KTM. Kollektivtrafikmyndigheten, Ängsgärdsgatan 12, Västerås

Transkript

1 Bilaga 1 PROTOKOLL 25 KTM t o m sid 32 Organ Plats Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikmyndigheten, Ängsgärdsgatan 12, Västerås Tidpunkt Måndagen den 21 november 2016 Ledamöter Ersättare Övriga Tommy Levinsson (S), Ordförande Annika Duàn (S) Karin Thorborg (V) Andreas Porswald (MP), 1:e vice ordförande Johan Widén (M) Jenny Landernäs (M), 2:e vice ordförande Torsten Källberg (L), ersätter Bengt-Åke Nilsson (L) Shpetim Pirraku (S) Ulrika Spårebo (S) Niklas Strand (V) Gunnar Björnstad (M) Joakim Widell (KD) Maria Linder, förvaltningschef Mohammad Sabet, chef planering och utveckling Malin Valsås, controller Marie Christensson, marknadschef Margareta Berg, utredare Karin Widén, Tekniska kontoret Västerås stad 68 Torbjörn Winberg, AB Västerås Lokaltrafik 69 Mikael Källberg, AB Västerås Lokaltrafik 69 Andreas Engstedt, mötessekreterare Christina Ersson, kanslisekreterare 60 Fastställande av föredragningslista 61 Föregående protokoll Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Nytt ärende, Övertagande av verksamhet, läggs in som ny punkt 12 på föredragningslistan. 2. Föredragningslistan fastställs med ovan gjorda ändringar. Protokollet från sammanträdet har justerats i föreskriven ordning. 62 Justering Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Karin Thorborg utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll.

2 PROTOKOLL 26 KTM t o m sid Nästa sammanträde 64 Anmälningsärenden 65 Muntlig information Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Nästa sammanträde ska äga rum måndagen den 6 februari 2017 kl Minnesanteckningar från kollektivtrafikberedningen Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Informationen noteras Aktuella trafikfrågor I solcellsprojektet är två hållplatser klara och testas för närvarande. Förhoppning om driftstart i december. Upphandling av hållplatsunderhåll förväntas vara klar i augusti 2017, fem leverantörer kommer lämna anbud. Lansering av lightversion av BRA-S väntas i mitten av januari. Förvaltningen för samtal med TiB om möjliga utbudsökningar inför 2018 och med SJ om möjligheten att öka kapaciteten på UVEN genom andra fordonstyper i peak-tid. Även vissa busslinjer har förstärkts. Extra bussar har satts in på linje 511, 514 och 569 under peak-tid. De extra bussarna står standby under klockan där trafikledningen från bussbolaget tillsammans med busschaufförerna bestämmer om och när bussarna ska gå. En utvärdering av skolskjutsplaneringen för Fagersta och Norberg ska initieras. Aktuella tågfrågor Den av MÄLAB upphandlade trafiken på UVEN, Svealandsbanan, Sörmlandspilen samt Nyköpingsbanan träder ikraft den 11 december. Gällande Svealandsbanan är strategin att samtliga avgångar körs med loktåg och att tågen stannar på samtliga stationer, inga direkttåg. Timmestrafik införs hela dagen på sträckan Stockholm- Eskilstuna och totalt tillkommer tre-fyra nya avgångar i vardera riktningen vardagar. Positiv nyhet är att det på Svealandsbanan från och med 11 december under vardagarna blir två nya morgonavgångar till Arlanda och två nya kvällsavgångar från Arlanda. Detta ger resenärer från Arboga och Kungsör möjlighet att via tåg ta sig till Arlanda och Uppsala utan byte. Tågen på sträckan Arboga- Kungsör- Eskilstuna ersätts med i huvudsak genomgående trafik i Eskilstuna, vilket innebär fler direkta förbindelser från Arboga och Kungsör mot Stockholm. Ny framtagen reklamfilm om de nya avgångarna visas för nämnden. Gällande UVEN kommer trafiken mellan Eskilstuna och Västerås att förtätas från och med 11 december. Bra att kommunicera ut detta till högskolan och dess studenter. En ny morgonavgång relationen Linköping Eskilstuna kommer startas. Därmed ges även möjlighet för resenärer från Sala att ta sig till Linköping med en ny kvällsavgång Sala Linköping.

3 PROTOKOLL 27 KTM t o m sid 32 Resandet mellan Sala Västerås under morgontimmarna är stort. Fulla tåg gör att förvaltningen tillsammans med MÄLAB undersöker möjligheten till att sätta in större tåg på denna sträcka. Gällande Tåg i Bergslagen (TiB) tar SJ över driften från och med 11 december. Inga större förändringar för resenärerna förväntas. En ny avgång Ludvika Stockholm blir möjlig på morgonen samt sen kväll med dubbeldäckare. Nytt i avtalet är att periodkortens omfattning även ska gälla för resa till närmaste stopp i angränsande län. Det blir då möjligt att använda ett periodkort som delbetalning om resenären vid något tillfälle önskar förlänga sin resa. Aktuella marknadsfrågor 28 % av försäljningen är ombordförsäljning vilket tar stor tid för förarna att hantera vilket i sin tur påverkar restiderna. För att minska ombordförsäljningen och öka resenärernas självbetjäning kommer två kampanjer att lanseras. Kampanjen Bara ett app-tryck bort startar i januari. Rekrytering av ny kommunikatör pågår då tidigare kommunikatör slutar i december månad. Lördag innan lucia, den 10 december, kommer det att vara fri kollektivtrafik i hela länet. Kampanjarbete för detta samt framtagande av ljudlogga pågår. Då förvaltningen har fått det regionövergripande ansvaret för kundservice av det nya biljettsystemet Movingo pågår arbetet med implementering av detta samt att bygga upp en plattform för att på bästa sätt vara beredda för uppgiften och support till de andra länen. Företagsförsäljning Rekrytering av företagsförsäljare pågår vars främsta uppgift blir att få företag att låta sina anställda som reser använda ett företagskonto för direkt fakturering av resan. Testresenärskampanjer för detta resande kommer göras. Genomförande av årliga resevaneundersökningen planeras. Reklamförsäljning Förvaltningen har i samarbete med bussbolaget diskuterat möjligheter till fler reklamplatser på bussarna. Nya reklamplatser på förortstrafikens fordon kommer kunna erbjudas. Projektet med att få infotainment på bussarna är försenat. Förhoppningen är att det ska vara igång till sommaren. Utökat samarbete med Netbus där resenärerna nu kan köpa till VL-biljetter. Örebroutredningen Ordförande Tommy Levinsson informerar om Örebroutredningen (samverkan kring bolaget AB Västerås Lokaltrafik). Tommy Levinsson, Tomas Högström (M), Peter Liss VD för AB Västerås Lokaltrafik och Arne Friedl VD för Axelssons buss har träffat oppositionen för nämnden för samhällsbyggnad med ansvar för kollektivtrafik vid Region Örebro Län.

