pedersöre april 2012 Cafétest energiformer politikguide bloggvärld & hästsnack

Transkript

1 Studio 3Sursik skola pedersöre april 2012 Cafétest energiformer politikguide bloggvärld & hästsnack

2 6 Partiguide 12 president val I m not moving 23 på solsidan Kärnkraft 26 vindkraft 30 vatenkraft från avfall till energi blogg- 34 världen häst- 36 snack du 38 duger! bok- 44 snack 40 fototips 42 På nytt 48 cafétest 47 om namn Studio 3 I november 2011 presenterades ett nytt projekt för Sursik skolas niondeklassare. Det talades om undervisning i naturvetenskaper, modersmål, samhällslära och historia utöver de vanliga lektionerna i skolan. Aderton elever nappade på idén och sökte till projektet som kallas Studio 3. Alla som sökte blev antagna och arbetet satte i gång utan att vi egentligen visste vad vi gett oss in på. Till en början samlades alla grupper gemensamt för att lära sig om layoutprogrammet InDesign, som vi med hjälp av Joakim Bonns från Tidningen i skolan, använt för att få ihop tidningen du nu håller i din hand. Från februari till april samlades vi gruppvis i medeltal två gånger i veckan, en timme före skolan och en timme under skoltid. Vi började med olika små projekt och jobbade mycket på egen hand. I februari gjorde vi ett besök till Helsingfors där vi fick en guidad rundtur i riksdagshuset, tog del av plenum och besökte vetenskapscentret Heureka. Studio 3 har varit en mycket lärorik period. Eftersom deltagandet var frivilligt är det skönt att veta att vi som är med har varit beredda att satsa. Det har varit hårt arbete och mycket ansvar, men när vi nu ser slutresultatet har det definitivt varit värt alla sena kvällar och tidiga morgnar. Vi har utvecklats och blivit mer självständiga, och ingen av oss ångrar att vi gick med i höstas! s3 2 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 3

3 första raden Felicia Östman, Julia Vähäkangas, Rebecca Mattbäck, Elin Nyman, Herman Mård, Martin Enell, Sara Sundqvist, Anna-Kajsa Edström Politikguide Andra raden Melinda Södö, Linda Back, Janina Wärn (skymd), Emilia Ekstrand, Antonia Ström, Sophie Lindfors, Ida Herrmans (skymd) tredje raden Björn Vesterbacka, Jonathan Sundelin, Henrik Stubb Välkommen till politikguiden! På sidorna 6-21 får du ta del av presidentvalet, våra politiska partier samt medborgarrättsrörelsen i USA. Eleverna har själva valt att fördjupa sig i ämnen de varit intresserade av. Förutom att de tagit reda på fakta har de intervjuat personer - främst i vår region, men även längre ifrån. Under vårt besök i riksdagen fick eleverna också chansen att ställa frågor direkt till riksdagsmännen Mats Nylund och Peter Östman. 4 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 5

4 Är du osäker på vem eller vilket parti du ska rösta på i nästa kommunalval? Här har du möjlighet att jämföra partier och deras värderingar. Här finner du svar på alla dina frågor. politikguide text Martin Enell & Jonathan Sundelin David Pettersson Anna-Maija Lyra Mårten Portin En ny skola i Lappfors är inte möjlig! Från KD valde vi att intervjua David Pettersson. Pettersson blev medlem i Kristdemokraterna vid förra kommunalvalet år Det viktigaste som partiet betonar är respekten till nästan, alltså till andra människor, anser Pettersson. Om han fick beskriva partiet med tre ord skulle de vara: Familjenära, kristet och öppet. I presidentvalet tyckte han att det gick hyfsat för Kristdemokraternas kandidat. Procenten bevisar ju att det finns personer i detta samhälle som har samma värderingar som Sari Essayah. När det gäller den planerade kommunsammanslagningen och diskussionen kring den, så tycker han att det är lite snedvridet att man funderar på en kommunfusion, när det egentligen handlar om en kommunreform. Pettersson är även positivt inställd till pälsnäringen. När det ändå finns bönder som odlar gräs och föder upp kreatur så varför inte pälsnäring? frågar han sig. I diskussionen om en ny skola i Lappfors tycker han att det blivit för mycket känslor inblandade. Som parti för ungdomarna här i nejden, så har KD varit med och beslutit i alla frågor som ställts i kommunfullmäktige och bl.a beviljat bidrag till ungdomslokaler. En viktig sak att jobba för i Pedersöre anser han är Familjepolitiken Den synen finns att samhället byggs upp av en familj. I bästa fall så är det en kärnfamilj, men i övriga fall kan det vara ensamstående som vi måste stöda, säger han. Det man gör för att få allt fler personer aktiva inom politiken är att försöka ge vanliga individer ett samhällsintresse, så att samhällsintresset kunde leda till att man vill engagera sig politiskt. (ME) s3 Det finns även Gröna som inte är emot pälsnäringen! Anna-Maija Lyyra har varit intresserad av miljöfrågor sedan skolåldern och hon har varit med i en förening som heter Luontoliitto och därför valde hon att gå med i De Gröna. Det viktigaste partiet betonar, enligt Lyyra, är miljöfrågor och hållbar utveckling. Om hon fick beskriva partiet med tre ord så skulle hon välja: Framåtanda, ungdomlighet och miljötänkande. När det gäller den planerade kommunsammanslagningen så är hon försiktigt för, precis som partiet. Jag anser att det i framtiden kommer att finnas många små kommuner som har svårt att klara sig. Självklart ska invånarna i kommunen få vara med och bestämma. Angående pälsnäringen så tycker Lyyra att den ska finnas kvar, så länge djuren sköts på ett humant vis. Hon är själv född på landet och vet hur viktig näringen är. Det finns även andra inom De Gröna som är för pälsnäringen, men majoriteten är nog emot. Vad Gröna gjort som parti för oss ungdomar vågar Lyyra inte yttra sig om. Men som person så tycker hon att det skulle finnas möjlighet för ungdomar att kunna besöka ungdomslokaler på fritiden. Hon anser också att man skulle sätta ut mer resurser på skolor och dagisar. Presidentvalet tyckte Lyyra var oerhört intressant. Jag var väldigt glad för De Grönas del och alla andras del för att det gick så pass bra för Pekka Haavisto. Hon har också hört att folk tolererade att Haavisto var homosexuell men att han ännu till var Grön tålde inte de flesta, det blev för mycket helt enkelt. Men Niinistö var en stark kandidat och många har väntat på att ha honom som president. När det gäller frågor i Pedersöre följer hon inte med dem speciellt aktivt. Men om det skulle ha byggts ett kulturutrymme som det var tal om för ett tag sen, skulle hon ha talat för. Om man röstar på De Gröna kan man vara säker på att man får en studieplats och en arbetsplats senare i livet. Men alla ska stödas oavsett ålder, kön eller ursprung. (ME) s3 Jordbrukare är de bästa miljövårdare som finns! Mårten Portin, centerpartist, har varit intresserad av politik sedan gymnasiet, men han har inte hunnit med politiken för att han varit så engagerad i olika föreningar och annat. Anledningen till att det just blev Centern han ställde upp för var för att han hörde till ett gäng, som tyckte Centern hade bra inställning till att hålla landsbygden levande. Då bildades en lokalförening i Pedersöre. Portin planerar att ställa upp i nästa kommunalval och hoppas på att åtminstone några från Centern kommer in i kommunfullmäktige. Men han väntar sig ingen succé eftersom avdelningen är så pass nystartad. Anledningen till att han vill komma in i kommunfullmäktige är för att kunna påverka i besluten som tas i vår fantastiska kommun. Portin skulle ha velat se Paavo Väyrynen som president, för att han är så mänsklig, men han tycker nog att det går bra med den president som vi har nu. Det viktigaste Centern betonar enligt Portin är uttrycket Levande Landsbygd. Kanske lite uttjatat uttryck men det betyder inte att vi inte menar det, säger han. Vad som menas med uttrycket är att Pedersöre ska förbli en landsbygdskommun med grundskolor inom acceptabla avstånd, samt annan service som fungerar. Man skall kunna bo på landet även om man inte är miljonär. Om han fick beskriva partiet med tre ord så skulle det vara: Jämlikt, medmänskligt och tvåspråkigt. När det gäller den planerade kommunsammanslagningen har han samma åsikt som partiet: Kommunerna ska inte tvingas ihop! Självklart om det finns kommuner som vill slå sig samman med andra, så ska de få göra det, säger Portin. Samtidigt vill han påpeka att det inte är Centern som är orsaken till kommunsammanslagningen som många tror. Centern började visserligen med s.k. Morotspengar, vilket betyder att kommuner som går ihop får en summa pengar för det, men det var aldrig tal om tvång. Det är kommunens politiker som ska fatta det beslutet, inte de som sitter i Helsingfors, säger han. Pälsnäringen tycker han ska finnas kvar. Han anser att det är en oerhört viktig primärnäring här på landsbygden. Vissa kanske tycker att inhemska primärnäringar är onödiga, men tänk hur åkrar och skogar skulle se ut om ingen skötte dem. Jordbrukare är de bästa miljövårdare som finns, säger Portin. Portin är positivt inställd till en ny skola i Lappfors. Han tycker att det är fel att de som börjar på ettan, skulle behöva åka taxi i kilometer för att komma till närmaste skola. Han anser att man hinner bli van med att åka buss sedan i högstadiet, samtidigt som man lär känna nya personer från andra delar av kommunen. Saker som Portin vill göra för ungdomarna här i kommunen, är att han försöker få statsbidrag till ett antal omtalade skateboardramper. Skateboardramperna skulle finnas utspridda i Pedersöre; I Kållby, Sandsund, Forsby och en större anläggning vid Sursik. Han vill också bilda någonting som inte finns i Pedersöre, en motorförening. Föreningen skulle främst vara riktad till personer under körkortsåldern, men också till vuxna. Vi får ju ingen formel 1-bana, men kanske vi kunde få ett avskilt område där det är lagligt att köra, säger han. Ungdomsarbetet och företagsamheten anser han är viktigt att jobba för i Pedersöre. Vi måste hjälpa företagen som vi har samt nya företag som vill etablera sig. Varför skall man rösta på Centern i nästa val? I Pedersöre har vi bara tre partier, och det skulle vara jätteviktigt för kommunen att få in någon från Centern, för Centern är ett stort parti. När vi vill ha gjort något i Pedersöre, få bidrag eller något, så vänder vi oss uppåt till moderpartiet, till Centern som parti och försöker få pengar och hjälp. Det gör ju förstås alla partier, nu har vi ju SFP som är allra störst, men det är tyvärr ett mycket litet parti då man ser ur ett landomfattande perspektiv. Kristdemokraterna är heller inte speciellt stora, men däremot är ju SDP ett stort parti. Vi behöver ett stort parti i form av Centern i Pedersöre, för det är helt enkelt en möjlighet att förbättra kommunen, avslutar han. (M.E) s3 6 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 7

5 politikguide Marianne Surma-aho Jarmo Ittonen Frihet för individen och stöd företagarna För de svagas livskvalitet Marianne Surma-Aho har varit medlem i Samlingspartiet sedan 70-talet. Hon gick med vid ett tillfälle som hette Kokoomuksen nuoret, för att ideologin stämde bäst överens med hennes egna tankar. Det hon tycker är det viktigaste som partiet betonar är individens frihet, samt att partiet stöder företagarna. Om hon fick beskriva Samlingspartiet med tre ord så skulle hon välja: Individ, mänsklighet och företagsamhet. När det gäller diskussionen kring den planerade kommunsammanslagningen, tycker hon att någon typ av kommunsammanslagning skall utföras. Vilka kommuner som ska sammanslås är ju svårt att säga men det beror helt på hur dessa kommer överens, vilka förutsättningar man har. Skattemässigt sett skulle det vara bäst om Pedersöre och Larsmo skulle gå ihop, anser Surma-Aho Hon är positivt inställd till pälsnäringen. Hon anser att när det ändå finns jordbrukare och andra näringsidkare så är nog pälsnäringen som vilken annan näring som helst. För oss ungdomar har Samlingspartiet sett till att ungdomarna har möjlighet att studera och få studieplatser, på så nära håll som möjligt. Man får ju inget arbete om man inte har ett yrke, säger Surma-Aho Hon anser också att ungdomarna inte får frysas ut. Om man ser ur en lokal synvinkel så arbetar Samlingspartiet med att ge ungdomar möjlighet att utöva sina intressen, såsom idrott, kultur och musik. Surma-Aho tycker att presidentvalet detta år inte kunde ha gått bättre. Hon säger att man inom Samlingspartiet länge har väntat på att få en från partiet som president. Förutom att Sauli Niinistö är från Samlingspartiet så är han ju väldigt kunnig, både inom inrikes-, utrikes- och finanspolitiken. Nu detta år när hon följt med andras kampanjer också tycker hon att de varit väldigt sakliga, kandidaterna har alla betett sig som fullvuxna människor. Anledningen till att man ska rösta på Samlingspartiet är att man har en tryggad skolplats eller arbetsplats, och att ungdomarnas röster också blir hörda. Anledningen till att man inom Samlingspartiet försöker få ungdomar aktiva inom politiken, är för att ungdomarna snart ska ta följande steg och ta över Finlands utrikes- och inrikespolitik. Man vill också ha ungdomar med för att få varierade åsikter i Samlingspartiet. (ME) s3 Jarmo Ittonen gick med i partiet ganska sent, även om han visste till vilket parti han hörde. Han hade redan innan han var med i något parti varit aktiv i samhällsfrågor, bland annat inom idrott och fackföreningar. Jag anser att om man är intresserad av samhällsfrågor och gärna vill påverka så är det säkrast och naturligast att gå med i ett parti, säger Ittonen Vänsterförbundet värnar om de svagare i samhället, de som har lite mindre och om deras möjligheter att leva ett normalt liv. De rika klarar sig bra utan vårt parti, vårt parti är till för dem som är mindre bemedlade och vårt parti vill att ingen ska glömmas bort utan att man ska ta hand om dem som håller på att hamna mellan, säger Ittonen Mångpartisystemet kan försvinna Vänsterförbundet har i sin regeringsplan med att kommunreformen måste göras på något vis, men de vill inte ha tvångssammanslagningar. I Jakobstad ställer de sig tveksamma till kommunsammanslagningarna, Ittonen tycker att man inte ska ha så bråttom som vissa tycks ha. Det vore katastrofalt om det blir tvångssammanslagningar, då lyckas det inte, säger Ittonen. Eftersom vi har kört igång social- och hälsovårdssektorn med Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby, och den biten av kommunernas budgeter tar ca hälften, har vi ingenting att spara ifall vi slår ihop kommunerna. Sammanslagningar skulle också betyda att man centraliserar tjänsterna tror han, man drar dem till större enheter. Och de enheterna är knappast Lillby, Bosund, Jeppo eller Munsala. Det skulle betyda att man måste åka längre sträckor för att nå tjänsterna om man bor i en kommun utanför staden. För några veckor sedan hade Vänsterförbundet ordnat ett seminarium i Jakobstad med professor Katajamäki. Han ifrågasatte också hur jämlikt det är om man centraliserar. T.ex. i Lappland kanske någon blir tvungen att köra 100-tals kilometer för att nå servicen medan de som bor på de centrala områdena bara har någon kilometer till service. En annan orsak till att Ittonens grupp är emot sammanslagningarna är att det skulle bli en enpartikommun, SFP skulle få över 70% enkel majoritet. I Jakobstad har man alltid haft ett mångpartisystem, just nu sex partier i fullmäktige. Det betyder också att man måste diskutera med de mindre grupperna, besluta tillsammans, ta hänsyn till minoriteternas åsikt. Om ett parti får för mycket makt struntar de i minoriteterna. Detta kan orsaka mycket osämja bland en del av befolkningen. En viktig och växande näring Ittonen tycker att pälsnäringen är så pass viktig i vår region och sysselsätter så mycket folk så den är helt acceptabelt för hans del. Pälsnäringen är så pass viktig att man inte genom lagstiftning kan kräva att den ska läggas ner, men man kan kräva att förhållandena och farmerna skall förbättras, och att djurens livskvalitet ska förbättras. Det är en näring bland andra viktiga näringar. Speciellt på senaste tiden har pälsfarmerna blivit mer och mer lik industrier, de växer mycket. Det var inte som förut då nästan varannan gubbe hade en pälsfarm som en binäring, man jobbade med något annat på dagen och gick till farmen på kvällen, det var mer amatörmässigt och man sysselsatte inte så mycket folk, funderar Ittonen. Han har absolut en annan linje än sina kollegor i Helsingfors. De har satt upp på regeringsprogrammet att man ska skära ner på pälsnäringen. Vi här i Jakobstad har en helt annan åsikt, detta är en viktig näring. Jämlikhet, Vänsterförbundets starka rättesnöre Det han personligen har gjort för ungdomar är att försöka påverka utbildningen, speciellt andra och tredje stadiets utbildning, men också grundskolan. Vänsterförbundet har i årtionden kämpat med att vi skulle få en bra grundskola som bra plattform, sedan avgiftsfri gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Även om han tycker att det är bra att ungdomar arbetar lite under studietiden vill han att man ska ha möjlighet att studera oberoende av om familjen har en stor förmögenhet eller inte, det handlar om jämlikhet. De har också sett till att dagvården fungerar och är tillgänglig för alla som behöver den. De stöder också den så kallade tredje sektorn, de är väldigt måna om att vara med och bygga på idrottssidan, de ger bland annat stöd till anläggningar så föreningarna har möjlighet att idka den idrottsgren de är intresserade av. Sedan ska man ha möjlighet att vara med i föreningen utan någon extra stor terminsavgift. Han har alltid velat gynna föreningar med stark ungdomsverksamhet. Kommunen ska bidra med utrymmesmöjligheter, inte bara till idrotten utan också till kulturverksamhet som t.ex. teater, tycker Ittonen. De rika klarar sig bra utan vårt parti, vårt parti är till för dem som är mindre bemedlade Valdebatten som gick snett I första valomgången i presidentvalet hade vi många intressanta kandidater och frågor. Andra valomgången blev en överraskning. Ittonen trodde inte att kandidaterna skulle bli de som blev, Niinistö var i och för sig självklar, men att Haavisto skulle bli den andre trodde han inte. I andra valomgången tyckte han att diskussionerna urartade, familjens andra part var nästan viktigare än kandidaten. Det blev också lite känsliga frågor, speciellt om Haavistos familjeförhållande. Han tycker dock att toleransen i Finland har förbättrats, man kan diskutera civiliserat i till exempel homodebatten. Valkampanjen var bra och presidenten fick ett starkt stöd, jag finner inget att klaga på, säger Ittonen. Någon man kan lita på Varför ska man rösta på Vänsterförbundet? De gör sitt bästa för att utveckla det här samhället, de försöker ta hänsyn till olika åsikter. Vi kan förstås inte springa med huvudet i väggen, följa varje enskild människas åsikt, utan vi måste försöka hitta en lösning som gynnar större delen av befolkningen, säger han. Det är de kommunala beslutsfattarna som är närmast medborgarna. Viktiga egenskaper hos en kandidat är att han kan samarbeta och kompromissa. Det man också ska tänka på är att rösta på någon man lätt kan vända sig till om man har något problem, någon som man litar på. (JS) s3 8 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 9

