vattenbussar, vägtåg och mikrofordon kan vara rättfärdig. När det kommer till transporter har det dock alltid funnits en övertro kring den framtida utvecklingen, samtidigt finns det en stor tröghet att introducera nya färdmedel på grund av de stora investeringar som det ofta är förknippat med. Att optimera trafikflödena handlar inte bara om fysiska åtgärder, utan minst lika mycket om att förändra attityder och beteenden. Behovet av underhåll av infrastruktur måste matchas mot framtida krav och möjligheter, vilket kommer leda till tuffa prioriteringar. Behovet av

22 16(37) investeringar ökar i takt med regionens tillväxt. Nya finansieringsmöjligheter behövs för att möjliggöra kapacitetsutbyggnader. Samtidigt har kollektivtrafiken underutnyttjade resurser där kreativa samarbeten mellan det offentliga och det privata kan motverka en sådan utveckling. Virtuella butiker, minigallerior, upplevelseprodukter, personligt anpassad reklam, etc. är exempel som kan ge alternativa intäktsströmmar för kollektivtrafiken. Framtidens kollektivtrafik kommer således att rymma mer än transporter från A till B, där naturliga inslag kan bli mötesplatser, upplevelser och affärer. 3.4 Övriga utgångspunkter Landstingsfullmäktige antog den 22 mars 2011 en strategi för forskning, utveckling och utbildning, FoUU. Enligt FoUU-strategin ska Stockholms läns landsting medverka i forskning, utveckling och utbildning som omfattar sådana områden som är särskilt viktiga ur ett medborgar- och patientperspektiv. Strategin fokuserar på verksamheterna inom hälso- och sjukvården och ska kompletteras avseende andra forskningsområden såsom regional utveckling och kollektivtrafik. 22 Strategin saknar därmed specifik styrning avseende kollektivtrafik. De mer övergripande målen och syftesbeskrivningarna bör samtidigt antas gälla även för kollektivtrafiken. Landstingets mål för kollektivtrafiken i Stockholms län utgör utgångspunkt för att tydliggöra trafikförvaltningens behov av forskning och innovation. Målet är attraktiva resor, en tillgänglig och sammanhållen region och effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan samt därutöver att kollektivtrafiken genom ökad attraktivitet och tillgänglighet ska vara förstahandsval för alla, även för personer med funktionsnedsättning. 23 Slutligen utgör budget för Stockholms läns landsting samt verksamhetsplanen för trafikförvaltningen utgångspunkt för mål och ekonomi för att möta behoven av forskning och innovation för kollektivtrafiken. 24, 25, 26 Dessa styrdokument innehåller samtidigt inte någon specifik styrning för forskning och innovation för kollektivtrafikens behov. I budgeten omnämns behovet av forskning och innovation för att nå kollektivtrafikens mål på samma sätt som i FoUU- 22 Stockholms läns landsting, FoUU-strategi med bakgrund till och beskrivning av FoUU insatser inom Stockholm läns landsting, antagen av landstingsfullmäktige den 22 mars Stockholms läns landsting, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholm län, september Stockholms läns landsting, En budget för hälsa och tillväxt-mål och budget 2015 och plan för åren samt investeringsbudget för år 2015 och inriktningsnivåer för planåren , Ls , beslutad av landstingsfullmäktige december Trafikförvaltningen SLL, Verksamhetplan 2015 Trafikförvaltningen, TN , Stockholms läns landsting, Mål och budget för år 2016 och plan för åren , fullmäktigebeslut juni 2015.

23 17(37) strategin, dvs. som en del av den övergripande strategin, men det saknas beskrivningar av om vad och vilken typ av forskning och innovation som ska genomföras än mindre ekonomiska medel. I trafikförvaltningens verksamhetsplan återfinns uppdraget att ta fram en inriktning för hur forskning och innovation kan realiseras vars resultat är följande rapport.

24 18(37) 4 Överväganden kring tre frågeställningar I följande kapitel diskuteras behovet av forskning och innovation, resursfrågor och möjligheter till bättre samverkan inom landstinget. 4.1 Hur kan trafikförvaltningens behov av forskning och innovation förtydligas och beskrivas? Utifrån utgångspunkterna i föregående kapitel behöver trafikförvaltningens behov av forskning och innovation tydligare beskrivas och ställas mot trafikförvaltningens mål. En ökad tydlighet behöver inte med nödvändighet omkullkasta pågående forskning och innovation eller leda till slutsatsen att det som genomförs inte är relevant. Samtidigt medför en svag koppling risk för att resultatet inte kan nyttiggöras och risk för att tid och resurser inte används på bästa sätt. Inom trafikförvaltningen har strategier för att nå regionens övergripande mål för kollektivtrafiken tagits fram. 27 Med dessa strategier som utgångspunkt bör det finnas en möjlighet att identifiera behov av forskning och innovation som kan knytas till målen för kollektivtrafiken. Ytterligare behov kan identifieras genom att tillvarata slutsatser om omvärldsutveckling utifrån förvaltningens egen omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt från andra nationella och internationella omvärldsanalyser. Det finns alltså förutsättningar för att sammanställa behov, prioritera behov och kommunicera behov av forskning och innovation på ett strukturerat sätt. Eftersom behoven förändras och utvecklas över tiden behöver sammanställningen uppdateras med en viss periodicitet. Erfarenheten inom trafikförvaltningen visar att forskningsorganisationerna har en stor lyhördhet för trafikförvaltningens behov men att akademiernas krav och gängse tid för att producera forskningsresultat till exempel inom ramen för doktorandstudier krockar med trafikförvaltningens tidplaner och arbetssätt. En möjlig väg är att finna former för hur resultat från forskning och innovation ska ge nytta samt följa upp verksamheten och inhämta behov av justeringar av frågeställningar. Ett annat sätt är att komplettera forskningssamverkan med uppdragsforskning. Uppdragsforskning kan ge möjlighet till mer efterfrågestyrda beslutsbehov där resultatrapporteringen anpassas till uppdragsgivarens krav. Ytterligare en aspekt är att uppdragsforskningen inte ställer krav på uppdragsgivarens motprestation på samma sätt som 27 Trafikförvaltningen SLL, Trafikstrategi, SL , , Trafikförvaltningen SLL, Infrastrukturstrategi, SL , , Trafikförvaltningen SLL, Affärsstrategi, SL , , Trafikförvaltningen SLL, Strategi för hållbar utveckling, SL , , Trafikförvaltningen SLL, Kommunikationsstrategi, , Trafikförvaltningen SLL, Kundservicestrategi, TN ,