4 PROTOKOLL 28 KTM t o m sid Förvaltningsplan inklusive budget 2017 KTM Kollektivtrafikförvaltningen har tagit fram Förvaltningsplan För utökning av kollektivtrafiken från 2017 har 15 miljoner kronor reserverats i anslaget till styrelsens förfogande. Kollektivtrafiknämnden begär hos landstingsstyrelsen att få ianspråkta reserverade medel i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande om 15 miljoner kronor för utökning av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Kollektivtrafiknämnden begär hos landstingsstyrelsen att få ianspråkta reserverade medel i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande om 15 miljoner kronor för utökning av kollektivtrafiken. 2. Förvaltningsplan och budget 2017 för kollektivtrafikförvaltningen godkänns. 3. Kollektivtrafiknämndens ordförande får i uppdrag att teckna förvaltningsplan med förvaltningschefen för kollektivtrafikförvaltningen. Bil Protokollsanteckning Jenny Landernäs (M), Johan Widén (M), Torsten Källberg (L) samt Joakim Widell (Kd) lämnar protokollsanteckning enligt bilaga. 67 Ekonomi- och verksamhetsrapport KTM Då Maria Linder lämnar tjänsten som förvaltningschef från 1 december har Mohammad Sabet utsetts till tillförordnad förvaltningschef. Rekrytering av ny förvaltningschef har inletts. Tjänstemannaorganisationen förändras från och med 1 mars Beställningscentralen ska organisatoriskt in under Trafikförsörjning samt att kundcenter delas upp i två delar där kundserviceverksamheten (s.k. back office) blir kvar under Kommunikation medan kundcenters försäljningsverksamhet (s.k. front office) flyttas in under Försäljning. Förvaltningen står också redo för övertagandet av myndighetsutövning gällande färdtjänst som från och med 1 april 2017 väntas övergå från Västerås stad och Sala kommun till kollektivtrafikförvaltningen, Landstinget Västmanland. Befintlig personal väntas övergå till förvaltningen i Västerås. Rekrytering av ny verksamhetschef för Verksamhetsstöd, enhetschef för Beställningscentralen, systemtekniker för IT, Företagsförsäljare till Försäljning samt kommunikatör till Kommunikation pågår. Förvaltningens resultat januari-oktober månad är 18,1 mkr (14,1 mkr bättre än budgeterat) med ett prognostiserat resultat för helår på ca 9,2 mkr (5,2 mkr bättre än budget). Det positiva resultatet beror främst på högre biljettintäkter än samma period föregående år, ökad försäljning av skolkort, stor försäljning av färdbevis till asylhälsan samt statsbidrag. Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Informationen noteras.

5 PROTOKOLL 29 KTM t o m sid Framtidens kollektivtrafik i Västerås Med anledning av tidigare nämndinitiativ har Karin Widén från Tekniska kontoret givits uppdrag att ta fram en förstudie till framtida spårvagnstrafik i Västerås. Karin Widén informerar att Kommunstyrelsen utifrån nämndinitiativet gett projektet ytterligare tilläggsuppdrag att gälla framtidens kollektivtrafik i stort vilket också resulterat i en rapport om depåfrågan. Omvärldsanalys av kollektivtrafik har gjorts i flera europeiska städer med liknade storlek som Västerås. En slutversion av utredningen gällande framtidens kollektivtrafik beräknas vara klar under första eller andra kvartalet Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Informationen noteras. 69 Nya flextrafikfordon till Västerås Mikael Källberg och Torbjörn Winberg från AB Västerås Lokaltrafik presenterar alternativ till nya flextrafikfordon till Västerås samt informerar om de kravspecifikationer gällande flextrafikfordon som Västerås stad har. Efterföljande diskussion i nämnden om de kravspecifikationer som finns och den dialog som finns mellan Västerås stad, kollektivtrafikförvaltningen och bussbolaget. Bussbolaget tar med sig nämndens synpunkter till kommande diskussion med Västerås stad. Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Informationen noteras. 70 Nytt regelverk för kompletteringstrafiken KTM Sammanfattning Kollektivtrafikförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt regelverk för kompletteringstrafiken i länet. Förslaget togs fram som en del i en utredning över trafiken där vissa brister i regelverket upptäcktes. Det nedan presenterade förslaget har varit ute på remiss i länets kommuner, vilkas svar har beaktats i framskrivandet av regelverket. Nytt regelverk föreslås träda i kraft först 1 augusti Beskrivning av ärendet Kompletteringstrafik är ett kollektiv resandealternativ för de som bor utanför upptagningsområdet för den linjelagda allmänna kollektivtrafiken. Det är kollektivtrafiknämnden som beslutar om regelverket men då regelverket innehåller förslag till nya taxor hänskjuts beslutet till landstingsfullmäktige. Regelverket gäller över länets samtliga kommuner. Varje kommun finansierar själva de kompletteringstrafikresor som sker i kommunen. Under utredning av kompletteringstrafiken uppdagades vissa brister i så väl förvaltningens arbete med kompletteringstrafiken, som att själva reglementet var otydligt och komplicerat. Likaså hade inte reglementet varit beslutsärende hos