6 politikguide Greger Forsblom gick med i Svenska folkpartiet för åtta år sedan. Han gick med i partiet för att han ville engagera sig, påverka i samhällsfrågor. Frågor kring det svenska språkets framtid är viktiga för vårt land. Forsblom har alltid hållit på Svenska folkpartiet, därför gick han också med i det partiet. I SFP är rätten att använda vårt modersmål kittet som binder ihop partiet. Detta betyder att det är högt till tak och breda väggar, alltså man har väldigt olika åsikter, säger Forsblom. Det han tycker är det viktigaste som hans parti betonar är jämlikhet, de är öppna och tar ansvar för samhället. Svenska folkpartiet är ett liberalt parti, liberalism uppfattas ofta som flummigt men det tycker inte han. Liberalt är öppet! Aktuella frågor Greger Forsblom ser inget positivt med kommunsammanslagningarna. Han tror att hur man tar ställning till den här frågan beror på var man bor. Servicen i byarna kommer i stort sett försvinna, det kommer att ske en centralisering, man sätter tjänsterna på ett centralt område. Om man ska slå ihop kommunerna ska man göra det stegvis, diskutera och slå ihop olika sektorer. Man måste förlova sig innan man gifter sig, säger han. Forsblom tror att majoriteten av medlemmarna i Svenska folkpartiet i Österbotten är emot en kommunreform enligt den nu förslagna modellen. Pälsnäringen är väldigt viktig för vår region, den sysselsätter många människor och är en bra inkomstkälla för vår nejd, tycker Forsblom. Hans parti tycker likadant, de röstar för pälsnäringen. Förut talade Forsblom för en ny skola i Lappfors, men han har med tiden blivit mer tveksam. Han har svårt att motivera en ny skola där, när elevantalet knappt överskrider 20. Man jobbar med att finna en lösning på det här problemet, lösningen behöver dock inte vara en ny skola. Man skulle kunna slå ihop dagvård med de lägre klasserna, sedan då skolbarnen blir äldre tar de taxi till en av de närmast liggande skolorna,bäckby eller Överesse skola. Det är dock negativt att avståndet är så långt, vissa kanske skulle ha upp till 20 kilometer till närmaste skola. En ny skola i Lappfors är mer en byafråga än en skolfråga, tycker Forsblom. Ett helt nytt fullmäktige Svenska folkpartiet gör allt för lite för ungdomar, vi borde göra mer. Saker som utbildning och dylikt är under kontroll Greger Forsblom Man måste förlova sig före man gifter sig Johanna Överfors men övriga ungdomsfrågor diskuteras inte mycket, funderar Forsblom. SFP stöder föreningar inom idrott och kultur, men man är lite oviss om vad ungdomar vill ha. En sak man har diskuterat är att man skulle sänka röståldern i kommunval till 16. Men risken finns att ungdomar skulle sätta sin röst på samma kandidat som någon av föräldrarna. En tanke som Forsblom har är att man skulle göra ett ungdomsfullmäktige. Man skulle ordna val vartannat år, i valet skulle bara ungdomar från år ställa upp och bara ungdomar i den åldern skulle få rösta. Valet skulle inte vara politiskt, snarare mer ett personval. Representanterna skulle presentera sig i skolor och man går sedan med föräldrarna till vallokalerna då de går och röstar i riksdagsvalet eller kommunalvalet. Man skulle placera ut ett skilt valbås för ungdomsfullmäktigvalet och man skulle följa samma valregler som vuxna följer. Han tror att antalet som röstar i politiska val skulle öka i framtiden om ett ungdomsfullmäktige grundas. Ungdomsfullmäktige skulle fungera som idékläckare och rådgivare i ungdomsfrågor som behandlas i fullmäktige, de skulle också få en liten budget varje år. Debatterna var fel inriktade Presidentvalet var intressant. Forsblom som SFP:are stödde Eva Biaudet i första omgången. Det bekymmersamma var att debatterna i andra omgången mest handlade om Haavisto och hans sexuella läggning. Vi fick en bra president, han kommer att styra landet bra, tror Forsblom. Det som irriterade var debatterna, de borde varit mer politiskt inriktade. Framgångsrika ledare SFP vill ha ett välmående Pedersöre. De försöker vara rättvisa i alla frågor som behandlas i fullmäktige. Alla frågor är viktiga! Första rådet Forsblom fick då han gick med i politiken var: sätt inte saker mot varann. Man måste diskutera och kompromissa för att komma fram till beslut, man måste också lyssna på de andra, ha en överblick över ämnet. SFP kan ta ansvar. De är erfarna ledare, de har lett Pedersöre en lång tid med framgång. En sak som ofta glöms bort är att rösterna i kommunalval räknas till godo för partierna när man tillsätter interkommunala organ som Österbottens förbund, sjukvårdsfullmäktige och Folktinget med mera. Man ger en röst för svenskan, för jämlikhet. Forsblom skulle gärna se unga kandidater komma med i deras parti, då skulle man också få höra de yngres åsikt i kommunala frågor, avslutar Forsblom. (JS) s3 Pedersöre är unikt i Finland Johanna Överfors har alltid varit intresserad av socialdemokrati. År 2007 gick hon med i Pedersöres Socialdemokrater för att hon var irriterad på hur politiken i Pedersöre fördes och tänkte att om hon går med får hon chansen att påverka den. Hon kom dock inte in i kommunfullmäktige, men fick en plats i Pedersöres kommunstyrelse. Det Johanna Överfors tycker är det viktigaste Socialdemokraterna representerar är att man tar hand om den lilla människan, alltså rättvisa, arbete och sociala frågor som är viktigt i ett välfärdssamhälle. Som österbottning ser hon positivt på pälsnäringen. Den ger både arbetskraft och inkomster till regionen. De lokala farmerna är ju stora arbetsgivare, de tar folk från utlandet för att få arbetskraften att räcka till. Hon finner inga etiska bekymmer med pälsnäringen eftersom Finland har så bra koll på djurhållningen, naturlagar och dylikt. Hennes parti, som de flesta andra, är delat i den här frågan. Man röstade för pälsnäringen på förra partikongressen. Självständighet till de starka Socialdemokraterna har gått ut med att en kommunreform behövs, orsaken är att man måste veta vad kommunen har för uppgift. Tvångssammanslagningar är fel, kommunerna ska själva besluta hur de vill ha det. Små kommuner i Finland, blir förmodligen tvungna att slå ihop sig med grannkommuner. De kommuner som klarar av att ge invånarna det de har lagstadgad rätt till, t.ex. skolgång, sjukvård och dagvård, de ska få vara självständiga. Det är sannolikt att kommunerna kommer att bli tvungna att skära ner på servicen. Man måste se helheten Pedersöre är en unik kommun i Finland. Överfors känner inte till någon annan kommun i Pedersöres storlek som har så många lågstadieskolor, 12 stycken för tillfället. Lappfors skola är en stor fråga i Pedersöre. Om det fanns en skolbyggnad skulle inte frågan existera, man skulle vilja behålla den för att elevunderlaget räcker till att ha den i kraft. Kostnaderna att bygga en ny skola i Lappfors skulle ligga nära en miljon euro och befolkningsunderlaget är ju inte lika bra som i resten av Pedersöre. Pengarna känns lite felplacerade, lappforsborna har ju bra alternativ: Bäckby skola och Överesse skola, säger Överfors. Hon skulle inte vilja bygga en ny skola i Lappfors, men nu håller man på att utreda om man skulle satsa på en samservice, att man skulle ha skola och dagvård i samma byggnad. Om detta visar sig vara ändamålsenligt ger hon tummen upp. Ungdomsgaranti, för de ungas bästa Socialdemokraterna anser att arbetslösheten och utanförskapet bland ungdomar ska tas på allvar. Nu träder också en ny lag i kraft; de ungdomar som hoppar av en utbildning eller blir utan utbildningsplats ska inom tre månader antingen få en arbetsplats eller en studieplats. De som har ansvar för att ungdomar ska hitta en sysselsättning om de hoppar av eller blir utan utbildning är kommunen. Detta kallas ungdomsgaranti. Hon tycker att det viktigt att få ungdomar ut i arbete, och att de stannar i Finland, och inte reser utomlands och jobbar. Överfors medger att man har varit lat på ungdomsfronten i Pedersöre på sista tiden. Men vi har ju för tillfället ett aktiv ungdomsråd, och så planerar man också att bygga en skateboardpark i Pedersöre och den kommer socialdemokraterna att stöda, säger Överfors. Pedersöre har en ungdomsarbetare på 50 %, hon borde jobba på 100 % så hon kan komma ut i skolor och driva klubbverksamhet, tycker Överfors. Vad Socialdemokraterna också vill ha till Pedersöre är en kulturverkstad, för både unga och äldre. Det handlar om vad ungdomar vill göra, ofta känns det som man ordnar en aktivitet för dem och så kommer det fem av hundratals ungdomar i Pedersöre, säger Överfors. Man ska vara aktiv, ta kontakt med en politiker, ta medborgarinitiativ, det finns anvisningar på Pedersöres hemsida hur man gör sådana. Traditionen som bröts Överfors tycker att presidentvalet var spännande. Nationellt sett gick det inte så bra för Socialdemokraternas presidentkandidat, Paavo Lipponen. Hon tycker det var förvånansvärt att han inte fick större stöd än 6,7 % med tanke på att vi haft en tradition med socialdemokratiska presidenter. Men vi finlandssvenskar får vara stolta, speciellt i Österbotten, här fick han över 20% stöd i de flesta kommuner. Utgången var inte oväntad och Sauli Niinistö var inte hennes kandidat, men hon tror han kommer vara hela Finlands president och göra det bra. Haavisto var kontroversiell eftersom han var homosexuell och Grön. Själv hade hon valt Haavisto. Det skulle ha varit intressant att se hur samhällsdiskussionerna skulle ha förts med honom som president, vart det hade lett med minoriteter som finlandssvenskar, homosexuella och handikappade. Nu har vi en kamrer till president, en ekonom. Varför ska jag rösta på Socialdemokraterna? Socialdemokraterna försöker vara hela Pedersöres parti, inte bara Esses eller Purmos parti, de försöker se kommunen som en helhet vilket kan vara svårt i och med det stora partiet, SFP. Socialdemokraterna är lite samvetets röster i fullmäktige, de har bara tre mandat så de kan inte påverka så mycket. Överfors tror att många är rädda för att ställa upp i politiska val, men den kommunala politiken är något helt annat, där har man möjlighet att påverka sin omgivning. Ställer man upp i kommunalval är det inte säkert att man får en plats i fullmäktige, men kanske i någon nämnd t.ex. tekniska nämnden. Man kan faktiskt som medlem påverka. Dessutom är det intressant och roligt att få vara med och se hur vårt samhälle byggs upp, och man får mer förståelse för den kommunala byråkratin. Man ska rösta på Socialdemokraterna för att Pedersöre behöver lite variation i fullmäktige. Har man bara ett stort parti är det bara en röst utåt. Överfors skulle välkomna fler partier till Pedersöre fullmäktige. Vi har bara tre nu. Sätter ni er röst på SDP så sätter ni er röst på en liten grupp som jobbar för den lilla människan i Pedersöre, för tvåspråkighet, ungdom och kultur. Som liten grupp är det svårare att få genom saker men SDP fungerar som en liten motvikt till de andra partierna, avslutar hon. (JS) s3 10 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 11