25 19(37) forskningssamverkan där det vanligtvis finns krav på egna insatser såsom handledarskap. Oberoende om forskning produceras inom samverkan eller som uppdrag behöver resultatavtappningen bättre anpassas till trafikförvaltningens verksamhet så att resultaten kan användas och inarbetas i förvaltningens arbetsrutiner, styrdokument, analyser och utredningar. 4.2 Hur används trafikförvaltningens resurser på bästa sätt för att möta behovet av forskning och innovation? Trafikförvaltningens resurser för forskning och innovation är begränsade såväl avseende tillgänglig tid som ekonomi. Frågeställningen måste därför utvidgas till att omfatta både hur mycket resurser som behöver avsättas och hur dessa resurser används. Forskningsmedlen för kollektivtrafik står för 0,04 % av de ekonomiska förutsättningarna för trafiknämnden Förutsatt att inga ytterligare medel tillförs måste därför identifierade behov prioriteras. Ett förslag är att koncentrera satsningar till de behov där trafikförvaltningen, i jämförelse med andra aktörer, har unika behov. Till stor del har trafikförvaltningen redan en sådan strategi genom att förvaltningen har deltagit i etableringen av K2 som ett centrum för nationell kollektivtrafikforskning för storstadsregionerna. Genom detta initiativ lyfts kollektivtrafikens utmaningar inom områden som kompletterar tekniska problem och frågeställningar som trafikförvaltningen under en längre tid engagerat sig i och deltagit i finansiering av. För de områden där trafikförvaltningens behov är gemensamma med andras behov bör trafikförvaltningen kunna ta en mer stödjande roll, eller endast följa verksamheten. Här behöver trafikförvaltningen se över hur samarbetet med Charmec och Järnvägsgruppen vid KTH ska se ut i fortsättningen. I ett kort tidsperspektiv bedöms inte trafikförvaltningens verksamhet påverkas om nuvarande avtal inte förlängs. Trafikförvaltningen kan då överväga att delta i en senare avtalsperiod som kan erbjudas om några år. På sikt bedöms dock trafikförvaltningens möjlighet att lyfta de särskilda behov av åtgärder som kollektivtrafiken i Stockholmsregionen har för att omhänderta infrastruktur, fordon och miljö begränsas. Det beror såväl på att nationell forskning och innovation inte får direkt återkoppling till trafikförvaltningens behov men också på att trafikförvaltningens egen kompetens att inrikta och samverka med forsknings- och innovationsaktörerna inte får samma möjlighet att utvecklas. Trafikförvaltningen kan däremot ersätta samverkan med uppdragsforskning. Med hänvisning till de pågående uppdragen är erfarenheten att uppdragsforskning kan ta mycket intern arbetstid i anspråk och innebära höga kostnader i jämförelse med kostnaden för samverkansavtal. Samtidigt är resurser för samverkan redan idag ansträngda. Trafikförvaltningen bör därför kunna koncentrera samverkan till en utvald grupp. Utifrån detta resonemang 28 Trafiknämndens ekonomiska förutsättningar omfattar kostnader om mnkr enligt landstingets budget Se referens enligt not 17, s 165.

26 20(37) bör trafikförvaltningen koncentrera forskning och innovation inom infrastrukturområdet till Järnvägsgruppen vid KTH och endast följa andra aktörers verksamhet och resultat inom detta område. Ett sätt att stärka forskning och innovation för kollektivtrafikens behov är att kommunicera behovet till andra som stödjer utveckling av kollektivtrafikens utveckling. Trafikförvaltningens frågeställningar är vanligtvis gemensamma med andras. Det är därför viktigt att trafikförvaltningen fortsätter att ha en god samverkan på nationell nivå om inriktning och resultatrapportering av forskning och innovation med främst Trafikverket, Vinnova, Västra götalandsregionen och Region Skåne. Arbetsformerna för samverkan med dessa aktörer om specifikt forskning och innovation kan samtidigt behöva utvecklas eftersom de idag inte har någon etablerad form. En mycket viktig del av denna samverkan berör ekonomi så att olika typer av satsningar får en tillräcklig stabilitet för att kunna bygga upp kunskap och skapa resultat. För trafikförvaltningens del torde Trafikverkets inriktning för forskning och innovation vara intressant, särskilt. FoI-portfölj (1) Ett energieffektivt transportsystem, (2) Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner och (3) Mer nytta för pengarna. 29 Trafikförvaltningen och Trafikverket har också gemensamt intresse av att K2 etableras som ett nationellt centrum för kollektivtrafikforskning. Inom ramen för Vinnovas uppdrag skulle trafikförvaltningen kunna undersöka om möjlighet till att ytterligare samordna frågeställningar inför olika utlysningar. Idag deltar trafikförvaltningen i EU-finansierade projekt. Liknande satsningar kan göras på ytterligare trafikslag och verksamheter men kräver personal och ekonomi för såväl administration som investeringar och drift. Trafikförvaltningen följer också omvärldsutvecklingen såväl nationellt som internationellt och får genom de fyra samverkansavtalen del av andra internationella forskningsresultat som t.ex. EU-finansierade satsningar. En utvecklad internationell samverkan bedöms innebära utökade kostnader. Utan ytterligare personal och ekonomiska medel l är det därför svårt att föreslå ytterligare internationell samverkan. I jämförelse med hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting har trafikförvaltningen inte etablerade former för att efterfråga och tillgodogöra sig forskning och innovation. Antalet anställda som har egen erfarenhet av forskningsproduktion är begränsat. Det är svårt att få gehör för att avsätta tid och resurser för kunskapsutveckling i form av forskning och innovation när mer tidskritiska och ekonomiskt omfattande problem och behov finns för handen som trafikstörningar och utbyggnad av kollektivtrafiken. Likväl krävs kunskap för att kunna möta komplexa problem och ta fram underlag för ekonomiskt 29 Trafikverket, Trafikverkets inriktning för forskning och innovation , ingsdokumnet_foi_portfoljer_2016_2018_ver_1_0.pdf, läst juli 2015.

