Information med lägesrapport avseende Trafikförvaltningens forskningssamverkan år 2015

Transkript

1 1(6) Handläggare Jens Plambeck Trafiknämnden , punkt 20 Information med lägesrapport avseende Trafikförvaltningens forskningssamverkan år 2015 Ärendebeskrivning I följande tjänsteutlåtande lämnas den årliga lägesrapporten avseende trafikförvaltningens samverkan med K2 enligt trafiknämndens beslut, , punkt 6. Härutöver ges en kortfattad redovisning av trafikförvaltningens övriga forskning och innovation som genomförts år Beslutsunderlag Trafiknämndens beslut om fortsatt medfinansiering till K2-nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik, , punkt 6. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning K2, centrum kollektivtrafikforskning, har under 2015 arbetat med att etablera och utöka sin verksamhet i enlighet med trafikförvaltningens och övriga aktörers beslut om fortsättningen av Vinnovas centrumsatsning för perioden K2 omfattade i slutet av år 2015 ett 50-tal forskare och cirka 50 projektmedarbetare från myndigheter och näringsliv. Verksamheten är etablerad i Lund men har också närvaro i Stockholm. K2 har fått ett årligt basanslag på 27 mnkr varav Stockholms läns landsting har finansierat verksamheten med 3 mnkr. Under 2015 har prioriteringen varit att omhänderta den internationella utvärderingens åtgärdsförslag. K2 har därför vidtagit åtgärder för att växa med fler forskare, att starta upp nya projekt, arbeta med en ökad internationalisering och förbättra extern kommunikation.

2 2(6) Figur 1 K2 verksamhetsområden år 2015 Forskningsverksamheten har organiserats i fem områden: finansiering och styrning, samhällseffekter, samverkan, digitalisering och resenärsperspektivet. Inom utbildningsverksamheten har doktorandutbildning och branschutbildning initierats tillsammans med seminarieverksamhet och publikationer. Under året har s.k. strategiska case etablerats i syfte att arbeta kring projekt som är gemensamma för alla forskningsområden som ska ha lokal förankring i respektive region, dvs. Stockholm, Göteborg respektive Malmö. Trafikförvaltningen har deltagit i seminarier och arbetsmöten för att påverka forskningsinriktningen och hämta hem resultat och erfarenheter och har deltagit i s.k. runda-bordssamtal med Västra Götalandsregionen och Region Skåne i syfte att fokusera storstadsregionernas frågeställningar. Härutöver har trafikförvaltningen deltagit i styrelsearbetet. Under året tillsatte styrelsen Kerstin Lindberg Göransson som ny styrelseordföranden och John Hultén tillträdde som föreståndare. Trafikförvaltningen bedömer att K2 har lyckats etablerat forskning och utbildningsverksamhet för kollektivtrafik som medel för utvecklingen av hållbara och attraktiva storstadsområden på kort tid. Trafikförvaltningen har beretts möjligheter att påverka projekt och doktorandarbeten under året, vilket har varit värdefullt. Samarbetet inom området Samverkan samt området Finansiering och styrning är exempel där kunskapsutbytet utvecklats under året och fungerat väl. Ett förslag till sk. strategiskt case har utarbetats med fokus på att undersöka hur bytespunkter i kollektivtrafiksystemet ska kunna bli än mer effektiva för en resenär. Förslaget har ännu inte realiserats i ett forskningsprojekt. Det är positivt att åtgärder för att etablera K2 som en internationell aktör har inletts, bl.a. med en

3 3(6) International Advisory Board och med en internationell gästprofessor. K2:s insatser för att synliggöra och öka tillgången till kunskap om nationell kollektivtrafikforskning, dvs. inte endast om det egna centrumets verksamhet, är exempel på resultat som bidrar till att utveckla kunskap om kollektivtrafik och hållbart resande nationellt. Övrig forskning och innovation som genomförts 2015 Sedan 2006 har trafikförvaltningen varit engagerade som partner i Samot vid Karlstads universitet. Samot bedriver mångvetenskaplig forskning för utveckling av tjänster inom kollektivtrafiken på uppdrag av Vinnova. Trafikförvaltningen har främst deltagit genom att lämna synpunkter inför nya doktorandprojekt. Inom Samot:s forskningsområde Affärsutveckling har en utvärdering av trafikavtalet om busstrafik i Norrtälje, E19B, fortsatt. Härutöver har trafikförvaltningen deltagit i styrelsearbetet och i en partnerkonferens. Under året har centrumets fortsättning diskuterats i styrelsen med anledning av att finansieringen avslutas i juni år Trafikförvaltningen beslutade att inte delta som part i Vinnovas utlysning för en ny centrumsatsning (där ansökningar skulle inlämnats senast 21 januari 2016). Sedan 1998 har trafikförvaltningen haft ett samarbetsavtal med kompetenscentrumet Järnvägsgruppen vid KTH. Under 2015 har fem disputationer, ett seminarium angående järnvägens organisation samt flera interna seminarier och referensgruppsmöten genomförts. Trafikförvaltningen har deltagit i styrelsemöten samt i referensgrupper för projekt med inriktning mot skador på hjul och räl samt buller- och partikelgenerering från spårgående fordon. Forskning inom Järnvägsgruppen vid KTH har även legat till grund för och samordnats med forskningsprojektet Quiet Track. 1 Trafikförvaltningens samverkan med kompetenscentrum järnvägsmekanik (Charmec), vid Chalmers startade i och med att centrumet bildades Under 2015 har ett antal disputationer, samt ett antal seminarier kopplade till styrelsemötena och referensgruppsmöten genomförts. Under årets första del har resurser deltagit i referensgrupper för projekt med inriktning mot skador på hjul och räl samt kurvskrik från spårgående fordon. Trafikförvaltningen avslutade under året sin medverkan som part i samband med att Etapp 7 avslutades i juni Under 2015 har Stockholms läns landsting tecknat avtal med Stockholms universitet och med KTH. Trafikförvaltningen har deltagit med representation i 1 Järnvägsgruppen vid KTH statusrapport för 2015 som finns att hämta via:

4 4(6) den strategiska arbetsgruppen för avtalet med Stockholms universitet och i ledningsgrupp och styrgrupp för avtalet med KTH. Inom ramen för samverkan med Stockholms universitet har två projektförslag som ska genomföras år 2016 beslutats. En förstudie kring metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar inom kollektivtrafiken och ett projekt Meta-SUB som är ett internationellt forskningsprojekt med syftet att undersöka vilka mikroorganismer som finns i tunnelmiljöer. Tillsammans med Statens väg- och transportinstitut, VTI, redovisade trafikförvaltningen en slutrapport inom ramen för Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation. Under andra kvartalet 2015 trafiksattes de åtta laddhybridbussarna i ZeEUSprojektet på linje 73 samt laddstationen på den ändhållplatsen i Ropsten. Arbete med ytterligare en laddstation på ändhållplats Karolinska Västra påbörjades. Därutöver installerades laddutrustning för långsamladdning under natten på depån i Frihamnen. Under andra halvåret har fordonen och laddstationen uppgraderats med ny programvara och i fordonen har batterierna bytts ut. Under hösten har 40 % av sträckan och 70 % av tiden varit med eldrift. Detta visar på nyttan och möjligheterna om laddning enbart sker på en ändhållplats. Resultatet kommer att kunna jämföras med utnyttjandegraden när bussarna även kommer att laddas vid Karolinska Västra. En resenärsundersökning har genomförts vilken visade att resenärerna i hög grad är medvetna om att bussarna är speciella och bättre för miljön. Resultaten kommer att användas i kommande analyser av nytta med eldriven busstrafik i länet. Inom ramen för EU:s sjunde ramforskningsprogram deltar trafikförvaltningen i ytterligare ett innovationsprojekt Quiet Track. 2 Under 2015 har mätresultat avseende ytråhet och alvarlig nötning i kurva analyserats och rapporterats 3. Hittills uppnådda resultat ser lovande ut med potential att utveckla underhållsmetoder av tunnelbanan för att reducera buller för såväl resenärsmiljö som omgivning. Trafikförvaltningen kommer under 2016 se över möjligheterna att på sikt implementera resultaten i verksamheten på affärsmässiga grunder. Trafikförvaltningen har fortsatt att samverka med främst Trafikverket, Vinnova, Västra götalandsregionen och region Skåne avseende inriktning av forskning och innovation i rapporterna D1.2 och D3.2. Resultaten har även redovisats vid vetenskapliga konferenser bl.a. ICSV22 i Florens.

5 5(6) Inom ramen för landstingets doktorandprogram tilldelades trafikförvaltningen en doktorandtjänst vid KTH år Slutligen har trafikförvaltningen lämnat stöd till universitet, högskolor och centrumsatsningar för projektansökningar inom ramen för EU:s olika utlysningar och Vinnovas utlysningar där trafikförvaltningen gjort bedömningen att projekten stödjer identifierade behov enligt fastställd inriktning för forskning och innovation. Trafikförvaltningen har bland annat lämnat stöd för ansökningar från KTH och Uppsala universitet till EU:s utlysning Urban Europe Joint Programming Initative. Ekonomiska konsekvenser Medfinansiering för trafikförvaltningens del av K2 är 3 miljoner kronor årligen för perioden , dvs. totalt 15 miljoner kronor. Trafikförvaltningens kostnader för övrig forskning har omfattat kr avseende Järnvägsgruppen vid KTH, kr för Charmec, kr för Samot. För innovationsprojekten ZeEUS var kostnaden kr. Härutöver deltar trafikförvaltningen med egna insatser i form av arbetsid och resurser, så kallad in kind. Verksamheten har genomförts enligt budget och har inte medfört några ekonomiska konsekvenser. Sociala konsekvenser Utvecklingen av kunskap om hur kollektivtrafiken bättre bemöter, omhändertar och tar ansvar för transportbehoven för resenärer och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är en del av den forskning och innovationsverksamhet som genomförts. Forskningsresultaten förväntas vara ett medel, bland flera, för att nå målen för bland annat färdtjänst och social hållbarhet samt för att åtgärda miljön i anläggningar såsom tunnelmiljöer. Samråd har inte genomförts med personalgrupper, barn, äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Inom ramen för inriktning och styrning av forskning beaktas jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv vid bedömning av forskningsansökningar och beslut om medverkan i projekt. Trafikförvaltningen strävar också efter att de grupper som har att bedöma ansökningar och projekt har en bred representation för att säkerställa att dessa båda perspektiv beaktas vid beslut om tilldelning av medel.

6 6(6) Konsekvenser för miljön Den genomförda verksamheten innebär att ett antal av trafikförvaltningens miljöutmaningar bättre kan hanteras genom att nya innovationer prövas och ny kunskap utvecklas. Riskbedömning Riskanalyser har genomförts för samtliga forskningsuppdrag i syfte att uppdrag och samverkan genomförs kostnadseffektivt och möter trafikförvaltningens behov. Särskilt viktigt är att säkerställa att det finns resurser inom trafikförvaltningen för samverkan och uppdrag. Caroline Ottosson Förvaltningschef Jens Plambeck