7 Vilka var det som egentligen ville bli president i Finland? Var det rätt kandidat som vann? Läs våra djupintervjuer med kandidaternas supportrar och bedöm själva! politikguide text & bild Felicia Östman & Julia Vähäkangas Mysig och lite teddybjörnsaktig Paavo Lipponen Född i Tuortola Gift och har fyra döttrar Politiker inom socialdeomkraterna Har innehaft statsministerposten i Finland längre än någon annan. Har arkitektur som intresse. Betonar tvåspråkigheten. Gudrun Eklöv stöder Paavo Lipponen på grund av hans långa erfarenhet och hans kännedom om Svenskfinland. De har likadana åsikter om det mesta. Dessutom har han internationella kontakter och är en äkta europé. Han vacklar aldrig i EU frågan fast hela Finland skulle tycka annorlunda, för han är själv så övertygad. Gudrun Eklöv och Paavo Lipponen kom i kontakt via politiska ärenden. De träffades på möten då Eklöv satt i Finlandssvenska Socialdemokraternas styrelse och han var partiledare. Då han var statsminister år och hon ställde upp i riksdagsvalet ville han veta vem kandidaterna i Svenskfinland var så då kom de också i kontakt. På en föreläsning i Ekenäs där Eklöv höll i trådarna, föreläste Lipponen, så där blev de bekanta. Han besökte mina valöppningar och jag hans. På så sätt så följde han mig och jag honom. Den statsmannavärdighet som han utstrålar och hans starka historiska förankring och kunskap om Svenskfinland är något som de andra kandidaterna inte har. Dessutom har han varit ordförande för Edith Södergransällskapet och varit statsminister längre än någon annan oavbrutet. Det som han har gjort som ingen annan kandidat har gjort, är att han tog pappaledigt då han var statsminister och det tycker jag är starkt! Om hon ska säga något negativt om honom så tycker hon att hans långsamma tröghet kan vara både positivt och negativt i dagens effektiva samhälle. Att många tycker att han är för gammal spelar ingen roll för Eklöv. Hon anser att det inte är dåligt att vara gammal utan det innebär däremot större erfarenhet. Och klarar man att sköta ämbetet med både psykiska och fysiska påfrestningar så har den höga åldern ingen betydelse. Hittills har det inte sett ut som att han skulle vackla, men såklart kan det ju komma något hastigt och sex år är en ganska lång tid, men folk är ju ungdomligare idag fast de har uppnått en viss ålder. Det allmänna stödet från finlandssvenskarna vet hon att Lipponen har. Han känner till oss bra, han har varit hit till Jakobstadstrakten många gånger. Han känner till fiskindustrin och pälsdjursnäringen. Dessutom är han väldigt positiv till den internationella handeln som förekommer här. Lipponen skulle vara en trygg fadershand för oss och ta hela Finland i beaktande om han skulle bli president, det är hon säker på. Utrikespolitiken, goda relationer till våra grannar, och att samtidigt våga säga vad vi har för åsikter om mänskliga rättigheter är presidentens viktigaste uppgifter. En sak som de flesta inte vet om Lipponen är att Kvarkentrafiken är viktig för honom. Hans barn är också väldigt viktiga för honom. Eklöv tror att hans framtidsdrömmar är att vi finns i ett tryggt Finland, att vi lyckas trygga barns och familjers välmående, hälsa och välfärd till alla, men allra viktigaste är nog fred. Jag kommer ihåg då jag hade en valöppning vid Strandcamping, då hade min syster tillverkat dockor som jag lottade ut och man fick gissa namnet på en. Lipponen kom dit och jag erbjöd honom att bestämma vad dockan skulle heta, och han visste direkt! Hon skulle heta Edith, och sen var det någon som gissade rätt och det där tyckte Lipponen var så kul! Som person så är han så där, mysig och lite teddybjörnsaktig! s3 Fredsarbetare och en god lyssnare Anna-Maija Lyyra stöder Pekka Haavisto, de träffades tidigt på 80-talet genom Gröna Rörelsen som de båda var insatta i. Då fanns inte De Gröna ännu och man diskuterade ifall partiet skulle bildas eller ej. Via olika möten kom de sedan i kontakt med varandra. Haavistos goda sida är hans tankesätt kring att diskutera, att man ska ha kommunikation med alla, tycker Lyyra. Han diskuterar gärna också med de som tycker annorlunda. Plus att han är så insatt i fredsarbetet, det är en viktig sak för Lyyra. Hon har svårt att hitta något negativt hos honom. Han är en sådan person som man inte kan komma riktigt nära, han är lite avsides och inte jättepratsam men en som följer med och sedan säger sin åsikt. Hon tror att många i Finland tycker att det inte är passande med en homosexuell president och därmed röstar på Sauli Niinistö. Om han inte skulle vara homosexuell tror hon att han skulle ha möjlighet att vinna valet. För henne spelar hans sexuella läggning ingen roll. Det är sällan de har olika åsikter, men motsättningen till pälsnäringen skulle Lyyra fundera lite mera på, eftersom hon känner många som ägnar sig åt den här i trakten. Hur kommer det att märkas i samhället om Pekka Haavisto blir president? Jag tror att Finland skulle vara mer öppet, friare och mera tolerant med Haavisto som president. Och de svenskspråkigas ställning i Finland är nog en grundläggande grej för honom. Utrikespolitiken anser Lyyra är presidentens viktigaste uppgift. Om inte Haavisto skulle vara politiker skulle han antagligen jobba med något fredsarbete, tror Lyyra. Hans framtidsdrömmar är nog att fortsätta med fredsförhandlingar. s3 Pekka Haavisto Född i Helsingfors Lever i ett registrerat partnerskap med colombianen Antonio Florens Miljöaktivist och vegetarian Europas första gröna minister Har löst ett gisslandrama i närheten av Darfur Är negativ till ett finländskt Natomedlemskap Jordnära och väldigt pratsam Marko Kulpakko stöder presidentkandidaten Timo Soini. De kom i kontakt med varandra via Sannfinländska partiet för ca fyra år sedan. Kulpakko är ledamot i partiets fullmäktige. Timo Soini foto Kristiina Lapinkorpi Född i Raumo, gift och har två barn Godkänner inte abort Vill utträda ur EU och är negativ till medlemskap i NATO Kulpakko stöder Soini för att han har erfarenhet av och kunskap inom politik, även inom utrikespolitiken. Han beskriver Soini som en väldigt jordnära och karismatisk person. Hur är Soini som person utanför sitt jobb? Han är väldigt trevlig och pratsam! Marko tror inte att finlandssvenskarna skulle få det sämre ställt om Soini skulle bli president. Han skulle vara väldigt aktiv och ta alla i beaktande, säger han. Kulpakko tycker att presidentens viktigaste uppgifter är att sköta utrikespolitiken och att värna om det finska samhället. Har Timo Soini bra kontakt med andra presidenter runt om i världen? Soini har kanske inte så bra kontakt med andra presidenter, men han har kontakt med många inflytelserika personer, säger Kulpakko. Då vi frågar vad han tror att Soini skulle jobba med om han inte vore politiker så skrattar han och säger att han inte skulle jobba med något annat än politik. s3 12 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 13

8 Paavo Arhinmäki Född i Helsingfors Ordförande och politiker inom Vänsterförbundet Gillar fotboll Är kultur- och idrottsminister Gladlynt och spontan politikguide Energisk och envis Peter Östman stöder presidentkandidaten Sari Essayah. De kom i kontakt med varandra år 1997, då de båda kom med i kommunalpolitiken. I nuläget jobbar de tillsammans inom samma parti. Östman stöder Essayah eftersom de hör till samma parti och har samma kristna värderingar. Det som han speciellt uppskattar med henne är hennes uppriktighet och att hon är energisk. Jag har inte träffat många politiker som har samma energi och ork som Essayah har. Sari Essayah Född i Haukivuori Gift med Robert Knapp och har två döttrar Före detta friidrottare (gångare) Pingstvän och kolumnist i kristna tidningar Då vi frågar om det finns något negativt med henne svarar han att hon ju är en vanlig människa med fel och brister, så klart att det finns något negativt, men inte mycket. Han frågar sig själv om hennes envishet är positiv eller negativ. Östman tror att det kan inverka att Essayah är kvinna i valet. I opinionsmätningarna placerar sig båda kvinnorna som är uppställda i valet sist men han tror att på valdagen kan Essayah ha en fördel av att hon är kvinna. Östman och Essayah har oftast samma åsikter, men hon är en aning mer EU-kritisk än han är. När det gäller diskussionen om EU ska bli en förbundsstat går deras åsikter lite i sär. Det finns en enorm rädsla för att man skall göra EU till Europas förenta stater. Jag är själv inte så rädd för det som Essayah är. För jag kan inte se att vi under de närmsta decennierna har någon möjlighet att ens uppnå ett sådant enigt Europa, så att man skulle kunna bli som USA. Men samtidigt anser jag att man måste integrera för djupt samarbete i Europa om vi skall klara oss i framtiden, och där har vi lite olika syn på saken. Känner Essayah andra presidenter runtom i världen? Essayah är medlem i First step forum och har i och med det kommit i kontakt med både utrikesministrar och presidenter i länder som vi inte är så vana att ha kontakt med, säger Östman. Östman tycker att utrikespolitiken och uppgiften att vara en värdeledare för hela landet är presidentens viktigaste uppdrag. Då vi frågar honom vad han tror att Essayah skulle arbeta med om hon inte vore politiker så svarar han att hon antagligen skulle arbeta inom business eller affärsvärlden i och med att hon är utbildad ekonom. Men han tror också att hon skulle kunna vara en ledare eller inspiratör för ungdomar. Kan du säga något om henne som aldrig kommit upp i en intervju tidigare? Det är nog kanske det här med hennes temperament som inte har kommit fram så tydligt. Det finns där och hon är väldigt sympatisk och lätt att ha och göra med, men om hon blir arg så blir hon verkligen arg. Östman tror att hennes framtidsdrömmar är att kunna fortsätta ännu fem år i Europarlamentet. s3 Mats Nylund, som hör till Svenska folkpartiet, stöder presidentkandidaten Eva Biaudet. Han diskuterar gärna presidentvalet och sin kandidat. Nylund och Biaudet har träffats av politiska skäl. De är med i samma parti och har träffats många gånger personligen. Han stöder henne för att de har samma grundvärderingar och för att hon har politisk erfarenhet från både inrikes- och utrikespolitiken. Hon känner i stort sett hela landet och speciellt Svenskfinland. Dessutom har hon jobbat i OSSE som bekämpar människohandel. Hon har helt enkelt den erfarenhet som täcker allt det som en president skall ha enligt Nylund. Eva Biaudet vill att vi ska ha ett tryggt, öppet och liberalt samhälle där man stöder den individuella friheten. Det tycker jag också. Biaudet är lättillgänglig, gladlynt och spontan som person, men reagerar ibland starkt, både positivt och negativt. Men hon kan vara lite burdus och okänslig ibland med sina uttalanden eftersom hon är så spontan. Det är en sak som Nylund nämner då vi frågar om det finns något negativt med henne. Av de andra kandidaterna tycker Nylund att Pekka Haavisto och Sari Essayah liknar Eva Biaudet mest, åsiktsmässigt. Själv har han och Biaudet för det mesta samma åsikter men i vissa fall tycker de olika. Hennes uppfattning om smygfilmning i svinhus är definitivt inte okej enligt mig, under inga omständigheter alls. Jakobstadsnejden är en plats som hon känner ganska bra till, eftersom hon har varit med i svenska riksdagsgruppen. Hon känner även många här i trakten. Nylund tror att hon på något sätt skulle lyfta fram vår nejd där vi är tvåspråkiga om hon blev president. På frågan vad han tror att hon skulle jobba med ifall hon inte skulle vara politiker svarar Nylund att hon säkert skulle jobba som flyktingjurist eller något liknande. Jag tror att ganska många i Svenskfinland, men säkert också på finskt håll, vet ungefär vilka åsikter Eva Biaudet har. Jag tror också att många har sett henne som en ung, tämligen högt utbildad kvinna som snabbt kommit in i den politiska maktpositionen direkt från Helsingfors och kanske inte sett så mycket av världen, men det är en felaktig bild av henne. Hon har nog hunnit se både det ena och det andra. Hon har fyra barn och var i många år en ensamförsörjande mor till tre barn. Hon har nog sett tyngre dagar också och hon har lätt att förstå dem som har det svårt. s3 Eva Biaudet Född i Helsingfors. Mamma till fyra barn. Drömyrke om inte politiker: Barnmorska. Finlands minoritetsombudsman. Har bekämpat människohandel inom OSSE. Belönades av USA:s utrikesminister Hillary Clinton för sitt arbete mot människohandel. 14 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 15

9 Pohjanranta är hans andra hem Jaana Vainionpää-Tahvanainen är rektor på finska arbis. Hon berättar gärna om sin kandidat, Paavo Väyrynen. Positiv, öppen, humoristisk och en bra lyssnare, så beskriver hon honom. De har träffats via politiken i och med att de är med i samma parti, Centern. När vi frågar om det finns något negativt med Väyrynen svarar hon: Han har bra självförtroende och det är bra, men man behöver inte hela tiden påpeka att man är bäst, som han ibland gör. Paavo Väyrynen är Jaana Vainionpää-Tahvanainens kandidat eftersom de hör till samma parti och har delvis samma åsikter. Hans starka sidor är hans långa erfarenhet inom det politiska området och inom utrikespolitiken plus att han har varit utrikesminister. Därtill har han företagarbakgrund. Väyrynen tror mycket på sig själv och är säker på att han vinner, tror du också det? Nå, jag har också varit tävlingssimmare och varit med i riksdagsvalet så jag tycker att i sådana situationer måste man tro på sig själv för att nå det bästa resultatet. Jag tror att han är med i andra omgången, och jag tror att han är Niinistös värsta motståndare. En åsikt som Vainionpää-Tahvanainen och Väyrynen är oense om är att ta marken i bruk bredvid euron. Det anser hon vara helt omöjligt just nu eftersom det inte är så lätt att bara ta den i bruk t.ex. i utrikeshandeln. Någon måste kalkylera vad det skulle betyda för Finland, säger hon. Jag vet att t.ex. Sverige har kronan vid sidan av euron men de har haft det i flera år så det är en lite annorlunda situation. Väyrynen kommer från Keminmaa som är cirka 15 kilometer från Haparanda. I och med det så förstår han hur viktig tvåspråkigheten är, han vill att vi svenskspråkiga skall ha möjlighet till studieplats i hemorten, svarar hon på frågan om vad han skulle göra för oss finlandssvenskar. Att leda Finlands utrikespolitik och att ta hand om internationella relationer med olika länder, att försvara Finlands självständighet och att se till att vi finländare mår bra också i framtiden är vad Vainionpää-Tahvanainen anser är presidentens viktigaste uppgifter. Vill man träffa Paavo Väyrynen så kan man åka till Lappland, Keminmaa. Där driver han och hans fru Vuokko ett hem, Pohjanranta. Där finns det möjligheter till övernattning, restaurang, camping, one yard och mycket mera. s3 Paavo Väyrynen Född i Kemi Gift med Vuokko Han har besökt nästan alla kommuner i Finland Har ställt upp två gånger i presidentval Är emot euron och vill införa mark Han var väldigt säker på att vinna presidentvalet 2012 Sauli Niinistö Född i Salo Gift med Jenni och har två barn från ett tidigare äktenskap Har blivit tvåa i ett tidigare presidentval Han har varit riksdagens talman Överlevde tsunamin i Thailand 2004 Sportig och erfaren Jyrki Jouppi stöder presidentkandidaten Sauli Niinistö. De är med i samma parti, Samlingspartiet. Han tycker att Sauli Niinistö skulle vara den bästa presidenten för Finland. Han har alla de sidor som en president skall ha, och speciellt de erfarenheter han har inom ekonomi. Något som Niinistö har som inte de andra kandidaterna har är att han har varit finansminister och att han har mycket erfarenhet av den inhemska ekonomin, säger Jouppi. Jouppi tycker att Niinistö som person är väldigt jordnära, folklig och sportig. Det är också väldigt lätt att få kontakt med honom. De har oftast samma åsikter men för tillfället tycker de olika om finländskt arbete. Jouppi har mycket positivt att säga om Niinistö men en sak som han tycker är negativt är att han är för snäll ibland. Man måste ha lite skinn på näsan då man är politiker! Han leder galluparna, tror du att han vinner? Jo, absolut! Niinistö känner till Jakobstadsnejden relativt bra. Han har varit hit flera gånger och känner både Jakobstad och Karlebyregionen. Han har också väldigt goda kontakter hitåt. Niinistö har också goda kontakter ut i världen. Att sköta utrikespolitiken och lokal politiken i skandinaviska länder, europeiska länder och i Ryssland anser Jouppi vara presidentens viktigaste uppgifter. Jouppi tror att Niinistö skulle arbeta som jurist ifall han inte vore politiker. Han tror också att hans framtidsdröm är att bli Finlands president för sex alternativt tolv år framåt. s3 foto Britt Vuorio valkommentarer Anna-Maija Lyyra (de gröna) Resultatet var lite väntat, och jag tror nog att Sauli Niinistö blir en helt okej president för Finland, tiden får utvisa. Jag är glad över att så pass många röstade på honom men jag önskade att Pekka Haavisto skulle ha fått över 40 % av rösterna. Jyrki Jouppi (Samlingspartiet) Jo, det var väntat och det var fantastiskt att 1.8 miljoner röstade på Sauli Niinistö. Att så många i Vasa valkrets röstade på honom var mycket positivt. Han kommer att bli en bra president för Finland eftersom han håller det han lovat. Han kommer att fortsätta jobba för ungdomar som håller på att bli utanför samhället även nu när han är president. Jaana Vainionpää-Tahvanainen (centern) Resultatet blev helt bra och Sauli Niinistö blir nog en helt okej president för Finland. Marko Kulpakko (sannfinländarna) Sauli Niinistö kommer bli en bra president, förhoppningsvis. Jag är inte missnöjd med Timo Soinis resultat, men jag hade hoppats på att han skulle ha kommit vidare till andra omgången. Han fick ändå fler röster än i presidentvalet Gudrun Eklöv (socdem) Det gick inte riktigt som jag hade hoppats men nog blir Sauli Niinistö en bra president för Finland också. En negativ sak med honom är att han inte har så mycket erfarenhet av utrikespolitiken. Mats Nylund (sfp) Det som var positivt med detta presidentval var att alla hade sakliga och bra kampanjer. Vinnaren blev ju vald med stort understöd och Sauli Niinistö blir alldeles säkert en bra president för Finland. Peter Östman (KD) Resultatet blev riktigt bra. Frontfigurerna inom KD var för Niinistö och han blir absolut en bra president för Finland. 16 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 17