6 PROTOKOLL 30 KTM t o m sid 32 nämnden sedan Kollektivtrafikmyndigheten bildades 1/ I den rapport utredningen ledde fram till togs ett förslag till nytt regelverk fram, vilket gick ut på remiss till samtliga av länets kommuner. Därefter reviderades förslaget efter beaktande av de kommunala yttranden som inkommit. Nya regelverket innebär bland annat förtydliganden av hur och vilka som kan bli berättigade kompletteringstrafik samt över hur resor och betalning sker. Invånarperspektiv Nya regelverket innebär framförallt förbättringar för länets invånare då regelverket tydliggör hur kompletteringstrafiken fungerar. Avståndet för berättigande är detsamma i nya som i gamla förslaget, men resor tillåts nu göras på ett mer flexibelt och kundvänligt sätt. Kompletteringstrafiken blir kontantfri och kommer kräva ansökan, vilka vissa kan uppleva som en försämring. Samtidigt höjs kostnaden per resa och övergår till att nu vara en enhetstaxa för hela länet. Verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser samt finansiering Kompletteringstrafiken är en relativt sett dyr trafiklösning för länets kommuner då resenärerna befinner sig i respektive kommuns ytterområden. Ett ökat resande med kompletteringstrafiken skulle därmed ge relativt sett stora kostnadsökningar. Därför har nya, mer kundvänliga regelverket, balanserat förbättrade resmöjligheterna med ett ökat pris per resa. Nya regelverket antas därför inte leda till kostnadsökningar för kommunerna då ökade trafikutgifter kompenseras med ökade trafikintäkter. Kollektivtrafikförvaltningens administrativa kostnader förväntas inte heller öka. Mer sannolikt är att de administrativa processerna förbättras och snabbas upp då nya regelverket innebär förenklade rutiner för handläggning och planering av trafiken. Miljökonsekvenser Nya regelverket antas varken leda till ökat eller minskat resandet med kompletteringstrafiken, och inte heller leda till överflyttning till mindre miljövänliga transporter. Uppföljning Det är kollektivtrafikförvaltningens uppgift att administrera och planera kompletteringstrafiken åt kommunerna, vilka alltså finansierar trafiken. Uppföljningen sker dels genom landstingets ordinarie processer samt i den årligt framtagna trafikrambudgeten. Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Kollektivtrafiknämnden föreslår landstingsfullmäktige att godkänna nytt regelverk för kompletteringstrafiken att gälla från och med

7 PROTOKOLL 31 KTM t o m sid Övertagande av myndighetsutövning för färdtjänst KTM Sammanfattning Rekommendation till kommunerna att besluta om att från och med överföra ansvaret för myndighetsutövning för färdtjänst till Kollektivtrafikmyndigheten Landstinget Västmanland samt att teckna tilläggsavtal till befintligt uppdragsavtal mellan landsting och kommun. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kollektivtrafikförvaltningen ansvarar för planering och genomförandet av färdtjänstresor inom Västerås, Sala, Hallstahammar och Surahammar. För att effektivisera processer, korta ledtider samt hantera synergieffekter tas ett omtag kring en tidigare utredd fråga där myndighetsutövning för färdtjänst föreslogs överflyttas från Västerås stad till dåvarande Västmanlands Lokaltrafik men som på grund av då gällande lagstiftning fick avbrytas. För närvarande kvarstår ansvaret hos Västerås stad. Ett projekt har nu initierats för att utreda, planera samt genomföra överflyttning och samordning av myndighetsutövning för färdtjänst från tekniska kontoret i Västerås stad samt Sala kommun till Kollektivtrafikmyndigheten. Genomförandet planeras till Syfte Syftet med projektet är att samla kompetensen kring myndighetsutövningen kopplat till färdtjänst hos en huvudman (Kollektivtrafikmyndigheten Landstinget Västmanland). Genom detta kan verksamheten effektiviseras, sårbarheten minska och rättssäkerheten kan öka genom att länets invånare bedöms på liknande sätt utifrån gällande lagstiftning och reglementen/riktlinjer. Invånarperspektiv Rättssäkerheten ökas för länets invånare, genom att bedömning sker på mer likartat sätt. Verksamhetsmässiga/ekonomiska konsekvenser och finansiering Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms verksamhetsövergången av Västerås stads och Sala kommuns färdtjänsthandläggare initialt vara kostnadsneutral i jämförelse med om verksamheten fortsatt skulle bedrivits av respektive stad/kommun. På sikt förväntas kostnadsbesparingar vara möjliga genom effektiviseringar. Kostnaden för färdtjänsthandläggningen har i budget 2017 beräknats till tkr för Västerås stads del och 450 tkr för Sala kommuns del. Utifrån de fakta som föreligger bedöms kostnadsökningen inför kommande år bli främst i form av löneöversyn. Kostnaden för den särskilda kollektivtrafik som utförs av Landstinget Västmanlands Kollektivtrafikförvaltning regleras i Avtal om Landstinget Västmanlands övertagande av verksamhet från Västmanlands samtrafikförbund.