27 21(37) omfattande beslut om framtida kollektivtrafiklösningar. Frågan om resurser handlar snarare om trafikförvaltningens synsätt och arbetssätt och i viss mån även kompetens än att föreslå en förändrad organisation. Arbetet med denna inriktning visar att chefer och tjänster som strateger och personal med högre akademisk examen behöver avdela tid för att delta i arbetet med att utarbeta och inrikta forskning och innovation men också för att samverka med forsknings- och innovationsproducenter. Dessa arbetsuppgifter behöver därför göras tydliga i planering och budgetering. Trafikförvaltningen bör också överväga om en tjänst bör tillföras för att hålla ihop forskning och innovationsverksamhet, vilket idag är en tillikauppgift. Härutöver bör trafikförvaltningen överväga att utarbeta strategier för att få fler anställda med högre akademisk examina, dvs. licentiat och doktorsexamen. Ett sätt, bland flera, är att anställa industridoktorander. Utöver den avtalade samverkan har trafikförvaltningen tillämpat ett reaktivt arbetssätt för att hantera forskning och innovation. Detta arbetssätt kan i vissa fall vara resurseffektivt eftersom tid och medel endast avsätts vid behov, men kan i andra fall leda till suboptimeringar och ansträngda tidsförhållanden. Det gäller särskilt inför olika utlysningar vid vilka trafikförvaltningen kontaktas av olika forskare eller forskargrupper. Ett av skälen till att utarbeta ett förslag till inriktning för forskning och innovation är att etablera ett mer proaktivt arbetssätt där trafikförvaltningen arbetar för en planerad och avvägd forsknings- och innovationsproduktion såväl avseende egna resurser som för externa partners. Inriktningen behöver därför även omfatta att etablera arbetsrutiner så att trafikförvaltningen styr hur forskning och innovation ska användas för att nå målen för kollektivtrafiken. Universitet och högskolor har ofta modeller och teorier för att angripa problem men saknar vanligtvis tillgång till information för att försörja sig med data. I många fall efterfrågas trafikförvaltningens stöd för olika forskningsprojekt för att forskare ska kunna få tillgång till data vilket tar tid och resurser från förvaltningen eller så avvisar trafikförvaltningen önskemålen för att det saknas resurser för att lämna detta stöd. Trafikförvaltningen distribuerar redan idag realtidsdata kring vår planerade trafik och störningar genom så kallade öppna API:er. Det finns samtidigt mer data som trafikförvaltningen skulle kunna överväga att lämna ut fritt, mot betalning eller med vissa inskränkningar. Genom att erbjuda en helt eller delvis öppen informationstjänst kan Stockholms läns landsting skapa förutsättningar för forskning och innovation såväl nationellt som internationellt för att utveckla kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Ekonomi och övriga resurser för en sådan informationstjänst behöver samtidigt utredas i särskild ordning innan den kan förverkligas.

28 22(37) 4.3 Hur kan trafikförvaltningen bättre samverka med övriga delar av Stockholms läns landsting och stärka forskning och innovation för att nå målen för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen? Landstingets engagemang i frågor om forskning och innovation syftar till att både utveckla hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken samt skapa förutsättningar för en stabil tillväxt i regionen. Den medicinska forskningen dominerar alltjämt forsknings- och innovationsverksamheten. Ett nytt samarbetsavtal med Stockholm universitet är ett verktyg för att initiera forskning för att nå målen för kollektivtrafiken, men det finns även möjligheter inom ramen för befintligt samverkansavtal med KTH. För att lyckas behöver trafikförvaltningen medvetandegöra landstinget om behovet av ny kunskap även inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafikfrågor skulle också kunna sammankopplas tydligare med andra behov såsom bättre hälsa och ökad livskvalitet, en mer tillgänglig storstadsregion samt klimat- och resurseffektivt miljöarbete för att skapa gemensamma forskningsområden inom landstinget. Ett bra exempel är pågående forskning om partiklar och halten partiklar i luften. Här studerar Järnvägsgruppen vid KTH vilka partiklar som genereras inom kollektivtrafiken och hur dessa partiklar påverkar människor i olika miljöer. Genom samverkan med landstingsstyrelsens förvaltning och kansliet för forskning och innovation kan resurser för styrning och uppföljning av forskning och innovation samutnyttjas vilket bör underlätta för trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen har särskilt behov av stöd för att delta i EU:s ramforskningsprogram, delta i forskningsutlysningar och innovationsutlysningar, men även för att delta eller följa pågående forskningsoch innovationspolitik nationellt och inom EU.