10 Efter det amerikanska inbördeskriget som pågick blev de svarta slavarna i USA fria. Trots det var större delen av den amerikanska södern starkt segregerad ända till 1960-talet. medborgarrätt Åren efter inbördeskriget infördes flera tillägg i grundlagen av den amerikanska kongressen. Dessa tillägg var tänkta att trygga de svartas rättigheter och jämlikhet. Dock införde sydstaterna de så kallade Jim Crow lagarna, som innebar en kraftig reducering av de svartas rättigheter, mot slutet av 1800-talet. Under 1900-talets början var de svartas situation i stort sett likadan som under tiden innan inbördeskriget. Svarta måste gå i skilda skolor, använda skilda toaletter och sitta på skilda platser i bussen. Många offentliga byggnader hade också skilda avdelningar som till exempel restauranger, biografer och busstationer. De svartas lokaler var oftast betydligt sämre i skick än de vitas var. Till exempel hade de vitas skolor fina klassrum med nya skolböcker medan de svartas var nedgångna och dåligt utrustade. Medborgarrättsrörelsen Medborgarrättsrörelsen under kämpade främst med juridiska processer och politik för att alla människor skulle ha samma rättigheter, till skillnad från medborgarrättsrörelsen då massmöten och civil olydnad var en vanligt förekommande protest. Medborgarrättsrörelsen under denna tidsperiod bestod inte bara av en enda stor organisation utan många små organisationer och även enskilda personer som alla kämpade mot samma mål. En mycket viktig händelse var rättsfallet Plessy vs Ferguson år 1896 där Högsta domstolen slog fast att principen separate but equal, åtskilda men lika, inte stred mot grundlagen, vilket i princip gav rätt till samma service åt vita och I m not moving text Rebecca Mattbäck svarta men på separata platser vilket dock inte fungerade i praktiken. Under den här tiden uppnåddes få och små segrar av bland annat NAACP och UNIA-ACL som ändå till en viss del bäddade för den stora medborgarrättsrörelsen på 1950 och -60 talet. Medborgarrättsrörelsen Under den här tidsperioden satsade medborgarrättsrörelsen främst på att upphäva separate but equal lagarna. Även denna gång användes politiska och juridiska medel för att bekämpa segregationen men civil olydnad och demonstrationer var också en viktig del av kampen. Rörelsens centrum befann sig i den amerikanska södern, där också rasdiskrimineringen var starkast. Det som skiljer den här vågen av aktivism från den första medborgarrättsrörelsen är att ett flertal nya ledare och blivande ikoner trädde fram. Bland dem har vi Martin luther King Jr och Rosa Parks. Viktiga milstolpar är bussbojkotten i Montgomery och marschen till Washington för arbete och frihet. Andra viktiga händelser är mordet på Martin Luther King Jr. och Bloody Sunday. Den mest betydande lagstiftningen är nog Civil Rights Act vars symbolvärde var mycket större än det praktiska värdet var. Med tiden ebbade medborgarrättsrörelsen ut i och med att minioriteterna fick mera rättigheter. Medborgarrättsrörelsen satte också igång en förnyelse av USAs lagar och som efterhand gav t.ex funktionshindrade, kvinnor och svarta mer och jämlikare rättigheter. Men officiellt sett så har medborgarrättsrörelsen inte slutat och kommer inte göra det förrän alla minioriteter är jämlika. s3 Rosa Parks Rosa Parks föddes som Rosa McCauley i Tuskegee, Alabama år Redan kring år 1930 började hon delta i olika medborgarrörelser och hon gifte sig med Raymond Parks som också var en aktiv medborgarrättskämpe. Rosa Parks var utbildad sömmerska och på väg hem den första december 1955 tröttnade hon på rassegregationen i bussarna och satte sig på en av de vitas platser i bussens främre del. Bussarna hade regler som passagerarna var tvungna att lyda. Ett exempel var att om de vitas del i bussarna blev full måste de svarta ge upp sina platser till förmån för de vita. Hon blev efter upprepade tillsägelser av busschauffören arresterad och lär ha sagt: I m not moving, you may arrest me if you need to ( Jag flyttar inte på mig, du får arrestera mig om du måste ). Rosa Parks har fått två av USAs finaste civila medaljer, Frihetsmedaljen år 1996 och amerikanska kongressens guldmedalj Rosa Parks dog 24 oktober 2005 i Detroit. Bussen som Rosa Parks åkte med den dagen finns fortfarande kvar på Henry Ford Museum. s3 bild Montgomery county Bussbojkotten i Montgomery Rosa Parks bussprotest var inte den första eller den enda men dock den som fick störst följder. Bussbojkotten i Montgomery startades av Rosa Parks protest och varade i 381 dagar. Bussbojkotten fick allvarliga ekonomiska följder för Montgomerys kollektivtrafik i och med att de flesta av dem som använde bussarna var svarta. Kvällen efter arresteringen av Rosa Parks började ett flygblad cirkulera i de svarta kyrkorna i Montgomery. Flygbladet uppmanade till en bojkott av den lokala busstrafiken. Man uppmanades att istället för att åka buss gå, cykla, ta taxi eller i värsta fall stanna hemma från jobbet och skolan. Martin Luther King höll följande dag ett möte där man kom överrens om villkoren i bojkotten. Man kom fram till att det skulle vara lönsammare att kräva att linjen mellan de svartas och de vitas sida skulle förbli oförändrad genom hela färden och att svarta skulle bemötas lika artigt som vita passagerare. Svarta skulle inte heller bli tvingade att ge upp sina platser till förmån för vita. USAs högsta domstol beslöt den 14 november att segregation av bussar var emot den amerikanska grundlagen. Den 20 december 1956 avslutades bojkotten officiellt. Då hade man inte bara uppnått bojkottens mål, utan det fick också som följd att all rassegregation i princip blev förbjuden. Bojkotten blev också starten på den amerikanska medborgarrättsrörelsen i och med att fallet fått så stor uppmärksamhet i landet. s3 Foto Matt Herron bild Library of Congress 1948 Den amerikanska armén blir desegrerad av president Harry Truman Rosa Parks genomför sin bussprotest Bloody Sunday, Marschen från Selma till Montgomery Martin Luther King får ta emot Nobels fredspris i Oslo Martin Luther King mördas i Memphis, Tenessee Amerikanska inbördeskriget slutar och de svarta slavarna blir fria Tenessee instiftar den första Jim Crow lagen I rättsfallet Plessy vs. Ferguson slår högsta domstolen fast att principen seperate but equal inte strider mot grundlagen NAACP grundas UNIA-ACL grundas i London. Foto Pete Harris 1954 Segregerad undervisning förbjuds enligt lag i USA The Woolworth Sit-In äger rum Martin Luther King håller sitt berömda I have a dream tal vid Washingtonmonumentet Medborgarrörelsen ebbar ut och man anger ofta det här året som slutår för medborgarrättsrörelsen. 18 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 19

11 Martin Luther King Jr. medborgarrätt De flesta har väl hört talas om pastorn Matin Luther King och hans berömda I have a dream ( Jag har en dröm ) tal. Martin Luther King föddes som Michael Luther King Jr. i Atlanta, Georgia som son till en baptistpastor. Efter sina teologistudier blir Martin Luther King Jr. vald till ordförande för den nystartade rörelsen Southern Christian Leadership Conference. Han blir under 50-talet en välkänd gestalt och symbol för medborgarrättsrörelsen. Mest uppmärksamhet fick han för sina tal och sitt ledande av bussbojkotten i Montgomery. Sitt mest berömda tal I have a dream höll han under en protestmarsch vid Washingtonmonumentet år Året därefter, 1964, får Martin Luther King Jr. ta emot Nobels fredspris för sitt arbete mot rassegregation. Den tredje april 1968 håller han sitt sista tal, dagen därpå blir han mördad i Memphis, Tenessee av James Earl Ray. Ray lyckades fly men blev efter två månader fasttagen i London och dömd till 99 års fängelse. Ray dog år 1998 av en njursjukdom. Än idag hedras Martin Luther King i USA för sitt arbete genom en allmän helgdag. I USA firar man Martin Luther King-dagen den tredje måndagen i januari varje år. s3 Bra länkar i fall du vill veta mer Här hittar du en informativ tidslinje och ett digitalt scenario hur det var att vara ung och svart på 50-talet. En sida med tips om böcker och länkar om Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen. Plus en bra biografi över Martin Luther Kings liv. htm På den här sidan hittar du berättelser om och bilder på Rosa Parks och bussbojkotten i Montgomery medborgarrattsrorelsen-i-usa/ På populär historias hemsida hittar du fina artiklar om medborgarrätsrörelsen och mycket annat. Foto John Kouns NAACP = (The national assocition for the Advancement of colored people) är en amerikansk medborgarrättsrörelse som arbetar för jämlikhet mellan alla människor och mot rasism och diskriminering. Rörelsen grundades 1909 och är USAs äldsta medborgarrättsrörelse. Medborgarrättsrörelse = syftar på ett mer eller mindre organiserat arbete mot ojämlikhet och diskriminering och för mänskliga fri- och rättigheter. Segregation = att skilja olika befolkningsgrupper åt rent fysiskt dvs. genom att ha olika utrymmen för olika grupper t.ex. offentliga toaletter. Detta sker ofta pga. etnisk tillhörighet, språk, kön, religion. Seperate but equal = åtskilda men ändå lika. Detta var en beteckning på lagar som i praktiken, men inte i teorin, var rasistiska. Officiellt sett så var tanken att svarta och vita skulle ha rätt till lika service, men på olika platser. Kvaliteten på servicen skulle också vara lika men i praktiken fick de svarta betydligt sämre service än de vita. Högsta domstolen godkände lagarna år 1896 och medborgarrättsrörelsen hade som huvudmål att avskaffa dem. År 1954 förbjöds segregerad undervisning i hela USA. UNIA-ACL= (Universal negro improvment association and african communities league) en rörelse grundad av Marcus Garvey i London Filosofin bakom rörelsen kallas ofta garveyism. Rörelsen lade grunden till många andra rörelser, till exempel Black power-rörelsen. Black Power = en afroamerikansk slogan som användes främst av de svarta som ville ha ett eget nationellt självstyre. Till skillnad från den vanliga medborgarrättskämpen som ville ha lika rättigheter för alla medborgare så ville Black powerrörelsen ha ett eget politiskt och ekonomiskt självstyre och frigöra sig från vad man uppfattade som en vit överhöghet. Bloody sunday = kallas den 7 mars 1965 då medlemmar i medborgarrättsrörelsen genomförde en protestmarsch från Selma till Montgomery (båda i Alabama). Polisen stoppade marschen vid Edmund Pettus Bridge genom att attackera med tårgas, batonger och beriden polis. Sjutton personer blev sårade den dagen och marschen dokumenterades av media. Rapporterna från marschen väckte stort medlidande för både deltagarna och för den amerikanska medborgarrörelsen. Jim Crow lagarna = en benämning på lagar som stiftades från 1870-talet framåt. Lagarna var rasdiskriminerande och var både av politisk och ordningskaraktär. Ett exempel är den lag som gick ut på att en speciell valskatt krävdes av dem som ville rösta, vilket drabbade de svarta hårt eftersom de ofta var fattiga. Jim Crow lagarna var mer än bara lagar, de var också oskrivna regler för hur samhället fungerade. En svart person fick inte se en vit person i ögonen, en annan stor skillnad var att vita tilltalades med mrs eller mr medan svarta tilltalades med boy, girl, auntie, onkel eller helt enkelt sitt förnamn. Foto Philip Didio USA idag Erik Johnson, amerikansk jurist som jobbar med immigrantfrågor i Idaho, säger att de etniska grupperna som har minst rättigheter i dag är homosexuella och invandrare. Rent allmänt är det mexikanerna och de papperslösa immigranterna som har svagast rättigheter. Rasismen mot de mexikanska invandrarna är vanligast och finns mest i de sydöstra områdena där invandringen ganska nyligen börjat. Till exempel så införde Alabama och Georgia ganska nyligen fruktansvärda lagar mot invandrare, där man tog exempel av Arizona (som till och med var en del av Mexico tidigare). Idag förbjuder lagen segregation men samtidigt finns det stadsdelar som nästan uteslutande består av en etnisk grupp t.ex. latinområden. Om en stadsdel består nästan uteslutande av en etnisk grupp, så består också skolorna av bara en grupp. Unga i dagens USA är som regel mindre konservativa och fördömande än sina föräldrar och mor- och farföräldrar. Unga är mer toleranta men rasism finns fortfarande, och ett av de mest uppenbara exemplen är de starka antiinvandrarkänslorna som förekommer, både hos de konservativa men också hos moderaterna. The Woolworth Sit-In = En protest på ett café som gjordes av ett gäng unga svarta studerande. De satte sig vid ett vitt bord och förblev sittande där fastän ingen kom för att servera dem. Händelsen upprepades flera dagar och varje gång blev deltagarantalet större. Civil rights act = En serie av lagar som stiftades från år 1870 framåt. Lagarna var avsedda att öka de svartas rättigheter och minska klyftorna mellan de etniska grupperna. Ett exempel är Civil Rights Act of 1968 vars innehåll bla. bestod av förbudet mot att låta bli att hyra ut/sälja sin bostad åt någon på grund av ras, kön, religon och nationell tillhörighet. Medborgarrättsrörelsen förändrade det amerikanska samhället så att det blev svårare att diskriminera kvinnor och minioritetsgrupper så som latinos, indianer och svarta. Diskriminering sker fortfarande men den är mer subtil och svårare att peka ut. s3 20 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 21