8 PROTOKOLL 32 KTM t o m sid 32 Förslagsvis hanteras kostnaden för färdtjänsthandläggarverksamheten på samma sätt som övriga kostnader i den särskilda kollektivtrafik som utförs av Landstinget Västmanlands Kollektivtrafikförvaltning. Kostnaderna för särskild kollektivtrafik delas in i trafikkostnader och drift/administrationskostnader. Kostnaden för färdtjänsthandläggarverksamheten klassificeras som drift/administrationskostnad. Kostnaderna Drift/administrationskostnader hanteras i 5B i Avtal om Landstinget Västmanlands övertagande av verksamhet från Västmanlands samtrafikförbund. Miljökonsekvenser Ärendet beräknas inte medföra några miljökonsekvenser Uppföljning Uppföljningen av ekonomi och verksamhet i enlighet med upparbetade rutiner på Kollektivtrafikförvaltningen. Berörda kommunerna i särskilda kollektivtrafiken får månadsrapporter och rapportering till kollektivtrafiknämnden sker på varje nämndsammanträde. Kollektivtrafiknämnden föreslår landstingsfullmäktige besluta 1. Landstingsfullmäktige rekommenderar kommunerna att besluta om att från och med överföra myndighetsutövning för färdtjänst till Kollektivtrafikmyndigheten, Landstinget Västmanland. 2. Landstingsfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden att teckna tilläggsavtal till befintligt uppdragsavtal med berörda kommuner. 72 Reviderat regelverk för sjukresor 73 Övriga frågor Med anledning av att sjukreselinjerna lagts ner finns behov av att revidera regelverket för sjukresor. Kollektivtrafiknämnden beslutar 1. Uppdra åt förvaltningen att ta fram förslag på reviderat regelverk för sjukresor. I samband med mötets avslutande tackar ordförande Tommy Levinsson nämnden för det gångna året samt önskar förvaltningschef Maria Linder lycka till med det nya uppdraget som regional utvecklingsdirektör. Vice ordförande Andreas Porswald tackar å nämndens vägnar ordförande Tommy Levinsson för året som gått. Vid protokollet Andreas Engstedt, mötessekreterare Justerat Tommy Levinsson Karin Thorborg Ordförande Justerare Att justeringen tillkännagivits på landstingets anslagstavla intygas:

9 Protokollsanteckning Alliansen i Landstinget Västmanland har arbetat fram ett förslag till landstingsplan varvid förutsättningarna för Kollektivtrafiknämnden sett annorlunda ut om den antagits av fullmäktige. Överlag är också den antagna landstingsplanen för generell och öppen för tolkningar. Vi anser att denna förvaltningsplan inte bara bygger på fel landstingsplan, vi tycker även att den är för oprecis och ofullständig. Vi ser inte den röda linjen mellan landstingsplanen, planeringsförutsättningarna och vidare till verksamhetsplaner. Det är olyckligt och gör att styrprocessen blir otydlig. Exempel på områden som vi skulle vilja se mer av i förvaltningsplanen är digital utveckling och e- tjänster samt miljömål. Alliansen i landstinget Västmanland Jenny Landernäs, M Johan Widén, M Torsten Källberg, L Joakim Widell, Kd

10 Bilaga 2 PROTOKOLL 24 PN t o m sid 27 Organ Plats Patientnämnden Silvergruvan, Landstingshuset, Västerås Tidpunkt Måndagen den 5 december 2016 Ledamöter Ersättare Övriga Anna Maria Romlid (V), Ordförande Rigmor Åkesson (S), 1:e vice ordförande Susanne Henning Aihonen (M), 2:e vice ordförande Gabrielle Thies (L) Kaarina Waardahl (MP) Agneta Lambert Meuller (MP), Arboga, ersätter Solveig Nilsson (S) adjungerad från Västerås Silvana Enelo-Jansson (M) Ann-Christine Björkman (S) Bahareh Wolde (MP) Ann-Marie Fahlgren, sakkunnig tandläkare Anne-Marie Blomqvist-Kangro, kanslichef Charlotta Tonge, handläggare Eva Ericsson, handläggare Lotta Rajahalme, mötessekreterare 95 Fastställande av föredragningslista 96 Föregående protokoll 97 Justering 98 Nästa sammanträde 99 Muntlig information Patientnämndens beslut 1. Föredragningslistan fastställs. Patientnämndens protokoll från sammanträdet anmäls justerat. Patientnämndens beslut 1. Gabriella Thies utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Patientnämndens beslut 1. Nästa sammanträde ska äga rum måndagen den 13 februari 2016 kl Patientnämndens kansli berättar om året som gått, verksamhetsplan 2017 tas upp vid nämndens sammanträde i februari. Reumatologkliniken informerar om Min vårdplan Patientnämndens beslut 1. Informationen noteras.

11 PROTOKOLL 25 PN t o m sid Anmälan av stödpersonärenden Antalet stödpersoner är 31 och antalet pågående uppdrag 32. Patientnämndens beslut 1. Anmälan noteras. 101 Anmälan av delegationsbeslut BILAGA 1 OCH 2 Protokoll över beslut enligt delegation. Patientnämndens beslut 1. Anmälan av delegationsbeslut noteras. 102 Sökord 2017 Under 2016 har följande ord varit prioriterade sökord Psykiatri hyrläkare/stafettläkare kvinnoklinik omvårdnad Parallellregistrering med IVOs sökord kommer att ske i patientnämnderna nationellt under Nämnden föreslås 2017 behålla samma sökord som Förslag till beslut 1. Sökorden fastställs enligt förslag. 103 Patientärende Vårdavdelning, Västmanlands sjukhus Köping PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för anhöriga som upplevt brister i kommunikation, bemötande och administration. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till verksamhetschef för Västmanlands sjukhus Köping för att understryka brister i rutiner. 104 Patientärende, Sala Väsby familjeläkarmottagning, Primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt att vården inte lyssnat. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till enhetschefen för Sala Väsby familjeläkarmottagning för att understryka vikten av att lyssna på patienten.