29 23(37) 5 Inriktning för forskning och innovation I följande kapitel lämnas förslag till trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation Inriktningen beskriver det behov av forskning och innovation som har identifierats för att nå målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Inriktningen omfattar också en övergripande beskrivning av uppdrag, resurser och organisation för att möta behovet och nå de resultat som förväntas. Behoven utgår från trafikförvaltningens strategier och ställs mot de mål som fastställts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, se Figur Strategierna uttrycks i principer för hur kollektivtrafikens utveckling ska leda mot fastställda mål. De principer som leder till identifierade behov av forskning och innovation återges i denna inriktning. För en fullständig redovisning av alla principer hänvisas till respektive strategi. Måltalet uppnås med stor säkerhet troligt osäkert risk för att inte troligt inte Figur 2 Sammanställning av måltal och bedömd måluppfyllnad år 2030 för kollektivtrafiken i Stockholms län. 5.1 Trafik Identifierade behov enligt trafikstrategin 31 Trafikförvaltningen ska utforma den regionala kollektivtrafiken utifrån resenärernas behov och uppsatta mål för resandet. Det behövs en genomlysning för att fördjupa kunskapen om resenärernas framtida behov, men även om resenärsbeteenden och resenärspåverkan. Frågeställningarna behöver omhänderta olika typer av resenärer såsom 30 Stockholms läns landsting, Uppföljning av måltalen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, april Trafikförvaltningen SLL, Trafikstrategi, SL ,

30 24(37) rutinåkaren, planeraren, undantagsåkaren och nybörjaren. 32 Det behövs också kunskap om hur såväl antalet som andelen kollektivtrafikresenärer kan öka. Det kan handla om att bättre förstå hur trängselavgifter, regelverk för tjänstebil och hur företagskort i kollektivtrafiken skulle kunna påverka resenärens beteende men även hur attityder kan påverkas utan ekonomiska styrmedel. Det behövs även förslag på åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken för de stora arbetspendlingsströmmarna. Dessutom behövs bättre kunskap om de som reser i mellantrafik och för resor som genomförs på fritiden och för transporter till evenemang och nöjesaktiviteter. Utgångspunkten för kollektivtrafiken har traditionellt sett varit arbetsresandet, men en allt större andel resor görs för andra så kallade ärendetyper där bilen ofta är förstahandsval. Det behövs därför kunskap om hur fler ärendetyper kan lösas på ett hållbart sätt för individen och samhället. Det finns skäl att undersöka hur länet kan hanteras som ett sammanhållet trafiksystem så att hela länet utvecklas. Slutligen behöver trafikförvaltningen utveckla de samhällsekonomiska utvärderingsmodellerna så att nyttor, kostnader och intäkter för kollektivtrafikåtgärder blir mer fullständiga. Trafikförvaltningen ska samordna kollektivtrafiken med den övriga trafikoch bebyggelseplaneringen. Utveckling av samhällsplanering och trafik karaktäriseras av många parter med gemensamma eller angränsande intressen och ansvar. Avvägningen mellan bil som norm för samhällsplanering och andra sätt att lösa transportbehov för nå ett hållbart samhälle behöver utvecklas. Nuvarande samverkansmodeller behöver utvecklas och det gäller alla skeden såsom utrednings-, planerings-, genomförande- och driftsskedet. Här ingår även att utveckla hur kostnader, intäkter och ansvar hanteras. En annan typ av relation är kravet på samverkan med och mellan trafikleverantörer, väghållare och ägare av infrastruktur för att få god framkomlighet för kollektivtrafiken i gatu- och vägnätet. Här behövs forskning kring trafikledning och trafikinformation för samtliga trafikslag vid planerade och oplanerade störningar, exempelvis omledning av biltrafik till förmån för busstrafik och ersättningstrafik i form av andra trafikslag. En kollektivtrafikresenär i Stockholmsregionen behöver vanligtvis göra ett eller flera byten mellan färdmedel under sin resa. För att öka trygghet och nöjdhet behöver såväl resan som bytet fungera på ett smidigt och tryggt sätt. Men bytet riskerar att öka känslan av osäkerhet på grund av risk för förseningar, risk för att missa att byta, inte få plats på grund av trängsel, inte hinna gå av eller risk för att inte hitta fram till nästa färdmedel. En optimalt utformad bytespunkt minimerar osäkerheterna och gör resan mer attraktiv. Trafikförvaltningen har riktlinjer för hur stationer och bytesplatser ska vara utformade. I dessa riktlinjer ingår många kända faktorer för en väl fungerande station eller hållplats. Ur ett 32 Kundgrupper enligt kundservicestrategin, se fotnot 37.

31 25(37) forskningsperspektiv är det intressant att öka kunskapen kring dessa faktorer och om hur de bidrar till en så effektiv bytespunkt som möjligt sett ur resenärens perspektiv. Trafikförvaltningen ska utveckla tillgängligheten så att fler resenärer har möjlighet att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Det behövs kunskap om de socioekonomiska effekterna för samhället vad det gäller resor med allmän kollektivtrafik och hälsopåverkan för personer med funktionsnedsättning. Det finns också behov av att mäta hur möjligheten att resa med allmän kollektivtrafik förbättrar den fysiska och psykiska hälsan för personer med funktionsnedsättning jämfört med personer med funktionsnedsättning som behöver och vill resa men hindras av fysiska eller psykiska skäl. Särskild uppmärksamhet behövs för de som inte beviljas färdtjänst eftersom de riskerar att bli isolerade hemma när de saknar kunskap om eller förmåga att åka med allmän kollektivtrafik men inte är berättigade till färdtjänst. När vi förbättrar de funktionsnedsattas tillgänglighet måste även säkerheten förbättras i motsvarande grad, exempelvis behöver funktionshindrades möjligheter att utrymma fungera. Ett specifikt område för forskning och innovation är förmedling av säkerhetsinformation och vägledning Inriktning Flera behov inom trafikstrategin omhändertas helt eller delvis inom det nationella kunskapscentrumet för kollektivtrafik, K2. Det pågående projektet Kollektivtrafikens roll och plats i resenärens vardagsliv fördjupar kunskaperna om resenärens vardagliga förflyttningar i olika situationer, vilka avvägningar och behov som inverkar på valet av färdmedel, vilka olika resmöjligheter som finns för olika situationer och vilka kvaliteter som värderas vid valet av färdsätt. Här behöver trafikförvaltningen fortsätta att medverka för att fördjupa forskningsfrågorna och ta del av resultat efter hand. Trafikförvaltningen ska undersöka möjligheten att fördjupa frågeställningen till att även omfatta hur resenärsbeteenden kan påverkas och hur olika typer av styrmedel kan ha effekt. Kunskap om samordning och samverkan studeras också inom ramen för K2 och de olika projekten inom forskningsområdet samverkan. Trafikförvaltningen deltar i projekten Samverkan vid planering och genomförande av åtgärder för ökat kollektivtrafikresande och Samverkansmodeller för hållbara kollektivtrafiklösningar och ska fortsätta delta, fördjupa frågeställningarna och ta del av resultaten efter hand. Behov av kunskap om trafikinformation och störningar har starka kopplingar till Trafikverkets inriktning för forskning och innovation. Det gäller särskilt Trafikverkets FoI-portfölj 2-Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner som bland annat omfattar åtgärder för förbättrad trafikledning och trafikinformation, att integrera transportfrågor i stads- och