12 Energi Har du någon gång tänkt på hur mycket energi du använder varje dag? Redan den första halvtimmen när du kommer hem på eftermiddagen använder du många olika elapparater. Du tänder husets lampor, sätter kanske på datorn eller TV:n och lagar mat på din elspis. I Österbotten produceras el med allt från vindkraftverk till solpaneler. Snart kommer det även att byggas ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Vad kommer då hända med energiförsörjningen i Österbotten? På följande sidor kan du läsa om de olika elproduktionsalternativen som står till buds i dag och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. På s lsidan Solenergi är den energi som solen utstrålar och som träffar jorden. Växterna använder solenergin till fotosyntesen för att bilda socker vilket betyder att det inte skulle finnas liv utan solen. Dessutom skulle det vara för kallt för att någon organism skulle kunna leva på jorden om den inte skulle träffas av solenergi hela tiden. Den energi som solen strålar ut har en effekt på 4 * watt varav endast 1,7 * träffar jorden. På det avstånd jorden är från solen är effekten i genomsnitt 1350 W/m 2. Sedan måste man ju tänka på att hela jorden inte är upplyst på samma gång och att solen inte träffar jorden i 90 vinkel överallt, utan bara på ekvatorn och en kort tid av dygnet. Om man räknar med detta blir effekten ungefär 342 W/m 2. En annan sak man måste tänka på är att solen reflekteras av olika saker på jorden såsom hav och sjöar, moln och glaciärer. Av 342 W/m 2 lämnar 168 W/m 2 kvar. Dessa värden är inte exakta. En populär energiform Den mest omtyckta energiformen är solenergi. Tillsammans med vind, biogas och ovanligare utvinningssätt utgör solenergin ca tre procent av världens energiproduktion. Landet som satsar mest på solenergi är Tyskland. Solenergin tar inte slut och det är relativt billigt att omvandla den till elektricitet. Har man en solcell behöver man inte ta hand om den särskilt mycket. Dock täcker solenergin långt ifrån alla våra energibehov och om man har enbart solenergi är det svårt att få tag på energi under årstider när det är mörkt. I Finland är solenergi inte ännu så populärt, men solenergins popularitet blir hela tiden större. Människor håller på att bli mer medvetna om växthuseffekten och dessutom lockar de relativt låga priserna. Människan har hittat på många olika sätt att använda solenergin. Solkraftverk i Kalifornien och Kina I termisk solkraft har man ett antal speglar som reflekterar solens strålar så att de skapar en brännpunkt på ett torn. Tornet har en vattenbehållare. Vattnet hettas upp till kokpunkten och ångan drivs genom en turbin som är kopplad till en generator. Det är detta man utnyttjar i de flesta kraftverk. Man hettar upp vatten så att det blir ånga och driver den genom en turbin som är kopplad till en generator. Kraftverk av denna typ brukar arbeta i tio år före de monteras ner. Två exempel på solkraftverk är ett solkraftverk i Kalifornien och ett i Kina. Solkraftverket i Kalifornien har en effekt på 1000 MW och är utbrett på ett område som mäter 24 km 2. Det betyder att solkraftverket har en effekt på ca 41,7 W/m Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 23

13 solfångare i Forsby solpaneler på teneriffa termiskt solkraftverk (1000 MW)/(24 km 2 )= ( W)/( m 2 ) 41,7 W/m 2 Solkraftverket i Kina har en effekt på 2000 MW på ett område på 64 km 2. Det betyder att solkraftverket har en effekt på 31,25 W/m 2. (2000 MW)/(64 km 2 )= ( W)/( m 2 )=31,25 W/m 2 Dessa solkraftverk har en verkningsgrad på ca 25 % respektive 19 % om man räknar med att jorden tar upp 168 W/m 2. De flesta solkraftverk ligga mellan 30 och 40 W/m 2 vilket betyder att man kan lägga en watts glödlampa på varje kvadratmeter på solkraftverksområdet. Detta bevisar att enbart solenergi inte räcker. Solcellernas struktur Solceller idag är ganska dyra och har endast en 20 procents verkningsgrad och ett laboratorierekord på 42 %. Därför används de mest bara på de ställen som inte är i kontakt med elnätet, t.ex. på sommarstugor, satelliter och fyrar. För att få maximal effekt ur solceller ska det vara svalt och inte ett enda moln på himlen. Två exempel på solceller i vardagliga saker är miniräknare och trädgårdsbelysning. Solceller består av kisel som har en positiv sida och en negativ sida. Alla atomer strävar till att ha åtta elektroner i sitt yttersta skal av elektroner, den s.k. ädelgasstrukturen. En kiselatom har fyra elektroner i sitt yttersta skal och bildar med hjälp av andra kiselatomer en sorts kristallstruktur. På detta sätt får kiselatomerna åtta elektroner i sina yttersta skal genom att låna från de andra. I solcellen har man bytt ut ett antal kiselatomer i kristallstrukturen till en fosforatom eller boratom. Där man bytt ut kisel till fosfor bli det en negativ laddning (Nskikt) eftersom det finns fem elektroner i fosforatomens yttersta skal. Bor skapar en positiv laddning (P-skikt) eftersom det har tre elektroner i sitt yttersta skal. Mellan den positiva och den negativa sidan finns ett kontaktmaterial som kan släppa igenom elektroner från positiva sidan till den negativa sidan men inte från den negativa sidan till den positiva, med andra ord en diod. Om det är mörkt sker inget mellan båda sidorna, men om fotoner (ljus) träffar P- skiktet (positiva sidan), får de elektroner som finns i P-skiktet tillräckligt mycket energi för att de ska kunna ta sig igenom kontaktmaterialet till det negativa N-skiktet. Nu blir laddningsskillnaderna desto större i de två olika skikten. P-skiktet blir desto mer positivt och N-skiktet blir desto mer negativt. N-skiktet skulle vilja ge massor med elektroner åt P-skiktet, men kontaktmaterialet tillåter bara att elektroner går från P till N. Nu kan man koppla en elkabel från N-skiktet till P-skiktet. Då slipper elektro nerna att strömma från N till P. Det halvledande kontaktmaterialet ser till att elektronerna från plus inte kan gå tillbaka till plus. Futoner från solen träffar P-skiktet och gör så att elektornerna där får tillräckligt med energi för att gå över till N-skiktet. Man kan leda elektronerna t.ex. genom en glödlampa för att få den att lysa. Detta kan man dra nytta av. Man kan göra så att strömmen går via en elapparat eller ett batteri genom att koppla in apparaten eller batteriet mellan kabeln till P och kabeln till N. En enda solcell räcker inte långt. Därför har man parallellkopplat flera solceller till en solpanel. Då kan man få ut lite olika effekter beroende på hur stor solpanelen är. Oberoende av storlek borde solpanelen ha en effekt på ca 37 watt per kvadratmeter om man utgår från att verkningsgraden är 20 % och att solens instrålning på jorden är 168 W/m 2. Man måste igen komma ihåg att 168 är ett medelvärde för hela jorden! Solfångare Det finns olika sorters solfångare. Koncentrerade solfångare, plana solfångare och vakuumrörfångare är några sorter. Av dessa tre är den koncentrerade solfångaren effektivast men dyrast och den plana solfångaren billigast. Det man utnyttjar i solfångare är en vätskas förmåga att transportera värme. Solen träffar solfångaren, som är svart, och den värms upp. Solfångaren är svart eftersom flera fotoner blir till värme då än om den skulle vara grön, röd eller blå. Värmen transporteras bort med en vätska. Vätskan i sin tur värmer upp vatten. Vattnet kan man sedan använda till att duscha i eller att värma upp huset med. Solfångare kan inte producera elström och är väldigt beroende av att det är soligt. Därför rekommenderas det verkligen att man skaffar sig energi på ett annat sätt också. I Finland fanns år 2005 ca 2600 installerade solvärmesystem. Jämförelsevis fanns det likadana system i Tyskland och i Österrike. Plana solfångare fungerar precis som jag beskrev nyss. I den svarta solfångaren finns rör med glykol som värms upp. Vakuumrörsolfångare består av två rör. Ett större rör och ett mindre. Det större röret är genomskinligt så att det kan släppa igenom solens strålar till det mindre svarta röret. Inuti det stora röret finns vakuum som isolerar det mindre röret. När det mindre röret värms upp av solen, förhindrar vakuumet i stort sett helt att värmen försvinner. Det mindre röret kan bli upp till 300 C varmt. Sen transporterar man bort värmen med en glykollösning. Koncentrerade solfångare är precis likadana som de plana solfångarna och vakuumrörsfångarna bara att det finns speglar som koncentrerar solen mot solfångaren. Dock är det få som använder dessa eftersom de tar upp stor yta och är dyra. Man kan även producera ström med koncentrerade solfångare. Framtidens solenergi Man har funderat på att skjuta upp satelliter i rymden med solpaneler. I rymden skulle det vara idealiskt att utvinna solenergi. Solens strålning är väldigt stark i rymden till skillnad från på jorden där atmosfären tar bort det mesta av solens strålning. Dessutom kan man utvinna energi dygnet runt eftersom det inte finns någon natt i rymden. Solen skiner konstant där. Det är bara en fråga som ännu är olöst. Hur ska man transportera energin till jorden? Man har nästan ingen nytta av energin i rymden. Forskare har funderat på möjligheter att använda mikrovågor. Det återstår att se vad forskarna utvecklar för idéer. Flera tyska företag planerar att bygga ett stort termiskt solkraftverk i Sahara. Solkraftverket skulle täcka 15 % av hela Europas energibehov. Man beräknar att anläggningen kommer kosta 400 miljarder euro. Verkar dyrt, men smart! Man utvecklar hela tiden bättre modeller av solfångare och solceller/solpaneler och företag och privatpersoner har börjat satsa desto mera i solenergi. Sätten att lagra solenergi är många och relativt billiga. Solen tar inte slut, utan den skickar ut gratis solenergi konstant. Den dagen solen tar slut har vi inget att göra mer på denna planet och då behövs inte solen. Solenergin kommer kanske ännu en dag att fortsätta försörja vår planet när alla råvaror som kol, olja och uran tagit slut och rädda vår planet från en energikris. Vad tror du? Solfångare i Pedersöre En person i Pedersöre som har solfångare är Harry Holmäng. Redan ute vid vägen kan man se de två medelstora solfångarna som är riktade i ca 45 vinkel mot söder. Harry bor bredvid en liten skog vilket inte är gynnsamt för solfångarna. Men mitt på dagen klockan tolv när solen är som högst och skiner rakt på solfångarna säger Harry att vattnet högst upp i 1200-liters boilern blir 70 C. Harrys solfångarpaket kostade ca Det blev lite billigare än för de flesta, eftersom han installerat systemet själv. Han har varit rörmokare i Sverige och solfångarna var lätta att installera, så det var en lätt match att få upp systemet. Systemet byggdes på samma gång som han byggde huset i början av 1970-talet. På den tiden var det inte många som visste om solenergi. De flesta värmde upp sina hus med olja som var billigt på den tiden. Priset var nästan dubbelt billigt än vad det är nu. Harry var en av de få som fått nys om solenergi och bestämde sig för att prova solfångare. Som ett märke från 70-talet har Harry även en oljepanna, men han säger att han fyllde den senast för fem år sen. Han får så pass mycket värme från solfångarna, att han bara behöver lite olja. Ved använder han också, men lika lite. I badrummet, tvättstugan eller vad man vill kalla det finns massor med rör som jag inte förstår mig på alls, men Harry säger att det egentligen inte alls är svårt att förstå. Det känns att det är varmare och fuktigare i det rum boilern finns än i de andra rummen. Det finns två värmemätare, en som visar inomhustemperatur och en som visar temperaturen i boilern. Inomhustemperaturen är 25 C och temperaturen i boilern 30 C. Temperaturen i boilern brukar vara 70 C mitt på dagen men på kvällssidan lyser inte solen lika starkt, vilket betyder att det inte blir lika varmt. Dock är det ju ganska hög effekt när man tänker på hur lite solen skiner. s3 text & illustration Henrik Stubb 24 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 25