12 PROTOKOLL 26 PN t o m sid Patientärende, Kirurgkliniken, Operationskliniken, Västmanlands sjukhus Västerås PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt brister i kommunikation. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till verksamhetscheferna för de berörda klinikerna för att understryka vikten av att lyssna på patienten. 106 Patientärende, Ortopedkliniken Västmanlands sjukhus Västerås, Sjukvårdens larmcentral, kollektivtrafikförvaltningen PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt ett dåligt bemötande. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till berörda verksamhetschefer för att understryka vikten av ett gott bemötande samt, för kännedom till patientsäkerhetsteamet. 107 Patientärende, Kirurgkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås och Kolsva familjeläkarmottagning, primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplever sig dåligt bemött när ärendet övergått från barn till vuxenenhet. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till de berörda verksamhetscheferna för att understryka brister i samverkan och ansvar vid överlämning av patient. 108 Patientärende, Akutkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt dåligt bemötande och iakttagit brister i hygienrutiner. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för akutkliniken för att understryka bristande hygienrutiner och vikten av ett gott bemötande samt, för kännedom till enheten för vårdhygien. 109 Patientärende Kvinnokliniken, Västmanlands sjukhus Västerås PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som fått förvirrande information. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för kvinnokliniken för att påpeka vikten av att vara tydlig i kommunikationen till patienten.

13 PROTOKOLL 27 PN t o m sid Patientärende Vuxenpsykiatrin, primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet PK Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som upplevt sig kränkt på grund av personalens prat. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för vuxenpsykiatrin för att understryka vikten av ett gott bemötande. 111 Patientärende, Akutkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås PK Övriga frågor Underlag till ärendet är kansliets redogörelse för patient som frusit och upplevt sig illa bemött. Patientnämndens beslut 1. Ärendet överlämnas till verksamhetschefen för akutkliniken för att understryka vikten av ett gott bemötande. Nämnden tar del av en patientberättelse. Ordförande önskar nämnden en god jul. Vice ordförande önskar ordförande och personalen det samma. Vid protokollet Lotta Rajahalme, mötessekreterare Justerat Anna Maria Romlid Ordförande Gabriella Thies Justerare Att justeringen tillkännagivits på landstingets anslagstavla intygas:

14 Bilaga 3 PROTOKOLL 12 BRU t o m sid 15 Organ Plats Beredning för regional utveckling Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås Tidpunkt Onsdagen den 14 december 2016 Ledamöter Andreas Porswald (MP), Ordförande, tom 49 Denise Norström (S) Tommy Levinsson (S) tom 48 Malin Gabrielsson (KD) from 49, ersätter Tommy Levinsson (S) from 49 Lena Johansson (S) Olof Walldén (S) Karin Thorborg (V), 1:e vice ordförande Magnus Ekblad (C), ersätter Sverre Linton (M) Gunnar Björnstad (M) Ulrika Spårebo (S), ersätter Fredrik Larsson (M) Bengt-Åke Nilsson (L) Christer Lenell (SD) Övriga Maria Linder, Regional utvecklingsdirektör Ulrika Åberg, Regional utvecklingsstrateg Andreas Engstedt, Mötessekreterare Helene Lindgren, Folkbildningsrådet Annika Lind, Länsbildningsförbundet Anders Westin, Länsbildningsförbundet Tomas Aronsson, Västerås folkhögskola Margareta Wikstrand, Tärna folkhögskola 43 Fastställande av föredragningslista 44 Föregående protokoll Beredning för Regional utveckling beslutar 1. Den preliminära föredragningslistan fastställs. Beredning för regional utvecklings protokoll från sammanträdet har justerats i föreskriven ordning. 45 Justering Beredning för Regional utveckling beslutar 1. Denise Norström utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 46 Nästa sammanträde Beredning för Regional utveckling beslutar 1. Nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 7 februari 2017 klockan

15 PROTOKOLL 13 BRU t o m sid Folkbildningsrådet 48 Länsbildningsförbundet 49 Västerås folkhögskola Helene Lindgren från Folkbildningsrådet informerar. Folkbildningsrådet är en ideell förening med myndighetsuppdrag som har tre medlemsorganisationer: Studieförbund i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Folkbildningsrådets uppgift är att vara länken mellan staten och folkbildningens organisationer. Folkbildningsrådet fördelar, på uppdrag av riksdag och regering, statsbidrag till landets folkhögskolor och studieförbund. Rådet följer upp och utvärderar folkbildningens och studieförbundens verksamhet samt rapporterar årligen till regeringen. Det finns idag tio studieförbund, med 160 lokalavdelningar, som samarbetar med 380 andra organisationer och föreningar. Folkbildningsanslaget 2016 är 3,6 miljarder kronor, fördelat på 1,8 miljarder kronor till studieförbunden och 1,8 miljarder kronor till landets 154 folkhögskolor. Statsbidraget till folkbildningen för år 2017 är 3,856 miljarder kronor. Annika Lind och Anders Westin från Länsbildningsförbundet informerar. Västmanlands länsbildningsförbund är en intresseorganisation för studieförbund och folkhögskolor. Länsbildningsförbundets uppdrag är att fördela bidrag till studieförbunden samt genomföra analyser, granskningar och ge helhetsbilder av folkbildningen till regionen. Förbundet ska även utbilda och bilda aktörerna inom folkbildning, offentlig och privat sektor samt övriga civilsamhället. Civilsamhället och folkbildningen möjliggör och förverkligar demokratiska processer. Civilsamhället sysselsätter många på hel-, deltid och arvodesmässig grund. Cirka personer har sin huvudsakliga sysselsättning inom civilsamhället. Årliga ideella insatser inom civilsamhället motsvarar cirka heltidstjänster. Civilsamhället och folkbildningen med studieförbunden har haft och har fortsatt stor betydelse för de nyanlända som kommit och kommer till Sverige framförallt inom språkutbildning, informationsspridning men även inom företagande. Annika och Anders redogör även för den statliga utredningen om stöd för civilsamhället, även kallad Paletten. Tomas Aronsson, skolchef Västerås folkhögskola, informerar. Västerås folkhögskola har verksamhet i Västerås, Köping och Norberg med 1000 deltagare på helårsbasis och 750 deltagare dagligen. Skolan bedriver allmänna kurser, kulturkurser och ledarskapsutbildningar. Skolan har också en omfattande invandrar- och etableringsverksamhet med etableringskurser, etableringsprojekt, studiemotiverande folkhögskolekurser och SFI-utbildning. Verksamheterna finansieras genom stats- och landstingsbidrag, kommunala uppdrag, SFI-uppdrag från kommunerna, andra projekt och samhällsuppdrag samt insatser av arbetsförmedlingen.