32 26(37) regionutveckling och förbättrad kapacitet och tillförlitlighet i kollektivtrafiken. K2:s projekt inom forskningsområdet digitalisering och projektet Informationsbaserad störningshantering för kollektivtrafik är exempel på verksamhet som till del också hanterar dessa problem. Trafikförvaltningen ska se över möjligheten att ta del av resultaten från Trafikverkets FoI-verksamhet och att tillsammans med Trafikverket se över om i första hand K2 och i andra hand andra aktörer kan initiera eller fördjupa projekt inom dessa områden. Trafikförvaltningen ska härutöver undersöka om K2 kan starta upp projekt för att utveckla samhällsekonomiska kalkyler och effektberäkningar, alternativt kan trafikförvaltningen se över möjligheterna att lägga uppdrag på Stockholms universitet eller KTH. Trafikförvaltningen ska arbeta för att K2 tillsammans med Stockholms universitet och KTH kan stödja trafikförvaltningen med kunskap om hur bytespunkter kan förbättras såväl avseende effektivitet som attraktivitet Förväntat resultat Forskning och innovation utgående från trafikstrategin ska bidra till att nå målen för restidskvoter, kollektivtrafikandel, trängsel, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, nöjda resenärer, färdtjänstmåltal och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: - kunskap om resenärernas behov, beteenden och hur resandet kan påverkas för olika typer av resenärer och för flera ärendetyper, - få underlag för måltal för social hållbarhet, - metoder och modeller för att mäta och värdera nyttor, intäkter och kostnader för kollektivtrafikåtgärder, - kunskap om hur samverkan fungerar och kan förbättras, - få underlag för nya stationsutformningar och åtgärdsförslag för att lösa problem med trängsel i befintliga bytespunkter, - förstå bättre hur landstingets budget påverkas genom att fler resenärer med funktionsnedsättning kan åka med allmän kollektivtrafik. 5.2 Infrastruktur Identifierade behov enligt infrastrukturstrategin 33 Trafikförvaltningen ska välja de infrastrukturlösningar som mest kostnadseffektivt bidrar till att nå uppsatta mål för trafikförsörjningen. Inom infrastrukturområdet har trafikförvaltningen gemensamma behov med andra aktörer, men kollektivtrafikens infrastruktur har några särskilda förutsättningar. Kollektivtrafik i stadsmiljö och i tunnelmiljö har krav på tillgänglighet och robusthet, trafiken rör sig i kompakta och trånga miljöer med bland annat specifika säkerhetskrav, belastning på spår och beläggningar är hög och miljön, särskilt i tunnlar, innebär påfrestningar på människor och 33 Trafikförvaltningen SLL, Infrastrukturstrategi, SL ,

33 27(37) anläggningar. En förutsättning för att kunna göra kloka val är en väl fungerande omvärldsbevakning, särskilt accentuerat inför tekniska skiften där valen handlar om dyrbara förändringar och komplicerade beslut om att införa nya lösningar och avveckla föråldrade. Ett aktuellt exempel är beslut kring övergång till eldriven busstrafik. Ett annat är införandet av allt fler digitala system och tekniker. Det finns också behov av kunskap om dimensioneringsmetoder och beräkningsmodeller för trafikförvaltningens spåranläggningar. Det är också viktigt att utvecklas arbetssätt och stöd för att upphandling av genomförande och driftgenomförs på ett sätt som minskar risken för trafikförvaltningen och minskar kostnaderna. Trafikförvaltningen ska genom en robust och tillförlitlig infrastruktur minimera sårbarheten i kollektivtrafiken. Här finns behov av att identifiera och analysera sårbarheter i kollektivtrafiksystemet. Särskilt fokus bör läggas på att hantera risken för ökad sårbarhet med anledning av att allt fler digitala styrsystem ersätter tidigare analoga system och att det införs ny funktionalitet eller nya osäkerheter. Det handlar också om att avväga hur säkert eller motståndskraftigt systemet bör vara i förhållande till kostnaderna. Ytterligare frågeställningar är att utveckla förarstöd till fordon för att detektera hinder samt att ta fram åtgärder för att minska risken för rälsskador och rälsbrott Inriktning Trafikförvaltningens ska samverka med andra för att gemensamt med dem fokusera på de särskilda behov som kollektivtrafiken har. Under förutsättning att det finns andra parter som finansierar merparten av verksamheten och att trafikförvaltningens behov kan tillgodoses ska trafikförvaltningens forskning och innovation inom infrastrukturområdet koncentreras till Järnvägsgruppen vid KTH och avtalet kan i så fall förlängas. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Möjliga aktörer skulle med hänsyn till tidigare uppdrag kunna vara Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Chalmers, men även andra. Även här bör trafikförvaltningen samverka med Trafikverket och myndighetens FoI-portfölj 4-Robust och tillförlitlig infrastruktur för att samordna inriktningen för forskning och innovation och ta del av resultat Förväntat resultat Forskning och innovation utgående från infrastrukturstrategin ska bidra till att nå målen för restidskvoter, energianvändning på vägar och spår, trängsel, nöjda resenärer och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: - Få förslag på åtgärder för att minska antalet rälsbrott och öka robusthet och säkerhet i trafiken.