14 Har vindkraften en framtid i Finland? Vilka miljöaspekter finns kring vindkraft? Hur är vindkraftverken konstruerade? energi text Herman Mård Blowing Like Vindkraft är energi som utvinns ur vinden, det vill säga ur en strömmande luftmassa i atmosfären. Vindkraften är en så kallad förnybar energikälla. Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi (rörelse energi) ur vinden till elektricitet. Den kräver en relativt stor vingförsedd rotor, i diameterklass m, för att bli ekonomiskt lönsam för storskalig el-produktion. För lokal el-produktion kan det vara lönsamt med betydligt mindre vindkraftverk. Vindkraftverk är mest lönsamma på stora öppna landområden som t.ex. på havskusten, stora slätter eller ute i havet. Ett vindkraftverk kräver olja och elektricitet under hela dess livslängd. En samling av vindkraftverk brukar kallas vindkraftspark. Vindkraftverksparker finns bland annat i Uleåborg, Björneborg och i Korsnäs. Totalt 41 potentiella vindkraftsområden i Österbotten finns med i det nya utkastet till den nya etapplandskapsplanen för förnyelsebara energiformer. Miljöhänsyn De stora miljöfrågorna som berör vindkraften är främst fåglarnas årliga flyttning och rovfåglarnas häckningsområden. I Kalifornien på ett stort område av vindkraftsverk på 4900 vindmöllor, krockar i snitt 1300 rovfåglar per år med ett vindkraftverks rotor. Det bör nämnas att där finns det en stor jordekorrepopulation som rovfåglarna vill åt. Vindkraftverk avsedda för kommersiell elkraftsproduktion innebär stora mekaniska konstruktioner med stora roterande "propellrar" på höga stolpar som syns vida omkring och som starkt avviker från den naturliga miljön. Det är främst dessa skäl som har anförts som ett huvudargument mot att uppföra vindkraftverk både i bebyggda områden och i områden som allmänt betraktas som naturskön miljö, vanligtvis områden, som är klassade som naturvårdsområden, naturreservat, kust- och skärgårdsområden eller områden med ett ovanligt rikt fågelliv. Eftersom flyttfåglar ofta koncentrerar sina flyttvägar och häckningsplatser innebär snabbt roterande rotorblad en stor risk för kollision. I flera länder görs därför en prövning om platsen är lämplig för vindkraftverk. The Wind Vindkraften påverkar klimatet både lokalt och globalt. Enligt forskning påverkar vindkraftsparker avdunstningen i vindens riktning efter vindkraftverket då den drar ner torr luft från högre luftlager ca 600 meter upp ner till markytan vilket ökar markavdunstningen. Vindkraftverk påverkar även på större avstånd med att avleda eller störa stormars mönster. En annan effekt av vindkraftverk är att kraftverken genererar buller som kan ha stor betydelse för omgivningen. Enligt rättspraxis finns det krav på att ljuden från vindkraftverk inte får överskrida 40 dba Leq vid bostadshus när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vid bostäder i områden med lågt bakgrundsljud har Naturvårdsverket i Sverige har föreslagit 35 dba som gräns. För varje nytt vindkraftverk som kräver bygglov betraktas dessa av myndigheterna som industriella anläggningar och behandlas därefter vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. En miljöanmälan eller miljökonsekvensbeskrivning ska inlämnas till kommunen i samband med bygglovsansökan, där olika aspekter ska belysas och dokumenteras som avstånd till bebyggelse, inskränkningar på möjlig nybyggnation, buller, skuggeffekter, servicevägar, elkraftnätets utbyggnad, närhet till naturreservat, påverkan på det rörliga friluftsliv, djurlivet, olycksfallsrisker vid nedfallande delar från kraftverket med mera. Därutöver kan det tillkomma tillstånd av luftfartsoch försvarsmyndigheterna och naturligtvis en medverkan från den lokala eldistributören som vindkraftverken ska leverera sin elproduktion till. Förhållandena utvärderas av kommunen innan ett tillstånd ges. Tekniska och ekonomiska synpunkter Den undre gränsen för genomsnittlig vindhastighet, som ger en kommersiellt lönsam elproduktion med vindkraft, varierar med elpriset och en mängd andra faktorer. Den undre gränsen i Norden ligger på ca 6,5 meter/sekund i medelvind över året vid rotorns centrum. I Tyskland, där staten garanterat ett högre el pris vid leverans från vindkraftverk till elnätet, finns en mängd vindkraftverk även i områden med betydligt lägre genomsnittlig vindhastighet. Meteorologiska vinddata är ofta inte tillräckligt för att avgöra om en plats är lämplig för ett stort vindkraftsprojekt. En idealisk placering skulle ha ett nästan konstant flöde av icke-turbulent vind genom hela året och inte få alltför många plötsliga och kraftiga vindbyar. Projektering av nya större vindkraftverk föregås därför alltid av en direkt uppmätning av vindhastigheterna på platsen under ett helt år om inga tidigare mätningar har utförts i området. Nackdelen med utlokaliserade kraftverk långt från bebyggelse är att det kan vara långt till närmaste större el-kraftnät vilket medför högre anläggningskostnader och i någon mån även större energiförluster i el-överföringen. I glesbygd kommer den förbättrade infrastrukturen att förbättra försörjningssäkerheten och eventuellt elens kvalitet (beroende på vilken apparatur som installeras vid kraftverket). Vindkraftverken i Finland Det första vindkraftverket i Finland restes år 1986 i Ingå. Kraftverket var tillverkat i Danmark och hade en effekt på 300 kw. Syftet med vindkraftverket var främst att samla information och data under dess drift och använda det som ett forskningsobjekt. Kraftverket monterades ned År 1991 tog vindkraften ett stormsteg då den första vindkraftsparken restes i Korsnäs. Totalt fyra verk restes, alla med en effekt på 200 kw. Vindkraftsparken gav forskarna möjlighet att undersöka hur vindkraftverk kan anslutas till elnätet. Eftersom elnätet inte planerats för ansluta elproducenter följde man med ett stort intresse hur elnätets komponenter och kvalitén på elen skulle påverkas av vindkraftverken. Från år 1991 och framåt restes det några vindkraftverk per år och turbinerna blev bara större och större och snart var man upp i 1 MW turbiner. Björneborg fick Finlands största vindkraftspark då man år 1999 totalt byggde 23 nya vindkraftverk, varav åtta restes i Björneborg. Effekten för ett enskilt kraftverk var då uppe i 1,3 MW och den totala effekten år 1999 var 38 MW. Vindkraften fortsatte att växa och mellan åren 2000 och 2007 byggdes 41 nya vindkraftverk och sju begagnade restes. Bara under år 2008 restes elva vindkraftverk, alla med en effekt på 3 MW. Den totala effekten steg då med 33 MW och var 142 MW i slutet av I slutet av 2010 var antalet vindkraftverk uppe i 130 stycken och kraftverken hade en total effekt på 197 MW. Vindkraften täckte 0,5 % av Finlands totala elproduktion i slutet av Enligt nya målsättningar skall den totala effekten för vindkraftverk vara uppe i 2000 MW år Detta betyder att totalt vindkraftverk borde installeras och dessa verk skulle producera MWh el. foto Benny West De flesta vindkraftverk som finns i Finland idag är placerade vid väst- och sydkusten och på Åland. Kusten är en populär plats för vindkraftverk, eftersom vindhastigheten är högre vid kusten och haven än i inlandet. Ju högre vindhastigheten är desto större är vindens energiinnehåll och desto lönsammare är vindkraftverket. Totalt har Finland under planeringen ca 9000 MW vindkraft, varav största delen är belägen till havs. På land är ca MW under planering. Största delen av vindkraftsparkerna är i planeringsskedet och det finns inga uppgifter på om projekten kommer att genomföras eller inte. Typiska vindkraftsparker på land är parker med under tio vindkraftsverk, men i de största planerade parkerna finns det kraftverk. Största delen av vindkraftverken kommer att byggas längs kusten vid Bottenviken. Den största parken som är under planering är en vindkraftspark ute till havs med 160 vindkraftverk. s3 26 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 27

15 Kärnkraftsfrågan är ständigt aktuell. Vissa menar att man skulle kunna klara sig helt utan kärnkraft, andra är mer positivt inställda. Många människor har åsikter om kärnkraft, men det är egentligen rätt få som vet vad det är. En strålande framtid för Ordet kärnkraft betyder att man tar tillvara energin i den värme som skapas när atomkärnor klyvs. Detta kallas kärnklyvning, eller fission. Det var Albert Einstein som lade grunden till dagens kunskap om kärnkraft när han formulerade den speciella relativitetsteorin. Enligt den kan massa omvandlas till energi. För att man ska kunna klyva en atomkärna behöver den vara tillräckligt tung. För det mesta använder man uran, som har de största och tyngsta atomerna av alla naturligt förekommande grundämnen. Uran är ett vanligt ämne och finns nästan överallt på jorden och i haven, men oftast i låga halter. Uran har flera isotoper, varav uran- 235 är lättast att klyva. Naturligt uran innehåller endast 0,72 % uran-235, och resten är uran-238. För att man ska kunna använda uranet i kärnkraftverk måste det anrikas så att halten uran-235 uppgår till ca tre procent. En kärna av uran-235 klyvs genom att man låter neutroner träffa den. Då frigörs nya neutroner som i sin tur kan klyva flera atomkärnor. Detta sätter igång en kedjereaktion där delarna skiljs åt med mycket hög hastighet. När kärnorna klyvs frigörs stora mängder energi i form av värme. Denna värme används till att hetta upp vatten till vattenånga som driver en turbin. Fusion Motsatsen till fission, fusion innebär i teorin att man slår ihop lätta atomkärnor, t.ex. väte till tyngre kärnor och på så sätt framställer energi. Fusion sker naturligt i stjärnorna. Dock har man inte kunnat använda text Elin Nyman kärnkraften? fusion eftersom det krävs högt tryck och enormt hög temperatur, över 100 miljoner grader Celsius för att det ska fungera. Inga material klarar sådana temperaturer, så man har försökt att stänga in reaktionen med hjälp av ett starkt magnetfält. Hittills har detta bara fungerat korta stunder och försöken har använt mer energi än de producerat. Men i framtiden kanske man kan använda fusionskraftverk. En fördel med fusion vore att det inte lämnar lika radioaktivt avfall efter sig. Kärnkraftverk fungerar vanligen med en ångreaktor eller en tryckvattenreaktor. Ångreaktor (kokvattenreaktor) I reaktorn finns det uran och vatten. När urankärnorna klyvs frigörs energi som får vattnet att koka och då bildas ånga. Ångtrycket gör att turbinen börjar snurra och den driver en elgenerator som alstrar ström. Efter att ångans energi har använts leds den till en kondensator, i vilken det finns många smala rör. Genom dem leder man havsvatten och när ångan träffar de kalla rören kondenseras den, dvs. den blir till vatten. Vattnet leds sedan tillbaka till reaktorn och så börjar allt om igen. Det här kretsloppet kommer inte i kontakt med kylvattnet. Tryckvattenreaktor I reaktorn det finns uran och vatten. När urankärnorna klyvs frigörs energi som värmer vattnet till 280 C men det kokar ändå inte p.g.a. det höga trycket i reaktorn. Det heta vattnet värmer upp vattnet som finns i ånggeneratorernas vattenkrets. Där kan det bildas ånga eftersom trycket är lägre. Trycket från den heta ångan får turbinen att snurra, och den driver generatorn som producerar elström. Sedan förs ångan till kondensatorn, där den blir till vatten igen. Vattnet från reaktorn och från ånggeneratorn bildar alltså två skilda vattenkretsar och kommer inte i kontakt med varandra, eller med kylvattnet. Fördelar med kärnkraft Fördelar med kärnkraft är att det är en mycket effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och förorenande utsläpp, som koldioxid. Kärnkraft ger också en säker tillgång till el, den är inte beroende av t.ex. väder eller strejker som andra energiformer är. Risker med kärnkraft Det avgjort största problemet med kärnkraft är förvaringen av det använda kärnbränslet. Det är radioaktivt och kommer att vara det i många år framöver. Kärnbränslet måste förvaras i en grotta i berggrunden i minst år. Det finns förstås alltid en risk för kärnkraftsolyckor, även om en olycka är väldigt osannolik. Det som är farligt med kärnkraftsolyckor är att radioaktiv strålning kan slippa ut och ställa till stor skada. Alla har väl hört talas om Tjernobyl 1986 och nu senast Fukushima i Japan I höga doser är strålningen dödlig, eller så orsakar den cancer och ärftliga sjukdomar eftersom strålningen kommer in i cellerna och skadar DNA. Kärnkraftsfrågan Användandet av kärnkraft har både förespråkare och motståndare. Förespråkarna poängterar att kärnkraften knappt släpper ut någon koldioxid jämfört med t.ex. kolkraftverk. Kärnkraftsmotståndarna igen påminner om risken för kärnkraftsolyckor, svårigheterna med att förvara använt kärnbränsle och riskerna med uranbrytning och -behandling. Kärnkraftverket i Pyhäjoki Kraftbolaget Fennovoima kommer att bygga sitt nya kärnkraftverk i Pyhäjoki i Norra Österbotten. Beslutet har föregåtts av många års undersökningar. Valet stod mellan Pyhäjoki och Simo i Lappland. En av anledningarna till att det blev Pyhäjoki är att risken för jordskalv anses mindre där. Tryckvattenreaktor energi Pyhäjoki ligger ca 100 km norr om Karleby. Enligt tidsplanen skulle kärnkraftverket börja byggas 2014 och börja producera el Den planen har dock försenats med åtminstone ett år. Fennovoima har ännu inte bestämt vilken sorts reaktor som ska byggas i Pyhäjoki, men effekten ska som mest vara 1800 MW. Fennovoima är ett finskt kärnkraftsbolag som grundades Bolaget har två ägare, Voimaosakeyhtiö SF som äger ⅔ och EON Kärnkraft Finland som äger ⅓. Befintliga kärnkraftverk Kärnkraftverk finns i ett trettiotal länder i världen och svarar för en femtedel av världens energiförsörjning. Finland har i nuläget fyra kärnkraftverk, två i Lovisa och två i Olkiluoto, Euraåminne. Man kan också säga att Finland har två kärnkraftverk med två reaktorer vardera. Lovisa 1 startade år 1977 och Lovisa 2 år De ägs av Fortum. Både Lovisa 1 och 2 är tryckvattenreaktorer, med effekten 488 MW. Olkiluoto 1 startade år 1978 och Olkiluoto 2 år De är båda kokvattenreaktorer med effekten 860 MW. De ägs av Teollisuuden Voima OY. En reaktor till håller på att byggas, Olkiluoto 3, som skulle ha varit klar , men som inte är färdig ännu. Den kommer att ha effekten 1600 MW. Man planerar också att bygga ytterligare en reaktor, Olkiluoto 4. I Olkiluoto bygger man som bäst också en slutförvaringsplats för använt kärnbränsle. Den var tänkt att rymma avfallet från alla Finlands kärnkraftverk, men tydligen kommer inte avfallet från Pyhäjoki att rymmas dit. Kärnkraften är mycket omdiskuterad. Ingen annan energiform kommer att orsaka så mycket problem under så lång tid framåt. Det använda kärnbränslet måste slutförvaras långt nere i berget minst år. Vad är det vi lämnar efter oss? Å andra sidan är det ju inte vårt problem, utan våra efterkommandes. Fast vi borde ändå tänka lite på dem som måste ta hand om vårt kärnavfall. Dock skulle vi idag nog inte klara oss utan kärnkraft. Kärnkraft är ju också en relativt miljövänlig energiform, så ur den synvinkeln är det bra. Jag tar inte ställning varken för eller emot kärnkraft, men nu vet ni i alla fall (förhoppningsvis) lite mer om kärnkraft! s3 ångreaktor 28 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 29