16 PROTOKOLL 14 BRU t o m sid Tärna folkhögskola 51 Tärnas nya strategi 52 Övriga frågor Margareta Wistrand, rektor Tärna folkhögskola, informerar. Skolan bedriver allmänna kurser, långa och korta kurser samt uppdragsutbildningar. De långa kurserna är allmän kurs, hälsovägledarutbildning, It-pedagogutbildning samt filmarbetareutbildning. Korta kurserna erbjuds inom profilerna friskvård, It och film. Tärna bedriver även extra insatser med studiemotiverande folkhögskolekurs och etableringskurser. Tärna erbjuder också möjlighet att läsa in högskoleförberedande kurser och yrkesförberedande kurser. Skolan har även tre eftergymnasiala inriktningar. Tärna är folkhögskola med internat vilket möjliggör för externa aktörer att boka konferenser på anläggningen. Diskussion med Sala kommun pågår om att ett antal nyanlända ungdomar kan tas in på allmän kurs och då även bo på internatet. Karin Thorborg föredrar Tärnas nya strategi Tärnautskottet har beslutat om ny strategi för Tärna folkhögskola. Strategin antogs under våren och ämnar ge en inriktning för framtida kurser och ge skolan en roll i den regionala utvecklingen. De tre strategiska målen som funnits tidigare; Tärna folkhögskola som mötesplats, Tärna folkhögskola som förändrare samt Tärna folkhögskola som aktör i samhället, har den nya strategin byggt vidare på. Tärna som mötesplats: Skolan är en viktig utbildnings- och konferensresurs, där internatet spelar en stor roll. Skolans filial i Sala öppnar upp för att nå nya grupper av deltagare. Tärna som förändrare: Skolan har i sin roll som utbildare mål att fånga upp och möjliggöra för deltagarna att kunna söka högre utbildning men även bilda i de övriga ämnen som erbjuds. Tärna som samhällsaktör: Skolan har god samverkan med externa aktörer. Förhoppning och önskan om att Tärna bli mer synlig och stärkt i landstingsorganisationen. Tärna ämnar stärka sin roll som utvecklingsaktör i samhället genom att få mer plats i regionala utvecklingsplanen, genom fortsatta etableringskurser och ytterligare insatser för integration. Tärna ämnar även stärka utbildningsutbudet gentemot hälso-och sjukvården för att i viss mån möta behovet av personal till landstinget. Efterföljande diskussion i beredningen om landstingets, folkbildningens och civilsamhällets pågående och framtida utmaningar samt vikten av civilsamhället och folkbildningen för samhällsutvecklingen. Några av de stora utmaningarna är hur aktörerna tillsammans på en strategisk nivå kan bidra till att öka kunskapsnivån i länet samt hur aktörerna tillsammans kan skapa kompetensförsörjande insatser.

17 PROTOKOLL 15 BRU t o m sid 15 I samband med att ordförande Andreas Porswald avviker från mötet tackar han beredningen för året som gått samt önskar alla en god jul och ett gott nytt år. Vid protokollet Andreas Engstedt, mötessekreterare Justerat Andreas Porswald Karin Thorborg Ordförande Ordförande Denise Norström Justerare

18 Bilaga 4

19 Bilaga 5

20 Bilaga 6

21 Bilaga 7

22 Bilaga 8

23 Bilaga 9

24 Bilaga 10

25 Bilaga 11

26 Bilaga 12

27 Bilaga 13

28 Bilaga 14a Följande revidering av finanspolicyn föreslås: 3. KAPITALFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som Regionstyrelsen ansvarar för. FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder. Följande övergripande fördelning mellan tillgångsslagen ska gälla: TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING, % Min Normal Max Svenska aktier (20) Utländska aktier (20) 40 (30) Aktier, totalt (35) 65 (50) Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt 25 (40) 40 (55) 70 Alternativa investeringar Kassa Tabell 1 strategisk tillgångsallokering Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av regionens aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning Gulmarkerad text visar vilka gränser som ändrats i tillgångsfördelningen. Tidigare fanns gränser även för nominella och reala räntebärande värdepapper, dessa har tagits bort.

29 Bilaga 14 b POLICY 1 (6) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Finansförvaltning SYFTE Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från regionstyrelsen. PRINCIPER Regionens finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden: Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning Långsiktig kapitalförvaltning (pensionsmedel och donationsmedel) Skuldförvaltning MÅLSÄTTNING Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för regionen. Regionen har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser. Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning. Avkastningsmål likviditetsförvaltning Regionens likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor. Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet regionens åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med regionens långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar. Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