34 28(37) - Effektivisera underhåll av hjul och räl genom att få en modell för prognostisering av fel på hjul och räl med oförstörande teknik. - Förslag på hur data och information om trafikdriften kan utnyttjas bättre för att nå effektiviseringar genom analys av stora datamängder. - Åtgärder för att minska risken för obehörigas tillgång till infrastruktur såsom anläggningar och informations- och styrsystem med hänsyn till allt mer digital teknik och digitala system. - Metod och rutiner för att hantera infrastruktur på systemnivå för att ytterligare effektivisera investeringar i ny och befintlig infrastruktur, drift och underhåll. 5.3 Affärer Identifierade behov enligt affärsstrategin 34 Trafikförvaltningen ska avväga och konstruera alla affärer utifrån en god förståelse för leverantörsmarknaden och utöver ett resenärsperspektiv ha ett leverantörsperspektiv i alla affärer. Marknaden för kollektivtrafik utvecklas och affärsmodellerna behöver utvärderas återkommande så att kollektivtrafiken fungerar idag och över tiden. Det finns ett behov av att teorier för nya typer av avtal förankras vetenskapligt men också utprovas innan de får en mer bred tillämpning. Det behövs också kunskap om hur marknaden förändras, bland annat med hänsyn till att trafikförvaltningen verkar på en global marknad. Trafikförvaltningen har behov av att minska kostnader genom att fördela risker i varje specifik affär på den part som bäst kan förutse, förebygga och hantera risken. Metoder och riktlinjer för hur risker identifieras och hanteras behöver utvecklas för att nå så robusta affärslösningar som möjligt. Trafikförvaltningen har behov av att eftersträva rådighet över strategiskt viktiga tillgångar för att nå resurseffektiva kollektivtrafiklösningar. Trafikförvaltningen behöver få mer kunskap om för- och nackdelar med att äga en tillgång eller om tillgången kan överlåtas eller tillhandahållas av leverantörer. Nuvarande modeller kan behöva omprövas och detta är särskilt aktuellt inför beslut om eldriven busstrafik. Här behöver trafikförvaltningen överväga rådigheten över exempelvis standardiserad koppling för laddning av elfordon och annan infrastruktur Inriktning Trafikförvaltningen ska fortsatt inrikta och ta del av resultat inom K2:s forskningsområde finansiering och styrning. 34 Trafikförvaltningen SLL, Affärsstrategi, SL ,

35 29(37) Förväntat resultat Forskning och innovation utgående från infrastrukturstrategin ska bidra till att nå målen för kollektivtrafikandel, restidskvoter, trängsel, nöjda resenärer och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: - Utvärdering av ett eller flera affärsavtal är genomförd. - En utvärdering av möjligheter att öka intäkterna i kollektivtrafiken. - En modell för riskfördelning i affärer. 5.4 Hållbar utveckling Identifierade behov enligt strategin för hållbar utveckling 35 För att trafikförvaltningens målsättningar och krav avseende miljö, hälsa och socialt ansvarstagande ska kunna beaktas i affärsprocessens alla steg behövs kunskap om intäkter och kostnader kring dessa krav. Det finns en risk för att endast kostnader beaktas med suboptimerade lösningar som följd. Ett exempel är att brister i tillgängligheten i kollektivtrafiken inte åtgärdas med följd att resor, och därmed kostnader, för färdtjänst ökar. Här finns också behov av att undersöka om och på vilket sätt kollektivtrafik kan vara ett verktyg i sig för social hållbarhet, samt hur sociala krav på ett effektivt sätt kan ställas i offentlig upphandling. Trafikförvaltningen ska förebygga och minska negativ påverkan på människors hälsa och miljö samt förebygga och minska onödig resursförbrukning. Trafikförvaltningen behöver kunskap om ekosystemtjänster och hur dessa kan hjälpa oss att nå våra mål lokal och globalt. Bussar och tunnelbanetågen genererar partiklar i luften genom. Att tungmetaller och partiklar ger hälsoeffekter är känt, men idag saknas riktvärden för luftkvalitet i tunnelmiljö. De miljökvalitetsnormer som finns idag gäller utomhusmiljö. Tunnelbanan kommer att byggas ut och ett flertal stationer ligger djupt under markytan vilket skulle leda till dyrbara åtgärder om luftkvaliteten behöver förbättras ytterligare. Det behövs därför kunskap, riktvärden om vilka hälsoeffekterna kan vara och förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Idag skadas eller dödas omkring människor varje år inom trafikförvaltningens verksamhet, främst genom påkörning av tunnelbanetåg, men även i viss mån av tåg på lokalbanorna. För att nå den nollvision som trafikförvaltningen har när det gäller allvarligt skadade och dödade i trafiken behövs ny kunskap och förslag på åtgärder. 35 Trafikförvaltningen SLL, Strategi för hållbar utveckling, SL ,