16 Hur fungerar vattenkraften? Påverkas fiskarna av vattenkraftverken? Har vattenkraftverken någon framtid i Finland? text & bild Melinda Södö Vattenkraften en mångsidig energikälla? Efter andra världskriget påbörjades byggen av vattenkraftverken, eftersom mycket el krävdes för landets återuppbyggnad samt till pappersoch cellulosaindustrierna. Finland är ett relativt låglänt land vilket leder till att vattenkraften endast bidrar till elförsörjningen. Vattenkraften är långt utbyggd i Finland idag och vi har 207 vattenkraftverk.vattenkraften står för % av vårt elbehov. De forsar som återstår är i de flesta fall skyddade enligt lag. De största vattenkraftverken finns i älvarna i norra och nordöstra Finland. Omkring hälften av vattendragen har byggts ut för elproduktion. De oreglerade forsarna är skyddade, så det enda sättet att utvinna mer vattenkraft är att öka de gamla kraftverkens effektivitet eller anlägga konstgjorda sjöar. Energi från vatten Vattenkraft är energi som utvinns ur strömmande vatten. Strömmarna kan finnas i vattendrag, eller skapas genom temperaturskillnader i världshaven eller som tidvattenströmmar. Även konstgjorda vattendrag kan användas. Det man vanligen avser med vattenkraft är utvinning av den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga kretslopp genom soldriven avdunstning följt av nederbörd på högre liggande markområden. Vatten från regn eller smält snö samlas upp i floder och sjöar. När vattnet från en damm strömmar ner till turbinen utvinns den kraft som definieras av nivåskillnaden i meter mellan vattenytan i dammen och på nedsidan av kraftverket samt vattenflödet i kubikmeter per sekund. Energin omvandlas i en vattenturbin till mekanisk energi som driver en generator som alstrar elektrisk energi Elenergin kan inte lagras. Däremot kan man lagra det vatten som används för elproduktion. Vattenkraften är reglerbar och kan snabbt anpassas till de förändringar som sker i konsumtionen av el. Möjligheten att snabbt reglera vattenkraftsproduktionen är en viktig del för att man ska kunna bygga ut vindkraften i större omfattning i hela norra Europa. Varför reglerar man vattnet? På vintern gör man ofta korttidsregleringar eftersom efterfrågan på el är som störst då tillrinningen på vatten är låg. På morgonen när vi stiger upp, kokar kaffe och knäpper på tv:n m.m. så behövs mycket energi, då reglerar man vattennivån i de mindre dammarna för att få mer energi. Det gäller för elproducenterna att anpassa vattentillgången i älvarna till efterfrågan. Därför samlas överskottsvatten från regn och snösmältning i stora konstgjorda dammar. Påverkar vattenkraftverken fiskarna? Kraftverksdammar utgör vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). Mest gäller det lax, sik, och öring men även många andra fiskarter som till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr, öring och röding. Flera lax- och öringsstammar har slagits ut och asp, ål, vimma, flodnejonöga och havsnejonöga är upptagna på rödlistan över hotade arter. Flodpärlmusslan är också starkt hotad till följd av öringens tillbakagång i och med att den lever i fiskens gälar under sitt första levnadsår. På vintern då man korttidsreglerar vattennivån i dammarna lider fiskarna som mest. T.ex. abborren som är en varmvattenfisk som inte borde vakna på vintern, störs ofta när man reglerar, vilket leder till att den vaknar. Då måste abborrarna förbruka mer energi och behöver mer mat. Abborren växer då sämre, vilket leder till att vi får sämre fiskefångst. Många människors försörjningsmöjligheter påverkas därmed negativt eftersom att vattenkraftverken utgör vandringshinder för fiskarna och det leder till försämrat fiske. I vissa mindre dammar skulle det löna sig att ta bort kraftverken och bara satsa på fisket. Framtid Intresset för vattenkraft har ökat. Det krävs mycket pengar för att bygga ett vattenkraftverk men å andra sidan är drifts- och underhållskostnaderna förhållandevis låga. Även bränslet, dvs. vattnet, är gratis. En annan orsak till att intresset har ökat för vattenkraft är att man ofta behöver betala olika miljöavgifter för annan elproduktion, vilket man inte behöver göra med vattenkraften. Eftersom teknologin går framåt så skulle man inte bygga likadana kraftverk idag som man gjorde förr. Om vattenkraften skall ha någon framtid i Finland borde tekniken förnyas, d.v.s. man borde använda större generatorer osv. men man kommer inte att bygga flera mindre kraftverk eller bygga ut dem eftersom det ofta finns bosättning omkring kraftverken, vilket leder till att det inte är möjligt att bygga ut. s3 Fördelar med vattenkraft Dammar förbättrar förutsättningar för konstbevattning. Ger översvämningsskydd. Magasinerar dricksvatten. Kan göra floder seglingsbara. Ger billig elektricitet när dammen är på plats. Vattenkraften är tillgänglig året runt vilket ger en stabilitet för elkonsumenterna. Inga farliga utsläpp förekommer och vattenkraften är en ren energiform och en förnybar energikälla. Nackdelar med vattenkraft Dammar medför negativa sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Vattenkraften betyder stora ingrepp i naturen och omgivande djur- och växtliv tar skada. Fiskarnas vandring tillbaka till sina lekplatser har störts av de vibrationer som kraftverket ger ifrån sig. Dammar kan också sprida vattenburna sjukdomar som malaria. Energi 30 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 31

17 När en person, som bor inom Ekorosk-området, lägger ett tomt smörpaket i den vita påsen kommer paketet snart att lysa upp en lampa i Jakobstad. Energiavfallet från Ekorosks område används nämligen för att producera el och fjärrvärme. Text & Bilder Björn Westerbacka Fördelar Energi Rätt sorterat avfall ger renare utsläpp. Utnyttjar all tillgänglig energi i avfall. Fossila bränslen för uppvärmning och elproduktion kan ersättas med energi ur avfall. Växthuseffekten reduceras samtidigt som förnyelsebart kol omsätts. Utsläppsnivån från kraftverk till luft och vatten har minskat, på grund av effektivare rening. Samhällsekonomiskt den mest fördelaktiga metoden för omhändertagande av avfall. Lagstiftning om systematisk egenkontroll, prov tagning och kompetenskrav på personal i avfallsförbränningsanläggningar höjer säkerheten. Bilden visar Oulu Energis ekokraftverk avfall energi Från till Varje dag omvandlas hundra ton gamla förpackningar och annat avfall till el och fjärrvärme på Alholmens Kraft i Jakobstad. Ewapower tar emot ca ton energiavfall och vita påsar per dag, krossar det och sedan körs det med långtradare till Alholmens Kraft. Av allt vårt bränsle får högst tio procent vara avfall. Mest bränner vi biobränslen, torv och stenkol, berättar vd Roger Holm. Alholmens Kraft driver världens största biobränslekraftverk, och trots att avfallet utgör en relativt liten del av allt bränsle så passar det bra in i kraftverkets profil, både ideologiskt och förbränningstekniskt. Vi använder pappers,- textil,- gummi,- och plastavfall som inte går att materialåtervinna på annat sätt. Om vi inte brände det skulle det istället gå till avstjälpningsplatsen. Alholmens Kraft bränner sopor från Ekorosk, Stormossen, Botniarosk, Lakeuden Etappi, Vestia, Millespakka, halva Uleåborg, halva Tammerfors och även små mängder sopor från Nyland. Per dag förbränns ca ton sopor i Alholmens Kraft, per år bränns ton sopor. Med dagens minst tio avfallsförbränningsanläggningar i hela landet uppgår mängderna till 1000-tals ton! Det är viktigt att tänka på att man inte får bränna sopor hemma, för vid dålig förbränning av sopor, jordbrukspapper, -plast och övrigt bildas stora mängder partiklar och rök som skadar hälsan, röken kan t.ex. orsaka astma, förstöra hjärnan, skada nerver och hjärta. Papper och plast ska alltid sättas i vit påse eller föras till återvinningsstation. Genom att använda avfall som bränsle för produktion av värme och el tas energiinnehållet i avfallet tillvara. Det nermalda energiavfallet, d.v.s de vita påsarna, som levereras till Om vi inte brände det skulle det istället gå till avstjälpningsplatsen. förbränning varierar något beroende på vilka kommuner som anläggningen har slutit avtal med. Normalt levereras utsorterat energiavfall och vita påsar. Det avfallet ska inte innehålla farligt avfall, batterier, medicin, lampor eller elavfall. Det ska heller inte innehålla metall eller glas. Dessa ska i stället sorteras ut och lämnas till materialåtervinning. Trots att allt mer avfall bränns, har utsläppen av dioxiner och metaller från anläggningarna minskat kraftigt. Det beror på bättre rökgasreningsutrustning och förbättrade förbränningsförhållanden. Även successivt minskade metallhalter i avfallet som förbränns (till exempel kvicksilver) har bidragit till att situationen har blivit bättre. Framtiden? Eftersom Westenergy i Korsholm börjar förbränna sopor hösten 2012 minskar Alholmens Krafts förbränning av sopor på hösten eller vintern. En del jättesaker av hårdare plast t.ex. bowlingklot, soptunnor, förs kanske till Uleåborg avfallförbränning som börjar förbränna avfall i höst. Westenergy ska ta sopor från Ylivieskanejden och Kalajoki-Pyhäjokiområdet, Lakuden Etappi i Seinäjokinejden, största delen av Sydösterbotten, Millespakka i Alajärvinejden, Botniarosk i Närpes, Kauhajoki- och Kristinestadsnejden och från Stormossen i Vasaregionen. Ekorosk kom inte med i Westenergy. s3 Nackdelar Dåligt sorterat avfall ger mera utsläpp Vid avfallsförbränning avges utsläpp till luft, vatten och mark i form av tungmetaller, stoft, klor och dioxiner är försurande. Mängden farligt avfall skall enligt miljöbalken minska. Vid avfallsförbränning återförs inga näringsämnen till jorden. Risk för inblandning av farligt avfall, medicin och elavfall i förbränningsfraktionen. Problem vid förbränning av PVC-plast med triangel 3, glas, metall, salt och klor. Felsorterad PVC-plast avger vid förbränning mycket farliga gifter och skadar pannorna som används vid förbränningen. 32 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 33

18 trend Att blogga är en av de hetaste trenderna just nu. Miljontals bloggar uppdateras varje dag världen över. Det finns allt från de större bloggarna, de världskända som Hollywoodbloggaren Perez Hilton, till de mindre, privata bloggarna som inte syns så mycket. Bloggarna skriver ofta om sina liv, tankar och sina intressen. Mode, sport och träning är vanliga bloggämnen. Men man lär inte känna någon bara genom att läsa deras blogg. Därför har jag intervjuat ett par bloggare för att ta del av deras tips och få veta mera om dem. Text Janina Wärn Blogg världen Hofh Garanterat fri från bantningstips, provocering och elakheter! Den texten finns på Hofhs header. Hofhs riktiga namn är Johanna och den sjuttonåriga tjejens blogg kännetecknas av apor, humor och styling. Bloggen peppar ens självförtroende, får en att skratta och bli på bättre humör om man är deppig. Hofh är som en sol en regnig dag. Hon är medlem av bloggänget Kick Back Pack som ofta beskrivs som det glada bloggänget. Varför började du blogga? Jag och min kompis tyckte att alla bloggar var så fruktansvärt lika. Vi började fundera på om en lite annorlunda blogg skulle bli poppis? Och det blev den! Hur ofta uppdaterar du din blogg? Jag försöker hålla det kring fem gånger om dagen. Om du får en elak kommentar, hur gör du för att inte ta åt dig? Oftast är personerna bakom kommentarerna anonyma - så jag brukar spåra IP-adressen, och gå in på den personens blogg och svara på den elaka kommentaren. Då brukar personen bli lite ägd, och jag blir glad! Fast jag får inte så många elaka kommentarer. Jag och min kompis tyckte alla bloggar var så fruktansvärt lika. Finns det några för- och nackdelar med att blogga? I så fall, vilka? Nackdelar - det tar mycket tid! Fördelar - det är grymt kul, man får härlig respons. Man har lätt att knyta kontakt med såväl andra bloggare som företag. Och man får chansen att ge en rättvis bild av sig själv. Jag får liksom själv skapa min egen image. Dessutom är det ett sjukt roligt sätt att försörja sig på. Läser du andra bloggar? Jag läser mina kompisars och de flesta storbloggares bloggar. Är bloggandet något du kan tänka dig att leva på i framtiden, eller vill du försörja dig på något annat sätt? Så länge jag är ung vill jag leva på det, men jag tror inte någons blogg håller hela livet. Har du några råd till andra bloggare? Var unika, och var er själva! s3 Sara Gun-Marie Sara är 21 år och bor i Vasa med sin pojkvän. Hennes blogg handlar om hennes vardag, shopping och mycket mer, en fin blogg där hon själv väljer vad hon skriver om. Sara verkar vara en riktigt stark tjej som klarar av det mesta. Hon är inte rädd för att visa om hon mår dåligt, vilket är nyttigt eftersom många kanske tror att bloggare är perfekta om de bara visar sin glada sida. Varför började du blogga? Jag började blogga hösten 2009 då jag just hade påbörjat min målarutbildning och bodde på internat. Jag älskar att prata, men hade ingen att prata med på kvällarna. Och jag kunde inte heller ringa pojkvännen när som helst, eftersom han tjänstgjorde i Dragsvik då. Så jag började blogga bara för att ha någonstans att prata ut. Ja, det var så det började. Hur ofta uppdaterar du din blogg? Jag försöker att skriva fyra-fem inlägg/dag. Ibland blir det bara två-tre, och ibland går det upp till tio. Det beror bara på mitt humör, hur välfyllt schema jag har och hur fantasifull jag känner mig. Jag började blogga för att ha någonstans att prata ut. Om du får en elak kommentar, hur gör du för att inte ta åt dig? Förut tyckte jag att det var väldigt jobbigt, och jag blev ofta ledsen om någon skrev någonting elakt.men numera bryr jag mig inte ett dugg om någon slänger in en elak kommentar. Det bara rinner av mig, och ibland kan jag rentav skratta åt det. Jag tänker bara att personen (som oftast är anonym) som sitter bakom en skärm och kritiserar någon annan, inte mår bra själv. Finns det några för- och nackdelar med att blogga? I så fall, vilka? Mest fördelar, annars skulle jag inte fortsätta. Man lär sig massor med nya saker hela tiden, och känslan att ibland kunna hjälpa någon annan är obeskrivlig! Dessutom har jag utvecklats enormt som person sedan jag började blogga. Nackdelarna är att det plötsligt blir så lätt för andra att döma och kritisera en. Men det lär man sig med tiden att inte ta så hårt. Läser du andra bloggar? Jodå, jag läser massor med bloggar! På följer jag cirka 100 bloggar, och jag skulle aldrig minnas alla om jag inte hade samlat dem där. Där ser man direkt när någon har skrivit ett nytt inlägg, så man behöver inte komma ihåg alla favoritbloggar själv. Jag följer allt från mode- och skönhetsbloggar, till mammabloggar, fotobloggar, skvallerbloggar och vardags- och livsstilsbloggar. Är bloggandet något du kunde tänka dig leva på i framtiden, eller vill du försörja dig på något annat sätt? Jag vill nog försörja mig på något annat sätt, men jag kommer absolut att fortsätta blogga i framtiden, och fortsätta tjäna en liten extra slant på bloggen. Har du några råd till andra bloggare? Var dig själv, uppdatera regelbundet (lämna inte bloggen orörd flera veckor mellan inläggen, det resulterar i inga besökare), använd enkla och rena typsnitt på texten, och försök att alltid lägga minst en bild i varje inlägg, det gör bloggen roligare och lättare att läsa! s3 34 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 35