30 POLICY 2 (6) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Finansförvaltning ANSVAR OCH BEFOGENHETER Regionfullmäktige (RF): ansvarar för att förvaltningen sker i enlighet med Kommunallagen 8 kap. 2. fastställer och beslutar om förändringar i finanspolicyn. beslutar om uttag (inklusive beslut att inte återinvestera avkastning) ur kapitalförvaltningsportföljen. fastställer årligen i samband med fastställande av regionens budget limit för nyupplåning och total ram för upplåning. beslutar om ingående av borgen samt eventuell borgensavgift. Regionstyrelsen (RS): säkerställer, utvärderar och kontrollerar att finansförvaltningen sker enligt finanspolicyn. ansvarar för regionens finansiella förvaltning och fastställer i arbetsordning, delegationsordning samt attestinstruktion (förteckning), rutin för intern kontroll, fördelning av ansvar, beslutanderätt och befogenheter mellan Regionstyrelsen och tjänstemannaförvaltningen utöver det som anges i denna policy. ansvarar för utfärdande av riktlinjer inom ramen för denna finanspolicy. beslutar om överföringar till kapitalförvaltningsportföljen. har ett övergripande ansvar för donationsmedelsförvaltningen. beslutar om upplåning inom av RF beslutade ramar. godkänner upprättande av publika låneprogram. beslutar om nivå och villkor för krediter och kan även besluta om justering av bolags krediter under löpande år. rapporterar finansförvaltningens status och utveckling i delårs- och årsrapportering till RF. ansvarar för att policyn ses över årligen och uppdateras vid behov. SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING Finanspolicyn omfattar även regionens helägda bolag. Regionen ska tillämpa en sammanhållen finansförvaltning. Detta innebär att verksamheter och helägda bolag ska knytas till regionens koncernkontosystem. Majoritetsägda bolag kan knytas till koncernkontosystemet. Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

31 POLICY 3 (6) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Finansförvaltning För bolag finns möjlighet till kredit kopplad till koncernkontot. Om bolag lånar externt ska detta ske med borgen från regionen. RAPPORTERING Rapportering och uppföljning av finansförvaltningen ska verifiera att placeringar och risker överensstämmer med finanspolicyn. Rapporteringen ska minst innehålla finansförvaltningens resultat, relevanta riskmått samt exponeringar. Rapportering till regionfullmäktige sker i delårsrapporter och i årsredovisningen. Rapportering till regionstyrelsen sker regelbundet under året. Samtliga inblandade har att snarast rapportera avvikelser från finanspolicyn, eller andra händelser som inte är att betrakta som normala, till överordnad/uppdragsgivare. MOTPARTER OCH FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Köp och försäljningar av värdepapper och valutor, extern förvaltning samt förvaring av regionens tillgångar skall ske via motparter som har erforderliga tillstånd från Finansinspektionen. Utländska institutioner skall ha tillstånd motsvarande Finansinspektionens. TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG OCH TRANSAKTIONER Räntebärande värdepapper samt likvida medel är tillåtna inom samtliga portföljer. Aktier och alternativa investeringar är endast tillåtna inom kapitalförvaltningsportföljen och donationsmedelsförvaltningen. Vid placering i investeringsfonder (fonder som förvaltar aktier och andra värdepapper) ska fondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i denna policy. Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivatinstrument får även förekomma inom tillgångsslaget alternativa investeringar, då inom ramen för en förvaltningsstrategi hos externa förvaltare. Värdepapperslån och belåning av tillgångar är endast tillåtet inom ramen för förvaltningsstrategi hos extern förvaltare inom tillgångsslaget alternativa placeringar. RISKHANTERING Risker ska i möjligaste mån begränsas genom att regionen använder sig av principerna om matchning respektive diversifiering. Matchning innebär att placeringsinriktningen ska anpassas i tid efter de åtaganden som gjorts om utbetalningar. Diversifiering innebär att riskerna sprids genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal tillgångsslag, låntagare och löptider. Ingen valutarisk ska förekomma inom den räntebärande delen av kapitalförvaltningsportföljen, ej heller inom likviditets- och skuldförvaltningen. Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

32 POLICY 4 (6) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Finansförvaltning Ränteplaceringar skall ske i värdepapper med låg kredit/förlustrisk (s.k. investment grade på ratingskalan). Vidare ska en tillfredsställande diversifiering finnas avseende låntagare och löptider. ETIK/ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Regionen strävar efter att vara en ansvarsfull investerare, vilket bland annat innebär att hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling ska tas vid investeringar. Ambitionen ska vara att investering inte tillåts i företag som uppenbart bryter mot kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. De konventioner som främst avses är; Konventioner om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen ILO-konventionerna Internationella miljökonventioner. Regionen ska undvika placeringar i företag/företagsgrupper där en del av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen. De etiska kriterierna tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare. Om det kommer till regionens kännedom att ett företag bryter mot tillämpliga lagar eller inte på ett för regionen godtagbart sätt följer internationella konventioner ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras. Baserat på tillgänglig information ska en helhetsbedömning göras av investeringens lämplighet, varvid bl.a. beaktas olika åtgärder företaget har vidtagit för att rätta till missförhållandena och företagets agerande i etiska och miljömässiga frågor i övrigt. Uppföljning av hur etikreglerna efterföljs ingår i den årliga uppföljningen av förvaltningen. LIKVIDITETSFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att säkerställa att fullgod betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. LIKVIDITETSPLANERING Likviditetsplaneringen ska upprättas så detaljerat att en god betalningsberedskap och likviditetshantering säkerställs. Regionen ska ha tillgång till tillräckliga kreditlöften så att finansieringsrisken kan minimeras. Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

33 POLICY 5 (6) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Finansförvaltning PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Löptider på placeringarna ska anpassas efter likviditetsflödet i upprättade prognoser, möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden samt förväntningar om ränteutvecklingen. Likviditetsrisken ska begränsas genom likviditetsplanering och genom att i första hand använda placeringsformer/värdepapper som omsätts i tillräcklig omfattning och därmed vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Bankinlåning som är bunden för en viss tidsperiod får inte överstiga 1 år. Även tillgång till korta krediter/kreditlöften minskar likviditetsrisken. KAPITALFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionen ska agera för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande om att säkerställa framtida pensionsutbetalningar, dvs. den övergripande målsättningen. Bestämmelserna fungerar även som en vägledning för förvaltningen av donationsmedel, som regionstyrelsen ansvarar för. FÖRDELNING AV TILLGÅNGSSLAG Kapitalförvaltningen ska i huvudsak ske via externa förvaltare och företrädesvis via investeringsfonder. Följande övergripande fördelning mellan tillgångsslagen ska gälla: TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING, % Min Normal Max Svenska aktier Utländska aktier Aktier, totalt Nominella räntebärande värdepapper Reala räntebärande värdepapper* Räntebärande värdepapper, totalt Alternativa investeringar Kassa Tabell 1 strategisk tillgångsallokering Innehav i ett enskilt företag får maximalt utgöra 5 procent av regionens aktieportfölj. Den branschmässiga spridningen skall vara bred. För den utländska aktieförvaltningen skall även en bred geografisk spridning av innehaven finnas. Rådande sammansättning av världsmarknadsindex fungerar som vägledning vid portföljens sammansättning. SKULDFÖRVALTNING Detta avsnitt beskriver hur regionens upplåning ska ske. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UPPLÅNING Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. Upplåning ska ske till betryggande säkerhet Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