36 30(37) Trafikförvaltningens krav avseende buller och vibrationer ska följas vid alla beslut om infrastruktur eller trafik. Utöver att befintlig miljö åtgärdas behövs kunskap om hur nya krav eller nya lösningar kan minska buller och vibrationer. Trafikförvaltningen ska endast använda el från förnybara källor samt ersätta fossila bränslen med förnybara. Det behövs forskning och innovation inom området batterier och lagring av energi för såväl väg som sjötrafik. Olika typer av lösningar har olika för- och nackdelar samt miljöpåverkan vid tillverkning. Ytterligare en viktig fråga är hur avfallet hanteras i ett livscykelperspektiv. Trafikförvaltningen har tidigare föreslagit att en övergång till eldriven busstrafik genomförs med fokus på kostnadseffektivitet, snarare än ett snabbt införande. Det sker även test av ett eldrivet fartyg. Det är viktigt att genomföra beslutade demonstrationsprojekt med ny teknik för att vinna värdefulla erfarenheter, men att avvakta med ett snabbare införande av eldriven busstrafik. Främst behöver laddinfrastruktur i stadsmiljö och eventuellt nya typer av affärsupplägg för busstrafik utvecklas. Ytterligare en fråga att beakta är att på ett ansvarsfullt sätt omhänderta gjorda investeringar i andra typer av energieffektiva bussar för att hushålla med tillgängliga resurser. Trafikförvaltningens krav och målsättningar på energieffektivitet ska beaktas och beskrivas inför all ny-, om- och tillbyggnad samt vidinköp av nya fordon och fartyg. Energieffektivitet i nuvarande fastigheter behöver kartläggas. Det behövs även ökad kunskap om hur depåer och terminaler för olika trafikslag bör utformas för att vara energieffektiva. Det gäller såväl design av uppställningsområden inomhus och utomhus och hur energikällor (sol, bergvärme/kyla mm) kan utnyttjas. Trafikförvaltningen ska verka systematiskt för socialt ansvarstagande i enlighet med internationellt vedertagna konventioner. Under det senaste året har efterfrågan på sociala effekter och nyttor ökat, bla genom krav på att redovisa sociala nyttor i Sverigeförhandlingen. Hittills har man inte kunnat beskriva den sociala effekten av att bygga ut kollektivtrafiken med den samhällsekonomiska metod som används. Det finns idag inga exakta parametrar för att fånga exempelvis vinsten av att människor i ett visst område väljer att åka kollektivt istället för att köra bil, trots att man vet att det ofta sker samt att detta har mycket goda effekter, både för miljön men också för integreringen av samhällsklasser i en stad. Utveckling sker för att hitta rätt metoder vilket trafikförvaltningen bör vara en aktiv part i Inriktning Trafikförvaltningen behöver bygga upp kunskap om på vilket sätt kollektivtrafiken kan vara ett verktyg för social hållbarhet. Här ska

37 31(37) trafikförvaltningen överväga ett projekt inom K2 eller ett uppdrag till annan forskningsaktör. I många fall är trafikförvaltningens behov inom hållbar utveckling gemensamma med andras varför förvaltningens inriktning och finansiering av detta område ska ske i samverkan med andra parter. Trafikförvaltningen ska beakta behoven inom bullerområdet, om drivmedel och partikelproblematiken i tunnelmiljö i utveckling av samverkan med Järnvägsgruppen vid KTH. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Möjliga aktörer skulle med hänsyn till tidigare uppdrag kunna vara Lunds tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, men även andra Förväntat resultat Forskning och innovation utgående från strategin för hållbar utveckling ska bidra till att nå målen för utsläpp av partiklar och kväveoxider i vägtrafik, buller i tunnelbana och lokalbana, andel förnybar energi för väg, spår och vatten, energianvändning på väg och spår, restidskvoter, färdtjänstmåltal och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: - ZeEUS-projektet är utvärderat och har lämnat rekommendationer till trafikförvaltningen. - Försöket av induktiv elväg är utvärderat och har lämnat rekommendationer. - Underlag för nya standarder för bullerkrav och tillåtna partikelnivåer har utvecklats. - En etablering av forskning om social hållbarhet och sociala konsekvensanalyser har skett. 5.5 Kommunikation Identifierade behov enligt kommunikationsstrategin 36 Trafikförvaltningen ska utgöra ett strategiskt stöd i de viktigaste utmaningarna för en växande storstadsregion. Det finns behov av att utveckla hur kommunikation bäst sker till olika målgrupper och vilka kommunikationskanaler som bör användas för olika behov. Trafikförvaltningen behöver kunskap om hur människor generellt använder olika kommunikationstjänster och hur de specifikt använder dem som stöd i samband med att de reser kollektivt Inriktning Trafikförvaltningens behov inom kommunikation omhändertas i inriktningen för trafik, se kap Trafikförvaltningen SLL, Kommunikationsstrategi,

38 32(37) Förväntat resultat Forskning och innovation utgående från kommunikationsstrategin ska bidra till att nå målen för nöjda resenärer och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: - Få kunskap om hur resenärer kommer att välja att ta emot information och kommunicera för att lösa sina transportbehov i framtiden. 5.6 Kundservice Identifierade behov enligt kundservicestrategin 37 Trafikförvaltningen ska förstå kundernas behov och önskningar, idag och imorgon. Resenären eller kunden har behov och önskningar som påverkas av flera faktorer som högst troligt också förändras över tiden. Trafikförvaltningen behöver därför kunskap om såväl dagens som framtida resenärers attityd till kollektivtrafik och deras beteendemönster. Det behövs även kunskap om hur kollektivtrafiken kan tillmötesgå behov av till exempel trygghet, tillförlitlighet, glädje och meningsfullhet. Här behöver trafikförvaltningen även vidareutveckla kunskap och arbetssätt för kundundersökningar, samråd och inhämtning av kundsynpunkter. Trafikförvaltningen ska översätta kunskapen om kundernas behov och önskningar till relevanta erbjudanden. Här finns behov av kunskap om vad resenären uppfattar underlättar alternativt försvårar att resa kollektivt. Det är också viktigt att effekter av olika åtgärder kan bedömas, dvs. hur mycket lättare eller svårare blir det att resa förutsatt att en åtgärd vidtas. Ett särskilt åtgärdsområde är utvecklingen av bytespunkter i syfte att nå en så optimalt utformad bytespunkt som möjligt som minimerar resenärens osäkerhet och gör resan mer attraktiv. Ett annat område är att öka kunskap om trängsel och föreslå åtgärder. Trafikförvaltningen ska alltid erbjuda ett personligt och positivt bemötande. Förvaltningen har behov av att kontinuerligt se över hur väl befintliga metoder och rutiner fungerar och anpassa dem mot nya kunder. Det är angeläget att utveckla samverkan med trafikleverantörerna eftersom det vanligvis är här mötet mellan kollektivtrafiken och resenären sker Inriktning Trafikförvaltningen bör fortsätta stödja beteendevetenskaplig forskning med fokus på resenärens kollektivtrafikval och bevekelsegrunder. Det pågående projektet Kollektivtrafikens roll och plats i resenärens vardagsliv inom K2 ska omhänderta även kundserviceområdets frågeställningar. 37 Trafikförvaltningen SLL, Kundservicestrategi, TN ,