19 Hur ser en dag i hästarnas liv ut? Vad rör sig i deras vackra huvuden? Är alla hästar lika eller har de olika personligheter? Jag har fått möjligheten att ta del av fyra unika hästars vardag vid ridskolan Stall Kvarnbacken i Esse, Pedersöre. om hästar text Sophie Lindfors bild Julia Lassfolk Kirre, en 17-årig finnhäst som är kung över stallet. Affe, en sexårig finnhäst som har humorn i gott skick. Annie, en svart shetlandsponny på 26 försomrar. Hon är envis som få och är inte sen med att säga vad hon tycker. Lilleman, ett 19-årigt arabiskt fullblod med ett hjärta av guld. Hästsnack Annie: Jag vaknade av att Affe, min boxgranne, stod och sparkade på boxdörren. Jag grinade surt åt honom. Var han tvungen att väcka mig? Han är säkert hungrig. Men måste han riva halva stället bara för att människorna är en stund försenade med vårt morgonmål? Jag förstår mig inte på honom. Jag avundas mina vänner i det andra stallet, de slipper höra på hans klagande. Som han håller på.. Jag blängde på honom en gång till för att visa att jag verkligen inte uppskattade vad han höll på med, men han bara fortsatte Affe: Jag har varit vaken hur länge som helst och det har fortfarande inte kommit någon mat. Jag svälter ju ihjäl! När jag försökte få kontakt med människorna genom att banka med hovarna på dörren vaknade plötsligt den gamla tanten och grälade på mig. Hon muttrade något om att jag väckte henne ur hennes dröm. Varför skulle jag bry mig när jag är hungrig som en varg? Jag har all rätt i världen att stå här och sparka. Kommer de inte snart? Kirre: Vad det är skönt att sträcka på sig efter en lång natts sömn. Aj, det där knäckte i ryggen. Jag tror jag håller på att bli gammal. Nu skulle det nog allt sitta fint med lite frukost. Jag misstänker att Affe håller med mig, så som han håller på där i det andra stallet. Stackars Annie! Jag undrar vad vi ska hitta på idag. Kanske jag inte behöver vara med på någon lektion alls ikväll! Det skulle vara underbart. Det är inte det att jag inte gillar människorna, men ibland känns det skönt att få vara ledig. Nu tycker jag att maten skulle få komma! Alla andra börjar vakna till liv här, kanske det blir dags för mat riktigt strax. God morgon allihopa! Lilleman: God morgon på dig med, muttrade jag surt för mig självt, tyst så att Kirre inte skulle höra. Jag är så öm i sidorna idag efter allt bankande från igår. Jag gick en lektion med en nybörjare och hon tycktes inte förstå att det inte är okej att kicka till mig. Jag strejkade ju, såklart, när hon sparkade med hälarna på mig. Fast det kanske inte var så smart, för då sparkade hon bara ännu mera. Till slut tog hon ett spö och petade mig på baken med det och slutade sparka, så då kändes det helt okej och jag kunde åtminstone gå framåt. Jag hoppas vi får göra något roligt idag. Men först behöver jag mat. Affe: Nåja, äntligen! Där kommer en människa bärande på min mat, som jag har väntat! Jag slutade genast att hamra på dörren och ställde mig snällt och väntade. Men, nej, vad är det här? Varför får den griniga tanten mat före mig? Hon bara sover ju! Det här är ju inte rättvist! Jag har väntat en hel evighet på höet! Nu står hon och smaskar på den härliga maten och jag måste vänta. Livet är allt bra orättvist. Annie: Där fick bråkstaken för att han väckte mig! Jag flinade belåtet för mig själv. Nu fick han också mat. Vad glupsk han är. Jag hoppas att vi snart får komma ut. Jag tror det blir härligt väder idag. Det är så skönt på våren när man börjar tappa all tung vinterpäls som är så svettig att gå omkring med. Kirre: Frukosten smakade bra idag. Nu är det dags att gå ut, för där kommer människan och hämtar mig. Solen skiner. Fint. Nu kommer jag att svettas som jag vet inte vad här ute i vårsolen. Men nåja, det finns åtminstone mat i hagen. Hästarna leddes nöjt ut till hagen, två åt gången. Gamla Annie hade alldeles rätt: Solen sken vackert och det såg ut att bli en underbar dag. Affe: Äntligen ute! Jag sprang ett par varv runt i hagen och bockade lite nu som då, bara för att det var så skönt att vara ute efter en lång natt och en försenad frukost. Sen rullade jag mig, först på fläcken där det finns lite snö kvar och sen på stället där all snö har smält bort så det bara är en massa lera där. Nu ska människorna allt få se vad som menas med begreppet smutsig som en gris! Jag behöver inte ha täcke på mig och det är alldeles underbart! Haha, Lilleman! Jag hoppas du hörde vad jag just sa. Jag har inget täcke att tänka på när jag rullar mig, erkänn att du är lite avundsjuk! Lilleman: Där kommer den där skrytmånsen nu igen. Han tror att han är mycket bättre än jag bara för att han inte måste ha något täcke på sig. Man kan faktiskt rulla sig minst lika bra trots att man har täcket, och jag bryr mig inte hur lerigt det än blir! Det är roligast att rulla sig just där det finns som mest lera. Titta nu, Affe! Jag kan rulla mig precis lika mycket som du gör, ja, just det! Där ser du! Annie: Åh, jag blir så trött på deras eviga tjafsande. Det spelar väl ingen roll om man har täcke eller inte? Jag tycker det är skönast att bara stå här. Nu har jag ändå redan hunnit rulla mig så jag kan lika bra stå kvar tills människorna kommer för att hämta in mig. Jag ska väl gå en halvtimme idag med, men det är ju bra att jag hålls igång! Dessutom gillar jag när de där små knytena borstar mig omsorgsfullt och sen sitter snällt på min rygg utan att varken rycka i munnen eller sparka på sidorna. Åh, vad skönt det är när solen skiner. Här kan jag stå och sola mig hela dagen. Kirre: Jag undrar om människorna har skaffat nytt käk åt oss. Det här smakar inte alls som det gjorde igår. Det är ju riktigt gott! Synd bara att jag måste dela med mig åt så många, jag skulle helst äta ensam. Men nåja, jag är ju trots allt ledaren så jag antar att jag måste vara schyst mot mina undersåtar. Nu blev jag törstig. Bäst att dricka något! Hoppas bara att de redan hunnit fylla i vattenhinkarna, annars ska de få se på rackartyg som heter duga! Lilleman: Nu är det dags igen - lektion. Hurra! Där kommer människorna för att hämta mig. Nu ska täcket tas bort och jag ska få bli ryktad. Skönt. Jag undrar vem det är som ska rida mig idag. Jag hoppas att det är någon som verkligen känner mig. Lite synd bara att jag inte kan käka något före ikväll. Fast å andra sidan är jag ganska mätt nu, så det är bra att jag får springa bort lite av det jag lagt på mig nu idag. Åh, där kom grimman. Nu ska jag bara gå snällt bredvid människan och hoppas att hon tagit av strömmen så jag inte får en elstöt när jag går ut. Affe: Lilleman for iväg för att ridas han nu. Lite avundsjuk är jag nog allt, jag vill också komma ut ur hagen för att jobba! Min människa har låtit mig vila ett par veckor för att jag har skött mig så bra på träningar och tävlingar. Förra tävlingen hoppade jag helt felfritt! Min människa har lovat att vi snart ska börja arbeta för efter någon vecka är det dags för tävling igen! Det ska bli superskoj, och tills dess kan jag bara springa runt och busa med alla i hagen. Sen äter jag och så busar jag lite till. Det här är livet! Hästarna fortsatte i samma mönster hela eftermiddagen busade, åt och njöt av vädret. Kirre: Snart är det alldeles mörkt och jag har inte behövt gå in ännu. Flera andra har varit tvungna att tas in från hagen för att ridas på lektionerna, men idag var tydligen en sådan dag då ingen ville rida mig. Det är lite konstigt, egentligen. Jag är ju kungen över alla! Men det är kanske just därför som ingen ville rida mig? För att jag är kung och måste hålla ett övervakande öga på alla här ute i hagen? Ja, så måste det vara. Nu tycker jag det låter som om någon är på väg hitåt för att öppna grinden och släppa in oss i stallet. Havre och morötter, här kommer jag! Annie: Så de springer. Varför har alla så bråttom in? Hej, Kirre, akta dig! Du behöver väl inte springa över mig heller! Nu är det bara jag kvar i hagen. Tänk vad stor den är, nu när alla andra är borta. Vad det är tyst och skönt. Här skulle jag kunna stå hela natten. Fast det är väl bäst att jag går, så människorna inte behöver komma för att leta efter mig. Jag är ju faktiskt bara lite långsam. Värre än så är det inte, men de blir så lätt oroliga. Jag tycker om dem. Affe: Mat igen, härligt! Friskt, gott vatten, en box fullt med fräscht spån och en morot i havren. Nu kan det omöjligtvis bli bättre! Det här är utan tvekan det bästa stället som finns. Lilleman: Puh, nu är jag klar för ikväll. Det var faktiskt riktigt roligt! Speciellt på den där lektionen när hon som red verkligen visste vad hon höll på med. Det var en fröjd att göra som hon sa till mig! Vi kommer så bra överens. Nu längtar jag efter att få köra ner huvudet i krubban och börja käka! Kirre: Så gott det var med kvällsmat. Tänk vad lycklig jag är som får leva ett sådant här skönt liv. Det här måste vara himmelriket på jorden! Alla hästar står nöjt i boxarna och äter sitt hö samtidigt som natten sänker sig över Stall Kvarnbacken, himmelriket på jorden. s3 36 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 37

20 Unga idag mår allt sämre. Enligt skolpsykologen Jenny Löfstedt-Häggblom kan stress, dålig självkänsla och höga prestationskrav vara orsaker. Hur förbättrar man sin självkänsla? Du duger! Jenny Löfstedt-Häggblom är skolpsyskolog i nejden. Jenny trivs med sitt jobb och har varit skolpsykolog i ca fyra år. Det bästa med jobbet är att hon får träffa så mycket människor, säger hon och ler. Orsaker till att dagens ungdomar mår dåligt kan vara stress, att man tror att man måste vara bra på allt, duktig i skolan, duktig på fritiden men depression är också en vanlig orsak. Har du något speciellt råd åt dem som mår dåligt? Jenny tänker efter en stund och svarar att hon tror att hon för det mesta låter den person hon pratar med själv fundera över hur problemet kan lösas. - Men det är även viktigt att man vet skillnad mellan självkänsla och självfötroende, tillägger hon. Självkänsla är att kunna känna att man duger som man är, medan självförtroende är att att man tror att man kan klara av saker. Ungdomarna har alltid mått dåligt, man tror att det är mera sådant nu för tiden, men saken är den att nu är lärarna bättre på att se om någon mår dåligt. Jenny pratar med mellan tre och fem ungdomar per dag. En av orsakerna till att man ser många unga som mår dåligt i dag är dålig självkänsla, det är något som, i dagens samhälle, både tjejer och killar har. Det borde inte vara så. Man måste lära sig att acceptera sig själv, man skall ju leva med sig själv hela livet. Fundera över vad du gillar i ditt liv just nu, vad du har att vara tacksam över, det är viktigt att man ibland stannar upp och funderar över det, annars kan man lätt springa i en negativ cirkel hela tiden. Den som har dålig självkänsla är oftast tillbakadragen, tyst och rädd för att misslyckas. Man måste ta steget och lära sig att tro på sig själv. Se sig själv i spegeln, rakt i ögonen och säga Jag duger som jag är. Börjar man dagen med det under en längre tid, så intalar man sig själv att man duger och då mår man mycket bättre efter en tid. För den som har dålig självkänsla tänker nog jag är mycket sämre än hon/han och det är precis sådana tankar som gör att vi får dålig självkänsla. Vi skall aldrig jämföra oss med någon annan. Vi duger! avslutar Jenny. s3 text & bild Antonia Ström Steg 1. Sluta jämföra dig med andra! Precis alla, hur lyckliga vi än ser ut, har saker att brottas med. Även den snygga och populära tjejen i din skola. Men så är det att vara människa. Man skall inte jämföra sig med andra. Vi är alla olika, och så skall det vara. Ingen av oss skulle väl vilja att alla var lika och såg lika ut? Tänk på att alla är unika! Steg 2. Följ ditt eget hjärta, och sluta följa andras förväntningar. Det kan vara svårt, för ibland vill någon att man skall vara på ett visst sätt och då försöker man bli så också, inte sant? Men det är ditt liv, du som bestämmer, då skall du försöka att inte bli påverkad av vad dina kompisar tycker och tänker. Man mår inte bra om man hela tiden måste trötta ut sig genom att spela någon annan än man är för att andra skall bli nöjda. Steg 3. Möt dina rädslor, våga övervinna dem. Det går! Rädslor är till för att övervinnas. Man kan övervinna vilken rädsla som helst, bara man försöker. Skriv ner vad du är rädd för och försök fundera på hur du skulle kunna utmana rädslorna. Det är även viktigt att inse att vi alla är rädda för olika saker. Men jobba på dina rädslor, du kan slippa dem bara du försöker. Man måste alltid försöka för att lyckas, vad det än handlar om. Steg 4. Fundera över hur dina vänner påverkar dig. Dina vänner kan både sänka och höja ditt självfötroende. Ibland måsta man sätta sig ner och fundera, vem peppar dig och vem drar ner dig? Kanske du skall byta umgänge? Även om man inte skulle kunna tro det, så kan det till en viss del vara kompisarna som gör att man har dåligt självfötroende och dålig självkänsla. Ge mycket tid åt dem som ger dig positiv energi! Steg 5. Säg Det du menar - och mena det du säger. Våga stå för din åsikt men lyssna också på andras! Alla kan inte tycka lika, och alla har rätt till en egen åsikt. När man har dåligt självförtroende, kanske man ofta tänker på hur man ser ut, och vad andra har för åsikter. Försök att fokusera på dina egna åsikter istället för på andras. Steg 6. Hitta fem egenskaper som du skulle vilja ha. Skriv ner dem! Läs igenom dem och tänk efter en stund, kanske du redan har någon av dem? Försök då att dag för dag ta en av egenskaperna och använd den. Skriv många egenskaper, när du har använt dem kommer du helt säkert att känna dig säkrare. Du kommer att lyckas, tro på dig själv. Steg 7. Gör saker du tycker om. Det du tycker om att göra, är oftast något du är bra på, och det stärker ditt självförtroende då du ser att du blir bättre, och lyckas. Steg 8. Sluta förstora upp saker. Om du råkar skämma ut dig, och inte kan släppa det, försök tänka på att ingen bryr sig om det i morgon, eller om tre år? Oftast är det bara du själv som funderar allt för mycket på vad andra skall tänka och tycka om dig. Våga bjuda på dig själv, det stärker ditt självfötroende. Accepterar dig själv och andra så accepterar de dig! Steg 9. Ändra ditt tankemönster. Många tänker, före de skall göra något nytt som de inte kan (t.ex. på gymnastiken i skolan), jag klarar inte detta. Men försök ändra på ditt tankesätt och tänk istället: Jag skall försöka mitt bästa eller Jag försöker, och om det inte går som jag vill så är det inte hela världen. Tänk så en hel dag, skriv sedan på kvällen ner tre-fem bra saker som har hänt under dagen. Det kan vara saker som att du har fått någon att skratta eller att du fick allt rätt i provet. Det är ofta småsaker som är bra och positiva saker. Genom att tänka positivt blir livet lättare och roligare. Steg 10. Allting hänger på inställningen. Du skall vara optimistisk! Det finns alltid något att glädja sig åt! kolumn Sara Sundqvist Musik hör vi ständigt runt omkring oss. På bussen till skolan eller stan hör vi musik i radion, vi spelar instrument och går på konserter, vi hör musik i princip hela dagen. I och för sig är ju musiken mera lättillgänglig idag än den var för hundra år sedan. Vi har låtar som ringsignal på våra telefoner, vi har internet, tv och radio. Det är enklare på det sättet att lyssna på musik. Vare sig vi vill det eller inte så kommer vi inte undan vi är tvungna att lyssna på musik. Själv spelar jag gitarr varje dag, skriver låtar och sjunger. Jag och min bror har lite projekt på gång och hemma spelar vi in våra egna låtar som vi lägger ut på nätet. Att skapa musik är fantastiskt roligt. Jag är inte säker på varifrån jag får all inspiration, men jag lyssnar mycket på artister som Säkert, Lars Winnerbäck och Laleh. Jag fascineras också av klassiska musiker och orkestrar, av hur instrument på samma gång kan spela så jämnt och vackert tillsammans. Jag trodde inte att jag skulle tycka om klassiskt, tills jag fick uppleva en opera i Helsingfors hösten Där var musiken så levande på något sätt, och från sittplatserna kunde man se orkestern som spelade. Ljudet var helt lagom, inte för högt, som man skulle kunna tro när det är så många instrument som spelar. Jag var imponerad. Musik har funnits hur länge som helst. Musiken har utvecklats och förändrats. Det är helt okej tycker jag, men att (enligt mig) förstöra musik genom att datorisera ljud och mixtra med sången, det blir så oäkta. Tänk vad häftigt om vi musiker idag skulle göra som de gjorde förr när det inte fanns lika mycket teknik att använda sig av och bara sätta en mick framför den akustiska gitarren och spela allting själv. Idag finns det många duktiga musiker, men på grund av den långt utvecklade tekniken kan man få mycket hjälp under konserter så att det låter som om många fler skulle spela än vad det egentligen gör. Tekniken är ett underverk i sig, men hur skulle t.ex Mange och Sean Banan klara sig utan datorn när de uppträder? s3 38 Studio 3 sursik skola pedersöre Studio 3 39