34 POLICY 6 (6) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Finansförvaltning och upplåning i spekulativt syfte är inte tillåtet. Med spekulation avses transaktioner där utfallet av affären är osäkert, exempelvis att finansiera en långfristig placering med kortfristig upplåning. Dock får upplåning för placering ske om ränteläget bedöms som gynnsamt och ett framtida lånebehov finns. Finns behov av extern finansiering vid stora projekt eller investeringar ska huvuddelen av den planerade upplåningen säkras med lånelöften från presumtiva långivare. Kreditlöftena ska även säkerställa att det kortsiktiga likviditetsbehovet är uppfyllt. Total upplåning får ej överstiga den budgeterade upplåningen annat än vid tillfällig likviditetsbrist under kortare perioder, maximalt upp till ett år. Vid upplåningsbehov ska lånestocken differentieras vad gäller löptider och räntebindningstider i syfte att begränsa risken för omsättning av lån vid ett ofördelaktigt ränteläge. INTERN REFERENS Riktlinje för finansförvaltningen, antagen av regionstyrelsen 2017-xx-xx xxx (Dnr LTV17xxxx). Utfärdad av: Fredrik Holst Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

35 Riktlinje för finansförvaltningen Region Västmanland Bilaga 14 c

36 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE BESKRIVNING/INLEDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Avkastningsmål likviditetsförvaltning Avkastningsmål kapitalförvaltning Målsättning skuldförvaltning Avkastningsmål donationsförvaltning GILTIGHET OCH UPPDATERING ANSVAR OCH BEFOGENHETER RAPPORTERING KONTROLL OCH GRANSKNING AVVIKELSEHANTERING SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING FÖRUTSÄTTNINGAR LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR MOTPARTER FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER FÖRVALTARE TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG TILLÅTNA VÄRDEPAPPER OCH INSTRUMENT Räntebärande värdepapper Aktier Investeringsfonder Strukturerade instrument Derivatinstrument RISK Valutarisk Kreditrisk Ränterisk Finansierings- och refinansieringsrisk Motpartsrisk Likviditetsrisk ÖVRIGT ETIK LIKVIDITETSFÖRVALTNING LIKVIDITETSPLANERING PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING RAPPORTERING LIKVIDITETSFÖRVALTNING KAPITALFÖRVALTNING TILLGÅNGSALLOKERING OCH LIMITER AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Duration Tillfällig omklassificering av strukturerade instrument ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING

37 5.5 LIKVIDA MEDEL (KASSA) FÖRVALTNINGSSTRUKTUR REBALANSERING UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING Val av jämförelseindex SKULDFÖRVALTNING UPPLÅNING - ALLMÄNT KREDIT- OCH RÄNTEFÖRFALL Kreditförfall Ränteförfall LEASING RAPPORTERING VALUTAHANTERING ALLMÄNT KURSSÄKRING, LIMITER SÄKRING AV VALUTARISK BILAGA 1: ORDLISTA/DEFINITIONER - I riktlinjen återfinns understrukna ord dessa finns definierade i ordlistan. BILAGA 2: RATING Kursiv blå text är text från policyn, beslutad av fullmäktige. Denna har vävts in i riktlinjen för att inblandade ska få en helhetsbild av regelverket. 3

38 1 SYFTE Tillsammans med finanspolicyn beskriver detta dokument hur regionen ska agera i sin samlade finansförvaltning. Ett väl definierat regelverk är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med finansförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande. 2 BESKRIVNING/INLEDNING 2.1 Bakgrund Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Regionens finanspolicy beslutas av Regionfullmäktige. Som komplement till finanspolicyn lämnas mer detaljerade riktlinjer från Regionstyrelsen. Policyn har vävts in i riktlinjen (kursiv stil) för att underlätta för inblandade parter att få en samlad bild av regelverket. Regionens finansförvaltning är i huvudsak uppdelad i tre områden: Kortsiktig/medellång likviditetsförvaltning Långsiktig kapitalförvaltning, inklusive förvaltning av donationsmedel 1 Skuldförvaltning, inklusive leasing och valutahantering 2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL Den övergripande målsättningen med finansförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för regionen. Regionen har härutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser. Inriktningen är att normalt avsätta medel motsvarande pensionsskuldens förändring oavsett eventuellt investerings/finansieringsbehov, och med strategin att särskilja kapitalförvaltning från skuldförvaltning Avkastningsmål likviditetsförvaltning Regionens likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. Med god avkastning avses en avkastning som överstiger affärsbankernas inlåningsräntor Avkastningsmål kapitalförvaltning Givet regionens åtagande att säkerställa framtida pensionsutbetalningar är avkastningsmålet 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Detta avkastningsmål skall ses långsiktigt och omprövas vid behov för att säkerställa att det överensstämmer med regionens långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar Målsättning skuldförvaltning Upplåning ska ske till lägsta möjliga kostnad med beaktande av likviditetssituation, ränteläge samt planerad investeringstakt. 1 Hur en stiftelses medel får placeras bestäms av villkoren i respektive stiftelses förordnande/föreskrifter. Denna riktlinje reglerar förvaltningen av stiftelser där villkor för förvaltningen inte finns uttryckta i förordnandet/föreskrifterna. 4