39 33(37) Förväntat resultat Forskning och innovation utgående från kundservicestrategin ska bidra till att nå målen för kollektivtrafikandel, nöjda resenärer, färdtjänsttal och bidra till kravet på kostnadseffektivitet genom att nå följande förväntat resultat: - Metoder för att bättre förstå kundens nöjdhet med hela resan, dvs. från dörr till dörr. - Kunskap om vad dagens och morgondagens resenär förväntar sig av kollektivtrafiken. - Metoder/arbetsrutiner för att förbättra trafikförvaltningens och trafikleverantörernas kundbemötande. 5.7 Uppdrag Figur 3 En övergripande sammanställning av vilka parter trafikförvaltningen kan samverka med för att bidra till att nå målen för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Trafikförvaltningen ska ha en aktuell beskrivning av behovet av forskning och innovation, effektiva arbetsformer för att producera forskning och innovation samt god resultatuppföljning så att avsatta resurser utnyttjas på bästa sätt. Former för att avtappa forsknings- och innovationsresultat efter hand behöver etableras. Trafikförvaltningen bör också undersöka hur kunskap och data från kollektivtrafiken kan göras mer tillgängliga för universitet och högskolor och andra parter. Trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation ska uppdateras i samband med att målen för kollektivtrafiken revideras. Landstinget har genom trafiknämndens möte beslutat att stödja K2 som är ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafiken för perioden För att få ut den eftersträvade effekten av den nationella centrumbildningen och för att effektivisera trafikförvaltningens produktion av forskning och innovation ska trafikförvaltningens forskningssamverkan och

40 34(37) forskningsuppdrag koncentreras till K2. K2 ska också verka för en samordning av trafikförvaltningens övriga forsknings- och innovationsverksamhet. Under förutsättning att det finns andra parter som finansierar merparten av verksamheten och att trafikförvaltningens behov kan tillgodoses ska trafikförvaltningens forskning och innovation inom infrastrukturområdet koncentreras till Järnvägsgruppen vid KTH och avtalet kan i så fall förlängas. Med hänsyn till behov och ekonomi kan därutöver väl avgränsade uppdrag beställas. Trafikförvaltningen deltar från och med hösten 2015 i styrelserna för samverkansavtalen med KTH respektive Stockholms universitet. De behov som lyfts i denna inriktning ska vara en utgångspunkt för den samverkan och de uppdrag som dessa avtal kan ge möjlighet till. Trafikförvaltningen ska stödja kansliet för forskning och innovation inom landstingsstyrelsens förvaltning för att samordna mål och budget för Stockholms läns landsting, effektivisera handläggningen av forskning och innovation och medverka till att kollektivtrafikens behov av forskning och innovation stärks. Trafikförvaltningen ska samverka med Trafikverket, Vinnova, Västra götalandsregionen och Region Skåne för att samordna behov av och resurser för forskning och innovation. Internationell samverkan kan sökas för innovationsuppdrag genom den internationella organisationen UITP. 5.8 Resurser Trafikförvaltningens avdelning för strategisk utveckling leder arbetet med trafikförvaltningens inriktning för forskning och innovation. Trafikförvaltningens övriga avdelningar stödjer arbetet. Trafikförvaltningens strateger och experter inom olika områden har en tillikauppgift att delta i arbetet med inriktning av forskning och innovation och i arbetet med att delta och följa upp resultaten i pågående forsknings- och innovationsprojekt. Trafikförvaltningen bör medverka i forsknings- och innovationsprojekt med industridoktorander eller anställda. Detta kan ge trafikförvaltningen bättre möjlighet att styra forskning och innovation och att omhänderta resultat. Trafikförvaltningen ska därför utse kontaktpersoner för varje forsknings- och innovationsprojekt som trafikförvaltningen medverkar i. För samverkan med K2 ska det finnas en utsedd kontaktperson för vartdera forskningsområdet.

41 35(37) För att starta upp verksamheten med att göra kunskap och data från kollektivtrafiken mer tillgänglighet kan särskilda resurser behöva avdelas. Chefen för sektionen trafik- och infrastrukturutveckling representerar trafikförvaltningen i styrgruppen för Järnvägsgruppen vid KTH. Chefen för analyssektionen representerar trafikförvaltningen i styrelsen för Samot, Stockholms universitet och KTH. Chefen för strategisk utveckling representerar trafikförvaltningen i styrelsen för K2. Förvaltningschefen representerar trafikförvaltningen i ledningsgrupper för samverkansavtal med KTH. De ekonomiska medlen för samverkan med K2 och Järnvägsgruppen vid KTH ska bibehållas för perioden , under förutsättning att avtalet med Järnvägsgruppen vid KTH förlängs. 5.9 Ledning och uppföljning Chefen för strategisk utveckling leder arbetet med trafikförvaltningens forskning och innovation för föredragning i trafikförvaltningens ledningsgrupp för att därefter vid behov ta fram beslutsunderlag för trafiknämnden. Följa upp inriktningen Föreslå inrikting Revidera behov Figur 4 Arbetsuppgifter för ett råd för beredning av trafikförvaltningens forskning och innovation. För beredning av trafikförvaltningens forskning och innovation ska ett särskilt råd etableras, se Figur 4. Rådet syftar till att etablera ett mer proaktivt arbetssätt jämfört med idag där trafikförvaltningen arbetar för en planerad och avvägd forsknings- och innovationsproduktion såväl avseende egna resurser som för externa partners. Rådet har i uppgift att ge förslag på hur inriktningen kan verkställas genom uppdrag som underlag för verksamhetsplan och budget. Rådet ansvarar också för att uppföljning och resultatrapportering av den pågående forskningsverksamheten genomförs. Rådet har även i uppgift att uppdatera inriktningen. Rådet möts minst tre gånger per år och därutöver efter behov. Uppgiften för rådet måste utvecklas och anpassas efter hand. I rådet ingår sektionschefer för planering, trafik och infrastrukturutveckling, itutveckling, hållbar utveckling, fastighetsutveckling, affärsutveckling,